N 42 OP-korttelin asemakaavamuutos N 42 Detaljplaneändring för OP-kvarteret

Transkriptio

1 N 42 OP-orttelin asemaaavamuutos N 42 Detaljplaneändring för OP-varteret Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Program för deltagande och bedömning Maanäyttöjaosto Maranvändningssetionen

2 AsiaÄrende Kaavaprosessi ja äsittelyvaiheet - Planprocess och behandlingsseden Kaavatyö vireille ja OAS Planarbetet anhängigt och PDB KuulutusKungörelse Kaavan valmisteluvaihe Planens beredningssede KaavoitusjaostoPlanläggningssetionen Valmisteluaineisto nähtävilläberedningsmaterialet läggs fram (62 ) Kaavaehdotus Planförslaget KaavoitusjaostoPlanläggningssetionen KunnanhallitusKommunstyrelsen Kaavaehdotus nähtävilläplanförslaget läggs fram (65 ) Vastineet lausuntoihin ja muistutusiin Bemötanden till utlåtanden och anmärningar KaavoitusjaostoPlanläggningssetionen KunnanhallitusKommunstyrelsen Kaavan hyväsyminen Godännande av planen ValtuustoFullmätige Kaavan laatijat - Planens beredarna Jaro Lyytinen Kaavoitusaritehti - Planläggningsaritet Aritehti SAFA - Aritet SAFA, YKS-487 Matti Kanerva Maanäyttöpäälliö - Maranvändningchef Aritehti SAFA - Aritet SAFA Aritehtitoimisto Helamaa & Heisanen Oy Jussi Toivola, Aritehti-Aritet SAFA, YKS-464 Maanäyttövastaava - Maranvändningmotsvarande Yhteystiedot raportin lopussa. Kontatuppgifter i slutet av rapporten.

3 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Maanäyttö- ja raennuslain 63 :ssä säädetään osallistumis- ja arviointisuunnitelman laatimisesta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma (OAS) on virallinen asiairja, joa määrittelee aavan valmistelussa noudatettavat osallistumisen ja vuorovaiutusen periaatteet ja tavat seä aavan vaiutusten arvioinnin menetelmät. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmassa errotaan, miten osalliset voivat osallistua ja vaiuttaa asemaaavan laadintaan seä miten asemaaavan vaiutusia on taroitus arvioida. Lisäsi siinä esitetään pääpiirteittäin aavatyön taroitus, tavoitteet ja lähtötilanne seä aavan laadinnan eri työvaiheet. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan voi tutustua oo aavatyön ajan Kuntalassa, Iso Kylätie 18, Niilä ja unnan verosivuilla osoitteessa fi asuminen_ja_raentaminenaavoitusasemaaavat. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa päivitetään aavatyön aiana tarpeen muaan. Program för deltagande och bedömning I maranvändnings- och bygglagen 63 stagdas om utarbetandet av programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är ett officiellt doument som definierar principerna och förfarandet för deltagande och växelveran i utarbetandet av planen samt metoderna för planens onsevensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning informerar om hur intressenterna an påvera och delta i utarbetandet av detaljplanen samt hur detaljplanens onsevenser ommer att utvärderas. Dessutom presenteras i huvuddrag planarbetets syfte, mål och utgångsläge samt de olia sedena i utarbetandet av planen. Man an beanta sig med planen för deltagande och bedömning under hela planarbetets gång i Socengården, Stora Byvägen 18, Nicby, och på ommunens webbplats på adressen sebygga_ och_boplanlaggningdetaljplaner. Planen för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under planarbetets gång. OAS:n valouvat Sipoon unnan aavoitusysiö. OAS:n on laatinut Jussi Toivola ja Jaro Lyytinen Sipoon aavoitusysiö anssa. Fotografier i PDB Sibbo ommuns planläggningsenhet. PDB har utarbetats av Jussi Toivola och Jaro Lyytinen Sibbo planläggning. 1

4 Suunnittelualue Noin 1 hehtaarin suuruinen suunnittelualue sijaitsee Sipoon suurimman taajaman ja hallinnollisen esusen Niilän esustassa Iso Kylätien ja Niiläntien risteysen tuntumassa. Kaava-alue rajautuu idässä Iso Kylätiehen, pohjoisessa Niiläntiehen, lännessä Pyhän Sigfridinpoluun ja etelässä Segristiehen. Alue on osa atiivista Niiän esusta-aluetta. Alustavan rajausen muaan asemaaava osee seuraavia tiloja tai osia niistä: R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26. Alue uuluu Niilän maareisteriylään ja sen omistaa pääosiltaan OP- Pohjola. Planeringsområdet Det ca 1 ha stora planeringsområdet är beläget i centrum av Nicby, som är den största tätorten och centrumet för förvaltning i Sibbo, i orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen. Planområdet gränsar i öster till Stora Byvägen, i norr till Nicbyvägen, i väster till Sant Sigfridsstigen och i söder till Segrisvägen. Området är ett del av det ativa Nicby centrum. Enligt den preliminära avgränsningen berör detaljplanen följande lägenheter eller delar av dessa: R:Nr2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26. Området ingår i jordregisterbyn Nicby och ägs i huvudsa av OP-Pohjola. Kaava-alueen (aava-alueen alustava rajaus on esitetty artalla punaisella viivalla, alustava lähivaiutusalue on esitetty oranssila atoviivalla) sijainti unnan opasartalla Sipoon unnan mittaus- ja iinteistöysiö. Kartassa 1 ruutu = 1 m. Planområdets (planområdets preliminära avgränsning anges på artan med blå linje) läge på ommunens guidearta Sibbo ommun, Mätning och fastigheter. På artan är 1 ruta = 1 m. 2

