Hangon kaupunki Tehtaanniemi Asemakaavaselostus, EHDOTUS Asemakaavanmuutos koskee: Itäsataman ja Tehtaanniemen alueilla korttelia 113 sekä katu-, ja puistoalueita. Hangö stad Fabriksudden Detaljplanebeskrivning, FÖRSLAG Detaljplaneändringen gäller: kvarter 113 samt gatu-, och parkområden på Fabriksudden. 28.4.2015
2 WSP Finland Oy Heikkiläntie 7 00210 Helsinki
SISÄLLYSLUETTELO INNEHÅLLSFÖRTECKNING SISÄLLYSLUETTELO... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT... 6 1.1 Kaava-alueen sijainti ja rajaus... 6 1.2 Kaavan tarkoitus... 6 2 TIIVISTELMÄ... 7 2.1 Kaavaprosessin vaiheet... 7 2.2 Asemakaavaehdotus... 8 3 LÄHTÖKOHDAT... 8 3.1 Selvitys suunnittelualueen oloista... 8 3.1.1 Alueen historiaa... 9 3.1.2 Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat kohteet... 11... 12... 12 3.1.3 KAUPUNKIKUVA ja MAISEMA... 12... 14 3.1.5 LUONNONYMPÄRISTÖ... 14 3.2 Suunnittelutilanne... 15 4 ASEMAKAAVAN SUUNNITTELUN VAIHEET... 18 4.1 Asemakaavan suunnittelun tarve... 18 4.2 Osalliset ja vuorovaikutus... 19 4.3 Asemakaavan tavoitteet... 20 5 ASEMAKAAVAEHDOTUKSEN KUVAUS... 21 5.1 Kaavan rakenne... 21 5.2 Aluevaraukset ja kaavan mitoitus... 22 5.3 Nimistö... 22 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 6 1.1 Detaljplaneområdets läge och avgränsning... 6 1.2 Planens syfte... 6 3
2 SAMMANDRAG... 7 2.1 Olika skeden i planeringsprocessen... 7 2.2 Förslag till detaljplan... 8 3 UTGÅNGSPUNKTER... 8 3.1 Utredning om förhållandena på planerings-området... 8 3.1.1 Områdets historia... 9 3.1.2 KulttuurihistoriSKT VÄRDEFULLA områden... 11 3.1.3 STADSBILDEN... 12 3.1.5 Naturmiljö... 14 3.2 Planeringssituation... 15 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 18 4.1 Behovet av detaljplanering... 18 4.2 Deltagande och samarbete... 19 4.3 Mål för detaljplanen... 20 5 REDOGÖRELSE FÖR FÖRSLAGET TILL DETALJPLAN... 21 5.1 Planens struktur... 21 5.2 Områdesreserveringar och dimensionering av planen... 22 5.3 Nomenklatur... 22 6 VAIKUTUSTEN ARVIOINTI... 25 6.1 Vaikutukset teemoittain... 25 6 KONSEKVENSBEDÖMNING... 25 6.1 Konsekvenser enligt tema... 25 6.2 Asemakaavan suhde valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin ja maakuntakaavaan... 30 6.2 Detaljplanens förhållande till landskapsplanen och de riksomfattande målen för områdesanvändning... 30 7 TAUSTA-AINEISTO KÄLLMATERIAL... 30 LIITTEET BILAGOR... 37 Liite 1: Vastineet annettuihin mielipiteisiin ja lausuntoihin Bilaga 1: Bemötanden till erhållna anmärkningar och utlåtanden... 37 4
5
1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Kaava-alueen sijainti ja rajaus Kaava-alue sijaitsee läntisellä Uudellamaalla Hangossa noin 0,5 km Hangon rautatieasemalta. Kaava-alueen pinta-ala on 7 ha. Tämä kaava muodostaa ensimmäisen nähtäville asetettavan asemakaavamuutoksen Itäsataman alueelta, ja mahdollistaa Tehtaanniemen rakentumisen tavoitteiden mukaisesti. Myöhemmin määritellään muuta suunnittelualuetta koskevien asemakaavojen rajaukset. Koko suunnittelualueen ja tämän kaavaehdotuksen rajaukset on esitetty alla olevassa kartassa. 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplaneområdets läge och avgränsning Detaljplaneområdet är beläget i västra Nyland i Hangö stad, ca 0,5 km från Hangö järnvägsstation. Planområdets areal är ca 7 hektar. Det här är den första detaljplaneändringen för Östra hamnen som framläggs till påseende. Planändringen gör det möjligt att bygga ut Fabriksudden enligt de utsatta målen. Avgränsningen av övriga detaljplanerna på området fastställs i ett senare skede. Avgränsningen för hela planeringsområdets samt det här planförslagets är utmärkt på kartan nedan. Kaavaehdotuksen rajaus yhtenäisellä viivalla ja suunnittelualue katkoviivalla. Detalplaneförslagets avgränsning med heldragen linje och planeringsområdets med streckad linje. 1.2 Kaavan tarkoitus Tällä kaavalla on tarkoitus osoittaa Tehtaanniemen ja lähiympäristön maankäyttö siten, että tulevien toimintojen kehittäminen, sekä niihin liittyvät investoinnit rakentavat Tehtaanniemestä kaunista, toimivaa ja yhtenäistä satama- ja rantapuistovyöhykettä. 1.2 Planens syfte Syftet med denna detaljplan är att ange en markanvändning för Fabriksudden och dess närområde som möjliggör sådana framtida aktiviteter och där tillhörande investeringar att Fabriksudden kan utvecklas till ett vackert, fungerande och enhetligt hamn- och strandparksbälte. 6
2 TIIVISTELMÄ 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaavaprosessi tuli vireille 27.8.2014 ja aloitusvaiheen viranomaisneuvottelu järjestettiin 17.9.2014. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma asetettiin nähtäville 27.11.2014. Tehtaanniemen hankkeiden suunnittelua on viety eteenpäin kaavan laadinnan ja esiselvitystöiden rinnalla. Esiselvitykset tehtiin siten että ne palvelevat myös Itäsataman tulevia kaavavaiheita suunnittelualueen osalta seuraavista aihealueista: - Keskustan palveluverkkoselvityksen päivitys - Itäsataman katuliikenteen nykytilaselvitys - Venetoiminnan nykytilaselvitys (tiedot suunnittelualuetta koskevista aiemmista selvityksistä löytyvät selostuksen lähtötiedoissa) Suunnittelutyön päätavoitteet ovat olleet: - Suunnitella, määrittää ja arvioida Tehtaanniemen rakentaminen siten, että se tapahtuu olemassa olevan rakennusoikeuden puitteissa, kuitenkin niin, että noin 1500 kem2 varataan hotellirakennukselle. - Osoittaa kehitysmahdollisuuksia Itäsataman satamatoiminnoille ja ohjata Tehtaanniemen, Rantapuiston ja Itäsataman maankäyttö yhtenäiseksi ja laadukkaaksi satamapuistoksi. - Määrittää edellisiä tavoitteita tukevia ratkaisuja mm. liikenteen ja pysäköinnin osalta koko kaavaalueella. Myös alueen olemassa olevien rakennusten ja ympäristön suojelumääräykset tarkistetaan. Itäsatamasta on tarkoitus kehittää monien toimijoiden ja erilaisten käyttäjäryhmien toimintaympäristöä. Satama- ja kylpyläkulttuuri ovat olleet Hangon kaupungin historian kaksi merkittävintä kehityksen moottoria. Tehtaanniemen kaavaehdotus tukee satama- ja kylpyläkulttuurin kehittämistä. Esiselvitykset ja luonnokset koostettiin luonnoslehtiöksi, joka hyväksyttiin työn ohjausryhmässä ja esiteltiin ympäristölautakunnalle. Kaavaehdotus laadittiin luonnoslehtiön ideoiden ja palautteen pohjalta. 