MAATALOUS. l a n t h u s h Al l n in g U AGRICULTURE ET L'ÉLEVAGE DU BÉTAIL ANNÉE 1948 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1948

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "MAATALOUS. l a n t h u s h Al l n in g U AGRICULTURE ET L'ÉLEVAGE DU BÉTAIL ANNÉE 1948 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1948"

Transkriptio

1 SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLAND S OFFICIELLA STATISTIK MAATALOUS Ill 43 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1948 l a n t h u s h Al l n in g 43 JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL ÂR 1948 U AGRICULTURE ET L'ÉLEVAGE DU BÉTAIL ANNÉE 1948 HELSINKI 1950

2 H elsinki Valtioneuvoston kirjapaino

3 SISÄLLYS. Tekstiä; siv. I. Johdanto... 5 II. Maanviljelys... Sääsuhteet ja kasvillisuuden kehitys Sääsuhteet Syysviljat K evätviljat... Peruna- ja juurikasvit Heinä ja laidun Maatalousmaan ala Pellon käyttö N iityn ala ja sen käyttö Hehtaarisadot ja sadon kokonaismäärä rehuyksikköinä Sadon arvo Leipäviljan ja perunan kulutuslasfcelma III. Kotieläimet Kotieläinten luku Nautayksikköluku Kotieläimet ja pinta-ala IV. Meijeriliike Meijerien luku M aidonlähettäj ien suurin lukumäärä Meijerien vastaanottam a maito- ja kermamäärä 18 M eijerituotantoon käytetty maito ja kerma.. 19 Meijerien tuotanto Meijerien käynnissäolopäivien luku V. Maataloustyönteikijäin palkat Vuonna Vuosityöntekijäin palkat Muonapalkalla työskentelevien palkat Päiväläisten palkat Urakkatyöpalkat T aululiitteitä vuonna Taululiite N:o 1. Peltoala ja sato vuonna 1948, a) lääneittäin ja.kihlakunnittain, h) maanviljelysseuroittain Taululiite N:o 2. Peltokasvien hehtaarisadot v. 1948, a) lääneittäin, b) maanviljelysseuroittain Taululiite N :o 3. Niityn pinta-ala ja sato, a) lääneittäin, b) maanviljelysseuroittain Taululiite N :o 4. Kotieläimet vuonna 1948, a) lääneittäin ja kihlakunnittain, b) mäanvi 1 j elysseuroittain Taululiite N :o 5. Meijerien luku ja käynnissäoloaika, maidon/ lähettäjien luku ja meijereiden vastaanottama raaka - aine sekä tuotanto vuonna Text; INNEHÄLL. Sid. I. Inledning... 5 II. Jordbruk... 7 Väderleksförhällandena och växtlighetens utveckling... 7 Väderleksförhällandena... 7 Höstsäd... 8 V&rsäd... 9 Potatäs och rotfrukter Höct och betet Lantbruksj ordens areal Äkems användning Ängsarealen och dess användning Hektarskördarna och skördens totalbelopp en i foderenheter ens värde Konsumtionsberäkning av brödsäd och potatis 15 III. Husdjuren... Antal husdjur... Antal nötkreatursenheter Husdjuren och areazlen IV. Mejerirörelsen Antal mejerier..., Maximiantal mjölkleverantörer Av mejarierna mottagen mjölk-och gräddmängd 18 Till mcjeriproduktionen använd mjölk och grädde 19 Mejeriemas Produktion Antal dagar, da mejerierna varit i gang V. L a n t b r u ik s a r b e t a r n a s 1 ö n e r Ar Ärsarbetarnas löner Pä stat varande arbetares löner Daglönares löner Betingsarbetares löner T abellbilagor är Tabellbilaga N :o 1. Äkerareal och skörd är 1948, a) länsvis och häradsvis b) inom lantbrukssällskapens omräden.. 36 Tabellbilaga N :o 2. Äkerväxternas hekitarskördar är 1:948, a) länsvis, b) inom lantbrukssällskapen Tabellbilaga N :o 3. Ängsarealen och skörden, a) länsvis, b) inom lantbrukssällsikapen TabeUbilaga N :o 4. Husdjuren är 1948, a) länsvis och häradsvis, b) inom lantbrukssällekapen.. 46 Tabellbilaga N :o 5. Antal mejerier och tiden, da mejerierna varit i gang, antal leverantörer och mängden av i mejerierna mottaget räämne samt Produktionen är

4 I. Johdanto. Vuoden 1948 m aataloustilaston peltoalan k ä y ttö ä ja satom ääriä koskeva osa p eru stu u kansanhuolto - m inisteriön ja valtioneuvoston asettam a n sadonarvioim istoim ikunnan toim esta h an k ittu u n ensitietoaineistoon. K otieläim iä koskeva tilasto on la ad ittu kansanhuoltom inisteriön helm ikuun viim eisenä p ä i v än ä v toim eenpanem an yleisen kotieläinlaskennan tulosten pohjalla. Tiedot peltoalan k äy tö stä k erä ttiin alueneuvojan toim esta n. s. tilasto viljelm iltä, joiden lu k u on n. 10 % viljelm ien luvusta. K untien kokonaispeltoalat on la sk e ttu v tilasto sta lisääm ällä niihin v u o sittain su o rite tu t valtion varoilla p a lk itu t uutisraivaukset. N iitty alat on k o rja ttu v su o ritetu n m aatalouslaskennan ja taksoituslautakuntien tie to ja sekä alueneuvojien käsityksiä ap u n a k äy ttäen. Leipäviljan ja perunan hehtaarisatojen se lv ittäm iseksi an n ettiin alueneuvojien te h tä v ä k si valita toim intapiireistään, jo tk a k ä sittä v ä t yhden, kaksi ta i kolm e k u n ta a, piirin keskim ääräisiä kasvuolosu h teita edustavia tarkkailulohkoja, joiden h eh taarisadot oli selv itettävä punnituksilla ta i m ittauksilla. Tällaisia lohkoja oli v alitta v a leipäviljalla kussakin aluencuvojapiirissä, riippuen kasvin viljelysalasta, v äh in tää n 4 ja en in tään 6 ja lohkojen suuruuden tu li olla v äh in tään 0.4. Perunalle v alittiin k a i kissa kunnissa 5 tarkkailulohkoa. H einän h eh taarisatojen selvittäm iseksi alueneuvojat v alitsiv at alueelta a n v tilastoviljelm ää, joiden k aikilta heinälohkoilta selvitettiin sadot. Sadon arvioinnin su o ritu sta valvoivat ta rk a stu sm atk o ja tekem ällä m aakunnalliset sad on arvioim islautakunnat sekä v a l ta k u n n an sadonarvioim istoim ikunta, joihin kuului valtiovallan sekä tu o tta ja in ja k u lu tta ja in edustajia. K unkin alueneuvojapiirin keskim ääräiset h e h ta a risadot tark k ailu n alaisista viljelyskasveista on la sk ettu aritm eettisin a keskiarvoina tarkkailulo hkojen s a doista. K okonaissadot on la sk ettu k u n n ittain k e r tom alla k u n k in k u n n an viljelysala asianom aisen alueneuvoj apiirin k eskihehtaarisadolla. V iljasadot on m u u n nettu ulkokuivaa, ilm an erity istä p u h d istu sta k au p p aan kelpaavaa puintitulosta vastaaviksi. P erunasatoon on la sk ettu kuuluvaksi m yöskin pienet ja ru tto ise t peru n at. M uiden viljelyskasvien h eh taa risato ja ei ole selvite tty tarkkailulohkoilta, v aan ovat alueneuvojat saaneet ilm oittaa satoarvionsa alueellaan tekem iensä I. Inledning. Är 1948 ars la n tb ru k ssta tistik, som bendlar äkerarealens användning ooh skördem ängderna, grundar sig p& d et prim ärm aterial, som införskaffats p& uppdrag a v folkförsörjningsm inisteriet och den av statsräd e t tillsa tta skördeuppskattningskom m issionen. Den del a v S tatistiken, som bendlar husdjuren ä r uta rb e tad p ä grund av resu ltaten för den av folkförsörjningsm inisteriet den sista februari är 1948 ve'rkställd a allm änna husdjursräkningen. U ppgifterna om akerarealens användning insam - lades p ä uppdrag a v k retsin stru k tö rern a frä n de s. k. statistik läg en h etern a, vilkas a n ta l ä r om kring 10 % av lägenheternas an tal. K om m unernas to ta la äkerarealer äro beräknade frä n 1943 ars S tatistik genom a tt d ärtill tillägga de ärligen m ed staten s m edel v erkställd a, prem ierade n y röjnin g arna. Ä ngsarealerna äro korrigerade sä, a tt m an an v ä n t som h jälp 1941 ars lantb ru k sräk n in g, taxeringsnäm ndernas uppgifter sam t k retsin stru k tö rern as uppfattn in g ar. F ö r a t t u tred a hek tarsk ö rd ern a fö r brödsäd ooh p o ta tis gav m an i uppdrag ä t k retsin stru k tö rern a a t t u tv ä lja i sinä v erk sam h etsd istrik t, vilka omfa tta d e en, tv ä eller tr e kom m uner, av de viktigaste odlingsväxterna kontrollskiften, representerande distrik te ts genom snittliga växtförhällanden ooh vilkas h ek tarsk ö rd ar skulle utredas genom vägningar eller m ätningar. Sädana skiften skulle väljas fö r brödsäden i varje k retsin stru k tö rsd istrik t, beroende pä v äx ten s odlingsareal, m inst 4 och m est 6 ooh skiftenas storlek borde v ara m inst 0.4. F ö r p o tatisen utvaldes i alla kom m uner 5 kontrollskiften. F ö r a tt u tred a höets h ek tarsk ö rd ar valde k retsin stru k tö rern a frä n sinä om räden ä r statistiklägenheter, frä n vilkas alla höskiften skördarna utreddes. Verkställandet av skördeuppskattningen bevakades genom företagna inspektionsresor av landskapens skördeuppskattningsnäm nder, sam t rikets skördeuppskattningskom m ission, tili vilka hörde rep resentan ter för p ro d u cen ter ooh konsum enter. M edelhektarskördarna fö r de kontrollunderkastade odlingsväxterna i v arje k retsin stru k tö rsd istrik t h ar m an b erä k n at som aritm etisk a m edelvärden för kontrollskiftenas sk ö rd ar. T otalskördarna äro b e räk n ad e, kom m unvis genom a t t m ultiplicera v arje kom m uns odlingsareal m ed m edelhektarskörden för respektive k retsin stru k t ö rsd istrik t. S pannm älsskördarna äro reducerade, sä a tt de m otsvara u te to rk a t u ta n särskild rensning köpdugligt tröskningsresultat. Tili potatisskörden h ar räk n ats äv en sm ä och av rö ta angripna knölar. H ektarsk ö rd arn a fö r an d ra odlingsväxter äro ej u tred d a frä n kontrollskiftena, u ta n k re tsin stru k tö rerna h a fä tt uppgiva sin skördeuppskattning pä