5 Kaavatyön määrittely ja tavoitteet Asemaaavamuutos on Sipoon aavoitusohjelman ohde nro N 42. Kaavatyön taroitus on mahdollistaa OP:n orttelin uudistaminen ja täydennysraentaminen vastaamaan nyyisiä asumisen ja liieraentamisen tarpeita. MRL 54 Asemaaavan sisältövaatimuset Asemaaavaa laadittaessa on maauntaaava ja oieusvaiutteinen yleisaava otettava huomioon. Asemaaava on laadittava siten, että luodaan edellytyset terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinympäristölle, palveluiden alueelliselle saatavuudelle ja liienteen järjestämiselle. Raennettua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eiä niihin liittyviä erityisiä arvoja saa hävittää. Kaavoitettavalla alueella tai sen lähiympäristössä on oltava riittävästi puistoja tai muita lähiviristyseen soveltuvia alueita. Asemaaava ei saa aiheuttaa enenään elinympäristön laadun sellaista meritysellistä heienemistä, joa ei ole perusteltua asemaaavan taroitus huomioon ottaen. Asemaaavalla ei myösään saa asettaa maanomistajalle tai muulle oieuden haltijalle sellaisia ohtuutonta rajoitusta tai aiheuttaa sellaista ohtuutonta haittaa, joa aavalle asetettavia tavoitteita tai vaatimusia syrjäyttämättä voidaan välttää. Suunnittelun tavoitteet Asemaaavamuutosen tavoitteena on ortteliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallisesti soveltuvin einoin. Tavoitteena on ehittää aluetta esustatyyppisen asumisen ja liieraentamisen alueena. Samalla tutitaan alueen pysäöinti - ja liiennejärjestelyiden toteuttamista taajamauva huomioiden. Alueelle on tavoitteena sijoittaa asuntoja noin 250 asuaalle. Suunnittelun lähtöohdat Suunnittelualue on eseistä Niilän taajamaesustaaluetta. Kortteli sijaitsee aiista suunnista näyvällä paialla saavuttaessa Niilän esustaan. Op:n ortteli muodostuu asierrosisesta L-muotoisesta liieraennusesta, jona länsipuolelle muodostuu orttelia palveleva pysäöintipiha. Korttelin lounaisreunassa Iso Kylätien varressa sijaitsee asierrosiset 1930-luvulla raennetut asuinraennuset. Osuuspanin liieraennus edustaa luvun raentamistapaa. Raennus on äyttöarvoltaan hieman vanhentunut eiä aiilta osin sovellu hyödynnettäväsi ehitettäessä orttelia asumispainotteiseen suuntaan. Definiering av planarbetet samt mål Detaljplaneändringen är objet nr N 42 i Sibbo ommuns planläggningsprogram för perioden Planarbetet syftar till att göra det möjligt att bygga om och ompletteringsbygga OP-varteret så att det tillgodoser dagens behov av bostäder och affärsloaler. MarByggL 54 Krav på detaljplanens innehåll När en detaljplan utarbetas sall landsapsplanen och en generalplan med rättsverningar beatas på det sätt som bestäms ovan. Detaljplanen sall utarbetas så att det sapas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional tillgång till service och för reglering av trafien. Den byggda miljön och naturmiljön sall värnas och särsilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. På det område som planläggs eller i dess närmaste omgivning sall det finnas tillräcligt med parer eller andra områden som lämpar sig för rereation. Detaljplanen får inte leda till att valiteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beatande av detaljplanens syfte. Genom detaljplanen får inte heller marägaren eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana osäliga begränsningar eller orsaas sådana osäliga olägenheter som an undvias utan att de mål som ställs för planen eller de rav som ställs på den åsidosätts Planarbetets mål Målet med detaljplaneändringen är att effetivisera vartersstruturen och samtidigt hela centrumstruturen i Nicby med hjälp av metoder som lämpar sig för tätortsbilden. Området sa utveclas som ett område för boende och affärsbyggande av centrumaratär. Samtidigt undersös hur pareringen och trafien sa arrangeras med tane på tätortsbilden. Det sa bli möjligt att bygga bostäder för ca 250 nya invånare. Utgångspunter för planeringen Planeringsområdet är ett vitigt område för utvidgningen av Nicby tätort. Kvarteret ligger på en från alla håll synlig plats när man närmar sig Nicby centrum. OP-varteret består av en L-formig affärsbyggnad i två plan. På västra sidan av byggnaden finns en pareringsgård som används av varteret. I varterets sydvästra ant längs Stora Byvägen finns bostadshus med två våningar som uppförts på 1930-talet. Andelsbanens affärsbyggnad representerar byggnadsstilen från och 1990-talet. Byggnaden är något föråldrad beträffande brusvärdet och är inte i alla hänseenden lämplig med tane på utveclingen av varte- 3

6 Korttelissa Iso Kylätien varressa sijaitsee Solhult niminen 1930 l:lla raennettu asierrosinen aumaattoinen raennus, joa on raennusperintöselvitysessä arvotettu 1-2 luoaan ja esitetty ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi, säilytettäväsi raennusesi. Iso Kylätien varressa sijaitsee myös Midgård -niminen luvun lopussa valmistunut mansardiattoinen raennus. Raennus on inventoinnissa arvotettu 2-luoaan ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi raennusesi. Raennus on erittäin heiountoinen ja sen vuosi vaieasti säilytettävissä. Valtaunnalliset alueidenäyttötavoitteet Alueen suunnittelun lähtöohtina toimivat MRL:n 24 :n muaisessa taroitusessa valtaunnalliset alueidenäyttötavoitteet (VAT), joista tätä asemaaavatyötä ohjaavien asiaohtien myötä orttelin ehittämiselle on löydettävissä estävät perusteet: Elinympäristöjen toimivuutta ja taloudellisuutta edistetään hyödyntämällä olemassa olevaa yhdysuntaraennetta ja eheyttämällä taajamia.taajamia eheytettäessä parannetaan elinympäristön laatua.yhdysuntaraennetta ehitetään siten, että palvelut ja työpaiat ovat hyvin eri väestöryhmien saavutettavissa ja mahdollisuusien muaan asuinalueiden läheisyydessä siten, että henilöautoliienteen tarve on mahdollisimman vähäinen. Liienneturvallisuutta seä jouoliienteen, ävelyn ja pyöräilyn edellytysiä parannetaan. Kaupuniseutujen työssääyntialueilla varmistetaan alueidenäytölliset edellytyset asuntoraentamiselle ja sen taroitusenmuaiselle sijoittumiselle seä hyvälle elinympäristölle. Kaupuniseutuja ehitetään tasapainoisina oonaisuusina siten, että tueudutaan olemassa oleviin esret i en mer bostadsdominerad ritning. I varteret, längs Stora Byvägen, finns en byggnad i två våningar med valmat ta som uppförts på 1930-talet Solhult. I utredningen om byggnadsarvet placerades byggnaden i lass 1-2 som en för miljöhelheten vitig byggnad som bör bevaras. Längs Stora Byvägen finns det även ett hus till med mansardta som från 1930-talet, Midgård. Enligt inventeringen är denna byggnad vitig för miljöhelheten och ingår i lass 2. Byggnaden är i mycet dåligt sic och därmed svår att bevara. Risomfattande mål för områdesanvändningen Som utgångspunter för planeringen fungerar de risomfattande målen för områdesanvändningen (RMO) enligt maranvändnings- och bygglagen 24, av vila särsilt följande punter styr detta detaljplanearbete: Samhällsstruturen utveclas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olia befolningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafi är så litet som möjligt. Trafisäerheten förbättras lisom betingelserna för olletivtrafien och gång- och cyeltrafien. I stadsregionernas pendlingsområden säerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att raven på en god livsmiljö an tillgodoses. Stadsregionerna utveclas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga centra. Centrumen och särsilt deras centrumområden utveclas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. 4