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planeringsprocessen Planeringsprocessen anhängig-gjordes 27.8.2014 och inledningsskedets myndighetsförhandlingar arrangerades 17.9.2014. Planen för deltagande och bedömning framlades till påseende 27.11.2014. Planerna för Fabriksuddens projekt har bearbetats parallellt med detaljplaneringen och förutredningarna. Förutredningarna gjordes så att de även betjänar de kommande skedena av Östra hamnens planläggning i fråga om följande ämnesområden: - Uppdateringen av utredningen gällande centrumområdets nätverk av service- och tjänster - Utredningen av Östra hamnens nuvarande gatutrafik - Utredningen av den nuvarande båtverksamheten (tidigare utredningar som berör planeringsområdet är uppräknade i detaljplanbeskrivningens källförteckning) Planeringsarbetets främsta mål har varit: - Planera, fastställa och beräkna Fabriksuddens byggnation så, att den sker inom ramarna för den nuvarande byggrätten, samtidigt som 1500 kvadratmeter våningsyta reserveras för en hotellbyggnad - Anvisa utvecklingsmöjligheter för Östra hamnens hamnverksamhet och styra Fabriksuddens, Strandparkens och Östra hamnens markanvändning så att områdena tillsammans bildar en sammanhängande och högklassig hamnpark. - Ta fram lösningar för hela planområdet, vad gäller bl.a. trafik och parkering, som stöder ovannämnda målsättningar. Även skyddsbestämmelserna för områdets befintliga byggnader samt områdets miljöskyddsbestämmelser ses över. Östra hamnen skall utvecklas som en verksamhetsomgivning för många aktörer och olika användargrupper. Hamn- och badhuskulturen har varit de två viktigaste drivkrafterna i Hangös utveckling. Fabriksuddens planförslag stöder utvecklingen av hamn- och badhuskulturen. Förutredningarna och skisserna sammanställdes till ett skissblock, som godkändes i styrgruppen och presenterades för miljönämnden. Utkastet till detaljplanen uppgjordes på basen av idéerna i skissblocket och den feedback de fått. 7
2.2 Asemakaavaehdotus Kaavaehdotus käsittää kaavakartan, selostuksen ja havainnemateriaalin. Kaavan tärkeimmät elementit ovat Tehtaanniemen korttelit ja niitä ympäröivät puisto- ja ranta-alueet. Korttelit ja niiden mukainen rakentaminen rajautuu pohjois- ja itäreunoiltaan katumaisesti Merikadun jatkeeseen ja hankkeiden myötä rakentuvaan Uimahuoneenkatuun. Kortteleiden länsi- ja eteläreunat rajautuvat vapaammin puistoalueisiin. Tehtaanniemen kiertävä puisto muodostaa kävelyreitin satama-alueelta uimahuoneen kautta Merikadun varrella olevalle uimarannalle. Tehtaanniemen puistoalueesta on laadittu yleissuunnitelma, joka on kaavan liitemateriaalia. On tärkeää, että julkisten puisto- ja satamaalueiden sekä yksityisten tonttialueiden kiinteistöjen rajapinnat suunnitellaan ja toteutetaan huolella esirakentamisen yhteydessä, jotta kokonaisuudesta tulee kaunis ja eheä. Myös rajautuminen Merikadun jatkeeseen ja Uimahuoneenkatuun on tärkeää toteuttaa laadukkaasti, koska nämä kadut muodostavat maisemallisesti tärkeiden ranta-alueiden rajat. Rajaustavoista on laadittu periaatteet Kaavoituksen yhteydessä ja nämä esitetään liitemateriaalina olevassa puiston yleissuunnitelmassa. Rakennusoikeus on määritelty suhteessa vanhan kaavan tehokkuuteen sekä kaupunkikuvallisiin tavoitteisiin, jossa rakennusmassojen volyymi on taustan keskustakortteleita kevyempi. Pysäköinti on osoitettu tapahtuvan rakennusten kellarikerroksissa. Maanpäällistä vakituista pysäköintiä ei korttelialueilla sallita. 2.2 Förslag till detaljplan Förslaget till detaljplanen omfattar en detaljplanekarta, detaljplanebeskrivning och illustrativt material. De viktigaste elementen i planen är Fabriksuddens kvartersområden samt de omringande park- och strandområdena. Kvarteren och den därmed förenliga bebyggelsen gränsar i norr och öster gatulikt till förlängningen av Havsgatan och till Simhusgatan, som byggs i samband med projekten. I väster och söder gränsar kvarteren friare till parkområdena. Parken, som följer Fabriksuddens stränder, bildar ett gångstråk som sträcker sig från hamnområdet via badhuset till badstranden vid Havsgatan. En översiktsplan har gjorts upp för Fabriksuddens parkområde, och den ingår som en bilaga till planen. I samband med grundberedningen bör man fästa stor vikt vid planeringen och förverkligandet av gränserna mellan de offentliga grön- och hamnområdena samt de privata tomterna, så att helheten blir vacker och enhetlig. Det är även viktigt att gränsen till Havsgatans förlängning och Simhusgatan förverkligas högklassigt, eftersom dessa gator gränsar till landskapligt värdefulla strandområden. I samband med planläggningen har avgränsningsprinciper för parkområdet gjorts upp. Dessa presenteras i översiktsplanen för parken, som ingår som en bilaga till planen. Byggnadsrätten har definierats i förhållande till den tidigare planens effektivitet samt målsättningar som gäller stadsbilden. Målsättningen är att byggnadsmassornas volym på Fabriksudden är lättare än centrumkvarterens i bakgrunden. Parkeringen har anvisats till källarvåningarna. Permanent parkering på marknivå är inte tillåten i kvartersområdena. 3 LÄHTÖKOHDAT 3.1 Selvitys suunnittelualueen oloista Asemakaava-alue rajautuu v. 2008 perustettuun Hangon kansallisen kaupunkipuiston alueeseen sekä Itäsataman valtakunnallisesti arvokkaaseen rakennettuun kulttuuriympäristöön (RKY). Kaavaalueen sisällä ei ole suojelumerkintöjä. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet Planområdet gränsar till Hangö nationalstadspark, som grundes år 2008, samt till Östra hamnens byggda kulturmiljö av riksintresse (RKY-område). Det finns inga skyddsbeteckningar inom planområdet. 8