5 6 yleisten vaintojen perusteella. Tällä tavalla on sa a tu kauran, sekaviljan, lantun, turnipsin, m uiden juurikasvien ja pellavan sekä n iittyheinän satotilaston pohjana olevat tiedot. Sokerijuurikkaan sato on esite tty Suom en R aakasokeritehdas O Y:n laskutusten peru stan a olevien tie to je n m ukaisena. V intarehun ja öljykasvien sad osta ei ole h a n k ittu tieto ja. K otieläinten laskenta su o rite ttiin helm ikuun v iim eisenä p äivänä kaikissa m aalaiskunnissa ja k a u p paloissa. K aikkien karjanom istajien olikansanhuoltolautakunnille ilm o itettav a helm ikuun viim eisenä p ä i v än ä llinnassaan olevien eri kotieläinten luvut. Tieto porojen lu vu sta on sa a tu P aliskuntain Y hdisty k seltä. P orojen laskenta on su o rite ttu kesäkuun viim eisenä päivänä. M eijeritilasto ja palkkatilasto on la ad ittu sam oja p eria atteita n o u d attaen k u in edellisinä vuosina. g ru n d av sinä allm änna observationer p â om rädet. P ä d e tta s ä tt h a r m an f â tt de uppgifter, som bilda grund fö r skördestatistiken fö r vre, blandsäd, kälro t, tu rn ip s, an d ra ro tfru k te r och Iin sam t ängshö. Soekerbetornas skö rd h a r fram ställts enligt u p p gifter grundade p ä Finlands R äsockerfabrik AB:s fakturering. Över skörden frän grönfoder och oljev ä x te r h ar m an ej förskaffat sig nägra uppgifter. H usdjursräkningen utfördes den sista februari i alla landskom m uner och köpingar. Alla boskapsägare voro skyldiga a tt tili folkförsörjningsnäm nderna uppgiva a n tale t av i deras besittning varande olika h u sd ju r den sista februari. U ppgift om an tale t ren ar h a r m an f â tt frän Renbeteslagsf öreningen. R äkningen av ren arn a h a r v erk ställts den sista juni. Mejeri- och lönestatistiken ä r uppgjord enligt sam m a principer som u nder föregäende är.

6 II. M aanviljelys. Sääsuhteet ja kasvillisuuden kehitys. S ääsuhteista ja niiden vaik u tu k sesta kasvillisuuden kehitykseen viljelyskautena esitettäk ö ö n m aatalousllitukselle saapuneiden vuodentuloilm oitusten sekä ilm atieteellisen keskuslaitoksen kuukausitiedonantoje n perusteella seuraavaa: Sääsuhteet. T alvikausi alkoi ru n saslu m i sena ja saatiin k in yhten äin en ja pysyvä lum ipeite syksyllä 1947 jo m arrask u ussa k äytännöllisesti k a t soen koko m aan. Jo u lu k u u n lopulla oli lum ipeite koko m aassa norm aalia h u o m a tta v asti syvem pi. T am m ikuun lopulla 1948 m itattiin keski- ja pohjois- Suomessa lum ipeitteen vahvuudeksi 5 10 dm ja pohjois-h äm eessä ja pohjois-savossa yli 8 dm. H elm i m aaliskuun aikana ei lum ipeite enää sa n o t tavam m in v ah v istu n u t v äh äisten sateiden vuoksi ja säilyi se h u h tik u u n puoliväliin, jolloin lum i norm aalia korkeam m an läm pö tilan ansiosta suli nopeasti. A ikaisen lum ipeitteen vuoksi ro u ta a n tu i m aa yleisesti ainoastaan cm ja suli se lum en sulam isen yhteydessä. K evään tulo ta p a h tu ik in noin 2 viikkoa ta v allista aikaisem m in. K ev ät oli norm aalia h u o m a tta v asti läm pim äm pi. N iinpä toukokuun läm pötila oli, vaihdellen m aan eri osissa, 2.o 3. b norm aalia korkeam pi ja kesäkuun läm pötila 1 3 norm aalia läm pim äm pi. H einäkuu oli norm aaliläm pöinen. Sensijaan elokuun alk u p u o lella keskiläm pötila laski alle norm aalin. K u u n lo p p u puolella ja syyskuussa oli läm pötila norm aali ta i sitä korkeam pi. Sam alla esiintyi kuitenkin paikoitellen länsi-suom essakin, m u tta varsinkin O ulun ja Lapin läänien alueilla an k aro ita yölloja aih eu ttaen h u o m a tta v ia vahinkoja. Lapissa oli an k a ra lla 20. p:nä elokuuta, pohjois-suom essa ja osaksi m yös P ohjanm aalla 29. ja 30. p äiv in ä elokuuta ja 30. p:nä elokuuta m yös paikoitellen lounais-suom essa. H allavahinkojen johdosta onkin m onia pohjois-suom en k u n tia k o h d an n u t m iltei tä y si k ato kevätviljojen ja p eru n an kohdalla. M ainittuja poikkeuksia lu k u u n o tta m a tta ovat kasvukauden läm pösuhteet olleet n orm aaliset ta i norm aalia su otuisam m at. Edellä jo m ainittiin k ev ä tta lv e n sateiden vähäisyydestä. M yöskin h u h tik u u oli norm aalia vähäsateisem pi. Toukokuussa saatiin sa d e tta m aan eteläosassa 105 % ja pohjois-suom essa 176 % norm aalista. K esäkuulla saatiin m aan eteläosassa sa d e tta n. 30 % yli n orm aalim äärän. T urun ja P orin läänissä oli sadem äärä 85 % yli norm aalin, k u n ta as U udellam aalla jä i m ä ärä 7 % alle m onivuotisten keskiarvojen. Y leensäkin on U udellam aalla, K ym en ja M ikkelin lääneissä alkukesän sadem äärä ollut vähäisem pi kuin m aan m uissa osissa. Pohjois-Suom essa o v at k ev ät II. Jordbruk. Yäderleksförhällandena och växtlighetens utveckling. Ang&ende väderleksförhällandena och deras inveskan p ä väx tlig h eten s utveckling u n der V egetationsperioden m ä m ed stö d av tili lantbruksstyrelsen ingängna ärsv ä x trap p o rter sam t m eteorologiska cen tralan stalten s m änadsbulletiner anföras följande: Yäderleksförhällandena. V interperioden begynte snörik och m an fick även hö sten 'redan 1 novem ber p rak tisk t ta g e t e tt enhetligt och bestäende snötäcke över heia landet. I slu tet av decem ber v a r sn ö täck et i heia landet m ä rk b a rt tjockare än n o r m alt. I slu tet av ja n u ari 1948 uppm ättes i m ellersta och norra P inland snötäckets tjocklek tili 5 10 dm och i norra T avastland och norra Savolaks tili över 8 dm. U nder fab ru ari m ars ökades snötäckets tjocklek icke n äm n v ärt tili följd av a tt snöfallen voro obetydliga och snön lag k v ar ända tili m edlet av april, d a den sm älte sn a b b t ta c k vare a tt tem peratu re n v ar högre än norm alt. P& grund av det tidiga sn ö täck et gick tjälen i allm änhet endast cm d ju p t och sm älte i förening m ed den egentliga snösm ältningen. V&rens ankom st inträffad e om kring 2 veckor tidigare än vanligt. V&ren v ar m ä rk b a rt varm are än norm alt. Sälunda v ar m aj m änads te m p eratu r, varierande i landets olika delar, högre än norm alt och ju n i m änads te m p e ra tu r 1 3 varm are än norm alt- Ju li v ar v ad v ärm en b eträffar norm al. D ärem ot sjönk tem p eratu ren under fö rra delen a v augusti under det nórm ala. U nder señare delen av m änaden sam t under Septem ber v ar tem p eratu ren norm al eller däröver. S am tidigt inträffade likväl p ä sina stallen även i v ä stra F inland, m en i synnerhet p ä om räden i Uleäborgs och L applands län sv ära n a ttfro ster, vilka förorsakat betydliga skador. I L appland v a r d et strän g frost den 20 augusti, i n o rra F inland och delvis även i Ö sterbotten den 29 och 30 augusti och den 30 augusti även ställvis i sy d v ästra F in lan d. Till följd av frostskadorna h a r även m&nga av n o rra F inlands kom m uner trä ffa ts av n ästan fullständig m issväxt vad b eträffar varsäden och potatisen. Med undan tag av näm nda avvikelser h ar väderleksförhällandena under växtperioden v a rit nórm ala eller över d et nórm ala. Tidigare om näm ndes redan regnknappheten u n d er v árv in tern. Även april v ar regnfattigare än norm alt. I m aj fick m an regn i landets södra del om kring 105 % och i n o rra F inland 176 % av det nórm ala. I ju n i fick m an i landets sydliga del regn om kring 30 % över d et nórm ala. I Äbo och B jörneborgs län v ar regnm ängden 85 % över d et nórm ala, d ä a te r regnm ängden i N ylands län m ed 7 % understeg m edeltalen fö r m anga &r. I allm änhet h a r regnm ängden för N ylands, K ym m ene och S t. Michels län under försom m aren v a rit m indre än i la n d ets

