BA 2 Bastukärr II:n työpaikka-alueen asemakaava, Kirkonkylä BA 2 Detaljplan för Bastukärr II arbetsplatsområde, Kyrkoby

Transkriptio

1 BA 2 Bastuärr II:n työpaia-alueen asemaaava, Kironylä BA 2 Detaljplan för Bastuärr II arbetsplatsområde, Kyroby Asemaaavan selostus Detaljplanebesrivning Kaavoitusjaosto / Planläggningssetionen

2 ASIA / ÄRENDE 2162/ /2011 Rajausen muaan asemaaava osee seuraavia iinteistöjä tai osia niistä: R:No 1:, 878:4, 11:21, 2:57, 8:70, 8:88 ja 895:2:4. Alue on ysityisessä, val on tai Sipoon unnan omistusessa. Asemaaavalla muodostuu teollisuus- ja varastoraennusten or elit seä suojaviher-, viristys- ja atualue a. Tämä selostus lii yy päivä yyn asemaaavaar aan (1:2 000). Kaavaselostus seä aavaar a määräysineen julaistaan unnan internet-sivuilla: Selostusen valouvat Sipoon unnan aavoitusysiö. Selostusen on laa nut Jaro Lyy nen ja sen on ääntänyt ruotsisi ääntäjä Monia Suoinen. Kaavan laatija: Jaro Lyy nen, aavoitusariteh, ariteh SAFA, YKS 487 puh. (09) etunimi.suunimi@sipoo.fi Ma Kanerva, maanäy öpäälliö, ariteh SAFA puh. (09) etunimi.suunimi@sipoo.fi Enligt avgränsningen berör detaljplanen följande fas gheter eller delar av dessa: R:Nr 1:, 878:4, 11:21, 2:57, 8:70, 8:88 och 895:2:4. Området ägs dels av privatpersoner, staten och dels av Sibbo ommun. Genom detaljplanen bildas varteren , samt syddsgrön-, rerea ons- och gatuområde. Besrivningen gäller detaljplaneartan (1:2 000) daterad Planbesrivningen samt planartan med bestämmelser publiceras på ommunens webbplats: Fotografier Sibbo ommuns planläggningsenhet. Besrivningen har utarbetats av Jaro Lyy nen och översa s av Monia Suoinen. Planens beredare: Jaro Lyy nen, planläggningsaritet, aritet SAFA, YKS 487 n fornamn.e ernamn@sibbo.fi Ma Kanerva, aritet SAFA, maranvändningschef n (09) fornamn.e ernamn@sibbo.fi 2

3 Kaavaprosessi ja äsittelyvaiheet - Planprocess och behandlingsseden Kaavatyö vireille ja OAS Planarbetet anhängigt och PDB Kuulutus/Kungörelse Kaavan valmisteluvaihe Planens beredningssede Kaavoitusjaosto/Planläggningsse onen Valmisteluaineisto nähtävillä/beredningsmaterialet läggs fram (62 ) xx.xx - xx.xx.2012 Kaavaehdotus Planförslaget Kaavoitusjaosto/Planläggningsse onen xx.xx.2012 Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen xx.xx.2012 Kaavaehdotus nähtävillä/planförslaget läggs fram (65 ) xx.xx. - xx.xx.2012 Vastineet lausuntoihin ja muistutusiin Bemötanden till utlåtanden och anmärningar Kaavoitusjaosto/Planläggningsse onen xx.xx.2012 Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavan hyväsyminen Godännande av planen Valtuusto/Fullmä ge 1

4 1. Perus- ja tunnistetiedot - Bas- och identifiationsuppgifter 1.1 Tunnistetiedot 1.1 Identifiationsuppgifter Kunta: Sipoo Kunnan osa: Kironylä Kiinteistöt: R:No 1:, 878:4, 11:21, 2:57, 8:70, 8:88 ja 895:2:4. Kaavan nimi: BA 2 Bastuärr II:n työpaia-alueen asemaaava Kaavanumero: BA Kaava alueen sijainti Suunni elualueen oonaispinta-ala on noin 125 hehtaaria. Alue on Keravan rajan tuntumassa Bastuärr Freeway Logis c City-työpaia-alueen eteläpuolella. Etäisyys Niilän ja Keravan esustasta on noin 5 m. Lahdenväylän lii ymiin 148 Keravan en au a on n. 3 m ja mt 1521 Joivarren en au a n. 3,5 m. Alue rajautuu pohjoisessa vasta osi ain toteutuneeseen Freeway Logis c City-työpaia-alueeseen. Etelässä aava-alue pää yy Joivarren en uuden lii ymän aluevarauseen. Alue on joitain eyhteysiä ja aasuputea luuun o ama a raentamatonta metsä-, allio- ja peltoalue a. Joivarren en tulevan lii ymän tuntumassa on uitenin asuinraennusia. 1.3 Asemaaavan taroitus Suunni elualue on osa täreää työpaia-alue a, Sipoon yleisaavan 2025 muaises. Bastuärr Freeway Logis- c City-työpaia-alue tulee olemaan Sipoolle meri ävä työllistäjä, ja alue a on tarve a laajentaa edelleen ja lisätä toinen eyhteys etelään. Kaavatyö sisältyy unnan aavoitusohjelmaan Alueelle suunnitellaan työpaia-alue, mm. logis iatoiminnoille. Kommun: Sibbo Kommundel: Kyroby Fas gheter: R:Nr 1:, 878:4, 11:21, 2:57, 8:70, 8:88 och 895:2:4. Planens namn: BA 2 Detaljplan för Bastuärr II arbetsplatsområde Plan nr: BA Planområdets läge Detaljplaneområdet omfa ar totalt ca 125 hetar. Det ligger nära gränsen ll Kervo söder om arbetsplatsområdet Bastuärr Freeway Logis c City. Från Nicby och Kervo centrum är avståndet ca 5 m. Till anslutningarna ll Lah- sleden via Kervovägen (landsväg 148) är avståndet ca 3 m, och via Joivarsivägen (landsväg 1521) ca 3,5 m. Området gränsar i norr ll det delvis genomförda arbetsplatsområdet Freeway Logis c City. I söder upphör planområdet vid områdesreserveringen för den nya anslutningen ll Joivarsivägen. Om man bortser från några vägförbindelser och gasledningen är området e obebyggt sogs-, bergs- och åerområde. I närheten av den nya anslutningen ll Joivarsivägen finns det emeller d bostadsbyggnader. 1.3 Detaljplanens syfte I enlighet med Generalplan för Sibbo 2025 är planeringsområdet en del av e vi gt arbetsplatsområde. Bastuärr Freeway Logis c City ommer a vara en betydande arbetsgivare i Sibbo, och det finns e behov av a utvidga området y erligare och lägga ll en andra vägförbindelse i söder. Planarbetet ingår i ommunens planläggningsprogram I området planeras e arbetsplatsområde bl.a. för logis fun oner. 2

5 Kaava-alueen sijain (raja u punaisella) unnan opasartalla. Sipoon unnan mi aus- ja iinteistöysiö. Kartassa 1 ruutu = 1 m. Planändringsområdets läge (avgränsat med rö ) på ommunens guidearta Sibbo ommun, Mätning och fas gheter. 1 ruta = 1 m. 3

6 1.4 Sisällysluettelo 1. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT Tunnistetiedot Kaava alueen sijainti Asemaaavan taroitus Sisällysluettelo Liitteet Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista TIIVISTELMÄ Kaavaprosessin vaiheet Asemaaava SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT Suunnittelualueen yleisuvaus Luonnonympäristö Raennettu ympäristö Erityispiirteet ja ympäristön häiriöteijät Maanomistus Aluetta osevat sopimuset Suunnittelutilanne Maauntaaava Yleisaava Asemaaava Raennusjärjestys Pohjaartta ASEMAKAAVASUUNNITTELUN VAIHEET Asemaaavan suunnittelun tarve Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat päätöset Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Vireille tulo Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt Asemaaavan tavoitteet Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet Prosessin aiana syntyneet tavoitteet ASEMAKAAVAN KUVAUS Kaavan raenne Mitoitus Palvelut Ympäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen Aluevarauset Korttelialueet Muut alueet Kaavan vaiutuset Vaiutuset raennettuun ympäristöön Vaiutuset luonnonympäristöön Vaiutuset untatalouteen Ympäristön häiriöteijät Vaiutuset liienteeseen ja meluun Vaiutuset liienneturvallisuuteen Vaiutusen jouoliienteeseen Asemaaavamerinnät ja määräyset... 6 ASEMAKAAVAN TOTEUTUS Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Toteuttaminen ja ajoitus Toteutusen seuranta

7 1.5 Liitteet Liite 1. Osallistumis- ja arvioin suunnitelma (päivite y ) Liite 2. Asemaaavaartan pienennös Liite 3. Asemaaavan merinnät ja määräyset Liite 4. Havainneuva (laaditaan ehdotusvaiheeseen) Liite 5. Viranomaisneuvo elun muis o Liite 6. Raenne avuusselvitys ja maaperätutimus (laaditaan ehdotusvaiheeseen osalle alue a) Liite 7. Lähiympäristön suunni elu ohje (laaditaan ehdotusvaiheeseen) Liite 8. Vas neet mielipiteisiin, muistutusiin ja lausuntoihin (ehdotusvaiheen jäleen) Liite 9. Asemaaavan seurantalomae (ehdotusvaiheen jäleen) 1.6 Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista Sipoon eliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsul t Oy, 2006 ja 2010 Sipoon yleisaava 2025 Liienneveroselvitys. Strafica Oy ja Sito Oy, 2008 Maan en 148 liienneveroselvitys, Strafica, 2010 Eologinen verosto Itä-Uudenmaan liiton alueella (Itä-Uudenmaan lii o, 2002). Luonto- ja asvillisuusselvitys (Ramboll Finland Oy, 2006). Sipoon asemaaava-alueiden luontoselvityset (Ympäristötutimus Yrjölä Oy, 2006) Bastuärrin logis ia-alueen liienneselvitys (Ramboll Finland Oy, ) Kosteiojen ja luonnon monimuotoisuuden yleissuunnitelma Sipoonjoen valuma-alueella, Uudenmaan ympäristöesusen rapor eja 7 / 2009, Sira-Liisa Helminen, Kirsi Joinen, Rauno Yrjölä Itä-Uudenmaan maaunnallises arvoaat luonnonympäristöt (MALU) Loppurapor 2010, Jere Salminen, Itä-Uudenmaan lii o Asemaaavan yhteydessä tehdyt selvityset: Luontoselvityset 2012, välirapor, Ympäristötutimus Yrjölä Oy Bastuärr II:n hulevesi- ja pinnantasaussuunnitelmat, 2012, FCG Oy Ruddamsbäcenin uomatarastelu, 2012, FCG Oy Tieliienteen meluselvitys, 2012, Promethor Oy Bastuärr II:n asemaaavan liienneselvitys, 2012, FCG Oy Bastuärrin aava-alueiden seudullinen liienneselvitys, 2012, Strafica Oy 5

8 1.4 Innehållsförtecning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifiationsuppgifter Planområdets läge Detaljplanens syfte Innehållsförtecning Bilagor Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör planen SAMMANDRAG Olia seden i planprocessen Detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN En allmän besrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Särdrag och störande fatorer i miljön Marägoförhållanden Avtal om området Planeringssituation Landsapsplan Generalplan Detaljplanen Byggnadsordning Grundarta OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelveran Mål för detaljplanen Innehållsrav enligt maranvändnings- och bygglagen Mål enligt utgångsmaterialet Mål som uppommit under processen REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens strutur Dimensionering Service Uppnåendet av målen för miljöns valitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens onsevenser Konsevenser för den byggda miljön Konsevenser för naturmiljön Konsevenser för ommuneonomin Störningsfatorer i omgivningen Konsevenser för trafi en och bullret Konsevenser för trafi säerheten Konsevenser för olletivtrafien Detaljplanebetecningar och -bestämmelser GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Planer som styr och åsådliggör genomförandet Genomförande och tidsplanering Uppföljning av genomförandet

9 1.5 Bilagor Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (uppdaterat ) Bilaga 2. Förminsning av detaljplaneartan Bilaga 3. Betecningar och bestämmelser i detaljplanen Bilaga 4. Illustra on Bilaga 5. Promemoria från myndighetssamrådet Bilaga 6. Utredning av byggbarhet och undersöning av jordmånen (utarbetas i förslagssedet för en del av området) Bilaga 7. Planeringsanvisningar för närmiljön (utarbetas i förslagssedet) Bilaga 8. Sammanfa ning av utlåtanden och åsiter samt bemötanden av dessa (uppdateras e er förslagssedet) Bilaga 9. Blane för uppföljning av detaljplanen (uppdateras e er förslagssedet) 1.6 Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör planen Sipoon eliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsul t Oy, 2006 ja 2010 Sipoon yleisaava 2025 Liienneveroselvitys. Strafica Oy ja Sito Oy, 2008 Maan en 148 liienneveroselvitys, Strafica, 2010 Eologinen verosto Itä-Uudenmaan liiton alueella (Itä-Uudenmaan lii o, 2002). Luonto- ja asvillisuusselvitys (Ramboll Finland Oy, 2006). Sipoon asemaaava-alueiden luontoselvityset (Ympäristötutimus Yrjölä Oy, 2006) Bastuärrin logis ia-alueen liienneselvitys (Ramboll Finland Oy, ) Kosteiojen ja luonnon monimuotoisuuden yleissuunnitelma Sipoonjoen valuma-alueella, Uudenmaan ympäristöesusen rapor eja 7 / 2009, Sira-Liisa Helminen, Kirsi Joinen, Rauno Yrjölä Itä-Uudenmaan maaunnallises arvoaat luonnonympäristöt (MALU) Loppurapor 2010, Jere Salminen, Itä-Uudenmaan lii o Utredningar som gjorts i samband med detaljplanearbetet för Bastuärr: Luontoselvityset 2012, välirapor, Ympäristötutimus Yrjölä Oy Bastuärr II:n hulevesi- ja pinnantasaussuunnitelmat, 2012, FCG Oy Ruddamsbäcenin uomatarastelu, 2012, FCG Oy Tieliienteen meluselvitys, 2012, Promethor Oy Bastuärr II:n asemaaavan liienneselvitys, 2012, FCG Oy Bastuärrin aava-alueiden seudullinen liienneselvitys, 2012, Strafica Oy 7

