N 42 OP-korttelin asemakaavan muutos N 42 Detaljplaneändring för OP-kvarteret. Asemakaavaselostus Detaljplanebeskrivning

Transkriptio

1 N 42 OP-orttelin asemaaavan muutos N 42 Detaljplaneändring för OP-varteret Asemaaavaselostus Detaljplanebesrivning

2 Asia/Ärende 5/2013 Asemaaava osee seuraavia loja tai osia niistä: R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26 Niilässä. Kiinteistöt sijaitsevat asemaaavan or elin 2001 alueella. Asemaaavan muutosella muodostuu Liie- ja asuinraennusten (AL) or eli 2001 seä atualue a. Asemaaava orvaa voimassa olevan asemaaavan (ent. raennusaava vahviste u ). joa on osi ain toteutunut, mu a vanhentunut Tämä selostus lii yy päivä yyn asemaaavaar aan (1:1 000). Kaavaselostus seä aavaar a määräysineen julaistaan unnan internet-sivuilla: Selostusen valouvat Sipoon unnan aavoitusysiö, Ariteh toimisto Helamaa & Heisanen Selostusen on laa nut Jussi Toivola yhteistyössä Sipoon unnan aavoitusysiön anssa ja sen on ääntänyt ruotsisi ääntäjä Monia Suoinen. Kaavan laatijat: Sipoon unta/sibbo ommun Jaro Lyy nen, aavoitusariteh ariteh SAFA, YKS 487 Ma Kanerva, aavoituspäälliö ariteh SAFA Ariteh toimisto Helamaa & Heisanen Jussi Toivola, maanäy övastaava ariteh SAFA, YKS-464 Enligt avgränsningen berör detaljplanen följande fas gheter eller delar av dessa: RN:r2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26 i Nicby. Fas gheterna är belägna i varter 2001 i detaljplanen. I och med ändringen av detaljplanen bildas varter 2001 för bostads- och affärsbyggnader (AL) lisom e gatuområde. Detaljplanen åsidosä er den gällande detaljplanen (f.d. byggnadsplanen som fastställdes ), vilen har genomförts delvis men är föråldrad. Denna besrivning hänger samman med den daterade detaljplaneartan (1:1 000). Planbesrivningen samt planartan med bestämmelser publiceras på ommunens webbplats: Fotografier Sibbo ommuns planläggningsenhet, Ariteh toimisto Helamaa & Heisanen. Besrivningen har sammanställts av Jussi Toivola i samarbete med Sibbo ommuns planläggningsenhet och översa s ll svensa av Monia Suoinen. Planens beredare: Sipoon unta/sibbo ommun Jaro Lyy nen, planläggningsaritet aritet SAFA, YKS 487 Ma Kanerva, planläggningschef aritet SAFA Ariteh toimisto Helamaa & Heisanen Jussi Toivola, maranvändningsansvarig aritet SAFA, YKS-464

3 Kaavaprosessi ja äsittelyvaiheet - Planprocess och behandlingsseden Kaavatyö vireille ja OAS Planarbetet anhängigt och PDB Kuulutus/Kungörelse Kaavan valmisteluvaihe Planens beredninsede Kaavoitusjaosto/Planläggningsse onen Valmisteluaineisto nähtävillä/beredningsmaterialet läggs fram (62 ) Kaavaehdotus Planförslaget Kaavoitusjaosto/Planläggningsse onen Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavaehdotus nähtävillä/planförslaget läggs fram (65 ) Vastineet lausuntoihin ja muistutusiin Bemötanden till utlåtanden och anmärningar Kaavoitusjaosto/Planläggningsse onen Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavan hyväsyminen Godännande av planen Valtuusto/Fullmä ge

4 1 Perus ja tunnistetiedot 1.1 Tunnistetiedot Kunta: Sipoon unta Kunnanosa: Niilä Kiinteistöt: R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26 Kaavan nimi: N 42 OP-or elin asemaaavan muutos Kaavanumero: N Kaava alueen sijainti Noin 1 hehtaarin suuruinen aavamuutosalue sijaitsee Sipoon suurimman taajaman ja hallinnollisen esusen Niilän esustassa Iso Kylä en ja Niilän en risteysen tuntumassa. Kaava-alue rajautuu idässä Iso Kylä ehen, pohjoisessa Niilän ehen, lännessä Pyhän Sigfridinpoluun ja etelässä Segris ehen. Alue on osa a ivista Niiän esustaalue a. 1.3 Asemaaavan taroitus Asemaaavamuutos on Sipoon aavoitusohjelman ohde nro N 42. Kaavatyön taroitus on mahdollistaa OP:n or elin uudistaminen ja täydennysraentaminen vastaamaan nyyisiä asumisen ja liieraentamisen tarpeita. 1 Bas- och identifiationsuppgifter 1.1 Identifiationsuppgifter Kommun: Sibbo ommun Kommundel: Nicby Fas gheter: RNr R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26 Planens namn: N 42 Detaljplaneändring för OP-varteret Plan nr: N Planområdets läge Det ca 1 ha stora planändringsområdet är beläget in ll orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen i Nicby, som är den största tätorten och centrumet för förvaltning i Sibbo. Planområdet gränsar i öster ll Storas Byvägen, i norr ll Nicbyvägen, i väster ll Sant Sigfridss gen och i söder ll Segrisvägen. Området är en del av det a va centrumområdet i Nicby. 1.3 Detaljplanens syfte Detaljplaneändringen är objet nr N 42 i Sibbo ommuns planläggningsprogram för perioden Planarbetet sy ar ll a göra det möjligt a förnya och ompletteringsbygga OP-varteret så a det llgodoser dagens behov av bostäder och affärsloaler. 2

5 Kaava-alueen sijain, aava-alue raja u punaisella Fonectan opasartalla. Fonecta, Kar aesus, Liiennevirasto, Maanmi auslaitos, onyourmap.com Planändringsområdets läge, planområdet avgränsat med rö på Fonectas guidearta Fonecta, Kar aesus, Liiennevirasto, Maanmi auslaitos, onyourmap.com Kaava-alue raja u punaisella ilmauvaan. Kuva on pohjoisesta etelän suuntaan. Planområdet avgränsat med rö på flygbilden. Bilden från norr söderut. 3

6 1.4 Sisällysluettelo 1 KAAVAPROSESSI JA KÄSITTELYVAIHEET PERUS JA TUNNISTETIEDOT Tunnistetiedot Kaava alueen sijainti Asemaaavan taroitus Sisällysluettelo Liiteluettelo Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista TVISTELMÄ Kaavaprosessin vaiheet Asemaaava SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT Suunnittelualueen yleisuvaus Luonnonympäristö Raennettu ympäristö Erityispiirteet ja ympäristön häiriöteijät Maanomistus Suunnittelutilanne Maauntaaava Yleisaava Asemaaava Raennusjärjestys Pohjaartta ASEMAKAAVASUUNNITTELUN VAIHEET Asemaaavan suunnittelun tarve Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat päätöset Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Vireille tulo Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt Asemaaavan tavoitteet Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet Prosessin aiana syntyneet tavoitteet ASEMAKAAVAN KUVAUS Kaavan raenne Mitoitus Palvelut Ympäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen Aluevarauset Korttelialueet Muut alueet Kaavan vaiutuset Vaiutuset raennettuun ympäristöön Vaiutuset luonnonympäristöön Vaiutuset untatalouteen Ympäristön häiriöteijät VAK-suuronnettomuusrisin arviointi Asemaaavamerinnät ja määräyset ASEMAKAAVAN TOTEUTUS Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Toteuttaminen ja ajoitus Toteutusen seuranta

7 1.5 Liitteet 1. OAS 2. Puti- ja johtoar a 3. Voimassa olevat / poistuvat asemaaavat (raennusaavat) 4. Asemaaavaar a 1: Asemaaavan merinnät ja määräyset 6. Havainneuvat (asemapiirros, aluejulisivut, leiaus ja 3D-uvia) Asemapiirros mi aaavassa 1: Porvoon museon lausunto 8. Asemaaavan seurantalomae 1.6 Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Ariteh toimisto Jua Tur ainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, Niilän maisemaselvitys. Suunni eluesus Oy, 2002 Sipoon unnan ul uuriympäristö- ja raennusperintöselvitys. Ariteh toimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon eliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsul t Oy, 2006 ja 2010 Niilän OP-or eli Sipoontorin pohjatutimus ja perustamistapaselvitys, Insinööritoimisto Severi An onen Ky, 2013 VAK -suuronne omuusselvitys maanäytön suunni elun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consul ng Oy, Niilän ydinesustan uudisraennusten maisemauvalliset vaiutuset, Maisema-ariteh toimisto Vainio, 2013 Sipoon Niilän liienneselvitys- ja suunnitelma. Sito Oy,

8 1.4 Innehållsförtecning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifiationsuppgifter Planområdets läge Detaljplanens syfte Innehållsförtecning Bilagor Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör planen SAMMANDRAG Olia seden i planprocessen Detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN En allmän besrivning av planeringsområdet Naturmiljön Den byggda miljön Särdrag och störande fatorer i miljön Marägoförhållanden Planeringssituationen Landsapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Grundarta OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelveran Mål för detaljplanen Innehållsrav enligt maranvändnings- och bygglagen Mål enligt utgångsmaterialet Mål som uppommit under processen REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens strutur Dimensionering Service Uppnåendet av målen för miljöns valitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens onsevenser Konsevenser för den byggda miljön Konsevenser för naturmiljön Konsevenser för ommuneonomin Störande fatorer i miljön Bedömning av risen för storolycor vid transport av farliga ämnen Planbetecningar och planbestämmelser GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Planer som styr och åsådliggör genomförandet Genomförande och tidsplanering Uppföljning av genomförandet

9 1.5 Bilagor 1. PDB 2. Rör- och ledningsarta 3. Gällande/utgående detaljplanerna (byggnadsplanerna) 4. Detaljplanearta 1: Betecningar och bestämmelser i detaljplanen 6. Illustra oner (situa onsplan, områdesfasader, genomsärnings- och 3D-bilder). Situa onsplanen är i salan 1: Borgå museums utlåtande 8. Blane för uppföljning av detalplanen 1.6 Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör planen Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Ariteh toimisto Jua Tur ainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, Niilän maisemaselvitys. Suunni eluesus Oy, 2002 Sipoon unnan ul uuriympäristö- ja raennusperintöselvitys. Ariteh toimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon eliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsul t Oy, 2006 ja 2010 Niilän OP-or eli Sipoontorin pohjatutimus ja perustamistapaselvitys, Insinööritoimisto Severi An onen Ky, 2013 VAK -suuronne omuusselvitys maanäytön suunni elun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consul ng Oy, Niilän ydinesustan uudisraennusten maisemauvalliset vaiutuset, Maisema-ariteh toimisto Vainio, 2013 Sipoon Niilän liienneselvitys- ja suunnitelma. Sito Oy,

10 2. Tiivistelmä 2. Sammandrag 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaavatyö sisältyy Sipoon aavoitusohjelmaan Kaavatyö uulute in vireille ja aavan osallistumis- ja arvioin suunnitelma asete in nähtäville Valmisteluaineisto oli nähtävillä Kunnanhallitus Asemaaavan ehdotus oli julises nähtävillä Kunnanhallitus Valtuusto hyväsyi asemaaavamuutosen oousessa Asemaaava Asemaaavassa osoitetaan liie- ja asuinraentamisen or elialue jolla mahdollistetaan 2-6 errosisten errostalojen raentaminen. Raentamisen toteutuessa aavan sallimassa laajuudessa ( m2) or elitehouudesi e muodostuu 1,45. Kor elialueen pinta-ala on n m2. Raennusalat rajataan siten e ä muodostuu länteen aueava torimainen sisäpiha, Sipoontori. Katutasossa sallitaan liie- ja asuinraentaminen. Rataisulla tavoitellaan elävän esustan muodostumista. Olemassa oleva 2-errosinen liieraennus esitetään pure avasi, Solhult -niminen talo lalla 2:171 esitetään säilyväsi sr-merinnällä ja paialla sallitaan olemassa olevanaavan muainen äy ö (asuminen ja liietoiminta). 2.1 Olia seden i planprocessen Planarbetet ingår i Sibbo ommuns planläggningsprogram för åren Planarbetet ungjordes anhängigt och programmet för deltagande och bedömning lades fram offentligt Beredningsmaterialet var framlagt under den Kommunstyrelsen Förslaget ll detaljplan var offentligt framlagt Kommunstyrelsen Fullmä ge godände detaljplaneändringen vid si möte Detaljplanen I detaljplanen anvisas e varter för affärs- och bostadsbyggande där det är möjligt a uppföra flervåningshus med två ll sex våningar. Om byggandet genomförs i den omfa ning som planen llåter ( vy-m2) är varterseffe viteten e = 1,45. Kvarterets areal är ca m2. Byggnadsytorna avgränsas så a det uppommer en torglinande innergård som öppnar sig mot väst, Sibbotorget. Affärs- och bostadsloaler får byggas på gatuplan. Lösningen främjar uppomsten av e levande centrum. I planen föreslås a den befintliga affärsbyggnaden i två våningar sa rivas, a byggnaden Solhult på fas gheten 2:171 sa bevaras med betecningen sr och den planenliga användningen i den befintliga planen sa llåtas (boende och affärsversamhet). 8