7 ja alkukesä olleet runsassatoisia. H einäkuu oli k a u tta m aan poutainen, sadem äärän ollessa m aan eteläpuoliskolla 47 % ja pohjoispuoliskolla 48 % norm aalista. E lokuussa oli sadem äärä O ulun ete lä puolella olevassa osassa m a a ta 143 % norm aalista ja syyskuussa 79 %. Selostuksesta voidaan h av aita, e ttä heinäkuu on ollut vähäsateinen, m u tta k u n sekä kesäkuun loppu e ttä elokuun alkupuolisko ovat olleet norm aalia runsassateisem m at, ei kasv u n k eh i ty s tä h a itta a v a k uivuus ole yleensä m uodostunut pitkäaikaiseksi. Edelliseen vuoteen v e rra ttu n a on sa d e tta ollut ru n saasti. R u n saan kasvun ja ru n saiden sateiden vuoksi v iljat la k o u tu iv a t yleisesti la a joilla alueilla, m ikä h id a stu tti viljojen kypsym istä ja k o rju u ta, huonontaen sam alla viljan la atu a. N iinpä k ev ä tv e h n än ja k au ra n k o rju u p ä ä tty i useim m issa lääneissä v asta lo k akuun alkuviikolla, siis 2 4 viikkoa edellistä v u o tta m yöhem m in, aih eu ttae n h u o m a tta v ia la atu tap p io ita. Jo h tu e n osaksi ru n saasta lannoituksesta osaksi suotuisista sääsu h teista m uodostuivat kasvukauden sato tu lo k set yleisesti parem m iksi kuin sota-aikana ja sen jälkeen on sa atu. L aadulta an sato sen sijaan ei ain a ole m uodostunut ensiluokkaiseksi. L akoutum i- nen, lla ja epäedulliset korjuuolosuhteet ovat olleet tä h ä n tärk eim p in ä syinä. Syysviljat. Syysviljojen norm aalisena kylvöaikana syksyllä 1947 vallitsi koko m aassa a n k a ra ja p itk ä aikainen poutakausi. K y lv ö ty ö t siirty iv ät tä s tä sy y stä tav allista m yöhäisem m äksi, osan syysviljoille v a ra tu ista pelloista jäädessä kokonaan k y lv ä m ättä. Itäm in en ja orastum inen oli heikkoa ja epätasaista ja o raat jä iv ä t talvehtim isajaksi ta v allista heikom m iksi. L aihot p a ljastu iv atk in lum en a lta hyvin v aih telev in a. Osa oraista oli hyvässä kunnossa, osa syysviljoille k y lv ety istä m aista oli keväällä k y n n e t tä v ä ylös. Syysrukiin satotoiveet arvioitiin kesäkuun p u o lessa välissä koko m aassa lähes keskinkertaisiksi (satoluku 4.5). H eilim öim inen sa ttu i m aan ete lä osassa yleisim m in kesäkuun päivien välisenä a ik an a, jolloin sä ä t olivat yleisesti sateisia. L äm pim ien säiden ansiosta edistyi k asv u sittem m in ty y d y ttä v ä s ti. H eikkojen laihojen esiintym inen jo h tu i pääasiallisesti huonosta talv eh tim isesta ja osaksi sateisesta heilim öim isajasta. R ukiin leikkuu ja korju u ta p a h tu i sateisten ja epävakaisten säiden vallitessa. L eikkuu p ä ä tty i T urun ja P orin, U udenm aan ja K ym en lääneissä ennen 15. p äiv ää elokuuta ja Oulun läänissä 28. p äiv än ä elokuuta. K o rju u p ä ä tty i yleensä ennen elokuun loppua, p aitsi V aasan, K u o pion ja O ulun lääneissä sy yskuun ensim m äisellä v iikolla. H uonot k o rju u ajan sä äsu h te et alensivat sadon la a tu a h u o m attav asti. S atom äärä arvioitiin k eskinkertaiseksi (satoluku 4.9), sato lu v u n ollessa a lh a i sim m an K ym en (4.i), V aasan (4. i ), O ulun (4.4) ja L apin (4. 5) lääneissä. Syysvehnä ta lv e h ti niinikään h yvin epätasaisesti, m ikä on osaltaan v a ik u tta n u t satotuloksiin. to iv eet arvioitiin kesäkuun puolessa välissä jo n k in v erran ru k iin sato to iv eita parem m iksi eli kesk in k ertaisiksi (satoluku 5.i). K asv u sto t k e h itty iv ä t sittem m in suotuisasti, niin e ttä satotoiveet jatk u - an d ra delar. I norra F inland h ar váren och försom m aren v a rit regnrika. I juli rádde uppeh&llsväder över hela landet, i d et regnm ängden i landets sydliga del v ar 47 % och i n o rra delen 48 % av d et nórm ala. 1 augusti v ar regnm ängden i den del av landet, som ligger söder om U leáborg 143 % av det nórm ala och i Septem ber 79 %. Av redogörelsen fram gár, a t t uli v arit reg n fa ttig. men d á säväl señare delen av ju n i o d i böti an av augusti v arit regnrikare än norm alt, blev ej den fö r växtlighetens utveckling m enligt inverkande to rk a n i allm änhet lángvarig. Jä m fö rt m ed señaste ár h ar regnm ängden v a rit riklig. E n följd av den frodiga v äxtligheten och de rikliga regnen är, a tt d et allm änt p ä v id sträck ta om räden bildats liggsäd, vilket försenade sädens m ognad och bärgning, f örsäm rande sam tidigt skördens k v alitet. Sälunda avslutades v&rvetets och vrens bärgning i de fiesta län fö rst under fö rsta veckan av Oktober 2 4 veckor señare än föregäende är förorsakande b ety d an d e k valitetsf örluster. Beroende delvis p ä riklig gödsling delvis p ä gynnsam m a väderleksförhällanden voro skörderesultaten fö r v äxtperioden i allm änhet b ä ttre än v ad m an f ä tt under krigstiden och därefter. Till kvaliteten b a r skörden därem ot ej alltid v a rit f örstklassig. Liggsäd, frost och ogynnsam m a bärgningsförhällanden va v a rit de viktig aste orsakerna härtill. Höstsäd. U nder den nórm ala säningstiden hösten 1947 rádde i heia landet en lángvarig period av uppehällsväder. Säningsarbetena fram sköts härav tili señare ä n vanligt och en del av för höstsäden avsedda ä k ra r blev heit och llet osädd. G roningen och broddbildningen v ar svag och ojäm n och brodden blev fö r övervintring svagare än vanligt. D ä grödan frigjordes frä n snö, visade den sig v a ra m ycket varierande. E n del av brodden v a r i g o tt skick, en del av den m ed h ö stsäd besádda j orden m äste p ä v áre n plöjas upp. H östrägens sk ö rd eu tsik ter u ppskattades i m edlet av ju n i i heia landet tili m edelm ättiga (skördetalet 4.6). B lom ningen skedde i landets södra del allm än n ast m ellan den ju n i, d ä v äd re t allm änt v ar regnigt. Tack vare d et varm a v äd re t utvecklades v ä x te n sedan tillfredsställande. D en svaga grödan berodde huvudsakligast p ä den däliga övervintringen och delvis p ä den regniga blom ningstiden. Rägskörden och bärgningen inträffade under regnig och ostadig väderlek. en avslutades i Ábo och Björneborgs, i N ylands och K ym m ene län före den 15 augusti och i Uleäborgs län den 28 au g u sti. B ärg ningen avslutades i allm änhet före den sista augusti, utom i Vasa, K uopio och Uleäborgs län den fö rsta veckan i Septem ber. D en däliga väderleken under skördetiden n ed satte m ä rk b a rt skördens k v alitet. S kördetalet u ppskattades tili m edelm ättigt (skördeta le t 4.9), i d et sk ö rd etalet v a r lägst i K ym m ene (4.i), Vasa (4.i), Uleäborgs (4.4) och Lapplands (4. s) län. H ö stv etet övervintrade sälunda m ycket ojäm nt, v ilket delvis h ar in v erk at p ä skörderesultaten. S kördeutsikterna uppsk attades i m edlet av ju n i tili nägot högre än skördeutsikterna för rägen eller tili m edelm ättiga (skördetalet 5. l). V äxtbeständet utvecklade sig sedan gy n n sam t, sä a t t skördeut-