10 2. Tiivistelmä 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaavatyö sisältyy unnan aavoitusohjelmaan Kaavatyö uulute in vireille ja aavan osallistumis- ja arvioin suunnitelma asete in nähtäville Käynnistysvaiheen viranomaisneuvo elu järjeste in Uudenmaan ELY-esusen anssa (MRL 66 ja MRA 18 ) Neuvo elussa äsitel in osallistumis- ja arvioin suunnitelmaa, aavan lähtöoh a seä aavan eseisiä tavoi eita eri viranomaisten näöulmasta. Käynnistysvaiheessa järjeste in myös työpajamuotoinen asuas laisuus Tässä aiille avoimessa yleisö laisuudessa erä in etoa ja mielipiteitä alueesta, esitel in selvitysaineistoa ja alustavia luonnostelmia esustelun pohjasi. Osallisilla oli mahdollisuus esi ää niitä osevia annano oja seä äsitysiä suunnitelman vaiutusista, seä tehdä omia ehdotusiaan. Asemaaavan luonnos oli nähtävillä xx.xx. - xx.xx Kaavaluonnosesta pyyde in lausunnot eri viranomaistahoilta. Valmisteluaineisto oli nähtävillä aavanäy elyssä xx.xx Valmisteluvaiheen mielipiteitä saapui x ja lausuntoja x. Asemaaavaehdotus ja raentamistapaohje olivat nähtävillä xx.xx. - xx.xx Kaavaehdotusesta pyyde in lausunnot. Ehdotusvaiheen lausuntoja saapui x ja muistutusia x appale a. 2.2 Asemaaava Sipoon yleisaavan 2025 muaises Bastuärrin työpaia-alue tulee olemaan Sipoolle meri ävä työllistäjä, ja alue a on tarve a laajentaa edelleen ja lisätä toinen eyhteys etelään. Alueelle suunnitellaan työpaia-alue, mm. logis iatoiminnoille. Alueelle osoitetaan 9 ton a ohjeellisella ton jaolla Teollisuus- ja varastoraennusten or elialueille (T-4), tehouudella 0,. T-4- or elialueiden oonaisraennusoieus on n m2. Ton en pinta-ala ovat n. 2,8-12,0 ha, ja raennusoieus on tällöin n m2. Itäpuolella sijaitseva Kouusuo on suojeltu yleisaavan muaises, ja oo itäreuna on viristysalueena muodostaen pusurivyöhyeen suon suojelemisesi, seä toimien yleisaavan muaisena viheryhteytenä. Liiennemelun vuosi Keusuon en reuna-alueet on suurelta osin osoite u suojaviheralueesi (EV), jossa on myös meritty määräysiä meluvalleista ja -aidoista. Nopeusrajoitus Keusuon en jato-osalla aava-alueella on määrä y asemaaavassa m/h. Keusuon en ja Joivarren en (mt 1521) lii ymässä on meri y meluaidat ja vallit, seä muute u Johannebergin e lii ymään Keusuon ehen. 2. Sammandrag 2.1 Olia seden i planprocessen Planarbetet ingår i ommunens planläggningsprogram för åren Planarbetet ungjordes anhängigt och programmet för deltagande och bedömning lades fram offentligt Myndigheternas samråd i startsedet hölls med Närings-, trafi- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) (MBL 66 och MBF 18 ) Vid samrådet behandlades programmet för deltagande och bedömning, planens utgångspunter samt de centrala målen med planen ur olia myndigheters synvinel. I startsedet hölls även en worshop för invånarna På mötet, som var öppet för allmänheten, insamlades informa on och åsiter om området och presenterades utredningsmaterialet och preliminära utast som underlag för disussionen. Intressenterna hade möjlighet a lägga fram ställningstaganden samt uppfa ningar om onsevenserna av planen. Utastet ll detaljplan var framlagt x.x x.x Utlåtanden om planutastet begärdes av e antal myndigheter. Beredningsmaterialet var framlagt på en planutställning xx.xx Om beredningssedet inlämnades x åsiter och x utlåtanden. Förslaget ll detaljplan och anvisningarna om byggsä et var framlagda xx.xx xx.xx Utlåtanden om planutastet begärdes. I förslagssedet inlämnades x utlåtanden och x anmärningar. 2.2 Detaljplanen I enlighet med Generalplan för Sibbo 2025 ommer arbetsplatsområdet Bastuärr a vara en betydande arbetsgivare i Sibbo, och det finns e behov av a utvidga området y erligare och lägga ll en andra vägförbindelse i söder. I området planeras arbetsplatser, bl.a. logis fun oner. Genom ritgivande tom ndelning anvisas 9 st. tomter i vartersområden för industri- och lagerbyggnader (T-4). Tomteffe viteten är e = 0,. T-4-vartersområdena har en total byggrä på ca vy-m2. Tomterna har en areal på ca 2,8 12,0 ha, varvid byggrä en är ca vy-m2. Kärret Kouusuo på östra sidan har syddats i enlighet med generalplanen och hela den östra anten är e rerea onsområde som bildar en buffertzon som syddar myren och fungerar som en grönförbindelse. På grund av trafibullret är anterna av Keusuovägen ll största delen anvisade som syddsgrönområden (EV) för vila det gäller bestämmelser om bullervallar och -staet. På förlängningen av Keusuovägen i planområdet har has ghetsbegränsningen fastställts i detaljplanen ll m/h. Vid anslutningen mellan Keusuovägen och Joivarsivägen (lv 1521) har bullerstängsel och vallar anvisats. Där ll har Johannebergsvägen ändrats så a den ansluter ll Keusuovägen 8

11 3. Suunnittelun lähtöohdat 3.1 Suunnittelualueen yleisuvaus Suunni elualueen oonaispinta-ala on noin 125 hehtaaria. Alue uuluu Kironylän maareisteriylään ja on Keravan rajan tuntumassa Bastuärr Freeway Logis c Citytyöpaia-alueen eteläpuolella. Etäisyys Niilän ja Keravan esustasta on noin 5 m. Lahdenväylän lii ymiin 148 Keravan en au a on n. 3 m ja mt 1521 Joivarren en au a n. 3,5 m. Alue rajautuu pohjoisessa vasta osi ain toteutuneeseen Freeway Logis c City-työpaia-alueeseen. Etelässä aava-alue pää yy Joivarren en uuden lii ymän aluevarauseen. Alue on joitain eyhteysiä ja aasuputea luuun o ama a raentamatonta metsä-, allio- ja peltoalue a. Joivarren en tulevan lii ymän tuntumassa on uitenin asuinraennusia. Rajausen muaan asemaaava osee seuraavia iinteistöjä tai osia niistä: R:No 1:, 878:4, 11:21, 2:57, 8:70, 8:88 ja 895:2:4. Alue on ysityisessä, val on tai Sipoon unnan omistusessa Luonnonympäristö Alueen maaperä on pääosin alliota (s. ao maaperäartta) Bastuärr II:n pohjoispuolinen alue on iviainesen o oalue a, ja maaperää on louhi u laajas, jona vuosi pinnanmuodot ovat muu uneet paljon louhinta-alueella. 3. Utgångspunter för planeringen 3.1 En allmän besrivning av området Planeringsområdet omfa ar totalt ca 125 hetar. Det ingår i Kyroby jordregisterby, nära gränsen ll Kervo söder om arbetsplatsområdet Bastuärr Freeway Logis c City. Från Nicby och Kervo centrum är avståndet ca 5 m. Till anslutningarna ll Lah sleden via Kervovägen (landsväg 148) är avståndet ca 3 m, och via Joivarsivägen (landsväg 1521) ca 3,5 m. Området gränsar i norr ll det delvis genomförda arbetsplatsområdet Freeway Logis c City. I söder upphör planområdet vid områdesreserveringen för den nya anslutningen ll Joivarsivägen. Om man bortser från några vägförbindelser och gasledningen är området e obebyggt sogs-, bergs- och åerområde. I närheten av den nya anslutningen ll Joivarsivägen finns det emeller d bostadsbyggnader. Enligt den avgränsningen berör detaljplanen följande fastigheter eller delar av dessa: RNr 1:, 878:4, 11:21, 2:57, 8:70, 8:88 och 895:2:4. Området ägs dels av privatpersoner, staten och dels av Sibbo ommun Naturmiljön Jordmånen är i huvudsa berg (se jordmånsartan). Området på norra sidan av Bastuärr II är e tätområde för 9

12 Lisäsi pohjoispuolen asemaaava-alue on toteutunut jo osi ain, Inexin logis iaesus seä osa Keusuon estä lii ymineen mt 148:n on raenne u. Kaava-alueella on mm. tuore a tai uivaa angasmetsää, uusivaltaista osteaa angasmetsää, orpea, lehtoa, räme ä ja muuta suoalueita, allio- seä peltoalueita. Pohjoisosassa alueen länsipuolella ulee Sipoon ja Keravan raja. Keravan puolella suunni elualueen vieressä on metsäalueita seä pohjoisempana Keinuallion viristysalue. Itäpuolella alueen rajalla on peltoalueita, joiden välissä on lehtomaista angasmetsää. Suunni elualueen etelä ja itäpuolelle sijoi uu myös haja-asutusta. Alue a ympäröivät metsäalueet toimivat osi ain suojavyöhyeenä maanlouhinta-alueen, samalla tulevan työpaia-alueen, ja asutusen välissä. Bastuärr II:n aava-alue a lähinnä olevat haja-asutusen alueet sijaitsevat idässä ja Joivarren en (mt 1521) pohjoispuolella. Bastuärr ei ole pohjavesialue a, lähin Ollisbacan I-luoan pohjavesialue sijaitsee n. 1,5 m etäisyydellä pohjoisessa. Lähimmät Natura-alueet ovat noin ilometrin etäisyydellä työpaiaor elialueista sijaitsevat Sipoonorpi ja Sipoonjoi n. 5 m päässä. Kaava-alueen itäreunalla uleva Ruddamsbäcen-puro lasee Sipoo-joeen, ja mm. puron suojeluun ja alueen vesien hallintaan määrällises ja laadullises on tehty hulevesi- ja pinnantasaussuunnitelmat, FCG Oy. Fågelbacenin alueella on lupaäsi elyssä lapäinen haemus betoniasemasta eyhteysineen. Betoniasema on Bastuärr II:n asemaaavan muainen ja lapäinen eyhteys tulee orvaantumaan Keusuon en jatuessa alueen hali. stenmaterial. E er omfa ande marbrytning har terrängformerna förändrats i hög utsträcning. Där ll har detaljplaneområdet på norra sidan redan delvis genomförts: Inex logis central har uppförts och en del av Keusuovägen med anslutningar, lv 148, har anlagts. I planområdet påträffas bl.a. färs och torr mosog, grandominerad fu g mosog, ärr, lundar, tallmyrar och övriga myrområde, bergs- samt åerområden. Gränsen mellan Sibbo och Kervo går i norr, väster om planeringsområdet. In ll planeringsområdet på Kervosidan finns det sogsområden samt längre norrut rerea onsområdet Keinuallio. Vid områdets gräns i öster finns det åerområden, mellan vila det växer lundartad mosog. Glesbebyggelse påträffas på södra och östra sidan De sogsområden som omger områden fungerar delvis som syddszon mellan marbrytningsområdet, dvs. det nya arbetsplatsområdet och bosä ningen. De glesbygdsområden som ligger närmast Bastuärr II ligger i öster samt norr om Joivarsivägen (lv 1521). Bastuärr är inget grundva ensområde. Det närmaste grundva ensområdet Ollisbaca (lass 1) ligger på ca 1,5 m avstånd i norr. De närmaste Natura-områdena är Sibbo Storsog och Sibbo å på ca en ilometers avstånd från arbetsplatsområdena. Ruddamsbäcen i planområdets östra ant rinner ut i Sibbo å. Dagva en- och nivelleringsplaner (FCG Ab) har utarbetats för syddet av bäcen och för den van ta va och valita va hanteringen av va endragen i området. En llfällig ansöan om en betongsta on med vägförbindelser vid Fågelbacen är under behandling. Betongsta onen är förenlig med detaljplanen för Bastuärr II och den llfälliga vägförbindelsen ommer a ersä as när Keusuovägen får en fortsä ning genom området. Ilmauva aava-alueelta vuodelta Kaava-alueen alustava rajaus esite y uvassa punaisella. Flygbild av planområdet från år Planområdets preliminära avgränsning anges på bilden med rö. 10