11 3. Suunnittelun lähtöohdat 3.1 Suunnittelualueen yleisuvaus Suunni elualue on eseistä Niilän taajamaesustaalue a. Niilän en ja Iso Kylä en risteysessä oleva ortteli sijaitsee aiista suunnista näyvällä paialla saavu aessa Niilän esustaan. Kor elin ympäristössä sijaitsee meri ävä osa Niilän unnallisista ja aupallisista palveluista. Päiväo, oulu, luio, irjasto, terveysasema seä päivi äistavaraaupan palvelut ovat alle 200m etäisyydellä. Asemaaava osee iinteistöjä R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26. Alue uuluu Niilän maareisteriylään ja sen omistaa pääosiltaan OP-Pohjola Luonnonympäristö Kor elialue on suurelta osalta raenne u, eiä alueella ole meri äviä luontoarvoja. Iso Kylä en varrella asvaa suuria hopeapajuja, jota muodostavat yhdessä uudistetun atumiljöön anssa esusta-alueelle omaleimaisen ilmeen. Alueen maaperän perustamisominaisuusia ja puhtau a selvitetään asemaaavatyön yhteydessä. 3. Utgångspunter för planeringen 3.1 En allmän besrivning av planeringsområdet Planeringsområdet är e vi gt område för utvidgningen av Nicby tätort. E ersom varteret ligger i orsningen av Nicbyvägen och Stora Byvägen är det på en synlig plats oberoende av från vilet håll man närmar sig Nicby centrum. I omgivningen ring varteret finns en betydande del av de ommunala och ommersiella tjänsterna i Nicby. På mindre än 200 m avstånd finns daghem, sola, gymnasium, bibliote, hälsocentral och dagligvaruaffärer. Detaljplanen berör fas gheterna RN:r 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26. Området ingår i Nicby jordregisterby och ägs i huvudsa av OP-Pohjola Naturmiljön Kvartersområdet är ll största delen bebbyggt och har inga betydande naturvärden. Längs Stora Byvägen växer det stora silverpilar som i ombina on med den förnyade gatumiljön ger centrum en särprägel. Grundläggningsegensaperna och hur ren jordmånen är utreds i samband med detaljplanearbetet. Iso Kylä en varrella asvaa suuria hopeapajuja antaen adunvarsien asvillisuudelle omaleimaisen ilmeen. Längs Stora Byvägen växer stora silverpilar som ger växtligheten vid gator en säregen prägel. 9

12 Niilän esustan ajallises monierrosista raenne a. Tidsmässigt flersi g strutur i Nicby centrum. Solhul n talo Iso Kylä en varrella. Taustala uuden luion asierrosinen ulma. Solhults hus vid Stora Byvägen. I bagrunden det nya gymnasiets tvåvåniga hörn. 10 OP-or elin itäpuolen luvulla raentunu a miljöötä Pyhän Sigfridsinpolun varrella. Miljö från talet vid Sant Sigfridsvägen öster om OP-varteret

13 3.1.2 Raennettu ympäristö Op:n or eli muodostuu asierrosisesta L-muotoisesta liieraennusesta, jona länsipuolelle muodostuu or elia palveleva pysäöin piha. Kor elin lounaisreunassa Iso Kylä en varressa sijaitsee 1,5-2 errosiset 1930-luvulla raennetut asuinraennuset. Osuuspanin liieraennus edustaa luvun raentamistapaa. Raennus on äy öarvoltaan vanhentunut eiä sovellu hyödynne äväsi ehite äessä or elia asumispaino eiseen suuntaan. Kor elissa Iso Kylä en varressa sijaitsee Solhult -niminen 1930 l:lla raenne u asierrosinen aumaa oinen raennus, joa on raennusperintöselvitysessä arvote u 1-2 luoaan ja esite y ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi, säilyte äväsi raennusesi. Iso Kylä en varressa sijaitsee myös Midgård -niminen luvun lopussa valmistunut mansardia oinen raennus. Raennus on inventoinnissa arvote u 2-luoaan ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi raennusesi. Raennus on eri äin heiountoinen minä vuosi sitä ei esitetä säilyte äväsi. Osuuspanin liieraennus edustaa 1980 ja 90 -luvun raentamistapaa. Niilän en suuntainen osa edustaa 80-luvun modernismia. Myöhemmin raenne u Iso Kylä en suuntainen laajennusosa ja sen metalli-lasi -raenteinen sisäänäyn edustaa 90 -luvun postmodernis sta raentamista Den byggda miljön OP-varteret består av en L-formig affärsbyggnad i två plan. På västra sidan av byggnaden finns en pareringsgård som används av varteret. I varterets sydvästra ant längs Stora Byvägen finns bostadshus med1,5 2 våningar från 1930-talet. Andelsbanens affärsbyggnad representerar byggnadss len från och 1990-talet. Byggnaden är föråldrad beträffande brusvärdet och är inte lämplig med tane på utveclingen av varteret i en mer bostadsdominerad ritning. I varteret, längs Stora Byvägen, finns en byggnad i två våningar med valmat ta som uppförts på 1930-talet Solhult. I utredningen om byggnadsarvet placerades byggnaden i lass 1-2 som en för miljöhelheten vi g byggnad som bör bevaras. Längs Stora Byvägen finns det även e hus ll med mansardta som från 1930-talet, Midgård. Enligt inventeringen är denna byggnad vi g för miljöhelheten och ingår i lass 2. E ersom byggnaden är i mycet dåligt sic föreslår man inte a denna sa bevaras. Andelsbanens affärsbyggnad representerar och 90-talets byggsä. Delen i ritning längs Nicbyvägen representerar 80-talets modernism. Utvidgningsdelen i ritning längs Stora Byvägen som byggdes senare med sin entré av metall och glas representerar 90-talets postmodernism. 11

14 Julisivuiltaan raennus on pääosin lineripintaista betonielemen ä sisältäen suuria metalli-lasi -osia. Raennus on suunniteltu laajarunoisesi liieraennusesi. Sen muuntojoustavuus on rajallinen ajatellen tämän päivän liietoiminnan tarpeita. Raennusen äy ötaroitusen muu aminen asumiseen tai asumista palvelevisi loisi on vaieas toteute avissa. La atasot vaihtelevat ja mahdolliset sisäänäynnit sijaitsevat nyyisissä paioissaan. Piha toimii pysäöin alueena. Kellari lat ovat laajat ja epääytännölliset. Raennus on äyte ävyydeltään vanhentunut eiä sovellu hyödynne äväsi or elia ehite äessä. Raennus on täreällä paialla ahden Niilän esustan pääadun risteysessä, mu a ei muodosta aupuniuvaan meri ävää orientoitumispiste ä, josi torin ulma parhaimmillaan voisi muodostua. Byggnadens fasad består i huvudsa av betongelement med lineryta innefa ande stora metall- och glasdelar. Byggnaden har planerats som affärsbyggnad med bred stomme. Byggnadens flexibilitet är begränsad med tane på affärsversamhetens behov idag. Det är svårt a genomföra en ändring av byggnadens användningsändamål ll utrymmen för boende eller boendeservice. Golvplanen varierar och eventuella entréer sulle finnas där de är belägna nu. Gården fungerar som pareringsområde. Källarutrymmena är omfa ande och opra sa. Byggnaden är föråldrad ll sin andvändbarhet och lämpar sig inte a tas vara på när varteret utveclas. Byggnaden finns på en vi g plats i orsningen av Nicby centrums två huvudgator, men bildar inte någon marant orienteringspunt i stadsbilden vilet torgets hörn i bästa fall unde bilda. 12

15 Kor elin naapurusto Iso Kylä en toisella puolella sijaitsee omea untalan raennusryhmä. Kor elin itäpuolella sijaitsee luvulla raentunu a 3-4 errosista lamellierrostalojen alue a. Eteläpuolella on 1-2 errosista pientalovaltaista alue a. Niilän en pohjoispuolella sijaitsee asierrosisia luvulla toteutuneita liieraennusia. Kor elissa 1001 on tämän aavatyön aiana äynnistymässä ehityshane, jona piirteitä sovitetaan yhteen Op-or elin täydennysraentamishaneen anssa Erityispiirteet ja ympäristön häiriöteijät Sipoon eliienteen meluselvitysen pohjalta (WSP LT- Konsul t Oy, 2006 ja 2010) Niilän en ja iertolii ymän alueen meluarvot voisivat tulevaisuudessa Niilän ehittyessä edelly ää melunsuojausta or elialueella, ellei ajonopeus olisi niin alhainen, 40m/h Maanomistus OP-Pohjola omistaa noin 80 prosen a suunni elualueen maa-alasta. Kunnan maanomistus esi yy atualueille. Tila R:No 2:26 on ysityisomistusessa. Kvartersgrannarna På andra sidan av Stora Byvägen finns den s liga byggnadsgruppen Socengården. Öster om varteret finns e område med lamellvåningshus i tre ll fyra våningar från och 1980-talet. Södra sidan är e småhusdominerat område med byggnader i en ll två våningar. Norr om Nicbyvägen finns det affärsbyggnader i två plan från och 1980-talet. E utveclingsprojet håller på a starta i varter 1001 i samband med denna planändring och avsiten är a anpassa utveclingen av det ll omple eringsbyggandet av OP-varteret Särdrag och störande fatorer i miljön Enligt en utredning om bullret från vägtrafien i Sibbo(WSP LT-Konsul t Oy, 2006 och 2010) unde bullervärdena från Nicbyvägen och ring rondellen, i fram den när Nicby utveclas, förutsä a a bullersydd anläggs i vartersområdet, om inte örhas gheten var så låg, 40 m/h. Kvartersstruturen syddar innergårdarna mot trafibullret Marägoförhållanden OP-Pohjola äger ungefär 80 procent av planeringsområdets areal. Kommunen äger främst gatuområdena. Fas gheten RN:r 2:26 är privatägd. 13

16 3.2 Suunnittelutilanne Maauntaaava Ympäristöministeriön vahvistamassa Itä-Uudenmaan maauntaaavassa suunni elualue on osoite u esustatoimintojen alueesi (C). 3.2 Planeringssituationen Landsapsplan I Östra Nylands landsapsplan, som miljöministeriet fastställde , är planändringsområdet ll e område för centrumfun oner (C). Ote Itä-Uudenmaan maauntaaavasta (YM ). Utdrag ur landsapsplan för Östra Nyland Yleisaava Sipoon unnanvaltuuston hyväsymässä oieusvaiu eisessa Sipoon yleisaavassa 2025 aava-alue on esustatoimintojen alue a (C) Generalplan I Generalplan för Sibbo 2025, en plan med rä sverningar godänd av fullmä ge , är planområdet e område för centrumfun oner (C). Ote Sipoon yleisaavasta Utdrag ur generalplanen för Sibbo Asemaaava Voimassa olevan asemaaavan muaan (ent. raennusaava vahviste u ). alue on liie- ja toimistoraennusten (K) seä yhdiste yjen liie- ja asuinerrostalojen (ALK) or elialue a. Raennusaava on osi ain toteutunut, mu a vanhentunut Detaljplan Enligt den gällande detaljplanen (den f.d. byggnadsplanen fastställdes ) är området e vartersområde för affärs- och ontorsbyggnader (K) samt e vartersområde för flervåningshus med affärs- och bostadsloaler (ALK). Byggnadsplanen har delvis genomförts, men är föråldrad. 14

17 15 Ote voimassa olevien aavojen yhdistelmästä. Kaavamuutosalue raja u uvassa punaisella. Utdrag ur den gällande plansammanställningen. Planändringsområdena har avgränsats med rö på bilden. 12,9 13,4 11,7 10,6 10,4 11, ,8 12,9 14,2 20,9 18,9 20,2 17,2 16,3 1,9 21,9 15,5 21,5 19,3 17,9 17,9 18,7 18,9 18,1 17,0 17,1 18,2 19,1 18,1 14,0 20,3 0,3 18,7 14,2 14,5 17,4 10,7 11,4 15,0 12,2 13,2 16,2 19,5 18,0 15,4 12,0 9,8 11,7 18,4 16,5 12, ,5 t t t t ar ar ar t t I I t ar t t t t t Kirjasto Kunnantalo Terveysesus t t t ar I IV t t t Päivä- Päiväoti t t :18 3:74 2 9:71 3:51 2:151 2: 2:170 2:201 2:149 2:162 2:163 14:0 3:19 2:145 2:146 2:29 2:108 2:33 2:32 2:103 2:101 2:26 2:28 2:30 2:171 2:31 2:158 2:138 2:99 2:100 2:204 2:211 2:34 2:36 2:82 2:81 2:127 2:198 2:201 2:165 3:74 2:173 2:157 23:69 3:74 2:218 2: rp rp rp rp1019 rp1018 rp rp SPIREAPARKEN ANGERVOPUISTO le PYHÄN SIGFRIDINTIE p p p l le I p le le y y ST.SIGFRIDSVÄGEN SIGFRIDINTIE SEGRISTIE KIRKKONI 460+t t t t120 sr SEGRISVÄGEN SEGRISTIE SEGRISVÄGEN SVEDJEÄNGSSTIGEN KASKINTYNPOLKU NICKBYVÄGEN y 2500 p STORA BYVÄGEN p M 170M I 100 M p I I K HANDELSGRÄND KAUPPAKUJA p I 4000 NORRA SKOLVÄGEN POHJOINEN KOULUTIE as 4as I2/3 10 as I p pp z y115 I IV le 35dB 35dB 35d db AL AR AL VK LP AO-1 AOY AL Y AK AK LYS K ALK AKR AKR

18 3.2.4 Raennusjärjestys Maanäy ö- ja raennuslaissa seä -asetusessa olevien seä muiden maanäy öä ja raentamista osevien säännösten ja määräysten lisäsi on Sipoon unnassa noudate ava unnanvaltuuston ja hyväsymän raennusjärjestysen määräysiä, jos oieusvaiu eisessa yleisaavassa, asemaaavassa tai Suomen raentamismääräysooelmassa ei ole asiasta toisin määrä y. Raennusjärjestysen määräyset ovat asema- ja yleisaavoja täydentäviä siten, e ä aavamääräyset ovat ensisijaisia Byggnadsordning Utöver bestämmelserna och föresri erna i maranvändnings- och bygglagen, maranvändnings- och byggförordningen samt övriga bestämmelser och föresri er om maranvändning och byggande sa i Sibbo ommun ia as bestämmelserna i den av ommunfullmä ge och godända byggnadsordningen, förutsa a inga andra bestämmelser om en atuell fråga har ge s i en generalplan med rä sverningar, detaljplan eller Finlands byggbestämmelsesamling. Bestämmelserna i byggnadsordningen omple erar detalj- och generalplanerna så llvida a planbestämmelserna gäller i första hand Pohjaartta Pohjaar a on ajantasainen. Se esitetään aavaartassa mi aaavassa 1: Grundarta Grundartan är up-to-date. Den läggs fram i salan 1:

19 4. Asemaaavasuunnittelun vaiheet 4.1 Asemaaavan suunnittelun tarve Asemaaavamuutos sisältyy unnan aavoitusohjelmaan Asemaaavamuutosen tavoi eena on or eliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallises soveltuvin einoin. 4.2 Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat päätöset Maanäy ö- ja raennuslain 51 :n muaan asemaaava on laadi ava ja pide ävä ajan tasalla sitä muaa uin unnan ehitys tai maanäytön ohjaustarve sitä edelly ää. Asemaaavamuutos on äynniste y unnan aavoitusohjelman (KH hyv ) perusteella. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Osallisia ovat aava-alueen ja sitä rajaavan alueen maanomistajat, asuaat, yri äjät, infrastrutuurin raentajat ja ylläpitäjät seä muut alueen toimijat. Lisäsi osallisia ovat viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunni elussa äsitellään. Osalliset on lueteltu taremmin osallistumisja arvioin suunnitelmassa (liite 1) Vireille tulo Kaavatyö uulute in vireille Kaavan vireille tulosta ilmoite in unnan virallisissa ilmoituslehdissä (Borgåbladet, Sipoon Sanomat ja Var ), unnan ilmoitustaululla seä internet-sivuilla Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt Osallisilla on mahdollisuus oo aavaprosessin ajan antaa palaute a aavaprosessista ja valmisteltavasta aavasta o amalla yhtey ä unnan aavoituseen. Osallistumis- ja arvioin suunnitelma ja aavan valmistelumateriaali on nähtävillä interne ssä oo aavaprosessin ajan. 4. Olia seden i planeringen av detaljplanen 4.1 Behovet av detaljplanering Detaljplaneändringen ingår i ommunens planläggningsprogram för åren Sy et med detaljplaneändringen är a effe visera tätortsbilden i vartersstruturen och därmed i hela centrumstruturen i Nicby med lämpliga instrument. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna I enlighet med 51 i maranvändnings- och bygglagen sa detaljplaner utarbetas och hållas atuella allte ersom ommunens utvecling eller behovet av a styra maranvändningen det räver. Detaljplaneändringen har startat med utgångspunt i Sibbo ommuns planläggningsprogram (KS god ). 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter är marägare, invånare, företagare, de som bygger och underhåller infrastruturen samt övriga atörer i planområdet och den angränsande omgivningen. Intressenter är ocså myndigheter och sammanslutningar vars versamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenterna ränas upp närmare i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 1) Anhängiggörande Planarbetet ungjordes anhängigt A planen hade gjorts anhängig meddelades i ommunens officiella annonsorgan (Borgåbladet, Sipoon Sanomat och Var ) samt på ommunens anslagstavla och webbplats Deltagande och växelveran Intressenterna har under hela planprocessens gång möjlighet a ge respons på processen och på planen som är under beredning genom a ontata ommunens planläggning. Programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet för planen finns ll påseende på internet under hela planprocessen. 17

20 4.4 Asemaaavan tavoitteet Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset Asemaaavaa laadi aessa on maauntaaava ja oieusvaiu einen yleisaava ote ava huomioon siten uin siitä edellä säädetään. Asemaaava on laadi ava siten, e ä luodaan edellytyset terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinympäristölle, palvelujen alueelliselle saatavuudelle ja liienteen järjestämiselle. Raenne ua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eiä niihin lii yviä erityisiä arvoja saa hävi ää. Kaavoite avalla alueella tai sen lähiympäristössä on oltava rii äväs puistoja tai muita lähiviristyseen soveltuvia alueita. Asemaaavalla ei saa aiheu aa enenään elinympäristön laadun sellaista meritysellistä heienemistä, joa ei ole perusteltua asemaaavan taroitus huomioon o aen. Asemaaavalla ei myösään saa ase aa maanomistajalle tai muulle oieuden hal jalle sellaista ohtuutonta rajoitusta tai aiheu aa sellaista ohtuutonta hai aa, joa aavalle asete avia tavoi eita tai vaa musia syrjäy ämä ä voidaan väl ää Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet Kunnan ase amat tavoi eet: Asemaaavamuutosen tavoi eena on or eliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallises soveltuvin einoin. Tavoi eena on ehi ää alue a esustatyyppisen asumisen ja liieraentamisen alueena. Samalla tutitaan alueen pysäöin - ja liiennejärjestelyiden toteu amista taajamauva huomioiden. Alueelle on tavoi eena sijoi aa asuntoja noin Mål för detaljplanen Innehållsrav enligt maranvändningsoch bygglagen När en detaljplan utarbetas sa landsapsplanen och en generalplan med rä sverningar beatas på det sä som anges ovan. Detaljplanen sa utarbetas så a det sapas förutsä ningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional llgång ll service och för reglering av trafien. Den byggda miljön och naturmiljön sa värnas och särsilda värden i anslutning ll dem får inte förstöras. På det område som planläggs eller i dess närmaste omgivning sa det finnas llräcligt med parer eller andra områden som lämpar sig för rerea on. Detaljplanen får inte leda ll a valiteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på e sä som inte är mo verat med beatande av detaljplanens sy e. Genom detaljplanen får inte heller marägaren eller någon annan rä sinnehavare åläggas sådana osäliga begränsningar eller orsaas sådana osäliga olägenheter som an undvias utan a de mål som ställs för planen eller de rav som ställs på den åsidosä s Mål enligt utgångsmaterialet Mål som ställts av ommunen: Sy et med detaljplaneändringen är a effe visera tätortsbilden i vartersstruturen och därmed i hela centrumstruturen i Nicby med lämpliga instrument. Området sa utveclas som e område för boende och affärsbyggande av centrumaratär. Sam digt undersös hur pareringen och trafien sa arrangeras med tane på tätortsbilden. Det sa bli möjligt a bygga bostäder för ca 250 nya invånare. 18 Viitesuunnitelman havainneperspe ivi lounaasta. Referensplanens illustra onsperspe v från sydväst.

21 asuaalle. Uusi raentaminen tulee sovi aa ympäristöönsä huolellises. Tavoi eena on yhtenäinen taajamauva. Suunni elussa tulee o aa huomioon Niilän esustan raennetun ympäristön silhue n muodostuminen. Vaiu ava teijä on suunniteltavien uudisraennusten harjaoreus suhteessa olemassa oleviin raennusiin ja oreussuhteiden yhteensovi aminen muiden meneillään olevien haneiden anssa. Suunni elussa tulee lisäsi iinni ää huomiota siihen e ä uudisraentaminen sovitetaan mi asuhteiltaan Iso Kylä en varren miljööseen. Kor elialueelle laaditaan raentamistapaohje. Nya byggnader sa anpassas omsorgsfullt ll omgivningen. Målet är en enhetlig tätortsbild. Vid planeringen bör man ta fasta på hurdan silhue bild som uppommer i den bebyggda miljön i Nicby centrum. Höjden på de nya byggnadernas taåsar i förhållande ll de befintliga byggnaderna och anpassningen av höjdförhållandena mellan de övriga pågående projeten är en vi g aspet. Vid planeringen sa man där ll fästa uppmärsamhet på a nybyggandet beträffande propor onerna anpassas ll miljön längs Stora Byvägen. För vartersområdet sammanställs anvisningar för byggsä et Prosessin aiana syntyneet tavoitteet Kesusteluissa haneen osapuolien anssa on tuotu esiin mm. liieraentamisen määrä or elissa. On esite y e ä liieraentamisen määrän väheneminen or elissa ei ole toivo avaa. Kuitenin or elissa toimijoiden oemusen muaan raennusten toisessa errosessa olevat lat ovat saavute avuudeltaan liieraentamiseen huonos soveltuvia. Asemaaavalla pyritään mahdollistamaan atutason liieraentaminen mahdollisimman laajal Mål som uppommit under processen I disussioner med involverade parter har man bl.a. tagit upp affärsbyggandets omfa ning i varteret. Man har lagt fram önsemål om a affärsbyggandets omfa ning inte sa minsas. Atörerna i varteret har ändå den erfarenheten a loalerna på andra våningen i byggnaderna är svår llgängliga och därför inte lämpar sig så bra för affärsbyggande. I detaljplanen e ersträvas en lösning där så mycet affärsbyggande som möjligt an förläggas ll gatuplan. 19

22 5. Asemaaavan uvaus 5.1 Kaavan raenne Kaavassa esitetään ysi aavaton yhdellä äy ötaroitusella (AL). Piha- ja autopaiajärjestelyt muodostuvat näin yhteisisi eiä ton en välisiä rasi eita tarvitse muodostaa. Ton on uitenin tarvi aessa jae avissa osiin, miäli vaihei ain toteu aminen tai muutoset omistussuhteissa sitä edelly ävät. Raennusalat muodostavat or elin pohjoisosaan liiennemelulta suojautuvan länteen avautuvan or elipihan, jolle sijoi uu seä pysäöin, e ä oleselualueita. Kor elin pohjoisosaan esitetään alue maanalaista pysäöin ä varten. Autopaioja on raenne ava seuraavas : 1ap / 75 m2 liieraentamisen erroalaa; 1 ap / 125 m2 asuinraentamisen errosalaa; 1 ap / 250 palvelu- tai vanhusten asumisen errosalaa Katutasossa ja Iso Kylä en varressa mahdollistetaan liietoiminta. Raennusten oreus vaihtelee ahdesta uuteen. Iso Kylä en varrella olevien raennusmassojen tai niiden osien tulee olla asierrosisia luuuno ama a or elin luoteisulmaa Iso Kylä en ja Niilän en ulmassa, jossa sallitaan uusierrosisen raennusen raentaminen. Pihoilla olevat talousraennuset voivat olla ysierrosisia. Solhul n talo esitetään suojeltavasi sr-merinnällä 5. Redogörelse för detaljplanen 5.1 Planens strutur I planen föreslås en plantomt med e användningsändamål (AL). På det sä et blir gårds- och pareringslösningarna enhetliga och inga servitut behöver bildas mellan tomterna. Tomten an ändå delas vid behov, ifall e genomförande i etapper eller ändringar i ägoförhållandena sulle förutsä a de a. I varterets norra del utgör byggnadsytorna en vartersgård som öppnar sig mot väster och ger sydd mot bullret. På gården anvisas både parerings- och vistelseområden. I varterets norra del föreslås e område för parering under maren. Bilplatser byggs enligt följande: 1 bp/75 vy-m2 affärsloaler; 1 bp/125 vy-m2 bostadsloaler; 1 bp/250 vy-m2 service- eller seniorboende. På gatuplan och längs Stora Byvägen är det llåtet a ida affärsversamhet. Höjden på byggnaderna varierar mellan två och sex våningar. Byggnadsmassorna längs Stora Byvägen eller delar av dessa sa ha två våningar med undantag för varterets nordvästra hörn i orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen, där byggnader med sex våningar får uppföras. Eonomibyggnader på gårdsplanerna får byggas i en våning. I planen föreslås a Solhult sa syddas med betecningen sr. Alue Område AL Asuin- ja liieraentaminen Fristående småhus Katualue Gatuområde Pinta-ala Areal (m 2 ) RO (-m 2 ) Byggrätt (vy-m 2 ) Tehouus Effetivitet Tonttien lm Antal tomter 8322 m m 2 /vy-m 2 e = 1, m 2 Tauluo: Pinta-alat ja raennusoieudet. Tabell: Areler och byggrä. 20

23 5.1.1 Mitoitus Kaava-alueen pinta-ala on noin 1 ha. Alueelle muodostuu 3 raennuspaiaa errostaloille (AL). Raennuspaioille varataan 7300, 2700, m2 raennusoieu a. Kaavan viitesuunnitelmassa or elin pohjoisosan raennusoieus on jae u olmeen n m2 ooiseen ysiöön. Kor elin yhteenlase u raennusoieus on m2 ja tehouus e n 1,45. Solhul n talon raennuspaia säilyy. Sille esitetään nyyisen aavan muainen 180 -m2 raennusoieus Palvelut Kor eli sijaitsee eseises suhteessa Niilän esustan palveluihin. Suunni elualue a lähinnä oleva unnallinen päiväo sijaitsee noin 100 metrin päässä irjaston vieressä. Lähin oulu sijaitsee n. 200 m päässä, terveysasema n. 200m päässä, luio n. 150m päässä. Päivi äistavaraaupat sijaitsevat m päässä. Kor elissa itsessään sijaitsee mm. pani ja ravintola. Julisen liienteen pysäi sijaitsee or elin ohdalla Iso Kylä en varrella Dimensionering Planområdets areal omfa ar ca 1 ha. I området planeras tre byggplatser för flervåningshus (AL). För byggplatserna reserveras byggrä på 7300, 2700 och 1950 vy-m2. I referensplanen har byggrä en i varterets norra del indelats i tre enheter på ca vy-m2 vardera. Den sammanlagda byggrä en för varteret uppgår ll vy-m2 och varterseffe viteten e ll ca 1,45. Byggplatsen vid Solhult bevaras. För denna föreslås en byggrä på 180 -m2 i enlighet med den nuvarande planen Service Kvarteret ligger centralt i förhållande ll servicen i Nicby centrum. Det närmaste ommunala daghemmet ligger på ca 100 meters avstånd in ll biblioteet. Avståndet ll närmaste sola är ca 200 m, ll hälsocentralen ca 200 m och ll gymnasiet ca 150 m. Dagligvarubu er finns på m avstånd. I själva varteret finns bl.a. en ban och en restaurang. En hållplats för olle vtrafien finns in ll varteret på Stora Byvägen. 5.2 Ympäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen Alueelle on laadi u raentamistapaohje, joa ohjaa orttelin raentamista siten, e ä uudet raennuset sopivat ympäristöönsä mm. väritysen, a omuotojen seä sijoittelunsa annalta. 5.3 Aluevarauset Korttelialueet Asumisen ja liieraentamisen or elialue (AL) raennusoieus on osoite u errosneliöinä, se on yhteensä m2 (esimääräinen tehouus n. e =1,45), errosluu on - VI. Ka omuotona on lape- ja tasaattojen yhdistelmä. Maanalaisen pysäöinnin järjestämiseen varataan n m2 laajuinen alue. Kor elin itä- ja eteläreunat esitetään istute avina ton- n osina. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns valitet Anvisningar för byggsä et har utarbetats för området. Anvisningarna styr byggandet av varteret så a nya byggnader anpassas ll omgivningen med hänsyn bl.a. ll byggnadernas färgsä ning, taform och placering. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader (AL) Byggrä en har anvisats i vadratmeter våningsyta och uppgår ll sammanlagt vy-m2 (effe vitet i sni ca e = 1,45), våningstalet är VI. Taformen är en ombina on av pulpe a och horisontala ta. För parering under maren reserveras e område på ca m2. Kvarterets östra och södra ant föreslås bli tomtdelar som sa planteras. 21