3.1.1 ALUEEN HISTORIAA Hanko kaupunkina on syntynyt mereltä käsin rakentuvan sijaintinsa ja luonteensa takia. Hangon Itäsataman merkitys kaupungin keskustalle on edelleen suuri sekä paikallisten että ulkopuolisten käyttäjien ja palveluntarjoajien näkökulmista. Itäsatamassa konkretisoituvat Hangon vetovoimatekijät sekä mereltä että maalta käsin: Kansallinen kaupunkipuisto ja sen maisema sekä veneilyyn ja lomailuun liittyvät palvelut ja tapahtumat. Sisämaasatamien ja talviväyläverkoston kehittyessä Hangon erityisasema talvisatamana laski ja syntyi tarve löytää Hangolle uusi erityisyys. Tämä konkretisoitui investointihaluina kylpyläkulttuuriin, joka nojasi samaan maantieteelliseen erityisasemaan, mutta nyt hyödyntäen maantieteestä syntynyttä maisemaa ja paikan henkeä, ei niinkään merisaavutettavuutta. Hangon maantieteellinen asema osana Itämeren satamien verkostoa on edelleen oleellinen ja historialliset kehityksen syyt toistavat itseään. Hangolla on ollut huomattava merkitys niin Suomen sota-, kylpylä- kuin merenkulunkin historiassa. Valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen perusteissa lukee seuraavasti: Ennen Hangon kaupungin perustamista 1874 Itälahden rannalla sijaitsi pieni kalasatama. Itäsatama rakennettiin kaupunkilaisten tarpeisiin ulkomaansataman rinnalle heti kaupungin perustamisen jälkeen. Toteutuneen suunnitelman laati 1875 ratainsinööri P.E. Böcker. Rantamakasiinit sijoitettiin kahteen suoraan riviin ja joka kolmannen väliin jätettiin palokuja. Rivien väliin jääneelle Makasiininkadullle vedettiin ratakiskot. Valtio rakennutti Telakanniemen, nykyisen Tehtaanniemen (Varsudden, nyk. Fabriksuuden) laitaan 1879 laiturin Böckerin suunnitelman mukaan ja venesataman 1880. Rantakadun puutalokorttelit olivat jo kaupungin ensimmäisessä asemakaavassa 1874 ja 1878 asemakaavassa ja pääosa asuintaloista on rakennettu samoihin aikoihin. 3.1.1 OMRÅDETS HISTORIA Utgångspunkten för uppkomsten av Hangö som stad är läget vid havet och den havsnära karaktär. Östra hamnen har stor betydelse för såväl lokala som utomstående användare samt tjänsteleverantörer. Hangös attraktionsfaktorer konkretiseras i Östra hamnen, och kan upplevas både från land och hav. Här möts Nationalstadsparken och dess landskap, och de tjänster och evenemang som anknyter till båt- och semesterliv. Då inlandshamnarna och vinterfarledsnätverket utvecklades förlorade Hangö en del av sin betydelse som vinterhamn, vilket tidigare gett staden en särställning. Därmed uppstod ett behov att finna en ny säregenhet för Hangö. Detta konkretiserades som en investeringsvilja i badhuskulturen. Även badhuskulturen utgår från stadens geografiska särställningen, men här utnyttjas landskapet och platsens atmosfär, istället för tillgängligheten från havet. Hangö har fortsättningsvis en betydelsefull geografisk position i Östersjöns hamnnätverk och de historiska skälen till utveckling upprepar sig. Hangö har haft en betydande roll i den finska krigs-, bad- och sjöfartshistorien. I motiveringen för Östra hamnen i Hangös byggda kulturmiljö av riksintresse står fölande: Innan staden Hangö grundades år 1874 fanns det en liten fiskehamn vid Östra Viken. Östra Viken byggdes för stadsbornas behov invid exporthamnen strax efter att staden grundats. Den plan som sedan verkställdes gjordes upp år 1875 av baningenjören P.E. Böcker. Strandmagasinen placerades i två raka led med en brandgata mellan vart tredje magasin. En rälsbana anlades på Magasingatan mellan magasinraderna. Staten lät bygga en brygga enligt ritningar av Böcker i kanten av Varsudden, numera Fabriksudden, år 1879 och en båthamn år 1880. Trähuskvarteren vid Hamngatan fanns med redan i stadens första stadsplan år 1874 och i stadsplanen från 1878. Huvuddelen av bostadshusen är byggda vid samma tid. Sten har huggits på 1700-talet från Drottningber- 9
Nykyisen sataman länsipuolella sijaitsevasta Kuningatarvuorelta (Drottningberget) hakattiin kiveä 1700-luvun lopulla Hangon linnoituksen tarpeisiin ja myöhemmin katu- ja rakennuskiveä mm. satamalaitteiden tarpeisiin. Hangon edustalla kolmella saarella sijainneet Hangon 1700- luvun lopun ja 1800-luvun alun linnoitukset tuhottiin räjäyttämällä ja purettiin lopullisesti Krimin sodan aikana. Kuningatarvuorelta purettiin kaikki tuonaikaiset noin 60 rakennusta. Ab Granit perustettiin vuonna 1886. Toisen maailmansodan jälkeen tiloissa toimi Suomen Väriteollisuus Oy ja myöhemmin puolustusministeriö. get väster om den nuvarande hamnen för fästningens behov och senare att användas som gatubeläggning och bl.a. för hamnkonstruktioner. Fästningarna på de tre öarna utanför Hangö som anlagts i slutet av 1700-talet och i början av 1800- talet söndersprängdes och revs helt under Krimkriget. På Drottningberget revs alla de 60 byggnader som fanns där under den tiden. Ab Granit grundades år 1886. Efter andra världskriget verkade först Finska Färgindustri Ab och senare försvarsministeriet i lokalerna. Ote Hangon asemapiirroksesta vuodelta 1909. Utdrag ur Hangö detaljplan från år 1909. 10
3.1.2 KULTTUURIHISTORIALLISESTI ARVOKKAAT KOHTEET Asemakaava-alue on osa Hangon Itäsatamaa, joka kuuluu valtakunnallisesti merkittäviin rakennettuihin kulttuuriympäristöihin (RKY 2009). Itäsatama on yksi Suomenlahden merkittävimmistä huvivenesatamista. Itäsatama laitureineen ja makasiineineen on rakennettu 1800-luvun lopulla suojaiseen Itälahden (Östra Viken) poukamaan Hangon kaupungin perustamisen aikoihin. Satamamakasiinit rajaavat Itäsataman pohjoisrantaa. 14 alueella alun perin sijainneesta 19:sta satamamakasiinista on säilynyt. Hangö Segelförening rf:n funkispaviljongin(vuodelta 1938) suunnitteli arkkitehti Bertel Liljeqvist ja sen rakentaminen toteutettiin osittain alueen yrityksiltä ja yksityishenkilöiltä saaduilla lahjoituksilla. Kaupungin perustamisen ajoilta olevat puutalokorttelit rajaavat satama-aluetta koilliskulmalla. Länsirannalla oleva Oy Granit Ab:n entinen kivihiomo on ollut yksi Suomen kiviteollisuuden merkittävimmistä edustajista. Itäsataman kivihiomon vanhimman eli keskiosan suunnitteli arkkitehtitoimisto Grahn, Hedman & Wasastjerna. Rakennusta on jatkettu tiiliosilla 1903 ja 1928. Tilat kunnostettiin 1980 1982 puolustusministeriön käyttöön, jonka hallinnassa rakennukset olivat vuoden 2002 loppuun saakka. Bulevardi on Hangon puistomaisen kaupunkikuvan merkittävin osa. Se on säilyttänyt perinteisen ilmeensä. Bulevardista ja sen kaakkoispäähän avatusta Raatihuoneen torista muovattiin alusta lähtien kaupunkirakenteen ja -kuvan keskeinen elementti. Katu on yhä pohjoispäässään varsin hyvin säilyttänyt 1800-luvun lopun tyypillisen ja edustavan puukaupunki-ilmeensä. 