13 Den byggda miljön Området gränsar i norr ll det delvis genomförda arbetsplatsområdet Freeway Logis c City, där Inex Oy:s logis central har tagits i bru. I söder upphör planområdet vid områdesreserveringen för den nya anslutningen ll Joivarsivägen. Om man bortser från några vägförbindelser och naturgasledningen är området e obebyggt sogs-, bergs- och åerområde. I närheten av den nya anslutningen ll Joivarsivägen och på områdets östra sida finns det e antal bostadsbyggnader Raennettu ympäristö Alue rajautuu pohjoisessa osi ain toteutuneeseen Bastuärr Freeway Logis c City-työpaia-alueeseen, jossa Inex Oy:n logis iaesus on ote u äy öön. Etelässä aava-alue pää yy Joivarren en uuden lii ymän aluevarauseen. Alue on joitain eyhteysiä ja maaaasuputea luuun o ama a raentamatonta metsä-, allio- ja peltoalue a. Joivarren en tulevan lii ymän tuntumassa ja alueen itäpuolella on asuinraennusia ,2 42, ,8 42 C ( ,2 01) TIEN ALITUS VJ , suojaputi ,8 41,9 48,8 48, ,8,9 53,4 74,4 7: :268, ,4,3 47,2 56,3,4 76, ,3 41, ,6 48, , VJ 47 48,1 49,4 895 PV 48,7 37,7 47,9 C 39 :2: , ,2 51, ,3 38,2 51,2 54,8 36, ,4 48, PV 66 48,4 46 VJ 64 48,8 56, ,7,1 49,4 53,8 53,8 41,6 56,2 51,3 54,2 5-1,2 48,2 39,6 36,7 0 (2 1) 84 51, ,0 49,9 38,6 36,4 39, ,9,6 37,9 42, ,5 37,7 36, ,8 41, ,9 47,5,6 37,5 37,5 47, ,7 46,5 37,4 48,3 48, ,2 38,6 48, ,7 48,3 46, ,4 37,6 47,6 48,4 46,6 48, ,1 47,3 42, ,2 48,4 48,5 48,4,8 42,3, ,7 48,4,2 48,4 43,6 41,6 48,6 49,7 48,1 48,3 47,6 51,2 48,7 48,9 47,6 47,9 10) 10) LLA ) (20 PE H (20 PV J 90 PEH (VA RA PVJ (20 10) PE H-1 VJ ,7 35,2,0,4 52,7 43,9 42, ,0 51,3 51,5, ,9,9 52,7 48, ,7, 52,7 53,1 35,4 51,3 42,8 49,2 53,4 47, ,8 51,6 42, ,3 41,2 35, ,7 53,5 43,6 43,3 48,6 57,4 43,7 39,8,3 36, , ,6 54,1 52,6 37,2 53,2,3 49,3 51,5,5 48,6 42,4, ,7 54,4 48,5 49,7 37,0 41,5 46,4 52,5 42,9 52,4 43,3, ,6 52,5,5 48,0 48,6,5 51,2 49, ,9 51,3,9 52,3 37,5 51,8 42,2 38, ,9 34, , ,7 37,3 48,8 48,4 36, ,8 42,4 57,2 51,5 38,3 41,8 42,9 53, ,4 48,5 52,1,3 48,7 39,8 56,8 38,8 BA 3 BASTUKÄRRIN ASEMAKAAVAMUUTOS 42 44,3 42,1 44,8 41,3 46,6 42, , ,3 49,4 39,6 48,4 33,9 42, ,3 39,2 47,9 42,1 38, ,6 49, , ,0 37,2 41,8, ,8 38,6 49, ,4 57,9 41,2 41,3 41,3 54,8 36,2,4 42,9, ,5, ,5, ,9 44, ,2 35,9, , ,6,9 54,2 38,3 39,1 33,4 53,1 53,6 43,1 52,7 66,2 38,1,3 38,1 65, , ,8 54,7,1 52,6 33,5 48, ,4,7 67,4 42,7 41,9 2, , ,9 53,9 37, ,5 42, ,3 42,1 57,2 42,3 32,2 56,4,6 58,6 52,9 56,7 52,2 47, ,2 56,6 37,8 32,4 39, ,2 60,3 35,7 59, ,6 44, ,5 34,3 58,8 57,7 48,5 52,5 57,4 30,9 57,7 38,6 53,2 52,5 54, ,5 58,8 54, , ,7 35 BA 2 BASTUKÄRR II ASEMAKAAVA,7 57,5 58, ,2 58,6 59,3 54, ,0 42,6 30,6 37,2 34,9 48,3 63, ,7,2 52,3 32,2 56,3 51,2 54,9 49,2 52,2 49,3 58,7 52,5 57,2 54,1 51,5 64,1 34, ,8 54,0 66,1 54,3 61,4 38, ,9 33,9 34, , , ,6 49,4 51,5 34,7 37,7 58, , ,4 47,6 46,5 69, , , ,3 49, ,9,0 44,7 33, ,8 54,3 67,3 67,5 67,1 46, , ,1 71,4 70,6 71,9 44,2 32,9 43, ,9,8 44,9 73,6 48,9 68,2 67,7 68,8 43, , ,3 30,3 70, ,6 57, ,4 58,7 52,9 56,4 72,8 49,3 61,8 53,3 33,0 60, 48,6 60,7 72,1 69, ,9 53,4 52,9 57,8 52, , ,5 54,1 63,4 61,8 57, , ,9 63,7 35,7 60,3 65, ,8 65,3 33,0 51,2,8 66,2 6 61,8 54,9 47,4, ,8 77,3 51,6 49,4 58,6 77, ,6 41, ,2 57,2 51,4 47,5 63,3 44,2 75,0 53,3 51,5 54,7 49,8 35,4 51,5 52,8 46, ,6, ,1 66,3 39, ,2 54,6 65,8 64,1,5,3 52,1 43,2 38,4 69,5 69,8 51, , ,2 64,7 46,3,0 38, ,2 46,6 37,3 65,7 51,5 48,6 47,7 47,1 43,4 51,5 49,5 52,2 65,5 58,6 74, , ,6,9 52,8,3 53,6 37, ,7 56,9, ,4 35,1 39,9 72, ,3 36,7 27, , , ,4 35,0 36,3 34, ,5 73,4 32, , ,4 33,1 27, ,9 38,7 35, ,6,3 29,5 35,7,2 36, , , ,9 44,9,9 34,4 41, , ,8 64,1 56,1 38,3 56,0 41,4 36,2 56,9 57,4 28,5 44,2 49,3 54,4 39,7 59, , ,3 37,4,8 39,6 58,3 52, , ,1 53,3 43,3 39,2 48,4 49,7,6 30,2 44,8,9 39,2 52,2 42,9 51,7 53,9 25, , ,3, ,3,3 26,5 39,4 39, ,1 37,1 47,3,6 46,8 54,1 43,8 43,3 32,1 38,8 39,1 48, ,4 29, ,1,4,4 38, ,4 38,5 39,7 30,7 43,2 41, , , ,7 34,3 38,6,2 32,0 49, ,1 41,1 38,4 52,2 37,4 33,2,6 42,4 31,0 32,9 36,2 32,1 34,7 33,0 31,9 59,1 52, ,2 43,7 48,2 62,3 61,8 62,4 41,9,0 57,1 48, , ,4 48,7 34,9 35,6 27, ,4 32, ,2 48,2,2 41, ,6 51,9 34,9,6 38,1 48, ,2 36,8 44,7 46,0 42, , ,5 29,0 30,8 47,8 49,3 53,2 31,9 33,1 43, ,0 61, ,4 49, , ,4,2 51,9 43,7 39, ,2, ,8 42,6 30,2 28,4 31,1 46,4 48,3 35,1 64,1 35,7 38,7,4,9 49,3 31,0 44, ,9 27, , Puti- ja johtoar a v.2012 pohjaartalla. Kaava-alueen rajaus esite y uvassa mustalla. Rör och ledningsarta på grundarta Planområdets avgränsning anges på bilden med svart. 11

14 3.1.3 Erityispiirteet ja ympäristön häiriöteijät Joivarren en (mt 1521) ja Keravan en (mt 148) eliiennemelu on suurin häiriöteijä alueen asuaille. Liiennemäärien ja Niilän väiluvun asvaessa myös meluhaitat asvavat. Pääosa Joivarren en ja Keravan en melusta nyt ja tulevaisuudessa aiheutuu normaalista maan eliienteestä Niilään ja eteenpäin, ei niinään Bastuärrin aava-alueen vaiutusesta. Maan e 148 Keravan e, ja Sipoon alueella nimeltään Öljy e on pääväylä Sjöldviin öljynjalostamolle Porvoossa. Joivarren en läheisten asuinraennusten ulomelu päivällä yli ää paioitellen jo nyt nyy lanteessa päivämelunormin dba Särdrag och störande fatorer i miljön Trafibullret från Joivarsivägen (lv 1521) och Kervovägen (lv 148) är den största störningsfatorn för invånarna i området. Bullerolägenheterna ommer ocså a öa allte ersom trafivolymen och befolningen i Nicby öar. Huvuddelen av bullret från Joivarsivägen och Kervovägen orsaas nu och i fram den av den normala landsvägstrafien från Nicby och framåt, inte så mycet av effeterna från Bastuärrs planområde. Landsväg 148 Kervovägen, som på Sibbosidan heter Oljevägen, är huvudleden ll Söldvi raffinaderi i Borgå. Utomhusbullret vid bostadshusen nära Joivarsivägen översrider ställvis redan idag normen dba. Ote eliiennemeluselvitysen meluartoista. Nyy lanne v.2012, päivämelu. Utdrag ur vägtrafibullerutredningens bullerartor. Nuläge år 2012, dagsbuller. 12

15 Kaava-alue sijoi uu Ruddamsbäcenin valuma-alueen länsireunalle, ja Keravanjoeen vievän Parmanojan valumaalueen itäreunalle, s. uva Valuma-alueet. Parmanojan uormitusta on hyvin hanala lisätä mm. sen huonon välitysyvyn vuosi. Kouusuon vesitasapaino täytyy myös säily ää suon säilymisen turvaamisesi. Ruddamsbäcen on myös usein tulvinut pelloille eväisin Johannebergin ohdalla, ja puron välitysyy ja ahtaat ohdat on selvitetty aavatyön edetessä. Kosteiojen ja luonnon monimuotoisuuden yleissuunnitelma Sipoonjoen valuma-alueella, Uudenmaan ympäristöesus 2009 ehdo aa Ruddamsbäceniin osteiojen raentamista pelloilta Sipoojoeen tulevan uormitusen vähentämisesi. Planområdet ligger i västra anten av avrinningsområdet för Ruddamsbäcen, och i östra anten av avrinningsområdet för Parmanoja, som rinner ut i Kervo å. Se bilden Avrinningsområden. Den låga apaciteten är en orsa ll varför det är mycet svårt a öa belastningen av Parmanoja. Va enbalansen i Kouusuo sa ocså säerställas för a ärret sa unna bevaras. Om vårarna har Ruddamsbäcen o a svämmat över på årarna vid Johanneberg. Bäcens apacitet och trånga passager har utre s under planarbetets gång. I Översitsplan för våtmarer och naturens mångfald inom Sibbo ås avrinningsområde (Nylands miljöcentral, 2009) föreslås a våtmarer sa anläggas vid Ruddamsbäcen för a minsa årarnas belastning på Sibbo å. Kaava-alue Planområde Ote valuma-alueista, Hulevesiselvitys 2012, FCG Oy. Avrinningsområden, utdrag ur utredning om dagva en, Hulevesiselvitys 2012, FCG Oy 13

16 Kaava-alueen itäsivulla pohjois-eteläsuuntaises ulee maaaasuputi. Puten lähelle raenne aessa toimenpiteet suunnitellaan yhteistyössä Gasum Oy:n anssa. Puti ja aavailtu eyhteys risteävät, ja puten ylitys suojataan betoniraenteilla. Puten lähellä melusuojausiin ei todennäöises voida äy ää maavalleja maan painumisen vuosi. Melusuojausiin ja maaaasuputen ylitysiin laaditaan viitesuunnitelmia ehdotusvaiheessa Maanomistus Suunni elualue on pieneltä osin unnan omistusessa ja pääosin ysityisessä, ennen aiea Rudus Oy:n omistusessa, s. maanomistusar a Aluetta osevat sopimuset Alueella on maanäytön haneyhteistyösopimus maanomistajan anssa. I planområdets östra sida går en naturgasledning i ritningen norr-söder. För byggande nära ledningen sa åtgärderna planeras i samarbete med Gasum Oy. Ledningen och den planerade vägförbindelsen orsar varandra och översridningsstället sa syddas med betongonstru oner. Nära ledningen torde det inte vara möjligt a använda jordvallar som bullersydd på grund av a maren ger e er. Bullersydden och de ställen där onstru oner går över naturgasledningen behandlas i en referensplan som utarbetas i förslagssedet Marägoförhållanden En liten del av planeringsområdet ägs av ommunen. Största delen ägs privat, framför allt av Rudus Oy. Se marägoartan Avtal om området E samarbetsavtal om maranvändningen har ingå s med marägaren. Maanomistusar a, Marägoartan,

17 3.2 Suunnittelutilanne Valtaunnalliset alueidenäyttötavoitteet Alueen suunni elun lähtöoh na toimivat MRL:n 24 :n muaisessa taroitusessa valtaunnalliset alueidenäyttötavoi eet (VAT), joista tätä asemaaavatyötä ohjaavat etenin seuraavat asiaohdat: Alueidenäytön suunni elussa uusia huoma avia asuin-, työpaia- tai palvelutoimintojen alueita ei tule sijoi aa irralleen olemassa olevasta yhdysuntaraenteesta. Alueidenäytössä on vara ava rii ävät alueet jalanulun ja pyöräilyn verostoja varten seä ediste ävä verostojen jatuvuu a, turvallisuu a ja laatua. Yleis- ja asemaaavoitusessa on varaudu ava lisääntyviin myrsyihin, ranasateisiin ja taajamatulviin. Alueidenäytössä on ehäistävä melusta, tärinästä ja ilman epäpuhtausista aiheutuvaa hai aa ja pyri ävä vähentämään jo olemassa olevia hai oja. Alueidenäytössä on ote ava huomioon pohja- ja pintavesien suojelutarve ja äy ötarpeet. Pohjavesien pilaantumis- ja muu amisrisejä aiheu avat laitoset ja toiminnot on sijoite ava rii ävän etäälle niistä pohjavesialueista, jota ovat vedenhaninnan annalta täreitä ja soveltuvat vedenhanintaan. Alueidenäytön suunni elussa meri ävä raentaminen tulee sijoi aa jouoliienteen, erityises raideliienteen palvelualueelle. Alueidenäytön mitoitusella tulee parantaa jouoliienteen toimintaedellytysiä ja hyödyntämismahdollisuusia Maauntaaava Ympäristöministeriön vahvistamassa ja lainvoimaisesi tulleessa Itä-Uudenmaan maauntaaavassa suunni elualue on osoite u osi ain työpaia-alueesi (TP) ja osi ain iviainesten o oalueesi, jota menevät toistensa päälle. Samoin alueella on aasuputi- ja viheryhteystarvemerintä, ja seä Joivarrene ä Keravan e on meri y seututeisi. 3.2 Planeringssituation Risomfattande mål för områdesanvändningen Som utgångspunter för planeringen fungerar de risomfa ande målen för områdesanvändningen (RMO) enligt 24 i maranvändnings- och bygglagen, av vila särsilt följande punter styr de a detaljplanearbete: I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceversamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstruturen. Vid områdesanvändningen sa llräcliga områden reserveras för nätver för fotgängare och cylister, och nätverens on nuitet, säerhet och valitet sa främjas. Vid general- och detaljplanläggningen sa förberedelser göras för öande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. Inom områdesanvändningen sa olägenheter i form av buller, vibra on och lu föroreningar förebyggas och befintliga olägenheter sa om möjligt minimeras. Vid planeringen av områdesanvändningen sa behovet av sydd för grund- och ytva nen beatas, liaså behoven av förbruning. Sådana anläggningar och a viteter som medför en ris för föroreningar och förändring av grundva nen sa placeras llräcligt långt från de grundva enområden som vi ga med tane på va enförsörjningen och som lämpar sig för va entät. Vid planeringen av områdesanvändningen sa betydande byggande placeras ll områden med llgång ll olle vtrafi, särsilt spårbunden trafi. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen sa man förbä ra olle vtrafiens versamhetsbe ngelser och möjligheterna a ny ja olle vtrafien Landsapsplanen I den av miljöministeriet fastställda landsapsplanen och lagra vunna landsapsplanen för Östra Nyland har planeringsområdet anvisats dels som e arbetsplatsområde (TP) och dels som e tätområde för stenmaterial. Dessa områden överlappar varandra. Liaså finns betecningar för gasledningen och behovet av grönförbindelse. Joivarsivägen och Kervovägen har betecnats som regionvägar. 15

18 Suunni elualue Planeringsområde Ote Uudenmaan 2. vaihemaauntaaavan ehdotusesta Utdrag ur förslaget ll Etapplandsapsplan 2 för Nyland Suunni elualue Planeringsområde Ote Itä-Uudenmaan maauntaaavasta (YM ). Utdrag ur landsapsplan för Östra Nyland (Miljöministeriet ). 16