24 5.3.2 Muut alueet Kaavan länsiosa on Iso Kylä en atualue a 5.4 Kaavan vaiutuset Asemaaavan yhdysuntataloudelliset, sosiaaliset ja ultturiset vaiutuset ohdistuvat Niilän esusta-alueelle ja ovat pääosin posi ivisia. Kor elin uudistaminen ja tehoaampi raentaminen tuee Niilän esustan elinvoimaisuu a. Asumisen lisääminen ydinesustassa tuee aupallisten palvelujen anna avuu a. Palvelujen säilyminen esustassa tuee asumisen houu elevuu a. Kaupuniraenteen ivistäminen ja ehey äminen olemassa olevaa infrastrutuuriverostoa hyödyntäen on valtaunnallisten alueidenäytön tavoi eden muaista. Niilän esustan ehi ämisrapor ssa (Sipoon unta, Tur ainen, Trafix, Byman-Ruoonen 2009) OP:n or eli on ohde nro 6, jona ehi ämistavoi eisi todetaan: esusta-asumisen ehi äminen ja liietoiminnan integroin raennusten atutasoon. Asemaaava mahdollistaa ehi ämisrapor n tavoi een toteutumisen Vaiutuset raennettuun ympäristöön Asemaaavassa ja sen pohjana olevassa viitesuunnitelmassa or elissa sijaitseva L-muotoinen asierrosinen liieraennus esitetään pure avasi. Pure avasi esitetyllä 80-luvulla raennetulla raennusella ei ole tode u olevan raennushistoriallisia arvoja, joiden vuosi se tulisi säily ää. Kuusierrosinen raentaminen vaiu aa raennetun ympäristön maisemauvaan saavu aessa Niilän etä ja Iso Kylä etä esustaan. Ympäristöään tehoaampi raentaminen on asete ujen tavoi eiden muaista. Kor elin sisäpiha muodostuu lähestuloon oonaan raennetuista pinnoista, uten nyy lanteessain on. Korttelin jäsentely asumispaino eiseen suuntaan seä oleselupihan ja istutusten sijoi aminen sisäpihalle muodostaa nyy lanne a viihtyisämmän yleisilmeen. Lii yminen olemassa olevaan Iso Kylä en varren or eliraenteeseen on huomioitu errosoreusien mitoitusessa ja raentamistapaohjeissa. Solhul n talo on meri y asemaaavassa sr -merinnällä. Iso Kylä en varren osalta voidaan todeta e ä täydennysraentamista on sopeute u ympäröivään aupuniraenteeseen. Kerrostalot ovat or elin itäpuolisia raennusia oreampia, mu a eivät varjosta itäpuolisen or elin sisäpihoja. Raennusten väliin jää julinen evyen liienteen väylä Pyhän Sigfridinpolu. Asemaaavan muutos säily ää Pyhän Sigfridinpolun evy Övriga områden Planens västra del utgörs av planområdet vid Stora Byvägen. 5.4 Planens onsevenser Detaljplanens samhällseonomisa, sociala och ulturella onsevenser berör centrum av Nicby och är i huvudsa posi va. E förnyat varter och effe vare byggande stödjer livsra en i centrum. När ärnan av centrum får fler bostäder stödjer det växande befolningsunderlaget lönsamheten för de ommersiella tjänsterna. E större serviceutbud i centrum gör bostäderna mer a ra va. A förtäta stadsstruturen och göra den mer sammanhängande med hjälp av befintlig infrastrutur är förenligt med de risomfa ande målen för områdesanvändningen. I rapporten över utveclingen av Nicby centrum (Sibbo ommun, Tur ainen, Trafix, Byman-Ruoonen 2009) är OP-varteret objet nr 6 med följande utveclingsmål: utvecling av centrumboende och integrering av affärsversamhet i byggnadernas gatuplan. Detaljplanen gör det möjligt a förverliga det i utveclingsrapporten uppsa a målet Konsevenser för den byggda miljön I detaljplanen, lisom i referensplanen som utgör underlaget för detaljplanen, föreslås a den L-formiga affärsbyggnaden i två våningar sa rivas. För byggnaden, som uppfördes på 80-talet, har man inte fastställt några byggnadshistorisa värden som sulle tala för e bevarande av byggnaden. Byggnader i sex våningar påverar den byggda miljöns landsapsbild när man närmar sig centrum längs Nicbyvägen och Stora Byvägen. A byggandet är effe vare än omgivningen är förenligt med de uppsa a målen. Kvarterets innergård består nästan ll 100 procent av byggda ytor, lisom i dagsläge. När varteret omstrutureras så a tyngdpunten försjuts mer mot boende, och innergården får både planteringar och en gård a vistas på, blir det allmänna intrycet mer trivsamt än vad det är idag. Anslutningen ll den befintliga vartersstruturen längs Stora Byvägen har tagits i beatande vid dimensioneringen av höjden på byggnaderna och i anvisningarna för byggsä et. I planen har Solhult syddats med betecningen sr. När det gäller Stora Byvägen an man onstatera a omple eringsbyggandet har anpassats ll den omgivande stadsstruturen. Flervåningshusen är högre än byggnaderna öster om varteret, men de suggar inte innergårdarna i varteret på 22

25 en liienteen väylänä, miä tuee turvallisen evyen liienteen veron muodostumista Vaiutuset luonnonympäristöön Kor elialueella ei ole erityisiä luonnonympäristön ohteita luuuno ama a or elissa olevien pientalojen pihaalueita. Täydennysraentaminen or elialueen eteläosassa muuttaa puutarhamaisen pientaloton n errostaloton si pihajärjestelyineen. Uudisraennusen piha-alueet toteutetaan orealuoaisina ja istutusin jäsennöityinä, hoidetun luonnonympäristön laatu ei heiene Vaiutuset untatalouteen Kuntaan muu avilla uusilla veronmasajilla on posi ivinen vaiutus untatalouteen. Kor eli lii yy olemassa olevaan aupuniraenteeseen, joten vesi- ja viemäriverostojen tai atuveroston osalta ei aiheudu unnalle ustannusia. Kor eliin on arvoitu toteutuvan asuntoja noin 250 asuaalle. Miäli or eliin muu aa useita lapsiperheitä, se saa aa vaiu aa alueen päiväo - ja oulupalvelujen järjestämiseen tai mitoituseen. 5.5 Ympäristön häiriöteijät Sipoon eliienteen meluselvitysen muaan (WSP LT- Konsul t Oy, 2006 ja 2010) Niilän en ja iertolii ymän alueen meluarvot edelly äisivät melunsuojausta or elialueella, ellei ajonopeus olisi niin alhainen. Kor eliraenne suojaa sisäpihoja liienteen melulta. Niilän e (Mt 1521) ulee or elin ja aavamuutosalueen pohjoispuolitse. Liienne on pääosin henilöautoliienne ä, rasaalle liienteelle on houu elevampia väyliä. Tielle on lisä y hidastetöyssyjä ja liienneympyröitä ja ajonopeudet on saatu hiljaisisi, pääosa rasaasta liienteestä ulee Mt 148 Öljy etä pitin joa tapausessa. Kor elin ohdalla on syvää savioa, ja paaluperustus antavaan maahan on väl ämätön. Tieliienteen tärinä tulee huomioida raennusten suunni elussa, ja tämän päivän raentamisessa paaluperustusten päälle tämä on normaalia raennusteniiaa. Kor elialueella on aiaisemmin sijainnut huoltoasema, minä vuosi on tehty ns. pima selvitys saastuneen maaainesen varalta. Kor elialueella on aiemmin sijainnut huoltoasema, jona vuosi alueelle teete in Pima-selvitys saastuneen maa-ainesen varalta. Selvitysen muaan 0,6m syvyydeltä ote ujen maaperänäy eiden hai a-ainepitoisuudet ali avat Pima-asetusen (VNa 214/2007) ynnys- ja ohjearvot. Samalla tehdyn perustamistapaselvitysen muaan maaperä on au aaltaan paalute avaa 10-20m pituisin paaluin. (ins. tsto. Severi An onen/fcg Suunni elu ja teniia, ) östra sidan. Mellan byggnaderna går cyel- och gångbanan Sant Sigfridss gen. Ändringen av detaljplanen bevarar Sant Sigfridss gen som en cyel- och gångbana, vilet stödjer uppomsten av e tryggt nätver för den lä a trafien Konsevenser för naturmiljön Med undantag för gårdsplanerna ll småhusen omfa ar vartersområdet inga särsilda objet i naturmiljön. Komple eringsbyggandet i vartersområdets södra del förändrar den trädgårdslinande småhustomten ll en tomt för e flervåningshus med för ändamålet lämplig gårdsplansstrutur. Gårdsplanerna ring den nya byggnaden genomförs förstlassigt och disponeras med hjälp av planteringar, ommer valiteten på den vårdade naturmiljön inte a försämras Konsevenser för ommuneonomin De nya sa ebetalarna som fly ar ll ommunen har en posi v effet på ommunens eonomi. Kvarteret nyter an ll den befintliga stadsstruturen, och därför uppommer inga ostnader för ommunen för vatten- och avloppsnäten eller gatunätet. Man uppsa ar a det förnyade varteret får bostäder för ca 250 nya invånare. Om barnfamiljer fly ar ll varteret an de a ha onsevenser för anordnandet eller dimensioneringen av daghems- och solservicen. 5.5 Störande fatorer i miljön Enligt en utredning om bullret från vägtrafien i Sibbo(WSP LT-Konsul t Oy, 2006 och 2010) unde bullervärdena från Nicbyvägen och ring rondellen, i fram den när Nicby utveclas, förutsä a a bullersydd anläggs i vartersområdet, om inte örhas gheten var så låg, 40 m/h. Kvartersstruturen syddar innergårdarna mot trafibullret. Nicbyvägen (Lv 1521) löper på norra sidan om varteret och planändringsområdet. Trafien är huvudsaligen personbilstrafi, för den tunga trafien finns a ra vare trafileder. Vägen har förse s med fartguppar och trafirondeller och örhas gheterna har avtagit. Den tunga trafien ör i vilet fall som helst huvudsaligen längs Oljevägen (Lv 148). I varteret finns djup lermar och pålgrundläggning i bärande mar är nödvändig. Saningarna från vägtrafien sa beatas vid planeringen av byggnaderna. I dagens byggande hör byggande på pålfundament ll normal byggnadsteni. I varteret fanns det digare en servicesta on, och därför har gjort en undersöning av jordmånen med tane på eventuella föroreningar. På området har digare funnits 23

26 5.5.1 VAK-suuronnettomuusrisin arviointi Kerava - Porvoo -rauta etä äytetään nyyisin Kilpilahden öljynjalostamon ja alueen teollisuuden säiliöjunauljetusiin. Radalla uljetetaan yli olmasosa Suomen vaarallisten aineiden uljetusista. Kaavamuutosalueen etäisyys Kerava - Porvoo -rauta estä on noin 650 m 800 m. VAK-suuronne omuusrisistä tehdyn selvitysen pohjalta voidaan todeta, e ä aavaalue ei sijoitu mahdollisen suuronne omuusrisin vaiutusalueelle. Onne omuussenaarioiden yhdistetyt vaiutusalueet ulo uvat selvitysen muaan oreintaan 550 m etäisyydelle Kerava - Porvoo - rauta estä (VAK- suuronnettomuusselvitys maanäytön suunni elun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consul ng Oy, ). 5.6 Asemaaavamerinnät ja määräyset Kaavamerinnät ja -määräyset on esite y lii eessä. Kaavamerinnät ja -määräyset nouda avat ympäristöministeriön antamia ohjeita. en servicesta on och därför utarbetades en Pima-utredning i händelse av förorenad marsubstans. Enligt utredningen understeg halten sadliga ämnen i marsubstansprover tagna på 0,6 meters djup Pima-förordningens (VNa 214/2007) trösel och referensvärden. Enligt utredningen om grundläggningssä sa jordmånen all genom pålas med meters pålar (ins.tsto. Severi An onen/fcg Suunni elu ja teniia, ) Bedömning av risen för storolycor vid transport av farliga ämnen Kervo-Borgå-banan används nuför den för containertransporter med tåg från raffinaderiet i Söldvi och annan industri i området. På banan rör sig över en tredjedel av alla transporter av farliga ämnen i Finland. Avståndet från planändringsområdet ll Kervo-Borgå-järnvägen är ca m. U från en utredning som gjorts om risen för storolycor vid transport av farliga ämnen an man onstatera a planområdet inte ligger inom influensområdet av en eventuell storolycsris. Enligt utredningen sträcer sig de sammanställda influensområdena i olycsfallsscenarierna ll e avstånd på högst 550 m från Kervo-Borgå-jänrvägen (VAK-suuronne omuusselvitys maanäytön suunni elun näöulmasta: Niilän rataosuus ja taso-risteyset. (storolycor ur maranvändningens synvinel: Nicby banavsni och planorsningar). Gaia Consul ng Oy, Planbetecningar och planbestämmelser Planbetecningarna och -bestämmelserna presenteras i bilaga. Planbetecningarna och -bestämmelserna följer Miljöministeriets anvisningar. 24