7 Ilmauva aava-alueelta vuodelta 2009 Blom Kartta Oy. Kaava-alueen alustava rajaus esitetty uvassa valoisella. Flygbild av planområdet från år Planområdets preliminära avgränsning anges på bilden med vitt. usiin. Kesusia ja erityisesti niiden esusta-alueita ehitetään monipuolisina palvelujen, asumisen, työpaiojen ja vapaa-ajan alueina. Alueidenäytössä on varattava riittävät alueet jalanulun ja pyöräilyn verostoja varten seä edistettävä verostojen jatuvuutta, turvallisuutta ja laatua. Alueidenäytön suunnittelussa merittävä raentaminen tulee sijoittaa jouoliienteen, erityisesti raideliienteen palvelualueelle. Alueidenäytön mitoitusella tulee parantaa jouoliienteen toimintaedellytysiä ja hyödyntämismahdollisuusia. Alueidenäytön suunnittelussa on otettava huomioon alueen maa- ja allioperän soveltuvuus suunniteltuun äyttöön. Pilaantuneen maa-alueen puhdistustarve on selvitettävä ennen ryhtymistä aavan toteuttamistoimiin. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceversamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstruturen. Vid områdesanvändningen sall tillräcliga områden reserveras för nätver för fotgängare och cylister, och nätverens ontinuitet, säerhet och valitet sall främjas. Vid planeringen av områdesanvändningen sall betydande byggande placeras till områden med tillgång till olletivtrafi, särsilt spårbunden trafi. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen sall man förbättra olletivtrafiens versamhetsbetingelser och möjligheterna att nyttja olletivtrafien. Vid planeringen av områdesanvändningen sa beatas hur maren och berggrunden i området lämpar sig för den avsedda användningen. Förorenade marområdens behov av sanering sa utredas innan åtgärder börjar vidtas för att genomföra planen. 5

8 Maauntaaava Ympäristöministeriön vahvistamassa Itä-Uudenmaan maauntaaavassa suunnittelualue on osoitettu esustatoimintojen alueesi (C). Landsapsplanen I Östra Nylands landsapsplan, som miljöministeriet fastställde , är planändringsområdet till ett område för centrumfuntioner (C). Ote Itä-Uudenmaan maauntaaavasta (YM ). Utdrag ur landsapsplan för Östra Nyland (miljöministeriet ). Yleisaava Sipoon unnanvaltuuston hyväsymässä oieusvaiutteisessa Sipoon yleisaavassa 2025 aavaalue on esustatoimintojen aluetta (C). Generalplanen I den av Sibbo ommunfullmätige godända generalplanen för Sibbo 2025 med rättsverningar är planområdet ett område för tätortsfuntioner (C). Ote Sipoon yleisaavasta Utdrag ur generalplanen för Sibbo Asemaaava Voimassa olevan asemaaavan muaan (ent. raennusaava vahvistettu ). alue on liie- ja toimistoraennusten (K) seä yhdistettyjen liie- ja asuinerrostalojen (ALK) orttelialuetta. Raennusaava on osittain toteutunut, mutta vanhentunut. Detaljplanen Enligt den gällande detaljplanen (den f.d. byggnadsplanen fastställdes ) är området ett vartersområde för affärs- och ontorsbyggnader (K) samt ett vartersområde för flervåningshus med affärs- och bostadsloaler (ALK). Byggnadsplanen har delvis genomförts, men är föråldrad. 6

9 Maanomistus OP-Pohjola omistaa noin 80 prosenttia suunnittelualueen maa-alasta. Kunnan maanomistus esittyy atualueille. Kiinteistö R:No 2:26 on ysityisomistusessa. Aluetta osevat sopimuset Sipoon unnan ja OP-Pohjolan välillä on tehty sopimus asemaaavan muutosen äynnistämisestä ortteliin Vaiutusten arviointi Asemaaavan laadinnan yhteydessä selvitetään aavan toteutusen ympäristövaiutuset, muaan luien yhdysuntataloudelliset, sosiaaliset, ulttuuriset ja muut vaiutuset maanäyttö- ja raennuslain edellyttämällä tavalla (MRL 9 ja MRA 1 ). Vaiutusia arvioidaan suhteessa asetettaviin tavoitteisiin. Vaiutusten arvioinnin tehtävänä on tuea aavan valmistelua ja hyväsyttävien aavarataisujen valintaa seä auttaa arvioimaan, miten aavan tavoitteet ja sisältövaatimuset toteutuvat. Kaavan vaiutusten arviointi perustuu alueelta laadittaviin perusselvitysiin, äytössä oleviin muihin perustietoihin, selvitysiin, suunnitelmiin, maastoäynteihin, osallisilta saataviin lähtötietoihin, lausuntoihin ja mielipiteisiin seä laadittavien suunnitelmien ympäristöä muuttavien ominaisuusien analysointiin. Vaiutusten arvioinnissa verrataan esitetyn aavarataisun muaista tilannetta nyytilanteeseen ja asetettuihin tavoitteisiin. Tehdyt selvityset Maanäyttö- ja raennuslain 9 :n muaan aavan tulee perustua riittäviin tutimusiin ja selvitysiin. Kaavan laadinnan ja vaiutusten arvioinnin pohjana äytetään muun muassa seuraavia selvitysiä ja suunnitelmia: Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Sipoon unnan ulttuuriympäristö- ja raennusperintöselvitys. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 ja 2010 Marägoförhållanden OP-Pohjola äger ca 80 procent av maren i planeringsområdet. Kommunens marägo oncentreras till gatuområdena. Fastighet Rnr 2:26 är i privat ägo. Avtal om området Sibbo ommun och OP-Pohjola har gjort ett avtal om start av detaljplaneändring i varter Konsevensbedömning I samband med utarbetandet av detaljplanen utreds miljöonsevenserna för genomförandet av planen på det sätt som maranvändnings- och bygglagen förutsätter (MarByggL 9 och MarByggF 1 ). Dessutom bedöms planen i förhållande till de risomfattande målen för områdesanvändningen samt med översitliga planers styrningsveran. Konsevenserna bedöms i förhållande till de mål som ställs. Konsevensbedömningens uppgift är att stöda planberedningen och val av godtagbara planlösningar samt fungera som hjälp vid bedömningen av hur planens mål och innehållsrav förverligas. Planens onsevensbedömning grundar sig på basutredningar över området, på övrig tillgänglig grundinformation, utredningar, planer, terrängbesö, utgångsmaterial av intressenterna, utlåtanden och åsiter samt analysering av de egensaper som förändrar miljön i planerna som utarbetas. I onsevensbedömningen jämför man den presenterade planlösningen med nuläget och ställda mål. Gjorda utredningar Enligt maranvändnings- och bygglagen 9 sa en plan basera sig på tillräcliga undersöningar och utredningar. Som underlag för sammanställandet av planen och bedömningen av onsevenserna används bland annat följande utredningar och planer: Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museiveret. Idéplan för Nicby centrum. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Utredning om ulturmiljö och byggnadsarv i Sibbo ommun. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 och