19 Maauntaaavaehdotus 2012 Uudenmaan 2. vaihemaauntaaavan ehdotus oli nähtävillä Kaava-alue on pääosin työpaiaalue-merinnällä tai reservialueella, ja eyhteyden osalta merinnä ömällä alueella Yleisaava Sipoon unnanvaltuuston hyväsymässä, lainvoimainen , Sipoon yleisaavassa 2025 aavaalue on pääosin työpaia-, teollisuus- ja varastoalue a (TP). Tieyhteyden alue Joivarren elle on MTH merinnällä haja-asutusalue a. Tieyhteys Joivarren elle on myös meri y, seä eritasolii ymän merintä mt 148:lla. Suojeltu tupasvillaräme on meri y aava-alueella ja sen yhteydessä oleva viheryhteystarvemerintä. Samoin maaaasuputen pohjois-eteläsuuntainen merintä on aava-alueen itäpuolella. Förslag till landsapsplan 2012 Etapplandsapsplan 2 för Nyland var framlagd Planområdet har i huvudsa betecningen för e arbetsplatsområde eller reservområde, och vägförbindelsen ligger i e område utan betecningar Generalplanen I den av Sibbo ommunfullmä ge godända och lagara vunna generalplanen för Sibbo 2025 med rä sverningar är planområdet i huvudsa e arbetsplats-, industri- och lagerområde (TP). Området för vägförbindelsen ll Joivarsivägen är e glesbygdsområde med betecningen MTH. Vägförbindelsen ll Joivarsivägen har ocså märts ut samt den plansilda anslutningen på landsväg 148. Det syddade tuvullsärret har marerats och i annytning ll den en betecning för behov av grönförbindelse. Liaså finns betecningen för gasledning i nord-sydritning placerad på planområdets östra sida. Suunni elualue Planeringsområde Ote Sipoon yleisaavasta 2025 Utdrag ur Generalplan för Sibbo

20 3.2.3 Asemaaava Detaljplanen Suunni elualue on asemaaavoi amatonta alue a. Alueen pohjoispuolella on Bastuärrin työpaia-alueen asemaaava, lainvoimainen Planeringsområdet har inte detaljplanerats. På områdets norra sida gäller detaljplanen för Bastuärrs arbetsplatsområde, lagara vunnen Raennusjärjestys Byggnadsordning Utöver bestämmelserna och föresri erna i maranvändnings- och bygglagen, maranvändnings- och byggförordningen samt övriga bestämmelser och föresri er om maranvändning och byggande sa i Sibbo ommun ia as bestämmelserna i den av ommunfullmä ge och godända byggnadsordningen, förutsa a inga andra bestämmelser om en atuell fråga har ge s i en generalplan med rä sverningar, detaljplan eller Finlands byggbestämmelsesamling. Bestämmelserna i byggnadsordningen omple erar detalj- och generalplanerna så llvida a planbestämmelserna gäller i första hand. Maanäy ö- ja raennuslaissa seä -asetusessa olevien seä muiden maan äy ämistä ja raentamista osevien säännösten ja määräysten lisäsi on Sipoon unnassa noudate ava unnanvaltuuston ja hyväsymän raennusjärjestysen määräysiä, jos oieusvaiu eisessa yleisaavassa, asemaaavassa tai Suomen raentamismääräysooelmassa ei ole asiasta toisin määrä y. Raennusjärjestysen määräyset ovat asema- ja yleisaavoja täydentäviä siten, e ä aavamääräyset ovat ensisijaisia Pohjaartta Pohjaar a mi aaavassa 1:1000 on saate u ajan tasalle aavan laa misen yhteydessä. Grundarta I anslutning ll utarbetandet av planen har grundartan uppdaterats i sala 1: : : , :209 6: , : Z ,9 36, , EV , ar ar 6: : ar ar,5 7 58,9 6: , ,8 5 48,4 46,2 6 6:220,6 44, ar : pa, Z 6: ,7 42, ,7 2 Allas ar , :175ar : ,0 ar 60, ,2 44,4 6:171 ar 6:173 6:202 6: :200 6:180 ar 6: :242 49, r ar :63 6: ar 42,8 42,8 36, Martinylä Mårtensby 42, , Z Z Z 36,8 38, ,4, :2 41, , , EV ,1 6 8:108 ar 8:21 36,0 8: hv hv hv Kironylä , , , , ar ,7 67,3 Kironylä , :97 Z Bastuärrin työpaia-alueen asemaaava, Detaljplanen för Bastuärrs arbetsplatsområde, Z ar 8: 52, :1 Kironylä , , : ,0 66, :105 46,3 1: : , ,7 2: , et 47 4 Martinylä 6 54, Kironylä hv 58,5 4 Martinylä et EV ,2 pa , : : : e = 0.5 7: ,3 7: : T , e = 0.5,3 T EV pa , ,7 N IE LÅ REKKAT ET Martinylä : GEN ARVÄ NGTRAD 43 1 N ,7 38,1 38, RSVÄGE 54,1 56, NT IE CO KONTTIT 4 43, , , hv , 7: , , , , , , VÄGE AINER , , hv ,9 4 3 Martinylä , STUKÄR TIE BA e = , :251 EN e = , ÄRRIN OVÄG BASTUK hv 416 e = T-2 53,1 418 Martinylä T hv 7: hv T EV , KEUKSU , ONTIE , KEUKSU, ,7 7:113 GEN TIKVÄ IE LOGIS TIIKKAT LOGIS , , ,2 hv hv , e = 0.5 ET ,9 53,1 59,8 60, , T ,4 0 54, ET 6 hv 25 48,2 ÄRRIN BASTUK GEN ÄRRSVÄ STUK TIE BA , ,6 54, , , , :90 37,9 e = , , : , : T Martinylä EV-1 2 mv : , , : ,1 47, , e = 0.5 hv , , , Z ,3 T , , ,2 Z e = , , , ,6 53,2 yr, , ,1 4 3 Martinylä , ,9 16 7: , ,3 T , , , , , , ,8 48,2 1 ET 37 8, , mv : , ,7 51, : , , , , , ,8 Martinylä , , , T-1 49, ,6 51,2, :81 48, , ,1 7: ,4 52,1 54,4 53, , , ts , ts mv ts ts , : ts , , ts ,5 53,1 ts ,6 57,4 57,9 Z ,5 58,2 Z ts , ,8 12: , Z 56,1 58, , , : mv-112: , ,9 7: ,1 5, :12 r : ,1 38,2,5,9 KERVOVÄGEN ,8 36, ,5,4 7: KERAVANTIE , , , ,8 LT 7: t Z :130 37,1 56 5, , ar ,4 51, , ,5 ar ar , Martinylä T-1 7: ,0 37, : :12 6: 42, : ,7 2 38, r ,2 7:254 EV , , ,4 37, hv 3 6:105 37, Martinylä , , , ,7 878: ,8 4 7: ET , , ,7 T-1 e = ar Z , ar 7: , , :15 49, , KU ar KOUK e = , , T-1 Z 49, N 60 VETO,4, DRAG 60 KE KRO IE MÖNT ÄSTÄ ÖVÄGEN M KYLL ÄSTÄ KYLL 59, , : hv ,7 Martinylä Martinylä : 57 6, ,

21 4 Asemaaavasuunnittelun vaiheet 4 Olia seden i planeringen av detaljplanen 4.1 Asemaaavan suunnittelun tarve Suunni elualue on osa täreää yleisaavan muaista työpaia-alue a. Bastuärrin työpaia-alue tulee olemaan Sipoolle meri ävä työllistäjä, parantaen unnan työpaiaomavaraisuu a. Alueelle suunnitellaan työpaia-alue, mm. logis iatoiminnoille ja sitä on tarve a laajentaa edelleen unnan elineinoraenteen ja yritystoiminnan ehi ämisesi seä Sipoon asvutavoi eiden toteu amisesi. Alueella pyritään maanomistajan anssa aloitetun haneyhteistyön myötä mahdollistamaan myös iviainesen o aminen, ennen työpaia-alueen raentamista. Myös on tarve a lisätä eyhteys etelään Joivarren elle, mm. liienneveron toimivuuden ja huoltovarmuuden vuosi. 4.2 Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat päätöset Kaavatyö sisältyy unnan aavoitusohjelmaan (KH hyv ). Päätös sopimusesta maanäytön haneyhteistyön äynnistämisestä Sipoon unnan ja Rudus Oy:n välillä teh in (KH, ). Tässä sopimusessa aloite in ehittämisprosessi, jolla voisi syntyä edellytyset asete avien maanäytön tavoi eiden toteutumiselle, ja tämä sopimus ei sido untaa esim. asemaaavan sisällön suhteen. Varsinainen maanäy ösopimus laaditaan vasta asemaaavaehdotusen yhteydessä. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö Osalliset Osallisia ovat maanomistajat ja ne, joiden asumiseen, työnteoon tai muihin oloihin aavaa saa aa huoma avas vaiu aa. Osallisia ovat myös ne viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunni elussa äsitellään. Tämän asemaaavatyön annalta eseisiä osallisia ovat: Suunni elualueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajat ja asuaat ja yri äjät, unnan hallintounnat ja asiantun jatahot, uten teniia- ja ympäristöosasto ja sivistysosasto, Vantaan ja Keravan aupungit, muut viranomaiset ja yhteistyötahot, uten Uudenmaan ELY-esus, Liiennevirasto, Turvallisuus- ja emiaalivirasto, Keravan Energia Oy, Gasum Oy, Tuusulan seudun vesilaitos untayhtymä ja Itä-Uudenmaan pelastuslaitos ja Uudenmaan lii o. 4.1 Behovet av detaljplanering I enlighet med generalplanen är planeringsområdet e arbetsplatsområde. Arbetsplatsområdet i Bastuärr ommer a vara en betydande arbetsgivare i Sibbo och förbä ra ommunens arbetsplatssufficiens. I området planeras e arbetsplatser bl.a. för logis fun oner. Det finns behov av a utvidga området y erligare med tane på utveclingen av näringsstruturen och företagsversamheten i ommunen samt uppnåendet av llväxtmålen. E mål för samarbetet med marägaren är a även möjliggöra stentätsversamhet innan arbetsplatsområdet börjar byggas. Där ll behövs en ny vägförbindelse söderut ll Joivarsivägen med tane på underhållssäerheten och smidigheten i trafinätet. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Planarbetet ingår i ommunens planläggningsprogram för åren (KS god ). I området gäller e avtal om a starta samarbete ring maranvändningen mellan Sibbo ommun och Rudus Ab ( , KS ). De a avtal gic ut på a starta en utveclingsprocess som sy ar ll a sapa förutsä ningar för uppnåendet av målen för maranvändningen. Avtalet binder inte ommunen t.ex. vad gäller innehållet i detaljplanen. Det egentliga maranvändningsavtalet upprä as först i samband med förslaget ll detaljplan. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter är marägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden an påveras betydligt av planen. Intressenter är ocså de myndigheter och sammanslutningar vars versamhetsområde behandlas i planeringen. Centrala intressenter i detaljplanearbetet är: Fas ghetsägarna, invånarna och företagarna i planeringsområdet och de angränsande områdena, ommunens förvaltningar och exper nstanser, såsom avdelningen för teni och miljö samt bildningsavdelningen, Vanda stad, Kervo stad, övriga myndigheter och samarbetspartner, såsom Närings-, trafi- och miljöcentralen i Nyland (ELYcentralen), Trafiveret, Säerhets- och emialieveret, Kervo Energi Ab, Gasum Oy, samommunen för Tusby va enver, Räddningsveret i Östra Nyland och Nylands förbund. 19

22 4.3.2 Vireille tulo Kaavatyö uulute in vireille Kaavan vireille tulosta ilmoite in unnan virallisissa ilmoituslehdissä (Borgåbladet, Sipoon Sanomat ja Var ), unnan ilmoitustaululla seä internet-sivuilla. Lisäsi aava-alueella sijaitsevan seä aava-alueeseen rajautuvien iinteistöjen omistajille lähete in uulutusirje aavatyön äynnistymisestä Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt Osallistumis- ja arvioin suunnitelmaa on päivite y Osallisilla on ollut mahdollisuus oo aavaprosessin ajan antaa palaute a aavaprosessista ja valmisteltavasta aavasta o amalla yhtey ä unnan aavoituseen. Käynnistysvaiheessa järjeste in myös työpajamuotoinen asuas laisuus Tässä aiille avoimessa yleisö laisuudessa erä in etoa ja mielipiteitä alueesta, esitel in selvitysaineistoa ja alustavia luonnostelmia esustelun pohjasi. Osallisilla oli mahdollisuus esi ää niitä osevia annano oja seä äsitysiä suunnitelman vaiutusista, seä tehdä omia ehdotusiaan. Kaavaluonnos oli nähtävillä xx.xx. - xx.xx.2012 välisen ajan. Valmisteluvaiheessa laaditaan aava-alue a osien aavaluonnos, joa asetetaan julises nähtäville Kuntalaan 30 päivän ajasi. Osallisilla ja unnan jäsenillä on mahdollisuus esi ää mielipiteensä aavaluonnosesta ja mahdollisesta muusta aavan valmisteluaineistosta nähtävillä olon aiana (MRL 62 ja MRA 30 ). Viranomaistahoilta ja tarvi avilta muilta tahoilta (esim. yhdistysiltä) pyydetään valmisteluaineistosta lausunnot. Valmisteluaineiston nähtävillä ollessa järjestetään ns. valmisteluvaiheen uuleminen seä Keravalla e ä Sipoossa. Tässä aiille avoimessa yleisö laisuudessa esitellään aavaluonnosta ja muuta valmisteluaineistoa, ja osallisilla on mahdollisuus esi ää niitä osevia annano oja seä äsitysiä suunnitelman vaiutusista. Nähtävillä oloista seä sitä osevien lausuntojen ja mielipiteiden antomahdollisuudesta edote in irjeitse unnan ulopuolisille lausunnonantajille seä aava-alueeseen rajautuvien iinteistöjen omistajille. Kaavaluonnosesta saa in nähtävillä oloaiana xx mielipide ä ja xx lausuntoa. Mielipiteiden ja lausuntojen ivistelmät ja vas- neet ovat selostusen lii eenä (liite xx). Kaavaehdotus oli nähtävillä xx.xx. - xx.xx Anhängiggörande Planarbetet ungjordes anhängigt Planens anhängighet llännagavs i ommunens officiella annonsorgan (Borgåbladet, Sipoon Sanomat och Var ) samt på ommunens anslagstavla och webbplats. Där ll sicades e brev om planläggningsstarten ll ägarna av de fas gheter som gränsar ll planområdet Deltagande och växelveran Programmet för deltagande och bedömning är uppdaterades Intressenterna har under hela planprocessens gång ha möjlighet a ge respons på processen och på planen som är under beredning genom a ontata ommunens planläggning. I begynnelsesedet hölls även en worshop för invånarna På mötet, som var öppet för allmänheten, insamlades informa on och åsiter om området och presenterades utredningsmaterialet och preliminära utast som underlag för disussionen. Intressenterna hade möjlighet a lägga fram ställningstaganden samt uppfa ningar om onsevenserna av planen. Planutastet var framlagt xx.xx xx.xx I beredningssedet utarbetas över planläggningsområdet e planutast, som läggs fram i Socengården i 30 dagar. Intressenterna och ommunens medlemmar har möjlighet a framföra sina åsiter om planutastet och eventuellt annat beredningsmaterial under den d planberedningsmaterialet är framlagt (62 MBL och 30 MBF). Utlåtanden om beredningsmaterialet begärs av myndighetshåll och övriga behövliga håll (t.ex. föreningar). När beredningsmaterialet är framlagt anordnas s.. hörande under beredningssedet både i Kervo och i Sibbo. Vid de a informa onsmöte för allmänheten presenteras planutastet och det övriga beredningsmaterialet, och intressenter har möjlighet a lägga fram ställningstaganden och uppfa ningar om planens onsevenser. De organisa oner utanför ommunen som har möjlighet a ge e utlåtande lisom ägarna ll de angränsande fas- gheterna informerades per brev om framläggandet samt om möjligheten a ge utlåtanden och ommentarer om utastet. Under framläggnings den inlämnades xx åsiter och xx utlåtanden om planutastet. E sammandrag av åsiterna och utlåtandena samt bemötanden av dem finns som bilaga ll besrivningen (bilaga xx). Planförslaget var framlagt xx.xx xx.xx