8 9 v a sti p ara n iv at. N iitto su o rite ttiin v älittö m ästi ru k iin niiton p äätty m isen jälkeen. K orjuu p ä ä tty i yleisesti 4. p:nä sy y sk u u ta eli noin viikkoa m yöhem m in kuin edellisenä vuonna. arv io itiin yleisesti koko m aassa k esk in k ertaista p a rem m aksi, sato lu v u n ollessa 5.7 (v ). Syysviljojen kylvö vuoden 1949 sa to a v a rte n v o i tiin su o ritta a suhteellisen edullisissa olosuhteissa. N iinikään oraiden k ehitysaika oli yleisesti suotuisa. O rastum inen m uodostuikin tasaisek si ja o raat s u h teellisen voim akkaiksi, jo te n oraiden hyvälle ta lv e h tim iselle olivat su o tu isat edellytykset olemassa. Kevätviljat. K evätviljojen kylvö ta p a h tu i su h teellisen aikaisin, keskim äärin noin viikkoa aikaisem m in kuin edellisenä vuonna. Suotuisien kasvuedellytysten ansiosta oli itäm inen ja orastum inen ta saista. K esäk u u n alkupuoliskolla s a ttu n u t vähäsateinen kausi ra jo itti h u o m a tta v asti kevätviljojen kasvua, sillä U udenm aan, K ym en ja H äm een lääneissä saatiin sa d e tta vain 1/3 ja M ikkelin ja K uopion lääneissä sekä A hvenanm aalla n. y2 norm aalista. K esäkuun lo p p u puoliskon sa teet p aran siv at tässä suhteessa h u o m a t ta v a sti tila n n e tta, niin e ttä kevätviljojen kehitys oli yleensä su otu isa. E räissä yksityisissä kunnissa h a itta si jonkinverran kuivuus ja raesateet a ih eu ttiv at lakoutum is- ym. vau rio ita. H einä elokuussa arvioitiin kaikkien k evätviljojen sato keskim äärin koko m aassa k eskinkertaista parem m aksi ( ), su h d e lukujen ollessa lähes y h tä sato lu k u a korkeam pi kuin v astaavan a aikana edellisenä vuonna. Syyspuolella h idastui kevätviljojen tuleentum inen lakoutum isen ja epävakaisten sääsuhteiden vuoksi. Pohjois-Suom essa alenivat satotoiveet h u o m a tta v asti llavahinkojen johdosta. M yös sadon la a tu huononi m ain itu ista sy istä. K evätvehnän kylvö alkoi etelä- ja keski - S uom e ss a ja su o rite ttiin loppuun K e v ä t vehnän n iitto alkoi yleisesti elokuun päivinä ja p ä ä tty i syyskuun päivinä. K o rju u p ä ä tty i yleisesti v a sta lokakuun 4 5. päivinä, p aitsi H äm een läänissä ja A hvenanm aalla, jossa se p ä ä tty i jo sy y s k u u n puolivälissä. m uodostui kaikissa lääneissä, k a h ta pohjoisinta lään iä lu k u u n o tta m a tta, keskink e rta ista parem m aksi (koko m aan sato lu k u 5.8). Oulun ja L apin lääneissä jä i sato kesk in k ertaista huonom m aksi. O hran kylvö alkoi päivinä to u k o k u u ta ja p ä ä tty i etelä- ja keski-suom essa päivinä sam aa k u u ta ja L apin läänissä 2. p:nä kesäkuuta. O hran n iitto p ä ä tty i yleisesti elokuun 30. p:nä. A inoastaan L apin läänissä siirtyi n iitto syyskuun puolelle. K o rju u p ä ä tty i syyskuun päivien v ä lisenä aik an a ja V aasan ja Oulun lääneissä päivinä. O hrastakin sato m uodostui keskinkertaista parem m aksi (5.5) Oulun (4.7) ja Lapin (3. e) läänejä lu k u u n o tta m a tta. O hrassa on jonkinverran esiinty n y t ripsiäisvikoja. K au ran kylv ö ta p a h tu i rin n an k evätv ehnän kanssa ja p ä ä tty i yleisesti 2 3. p äiv ää m yöhem m in. N iitto alkoi U udellam aalla ja T urun ja P orin läänissä ennen elokuun 15 p äiv ää ja m uissa lääneissä päivinä elokuuta ja p ä ä tty i kaikissa lääneissä syyskuun päivien välisenä aikana. K o rju u p ä ä tty i yleisesti lo kakuun päivien välisenä aikana, eli n. 3 sik tern a fortsättningsvis f ö rbättrades. en verk ställdes om edelbart efter av slu tan d et av r&gskörden- B ärgningen avslutades allm änt den 4 Septem ber eller om kring en veeka senare än fö rra äre t. en u p p sk attades allm änt i heia landet tili över medelm ä tta n, i det sk ö rd etalet v a r 5.7 (är ). S&dden av höstsäd fö r 1949 ärs räkning künde ske under jäm f örelsevis gynnsam m a förhällanden. L ikasä v a r broddens utvecklingstid i allm änhet gynnsam. B roddbildningen v a r jä m n och bro d d arn a jäm förelsevis kraftiga varfö r gynnsam m a fö ru tsättn in g ar för en god Ö vervintring fanns. Värsäd. Sädden av v ärsäd skedde jäm förelsevis tid ig t, i m edeltal om kring en veeka tidigare än under föregäende är. Tack vare gynnsam m a v ä x tfö ru t sä ttn in g a r v ar groningen och broddbildningen jäm n. E n regnfattig period under ju n i m&nads fö rra del begränsade m ä rk b a rt v ä rs ä d e n stillv ä x t,ty i N ylands, K ym m ene och T avastehus län fick m an regn blott y3 och i S t. Michels och K uopio län sam t p a A land om kring % av d et norm ala. R egnen under ju n i m&nads senare del fö rb ä ttra d e i d e tta avseende m ä rk b a rt läget, sä a tt varsädens utveckling över huvud v a r gynnsam. I nägra enskilda kom m uner v a r to rk an nägot tili förf&ng och gelfall förorsakade liggsädm. fl. skador. U nder ju li augusti uppsk attades skörden fö r all värsäd i m edeltal i heia landet tili över m edelm & ttan ( ) i d et relationstalen voro n ärm are e tt heit skördetal högre än under m otsvarande tid senaste är. P a höstsidan fördröjdes varsädens m ognad tili följd av liggsäd och ostadig väderlek. I norra F inland nedsattes skördeutsikterna m ä rk b a rt p ä grund av frostskadorna. Även skördens k v a lite t försäm rades tili följd av n äm nd a orsaker. Sädden a v v ärv ete begynte i södra och m ellersta F inland och slutf ördes en av värvete begynte allm änt den augusti och avslutades den 8 10 Septem ber. B ärgningen fullbordades allm änt den 4 5 Oktober, utom i T av astehus län och p ä A land, d ar den avslutades red an i m edlet av Septem ber. en gestaltade sig i alla län, u tom i de tv ä nordligaste tili över medelm & ttan (heia land ets m edeltal 5.8). I U leäborgs och L a p p lands län blev skörden under medelm&ttan. Korns&dden begynte den 4 17 maj och slutf ördes i södra och m ellersta F inland den i sam m a m änad och i L appland den 2 juni. K ornskörden a v slutades allm änt den 30 augusti. E n d ast i L ap p lands län künde skörden f örsiggä f örst i b ö rjan av Septem ber. B ärgningen slutfördes m ellan den 7 10 Septem ber och i Vasa och Uleäborgs län m ellan den Även kornskörden g estaltade sig tili över m edelm ättan (5.5) m ed undantag a v Uleäborgs (4.7) och Lapplands (3.9) län. I körnet h ar förekom m it tripsskador. Havres&dden försiggick jäm sides m ed v arv e tet och slutfördes allm än t 2 3 d ag ar senare. S körden beg y nte i N ylands och i Abo och B jö rn e borgs län före den 15 augusti och i an d ra län den augusti och fullbordades i alla län m ellan den 5 11 Septem ber. B ärgningen avslutades allm änt den 5 10 Oktober, eller om kring 3 veckor senare 2