27 6 Asemaaavan toteutus 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Asemaaavaan lii yy Ariteh toimisto Helamaa & Heisasen tuo ama viitesuunnitelma, jona on ollut asemaaavan laadinnan pohjana. Viitesuunnitelman havainnemateriaali on asemaaavaehdotusen lii eenä, s. lii eet. Asemaaavan toteutusta ohjaamaan on laadi u raentamistapaohje, joa on asete u nähtäville asemaaavan ehdotusvaiheessa, s. liite 6.2 Toteuttaminen ja ajoitus Asemaaavan toteu aminen voidaan aloi aa aavan saatua lainvoiman, osa alueella on valmis unnallisteniia ja atuvero. Asemaaavan toteutuminen täysimi aises edelly ää olemassa olevan L-muotoisen liieraennusen puramista. 6.3 Toteutusen seuranta Alueelle on laadi u raentamistapaohjeet. Sipoon unta huoleh i alueen toteutusen seurannasta tarvi avin lupamene elyin. 6 Genomförandet av detaljplanen 6.1 Planer som styr och åsådliggör genomförandet En referensplan som sammanställts av Ariteh toimisto Helamaa & Heisasen har fungerat som underlag för utarbetandet av detaljplanen. Illustra onsmaterialet för referensplanen finns som bilaga ll detaljplaneförslaget, se bilagor. För genomförandet av detaljplanen har anvisningar om byggsä et utarbetats. Dessa lades fram i detaljplanens förslagsede, se bilaga. 6.2 Genomförande och tidsplanering Genomförandet av detaljplanen an starta när planen vunnit laga ra, e ersom det redan finns ommunalteni och e gatunät i området. E fullsaligt genomförande av detaljplanen förutsä er rivning av den befintliga L-formiga affärsbyggnaden. 6.3 Uppföljning av genomförandet Anvisningar för byggsä et har utarbetats för området. Sibbo ommun följer upp genomförandet i området genom llbörligt lovförfarande Jussi Toivola maanäy övastaava / maranvändningmotsvarande ariteh / aritet SAFA, YKS-464 Jaro Lyy nen aavoitusariteh - planläggningsaritet ariteh SAFA - aritet SAFA, YKS-487 Ma Kanerva maanäy öpäälliö / maranvändningschef ariteh / aritet SAFA 25

28 N 42 OP-orttelin asemaaavamuutos N 42 Detaljplaneändring för OP-varteret Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Program för deltagande och bedömning Maanäyttöjaosto / Maranvändningssetionen

29 Asia/Ärende 5/2013 Kaavaprosessi ja äsittelyvaiheet - Planprocess och behandlingsseden Kaavatyö vireille ja OAS Planarbetet anhängigt och PDB Kuulutus/Kungörelse Kaavan valmisteluvaihe Planens beredningssede Kaavoitusjaosto/Planläggningssetionen Valmisteluaineisto nähtävillä/beredningsmaterialet läggs fram (62 ) Kaavaehdotus Planförslaget Kaavoitusjaosto/Planläggningssetionen Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavaehdotus nähtävillä/planförslaget läggs fram (65 ) Vastineet lausuntoihin ja muistutusiin Bemötanden till utlåtanden och anmärningar Kaavoitusjaosto/Planläggningssetionen Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavan hyväsyminen Godännande av planen Valtuusto/Fullmätige Kaavan laatijat - Planens beredarna Jaro Lyytinen Kaavoitusaritehti - Planläggningsaritet Aritehti SAFA - Aritet SAFA, YKS-487 Matti Kanerva Maanäyttöpäälliö - Maranvändningchef Aritehti SAFA - Aritet SAFA Aritehtitoimisto Helamaa & Heisanen Oy Jussi Toivola, Aritehti-Aritet SAFA, YKS-464 Maanäyttövastaava - Maranvändningmotsvarande Yhteystiedot raportin lopussa. Kontatuppgifter i slutet av rapporten.

30 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Maanäyttö- ja raennuslain 63 :ssä säädetään osallistumis- ja arviointisuunnitelman laatimisesta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma (OAS) on virallinen asiairja, joa määrittelee aavan valmistelussa noudatettavat osallistumisen ja vuorovaiutusen periaatteet ja tavat seä aavan vaiutusten arvioinnin menetelmät. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmassa errotaan, miten osalliset voivat osallistua ja vaiuttaa asemaaavan laadintaan seä miten asemaaavan vaiutusia on taroitus arvioida. Lisäsi siinä esitetään pääpiirteittäin aavatyön taroitus, tavoitteet ja lähtötilanne seä aavan laadinnan eri työvaiheet. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan voi tutustua oo aavatyön ajan Kuntalassa, Iso Kylätie 18, Niilä ja unnan verosivuilla osoitteessa / fi /asuminen_ja_raentaminen/aavoitus/asemaaavat. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa päivitetään aavatyön aiana tarpeen muaan. Program för deltagande och bedömning I maranvändnings- och bygglagen 63 stagdas om utarbetandet av programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är ett officiellt doument som definierar principerna och förfarandet för deltagande och växelveran i utarbetandet av planen samt metoderna för planens onsevensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning informerar om hur intressenterna an påvera och delta i utarbetandet av detaljplanen samt hur detaljplanens onsevenser ommer att utvärderas. Dessutom presenteras i huvuddrag planarbetets syfte, mål och utgångsläge samt de olia sedena i utarbetandet av planen. Man an beanta sig med planen för deltagande och bedömning under hela planarbetets gång i Socengården, Stora Byvägen 18, Nicby, och på ommunens webbplats på adressen /se/bygga_ och_bo/planlaggning/detaljplaner. Planen för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under planarbetets gång. OAS:n valouvat Sipoon unnan aavoitusysiö. OAS:n on laatinut Jussi Toivola ja Jaro Lyytinen / Sipoon aavoitusysiö anssa. Fotografier i PDB Sibbo ommuns planläggningsenhet. PDB har utarbetats av Jussi Toivola och Jaro Lyytinen / Sibbo planläggning. 1

31 Suunnittelualue Noin 1 hehtaarin suuruinen suunnittelualue sijaitsee Sipoon suurimman taajaman ja hallinnollisen esusen Niilän esustassa Iso Kylätien ja Niiläntien risteysen tuntumassa. Kaava-alue rajautuu idässä Iso Kylätiehen, pohjoisessa Niiläntiehen, lännessä Pyhän Sigfridinpoluun ja etelässä Segristiehen. Alue on osa atiivista Niiän esusta-aluetta. Alustavan rajausen muaan asemaaava osee seuraavia tiloja tai osia niistä: R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26. Alue uuluu Niilän maareisteriylään ja sen omistaa pääosiltaan OP- Pohjola. Planeringsområdet Det ca 1 ha stora planeringsområdet är beläget i centrum av Nicby, som är den största tätorten och centrumet för förvaltning i Sibbo, i orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen. Planområdet gränsar i öster till Stora Byvägen, i norr till Nicbyvägen, i väster till Sant Sigfridsstigen och i söder till Segrisvägen. Området är ett del av det ativa Nicby centrum. Enligt den preliminära avgränsningen berör detaljplanen följande lägenheter eller delar av dessa: R:Nr2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26. Området ingår i jordregisterbyn Nicby och ägs i huvudsa av OP-Pohjola. Kaava-alueen (aava-alueen alustava rajaus on esitetty artalla punaisella viivalla, alustava lähivaiutusalue on esitetty oranssila atoviivalla) sijainti unnan opasartalla Sipoon unnan mittaus- ja iinteistöysiö. Kartassa 1 ruutu = 1 m. Planområdets (planområdets preliminära avgränsning anges på artan med blå linje) läge på ommunens guidearta Sibbo ommun, Mätning och fastigheter. På artan är 1 ruta = 1 m. 2

32 Kaavatyön määrittely ja tavoitteet Asemaaavamuutos on Sipoon aavoitusohjelman ohde nro N 42. Kaavatyön taroitus on mahdollistaa OP:n orttelin uudistaminen ja täydennysraentaminen vastaamaan nyyisiä asumisen ja liieraentamisen tarpeita. MRL 54 Asemaaavan sisältövaatimuset Asemaaavaa laadittaessa on maauntaaava ja oieusvaiutteinen yleisaava otettava huomioon. Asemaaava on laadittava siten, että luodaan edellytyset terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinympäristölle, palveluiden alueelliselle saatavuudelle ja liienteen järjestämiselle. Raennettua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eiä niihin liittyviä erityisiä arvoja saa hävittää. Kaavoitettavalla alueella tai sen lähiympäristössä on oltava riittävästi puistoja tai muita lähiviristyseen soveltuvia alueita. Asemaaava ei saa aiheuttaa enenään elinympäristön laadun sellaista meritysellistä heienemistä, joa ei ole perusteltua asemaaavan taroitus huomioon ottaen. Asemaaavalla ei myösään saa asettaa maanomistajalle tai muulle oieuden haltijalle sellaisia ohtuutonta rajoitusta tai aiheuttaa sellaista ohtuutonta haittaa, joa aavalle asetettavia tavoitteita tai vaatimusia syrjäyttämättä voidaan välttää. Suunnittelun tavoitteet Asemaaavamuutosen tavoitteena on ortteliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallisesti soveltuvin einoin. Tavoitteena on ehittää aluetta esustatyyppisen asumisen ja liieraentamisen alueena. Samalla tutitaan alueen pysäöinti - ja liiennejärjestelyiden toteuttamista taajamauva huomioiden. Alueelle on tavoitteena sijoittaa asuntoja noin 250 asuaalle. Suunnittelun lähtöohdat Suunnittelualue on eseistä Niilän taajamaesustaaluetta. Kortteli sijaitsee aiista suunnista näyvällä paialla saavuttaessa Niilän esustaan. Op:n ortteli muodostuu asierrosisesta L-muotoisesta liieraennusesta, jona länsipuolelle muodostuu orttelia palveleva pysäöintipiha. Korttelin lounaisreunassa Iso Kylätien varressa sijaitsee asierrosiset 1930-luvulla raennetut asuinraennuset. Osuuspanin liieraennus edustaa luvun raentamistapaa. Raennus on äyttöarvoltaan hieman vanhentunut eiä aiilta osin sovellu hyödynnettäväsi ehitettäessä orttelia asumispainotteiseen suuntaan. Definiering av planarbetet samt mål Detaljplaneändringen är objet nr N 42 i Sibbo ommuns planläggningsprogram för perioden Planarbetet syftar till att göra det möjligt att bygga om och ompletteringsbygga OP-varteret så att det tillgodoser dagens behov av bostäder och affärsloaler. MarByggL 54 Krav på detaljplanens innehåll När en detaljplan utarbetas sall landsapsplanen och en generalplan med rättsverningar beatas på det sätt som bestäms ovan. Detaljplanen sall utarbetas så att det sapas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional tillgång till service och för reglering av trafien. Den byggda miljön och naturmiljön sall värnas och särsilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. På det område som planläggs eller i dess närmaste omgivning sall det finnas tillräcligt med parer eller andra områden som lämpar sig för rereation. Detaljplanen får inte leda till att valiteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beatande av detaljplanens syfte. Genom detaljplanen får inte heller marägaren eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana osäliga begränsningar eller orsaas sådana osäliga olägenheter som an undvias utan att de mål som ställs för planen eller de rav som ställs på den åsidosätts Planarbetets mål Målet med detaljplaneändringen är att effetivisera vartersstruturen och samtidigt hela centrumstruturen i Nicby med hjälp av metoder som lämpar sig för tätortsbilden. Området sa utveclas som ett område för boende och affärsbyggande av centrumaratär. Samtidigt undersös hur pareringen och trafien sa arrangeras med tane på tätortsbilden. Det sa bli möjligt att bygga bostäder för ca 250 nya invånare. Utgångspunter för planeringen Planeringsområdet är ett vitigt område för utvidgningen av Nicby tätort. Kvarteret ligger på en från alla håll synlig plats när man närmar sig Nicby centrum. OP-varteret består av en L-formig affärsbyggnad i två plan. På västra sidan av byggnaden finns en pareringsgård som används av varteret. I varterets sydvästra ant längs Stora Byvägen finns bostadshus med två våningar som uppförts på 1930-talet. Andelsbanens affärsbyggnad representerar byggnadsstilen från och 1990-talet. Byggnaden är något föråldrad beträffande brusvärdet och är inte i alla hänseenden lämplig med tane på utveclingen av varte- 3