3.1.2 KULTTUURIHISTORISKT VÄRDEFULLA OMRÅDEN Detaljplaneområdet är en del av Östra hamnen, som klassificerats som byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009). Östra hamnen är en av de mest betydelsefulla fritidshamnarna i Finska viken. Östra hamnen med dess bryggor och magasin byggdes i slutet av 1800-talet i en skyddad bukt av Östra Viken, ungefär vid samma tidpunkt som Hangö stad grundades. Östra hamnens norra strand kantas av hamnmagasin. Ursprungligen fanns det på området 19 magasin, varav 14 har bevarats. Hangö Segelförening rf:s funkispaviljong planerades av arkitekt Bertel Liljeqvist och stod färdig år 1938. Byggnaden bekostades delvis med medel som donerades av företag och privatpersoner på området. I nordost gränsar hamnområdet till trähuskvarter, som uppfördes då staden grundades. På hamnens västra strand ligger Oy Granit Ab:s före detta stensliperi, som på sin tid var en av den finska stenindustrins främsta företrädare. Den mittersta och äldsta delen av byggnaden ritades av arkitektbyrån Grahn, Hedman & Wasastjerna. Byggnaden har utvidgats med tillbyggnader i tegel år 1903 och 1928. Lokalerna iståndsattes 1980 1982 för försvarsministeriet, i vars besittning de var fram till slutet av år 2002. Boulevarden är det viktigaste elementet i Hangös parklika stadsbild. Boulevaden har bibehållit sitt traditionella uttryck. Boulevarden samt Rådhustorget i dess sydöstra ända utformades redan från början som ett centralt element i stadsstrukturen och stadsbilden. Den norra ändan av gatan har bevarat sin ursprungliga, för 1800-talets trästad typiska och representativa utformning. 11
Suunnittelualueella ei sijaitse muinaisjäännöksiä. Kaava-alueen lähellä Märaskärin luoteispuolella merenpohjassa sijaitsee puuveneen hylky. På planeringsområdet finns inga fornlämningar. Nära planområdet, nordväst om Märaskär ligger på havsbottnen vraket av en träbåt. Hangon Itäsataman valtakunnallisesti merkittävän kulttuuriympäristön (RKY 2009) rajaus. Avgränsningen av Östra hamnens byggda kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009). 3.1.3 KAUPUNKIKUVA JA MAISEMA Tehtaanniemen kaupunkikuvaa on dominoinut vanha teollisuuskiinteistö, joka on sittemmin purettu. Satama-alue Tehtaanniemen länsipuolella on osittain rakentunut suunnittelemattomasti. Tehtaanniemen itärannan maisemaa hallitsee uimahuoneen punainen puurakennus ja sen huoltoyhteys, joka on toiminut myös pysäköintialueena. Uimahuone on ollut Tehtaanniemen ainoa rakennus, joka on liittänyt alueen Hangon kylpyläkulttuuriin. Itäinen puoli Tehtaanniemeä on yleisesti tarkasteltuna paljon läntistä osaa luonnontilaisempi ja maisemakuvaltaan selkeämpi. Niemen eteläpää on kalliosta rantaa, joka on paikoin kasvanut umpeen. 3.1.3 STADSBILDEN Fabriksuddens stadsbild har tidigare dominerats av en gammal industrifastighet, som sedermera rivits. Hamnfunktionerna har delvis oplanerat spridit ut sig på västra sidan av Fabriksudden. Landskapet på Fabriksuddens östra strand domineras av den röda simhusbyggnaden och dess infart för servicekörning, som även funktionerat som parkeringsområde. Simhuset har varit den enda byggnaden på Fabriksudden som förbundit området med Hangös badhuskultur. Omgivningen på den östra sidan av Fabriksudden är överlag i ett mer naturenligt tillstånd och har en tydligare landskapsbild. Uddens södra spets är bergig strand, som delvis vuxit igen. 12
Hanko kuuluu maisemamaakuntajaossa Suomenlahden rannikkoseutuun. Hankoniemi on osa I Salpausselän reunamuodostumaa, joka jatkuu ulkomerelle saakka. Alueelle tyypillistä ovat saaristot sekä paljaat ja metsäiset kalliomaat. Tehtaanniemen sijainti on keskeinen. Sen rooli kaupunkikuvassa on kuitenkin pieni, koska alue ei hahmotu kokonaisuutena, vaan viereisten alueiden reunana. Kantakaupungin suunnasta tarkasteltuna alue ei hahmotu niemenä vaan pikemminkin mantereen jatkeena. Merikadulta Tehtaanniemi hahmottuu Hangolle tyypillisenä puustoisena niemenä, jonka rantavyöhykkeellä vuorottelevat silokalliot, hiekkarannat ja rantaniityt. Itäsataman suunnasta niemen maisemaa hallitsevat satamatoiminnot ja puuston lomasta näkyvät kalliopinnat. Tehtaanniemen pohjoisosa on nurmipintaista puistoaluetta, jonka kautta on yhteys Itäsatamasta Merikadulle puistoreittejä pitkin. Tehtaanniemeltä avautuvia näkymiä hallitsevat läheinen Itäsatama, lähiluodot sekä avomeri. Maisematilaltaan koko niemi on merellinen. Kaikissa tarkastelusuunnissa pohjoista lukuun ottamatta on vastassa merta. Tehtaanniemen pohjoista maisematilaa hallitsee vanha puisto, jonka lehtipuusto ja yksittäiset männyt liittävät sen Hangon puistomaiseen ilmeeseen. I indelningen av landskapsprovinser tillhör Hangö Finska vikens kustregion. Hangö udd är en del av första Salpausselkäs randbildning, som sträcker sig ända ut till finska viken. Kännetecknande för området är skärgården samt de öppna och skogbevuxna bergsmarkerna. Fabriksudden är centralt belägen. Eftersom området inte framstår som en egen helhet, utan som randområde till de intilliggande områdena, är dess roll i stadsbilden ändå liten. Sett från innerstaden framstår området inte som en udde, utan snarare som en fortsättning på fastlandet. Från Havsgatan sett framstår området däremot som en för Hangö typisk trädklädd udde, där släta strandklippor, sandstränder och strandängar samsas i strandzonen. Från östra hamnen sett karakteriseras uddens landskap av hamnfunktionerna och bergsklackar som syns mellan träden. Norra delen av Fabriksudden upptas av ett gräsmattsklätt parkområde. En rutt genom parkområdet förbinder Östra hamnen med Havsgatan. Den närbelägna Östra hamnen, de närmaste kobbarna samt det öppna havet dominerar de vyer som öppnar sig från Fabriksudden. Närheten till havet är utmärkande för hela Fabriksuddens landskapsbild. I alla väderstreck förutom norr omges området av hav. Fabriksuddens norra landskapsrum domineras av en gammal park, vars lövträd och enstaka tallar förenar Fabriksudden med Hangös parklika stadsbild. 13
Asemakaava-alueen maisema-analyysi. Landskapsanalys över detaljplaneområdet. 3.1.5 NATURMILJÖ 3.1.5 LUONNONYMPÄRISTÖ Laaditut selvitykset Vuonna 2012 voimaan astunutta yleiskaavaa varten on selvitty alueen ekologisia verkostoja ja uhanalaisten nisäkkäiden esiintymistä alueella. Selvitys on nimeltään Hangon kantakaupungin yleiskaava-luonnoksen alueella sijaitsevat ekologiset käytävät sekä lepakkoselvitys, Faunatica Oy, 2011.. Sen mukaan alueella ei ole uhanalaisia nisäkkäitä eikä se ole myöskään niiden kulureittiä tai osa suurempaa ekologista käytävää. Alueella ei ole luonnonsuojelulain tarkoittamia luontotyyppejä tai uhanalaisia ja erityissuojelua vaativia lajeja. Metsälain tarkoittamia erityis- Utförda utredningar I samband med uppgörande av generalplanen som trädde i kraft år 2012 har man utrett det ekologiska nätverket samt förekomsten av utrotningshotade däggdjur, bl.a. fladdermöss, på området. Informationen finns samlad i rapporten Hangon kantakaupungin yleiskaava-luonnoksen alueella sijaitsevat ekologiset käytävät sekä lepakkoselvitys, Faunatica Oy, 2011. Enligt rapporten förekommer det inte utrotningshotade däggdjur på området, och inte heller går utrotningshotade däggdjurs rutter genom området. Området är inte heller del av någon större ekologisk korridor. På området finns inte sådana fridlysta naturtyper som avses i naturvårdslagen, utrotningshotade ar- 14