9 10 viikkoa m yöhem m in k u in edellisenä vuonna. K auran koko m aan sato on arv io itu keskinkertaista p arem m aksi (satoluku 6. 0). Oulun läänissä sato m uodostui keskinkertaiseksi (5.o) ja L apin läänissä huonom m aksi (4.5). Myös sekaviljan ja herneen sato tu lo k set arv osteltiin k esk in k ertaista parem m iksi (5.6). Peruna ja juurikasvit. P eru n an istu tu s ta p a h tu i vaihdellen m aan eri osissa p äivää aikaisem m in k u in vuonna Istu tu s alkoi etelä- ja keski- Suom essa yleisesti to u k o k u u n päivinä ja saatiin se loppuunsuoritetuksi U udenm aan, H äm een ja T urun ja P orin lääneissä ennen to u k o k u u n loppua. M ikkelin K uopion ja Vaasan lääneissä p ä ä tty i istu tu s 2 3. p:nä k esäk u u ta. A ikainen istu tu s ja läm pim ät sääsu h teet v a ik u ttiv a t edullisesti p erunan taim elletuloon ja kehitykseen. N iinpä voitiinkin elokuu ssa arvioida p eru nasado n m uodostuvan k esk i m äärin koko m aassa k esk in k ertaista parem m aksi. P e ru n aru tto a ei yleisesti ole esiin ty n y t. P erunan nosto p ä ä tty i epävakaisten säiden vallitessa p äiv in ä lo k ak u u ta, p aitsi Lapin läänissä, jossa korjuu p ä ä tty i syyskuun lopulla. S atotoiveet p aran iv at ja tk u v a s ti kasvukauden kuluessa, niin e ttä lokakuussa m erk ittiin sato luvulla 6.2 eli 1.6 yksikköä parem m aksi kuin lokakuussa 1947, jolloin silloinkin saatiin keskinkertainen sato. K u n lisäksi kylvöala oli suurem pi k u in aikaisem m in, m uodostui m aan koko peru n an sato ennätyksellisen suureksi. A inoasta a n L apin läänissä on sato arv io itu k eskinkertaista huonom m aksi (4.1) ja O ulun läänissä lähes kesk in kertaiseksi (4.6). V aasan ja K uopion lääneissä on sa to arvioitu keskinkertaiseksi (5.8 ja 6. 1), m uissa lääneissä hyväksi ( o). Ju u rik asv it k ylvettiin p äiv ää aikaisem m in k u in edellisenä vuonna. K y lv ö t ta p a h tu iv a t to u k o k u u n 2. p äivän ja kesäkuun 1. päivän välisenä aikana, p ä ä tty e n etelä-suom essa v astaavasti toukokuun 12. p äiv än ä ja pohjois-suom essa kesäkuun 14. päivänä. K asvu ta p a h tu i sittem m in suhteellisen suotuisten olosu h teid en vallitessa. E siintyneistä tuhoeläim istä m ainittakoon kaalikoin esiintym inen ristikukkaisissa ja porkkanakem ppi porkkanaviljelyksillä. Ju u ri - kasvien satotoiveet arvioitiin lokakuussa k eskinkertaisiksi ta i parem m iksi ja h u o m a tta v asti p arem m iksi k u in edellisenä vuonna. T urnipsin satoluvuksi m erk ittiin 5. 4, la n tu n luvuksi 5.5 ja rehuju u rik k aan sato lu v u k si sam oin 5.5 (v ). Heinä ja laidun. E nsim m äisen vuoden n u rm et jä i v ä t, jo h tu e n edellisen kesän epäedullisista kosteus - olosuhteista, huonoiksi ja epätasaisiksi, niin e ttä osa n u rm ista k y n n ettiin ylös. K u v attav a n k asv u k auden sääsu h teet olivat sen sijaan edullisia heinän urm ien kehityksen k an n a lta. H einän satotoiveet oliv atk in kesäkuussa k esk in k ertaista p arem m at. AIVreh u n valm istus voitiin a lo itta a etelä-suom essa jo k esäk u u n 7 8. päivien tienoilla. L aidunkausi alkoi m yös ta v allista aikaisem m in ja oli laitum ien kunto keskim äärin koko m aassa hyvä. H einän niito alkoi U udenm aan ja T urun ja P orin lääneissä yleisim m in k esäk u u n päivinä ja m uualla etelä-suom essa h ein äk u u n 3 5. päivien vaiheilla. K o rju u alkoi y leise sti päivinä h ein äk u u ta. M aan eteläpuolisän föreg&ende är. H avreskörden fö r heia landet är u p p sk a tta d tili över m edelm ättan (skördetalet 6. 0). I Uleäborgs län blev skörden m edelm ättig (5. 0) och i L applands län säm re (4. 5). Även blandsädens och ärternas skörderesultat uppsk attad es tili över m edelm ättan (5.6). Potatis och rotfrukter. P otatissättningen inträffade varierande i landets olika delar, 5 10 dagar tidigare än ä r Den begynte i södra och m ellersta F inland allm änt den m aj och slutfördes den i N ylands, T avastehus och Abo och Björneborgs län före m aj m änads slut. I S t. Michels, K uopio och Vasa län avslutades p o tatissättn in g en den 2 3 juni. D en tidiga sä ttn in g en och den v arm a väderleken inverkade gynnsam t pa potatisp lan tans uppkom st och utveckling. Sälunda künde m an i augusti u p p sk a tta potatisskörden i m edeltal i heia landet tili b ä ttre än m edelm ättigt. Potatisbladm ögel h a r ej allm änt y p p ats. P otatisupptagningen ändades under rädande osäker väderlek m ellan den 5 12 Oktober u tom i L applands län, d är bärgningen avslutades i slu tet av Septem ber. S kördeutsikterna fö rb ättrad es fortsättningsvis under växtperioden, sä a t t m an i Oktober bedöm de skörden m ed ta le t 6.2 eller 1.6 enheter b ä ttre än i Oktober 1947, d ä m an även fick en m edelm ättig skörd. D ä d ärtill arealen fö r sädd v ar stö rre ä n tidigare, blev landets p o tatisskörd exceptionellt sto r. E n d ast i L applands län h ar skörden u p p sk a tta ts tili under m edelm ättan (4.1) och 1 Uleäborgs län närm are m edelm ättan (4.6). I Vasa och K uopio län ä r skörden u p p sk a tta d tili m edelm ä ttig (5.8 och 6. 1), i an d ra län tili god ( ). R o tfru k te rn a säddes m ellan 7 11 dagar tidigare än föregäende är. Sädden verkställdes m ellan den 2 m aj och den 1 ju ni, och slutfördes i södra F in land respektive 12 m aj och i norra F inland 14 ju n i. T illväxten skedde sedan under jäm förelsevis gynnsam m a f örhällanden. Av skadeinsekter m ä m an näm na kälm alen i de korsblom m iga v äx te rn a och m orotsbladloppan i m orotsodlingarna. R o tfru k tern as skörd eu tsik ter uppsk attades i Oktober tili medelm ättiga, eller tili b ä ttre och m ä rk b a rt b ä ttre än föregäende är. S kördetalet fö r tu m ip s betecknas m ed 5. 4, för k älro t m ed 5.5 och fö r foderrova likaledes m ed 5.5 (är ). Höet och betet. F ö rsta ärets v allar blevo tili följd av föregäende som m ars ogynnsam m a fu k tig h etsfö r hällanden däliga och ojäm na, sä a t t en del av vallarn a plöjdes upp. D en ifrägavarande växtperiodens väderleksf örhällanden voro därem ot gynnsam m a vad beträffar hövallarnas utveckling. H öets sk ö rd e u t sik ter voro i ju n i över m edelm ättan. M an k ünde b ö rja m ed beredning av A lv -foder i södra F inland red an om kring den 7 8 juni. B etesperioden b e gynte även tidigare än vanligt och betesm arkerna voro i m edeltal i heia landet goda. H ö slä tte m b e gynte i N ylands och i Abo och Bj örneborgs län allm ännast den ju n i och annorstädes i södra F inland om kring den 3 5 juli. B ärgningen b e gynte allm änt m ellan den 8 12 juli. I landets