33 Korttelissa Iso Kylätien varressa sijaitsee Solhult niminen 1930 l:lla raennettu asierrosinen aumaattoinen raennus, joa on raennusperintöselvitysessä arvotettu 1-2 luoaan ja esitetty ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi, säilytettäväsi raennusesi. Iso Kylätien varressa sijaitsee myös Midgård -niminen luvun lopussa valmistunut mansardiattoinen raennus. Raennus on inventoinnissa arvotettu 2-luoaan ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi raennusesi. Raennus on erittäin heiountoinen ja sen vuosi vaieasti säilytettävissä. Valtaunnalliset alueidenäyttötavoitteet Alueen suunnittelun lähtöohtina toimivat MRL:n 24 :n muaisessa taroitusessa valtaunnalliset alueidenäyttötavoitteet (VAT), joista tätä asemaaavatyötä ohjaavien asiaohtien myötä orttelin ehittämiselle on löydettävissä estävät perusteet: Elinympäristöjen toimivuutta ja taloudellisuutta edistetään hyödyntämällä olemassa olevaa yhdysuntaraennetta ja eheyttämällä taajamia.taajamia eheytettäessä parannetaan elinympäristön laatua.yhdysuntaraennetta ehitetään siten, että palvelut ja työpaiat ovat hyvin eri väestöryhmien saavutettavissa ja mahdollisuusien muaan asuinalueiden läheisyydessä siten, että henilöautoliienteen tarve on mahdollisimman vähäinen. Liienneturvallisuutta seä jouoliienteen, ävelyn ja pyöräilyn edellytysiä parannetaan. Kaupuniseutujen työssääyntialueilla varmistetaan alueidenäytölliset edellytyset asuntoraentamiselle ja sen taroitusenmuaiselle sijoittumiselle seä hyvälle elinympäristölle. Kaupuniseutuja ehitetään tasapainoisina oonaisuusina siten, että tueudutaan olemassa oleviin esret i en mer bostadsdominerad ritning. I varteret, längs Stora Byvägen, finns en byggnad i två våningar med valmat ta som uppförts på 1930-talet Solhult. I utredningen om byggnadsarvet placerades byggnaden i lass 1-2 som en för miljöhelheten vitig byggnad som bör bevaras. Längs Stora Byvägen finns det även ett hus till med mansardta som från 1930-talet, Midgård. Enligt inventeringen är denna byggnad vitig för miljöhelheten och ingår i lass 2. Byggnaden är i mycet dåligt sic och därmed svår att bevara. Risomfattande mål för områdesanvändningen Som utgångspunter för planeringen fungerar de risomfattande målen för områdesanvändningen (RMO) enligt maranvändnings- och bygglagen 24, av vila särsilt följande punter styr detta detaljplanearbete: Samhällsstruturen utveclas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olia befolningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafi är så litet som möjligt. Trafisäerheten förbättras lisom betingelserna för olletivtrafien och gång- och cyeltrafien. I stadsregionernas pendlingsområden säerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att raven på en god livsmiljö an tillgodoses. Stadsregionerna utveclas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga centra. Centrumen och särsilt deras centrumområden utveclas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. 4

34 Ilmauva aava-alueelta vuodelta 2009 Blom Kartta Oy. Kaava-alueen alustava rajaus esitetty uvassa valoisella. Flygbild av planområdet från år Planområdets preliminära avgränsning anges på bilden med vitt. usiin. Kesusia ja erityisesti niiden esusta-alueita ehitetään monipuolisina palvelujen, asumisen, työpaiojen ja vapaa-ajan alueina. Alueidenäytössä on varattava riittävät alueet jalanulun ja pyöräilyn verostoja varten seä edistettävä verostojen jatuvuutta, turvallisuutta ja laatua. Alueidenäytön suunnittelussa merittävä raentaminen tulee sijoittaa jouoliienteen, erityisesti raideliienteen palvelualueelle. Alueidenäytön mitoitusella tulee parantaa jouoliienteen toimintaedellytysiä ja hyödyntämismahdollisuusia. Alueidenäytön suunnittelussa on otettava huomioon alueen maa- ja allioperän soveltuvuus suunniteltuun äyttöön. Pilaantuneen maa-alueen puhdistustarve on selvitettävä ennen ryhtymistä aavan toteuttamistoimiin. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceversamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstruturen. Vid områdesanvändningen sall tillräcliga områden reserveras för nätver för fotgängare och cylister, och nätverens ontinuitet, säerhet och valitet sall främjas. Vid planeringen av områdesanvändningen sall betydande byggande placeras till områden med tillgång till olletivtrafi, särsilt spårbunden trafi. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen sall man förbättra olletivtrafiens versamhetsbetingelser och möjligheterna att nyttja olletivtrafien. Vid planeringen av områdesanvändningen sa beatas hur maren och berggrunden i området lämpar sig för den avsedda användningen. Förorenade marområdens behov av sanering sa utredas innan åtgärder börjar vidtas för att genomföra planen. 5

35 Maauntaaava Ympäristöministeriön vahvistamassa Itä-Uudenmaan maauntaaavassa suunnittelualue on osoitettu esustatoimintojen alueesi (C). Landsapsplanen I Östra Nylands landsapsplan, som miljöministeriet fastställde , är planändringsområdet till ett område för centrumfuntioner (C). Ote Itä-Uudenmaan maauntaaavasta (YM ). Utdrag ur landsapsplan för Östra Nyland (miljöministeriet ). Yleisaava Sipoon unnanvaltuuston hyväsymässä oieusvaiutteisessa Sipoon yleisaavassa 2025 aavaalue on esustatoimintojen aluetta (C). Generalplanen I den av Sibbo ommunfullmätige godända generalplanen för Sibbo 2025 med rättsverningar är planområdet ett område för tätortsfuntioner (C). Ote Sipoon yleisaavasta Utdrag ur generalplanen för Sibbo Asemaaava Voimassa olevan asemaaavan muaan (ent. raennusaava vahvistettu ). alue on liie- ja toimistoraennusten (K) seä yhdistettyjen liie- ja asuinerrostalojen (ALK) orttelialuetta. Raennusaava on osittain toteutunut, mutta vanhentunut. Detaljplanen Enligt den gällande detaljplanen (den f.d. byggnadsplanen fastställdes ) är området ett vartersområde för affärs- och ontorsbyggnader (K) samt ett vartersområde för flervåningshus med affärs- och bostadsloaler (ALK). Byggnadsplanen har delvis genomförts, men är föråldrad. 6

36 Maanomistus OP-Pohjola omistaa noin 80 prosenttia suunnittelualueen maa-alasta. Kunnan maanomistus esittyy atualueille. Kiinteistö R:No 2:26 on ysityisomistusessa. Aluetta osevat sopimuset Sipoon unnan ja OP-Pohjolan välillä on tehty sopimus asemaaavan muutosen äynnistämisestä ortteliin Vaiutusten arviointi Asemaaavan laadinnan yhteydessä selvitetään aavan toteutusen ympäristövaiutuset, muaan luien yhdysuntataloudelliset, sosiaaliset, ulttuuriset ja muut vaiutuset maanäyttö- ja raennuslain edellyttämällä tavalla (MRL 9 ja MRA 1 ). Vaiutusia arvioidaan suhteessa asetettaviin tavoitteisiin. Vaiutusten arvioinnin tehtävänä on tuea aavan valmistelua ja hyväsyttävien aavarataisujen valintaa seä auttaa arvioimaan, miten aavan tavoitteet ja sisältövaatimuset toteutuvat. Kaavan vaiutusten arviointi perustuu alueelta laadittaviin perusselvitysiin, äytössä oleviin muihin perustietoihin, selvitysiin, suunnitelmiin, maastoäynteihin, osallisilta saataviin lähtötietoihin, lausuntoihin ja mielipiteisiin seä laadittavien suunnitelmien ympäristöä muuttavien ominaisuusien analysointiin. Vaiutusten arvioinnissa verrataan esitetyn aavarataisun muaista tilannetta nyytilanteeseen ja asetettuihin tavoitteisiin. Tehdyt selvityset Maanäyttö- ja raennuslain 9 :n muaan aavan tulee perustua riittäviin tutimusiin ja selvitysiin. Kaavan laadinnan ja vaiutusten arvioinnin pohjana äytetään muun muassa seuraavia selvitysiä ja suunnitelmia: Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Sipoon unnan ulttuuriympäristö- ja raennusperintöselvitys. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 ja 2010 Marägoförhållanden OP-Pohjola äger ca 80 procent av maren i planeringsområdet. Kommunens marägo oncentreras till gatuområdena. Fastighet Rnr 2:26 är i privat ägo. Avtal om området Sibbo ommun och OP-Pohjola har gjort ett avtal om start av detaljplaneändring i varter Konsevensbedömning I samband med utarbetandet av detaljplanen utreds miljöonsevenserna för genomförandet av planen på det sätt som maranvändnings- och bygglagen förutsätter (MarByggL 9 och MarByggF 1 ). Dessutom bedöms planen i förhållande till de risomfattande målen för områdesanvändningen samt med översitliga planers styrningsveran. Konsevenserna bedöms i förhållande till de mål som ställs. Konsevensbedömningens uppgift är att stöda planberedningen och val av godtagbara planlösningar samt fungera som hjälp vid bedömningen av hur planens mål och innehållsrav förverligas. Planens onsevensbedömning grundar sig på basutredningar över området, på övrig tillgänglig grundinformation, utredningar, planer, terrängbesö, utgångsmaterial av intressenterna, utlåtanden och åsiter samt analysering av de egensaper som förändrar miljön i planerna som utarbetas. I onsevensbedömningen jämför man den presenterade planlösningen med nuläget och ställda mål. Gjorda utredningar Enligt maranvändnings- och bygglagen 9 sa en plan basera sig på tillräcliga undersöningar och utredningar. Som underlag för sammanställandet av planen och bedömningen av onsevenserna används bland annat följande utredningar och planer: Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museiveret. Idéplan för Nicby centrum. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Utredning om ulturmiljö och byggnadsarv i Sibbo ommun. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 och

37 Tehtävät selvityset Kaavatyön yhteydessä tullaan teemään ainain seuraavat erillisselvityset: Maaperätutimus paialla sijainneen huoltoaseman vuosi. Tutimusen ohella saadaan suuntaa antava raennettavuusselvitys Liienteellinen toimivuus- ja liittymätarastelu Vaiutusalue Kaavan vaiutusalueen laajuus vaihtelee eri osateijöiden osalta jonin verran. Vaiutuset luonnonympäristöön ovat paiallisia, rajoittuen suunnittelualueeseen ja aivan sen lähiympäristöön. Korttelin raentaminen useampierrosisesi vaiuttaa raennettuun maisemaan. Raennusien oreussuhteita arvioidaan suhteessa orttelin ympäristöön ja maisemauvaan. Keseinen sijainti asettaa vaatimusia raentamisen laaduaalle toteuttamiselle. Kaavarataisulla saattaa olla liienteellisiä vaiutusia lisäraentamisen synnyttämän liienteen autta. Uusien asuin- ja liietilojen määrä vaiuttaa myös jollain tasolla oo Niilän taajamaan ja untaan. Uudisraentaminen lisää elinvoimaisuutta mm. luomalla edellytysiä palveluiden paranemiseen ja verotulojen asvuun. Alustava vaiutusalue on esitetty sivun 2 opasarttaotteessa atoviivalla. Osalliset Osallisia ovat maanomistajat ja ne, joiden asumiseen, työnteoon tai muihin oloihin aavaa saattaa huomattavasti vaiuttaa. Osallisia ovat myös ne viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa äsitellään. Tämän asemaaavatyön annalta eseisiä osallisia ovat: suunnittelualueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajat ja asuaat alueella toimivat yhdistyset ja järjestöt unnan hallintounnat ja asiantuntijatahot, uten teniia- ja ympäristöosasto ja sivistysosasto muut viranomaiset ja yhteistyötahot, uten Uudenmaan ELY-esus, Museovirasto, Porvoon museo, Liiennevirasto, Keravan Energia Oy, Tuusulan seudun vesilaitos untayhtymä ja Itä-Uudenmaan pelastuslaitos. Vuorovaiutus Kaavoitusmenettely tulee järjestää ja suunnittelun lähtöohdista, tavoitteista ja mahdollisista vaihtoehdoista aavaa valmisteltaessa tiedottaa niin, että osallisilla on mahdollisuus osallistua aavan valmisteluun, arvioida aavan vaiutusia seä lausua irjallisesti tai suullisesti Utredningar som sa göras I samband med planarbetet ommer åtminstone följande separata utredningar att göras: Utredning om byggbarheten Gransning av trafianslutningarna och hur trafien fungerar Konsevensområde Konsevensområdets omfattning varierar relativt mycet beroende på vila fatorer som gransas. Konsevenserna för naturmiljön är främst loala och gränsar till planeringsområdet och dess omedelbara näromgivning, doc med undantag för eventuella onsevenser för vattendragen och vattenhushållningen (Sibbo å och grundvattenområdet i Nordanå). Byggande i ett öppet åerområde förändrar även landsapet, även om onsevenserna här är relativt loala, då de nya byggnaderna placeras inom den befintliga samhällsstruturen. För ett mer vidsträct område an planlösningen ha onsevenser i och med den trafi som uppommer när man bygger nytt och omdirigerar trafien. Planläggningen av nya bostads- och ev. arbetsplatstomter inverar i viss mån även på hela Nicby tätort och Sibbo ommun. Nybyggandet öar livsraften bl.a. genom att sapa förutsättningar för bättre service och högre satteinomster. Det preliminära onsevensområdet visas med en strecad linje på utdragen ur guideartan på sidan 2. Intressenter Intressenter är marägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden an påveras betydligt av planen. Intressenter är ocså de myndigheter och sammanslutningar vars versamhetsområde behandlas i planeringen. Centrala intressenter i detaljplanearbetet är: fastighetsägare och invånare på planeringsområdet och områden som gränsar till det föreningar och sammanslutningar som har versam het i området, t.ex. Sällsapet Åparen rf ommunens förvaltningsenheter och saunniga som avdelningen för teni och miljö och bildningsavdelningen övriga myndigheter och samarbetsorgan som Närings-, trafi- och miljöcentralen i Nyland, Museiveret, Borgå museum, Trafiveret, Kervo Energi Ab, samommunen för Tusby vatten ver och Räddningsveret i Östra Nyland. Växelveran Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunterna, målen och eventuella alternativ för planeringen sa ordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verningarna 8