biotooppeja ei alueelta myöskään löydy. Kasvillisuuden nykytila Tehtaanniemen itä- ja etelärannat ovat kallioisia ja osin täytettyjä. Länsiranta on käytännössä kokonaan muokattu satamatoimintojen vuoksi. Luonnontilaisia rantaniittyjä tai muita arvokkaita biotooppeja ei ole löydetty alueelta. Tehtaanniemessä on havaittavissa useita muokattuja ja täytettyjä, ihmistoiminnan johdosta muodostuneita alueita, jotka edustavat enemmän ruderaattiympäristöjä kuin luonnontilaista kasvuympäristöä. Tehtaanniemen koilliskulmassa, Merikadun päätteen ympäristössä, on Hangolle tyypillistä hiekkaista rantamaisemaa, jossa kasvaa rantavehnää ja matalaa pensasta, mm. kurttulehtiruusua. Alue ei kuitenkaan ole luonnontilassa, koska sitä halkoo Uimahuoneen ajoyhteys ja mm. rantalentopallokentät. Tehtaanniemen puusto on pääasiassa pensasmaisen tiheää pajukkoa. Keskiosissa niemeä on yksittäisiä vanhoja mäntyjä ja alueen pohjoisosassa istutettua puistopuustoa. Alueella ei ole merkittäviä luonnontilaisia kasvillisuusalueita tai vanhaa runkopuustoa aivan alueen keskiosan avokallio-kokonaisuutta lukuun ottamatta. 3.2 Suunnittelutilanne Uudenmaanliiton maakuntavaltuusto hyväksyi Uudenmaan 3. vaihemaakuntakaavan 14.12.2011, jonka jälkeen kaavan vahvisti Ympäristöministeriö 14.12.2012. Ympäristöministeriön 2006 vahvistamassa maakuntakaavassa suunnittelualue on taajamatoimintojen aluetta. Aluetta koskee myös vierasvenesatama merkintä, jolla osoitetaan pääkaupunkiseudun ulkopuolella veneilyverkostojen maakunnallisen kehittämisen kannalta merkittävät, nykyiset tai kehitettävät vierassatamat. Lisäksi kylpyläpuistoa koskee merkintä kulttuuriympäristön vaalimisen kannalta tärkeäksi alueeksi (RKY 2009). ter eller arter som kräver särskilt skydd. På området finns inte heller sådana särskilt viktiga livsmiljöer som omnämns i skogslagen. Växtlighetens nuvarande tillstånd Fabriksuddens östra och södra stränder är klippiga och delvis utfyllda. Områdets västra strand är i praktiken fullkomligt omarbetad till följd av hamnfunktionerna. Strandängar i naturligt tillstånd eller andra värdefulla biotoper har inte återfunnits på området. På Fabriksudden finns ett flertal områden som uppstått till följd av mänsklig verksamhet, då de bearbetats eller fyllts ut. Dessa områden är i högre grad ruderatmark än naturliga naturtyper. Området kring ändan av Havsgatan i Fabriksuddens nordöstra hörn är för Hangö typiskt sandigt strandområde, där det växer strandråg och låga buskar, bl.a. vresros. Området är ändå inte i naturligt tillstånd, utan bl.a. Simhusgatan och beachvolleyplaner är belägna på området. Trädbeståndet på Fabriksudden består främst av buskaktig tät vide. I mittersta delen av udden växer enstaka gamla tallar och i norra delen planterade parkträd. På området finns inga betydelsefulla växtlighetsområden i naturligt tillstånd eller gamla träd, bortsett från de kala bergsområdena i de mittersta delarna av området. 3.2 Planeringssituation Nylands landskapsfullmäktige godkände 14.12.2011 Nylands etapplandskapsplan 3, varefter Miljöministeriet stadfäste planen 14.12.2012. I landskapsplanen som miljöministeriet fastställde år 2006 är planeringsområdet avsatt för tätortsfunktioner. På området gäller även planbeteckningen gästhamn. Med beteckningen anges gästhamnar utanför huvudstadsregionen som redan finns eller som skall utvecklas, och som är av betydelse för utvecklingen av nätverken för båtlivet i landskapet. För området kring badhusparken gäller utöver detta beteckningen för område som är viktigt med tanke på kulturmiljön (RKY 2009). 15
Uudenmaan maakuntakaava Nylands landskapsplan Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaava Nylands etapplandskapsplan 2. Hangon kantakaupungin yleiskaava on hyväksytty valtuustossa 14.3.2012, ja se on tullut voimaan 1.7.2013. Kantakaupungin yleiskaavassa Tehtaanniemi kuuluu pääosin keskustoimintojen alueeseen, jonka ympäristö säilytetään (C/s). Niemen länsiranta on osa veneliikennealuetta (LV), johon kuuluu koko Itäsataman satama-allas, mukaan lukien Smultrongrundet ja osa Märaskärin saaresta. Niemen koillisranta on osa Itälahden uimaranta-aluetta (VV). Generalplanen för Hangö stamstad godkändes i kommunfullmäktige 14.3.2012, och planen vann laga kraft 1.7.2013. I generalplanen för stamstaden ingår största delen av Fabriksudden i området för centrumfunktioner, där miljön skall bevaras (C/s). Fabriksuddens västra strand har beteckningen småbåtshamn (LV), som omfattar hela Östra hamnens hamnbassäng inklusive Smultrongrundet och en del av Märaskäret. Fabriksudden nordöstra strand utgör en del av Östra vikens område för badstrand (VV). 16
Kaavaote vuodelta 1977 Planutdrag från år 1977 Kantakaupungin yleiskaava (2012) Generalplan för stamstaden (2012) Suunnittelualueella on voimassa useita eri vuosikymmenillä tehtyjä asemakaavoja, joissa on ollut kussakin aikansa osatavoite. Tavoitteet ovat pääosin vanhentuneet ja kaavat eivät muodosta kokonaisuutta, joka tarjoaisi kaavalliset puitteet alueen kehittämiselle nykytavoitteiden valossa. Tehtaanniemen viimeisin asemakaava on vuodelta 1996. Siinä niemelle on osoitettu liikerakennusten korttelialue hotelli ja kylpylätoimintoja varten(kl-5). Kaavassa osoitetaan korttelialueelle rakennusoikeus tehokkuusluvulla (e) 0,5, joka vastaa 7972 kem2. Kaavassa on osoitettu myös sen aikaisia tarpeita palvelevia muutoksia sataman puoleisen yleisen pysäköintialueen (LP) rajaukseen. Myös uimarantaa laajennettiin niemelle uimahuoneelle asti kaavamerkinnällä (VV). Tätä aiempi kaavamuutos on vuodelta 1977, jossa koko vanhaa keskustaa koskevassa asemakaavassa Tehtaanniemelle osoitettiin yleisten rakennusten korttelialue (Y) muun niemen jäädessä yleiseksi rantapuistoksi (P). Tätä muutosta ennen, vuonna 1964 asemakaavamuutoksessa niemen