10 Tehtävät selvityset Kaavatyön yhteydessä tullaan teemään ainain seuraavat erillisselvityset: Maaperätutimus paialla sijainneen huoltoaseman vuosi. Tutimusen ohella saadaan suuntaa antava raennettavuusselvitys Liienteellinen toimivuus- ja liittymätarastelu Vaiutusalue Kaavan vaiutusalueen laajuus vaihtelee eri osateijöiden osalta jonin verran. Vaiutuset luonnonympäristöön ovat paiallisia, rajoittuen suunnittelualueeseen ja aivan sen lähiympäristöön. Korttelin raentaminen useampierrosisesi vaiuttaa raennettuun maisemaan. Raennusien oreussuhteita arvioidaan suhteessa orttelin ympäristöön ja maisemauvaan. Keseinen sijainti asettaa vaatimusia raentamisen laaduaalle toteuttamiselle. Kaavarataisulla saattaa olla liienteellisiä vaiutusia lisäraentamisen synnyttämän liienteen autta. Uusien asuin- ja liietilojen määrä vaiuttaa myös jollain tasolla oo Niilän taajamaan ja untaan. Uudisraentaminen lisää elinvoimaisuutta mm. luomalla edellytysiä palveluiden paranemiseen ja verotulojen asvuun. Alustava vaiutusalue on esitetty sivun 2 opasarttaotteessa atoviivalla. Osalliset Osallisia ovat maanomistajat ja ne, joiden asumiseen, työnteoon tai muihin oloihin aavaa saattaa huomattavasti vaiuttaa. Osallisia ovat myös ne viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa äsitellään. Tämän asemaaavatyön annalta eseisiä osallisia ovat: suunnittelualueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajat ja asuaat alueella toimivat yhdistyset ja järjestöt unnan hallintounnat ja asiantuntijatahot, uten teniia- ja ympäristöosasto ja sivistysosasto muut viranomaiset ja yhteistyötahot, uten Uudenmaan ELY-esus, Museovirasto, Porvoon museo, Liiennevirasto, Keravan Energia Oy, Tuusulan seudun vesilaitos untayhtymä ja Itä-Uudenmaan pelastuslaitos. Vuorovaiutus Kaavoitusmenettely tulee järjestää ja suunnittelun lähtöohdista, tavoitteista ja mahdollisista vaihtoehdoista aavaa valmisteltaessa tiedottaa niin, että osallisilla on mahdollisuus osallistua aavan valmisteluun, arvioida aavan vaiutusia seä lausua irjallisesti tai suullisesti Utredningar som sa göras I samband med planarbetet ommer åtminstone följande separata utredningar att göras: Utredning om byggbarheten Gransning av trafianslutningarna och hur trafien fungerar Konsevensområde Konsevensområdets omfattning varierar relativt mycet beroende på vila fatorer som gransas. Konsevenserna för naturmiljön är främst loala och gränsar till planeringsområdet och dess omedelbara näromgivning, doc med undantag för eventuella onsevenser för vattendragen och vattenhushållningen (Sibbo å och grundvattenområdet i Nordanå). Byggande i ett öppet åerområde förändrar även landsapet, även om onsevenserna här är relativt loala, då de nya byggnaderna placeras inom den befintliga samhällsstruturen. För ett mer vidsträct område an planlösningen ha onsevenser i och med den trafi som uppommer när man bygger nytt och omdirigerar trafien. Planläggningen av nya bostads- och ev. arbetsplatstomter inverar i viss mån även på hela Nicby tätort och Sibbo ommun. Nybyggandet öar livsraften bl.a. genom att sapa förutsättningar för bättre service och högre satteinomster. Det preliminära onsevensområdet visas med en strecad linje på utdragen ur guideartan på sidan 2. Intressenter Intressenter är marägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden an påveras betydligt av planen. Intressenter är ocså de myndigheter och sammanslutningar vars versamhetsområde behandlas i planeringen. Centrala intressenter i detaljplanearbetet är: fastighetsägare och invånare på planeringsområdet och områden som gränsar till det föreningar och sammanslutningar som har versam het i området, t.ex. Sällsapet Åparen rf ommunens förvaltningsenheter och saunniga som avdelningen för teni och miljö och bildningsavdelningen övriga myndigheter och samarbetsorgan som Närings-, trafi- och miljöcentralen i Nyland, Museiveret, Borgå museum, Trafiveret, Kervo Energi Ab, samommunen för Tusby vatten ver och Räddningsveret i Östra Nyland. Växelveran Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunterna, målen och eventuella alternativ för planeringen sa ordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verningarna 8