38 mielipiteensä asiasta (MRL 62 ). Osallisilla on oo aavatyön ajan mahdollisuus antaa asemaaavatyöhön liittyvää palautetta sähöpostitse, irjeitse tai puhelimitse aavoitusesta vastaavalle unnan edustajalle. Kaavan laatijaa voi myös tulla tapaamaan Kuntalaan, sopimalla tapaamisajasta uitenin etuäteen. Kaavatyön ohjausta ja oordinointia varten perustetaan yhteistyöryhmä, johon unta ja sopimusalueen maanomistaja nimeävät edustajansa. Käynnistysvaihe Asemaaavatyö äynnistyy aavatyön uuluttamisella vireille, työn ohjelmoinnilla seä osallistumis- ja arviointisuunnitelman (OAS) laadinnalla (MRL 63 ). OAS asetetaan julisesti nähtäville Kuntalaan oo aavaprosessin ajasi. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan voi tutustua myös unnan internet-otisivuilla. Kaavatyön äynnistymisestä informoidaan unnan tiedossa oleville aava-alueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajille irjeitse. Osalliset voivat antaa palautetta osallistumis- ja arviointisuunnitelman riittävyydestä ja suunnitelmaa voidaan täydentää saadun palautteen pohjalta aavaprosessin aiana. Suunnitelmaa osevissa puutteellisuusissa pyydetään ääntymään ensisijassa unnan edustajien puoleen. Miäli osallinen atsoo yhteydenotosta ja unnan osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan teemistä muutosista huolimatta OAS:n puutteellisesi, on hänellä mahdollisuus esittää Uudenmaan ELY-esuselle neuvottelun äymistä osallistumis- ja arviointisuunnitelman riittävyydestä ennen aavaehdotusen asettamista julisesti nähtäville (MRL 64 ). Valmisteluvaihe Valmisteluvaiheessa laaditaan aava-aluetta osien aavaluonnos, joa asetetaan julisesti nähtäville Kuntalaan 30 päivän ajasi. Osallisilla ja unnan jäsenillä on mahdollisuus esittää mielipiteensä aavaluonnosesta ja mahdollisesta muusta aavan valmisteluaineistosta nähtävillä olon aiana (MRL 62 ja MRA 30 ). Viranomaistahoilta ja tarvittavilta muilta tahoilta (esim. yhdistysiltä) pyydetään valmisteluaineistosta lausunnot. Valmisteluaineiston nähtävillä ollessa järjestetään ns. valmisteluvaiheen uuleminen. Tässä aiille avoimessa yleisötilaisuudessa esitellään aavaluonnosta ja muuta valmisteluaineistoa, ja osallisilla on mahdollisuus esittää niitä osevia annanottoja seä äsitysiä suunnitelman vaiutusista. av planläggningen och sriftligen eller muntligen uttala sin åsit om saen (MarByggL 62 ). Intressenterna har under hela planläggningsarbetets gång möjlighet att ge respons angående detaljplanearbetet per e-post, brev eller telefon till ommunens representant som svarar för planläggningen. Man an ocså omma till Socengården och träffa planens beredare, bara man ommer överens om en besöstid på förhand. För styrningen och samordnandet av planarbetet tillsätts en samarbetsgrupp till vilen ommunen och avtalsområdets marägare utser sina representanter. Startsedet Detaljplanearbetet startar när planarbetet ungörs anhängigt, arbetet planeras samt programmet för deltagande och bedömning (PDB) utarbetas (MarByggL 63 ). PDB läggs fram offentligt i Socengården under hela planprocessen. Programmet för deltagande och bedömning an även läsas på ommunens internetsidor. Utöver de allmänna ungörelserna informeras ägare och av ommunen ända innehavare av mar inom detaljplaneområdet och i angränsning till det per brev. Intressenterna an ge respons på huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräcligt och programmet an ompletteras utgående från den erhållna responsen under planprocessen. Angående bristfälligheter i programmet ombes intressenten i första hand vända sig till ommunens representanter. Såvida intressenten anser att PDB fortfarande är bristfälligt, trots ontat med ommunen och ommunens ändringar i programmet, har han möjlighet att för Närings-, trafioch miljöcentralen i Nyland föreslå samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräcligt innan planförslaget läggs fram (MarByggL 64 ). Beredningssedet I beredningssedet utarbetas över planläggningsområdet ett planutast, som läggs fram i Socengården i 30 dagar. Intressenterna och ommunens medlemmar har möjlighet att framföra sina åsiter om planutastet och eventuellt annat beredningsmaterial inom den tid planberedningsmaterialet är framlagt (MarByggL 62 och MarByggF 30 ). Utlåtanden om beredningsmaterialet begärs av myndighetshåll och övriga behövliga håll (t.ex. föreningar). När beredningsmaterialet är framlagt anordnas s.. hörande under beredningssedet. Vid detta informationsmöte för allmänheten presenteras planutastet och det övriga beredningsmaterialet, och intressenter har möjlighet att lägga fram ställningstaganden och uppfattningar om planens onsevenser. 9

39 Ehdotusvaihe Kaavan valmisteluaineistosta saadun palautteen pohjalta laaditaan asemaaavaehdotus, joa asetetaan julisesti nähtäville 30 päivän ajasi (MRL 65 ja MRA 27 ). Nähtävillä oloaiana osalliset voivat jättää aavaehdotusesta irjallisen muistutusen. Tarvittavilta viranomaistahoilta pyydetään aavaehdotusesta lausunnot (MRA 28 ). Muistutusiin ja lausuntoihin annetaan unnan perusteltu vastine. Kaavaehdotuseen tehdään muistutusten ja lausuntojen perusteella mahdollisesti muutosia ennen sen lopullista äsittelyä. Miäli tehtävät muutoset ovat oleellisia, aavaehdotus asetetaan uudelleen nähtäville. Jos muutosia ei tarvita tai ne eivät ole olennaisia, orjattu asemaaavaehdotus viedään aavoitusjaoston autta unnanhallituseen, joa esittää sen valtuuston hyväsyttäväsi. Hyväsymisvaihe Asemaaavan hyväsyy valtuusto aavoitusjaoston ja unnanhallitusen esitysestä. Kunnanvaltuuston hyväsymispäätösestä voi valittaa irjallisesti Helsingin hallinto-oieuteen ja edelleen oreimpaan hallinto-oieuteen. Alustava aiataulu Kaavatyön tavoitteellisen aiataulun muaisesti osallisten annalta täreimmät osallistumis- ja vuorovaiutusajanohdat ovat seuraavat: Tammiuu 2013 Kaavatyön uuluttaminen vireille seä osallistumis- ja arviointisuunnitelma nähtäville Helmiuu - huhtiuu 2013 Kaavan valmisteluaineisto nähtävillä Syysuu - loauu 2013 Kaavaehdotus julisesti nähtävillä Jouluuu tammiuu 2014 Asemaaava valtuuston hyväsyttäväsi Tiedottaminen Lähtöohtana tiedottamisessa on, että niillä, joita aavatyö osee on mahdollista seurata suunnittelua ja osallistua siihen. Kaavan etenemisen ja osallistumisen annalta täreistä vaiheista ilmoitetaan paiallislehdissä (Sipoon Sanomat ja Borgåbladet), unnan internet-otisivuilla ja virallisella ilmoitustaululla, Kuntalassa. Yleisten uulutusten ohella tiedotetaan unnan tiedossa oleville aava-alueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajille irjeitse aavatyön eseisistä vaiheista. Förslagssedet På basis av responsen om planens beredningsmaterial utarbetas ett detaljplaneförslag som hålls framlagt offentligt i 30 dagar (MarByggL 65 och Mar ByggL 27 ). Under framläggningstiden an intressenterna framföra en sriftlig anmärning mot planförslaget. Utlåtanden av myndighetshåll begärs enligt behov över planförslaget (MarByggF 28 ). Kommunen ger sitt motiverade ställningstagande till anmärningarna och utlåtandena. På basis av anmärningarna och utlåtandena görs eventuella ändringar i planförslaget innan den slutliga behandlingen. Om planförslaget förändras väsentligt sall det läggas fram på nytt. Om inga ändringar görs eller om de inte är väsentliga, behandlas det orrigerade planförslaget först av planläggningssetionen och sedan av ommunstyrelsen som föreslår för fullmätige att planen godänns. Godännande Fullmätige godänner detaljplanen enligt planläggningssetionens och ommunstyrelsens förslag. Man an besvära sig över fullmätiges beslut till Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen. Preliminär tidtabell De vitigaste tidpunterna för deltagande och växelveran är enligt den målinritade tidtabellen för planarbetet följande: Januari 2013 Planarbetet ungörs anhängigt och programmet för deltagande och bedömning läggs fram Februari - april 2013 Planens beredningsmaterial läggs fram September - otober 2013 Planförslaget läggs fram offentligt December Januari 2014 Detaljplanen godänns av fullmätige Information Utgångspunten i informationen är att de som berörs av planläggningsarbetet sa ha möjlighet att följa med planeringen och delta i den. Vitiga seden i planeringen och deltagandet annonseras i loaltidningarna (Borgåbladet och Sipoon Sanomat), på ommunens internetsidor och på den officiella anslagstavlan i Socengården. Utöver de allmänna ungörelserna informeras ägare och av ommunen ända innehavare av mar inom detaljplaneområdet och i angränsning till det, brevledes om planläggningsarbetets centrala seden. 10

40 Asemaaavaehdotusesta irjallisen muistutusen tehneille ja yhteystietonsa jättäneille toimitetaan unnan perusteltu annanotto (ns. vastine) muistutuseen. Kaavan hyväsymistä osevasta päätösestä lähetetään tieto niille unnan jäsenille ja muistutusen tehneille, jota ovat sitä aavan nähtävillä ollessa irjallisesti pyytäneet ja ovat jättäneet yhteystietonsa. Kaavatyön etenemisestä tiedotetaan laajimmin unnan verosivuilla, jossa julaistaan aavaa osevaa aineistoa. Kaavoitusta osevia tietoja löytyy osoitteesta Kuulutuset Kaavaa osevat uulutuset unnan ilmoituslehdissä (Sipoon Sanomat ja Borgåbladet), internetotisivuilla ( ja unnan ilmoitustaululla (Kuntala). Yhteyshenilöt Lisätietoja asemaaavatyöstä antaa: Jaro Lyytinen, aavoitusaritehti puh. (09) Matti Kanerva, maanäyttöpäälliö puh. (09) Postiosoite: Sipoon unta, Kehitys- ja aavoitusesus, PL 7, Sipoo Käyntiosoite: Kuntala, Iso Kylätie 18, Sipoo (Niilä) De som gjort en anmärning mot detaljplanen och som sriftligen har begärt det och samtidigt uppgett sin adress sall underrättas om ommunens motiverade ställningstagande (bemötande) till den framförda anmärningen. Information om godännande av planen sänds till de ommunmedlemmar samt de som gjort en anmärning och som när planen var framlagd begärde det sriftligen och samtidigt uppgav sin adress. Information om planläggningsarbetets framsridande publiceras på ommunens webbplats där materialet som berör planen finns åsådligt. Information om planläggningen finns på adressen /se/ bygga_och_bo/planlaggning/detaljplaner. Kungörelser Kungörelser om planläggningsarbetet publiceras i ommunens annonsorgan (Borgåbladet och Sipoon Sanomat), på ommunens internetsidor och på ommunens anslagstavla (Socengården). Förfrågningar Tilläggsuppgifter om detaljplaneändringen ges av: Jaro Lyytinen, planläggningsaritet tfn (09) jaro.lyytinen@sibbo.fi Matti Kanerva, maranvändningschef tfn (09) matti.anerva@sibbo.fi Postadress: Sibbo ommun, Utveclings- och planläggningscentralen PB 7, Sibbo Besösadress: Socengården, Stora Byvägen 18, Sibbo (Nicby) 11

41

42 Liite 2 Puti- ja johtoartta Bilaga 2 Rör- och ledningsarta 18,7 - antalo ,1 17, , K21 ip / M 14,0 74 DN65 2Mpu / 86 K20 hs 13,2 DN200 DN VJ 150 VRA IV+SV+IV K19 s // 2Mpu K65 s 2Mpu 12,2 DN50 2Mpu / / / / 2Mpu 2Mpu 2Mpu DN80 DN65 DN80 DN50 / t / 75 JV 200 M K17 s 2Mpu 1 DN65 2Mpu K16 s 2Mpu DN100 11,0 / 17,1 17, , K22B s , VJ 100 VRA 14,2 JV 250 M K22A t JV 225 B VJ 110 M 14, t 1 ar 15 11,4 VJ 150 VRA JV 270 M 2Mpu 12 DN100 / / K11 1 t DN65 2Mpu I 10,6 10,4 I DN 40 2,3 DN200 DN40 DN200 / / 6 / 2Mpu 2Mpu 7 12,3 ar 18 t 11 18,4 12 t JV 225 B VJ 100 VRA VESIJOHTO VIEMÄRI 6,3 KAUKOLÄMPÖ SÄHKÖ , , ,7 10 9, t t ar ar t t

43 Liite 3 Voimassa olevat / poistuvat asemaaava (raennusaavat) N 6 Niilä raennusaavan muutos, v Bilaga 3 Gällande/utgående detaljplanerna (byggnadsplanerna) N 6 Nicby byggnadsplaneändring,

44 28 N 13 Niilä raennusaavan muutos, v N 13 Nicby byggnadsplaneändring, 1982

45 29 Bilaga 4. Detaljplanearta 1:1 000 Liite 4 Asemaaavaartta 1:1000 ar I t ar t unnantalo t äivääiväoti 2:170 2:162 2:163 2:197 2:198 4:105 3:19 2:145 2:146 2:29 2:26 2:28 2:30 2:171 2:158 2:138 2:198 3:74 2:173 2: ,9 14,2 17,2 17,9 17,9 17,0 17,1 18,1 14,0 18,7 14,2 14,5 10,7 11,4 15,0 12,2 13,2 16,2 15,4 12,0 9,8 18,4 16,5 12,3 4 sr-2 p p-1 VI V IV le ma-1 ma-1 le I l= AL-3