kärkeen osoitettiin opetustoimintaa palveleva korttelialue (Yo) ja itäsataman puolelle tehdas- ja varastorakennusten alue telakkatoimintoja varten. Itäsataman satama-aluetta ja sitä palvelevien ravintolarakennuksia ohjaava ja rajaava asemakaava Det finns flera fastställda detaljplaner inom planområdet. Planerna har uppgjorts under olika årtionden, och var och en avspeglar sin tids delmål. Största delen av målsättningarna har föråldrats, och planerna bildar inte en sådan helhet som skulle erbjuda en planeringsram för områdets utveckling som uppfyller nutida krav. Fabriksuddens senaste detaljplan är från år 1996. I planen har udden anvisats som ett affärsbyggnadsområde för hotell- och badfunktioner (KL-5). För kvartersområdet anvisas i planen byggrätt med effektivitet 0,5, vilket motsvarar 7972 vm2. I planen anvisas även förändringar av avgränsningen av hamnområdets allmänna parkeringsområdes (LP), som betjänade dåtida behov. Med planbeteckningen VV utvidgades badstranden på udden, så att den sträckte sig ända till simhuset. Planen föregicks av en planändring från år 1977. I planen, som omfattade hela stadens gamla centrum, reserverades ett kvarters område på Fabriksudden för allmänna byggnader (Y). Den övriga angavs som allmän strandpark (P). Den här planändringen föregicks i sin tur av en ändring av detaljplanen från år 1964. I den planändringen reserverades på uddens spets ett kvartersområde för byggnader för undervisningsverksamhet (Yo), medan Östra hamnens sida reserverades för industri- och lagerområde för varsaktiviteter. Detaljplanen, som styr och avgränsar Östra hamnens hamnområde och dess restaurangbyggnader, är från år 2000. I planen anvisas byggrätt med ef- 17
on vuodelta 2000. Kaavassa osoitettiin HSF:n rakennuksen tontille rakennusoikeutta tehokkuudella 0.5, joka vastaa 896 kem2. Myös tuolloin rajatulle terassiravintola- ja suihkutilarakennukselle osoitettiin rakennusoikeus tehokkuudella 0.5, joka vastaa 721 kem2. fektivitet 0,5 (motsvarande 896 vm2) för tomten där HSF:s byggnad står. Även terrasrestaurangoch sanitetsbyggnaden som ingick i planen angavs en byggnadsrätt med effektivitet 0,5 (motsvarande 721 vm2). 4 ASEMAKAAVAN SUUNNITTELUN VAIHEET 4.1 Asemakaavan suunnittelun tarve Alueella on tarve uudistaa asemakaava, jotta kylpylä ja majoitustoimintaa voidaan kehittää nykyaikaisilla toimintakonsepteilla, siten että alueen maisema-historialliset arvot huomioidaan riittävästi. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJ- PLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering Detaljplanen för området behöver förnyas, så att bad- och inkvarteringsverksamheten kan utvecklas enligt moderna verksamhetskoncept, som beaktar områdets landskapshistoriska värden i tillräcklig utsträckning. 18
4.2 Osalliset ja vuorovaikutus Kaavan laadinnan pohjaksi tehtiin ns. luonnoslehtiö, jossa ideat alueen kehittämisestä konkretisoitiin suunnitelmaksi, joka hyväksyttiin työn ohjausryhmässä ja esiteltiin ympäristölautakunnalle. Kaavaa on laadittu luonnoslehtiön pohjalta. Luonnoslehtiö ja esiselvitykset esiteltiin asukastilaisuudessa 18.3.2015, jolloin myös avattiin hankkeen internetsivut. Osallisia Tehtaanniemen kaavoituksessa ovat alueen maanomistajat ja asukkaat sekä kaikki ne, joiden asumiseen, työntekoon tai muihin oloihin kaava saattaa huomattavasti vaikuttaa ja ne viranomaiset tai yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa käsitellään. Kaikki joiden asumiseen, työntekoon tai muihin oloihin kaava vaikuttaa: kuntalaiset kaava-alueen ja siihen rajoittuvien maaalueiden omistajat kaava-alueen ja sen vaikutusalueen asukkaat kaava-alueen ja sen vaikutusalueen elinkeinonharjoittajat Viranomaiset: Ympäristöministeriö Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Uudenmaan liitto Museovirasto Länsi-Uudenmaan maakuntamuseo Länsi-Uudenmaan pelastuslaitos Hangon kaupungin tekninen lautakunta Vesi- ja viemärilaitos Eteläkärjen ympäristöterveys Yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa käsitellään: Hangon ympäristöyhdistys Elävä Hanko Ry Hangö segelförening r.f Työtä ohjannut ohjausryhmä: Jouko Kavander Sten Öhman 4.2 Deltagande och samarbete Som utgångspunkt för den egentliga detaljplanen gjordes ett så kallat skissblock, där idéerna för området konkretiserades till en plan, som godkändes av detaljplaneprojektets styrgrupp och presenterades för miljönämnden. Detaljplanen är uppgjord utgående från skissblocket. Ett invånartillfälle arrangerades 18.3.2015, där skissblocket och förutredningarna presenterades. Samtidigt öppnades även projektets internetsida. Delaktiga i planeringen av Fabriksudden är markägarna och invånarna på området samt alla de, vilkas boende, arbete eller andra omständigheter märkbart kan påverkas av planen samt de myndigheter och samfund, vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen. Alla vilkas boende, arbete eller andra omständigheter påverkas av planen: kommuninvånarna ägarna till markområden inom planområdet och markområden som gränsar till planområdet invånarna i planområdet och dess konsekvensområde näringsutövare i planområdet och dess konsekvensområde Myndigheter: Miljöministeriet Nylands närings-, trafik- och miljöcentral Nylands förbund Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Tekniska nämnden i Hangö stad Vatten- och avloppsverket Sydspetsens miljöhälsa Samfund, vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen: Hangö Miljöförening r.f Levande Hangö r.f Hangö segelförening r.f Styrgruppen som styrt arbetet: Jouko Kavander 19