11 mielipiteensä asiasta (MRL 62 ). Osallisilla on oo aavatyön ajan mahdollisuus antaa asemaaavatyöhön liittyvää palautetta sähöpostitse, irjeitse tai puhelimitse aavoitusesta vastaavalle unnan edustajalle. Kaavan laatijaa voi myös tulla tapaamaan Kuntalaan, sopimalla tapaamisajasta uitenin etuäteen. Kaavatyön ohjausta ja oordinointia varten perustetaan yhteistyöryhmä, johon unta ja sopimusalueen maanomistaja nimeävät edustajansa. Käynnistysvaihe Asemaaavatyö äynnistyy aavatyön uuluttamisella vireille, työn ohjelmoinnilla seä osallistumis- ja arviointisuunnitelman (OAS) laadinnalla (MRL 63 ). OAS asetetaan julisesti nähtäville Kuntalaan oo aavaprosessin ajasi. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan voi tutustua myös unnan internet-otisivuilla. Kaavatyön äynnistymisestä informoidaan unnan tiedossa oleville aava-alueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajille irjeitse. Osalliset voivat antaa palautetta osallistumis- ja arviointisuunnitelman riittävyydestä ja suunnitelmaa voidaan täydentää saadun palautteen pohjalta aavaprosessin aiana. Suunnitelmaa osevissa puutteellisuusissa pyydetään ääntymään ensisijassa unnan edustajien puoleen. Miäli osallinen atsoo yhteydenotosta ja unnan osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan teemistä muutosista huolimatta OAS:n puutteellisesi, on hänellä mahdollisuus esittää Uudenmaan ELY-esuselle neuvottelun äymistä osallistumis- ja arviointisuunnitelman riittävyydestä ennen aavaehdotusen asettamista julisesti nähtäville (MRL 64 ). Valmisteluvaihe Valmisteluvaiheessa laaditaan aava-aluetta osien aavaluonnos, joa asetetaan julisesti nähtäville Kuntalaan 30 päivän ajasi. Osallisilla ja unnan jäsenillä on mahdollisuus esittää mielipiteensä aavaluonnosesta ja mahdollisesta muusta aavan valmisteluaineistosta nähtävillä olon aiana (MRL 62 ja MRA 30 ). Viranomaistahoilta ja tarvittavilta muilta tahoilta (esim. yhdistysiltä) pyydetään valmisteluaineistosta lausunnot. Valmisteluaineiston nähtävillä ollessa järjestetään ns. valmisteluvaiheen uuleminen. Tässä aiille avoimessa yleisötilaisuudessa esitellään aavaluonnosta ja muuta valmisteluaineistoa, ja osallisilla on mahdollisuus esittää niitä osevia annanottoja seä äsitysiä suunnitelman vaiutusista. av planläggningen och sriftligen eller muntligen uttala sin åsit om saen (MarByggL 62 ). Intressenterna har under hela planläggningsarbetets gång möjlighet att ge respons angående detaljplanearbetet per e-post, brev eller telefon till ommunens representant som svarar för planläggningen. Man an ocså omma till Socengården och träffa planens beredare, bara man ommer överens om en besöstid på förhand. För styrningen och samordnandet av planarbetet tillsätts en samarbetsgrupp till vilen ommunen och avtalsområdets marägare utser sina representanter. Startsedet Detaljplanearbetet startar när planarbetet ungörs anhängigt, arbetet planeras samt programmet för deltagande och bedömning (PDB) utarbetas (MarByggL 63 ). PDB läggs fram offentligt i Socengården under hela planprocessen. Programmet för deltagande och bedömning an även läsas på ommunens internetsidor. Utöver de allmänna ungörelserna informeras ägare och av ommunen ända innehavare av mar inom detaljplaneområdet och i angränsning till det per brev. Intressenterna an ge respons på huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräcligt och programmet an ompletteras utgående från den erhållna responsen under planprocessen. Angående bristfälligheter i programmet ombes intressenten i första hand vända sig till ommunens representanter. Såvida intressenten anser att PDB fortfarande är bristfälligt, trots ontat med ommunen och ommunens ändringar i programmet, har han möjlighet att för Närings-, trafioch miljöcentralen i Nyland föreslå samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräcligt innan planförslaget läggs fram (MarByggL 64 ). Beredningssedet I beredningssedet utarbetas över planläggningsområdet ett planutast, som läggs fram i Socengården i 30 dagar. Intressenterna och ommunens medlemmar har möjlighet att framföra sina åsiter om planutastet och eventuellt annat beredningsmaterial inom den tid planberedningsmaterialet är framlagt (MarByggL 62 och MarByggF 30 ). Utlåtanden om beredningsmaterialet begärs av myndighetshåll och övriga behövliga håll (t.ex. föreningar). När beredningsmaterialet är framlagt anordnas s.. hörande under beredningssedet. Vid detta informationsmöte för allmänheten presenteras planutastet och det övriga beredningsmaterialet, och intressenter har möjlighet att lägga fram ställningstaganden och uppfattningar om planens onsevenser. 9

12 Ehdotusvaihe Kaavan valmisteluaineistosta saadun palautteen pohjalta laaditaan asemaaavaehdotus, joa asetetaan julisesti nähtäville 30 päivän ajasi (MRL 65 ja MRA 27 ). Nähtävillä oloaiana osalliset voivat jättää aavaehdotusesta irjallisen muistutusen. Tarvittavilta viranomaistahoilta pyydetään aavaehdotusesta lausunnot (MRA 28 ). Muistutusiin ja lausuntoihin annetaan unnan perusteltu vastine. Kaavaehdotuseen tehdään muistutusten ja lausuntojen perusteella mahdollisesti muutosia ennen sen lopullista äsittelyä. Miäli tehtävät muutoset ovat oleellisia, aavaehdotus asetetaan uudelleen nähtäville. Jos muutosia ei tarvita tai ne eivät ole olennaisia, orjattu asemaaavaehdotus viedään aavoitusjaoston autta unnanhallituseen, joa esittää sen valtuuston hyväsyttäväsi. Hyväsymisvaihe Asemaaavan hyväsyy valtuusto aavoitusjaoston ja unnanhallitusen esitysestä. Kunnanvaltuuston hyväsymispäätösestä voi valittaa irjallisesti Helsingin hallinto-oieuteen ja edelleen oreimpaan hallinto-oieuteen. Alustava aiataulu Kaavatyön tavoitteellisen aiataulun muaisesti osallisten annalta täreimmät osallistumis- ja vuorovaiutusajanohdat ovat seuraavat: Tammiuu 2013 Kaavatyön uuluttaminen vireille seä osallistumis- ja arviointisuunnitelma nähtäville Helmiuu - huhtiuu 2013 Kaavan valmisteluaineisto nähtävillä Syysuu - loauu 2013 Kaavaehdotus julisesti nähtävillä Jouluuu tammiuu 2014 Asemaaava valtuuston hyväsyttäväsi Tiedottaminen Lähtöohtana tiedottamisessa on, että niillä, joita aavatyö osee on mahdollista seurata suunnittelua ja osallistua siihen. Kaavan etenemisen ja osallistumisen annalta täreistä vaiheista ilmoitetaan paiallislehdissä (Sipoon Sanomat ja Borgåbladet), unnan internet-otisivuilla ja virallisella ilmoitustaululla, Kuntalassa. Yleisten uulutusten ohella tiedotetaan unnan tiedossa oleville aava-alueen ja siihen rajautuvien alueiden iinteistönomistajille irjeitse aavatyön eseisistä vaiheista. Förslagssedet På basis av responsen om planens beredningsmaterial utarbetas ett detaljplaneförslag som hålls framlagt offentligt i 30 dagar (MarByggL 65 och Mar ByggL 27 ). Under framläggningstiden an intressenterna framföra en sriftlig anmärning mot planförslaget. Utlåtanden av myndighetshåll begärs enligt behov över planförslaget (MarByggF 28 ). Kommunen ger sitt motiverade ställningstagande till anmärningarna och utlåtandena. På basis av anmärningarna och utlåtandena görs eventuella ändringar i planförslaget innan den slutliga behandlingen. Om planförslaget förändras väsentligt sall det läggas fram på nytt. Om inga ändringar görs eller om de inte är väsentliga, behandlas det orrigerade planförslaget först av planläggningssetionen och sedan av ommunstyrelsen som föreslår för fullmätige att planen godänns. Godännande Fullmätige godänner detaljplanen enligt planläggningssetionens och ommunstyrelsens förslag. Man an besvära sig över fullmätiges beslut till Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen. Preliminär tidtabell De vitigaste tidpunterna för deltagande och växelveran är enligt den målinritade tidtabellen för planarbetet följande: Januari 2013 Planarbetet ungörs anhängigt och programmet för deltagande och bedömning läggs fram Februari - april 2013 Planens beredningsmaterial läggs fram September - otober 2013 Planförslaget läggs fram offentligt December Januari 2014 Detaljplanen godänns av fullmätige Information Utgångspunten i informationen är att de som berörs av planläggningsarbetet sa ha möjlighet att följa med planeringen och delta i den. Vitiga seden i planeringen och deltagandet annonseras i loaltidningarna (Borgåbladet och Sipoon Sanomat), på ommunens internetsidor och på den officiella anslagstavlan i Socengården. Utöver de allmänna ungörelserna informeras ägare och av ommunen ända innehavare av mar inom detaljplaneområdet och i angränsning till det, brevledes om planläggningsarbetets centrala seden. 10