23 4.4 Asemaaavan tavoitteet Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset Asemaaavaa laadi aessa on maauntaaava ja oieusvaiu einen yleisaava ote ava huomioon siten uin siitä edellä säädetään. Asemaaava on laadi ava siten, e ä luodaan edellytyset terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinympäristölle, palvelujen alueelliselle saatavuudelle ja liienteen järjestämiselle. Raenne ua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eiä niihin lii yviä erityisiä arvoja saa hävi ää. Kaavoite avalla alueella tai sen lähiympäristössä on oltava rii äväs puistoja tai muita lähiviristyseen soveltuvia alueita. Asemaaavalla ei saa aiheu aa enenään elinympäristön laadun sellaista meritysellistä heienemistä, joa ei ole perusteltua asemaaavan taroitus huomioon o aen. Asemaaavalla ei myösään saa ase aa maanomistajalle tai muulle oieuden hal jalle sellaista ohtuutonta rajoitusta tai aiheu aa sellaista ohtuutonta hai aa, joa aavalle asete avia tavoi eita tai vaa musia syrjäy ämä ä voidaan väl ää Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet Kunnan ase amat tavoi eet Suunni elualue on osa täreää yleisaavan muaista työpaia-alue a. Bastuärrin työpaia-alue tulee olemaan Sipoolle meri ävä työllistäjä, parantaen unnan työpaiaomavaraisuu a. Alueelle suunnitellaan työpaia-alue, mm. logis iatoiminnoille ja sitä on tarve a laajentaa edelleen unnan elineinoraenteen ja yritystoiminnan ehi ämisesi seä Sipoon asvutavoi eiden toteu amisesi. Alueella pyritään mahdollistamaan myös iviainesen o aminen ennen työpaia-alueen raentamista. Myös on tarve a lisätä eyhteys etelään Joivarren elle, mm. liienneveron toimivuuden ja huoltovarmuuden vuosi. Tieliienteen aiheu amaa melua pyritään rajoi amaan ja vähentämään. Ruddamsbäcenin vedenlaadun ja -määrän hallinta on eri äin täreää. Logis ia-alueen suuren ve ä imemä ömän ja läpäisemä ömän pintaalan, seä maaperän allioisen laadun ja iviainesen oton vuosi alueen hulevesisuunni eluun täytyy iinni ää erityistä huomiota. Suunni elu lanteesta johdetut tavoi eet Kaavamuutostyötä ohjaavat valtaunnallisissa alueidenäy ötavoi eissa mainitut suunni eluperiaa eet, joista tässä aavatyössä eseisimpiä ovat seuraavat asiaohdat: Työpaia- tai palvelutoimintojen alueita ei tule sijoittaa irralleen olemassa olevasta yhdysuntaraenteesta. Alueidenäytössä on vara ava rii ävät alueet jalanulun ja pyöräilyn verostoja varten seä ediste ävä verostojen jatuvuu a, turvallisuu a ja laatua. 4.4 Mål för detaljplanen Innehållsrav enligt maranvändningsoch bygglagen När en detaljplan utarbetas sa landsapsplanen och en generalplan med rä sverningar beatas på det sä som anges ovan. Detaljplanen sa utarbetas så a det sapas förutsä ningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional llgång ll service och för reglering av trafien. Den byggda miljön och naturmiljön sa värnas och särsilda värden i anslutning ll dem får inte förstöras. På det område som planläggs eller i dess närmaste omgivning sa det finnas llräcligt med parer eller andra områden som lämpar sig för rerea on. Detaljplanen får inte leda ll a valiteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på e sä som inte är mo verat med beatande av detaljplanens sy e. Genom detaljplanen får inte heller marägaren eller någon annan rä sinnehavare åläggas sådana osäliga begränsningar eller orsaas sådana osäliga olägenheter som an undvias utan a de mål som ställs för planen eller de rav som ställs på den åsidosä s Mål enligt utgångsmaterialet Mål som ställts av ommunen I enlighet med generalplanen är planeringsområdet e arbetsplatsområde. Arbetsplatsområdet i Bastuärr ommer a vara en betydande arbetsgivare i Sibbo och förbä ra ommunens arbetsplatssufficiens. I området planeras e arbetsplatser bl.a. för logis fun oner. Det finns behov av a utvidga området y erligare med tane på utveclingen av näringsstruturen och företagsversamheten i ommunen och uppnåendet av llväxtmålen. E mål är a även möjliggöra stentätsversamhet innan arbetsplatsområdet börjar byggas. Där ll behövs en ny vägförbindelse söderut ll Joivarsivägen med tane på underhållssäerheten och smidigheten i trafinätet. Bullret från vägtrafien sa begränsas och minsas. A ontrollera valiteten och volymen på va net i Ruddamsbäcen är mycet vi gt. Den stora arealen i logis området, som varen absorberar eller släpper igenom va en, och den bergiga jordmånen samt stentätsversamheten gör a särsild uppmärsamhet bör fästas vid dagva enplaneringen. Mål som grundar sig på planeringssitua onen Planarbetet styrs av de planeringsprinciper som ingår i de risomfa ande målen för områdesanvändningen, av vila följande är de vi gaste för de a planprojet: Områden för arbetsplats- och servicefun oner får inte placeras utanför den befintliga samhällsstruturen. Vid områdesanvändningen sa llräcliga områden reserveras för nätver för fotgängare och cylister, och nät- 21

24 Yleis- ja asemaaavoitusessa on varaudu ava lisääntyviin myrsyihin, ranasateisiin ja taajamatulviin. Alueidenäytössä on ehäistävä melusta, tärinästä ja ilman epäpuhtausista aiheutuvaa hai aa ja pyri ävä vähentämään jo olemassa olevia hai oja. Alueidenäytössä on ote ava huomioon pohja- ja pintavesien suojelutarve ja äy ötarpeet. Pohjavesien pilaantumis- ja muu amisrisejä aiheu avat laitoset ja toiminnot on sijoite ava rii ävän etäälle niistä pohjavesialueista, jota ovat vedenhaninnan annalta täreitä ja soveltuvat vedenhanintaan. Alueidenäytön suunni elussa meri ävä raentaminen tulee sijoi aa jouoliienteen, erityises raideliienteen palvelualueelle. Alueidenäytön mitoitusella tulee parantaa jouoliienteen toimintaedellytysiä ja hyödyntämismahdollisuusia. Alueidenäytön suunni elussa olemassa olevat tai odote avissa olevat ympäristöhaitat ja poieuselliset luonnonolot tunnistetaan ja niiden vaiutusia ehäistään. Alueidenäytössä luodaan edellytyset ilmastonmuutoseen sopeutumiselle. Alueidenäytön suunni elussa on ote ava huomioon alueen maa- ja allioperän soveltuvuus suunniteltuun äy öön. Alueen oloista ja ominaisuusista johdetut tavoi eet Alue on hyvin allioista ja allion päällä oleva maaerros on yleensä ohut. Samoin iviainesen laatu on soveliasta iviainesten o otoimintaan. Alueella pyritään maanomistajan anssa aloitetun haneyhteistyön myötä mahdollistamaan myös iviainesen o aminen, ennen työpaiaalueen raentamista. Ruddamsbäcenin vedenlaadun ja -määrän hallinta on eri äin täreää. Logis ia-alueen suuren ve ä imemä ömän ja läpäisemä ömän pintaalan, seä maaperän allioisen laadun ja iviainesen oton vuosi alueen hulevesisuunni eluun täytyy iinni ää erityistä huomiota. Ruddamsbäcen on ajoi ain tulvinut pelloille Johannebergin ohdalla, ja oo valumarei Sipoojoeen as tulee tutia. Kouusuon suojelu ja mm. vesitasapainon säily äminen on täreä tavoite, ja suon ympärille jätetään laajat suojavyöhyeet. Alueelle on laa nut Ympäristötutimus Yrjölä Oy BASTU- KÄRR, SIPOO LUONTOSELVITYKSET 2012 välirapor n, ja lopullinen rapor toimitetaan sysyllä Välirapor ssa selvitetään tououun maastotöiden tuloset. Lisäsi havainnot ja luonnon monimuotoisuuden annalta arvoaat ohteet on esite y artoilla. Kohteiden arvo aminen perustuu luonnonsuojelu-, metsä- ja vesilaiin seä asiantun jatyöryhmien arvioihin lajien ja luontotyyppien uhanalaisuudesta. Luontoselvitysen pohjalta arvoaat luontoohteet jätetään raentamis- ja iviainesen o oalueiden ulopuolelle. verens on nuitet, säerhet och valitet sa främjas. Vid general- och detaljplanläggningen sa förberedelser göras för öande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. Inom områdesanvändningen sa olägenheter i form av buller, vibra on och lu föroreningar förebyggas och befintliga olägenheter i mån av möjlighet minimeras. Vid planeringen av områdesanvändningen sa behovet av sydd för grund- och ytva nen beatas, liaså behoven av förbruning. Sådana anläggningar och a viteter som medför en ris för föroreningar och förändringar av grundva net sa placeras llräcligt långt från de grundva enområden som är vi ga med tane på va enförsörjningen och som lämpar sig för va entät. Vid planeringen av områdesanvändningen sa betydande byggande placeras i områden med llgång ll olle vtrafi, särsilt spårbunden trafi. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen sa man förbä ra olle vtrafiens versamhetsbe ngelser och möjligheterna a anlita olle vtrafien. Vid planeringen av områdesanvändningen iden fieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och excep- onella naturförhållanden och verningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen sapas förutsä ningar för anpassningen ll lima örändringen. I samband med planeringen av områdesanvändningen sa beatas hur lämplig maren och berggrunden i området är för den avsedda användningen Mål som grundar sig på förhållandena och egensaperna i området Området är mycet lippigt och jordsitet ovanför bergsytan är för det mesta tunt. Kvaliteten på stenmaterialet lämpar sig för martät. E mål för samarbetet med marägaren är a även möjliggöra stentät innan arbetsplatsområdet börjar byggas. A ontrollera valiteten och volymen på va net i Ruddamsbäcen är mycet vi gt. Den stora arealen i logis området, som varen absorberar eller släpper igenom va en, och den bergiga jordmånen samt stentäten gör a särsild uppmärsamhet bör fästas vid dagva enplaneringen. Ruddamsbäcen har dvis svämmat över på årarna vid Johanneberg, och hela avrinningsleden ända ll Sibbo å bör undersöas. Syddandet av Kouusuo och t.ex. bevarandet av va enbalansen är e vi gt mål. Vidsträcta syddszoner bevaras ring ärret. Naturobjet som onstaterats värdefulla i naturinventeringen blir utanför stentätsområdena och de områden som sa bebyggas. För området har Ympäristötutimus Yrjölä Oy utarbetat mellanrapporten för BASTUKÄRR, SIPOO LUONTOSEL- VITYKSET, och den slutliga rapporten levereras hösten I mellanrapporten utreds resultaten av maj månads terrängarbeten. Dessutom presenteras observa onerna och de för naturens mångfald vi ga objeten på artor. Utvärderingen av objeten grundar sig på natursydds-, sogs- och va enlagen samt expertgruppernas uppsa ning om arternas och naturtypernas utrotningshot. 22

25 Aluerajauset (A, B, C) ja selvitysalueiden sijoi uminen suhteessa Sipoon esustaan. Områdesgränserna (A, B, C) och utredningsområdenas placering i förhållande ll Sibbo centrum. Luontoselvitysar a. Arvoaimmat alueet ovat samoja metsälaiohteita uin jo yleisaavassa havaitut. Kohde 182 on haa u. Pähinäpensaslehdon ydinalueen rajaus on esite y punaisella. Kuvioiden numeroin on sama uin yleisaavarapor ssa. Naturutredningsarta. De värdefullaste områdena är samma sogslagsobjet som redan observerats i generalplanen. Objet 182 är avverat. Avgränsningen för hassellundens ärnområde har marerats med rö. Numreringen är densamma som i generalplanerapporten. 23