Yrjö Sahlstedt (pj) Krister Sjöholm Marika Pulliainen Jukka Takala Kukka-Maaria Luukkonen Sten Öhman Yrjö Sahlstedt (ordf.) Krister Sjöholm Marika Pulliainen Jukka Takala Kukka-Maaria Luukkonen 4.3 Asemakaavan tavoitteet Suunnittelutyön päätavoitteet olivat: Suunnitella, määrittää ja arvioida Tehtaanniemen rakentaminen siten, että se tapahtuu olemassa olevan rakennusoikeuden puitteissa, kuitenkin niin, että noin 1500 kem2 varataan hotellirakennukselle. Osoittaa kehitysmahdollisuuksia Itäsataman satamatoiminnoille ja ohjata Tehtaanniemen, Rantapuiston ja Itäsataman maankäyttö yhtenäiseksi ja laadukkaaksi satamapuistoksi. Määrittää edellisiä tavoitteita tukevia ratkaisuja mm. liikenteen ja pysäköinnin osalta koko kaava-alueella. Myös alueen olemassa olevien rakennusten ja ympäristön suojelumääräykset tarkistetaan. Historiasta katsottuna Itäsatamassa ja Tehtaanniemen tavoitteissa yhdistyvätkin Hangon kaupungin historian kaksi merkittävintä kehityksen moottoria: Satama- ja kylpyläkulttuuri. Tältä pohjalta juuri Itäsataman kehitys monien toimijoiden ja erilaisten käyttäjäryhmien toimintaympäristönä on Hangon tulevaisuudelle keskeisin. 4.3 Mål för detaljplanen Huvudmålen för planeringen var: Planera, fastställa och beräkna Fabriksuddens byggnation så, att den sker inom ramarna för den nuvarande byggrätten, samtidigt som 1500 kvadratmeter våningsyta reserveras för en hotellbyggnad Anvisa utvecklingsmöjligheter för Östra hamnens hamnaktiviteter och styra Fabriksuddens, Strandsparkens och Östra hamnens markanvändning så att områdena tillsammans bildar en enhetlig och högklassig hamnpark. Ta fram lösningar för hela planområdet, vad gäller bl.a. trafik och parkering, som stöder ovannämnda målsättningar. Även skyddsbestämmelserna för områdets befintliga byggnader samt områdets miljöskyddsbestämmelser ses över. Sett ur ett historiskt perspektiv förenas i målsättningarna för Östra hamnen och Fabriksudden två av de viktigaste drivkrafterna för Hangös tidigare utveckling, nämligen hamn- och badhuskulturen. Från denna utgångspunkt är utvecklingen av just Östra hamnen som en verksamhetsomgivning för många aktörer och olika användargrupper central för Hangös framtid. 20
5 ASEMAKAAVAEHDOTUKSEN KUVAUS 5.1 Kaavan rakenne Kaavaehdotus käsittää kaavakartan, selostuksen ja havainnemateriaalin. Kaavan tärkeimmät elementit ovat Tehtaanniemen korttelit ja niitä ympäröivät puisto- ja ranta-alueet. Kaava mahdollistaa pysyvään ja loma-asumiseen tarkoitettujen kerrostalojen sekä kylpylähotellin rakentamisen Tehtaanniemeen. Kaava edellyttää pysäköinnin sijoittamista rakennusalan sisälle. Pysyvän ja loma-asumisen mahdollistavan asuin ja liike- ja toimistorakennusten korttelialue (AL) käsittää kaksi kolmikerroksista rakennuspaikkaa. Liikerakennusten korttelialue (KL) mahdollistaa kaksikerroksisen hotelli- ja kylpylärakennuksen rakentamista. Korttelit ja niiden mukainen rakentaminen rajautuu pohjois- ja itäreunoiltaan katumaisesti Merikadun jatkeeseen ja hankkeiden myötä rakentuvaan Uimahuoneenkatuun. Kortteleiden länsi- ja eteläreunat rajautuvat vapaammin puistoalueisiin. Tehtaanniemen kiertävä puisto muodostaa kävelyreitin satama-alueelta uimahuoneen kautta Merikadun varrella olevalle uimarannalle. Puisto jakautuu viiteen erityyppiseen osa-alueeseen. Itälahden hiekkaranta ulottuu Tehtaanniemelle asti, ja tämä alue on kaavassa osoitettu merkinnällä VV, eli uimaranta-alue. Uimarannan päähän on kaavassa osoitettu alue uimarantaa palveleville puku- ja wc-tiloille (vv). Uimaranta rajautuu Uimahuoneenkadun päässä sijaitsevaan urheilu- ja virkistyspalveluille osoitettuun puistonosaan (VU), joka mahdollistaa esimerkiksi kanoottien ja kajakkien vesillelaskun. Kaava mahdollistaa pienialaisten kylpylän toimintaan liittyvien rakennelmien ja rakennuksien, kuten esimerkiksi rantasaunojen rakentamisen alueelle. Alueen toteutuksessa on otettava huomioon sen sijainti ja maisemallinen merkitys. Tehtaanniemen eteläkärki on kaavassa merkitty on puistoalueeksi (VP), samoin kuin Merikadun pohjoispuolella sijaitseva Rantapuisto-niminen puisto. 5 REDOGÖRELSE FÖR FÖRSLAGET TILL DETALJ- PLAN 5.1 Planens struktur Förslaget till detaljplanen omfattar en detaljplanekarta, detaljplanebeskrivning och illustrativt material. De viktigaste elementen i planen är Fabriksuddens kvartersområde samt de omringande park- och strandområdena. Planen möjliggör byggandet höghus ämnade för permanent boende och semesterboende samt byggandet av en badinrättning på Fabriksudden. Kvartersområdet för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader, som möjliggör permanent boende och semesterboende, omfattar två trevånings byggnadsplatser. Planen förutsätter att parkeringen sker inom byggnadsytan. Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader(kl) möjliggör byggnationen av en två våningar hög hotell- och badbyggnad. Kvarteren och därtill hörande byffnation angränsar i norr och öster gatulikt till förlängningen avhavsgatan och Simhusgatan som byggs i samband med förverkligande av projektet. Kvarterens väst- och sydgränser angränsar friare till parkområdet. Parken, som följer Fabriksuddens stränder, bildar en promenadrutt som sträcker sig från hamnområdet via badhuset till badstränden vid Havsgatan. Parken består av fem olika delområden. Östra hamnens sandstrand sträcker sig ända till Fabriksudden, och det här området har i planen angivits beteckningen VV, dvs. område för badstrand. I ändan av badstranden finns i planen ett område för omklädnings- och wc-faciliteter i anslutning till badstranden. Badstranden angränsar till ett Område för idrottsoch rekreationsanläggningar i ändan av Simhusgatan. Området möjliggör t.ex. sjösättning av kanoter och kajaker. Planen möjliggör även byggnation småskaliga konstruktioner i anslutning till badinrättningens verksamhet, så som strandbastur. Området bör byggas så att dess läge och landskapliga betydelse beaktas. Södra spetsen av Fabriksudden samt Strandparken norr om Havsgatan är i planen angiven som parkområde (VP). 21
Satamaan rajautuva puustoinen vyöhyke on kaavassa merkitty suojaviheralueeksi (EV). Det trädbevuxna området som gränsar till hamnen har i planen angivits beteckningen EV, dvs. skyddsgrönområde. 5.2 Aluevaraukset ja kaavan mitoitus Kaava mahdollistaa alueelle rakennusoikeutta yhteensä 7800 kem 2, josta 29 kem 2 on käytetty (uimahuone). Rakennusoikeus jakautuu aluevarausten mukaan seuraavasti: 5.2 Områdesreserveringar och dimensionering av planen Detaljplanen möjliggör sammanlagt 7800 vm² byggnadsrätt, varav 29 vm² redan är utnyttjade (badhus). Byggnadsrätten fördelar sig enligt områdesreservering på följande vis: kortteli kvarter ala (m2) yta (m2) käytetty tehokkuus rakennusala effektivitet utnyttjad byggnadsrätt rakennusoikeus byggnadsrätt AL 10330 0,48 5000 KL 6279 0,45 2800 VP 15189 29 VV 6459 VU 3456 W 12769 pihakatu 4413 yhteensä sammanlagt 58895 29 7800 Kaava-alueiden pinta-alat, rakennusoikeus ja korttelitehokkuus (28.4.2015). Planområdenas yta, byggnadsrätt och kvarterseffektivitet (28.4.2015) 5.3 Nimistö Alueen nimistöön ei esitetä muutoksia. 5.3 Nomenklatur Inga förändringar i områdets namnbestånd föreslås. 22