10 11 kolia p ä ä tty i n iitto päivinä h ein äk u u ta ja korju u 31. p äiv än ä h ein äk u u ta. Oulun läänissä p ä ä tty i n iitto päivinä h ein äk u u ta ja k o rju u elokuun 4 5. päivinä. L apin läänissä ja tk u i heinän niitto ja k o rju u aina elokuun 10. päivän vaiheille. H einäsato on arv io itu keskim äärin koko m aassa keskinkertaiseksi (satoluku 5.2). T urun ja Porin sekä U udenm aan lääneissä oli sato k esk in k ertaista p a rem pi. A pilan ja tim o tein siem ensato arvioitiin m yös keskinkertaiseksi (4.9). Odelm an k asv u A lv -nurm illa, k u in m yös heinänurm illa on ollut h yvä runsaiden syyskesän sateiden vuoksi. L aitum ien tila on niinikään arv io itu hyväksi m aan eteläisissä lääneissä ja keskinkertaiseksi m uissa lääneissä. E ri viljelyskasvien kasvutila eri ajan k o h tin a k asv u k auden kuluessa n äk y y seuraavista suhdeluvuista, jo tk a o so ittav at, m illaisiksi satotoiveet ta i jo k o r ja tu t sadot on keskim äärin arv o steltu m aatalousllitukselle kesän aik an a saapuneissa vuodentuloilm oit uksissa.1) södra hälft avslutades skörden m ellan den juli ooh bärgningen d en 31 juli. I U leäborgs Iän slutfördes skörden den juli och bärgningen den 4 5 augusti. I L applands Iän fo rtsatte hösla tte rn och bärgningen än d a tili om kring den 10 augusti. H öskörden är u p p sk a tta d i m edeltal tili m edelm ättig (skördetalet 5.2). I Ábo och B jö rn e- borgs sam t N ylands Iän v a r skörden över medelm ä tta n. F röskörden fö r klöver och tim otej uppsk a tta d es även tili m edelm ättig (4.9). A terväxten p ä AIV- s&som även p ä övriga vallar h ar v ä rit god till följd av de rikliga regnen p& sensom m aren. B etesm arkernas tillst&nd h ar även upps k a tta ts tili gott i landets sydliga Iän och tili medelm á ttig t i an d ra Iän. V äxtläget hos olika odlingsväxter vid skilda tid e r av växtperioden fram gär av följande relativ a ta i, som utvisa, vilket vitsord sk ö rdeutsikterna eller redan bärgad äring i m edeltal erhállit i de tili lantbruksstyrelsen under som m aren inkom na ärsväxtra p p o rtern a.1) Timóte insiemen Timóte jfrö Apilansiemen Klöverfrö Heinä Hö Rehujuurikas Foderrova Lanttu Kälrot Turnipsi Turnips Peruna Potatis Herne Ärter Kaura Havre Ohra Korn Ruis Räg Kevätvehnä Värvete Syysvehnä Höstvete Kesäkuu J u n i P Heinäkuu J u l i...»» Elokuu Augusti...»»» Syyskuu September»»» Lokakuu Oktober..»» »»»» Maatalousmaan ala. P u u tarh an, pellon, n iity n ja raiv a tu n laitum en ala on ollut kokonaisuudessaan ja prosentteina koko m aa-alasta seuraava: Lantbruksjordens areal. T rädgärdens, &kerns,ängens och den uppröjda betesm arkens areal h ar i sin helhet och i pro cen t av hela jord arealen v ä rit följande: Maalaiskunnat Landskommuner Kaupungit Städer Yhteensä Tillsammans % koko maa-alasta i % av hela arealen Puutar Trädg&rd O.o Peltoa Ä k e r Niittyä Naturlig äng Raivattua laidunta Uppröjd betesmark Pellon käyttö. P eltom aan k ä y ttö eri v iljelyskasveille ja kesannoksi v selviää lään eittäin, k ih la k u n n ittain ja m aanviljelysseuroittani liitetaulukoista 1. Seuraavassa esitetään koko m a a ta koskeva y hdiste lm ä (hehtaareina). Ákerns användning. Äkerns användning fö r olika odlingsväxter och trä d a är 1948 fram gär länsvis, häradsvis och inom lantbrukssällskapens om räden a v tabellbilagorna 1. I d et följande anföres en hela la n d et o m fattan d e sam m anställning (). *) Vuodentulotoiveitten ilmoittamisessa on käytetty numeroasteikkoa, jossa 8 tarkoittaa erittäin hyvää, 7 hyvää, 6 keskinkertaista parempaa, 5 keskinkertaista, 4 keskinkertaista huonompaa, 3 huonoa satoa, 2 melkein katoa ja 1 katoa. *) Vid angivandet av skördeutsikterna r tillämpats en sifferskala vari 8 betecknar synnerligen god, 7 god, 6 över medelmättig, 5 medelmättig, 4 under medelmättig och 3 dälig skörd sam t 2 nästan missväxt och 1 missväxt.