26 4.4.3 Prosessin aiana syntyneet tavoitteet Osallisten tavoi eet Lähialueen asuaat ovat tuoneet aavaprosessin aiana esiin seuraavat tavoi eet: Joivarren en liienneturvallisuuden parantaminen ja ennen aiea evyen liienteen väylä aliuluineen on ollut seä asuas laisuudessa e ä useissa yhteydenotoissa aavoituseen eseisenä esillä. Samoin nopeusrajoitusta on toivo u alenne avasi 80 m/h:sta alemmasi. Logis ia-alueen realiienteen aiheu amaa melua ja muuta häiriötä tulee ehäistä ja rajoi aa. Betoniaseman sijain alueen itäreunalla tulisi muu aa aava-alueen eselle tai pohjoisreunalle. Lii ymästä Joivarren elle ja rei stä lii ymään on ollut erilaisia antoja, yleensä lii ymää ei toivota lähelle omaa asuinpaiaa. Keravan en ja Lahden moo ori en lii ymien ruuhautumista on pelä y uudessa lanteessa alueen asvaessa Ruddamsbäcenin tulvimista ja vaiutusia Niilään as on pide y mahdollisina Mål som uppommit under processen Intressenternas mål Invånarna i näromgivningen har ly fram följande mål under planprocessens gång: En förbä ring av trafisäerheten på Joivarsivägen och framför allt en cyel- och gångbana med underfarter har föreslagits både på invånarmötet och i flera ontater med planläggningen. Liaså har man lagt fram önsemål om a has ghetsbegränsningen sa sänas från 80 m/h. Bullret från långtradartrafien ll och från logis området bör förebyggas och begränsas. Betongsta onens läge i områdets östra ant borde flyttas ll mi en eller norra anten av planområdet. Olia åsiter har framförts om anslutningen ll Joivarsivägen och ru en ll anslutningen i allmänhet vill ingen ha anslutningen nära sin egen bostad. Man har ocså befarat a det uppstår trafistocningar vid anslutningarna ll Kervovägen och motorvägen ll Lah s i fram den allte ersom området växer. Vidare har man anse det möjligt a Ruddamsbäcen svämmar över med följder ända ll Nicby. Asemaaavan laadulliset tavoi eet Kunta ja muut viranomaiset ovat ase aneet asemaaavalle seuraavia laadullisia tavoi eita: Sipoon yleisaavan 2025 asvustrategian toteu aminen tarvitsee tueseen työpaioja ja yritysiä Sipooseen. Hulevesien hallinta ja vaiutuset tulee tutia ja rataista niin, e ei aiheudu hai aa vaiutusalueelle. vaiutuset seä Vantaalle e ä Keravalle, lähinnä everon toimintaan tulee selvi ää Lii ymä Joivarren elle tulee olla seundäärinen suhteessa lii ymään Keravan elle, se tuee alueen toimintavarmuu a esim. onne omuus lanteissa Liiennemelu täytyy selvi ää ja haea rataisuja sen rajoi amiseen. Ton en tulee olla toteu amiselpoisia ja helpos myytäviä raennuspaioja. Alueen tulee yteytyä toimivas olemassa olevaan evyen liienteen veroon Muut prosessin aiana syntyneet tavoi eet Korealaatuisten ja maisemallises posi ivisten, toimivien hulevesirataisujen ehi äminen alueelle. Parantuneet eyhteydet ja asvava jouoliienteen äy äjämäärä loisi mahdollisuusia parantaa alueen jouoliienneyhteysiä Vantaalle, Keravalle ja Niilään. iviainesen otossa syntyvän ylijäämämaan äy äminen melunsuojausiin mahdollisimman hyvään maisemaan pyrien. Mål för detaljplanens valitet Kommunen och övriga myndigheter har ställt följande mål för detaljplanens valitet: Genomförandet av llväxtstrategin i Generalplan för Sibbo 2025 förutsä er arbetsplatser och företag i Sibbo. Hanteringen och följderna av dagva net bör undersöas och lösas för a undvia olägenheter i influensområdet. Konsevenserna både för Vanda och Kervo, främst när det gäller hur vägnätet fungerar, bör utredas. Anslutningen ll Joivarsivägen bör vara seundär i förhållande ll anslutningen ll Kervovägen: den stödjer fun onssäerheten i området t.ex. om det inträffar en olyca. Trafibullret sa utredas och lösningar söas för a begränsa det. Tomterna sa vara byggbara och omfa a byggplatser som är enla a sälja. Området sa opplas smidigt ll det befintliga nätveret av cyel- och gångbanor. Övriga mål som uppommit under processen A utvecla höglassiga och landsapsanpassade, fungerade dagva enlösningar för området. De förbä rade vägförbindelserna och den växande saran av männisor som anlitar olle vtrafien sulle sapa möjligheter a förbä ra olle vtrafiförbindelserna ll Vanda, Kervo och Nicby. Utny jande av överso sjorden från stentätsversamheten för bullersydd med beatande av strävan a uppnå e så vacert landsap som möjligt. 24

27 5. Asemaaavan uvaus 5.1 Kaavan raenne Bastuärr II:n asemaaava lii yy pohjoisreunaltaan Bastuärrin asemaaava-alueeseen ja laajentaa työpaioille asemaaavoite ua yleisaavan muaista alue a etelään. Samalla mahdollistuu eyhteys Joivarren elle. Lähinnä alueen esiosalla Teollisuus- ja varastoraennusten or elialueilla (T) on taroitus aloi aa alueen toteu aminen iviainesen o otoiminnalla. Alueelle on laadi u pinnantasaus- ja hulevesisuunnitelma ja esuunnitelmia (FCG Oy), joilla on varmiste u alueen toiminta valmiina. Valmiin alueen pinnantasaus on osin alempana uin ympäröivän maaston, miä au aa alueen maisemoinnissa ja meluhai ojen minimoinnissa. Maa-ainesten o otoiminnassa syntyviä ylijäämämaita äytetään myös alueen meluvalleihin ja maisemaraentamiseen. Näin pystytään minimoimaan maa-ainestoiminnan ja alueen raentumisen hai oja, ja uljetusten minimoin on myös estävän ehitysen muaista toimintaa. Teollisuus- ja varastoraennusten or elialueita ympäröi laaja suojaviheralue (EV), jolla voidaan toteu aa maisemoin toimenpiteitä valleineen, ja saada alueen pinnantasausen oroerot luontevas liite yä. Erityisen paljon suojavyöhye ä on jäte y yleisaavassa suojellun Kouusuon suojelemisesi. Samoin suon vesitasapainon säilymistä on tuti u hulevesisuunnitelmassa. Kaavassa suo on suojeltu sl -merinnällä, ja se sijaitsee pääosin lähiviristysalueella VL. Hulevesisuunnitelman rataisut on viety asemaaavaan, mm. oja-1 -merintä Keusuon en ja Bastuärrinaaren varrella sisältää hulevesien johtamiseen ja viivytyseen äyte ävän avo-ojajärjestelmän padotusineen. Varsinaiset viivytys- ja seliytysaltaat on meri y aavaan hulemerinnällä. Pinnantasausesta on aavamääräysenä oromerintöjä. Alueen everon muodostavat Keusuon e ja Bastuärrinaari. Bastuärrin nyyiseltä asemaaava-alueelta mt 148:lta alava Keusuon e pää yy Joivarren elle uuteen lii ymään Johannbergin en ohdalla aava-alueen eteläreunassa. Bastuärrinaari teee lenin Keusuon en länsipuolella, ja pääosa tulevista Teollisuus- ja varastoraennusten or elialueiden elii ymistä on siihen. Keusuon- en ajonopeus on rajoite u määräysellä m/h, mm. eliienteen melun rajoi amisesi ja turvallisuussyistä. Katualueiden leveytenä on m Keusuon ellä (sama uin Bastuärrin nyyisellä asemaaava-alueella), ja 22m Bastuärrinaarella. m leveys on suuri, mu a atualueelle voidaan sijoi aa evyen liienteen väylän lisäsi melun hallintaan tarvi avia aitaraenteita ja osi ain vallitusiain. Lii ymästä Joivarren elle on laadi u viitesuunnitelmat, joiden pohjalta lavarauset aavaan on tehty. Johannebergin en länsipäähän sijoi uva lii ymä muoaa myös Johannebergin en muotoa niin, e ä se liitetään Keusuon ehen hieman pohjoisempaa. 5. Redogörelse för detaljplanen 5.1 Planens strutur Detaljplanen för Bastuärr II ansluter i den norra anten ll detaljplaneområdet Bastuärr och utvidgar det område som har detaljplanerats för arbetsplatser och är förenligt med generalplanen mot söder. På samma gång blir det möjligt a sapa en vägförbindelse ll Joivarsivägen. Avsiten är a starta genomförandet av området med stentätsversamhet i vartersområdena för industri- och lagerbyggnader (T) främst i områdets mi ersta delar. En nivellerings- och dagva enplan samt en vägplan har utarbetats (FCG Ab) för a trygga versamheten i området när det har byggts lart. Den nya marytan har planats ut så a den ställvis är lägre jämfört med den omgivande terrängen, vilet underlä ar u ormningen av landsapet och minimeringen av bullerolägenheterna. Den överso sjord som uppommer vid stentätsversamheten används ocså för bullervallar och vid landsapsbyggandet. På det här sä et an man minimera olägenheterna från martätsversamheten och byggnadsarbetena: a minimera transporterna är förenligt med principerna för hållbar utvecling. Kvartersområdena för industri- och lagerbyggnader omges av e vidsträcts syddsgrönområde (EV) där man an modifiera landsapet och bygga vallar, och därmed sapa naturliga höjdsillnader e er nivelleringen av marytan. En särsilt stor syddszon har anvisats ring Kouusuo, som är syddad enligt generalplanen. Liaså har bevarandet av va enbalansen i ärret undersöts i samband med dagva enplanen. I planen har ärret syddats med betecningen sl och det ligger i huvudsa inom e närrerea onsområde VL. Lösningarna i dagva enplanen har införts i detaljplanen, bl.a. omfa ar betecningen oja-1 längs Keusuovägen och Bastuärrsbågen e system med öppna dien och uppdämningar för avledning och fördröjning av dagva en. De egentliga fördröjnings- och larningsbassängerna har marerats i planen med betecningen hule. När det gäller marnivelleringen innehåller planen bestämmelser om höjdposi onerna. Vägnätet i området består av Keusuovägen och Bastuärrsbågen. Keusuovägen, lv 148, som börjar i det nuvarande detaljplaneområdet för Bastuärr, upphör vid den nya orsningen ll Joivarsivägen vid Johannebergsvägen i planområdets södra ant. Bastuärrsbågen bildar en slinga på västra sidan av Keusuovägen, och merparten av de ommande väganslutningarna ll vartersområdena för industri och lagerbyggnader går ll denna. Has gheten på Keusuovägen har genom en planbestämmelse begränsats ll m/h bl.a. för a begränsa bullret från vägtrafien och av säerhetssäl. Gatuområdena är m breda på Keusuovägen (samma som i det nuvarande detaljplaneområdet Bastuärr), och 22 m på Bastuärrsbågen. m är bre, men det innebär a man i gatuområdet förutom 25

28 T-4-or elialueilla on rajoite u toimisto lojen määrää, sillä alue on taroite u teollisuustoiminnalle ja varastoille, myös päivi äistavaraaupan raentaminen on ielle y. Yleisen ilmeen parantamisesi alueella raennusen en puoleisille ton n osille on ulovarastoin ielle y. Pysäöin paianormeina on äyte y 1 ap / 60-m2toimisto loihin seä 1 ap / työpaia teollisuus- ja varastoin- loissa. Pysäöin tulee osoi aa tonteille, ja jäsentää puu- ja pensasistutusin osiin, avoen ää ei sallita. Hulevesiä tulee mahdollisuusien muaan imey ää paiallises tonteilla ja ohjata hulevesiojiin. Kosa imey äminen tonteilla on hyvin vaieaa alueen äy ötaroitusesta ja ennen aiea maaperän ollessa alliota, on aiien ton en liity ävä esite yyn hulevesien hallintajärjestelmään. Ehdotusvaiheeseen laadi avalla lähiympäristön suunni eluohjeella ohjataan taremmin alueen toimijoiden velvoi eet ja ohjataan esim. istutusten määrää ja tyyppiä, seä piharaenteita ja -materiaaleja. Kesite y hulevesijärjestelmä täy ää ysinäänin samat uat mitoitusnormit joita on äyte y Bastuärrin aluperäisessä toteutusessa, mu a myös ton ohtaista viivytystä tullaan vaa maan mahdollisuusien rajoissa. Ote FCG Oy:n hulevesiselvitysestä: Hulevesien hallinta suunnitel in vastaamaan seä määrän asvun e ä laadun huononemisen aiheu amiin haasteisiin. Hallintajärjestelmä oostuu atujen ja ajoyhteysien varteen raenne avista viivytyspainanteista seä esitetystä viivytysaltaan ja biosuodatusalueen yhdistelmästä. Järjestelmä mitoite in pysäy ämään täysin erran vuodessa toistuvan 20 minuu n sateen aiheu ama vesimäärä, miä on ollut mitoitusperusteena myös pohjoisella Bastuärr I alueella. Hulevesijärjestelmän toiminnallinen tarastelu teh in alueesta laaditulla hulevesimallilla, jolla tode in järjestelmän pystyvän säätämään alueelta purautuvat virtaamat nyy lanteessa esiintyvälle tasolle aiilla paitsi eri äin harvinaisilla ja useamman tunnin estävillä sateilla. Laadullinen hallinta toteutetaan risitoimintojen alueille tehtävillä öljynero njärjestelmillä seä esitetyllä biosuodatusalueella, jona au a aii hulevedet johdetaan. Esitetyllä rataisulla pystytään ehäisemään hulevesien aiheu amat mahdolliset hai avaiutuset äytännössä oonaan. en cyel- och gångbana även an placera buller dämpande staet och ställvis även vallar. Över anslutningen ll Joivarsivägen har referensplaner utarbetas, u från vila utrymmesreserveringar har gjorts i planen. Anslutningen i västra ändan av Johannebergsvägen formar ocså Johannebergsvägen så a den ansluter ll Keusuovägen något längre norrut. Kontorsloalernas omfa ning har begränsats i T-4-vartersområdena e ersom området är avse för industriversamhet och lager. Det är ocså förbjudet a bygga dagligvaruaffärer. För a förbä ra det allmänna intrycet är utomhuslagring förbjuden på de delar av tomten som ligger på vägsidan. Norm för pareringsplatser är 1 bilplats/60 vy-m2 för ontorsloaler och 1 bilplats/arbets llfälle i industri- och lagerloaler. Parering sa anvisas på tomterna och pareringsområdet indelas med träd- och busplanteringar. Öppna pareringsfält llåts inte. Dagva en sa i mån av möjlighet infiltreras loalt på tomterna och avledas ll dien. E ersom infiltrering på tomterna är mycet svårt ll följd av användningsändamålet med området och framför allt e ersom jordmånen består av berg, sa alla tomter anslutas ll e centraliserat system för hantering av dagva en. En planeringsanvisning, som ommer a utarbetas för näromgivningen i förslagssedet, besriver närmare vila ålägganden atörerna i området har och styr bl.a. planteringarnas omfa ning och typ samt gårdsonstru oner och material. Det centraliserade dagva ensystemet fyller i sig samma strita dimensioneringsrav som har llämpats i det ursprungliga genomförandet av Bastuärr, men i mån av möjlighet ommer även tomtbestämd fördröjning a förutsä as. Utdrag ur FCG Ab:s dagva enutredning: Hulevesien hallinta suunnitel in vastaamaan seä määrän asvun e ä laadun huononemisen aiheu amiin haasteisiin. Hanteringssystemet består av fördröjningssänor som anläggs längs gatorna och örförbindelserna samt en centraliserad ombina on av en fördröjningsbassäng och e biofiltreringsområde. Systemet dimensionerades för a helt stoppa den va enmängd som orsaas av 20 minuters regn med återoms den år, vilet var dimensioneringsgrunden även för Bastuärr I-området i norr. Den fun onella gransningen av dagva ensystemet u ördes med hjälp av en dagva enmodell. Det onstaterades a systemet an reglera de flöden som rinner ut från området ll den nivå som råder i nuläge under alla nederbördsförhållanden med undantag för y erst sällsynt regn som pågår flera mmar. Den valita va hanteringen genomförs med oljesepareringssystem som anläggs i de områden som omfa ar risfun oner och e centraliserat biofiltreringssystem, genom vilet allt dagva en avleds. Den presenterade lösningen sy ar ll a i pra en helt förhindra alla poten ella sadliga onsevenser av dagva net. 26