13 Asemaaavaehdotusesta irjallisen muistutusen tehneille ja yhteystietonsa jättäneille toimitetaan unnan perusteltu annanotto (ns. vastine) muistutuseen. Kaavan hyväsymistä osevasta päätösestä lähetetään tieto niille unnan jäsenille ja muistutusen tehneille, jota ovat sitä aavan nähtävillä ollessa irjallisesti pyytäneet ja ovat jättäneet yhteystietonsa. Kaavatyön etenemisestä tiedotetaan laajimmin unnan verosivuilla, jossa julaistaan aavaa osevaa aineistoa. Kaavoitusta osevia tietoja löytyy osoitteesta Kuulutuset Kaavaa osevat uulutuset unnan ilmoituslehdissä (Sipoon Sanomat ja Borgåbladet), internetotisivuilla ( ja unnan ilmoitustaululla (Kuntala). Yhteyshenilöt Lisätietoja asemaaavatyöstä antaa: Jaro Lyytinen, aavoitusaritehti puh. (09) Matti Kanerva, maanäyttöpäälliö puh. (09) Postiosoite: Sipoon unta, Kehitys- ja aavoitusesus, PL 7, Sipoo Käyntiosoite: Kuntala, Iso Kylätie 18, Sipoo (Niilä) De som gjort en anmärning mot detaljplanen och som sriftligen har begärt det och samtidigt uppgett sin adress sall underrättas om ommunens motiverade ställningstagande (bemötande) till den framförda anmärningen. Information om godännande av planen sänds till de ommunmedlemmar samt de som gjort en anmärning och som när planen var framlagd begärde det sriftligen och samtidigt uppgav sin adress. Information om planläggningsarbetets framsridande publiceras på ommunens webbplats där materialet som berör planen finns åsådligt. Information om planläggningen finns på adressen se bygga_och_boplanlaggningdetaljplaner. Kungörelser Kungörelser om planläggningsarbetet publiceras i ommunens annonsorgan (Borgåbladet och Sipoon Sanomat), på ommunens internetsidor och på ommunens anslagstavla (Socengården). Förfrågningar Tilläggsuppgifter om detaljplaneändringen ges av: Jaro Lyytinen, planläggningsaritet tfn (09) jaro.lyytinen@sibbo.fi Matti Kanerva, maranvändningschef tfn (09) matti.anerva@sibbo.fi Postadress: Sibbo ommun, Utveclings- och planläggningscentralen PB 7, Sibbo Besösadress: Socengården, Stora Byvägen 18, Sibbo (Nicby) 11

14

15 Liite 2 Puti- ja johtoartta Bilaga 2 Rör- och ledningsarta 18,7 - antalo ,1 17, , K21 ip M 14,0 74 DN65 2Mpu 86 K20 hs 13,2 DN200 DN VJ 150 VRA IV+SV+IV K19 s 2Mpu K65 s 2Mpu 12,2 DN50 2Mpu 2Mpu 2Mpu 2Mpu DN80 DN65 DN80 DN50 t JV 200 M K17 s 2Mpu 1 DN65 2Mpu K16 s 2Mpu DN100 11,0 17,1 17, , K22B s , VJ 100 VRA 14,2 JV 250 M K22A t JV 225 B VJ 110 M 14, t 1 ar 15 11,4 VJ 150 VRA JV 270 M 2Mpu 12 DN K11 1 t DN65 2Mpu I 10,6 10,4 I DN 40 2,3 DN200 DN40 DN Mpu 2Mpu 7 12,3 ar 18 t 11 18,4 12 t JV 225 B VJ 100 VRA VESIJOHTO VIEMÄRI 6,3 KAUKOLÄMPÖ SÄHKÖ , , ,7 10 9, t t ar ar t t

16 Liite 3 Voimassa olevat poistuvat asemaaava (raennusaavat) N 6 Niilä raennusaavan muutos, v Bilaga 3 Gällandeutgående detaljplanerna (byggnadsplanerna) N 6 Nicby byggnadsplaneändring,