46 Liite 5. Asemaaavan merinnät ja määräyset AL-3 Asuin-, liie- ja toimistoraennusten orttelialue. Korttelin errosalasta on vähintään 3/4 äytettävä asuinhuoneistoja varten. Pihaansi istutetaan, ivetään, aidataan ja muuten raennetaan viihtyisäsi puisto- ja oleselupihasi Kvartersområde för bostads-, affärs- och ontorsbyggnader. Minst 3/4 av varterets våningsyta sall användas för bostadslägenheter. Gårdsytan planteras, stenläggs, ringgärdas och görs till trivsam par och vistelsegård. 5. Betecningar och bestämmelser i detaljplanen 3 m aava-alueen rajan ulopuolella oleva viiva. Linje 3 m utanför planområdets gräns. Korttelin, orttelinosan ja alueen raja. Kvarters-, vartersdels- och områdesgräns. Osa-alueen raja. Gräns för delområde. Ohjeellinen osa-alueen raja. Ritgivande gräns för område eller del av område. Sijainniltaan liimääräinen eri aavamääräysten alaisten alueenosien välinen raja. Ungefärligt läge för gräns mellan delområden där olia planbestämmelser råder I Korttelin numero. Kvartersnummer. Raennusoieus errosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt i vadratmeter våningsyta. Roomalainen numero osoittaa raennusten, raennusen tai sen osan suurimman sallitun errosluvun. Romers siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. Raennusen julisivupinnan ja vesiaton leiausohdan ylin oreusasema. Högsta höjd för särningspunten mellan fasad och vattenta. Raennusala. Byggnadsyta. ma-1 Maanalainen pysäöintitilatila. Maanalaiseen tilaan saa sijoittaa pysäöintitilojen ohella varasto-, tenisiä- ja väestösuojatiloja. Underjordist pareringsutrymme. I det underjordisa utrymmet får utöver pareringsutrymmen placeras lager-, tenisa- och syddsrumsutrymmen. Raennusen harjansuuntaa osoittava viiva. Linje som anger taåsens ritning. Nuoli osoittaa raennusalan sivun, johon raennus on raennettava iinni. Pilen anger den sida av byggnadsytan som byggnaden sall tangera. p-1 sr-2 le Pysäöimispaia. Pareringsplats. Raennus, jona uloasu on suojeltava. Merinnällä on osoitettu raennustaiteellisesti tai ulttuurihistoriallisesti arvoaat raennuset, joiden puraminen on maanäyttöja raennuslain 57 2 mom:n nojalla ielletty. Raennusessa suoritettavat orjausja muutostyöt tulee tehdä siten, että ohteen raennus- ja ulttuurihistorialliset arvot säilyvät. Ennen raennusta merittävästi muuttaviin toimenpiteisiin ryhtymistä tulee museoviranomaiselle varata tilaisuus lausunnon antamiseen. Byggnad, vars exteriör bör syddas. Med betecningen anvisas aritetonist och ulturhistorist värdefulla byggnader som enligt Maranvändnings- och Bygglagens 57, 2 moment inte får rivas. Reparations- och ändringsarbeten i byggnaden sa utföras så, att objetets byggnads- och ulturhistorisa värden bevaras. Innan åtgärder som väsentligt ändrar byggnaden påbörjas sa Museiveret beredas tillfälle att ge sitt utlåtande Leii- ja oleselualueesi varattu alueen osa. För le och utevistelse reserverad del av område. Istutettava alueen osa. Del av område som sall planteras. Alueen osa, jolle on istutettava puista ja pensaista tiheä reunavyöhye. Olemassa oleva puusto tulee säilyttää. Del av område där en tät randzon av träd och busar sall planteras. Det befintliga trädbeståndet bör bevaras. Katuauio/tori. Öppen plats/torg. p Pysäöimispaia. Pareringsplats. Istutettava puurivi. Trädrad som sall planteras. Katualueen rajan osa, jona ohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Del av gatuområdes gräns där in- och utfart är förbjuden. l=500 Merintä osoittaa, uina paljon raennusalalle sallitusta errosalasta on vähintään äytettävä liietiloja varten. Betecningen anger hur mycet av den på byggnadsytan tillåtna våningsytan sall användas för affärsloaler. 30

47 YLEISET MÄÄRÄYKSET: Alueelle laaditaan sitovat raennustapaohjeet. Alueella on ohjeellinen tonttijao. Raennus on yleensä sijoitettava tontille vähintään neljän metrin päähän naapurin tontin rajasta, ellei asemaaavassa muuta osoiteta. Raennuslupaa haettaessa on selvitettävä, ettei radonista aiheudu terveydellistä haittaa. Korttelialueilla pintavedet on mahdollisuusien muaan imeytettävä maahan tai ne on johdettava avopainanteiden ja/tai -ojien autta pintavesien imeytyseen ja viivytyseen soveltuville viheralueille. Vähintään 5% ortteleiden tonttien pinta-alasta tulee jättää raentamatta ja vettä läpäiseväsi viheralueesi. Autopaioja on raennettava vähintään seuraavasti: Asumisessa yleensä 1ap / 150 errosneliömetriä. Palveluasumisessa ja vanhusten asumisessa 1ap / 250 errosneliömetriä. Liie- ja toimistotiloissa 1op / 75 errosneliömetriä. - vieraspaiat 1 ap/enintään 10 asuntoa Vieraspaioja voidaan osittain sijoittaa orttelin viereen atualueelle, jolle sijoitettavien autopaiojen määrä ja toteutustapa arvioidaan eriseen raennusluvan äsittelyn yhteydessä. Pysäöintipaiat on erotettava muusta ympäristöstä aidoin ja/tai suojaistutusin ja jäsenneltävä puu- ja/tai pensasistutusin enintään 8 autopaiaa äsittäviin osiin. Korttelialueittain ja raennusryhmittäin tulee raennusten muodostaa massoiltaan, julisivuiltaan, attomuodoiltaan, materiaaleiltaan ja väreiltään sopusuhtainen yhtenäinen oonaisuus. Kattomuotona on tasaatto, harjaatto tai asoispulpettiatto, ja avoräystäät, attoaltevuus 1:3-1:7. Tuimuurien pääasiallisena julisivumateriaalina tulee äyttää luonnoniveä. Sisäänäyntien yhteyteen saa sallitun raennusoieuden lisäsi tehdä yhteisäyttöön taroitettua säilytystilaa enintään 30 -m2 / porrashuone. Asemaaavassa osoitetun errosalan lisäsi saa raentaa porrashuoneiden 15 m2 ylittävän osan ussain errosessa. Raennusten atujulisivujen tulee olla pääosin rapattuja, saumattomalla raenteella. Kellarierrosessa sijaitsevien pysäöintilaitosten ajoluisat ja muut välttämättömät raenteet saa raentaa raennusoieuden lisäsi. Leii- ja muuta oleselutilaa on raennettava seuraavasti: Vähintään asi asuntoa äsittävälle tontille on raennettava vähintään 12 m² leiialuetta ja 5 m² muuta oleselualuetta/100 asuinerrosalaneliömetriä ohden. Leiipaian tulee olla joa tapausessa vähintään 100 m² ja muun oleselualueen 20 m². Leii- ja oleselualueet on erotettava suojaistutusin ja/tai aidoin huoltoliienteestä ja pysäöintipaioista. Asuintonttien välisille rajoille ei saa raentaa tai istuttaa aitaa. Julisivuun, jona ohtisuora etäisyys autopaiasta on pienempi uin 8 m, ei saa sijoittaa asuinhuoneen pääiunoita, ellei asuntojen lattiataso ole vähintään 1m autopaiojen tasoa ylempänä. 31

48 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: Bindande anvisningar för byggnadssätt uppgörs på området. Tomtindelningen på området är ritgivande. Byggnaden bör i allmänhet placeras minst 4 meter från grannens tomtgräns, om inte annat anvisas i detaljplanen. Vid ansöan om bygglov sall larläggas, att radon inte orsaar olägenheter för hälsan. På vartersområdena sall dagvattnet i mån av möjlighet infiltreras i maren eller ledas via öppna sänor och/eller öppna dien till grönområden som lämpar sig för infiltrering och fördröjning. Minst 5% av varterens tomtareal sall inte byggas utan lämnas som vattengenomsläppligt grönområde. Bilplatser sall byggas minst enligt följande: För boende allmänt 1 bp / 150 våningsvadratmeter För service- och äldreboende 1 bp / 250 våningsvadratmeter För affärs- och ontorsutrymmen 1 bp / 75 våningsvadratmeter - gästbilplatser 1bp/högst 10 bostäder Gästplatserna an delvis placeras invid varteret på gatuområdet. I samband med bygglovsbehandlingen tas ställning till antalet bilplatser och hur de förverligas. Pareringsplatserna bör avsiljas från den övriga omgivningen med staet och/eller syddsplanteringar och uppdelas genom träd- och/eller busplanteringar i delar som omfattar högst 8 bilplatser., Kvartersvis och byggnadsgruppvis bör byggnaderna bilda en harmonis enhetlig helhet beträffande byggnadsmassa, fasader, taform, material och färg. Taformen är platt ta, åsta eller dubbelt pulpetta, med öppen tafot, talutning 1:3-1:7. Stödmurarnas huvudsaliga fasadmaterial sall vara natursten. I samband med ingångarna får utöver den tillåtna byggrätten byggas förvaringsutrymmen för sambru högst 30 m²-vy/trapphus. Trapphus som överstiger 15 m² får i varje våning byggas utöver den i detaljplanen anvisade våningsytan. Byggnadernas fasadytor mot gatan sall i huvudsa vara rappade och fogfria. Pareringsanläggningarnas örramper och övriga nödvändiga onstrutioner i ällarvåningen får byggas utöver byggrätten. Le- och annat utevistelseområde bör anläggas enligt följande: På tomter för minst två bostäder bör anläggas minst 12 m² leområde och 5 m² annat utevistelseområde/100 bostadsvåningsyta. Leområdet bör i alla fall vara minst 100 m² och annat utevistelseområde 20 m². Le- och utevistelseområde bör med syddsplanteringar och/eller staet avsiljas från servicetrafi och bilplatser. Staet eller häc får inte anläggas på gränserna mellan bostadstomterna. I mindre än 8 m vinelrätt mätt från bilplats belägen fasad får inte placeras till bostadsrum hörande huvudfönster, såvida inte bostädernas golvyta ligger 1 m högre än bilplatsnivån. 32

49 POHJAVEDEN SUOJELUMÄÄRÄYS Kaava-alue sijaitsee 1-luoan pohjavesialueen rajan tuntumassa, miä on otettava huomioon raentamisen ja muiden toimenpiteiden yhteydessä: - Viemärit on raennettava tiiviisi siten, että jätevesiä ei pääse maaperään. - Alueella ei saa säilyttää irrallaan tai varastoida nestemäisiä polttoaineita tai muita pohjavettä liaavia aineita. - Kaii säiliöt, jota on taroitettu nestemäisille polttoaineille tai muille pohjaveden laadulle vaarallisille aineille, on sijoitettava vesitiiviiseen atettuun suoja-altaaseen. Altaan tilavuuden tulee olla suurempi uin varastoitavan nesteen suurin määrä. - Alueella raentamista ja muuta maanäyttöä saattavat rajoittaa vesilain 1 luvun 18 (pohjaveden muuttamisielto) seä ympäristönsuojelulain 1 luvun 7 (maaperän pilaamisielto) ja 8 (pohjaveden pilaamisielto) - Raentaminen, ojituset ja maanaivu on tehtävä siten, ettei aiheudu pohjaveden laatumuutosia tai pysyviä muutosia pohjaveden pinnanoreuteen. Raentamisen taia ei saa aiheutua haitallista pohjaveden purautumista. - Istutusalueilta, atoilta ja muilta piha-alueilta ertyvät puhtaat hulevedet tulee mahdollisuusien muaan imeyttää. - Suunniteltaessa maa- tai alliolämpöjärjestelmää pohjavesialueelle tulee osoittaa järjestelmän haitattomuus pohjavedelle. GRUNDVATTNETS SKYDDSBESTÄMMELSER Planområdet finns i närheten av gränsen för grunvattenområde av 1 lass, vilet sall beatas då man bygger eller vidtar andra åtgärder: - Avloppen sall byggas täta så att inget avloppsvatten ommer ut i maren. - I området får inte osyddat förvaras eler lagras flytande bränslen eller andra ämnen, som an förorena grundvattnet. - Alla cisterner, som är avsedda för flytande bränslen eller andra ämnen, som an äventyra grundvattnets valitet, sall anläggas i en vattentät och täct syddsbassäng. Bassängens volym sall vara större än den maximala mängden vätsa som lagras. - På området an byggande och annan maranvändning begränsas av vattenlagens 1 ap 18 (förbud mot grundvattensändring) samt miljösyddslagens 1 ap 7 (förbud mot förorening av mar) och 8 (förbud mot förorening av grundvatten). - Byggande, dining och grävning sall utföras så, att det inte medför förändringar i grundvattnets valitet eller bestående förändringar i grundvattennivån. Byggandet får inte förorsaa sadligt utflöde av grundvatten. - Rent dagvatten från planteringsområden, ta och andra gårdsområden sall i mån av möjlighet infiltreras. - När mar- eller bergvärmesystem planeras i grundvattenområdet sa en plan för systemet påvisa att det är osadligt för grundvattnet. 33

50 Liite 6. Havainneuvat (asemapiirros, aluejulisivut, leiaus ja 3D-uvia) Asemapiirros mittaaavassa 1:500 Bilaga 6. Illustrationer (situationsplan, områdesfasader, genomsärnings- och 3D-bilder). Situationsplanen är i salan 1:500 34