29 5.1.1 Mitoitus Suunni elualueen oonaispinta-ala on noin 125 hehtaaria. Alueelle osoitetaan 9 ton a ohjeellisella ton jaolla Teollisuus- ja varastoraennusten or elialueille (T-4), tehouudella 0,. T-4- or elialueiden oonaisraennusoieus on n m2. Ton en pinta-ala vaihtelee n. 2,8-12,0 ha, ja raennusoieus on tällöin n m2. Katualueiden leveytenä on m Keusuon ellä (sama uin Bastuärrin nyyisellä asemaaava-alueella), ja 22m Bastuärrinaarella. m leveys on suuri, mu a atualueelle voidaan sijoi aa evyen liienteen väylän lisäsi melun hallintaan tarvi avia aitaraenteita ja osi ain vallitusiain Palvelut Kaava-alueelle ei sijoiteta julisia palveluita eiä auppapalveluita mahdollistavia ton eja. Bastuärrin ny. asemaaava-alueelle on järjeste y jouoliienne bussilinjan muodossa. Keusuon en lii yminen Joivarren elle mahdollistaa uusien bussilinjojen suunni elun, antaen luontevampia rei vaihtoehtoja Dimensionering Planeringsområdet omfa ar totalt ca 125 hetar. Genom ritgivande tom ndelning anvisas 9 st. tomter i vartersområdet för industri- och lagerbyggnader (T-4). Tomteffe viteten är e = 0,. T-4-vartersområdena har en total byggrä på ca vy-m2. Tomterna har en areal på ca 2,8 12,0 ha, varvid byggrä en är ca vym2. Gatuområdena är m breda på Keusuovägen (samma som i det nuvarande detaljplaneområdet Bastuärr), och 22 m på Bastuärrinaari. m är bre, men det innebär a man i gatuområdet förutom en cyel- och gångbana även an placera buller dämpande staet och ställvis även vallar Service Planområdet ommer inte a omfa a tomter för offentliga eller ommersiella serviceformer. Till det nuvarande detaljplaneområdet Bastuärr har man anordnat olle- vtrafi i form av en busslinje. När Keusuovägen ansluts ll Joivarsivägen blir det möjligt a planera nya busslinjer med naturligare alterna va ru er. 27

30 5.2 Ympäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen Alueelle laaditaan lähiympäristön suunni eluohjeet, jota tuevat alueen raentumista hyvin toimivasi teollisuus- ja varastoin alueesi. Erityises tullaan esi ymään julisen lan laatuun vaiu avien atuun lii yvien tai sinne näyvien raenteiden seä hulevesien äsi elyyn lii yvien rataisujen ohjauseen. Alueen toteutustapa, jossa ensin harjoitetaan maa-ainesten o oa ennen raentamista, antaa mahdollisuusia ratoa maisemoin - ja meluysymysiä, sillä syntyvät suuret määrät ylijäämämaita on sijoite ava alueelle, lähinnä suojaviheralueille (EV). Tätä ohjataan myös lähiympäristön suunni eluohjeilla. 5.3 Aluevarauset Korttelialueet T-4: Teollisuus- ja varastoraennusten or elialue. Ton n raennetusta errosalasta saa äy ää toimisto loihin enintään 20 %. Ulovarastoin a ei saa sijoi aa adun puoleiselle ton n osalle. EV-1: Suojaviheralue. Maisemoin toimenpiteet ovat salli uja alueella. VL: Lähiviristysalue. Område för närrerea on. LT: Yleisen en alue. Område för allmän väg. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns valitet För området utarbetas planeringsanvisningar för närmiljön som stödjer genomförandet av e välfungerande industri- och lagerområde. Särsilt fous ommer a läggas vid styrningen av de onstru oner som byggs längs eller syns mot gatan och därför inverar på valiteten på det offentliga rummet samt vid lösningarna för hanteringen av dagva net. Sä et a genomföra området a man först idar martät innan byggandet inleds ger möjlighet a lösa landsaps- och bullerfrågorna, e ersom de stora mängderna överso sjord an utny jas i området, främst för syddsgrönområdena (EV). Anvisningar för de a ingår i planeringsanvisningarna för närmiljön. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden T-4: Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Av tomtens byggda våningsyta får högst 20 % användas för ontorsloaler. Utomhuslager får inte placeras på den del av tomten som ligger mot gatan. EV-1: Syddsgrönområde. Landsapsu ormningar är llåtna på området. VL: Område för närrerea on. LT: Yleisen en alue. Område för allmän väg Muut alueet Katualueet Övriga områden Gatuområdena. 28

31 5.4 Kaavan vaiutuset Kaavan vaiutusalueen laajuus vaihtelee eri osateijöiden osalta varsin meri äväs. Vaiutuset luonnonympäristöön ovat pääosin paiallisia, ne tulee rajoi aa suunni elualueeseen ja aivan sen lähiympäristöön. Keravanjoen ja Sipoojoen vesistöjen uormitusta ei tule lisätä, vaan alueelle tullaan suunni elemaan mi avat hulevesien äsittelyrataisut. Raentaminen ja sitä edeltävä iviainesen o o muu avat alueen maisemaa, mu a maisemalliset vaiutuset ovat paiallisia. Laajemmalle alueelle aavarataisulla on vaiutusia työpaiaraentamisen synny ämän liienteen asvun autta. Nämä vaiutuset ulo uvat Keravan puolelle, ja myös Vantaalle Vaiutuset raennettuun ympäristöön Lähiympäristön asuaisiin asemaaavahaneella on vaiutusia lähinnä eliiennemelun au a. Samoin maaainesten o ovaiheen louhinta voi aiheu aa melu- ja pölyhai oja lähimmille asuaille. Tätä toimintaa säädellään myöhemmissä vaiheissa mm. ympäristöluvitusella, ja lain vaa musia ja turvallisuu a valvotaan, hai oja minimoidaan ussain lupamene elyssä eriseen Vaiutuset luonnonympäristöön Teollisuus- ja varastoraennusten or elialueilla luonnon ympäristö poistuu täysin, sillä alueella harjoitetaan maaainesten o o ennen alueen raentumista. Samoin suojaviheralueilla tapahtuu osi ain meri äviä maanmuoaustoimenpiteitä maisemoin - ja meluvallien raentumisen myötä. Luontoselvitysessä näitä rasaampia toimenpiteitä vaa vilta alueilta ei löytynyt mitään erityistä suojelua vaa via luontoarvoja. Alueen luontoarvoja on selvite y laajemmalta alueelta, s. uva aluerajauset. Sen sijaan Kouusuon suojeluun panostetaan rii ävillä suojavyöhyeillä ja vesitasapainon säily ämisellä. Pieni osa aava-alueen eteläreunan vesistä ohjataan edelleen Kouusuohon, jo a sen valumatasapaino säilyy ennallaan. Kaava-alue sijoi uu Ruddamsbäcenin valuma-alueen länsireunalle, ja Keravanjoeen vievän Parmanojan valuma-alueen itäreunalle, s. uva Valuma-alueet. Kosa Parmanojan uormitusta on hyvin hanalaa lisätä, alueen hulevedet ohjataan alueen raennu ua Ruddamsbäcenin puroon viivytysen ja seleytysen au a. 5.4 Planens onsevenser Konsevensområdets omfa ning varierar rela vt mycet beroende på vila fatorer som gransas. Konsevenserna för naturmiljön är i huvudsa loala och begränsas ll planeringsområdet och områdena i dess omedelbara närhet. Belastningen av Kervo å och Sibbo å får inte öa, utan omfa ande lösningar för behandlingen av dagva net ommer a planeras för området. Byggandet, och den stentät som föregår byggandet, ommer a förändra landsapet i området, men de landsapsmässiga onsevenserna är loala. För e mer vidsträct område har planlösningen onsevenser i och med den trafiöning som arbetsplatsbyggandet medför. Dessa onsevenser sträcer sig ll Kervosidan, och även ll Vanda Konsevenser för den byggda miljön För invånarna i närmiljön har detaljplaneprojetet onsevenser närmast vad gäller vägtrafibullret. Liaså an sprängningarna under martätsfasen ge upphov ll buller - och dammolägenheter för de närmaste invånarna. Denna versamhet regleras i senare seden bl.a. med miljö llstånd. Lagbestämmelserna och säerheten övervaas, och olägenheterna minimeras silt i respe ve llståndsförfarande Konsevenser för naturmiljön I vartersområdena för industri- och lagerbyggnader ommer naturmiljön a försvinna helt e ersom matät idas i området innan det egentliga byggnadsarbetet inleds. Liaså ommer schatningsåtgärderna a vara betydande i vissa delar av syddsgrönområdena i samband med landsapsbyggandet och anläggandet av bullervallar. Enligt naturinventeringen påträffas inga naturvärden som räver särsilt sydd i de områden som utsä s för hårdare bearbetning. Däremot görs satsningar på syddet av Kouusuo i form av llräcligt stora syddszoner och åtgärder för a bevara va enbalansen. En liten del av va enflödet i planområdets södra ant avleds ll Kouusuo för a upprä hålla avrinningsbalansen. Planområdet ligger i västra anten av avrinningsområdet för Ruddamsbäcen, och i östra anten av avrinningsområdet för Parmanoja, som rinner ut i Kervo å. Se bilden Avrinningsområden. E ersom det är mycet svårt a öa belastningen av Parmanoja, ommer dagva net - e er a området har byggts lart - a avledas ll Ruddamsbäcen via fördröjnings- och larningsbassänger. 29

32 Hulevesien hallinta suunnitel in vastaamaan seä määrän asvun e ä laadun huononemisen aiheu amiin haasteisiin. Hallintajärjestelmä oostuu atujen ja ajoyhteysien varteen raenne avista viivytyspainanteista seä esitetystä viivytysaltaan ja biosuodatusalueen yhdistelmästä. Järjestelmä mitoite in pysäy ämään täysin erran vuodessa toistuvan 20 minuu n sateen aiheu ama vesimäärä. Hulevesijärjestelmän toiminnallinen tarastelu teh in alueestalaaditulla hulevesimallilla, jolla todet- in järjestelmän pystyvän säätämään alueelta purautuvat virtaamat nyy lanteessa esiintyvälle tasolle aiilla paitsi eri äin harvinaisilla ja useamman tunnin estävillä sateilla. Laadullinen hallinta toteutetaan risitoimintojen alueille tehtävillä öljynero njärjestelmillä seä esitetyllä biosuodatusalueella, jona au a aii hulevedet johdetaan. Esitetyllä rataisulla pystytään ehäisemään hulevesien aiheu amat mahdolliset hai avaiutuset äytännössä oonaan. Hanteringen av dagva en sa planeras så a den llgodoser behov som uppommer både om volymen öar och valiteten försämras. Hanteringssystemet består av fördröjningssänor som anläggs längs gatorna och örförbindelserna samt en centraliserad ombina on av en fördröjningsbassäng och e biofiltreringsområde. Systemet dimensionerades för a helt stoppa den va enmängd som orsaas av 20 minuters regn med återoms den år. Den fun onella gransningen av dagva ensystemet u ördes med hjälp av en dagva enmodell. Det onstaterades a systemet an reglera de flöden som rinner ut från området ll den nivå som råder i nuläge under alla nederbördsförhållanden med undantag för y erst sällsynt regn som pågår flera mmar. Den valita va hanteringen genomförs med oljesepareringssystem som anläggs i de områden som omfa ar risfun oner och e centraliserat biofiltreringssystem, genom vilet allt dagva en avleds. Den presenterade lösningen sy ar ll a i pra en helt förhindra alla poten ella sadliga onsevenser av dagva net. Ote Hulevesien yleissuunnitelmasta, FCG Oy. Utdrag ur översitsplan för dagva en, FCG Ab. 30

33 Hulevesiuoman poiileiaus, ivipuro, FCG Oy. Hulevesiuoman poiileiaus, ivipuro, FCG Oy. Hulevesiuoman poiileiaus, levennys, FCG Oy. Tvärsni av dagva enfåra, breddning, FCG Ab. 31

34 32 Hulevesiuomien ja -altaiden ideasuunnitelma, FCG Oy. Idéplan för dagva enfåror och bassänger, FCG Ab.