17 N 13 Niilä raennusaavan muutos, v N 13 Nicby byggnadsplaneändring,

18 14:0 p Liite 4 Asemaaavaartta 1: ,7 18,1 17,2 17 4:105 3:74 LYS 16,2 23:69 Bilaga 4. Detaljplanearta 1: :198 2:197 2: ELSGRÄND KAUPPAKUJA I 650 2:162 14,2 1 AL I I ,0 p 12,9 2:163 t 2:218 SVEDJEÄNGSSTIGEN Päiväoti 3: ,2 y Kunnantalo 17,9 t rjasto 17,1 17,0 KOLVÄGEN EN KOULUTIE LP 17,9 16, ,4 180 sr-2 IV I , :26 le 2001 AL-3 ma-1 14,5 p-1 V 2:170 2:145 t le 2700 p 2:158 2: AK ar I I I 1300 VI 7300 ma-1 11,4 12 2:173 I I I 12,2 35dB y110 I le y1 I I I le 2002 AKR , ,4 2 STORA BYVÄGEN le M t120 2:30 p I I 2:28 1 ALK 15,0 2:29 SEGRISVÄGEN SEGRISTIE 3 4 AR 460+t120 AOY I I 720 3as p 2:146 0 m 50 m 100 m 12,3 5 10,7 2:157 12,0 ST.SIGFRIDSVÄGEN p SIGFRIDINTIE 900+y135 I I ar AK SEGRISVÄGEN 9,8 10 le 2:138

19 Liite 5. Asemaaavan merinnät ja määräyset AL-3 Asuin-, liie- ja toimistoraennusten orttelialue. Korttelin errosalasta on vähintään 34 äytettävä asuinhuoneistoja varten. Pihaansi istutetaan, ivetään, aidataan ja muuten raennetaan viihtyisäsi puisto- ja oleselupihasi Kvartersområde för bostads-, affärs- och ontorsbyggnader. Minst 34 av varterets våningsyta sall användas för bostadslägenheter. Gårdsytan planteras, stenläggs, ringgärdas och görs till trivsam par och vistelsegård. 5. Betecningar och bestämmelser i detaljplanen 3 m aava-alueen rajan ulopuolella oleva viiva. Linje 3 m utanför planområdets gräns. Korttelin, orttelinosan ja alueen raja. Kvarters-, vartersdels- och områdesgräns. Osa-alueen raja. Gräns för delområde. Ohjeellinen osa-alueen raja. Ritgivande gräns för område eller del av område. Sijainniltaan liimääräinen eri aavamääräysten alaisten alueenosien välinen raja. Ungefärligt läge för gräns mellan delområden där olia planbestämmelser råder I Korttelin numero. Kvartersnummer. Raennusoieus errosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt i vadratmeter våningsyta. Roomalainen numero osoittaa raennusten, raennusen tai sen osan suurimman sallitun errosluvun. Romers siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. Raennusen julisivupinnan ja vesiaton leiausohdan ylin oreusasema. Högsta höjd för särningspunten mellan fasad och vattenta. Raennusala. Byggnadsyta. ma-1 Maanalainen pysäöintitilatila. Maanalaiseen tilaan saa sijoittaa pysäöintitilojen ohella varasto-, tenisiä- ja väestösuojatiloja. Underjordist pareringsutrymme. I det underjordisa utrymmet får utöver pareringsutrymmen placeras lager-, tenisa- och syddsrumsutrymmen. Raennusen harjansuuntaa osoittava viiva. Linje som anger taåsens ritning. Nuoli osoittaa raennusalan sivun, johon raennus on raennettava iinni. Pilen anger den sida av byggnadsytan som byggnaden sall tangera. p-1 sr-2 le Pysäöimispaia. Pareringsplats. Raennus, jona uloasu on suojeltava. Byggnad, vars exteriör bör syddas. Leii- ja oleselualueesi varattu alueen osa. För le och utevistelse reserverad del av område. Istutettava alueen osa. Del av område som sall planteras. Alueen osa, jolle on istutettava puista ja pensaista tiheä reunavyöhye. Olemassa oleva puusto tulee säilyttää. Del av område där en tät randzon av träd och busar sall planteras. Det befintliga trädbeståndet bör bevaras. Katuauiotori. Öppen platstorg. p Pysäöimispaia. Pareringsplats. Istutettava puurivi. Trädrad som sall planteras. Katualueen rajan osa, jona ohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Del av gatuområdes gräns där in- och utfart är förbjuden. 29

20 YLEISET MÄÄRÄYKSET: Alueelle laaditaan sitovat raennustapaohjeet. Alueella on ohjeellinen tonttijao. Raennus on yleensä sijoitettava tontille vähintään neljän metrin päähän naapurin tontin rajasta, ellei asemaaavassa muuta osoiteta. Raennuslupaa haettaessa on selvitettävä, ettei radonista aiheudu terveydellistä haittaa. Korttelialueilla pintavedet on mahdollisuusien muaan imeytettävä maahan tai ne on johdettava avopainanteiden jatai -ojien autta pintavesien imeytyseen ja viivytyseen soveltuville viheralueille. Vähintään 5% ortteleiden tonttien pinta-alasta tulee jättää raentamatta ja vettä läpäiseväsi viheralueesi. Autopaioja on raennettava vähintään seuraavasti: Asumisessa yleensä 1ap 150 errosneliömetriä. Palveluasumisessa ja vanhusten asumisessa 1ap 250 errosneliömetriä. Liie- ja toimistotiloissa 1op 75 errosneliömetriä. - vieraspaiat 1 apenintään 10 asuntoa Vieraspaioja voidaan osittain sijoittaa orttelin viereen atualueelle, jolle sijoitettavien autopaiojen määrä ja toteutustapa arvioidaan eriseen raennusluvan äsittelyn yhteydessä. Pysäöintipaiat on erotettava muusta ympäristöstä aidoin jatai suojaistutusin ja jäsenneltävä puu- jatai pensasistutusin enintään 8 autopaiaa äsittäviin osiin. Korttelialueittain ja raennusryhmittäin tulee raennusten muodostaa massoiltaan, julisivuiltaan, attomuodoiltaan, materiaaleiltaan ja väreiltään sopusuhtainen yhtenäinen oonaisuus. Kattomuotona on tasaatto, harjaatto tai asoispulpettiatto, ja avoräystäät, attoaltevuus 1:3-1:7. Tuimuurien pääasiallisena julisivumateriaalina tulee äyttää luonnoniveä. Sisäänäyntien yhteyteen saa sallitun raennusoieuden lisäsi tehdä yhteisäyttöön taroitettua säilytystilaa enintään 30 -m2 porrashuone. Asemaaavassa osoitetun errosalan lisäsi saa raentaa porrashuoneiden 15 m2 ylittävän osan ussain errosessa. Raennusten atujulisivujen tulee olla pääosin rapattuja, saumattomalla raenteella. Kellarierrosessa sijaitsevien pysäöintilaitosten ajoluisat ja muut välttämättömät raenteet saa raentaa raennusoieuden lisäsi. Leii- ja muuta oleselutilaa on raennettava seuraavasti: Vähintään asi asuntoa äsittävälle tontille on raennettava vähintään 12 m² leiialuetta ja 5 m² muuta oleselualuetta100 asuinerrosalaneliömetriä ohden. Leiipaian tulee olla joa tapausessa vähintään 100 m² ja muun oleselualueen 20 m². Leii- ja oleselualueet on erotettava suojaistutusin jatai aidoin huoltoliienteestä ja pysäöintipaioista. Asuintonttien välisille rajoille ei saa raentaa tai istuttaa aitaa. Julisivuun, jona ohtisuora etäisyys autopaiasta on pienempi uin 8 m, ei saa sijoittaa asuinhuoneen pääiunoita, ellei asuntojen lattiataso ole vähintään 1m autopaiojen tasoa ylempänä. 30