11 12 Syysvehnä H ö s tv e te..... K ev ätv eh n ä V ä r v e te... R uis R ä g... O hra K o r n... K au ra H a v r e... Sekuli B la n d sä d... H erne Ä r te r Maalaiskunnat Landskommuner Kaupungit Städer Yhteensä Inalles % Viljat yhteensä Summa säd P eru n a P o tatis... Sokerijuurikas S o ek erb e ta... L a n ttu K a ir o t... Turnipsi T u rn ip s... M uut ju u rik asv it Ö vriga r o tf r u k te r Peruna ja juurikasvit yht. Summa potatis och rotfrukter V intarehu G rö n fo d e r... H einänsiem en G r ä s f rö... Peltoheinä V a llh ö... A lv -rehu A lv -fo d er... P eltolaidun B e te sv a ll... Rehukasvit yht. Summa foderväxter K ehruukasvit S p ä n a d s v ä x te r Ö ljykasvit Oljeväxtfer n iistä därav: k u itu ö ljy p e lla v a fib e ro lje lin ö ljy p e lla v a o lje lin keltasinappi g u lse n ap M uut kasv it O vriga v ä x t e r T äysikesanto H e lträ d a Koko peltoala Hela äkerarealen o Niityn ala ja sen käyttö. N iityn a lasta ei v. 194S k e rä tty erikseen tie to ja. K oko n iitty ala on la sk ettu v su o ritetu n m aatalouslaskennan m ukaan, kuiten k in o tta en huom ioon k äy tettäv issä olevia ta r- k istu stieto ja. H einäksi k o rja ttu n iitty ala on la sk ettu ed elly ttäen suhde kokonaisniittyalaan lään eittäin ja m aanviljelysseuroittani sam aksi kuin vv keskim äärin. N iityn kokonaisala ja siitä heinäksi k o rja ttu osa esite tää n lä ä n e ittä in ja m aanviljelysseuroittani liite taulukossa 3. K oko m aan kohdalta tilasto lu v u t ovat seuraavat. Ängens areal och dess användning. Om ängsarealern a insam lades ej &r 1948 skilt fö r sig nägra uppgifter. H eia ängsarealen ä r beräknad p a grund a v den ä r 1941 v erkställda lantbruksräkningen, m ed iaktta g an d e a v tillbudsstäende kontrolluppgifter. Den del av ängsarealen varifr&n hö bärgats h a r beräknats u nder f ö ru tsättn in g, a t t förhällandet tili totalarealen länsvis och inom lantbrukssällskapens om räden v a rit detsam m a som áren i m edeltal. Ängens to ta la re a l och den del därav v arifrän hö b ärg ats fram ställas länsvis och inom lan tb ru k ssällskapens om raden i tabellbilagan 3. Vad heia landet b e trä ffar äro de sta tistisk a ta len följande: Maalaiskunnat Landskommuner Kaupungit Städer Yhteensä Tillsammans N iityn koko ala Hela än gsarealen Siitä korjattu heinäksi Därav bärgad tili hö % koko alasta i % av to ta la rea len

12 13 Hehtaarisadot ja sadon kokonaismäärä. E ri viljelyskasvien sadot v h eh taarilta sekä kokonaisuudessaan esitetään lä än e ittä in, m aanviljelysseuroittani sekä kokonaissatojen osalta m yöskin kih lak u n n ittain liitetaulukoissa 1 ja 2. A llaolevasta yhdistelm ästä näh d ään v asta a v a t koko m a ata koskevat luvut. Hektarskördarna ocli skördens totalbelopp. D e olika odlingsväxternas sk ö rd ar ä r 1948 p er h e k ta r och i sin helhet anföras länsvis, inom lantbrukssällskapens om räden och v ad beträffar to talsk ö rd arn a även häradsvis i tabellbilagorna 1 och 2. A v nedanst&ende sam m anställning fram gär m otsvarande ta i fö r hela landet. Hehtai irisadot p< er hektar Maalaiskunnat Landskommuner Maalaiskunn. ja kaupungit Landskomm. och städer Totals Maalaiskunnat Landskommuner dt Kokonilissadot kördar Maalaiskunn. ja kaupungit Landskommuner och städer dt Syysvehnä H ö s tv e te K evätvehnä V ärvete R uis R äg Ohra K o r n K au ra H a v r e Sekuli B landsäd H erne Ä r te r P eruna P o tatis Sokerijuurikas S o ck e rb e ta L a n ttu K a i r o t Turnipsi T u rn ip s M uut juurikasvit Övriga r o tf r u k te r V ih an tareh u (tuorepaino) - G rönfoder (färsk v ik t U Peltoheinä V a llh ö Tim oteinsiem en T im o tejfrö A pilansiem en K lö v e rfrö A lv -rehu A lv -foder K ehruukasvit - S p ä n a d s v ä x te r Ö ljykasvit - O lje v ä x te r N iittyheinä Ä n g s h ö rehuyksikköinä. J o tta saataisiin käsitys sadon k ok on aism äärästä, on ravinnoksi ja rehuksi kelvolliste n sa to tu o tteid en m äärä seuraavassa esite tty rehuyksiköiksi m u u n n ettu n a. P eltolaitum esta ja heinänurm ien odelm ista s a a tu sato on kuitenkin, arvioim ista v a rte n v älttä m ättö m ie n ensitietojen p u u t tuessa, jä te tty laskelm an ulkopuolelle. M uuntam inen on su o rite ttu edellyttäen, e ttä eri sa to tu o tte ita on y h teen rehuyksikköön sisälty n y t seuraavia m ääriä (kiloina): vehnä, ruis, ohra ja herne l.o, sekavilja l. i, k au ra 1.2, peruna 5.0, sokerijuurikas 4.5, tu rn ip si 12.5, m u u t ju u rik asv it 9.0, peltoheinä 2.5, v ih antareh u 10. o, n iitty h ein ä 3.0, sokerijuurikkaan n a a tit 12.0, m uiden juurikasvien n a a tit 15.o, syysviljojen ja kev ätv ehnän oljet 5.0, k au ra n, ohran ja sekaviljan oljet 4.0 sekä herneen ja v irn an oljet 3.5. Ju u rikasvien n aattisad o t on la sk e ttu kertom alla juurisadot sokerijuurikkaalla kertoim ella l.o, turnipsilla O.is sekä m uilla juurikasveilla v a sta a v a sti kertoim ella L askettaessa olkisatoja on k ä y te tty seuraavia, olki- ja jyväsadon su h d e tta osoittavia kertoim ia: ruis 2. 0, syysvehnä 1.8, k ev ätv eh n ä 1.5, k au ra 1.4, ohra, herne ja sekavilja 1.3. N äillä perusteilla la sk e ttu reh uy k sik kö m äärä on v ollut seuraava: en i foderenheter. F ö r a t t m an skall fä en uppfattn in g av skördens totalbelopp fram ställes m ängden a v de tili föda och foder dugliga skördeprodukte rn a i d et följande om räknad i foderenheter. Den skörd m an erh&llit frä n äterv äx te n p ä betesvallar och vallar h ar m an likväl u teläm n at, em edan nödiga prim äruppgifter fö r beräk n an d et av dessa skördar saknas. O m räkningen h ar verkställts i d et m an an ta g it a tt en foderenhet a v de olika skördeprodukte rn a innehällit följande m ängder (i ): vete, räg, k o rn ooh ä rte r 1. o, blandsäd 1. i vre 1.2, potatis 5.0, sockerbeta 4.5, tu rn ip s 12.5, andra ro tfru k te r 9.0, vallhö 2.5, grönfoder 1 0.o, ängshö 3.0, sockerbetans blast 12.o, an d ra ro tfru k ters blast 15.o höstsädens och v&rsädens lm 5. o, vrens, kornets och blandsädens lm 4.0 sam t ärternas och vickerns lm 3.5. R otfrukternas blastskördar h a beräknats genom a tt m ultiplicera ro tfruktsskördarna fö r sockerb e ta n mod m ultiplikatorn l.o, fö r tu rn ip s m ed 0.15 sam t för an d ra ro tfru k te r analogt m ed Vid b eräk n an d et av lm skördarna h a r m an använt följande m ultiplikatorer, vilka ädagalägga förhälland e t m ellan lm skörden och skö rden av kärna: räg 2. 0, höstvete 1.8, värvete 1.5, vre 1.4, korn, ä rte r och blandsäd 1.3. D en p ä dessa grunder beräknade foderenhetsm ängden h a r ä r 1948 v ä rit följande. *) Arvio Uppskattning