Ote kaavaehdotuksesta Utdrag ur planförslaget 23
24
6 VAIKUTUSTEN ARVIOINTI 6.1 Vaikutukset teemoittain Taulukossa on kiteytetty tärkeimmät vaikutukset eri teemoissa. Lisäksi on esitetty suosituksia vaikutusten lieventämiseen/ehkäisyyn, tai teeman tukemiseen jatkossa. 6 KONSEKVENSBEDÖMNING 6.1 Konsekvenser enligt tema I tabellen nedan sammanfattas de mest betydelsefulla konsekvenserna enligt tema. Därtill ges rekommendationer för hur konsekvenserna kan lindras/förebyggas eller för hur temat kan befrämjas i framtiden. ULOTTUVUUS TEMA VAIKUTUKSET KONSEKVENS LISÄSUOSITUKSIA TILLÄGSREKOMMENDATION VAIKUTUKSET YHDYSKUNTA- RAKENTEESEEN KONSEKVEN- SER FÖR DEN SAMHÄLLS- STRUKTUREN Kaavaehdotus sallii asuin- ja palvelurakentamisen, jotka lisäävät osaltaan Hangon keskustan elinvoimaa ja nykyisten elinkeinojen toimintamahdollisuuksia. Planförslaget tillåter byggandet av bostäder och service. Det här ökar för sin egen del Hangö centrums livskraftighet och verksamhetsförutsättningarna för de nuvarande näringsgrenarna. VAIKUTUKSET KAUPUNKIKU- VAAN JA RA- KENNETTUUN YMPÄRISTÖÖN KONSEKVEN- SER FÖR STADS-BILDEN OCH DEN BYGGDA MIL- JÖN Kaavaehdotus eheyttää ja parantaa Tehtaanniemen kaupunkikuvaa ja liittää sen toiminnallisesti ja kaupunkikuvallisesti osaksi kantakaupunkia. Planförslaget förbättrar och harmoniserar Fabriksuddens stadsbild samt binder samman Fabriksudden med innerstaden vad gäller funktioner och stadsbild. Kiinteistörajojen toteuttamistapaan ja sen kaupunkikuvalliseen laatuun tulee kiinnittää huomioita kaavaan liittyvän puiston yleissuunnitelman mukaisesti. Uppmärksamhet bör fästas vid hur fastighetsgränserna förverkligas och anpassas till stadsbilden, i enlighet med den översiktsplan för parken som ingår som en bilaga till planen. 25
VAIKUTUKSET KULTTUURI- PERINTÖÖN JA KULTTUURI- MAISEMAAN KONSEKVEN- SER FÖR KULTURARVET OCH KULTUR- LANDSKAPET Kaavan mukainen rakentaminen sopii yksityiskohdiltaan ja mittakaavaltaan aiempaa kaavaa paremmin ympärillä olevan Kansallisen kaupunkipuiston tavoitteisiin. Alueella ei ole suojeltuja rakennuksia. Den planenliga byggnationen är till sin detaljering och skala mer förenlig än den tidigare planen med målsättningarna för den omgivande Nationalstadsparken. På området finns inga skyddade byggnader. VAIKUTUKSET LUONNON- YMPÄRISTÖÖN JA LUONNON- MONIMUO- TOISUUTEEN Asemakaava-alueella ei ole luonnonsuojelulain tai metsälain mukaisia arvokkaita luontokohteita. Kaavaalueella ei ole myöskään luonnonsuojelualueita eikä se kuulu Natura -verkostojen piiriin. Alueen puistomainen osa säilyy enimmäkseen nykyisessä käytössään. KONSEKVEN- SER FÖR NATURMILJÖ OCH NATU- RENS MÅNGFALD På området finns inte sådana naturtyper som är skyddade enligt naturvårdslagen eller sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen. På planområdet finns inte naturskyddsområden och inte heller ingår området i Naturanätverket. Den parklika delen av området bevaras till största delen i nuvarande skick. 26
VAIKUTUKSET VESISTÖIHIN JA POHJAVESIIN KONSEKVEN- SER FÖR VATTENDRAG OCH GRUND- VATTNET Rakentamisalueilla ei ole pohjavesikohteita. Myöskään kaava-alueen merivesialueelle suunnitellulla lämmitysveden otolla ei ole arvioitu olevan vaikutuksia merivesistöön. (lupanro: xxx) På byggnadsområdena finns inte grundvatten. Inte heller det havsvattentag för uppvärmningsvatten som planerats på planområdets havsområde uppskattas ha någon inverkan på havsmiljön. (lupanro: xxx) VAIKUTUKSET KUNNALLISTA- LOUTEEN JA ELINKEINO- TOIMINTAAN KONSEKVEN- SER FÖR KOMMUNALE- KONOMI OCH NÄRINGS- VERKSAMHET Keskustan yrittäjien toimintamahdollisuudet ja elinvoimaisuus paranevat hankkeen myötä. Företagarnas verksamhetsförutsättningar och livskraftighet förbättras tack vare de nya investeringarna. VAIKUTUKSET ALUEEN LUONTEESEEN KONSEKVEN- SER FÖR OMRÅDETS KARAKTÄR Alue saavuttaa pitkän väliaikaiskäytön jälkeen kaupunkikuvallisesti ja toiminnallisesti eheän luonteen, joka tukee koko Hangon Itäsataman nykyimagoa. Efter en lång period av tillfällig verksamhet får området en funktionellt och stadsbildsmässigt enhetlig karaktär, som främjar den 27
nuvarande imagen för hela Hangö Östra hamn. VAIKUTUKSET ERI VÄESTÖ- RYHMIIN JA ASUMISEEN Hangon asukkaiden ja matkailijoiden virkistysmahdollisuudet monipuolistuvat. Kävelyreittien opastusta tulee kehittää koko Itäsataman ja Tehtaanniemen alueella. KONSEKVEN- SER FÖR OLIKA INVÅNAR- GRUPPER OCH BOENDE Rekreationsmöjligheterna för Hangös invånare och turister förbättras. Gångstråkens vägvisning och skyltning utvecklas på hela området kring Östra hamnen och Fabriksudden. VAIKUTUKSET VIHER- JA VIRKISTYS- VERKKOON KONSEKVEN- SER FÖR GRÖN- OCH REKREATIONS- STRUKTUREN Virkistysreittiyhteys Tehtaanniemen puiston kautta paranee kun puisto ja sen kävelyreitti rakennetaan. Rekreationsrutten genom Fabriksuddens park förbättras då parken och dess gångstråk byggs. Kävelyreittien opastusta tulee kehittää koko Itäsataman ja Tehtaanniemen alueella. Gångstråkens vägvisning och skyltning bör utvecklas på hela området kring Östra hamnen och Fabriksudden. VAIKUTUKSET PALVELUIDEN SAAVUTETTA- VUUTEEN KONSEKVEN- SERNA FÖR SERVICENS NÅBARHET Kaavan mukainen rakentaminen tuo lisää palveluja ja palvelujen asiakkaita Hankoon. Den planenliga bebyggelsen hämtar med sig mera tjänster samt kunder som utnyttjar dessa tjänster till Hangö. Opastukseen ja kulunohjaukseen tulee kiinnittää huomioita. Uppmärksamhet ska fästas vid skyltning och ruttplanering. ALTISTUMINEN MELULLE EXPONERING FÖR BULLER Itäsatamassa kesäisin järjestettävistä ulkoilmatapahtumista voi syntyä melua, joka kuuluu Tehtaanniemen alueelle. De utomhusevenemang som sommartid ordnas i Östra 28
LIIKEN- TEELLISET VAIKUTUKSET hamnen kan ge upphov till buller, som hörs till Fabriksudden. KONSEKVEN- SER FÖR TRAFIKEN Kaavan mukaisten toimintojen auto- ja huoltoliikennetuotos ei ole arvioitu merkittäväksi. Tonttikohtainen pysäköinti tulee järjestää rakennusalan sisällä Mängden biltrafik och servicekörning som den planenliga verksamheten ger upphov till har inte uppskattats vara betydande. Tomternas parkeringen skall ske inom byggnadsytan. Kävely- ja pyöräreittien ja pyöräpysäköinnin suunnitteluun tulee kiinnittää erityistä huomiota. Man måste speciellt fästa uppmärksamhet vid planeringen av gångoch cykeltrafik. 29