35 5.4.3 Vaiutuset untatalouteen Maanmyyn tuloilla seä untaan saatavilla uusilla työpaioilla ja yritysillä on posi ivinen vaiutus untatalouteen. Kiinteistöverotuotot ovat meri äviä alueen toteutuessa. Toisaalta alueen raentaminen vaa i satsausia, estöön, hulevesi- ja melurataisuihin joudutaan panostamaan meri äväs. 5.5 Ympäristön häiriöteijät Vaiutuset liienteeseen ja tieliiennemeluun Liienne Alueelle laaditussa alustavassa esuunni elussa ja liittymien toimivuustarastelussa, FCG Oy, tuti in uuden Joivarren en seä mt 148:n ja Keusuon en lii ymän toimivuu a. Kummanin lii ymän lanne tuti in vuosina 2020 ja 2030, ja suunnitel in liiennemäärien muaiset rataisut. Bastuärrin aava-alueiden liienneselvitys (Strafica Oy) laadi in seudullisten vaiutusten arvioimisesi, ja on jatoa vuonna 2010 laadi uun maan en 148 liienneveroselvityseen, missä tarastel in mm. Bastuärrin ja Kercan logis ia-alueiden toteutumisen vaiutusta Keravan en (mt 148) lii ymiin Lahden ellä ja Lahdenväylällä. Maan- en 148 selvitysessä tode in, e ä Bastuärrin aavaalueen laajentuessa yhteys maan en 148 ja Joivarren en (mt 1521) välille tullee tarpeellisesi. Työssä päivite in maan en 148 liienneveroselvitysen yhteydessä alueelle laaditut liienne-ennusteet. Päivitysen yhteydessä arvioi in myös ennusteiden eroja verrattuna HLJ-suunnitelman muaisiin seudullisiin ennusteisiin. Samalla tariste in ennusteiden lähtöohdissa tapahtuneet muutoset Sipoon osalta. Ennusteen päivitysessä esity in Kesi-Sipoon maanäytön ehi ymiseen. Ote Bastuärrin aava-alueiden seudullisesta liienneselvitysestä (Strafica Oy): Keravan en lii ymään Lahden elle seä ramppilii ymiin Lahden moo ori elle on esite y parannustoimenpiteitä mm. Maan en 148 liienneselvitysessä. Esitetyt parannustoimenpiteet näy äisivät olevan lii ymien toimivuuden annalta rii äviä myös tämän työn yhteydessä ennustetuilla liiennemäärillä. Maan en 152 (Kulomäen- e / Sipoon e) lii ymissä liienne asvaa huoma avas nyy lanteeseen verra una aiissa ennuste lanteissa. Bastuärrin työpaia-alueen toteutuminen vaiu aa lähinnä Sipoon en ja Lahden en lii ymän seä Kulomäen- en ja Lahden moo ori en ramppilii ymien uormi umiseen. Kulomäen en muiden lii ymien uormi umiseen Bastuärrin työpaia-alueen vaiutus on lähes olematon. Maan ellä 152 voi olla tarpeen varmistaa suunniteltujen lii ymäjärjestelyiden toimivuus seä Lahden en lii ymän e ä Lahden moo ori en ramppilii ymien toimivuu a Konsevenser för ommuneonomin Intäterna från försäljningen av mar och de nya arbets- llfällena och företagen som uppommer i ommunen har en posi v effet på ommunens eonomi. När området har genomförts är fas ghetssa eintäterna betydande. Å andra sidan förutsä er byggandet betydande satsningar bl.a. på vägnätet och på dagva en- och bullerlösningarna. 5.5 Störningsfatorer i omgivningen Konsevenser för trafien och bullret Trafi I en preliminär vägplan och gransning av hur anslutningarna fungerar (FCG Ab) undersötes den nya anslutningen vid Joivarsivägen samt anslutningen mellan lv 148 och Keusuovägen. Båda anslutningarna undersötes med avseende på åren 2020 och 2030 och lösningar togs fram för bägge trafivolymerna. En trafiutredning över planområdena i Bastuärr (Strafica Oy) utarbetades för a bedöma de regionala onsevenserna och är en fortsä ning på trafinätsutredningen av landsväg 148 från år 2010, där man bl.a. gransade onsevenserna av genomförandet av Bastuärrs och Kescas logis områden för Kervovägens (lv 148) anslutningar ll Lah svägen och Lah sleden. I utredningen av landsväg 148 onstaterades a det blir nödvändigt med en förbindelse mellan landsväg 148 och Joivarsivägen (lv 1521) allte ersom Bastuärrs planområde utvidgas. I de a arbete uppdaterades de trafiprognoser som hade sammanställts i samband med trafinätsutredningen av landsväg 148. Vid uppdateringen uppsa ades ocså sillnaderna i prognoserna jämfört med de regionala prognoserna i Helsingforsregionens trafisystemplan (HLJ). På samma gång justerades de förändringar i utgångsläget som hade se för Sibbo ommuns del. Vid uppdateringen av prognoserna låg fous på utveclingen av maranvändningen i mellersta Sibbo. Utdrag ur den regionala trafiutredningen av planområdena i Bastuärr (Strafica Oy): Förbä ringsåtgärder för Kervovägens anslutning ll Lah- svägen och för rampanslutningarna ll Lah s motorväg har lagts fram bl.a. i trafiutredningen av landsväg 148. De föreslagna förbä ringsåtgärderna förefaller llräcliga vad gäller anslutningarnas fun on, även med de trafivolymer som prognos serats i samband med de a arbete. I anslutningarna vid landsväg 152 (Brännbergavägen/Sibbovägen) ommer trafien i alla prognoser a öa betydligt jämfört med nuläget. Genomförandet av arbetsplatsområdet i Bastuärr inverar närmast på belastningen av anslutningen mellan Sibbovägen och Lah svägen samt rampanslutningarna vid Brännbacavägen och Lah s motorväg. När det gäller belastningen på de övriga anslutningarna vid Brännbacavägen är onsevenserna av Bastuärrs arbetsplatsom- 33

36 erityises vuoden 2030 ennuste lanteessa, missä em. liittymiin saapuvan liienteen määrä asvaa eri äin paljon nyyisestä. Kulomäen en muissa lii ymissä (erityises- Tuusulanväylän lii ymä) liienne asvaa voimaaas nyyisestä, mu a Bastuärrin työpaia-alueen toteutumisen vaiutus yseisten lii ymien uormi umiseen on olematon, joten lii ymien toimivuuden varmistaminen ei uulune Bastuärrin työpaiaalueen tarastelun yhteyteen. råde näs n ll obefintliga. På landsväg 152 an det bli nödvändigt a säerställa a de planerade anslutningsarrangemangen fungerar, både vid anslutningen ll Lah svägen och vid rampanslutningarna ll Lah s motorväg, särsilt i prognosen för år 2030 där den anommande trafivolymen öar mycet raf- gt jämfört med nuläget. I de övriga anslutningarna vid Brännbacavägen (särsilt anslutningen ll Tusbyleden) Ote seudullisen liienneselvitysen aamu- ja iltahuipputun en artoista, ennuste v Strafica Oy Utdrag ur den regionala trafiutredningens artor över topp mmar morgon- och väll, prognos 2020, Strafica Oy 34

37 Bastuärrin työpaia-alueen toteutuessa oo laajuudessaan seä huipputun - e ä vuoroausiliiennemäärät Keravan ellä ja Joivarren ellä asvavat huoma avas nyyisestä. Molemmilla väylillä erityises Keusuon en ja- Lahden moo ori en välisellä osuudella rasaan liienteen määrä asvaa huoma avas Bastuärrin logis iapaino eisten toimintojen myötä. Bastuärr Freeway Logis c City työpaia-alue synny ää paljon seä evy ä e ä rasasta ajoneuvoliienne ä. Liienteen huipputun en (aamu- ja iltahuipputunnit) uormitus ei uitenaan muodostu erityisen suuresi, sillä alueen liienne jaautuu ohtalaisen tasaises vuoroauden sisällä. Bastuärrin työpaia-alueen synny ämä liienne jaautuu voimaaimmin lo 5-20 väliselle ajalle, mu a liienteen tavanomaiset huipputunnit eivät eroa erityises muista päiväajan tunneista. Suurimmat piiit Bastuärrin työpaia-alueen liienteessä ajoi uvat 3-vuorojärjestelmän vuoronvaihtojen ympärille (vuoronvaihdot lo 6, 14 ja 22), joa osalla alueen toimijoista on äytössä. 3-vuorotyössä työmataliienne ajoi uu pääasiassa liienteen tavanomaisten huipputun en ulopuolelle. Ote Bastuärrin aava-alueen liienneveron liienteellinen toimivuustarastelusta, FCG Oy: Toimivuustarasteluiden perusteella Keravan en ja Keusuon en lii ymä toimii nyyisillä järjestelyillä vuoteen 2020 ennuste lanteessa, vaia Keusuon en jatetta Joivarren elle ei ole toteute u. Ennuste lanteessa 2030 Keusuon en yhteys Joivarren- elle on toteutunut ja liienneveron liiennemäärät ovat asvaneet meri äväs. Keravan en ja Keusuon en liittymän uormi umista vähentää Keravan ellä länsipuolella oleva ysisuuntainen lii ymä Bastuärrin alueelle. Jos län nen lii ymä säilytetään tai toteutetaan lännen suunnasta oiealle ääntyvien aista seä tehostetaan valoohjausta, lii ymä toimii vuoden 2030 ennuste lanteessa palvelutasolla D (tyydy ävä). Kaava-alueen eteläpuolen uuden yhteyden Joivarren- elle toteu amisen yhteydessä olisi suositeltavaa toteuttaa anavoitu valo-ohja u lii ymä meri ävän liiennemäärän asvun taia. Tavoite lanteessa 2030 Joivarren- en ja Keusuon en lii ymä on anavoitu. öar trafien betydligt jämfört med nuläget, men onsevenserna av Bastuärrs arbetsplatsområde på belastningen av nämnda anslutningar är obefintlig, och därför torde gransningen av hur anslutningarna fungerar inte behöva inluderas i gransningen av Bastuärrs arbetsplatsområde. När Bastuärrs arbetsplatsområde byggs i sin helhet ommer trafivolymerna på Kervovägen och Joivarsivägen a öa avsevärt jämfört med nuläget både om man ser ll topp mmarna och ll hela dygnet. På båda vägarna, särsilt på avsni et mellan Keusuovägen och Lah s motorväg, ommer den tunga trafien a öa betydligt i och med de logis betonade fun onerna i Bastuärr. Arbetsplatsområdet Bastuärr Freeway Logis c City alstrar både lä och tung fordonstrafi av stor omfa ning. Belastningen under topp mmarna (morgon- och vällstopparna) blir doc inte särsilt stor e ersom trafien ll och från området fördelas rela vt jämnt på dygnets alla mmar. Merparten av trafien från arbetsplatsområdet i Bastuärr ser mellan locan 5 och 20, men de typisa topp mmarna siljer sig inte så mycet från de övriga mmarna dag d. De största trafitopparna i Bastuärr infaller när si ena byts (l. 6, 14 och 22) inom ramen för tresi ssystemet, vilet llämpas av en del av atörerna i området. Vid tresi sarbete görs resorna ll arbetsplatsen i huvudsa utanför de sedvanliga topp mmarna. Utdrag ur den fun onsgransningen av planområdena i Bastuärr, FCG Ab: På basen av fun onsgransningen fungerar anslutningen mellan Kervovägen och Keusuovägen enligt prognosen för 2020 med de nuvarande arrangemangen, fastän Keusuovägens förlängning ll Joivarsivägen inte har genomförts. I prognosen för 2030 har förbindelsen mellan Keusuovägen och Kervovägen genomförts och trafinätets trafimängder har vuxit betydligt. Den enelritade anslutningen ll Bastuärrsområdet väster om Kervovägen minsar belastningen på anslutningen mellan Keusuovägen och Kervovägen. Om den västra anslutningen bevaras eller örfilen för dem som ommer västerifrån och sa svänga ll höger genomförs och ljusstyrningen effe veras, fungerar anslutningen enligt prognosen för år 2030 på servicenivån D (nöja gt). I samband med genomförandet av den nya anslutningen ll Joivarsivägen för planområdets södra del, sulle det vara reommendabelt a genomföra en signalreglerad anslutning med flera örfiler på grund av den anmärningsvärt växande trafimängden. I målbilden för 2030 är anslutningen mellan Joivarsivägen och Keusuovägen flerfilad. 35

38 36

39 Tieliiennemelu Tieliiennemelusta on laadi u meluselvitys (Promethor Oy) jossa on tuti u nyy lanne a, v ja v ennuste ua lanne a. Vuoden 2030 Niilän ennuste una asuasluuna on äyte y suurinta teoriassa mahdollista asvuluua ja sen aiheu amia liiennemääriä, jo a saadaan asuasluvun vaiutusesta meluun a ava uva. Liiennemelun voimauus vähenee seleäs, un Joivarren en nopeusrajoitusta alennetaan uuden lii ymän myötä 60m/h nyyisestä 80 m/h:sta. Näin Bastuärr II vaiutus oonaismelutasoon Joivarren ellä myös ennuste lanteissa jää melo vähäisesi. Kosa rasaan liienteen hetellistä melua on vaiea saada näymään meluanalyyseissä, jota laaditaan liiennemäärien pohjalta, on Tieliiennemeluselvitysessä (Promethor Oy) tuti u erilaisia meluaita / -vallirataisujen vaiutusta Joivarren en lii ymän ympäristössä. Myös Keravan ellä, mt 148, liiennemäärät asvavat ennenaiea seä Niilän asvun e ä yleisen ehitysen myötä, Bastuärrin aavahaneiden meritys jää liiennemelun suhteen verraten vähäisesi. Vägtrafibullret Över bullret från vägtrafien har en bullerutredning gjorts (Promethor Oy). Utredningen gransade dagsläget samt prognoserna för åren 2020 och Som prognos för befolningen i Nicby år 2030 har man llämpat det största i teorin möjliga llväx alet och de trafivolymer som de a medför. De a ger en heltäcande bild av hur antalet invånare inverar på bullret. Trafibullret minsar tydligt när has ghetsbegränsningen på Joivarsivägen i och med den nya anslutningen säns från dagens 80 m/h ll 60 m/h. Därmed är onsevenserna av Bastuärr II för den övergripande bullernivån på Joivarsivägen rela vt ringa ocså i de prognos serade lägena. E ersom det är svårt a få ortvarigt buller från den tunga trafien a synas i bulleranalyser som utarbetas u från trafivolymer, har man i trafibullerutredningen (Promethor Oy) undersöt effeterna av olia bullerstaet/ vallonstru oner i omgivningen ring anslutningen ll Joivarsivägen. Även på Kervovägen, lv 148, öar trafivolymerna framför allt ll följd av llväxten i Nicby och den allmänna utveclingen. Planprojeten i Bastuärr har rela vt liten betydelse när man ser ll trafibullret. 37

40 38

41 Ote liienneselvitysen Keusuon en viitesuunnitelmasta, FCG Oy Utdrag ur trafiutredningens referensplan för Keusuovägen, FCG Ab Vaiutuset liienneturvallisuuteen Asemaaavassa on viitesuunnitelmissa varauset evyen liienteen väylille Keusuon elle ja Joivarren elle. Ajonopeuden laseminen 60 m/h Joivarren ellä parantaa turvallisuu a, ja lisääntyvän liienteen aiheu amaa nega- ivista ehitystä voidaan orjata suunni elemalla liienneympäristö lanteen vaa musten muaises. Bastuärrin asemaaavahaneiden aiheu ama ennuste u liiennemäärien muutos ei ole niin meri ävää uin mm. Niilän ja muun liienteen ennustetun asvun aiheu ama muutos Joivarren ellä, joa on val on e. Samoin Keravan en, mt 148, au a pyritään yhteistyössä Liienneviraston ja Keravan anssa saamaan aiaan evyen liienteen väylä Keinuallion en risteysestä Keusuon en lii ymään. Hyvien evyen liienteen yhteysien saaminen alueelle on täreää ennenaiea turvallisuuden ja myös estävän ehitysen annalta Konsevenser för trafisäerheten I detaljplanen har referensplanerna reserveringar för cyel- och gångbanor längs Keusuovägen och Joivarsivägen. När örhas gheten säns ll 60 m/h på Joivarsivägen förbä ras säerheten, och den nega va utvecling som förorsaas av den öande trafien an orrigeras genom a man planerar trafimiljön enligt de rav situa onen ställer. Den prognos serade förändringen i trafivolymerna som detaljplaneprojeten i Bastuärr medför är inte lia betydande som t.ex. den förändring som förutspås för Nicby och den övriga trafien på Joivarsivägen, som är en statlig väg. Liaså strävar man i samarbete med Trafiveret och Kervo stad e er a unna bygga en cyeloch gångbana via Kervovägen, lv 148, från orsningen av Keinuallion e ll anslutningen ll Keusuovägen. Det är vi gt med goda lä rafiförbindelser i området framför allt med tane på säerheten men ocså för en hållbar utvecling. 39