21 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: Bindande anvisningar för byggnadssätt uppgörs på området. Tomtindelningen på området är ritgivande. Byggnaden bör i allmänhet placeras minst 4 meter från grannens tomtgräns, om inte annat anvisas i detaljplanen. Vid ansöan om bygglov sall larläggas, att radon inte orsaar olägenheter för hälsan. n På vartersområdena sall dagvattnet i mån av möjlighet infiltreras i maren eller ledas via öppna sänor ocheller öppna dien till grönområden som lämpar sig för infiltrering och fördröjning. Minst 5% av varterens tomtareal sall inte byggas utan lämnas som vattengenomsläppligt grönområde. Bilplatser sall byggas minst enligt följande: För boende allmänt 1 bp 150 våningsvadratmeter För service- och äldreboende 1 bp 250 våningsvadratmeter För affärs- och ontorsutrymmen 1 bp 75 våningsvadratmeter - gästbilplatser 1bphögst 10 bostäder Gästplatserna an delvis placeras invid varteret på gatuområdet. I samband med bygglovsbehandlingen tas ställning till antalet bilplatser och hur de förverligas. Pareringsplatserna bör avsiljas från den övriga omgivningen med staet ocheller syddsplanteringar och uppdelas genom träd- ocheller busplanteringar i delar som omfattar högst 8 bilplatser., Kvartersvis och byggnadsgruppvis bör byggnaderna bilda en harmonis enhetlig helhet beträffande byggnadsmassa, fasader, taform, material och färg. Taformen är platt ta, åsta eller dubbelt pulpetta, med öppen tafot, talutning 1:3-1:7. Stödmurarnas huvudsaliga fasadmaterial sall vara natursten. I samband med ingångarna får utöver den tillåtna byggrätten byggas förvaringsutrymmen för sambru högst 30 m²-vytrapphus. Trapphus som överstiger 15 m² får i varje våning byggas utöver den i detaljplanen anvisade våningsytan. Byggnadernas fasadytor mot gatan sall i huvudsa vara rappade och fogfria. Pareringsanläggningarnas örramper och övriga nödvändiga onstrutioner i ällarvåningen får byggas utöver byggrätten. Le- och annat utevistelseområde bör anläggas enligt följande: På tomter för minst två bostäder bör anläggas minst 12 m² leområde och 5 m² annat utevistelseområde100 bostadsvåningsyta. Leområdet bör i alla fall vara minst 100 m² och annat utevistelseområde 20 m². Le- och utevistelseområde bör med syddsplanteringar ocheller staet avsiljas från servicetrafi och bilplatser. Staet eller häc får inte anläggas på gränserna mellan bostadstomterna. I mindre än 8 m vinelrätt mätt från bilplats belägen fasad får inte placeras till bostadsrum hörande huvudfönster, såvida inte bostädernas golvyta ligger 1 m högre än bilplatsnivån. 31

22 POHJAVEDEN SUOJELUMÄÄRÄYS Kaava-alue sijaitsee 1-luoan pohjavesialueen rajan tuntumassa, miä on otettava huomioon raentamisen ja muiden toimenpiteiden yhteydessä: - Viemärit on raennettava tiiviisi siten, että jätevesiä ei pääse maaperään. - Alueella ei saa säilyttää irrallaan tai varastoida nestemäisiä polttoaineita tai muita pohjavettä liaavia aineita. - Kaii säiliöt, jota on taroitettu nestemäisille polttoaineille tai muille pohjaveden laadulle vaarallisille aineille, on sijoitettava vesitiiviiseen atettuun suoja-altaaseen. Altaan tilavuuden tulee olla suurempi uin varastoitavan nesteen suurin määrä. - Alueella raentamista ja muuta maanäyttöä saattavat rajoittaa vesilain 1 luvun 18 (pohjaveden muuttamisielto) seä ympäristönsuojelulain 1 luvun 7 (maaperän pilaamisielto) ja 8 (pohjaveden pilaamisielto) - Raentaminen, ojituset ja maanaivu on tehtävä siten, ettei aiheudu pohjaveden laatumuutosia tai pysyviä muutosia pohjaveden pinnanoreuteen. Raentamisen taia ei saa aiheutua haitallista pohjaveden purautumista. - Istutusalueilta, atoilta ja muilta piha-alueilta ertyvät puhtaat hulevedet tulee mahdollisuusien muaan imeyttää. - Suunniteltaessa maa- tai alliolämpöjärjestelmää pohjavesialueelle tulee osoittaa järjestelmän haitattomuus pohjavedelle. GRUNDVATTNETS SKYDDSBESTÄMMELSER Planområdet finns i närheten av gränsen för grunvattenområde av 1 lass, vilet sall beatas då man bygger eller vidtar andra åtgärder: - Avloppen sall byggas täta så att inget avloppsvatten ommer ut i maren. - I området får inte osyddat förvaras eler lagras flytande bränslen eller andra ämnen, som an förorena grundvattnet. - Alla cisterner, som är avsedda för flytande bränslen eller andra ämnen, som an äventyra grundvattnets valitet, sall anläggas i en vattentät och täct syddsbassäng. Bassängens volym sall vara större än den maximala mängden vätsa som lagras. - På området an byggande och annan maranvändning begränsas av vattenlagens 1 ap 18 (förbud mot grundvattensändring) samt miljösyddslagens 1 ap 7 (förbud mot förorening av mar) och 8 (förbud mot förorening av grundvatten). - Byggande, dining och grävning sall utföras så, att det inte medför förändringar i grundvattnets valitet eller bestående förändringar i grundvattennivån. Byggandet får inte förorsaa sadligt utflöde av grundvatten. - Rent dagvatten från planteringsområden, ta och andra gårdsområden sall i mån av möjlighet infiltreras. - När mar- eller bergvärmesystem planeras i grundvattenområdet sa en plan för systemet påvisa att det är osadligt för grundvattnet. 32