13 14 Vehnä V ete... Ruis R a g... O hra K o r n... K au ra H a v r e... Sekuli B landsäd... H erne Ä r te r... P eruna P o tatis... Sokerijuurikas S o c k e rb e ta... L a n ttu K a ir o t... T urnipsi T u rn ip s... M uut juurik asv it Övriga r o tf r u k te r... V intarehu G rönfoder x) A lv -rehu A lv -fo d e r... P eltoheinä V a llh ö... Syysviljan oljet H alm av höstsäd... K evätviljan»»» värsäd... Palkokasvien»»» b a ljv ä x te r... Maalaiskunnat Landskommuner ^ Maalaiskunnat ja kaupungit Landskommuner och städer 1000 te Viljat yhteensä Summa säd Juurikasvit yhteensä Summa rotfrukter Yhteensä vintarehu, heinä ja o ljet Summa grönfoder, vallhö och lm Sokerijuurikkaan n a a tit B last av so c k e rb e ta... T urnipsin n a a tit B last av tu rn ip s... M uiden juurikasvien n a a tit B last av övriga ro tfru k ter Yhteensä n aa tit- - Summa blast pellosta Avkastningen av äkern Sadon arvo. Sadon ra-arvoa m äärättäessä on sa to tu o tteid e n hintoina k ä y te tty, m ikäli m ahdollista, m aanviljelijöille m yyntipaikalla m a k settu ja hintoja eli ns. luovutushintoja. M arkkinattom ien rehujen h in n a t on arv io itu n iitä vastaavien m arkkinakelpoiste n sa to tu o tteid e n hintojen perusteella, ottam alla huom ioon niiden suhteellinen ruokinta-arvo. Vehnän, rukiin, ohran, k au ran, perunan, la n tu n, peltoheinän sekä heinänsiem enen h in n at on sa a tu Pellervo-Seuran m ark kinatutkim uslaitoksen tilasto sta, ja ne ovat syyskuussa alkaneen satovuoden m yyntim äärien m u k aa n p u n n ittu ja keskihintoja. M uut h in n at ovat joko virallisesti v a h v iste ttu ja ta k u u h in to ja (pellava ja pellavansiem en) ta i y lläm ain ittu ja arviohintoja. K ä y te ty t keskihinnat ja niiden perusteella lask etu t sadon a rv o t selv iäv ät allaolevasta yhdistelm ästä: ens värde. Vid bestäm m ande av skördens penningvärde h ar säsom pris fö r skördeprodukterna sä v itt m öjligt an v änts ä t jo rd b ru k arn a p ä försäljningsorten betalade pris eller s. k. överlätelfeepris. P risen fö r de foderslag, vilka sakna m arknad, b eräk n ats m ed st öd av prisen fö r m otsvarande m arknadsdugliga skördeprodukter m ed beaktande a v deras relativa utfordringsvärde. P risen för vete, rag, korn, vre, p o ta tis, tu rn ip s, vallhö sam t höfrö h ar m an f&tt frä n den S tatistik, som utgivits av Pellervo- Sällskapets m arknadsforskningsanstalt och de äro vägda m edeltal enligt försäljningsbestäm m elserna fö r d et i Septem ber ingängna skördeäret. Övriga pris äro antingen officiellt sta d fä sta garantipris (lin eller linfrö) eller ovannäm nda värderingspris. De använda m edelprisen och p a grund av dem beräknade skördev ärd en fram gä a v nedanstäende sam m anställning. Hinta Sade >n kokonaisai vo ens totalv 'iin le :lta Maalaiskur m at Maalaiskunnat ja kaupungit Pris Landskoran luner Landskommuner och städer per mk % mk % V ehnä V ete... 14: Ruis R ag : O hra K o r n... 13: K au ra H a v r e... 11: Sekuli B la n d s ä d... 13: H erne Ä rter... 17: Yhteensä v ilia Summa säd x) Arvio Uppskattning

14 15 Hinta :lta Pris per Sadon kokonaisarvo Maalaiskunnat Landskommuner 1000 mk % ens totalvärde Maalaiskunnat ja kaupungit Landskommuner och städer mk % P eruna P otatis... 3: Sokerijuurikas S o ck erb e ta... 5: L a n ttu K a ir o t... 4: T urnipsi Turnips... 1: M uut juurik asv it A ndra ro tfru k te r... 1: Juurikasvit yht. Summa rotfrukter V intarehu G rö n fo d e r... 1; P eltoheinä V a llh ö... 5: N iittyheinä Ä n g s h ö... 4: A lv -rehu A lv -foder... 2: Syysvilj.oljet H alm av h ö s ts ä d... 1: K evätvilj.oljet H alm av v ä r s ä d... 2: » P alkokasvien oljet H alm av b aljv äx ter.. 2: Yhteensä vintarehu, heinä ja oljet Summa grönfoder, vallhö och lm Juurikasvien n a a tit B last av ro tfru k te r.. 1: Apilan siem en K lö v erfrö.....' : a Tim otein siem en Tim otejfrö : K ehruukasvit: Spänadsväxter: varsisato f i b e r : siem ensato frö... 55: Ö ljykasvit O ljeväxter... 50: Kaikki yhteensä Totalsumma o o Leipäviljan ja perunan kulutusiaskelma. Leipäviljan ja p erunan kuiutuslaskelm at oso ittav at, m iten paljon n äitä sa to tu o tte ita on, huom ioonottaen m yöskin tuonnin, riittä n y t ihm isten ja kotieläinten ravinnoksi sekä teollisuudessa k äy te ttä v ä k si syyskuun 1 p alkavan satokauden aikana. Laskelm assa ei k u ite n k aa n ole o te ttu huom ioon m ahdollisten v arastojen supistum isesta ta i kasvam isesta jo h tu v ia lisäyksiä ta i vähennyksiä. N ettosatojen laskelm issa on keskim ääräisinä kylvö - m äärinä h eh taaria kohden p id e tty syysvehnällä, rukiilla, ohralla ja kauralla 200, herneellä 240, kevätvehnällä 250 ja perunalla M aantu o d u t jauho- ja ry y n im äärät on m u u n n e ttu kokonaiseksi viljaksi, jolloin on edellytetty, e ttä 100 :sta kokonaista viljaa saadaan keskim äärin 65 vehnäjauhoja ta i -ryynejä, 95 ruisjauhoja, 60 ohrary y n ejä ta i jauhoja ta i 50 k au rary y n ejä ta i jauhoja. Konsumtionsberäkning av brödsäd och potatis. B rödsädens och potatisens konsum tionsberäkningar utvisa, h u ru m ycket a v dessa skördeprodukter m ed iakttagan d e även av im porten v ä rit tillfyllest fö r m änniskornas och husdjurens näring och fö r an v än d - ning i in d u strin under den skördeperiod, som begynte den 1 sep t Vid beräkningen äro läm nade u ta n avseende förökningar eller förm inskningar, vilka föranletts av en inskränkning eller tillv äx t av m öjliga forrad er. Vid beräknandet av netto sk ö rd arn a h ar som m edelutsädesbelopp p er h e k ta r för höstvete, r&g, korn och vre ansetts v ara 200, fö r ä rte r 240, för värvete 250, för potatis De tili landet införda m jöl- och grynm ängderna h av a om räknats tili sä d, d a m an fö ru ts a tt, a tt a v 100 hei säd f&r m an i m edeltal 65 vetem jöl eller -gryn, 95 rägm jöl, 60 korngryn eller m jöl sa m t 50 vregryn eller m jöl. 1/ / Kylvö Utsäde... Nettosato Nettoskörd.. Tuonti Införsel... Vienti Utförsel... Vehnä Vete Ruis Räg Ohra Korn Herne Ärter Y hteensä leipävilja Tillsammans brödsäd Kaura Havre Peruna Potatis Yhteensä kulutusta varten Tillsammans för konsum... Kulutus 1 henkeä kohden Konsum per invanare

15 16 III. K otieläim et. Kotieläinten luku. K otieläinten lu k u v on, k u te n johdannossa on m ain ittu, selv ite tty m aaliskuun 1 p:ään kohdistuneella yleisellä laskennalla. Tilaston tu lo k set esitetään lään eittäin, k ih lakunnittain ja m aanviljelysseuroittani liitetaulukossa 4. Seuraavassa m ainittakoon eri eläinten lu k u koko m aassa, o tta en erikseen m aalaiskunnat ja kaupungit. III. Husdjuren. A ntalet husdjur. H usdjurens an tal är 1948 r, säsom d et i inledningen omnäxnnts, u tre tts genom den allm änna räkningen, som hänför sig tili den 1. m ars. R esu ltaten av S tatistiken fram ställas länsvis, h äradsvis och inom lantbrukssällskapens om räden i tabellbilagan 4. I d et följande m ä om näm nas de olika djurens an tal i heia landet varvid landskom - m un ern a och stä d ern a uppgivits skilt fö r sig. Hevosia Hästar: H evosia, yli 3 v. H ästar, över 3 ä r... N uoria hevosia, 1 3 v. U nghästar, 1 3 ä r... Varsoja, alle l v. Föl, under 1 ä r... Maalaiskunnat Landskommuner Kaupungit Städer Yhteensä Tillsammans Yhteensä Summa Nautaeläimiä Nötkreatur: Sonneja, yli 2 v. T jurar, över 2 är Lehm iä K o r N uoria sonneja ja hiehoja yli l v. U ngtjurar och kvigor över 1 är V asikoita, alle l v. K alvar, under 1 är Yhteensä Summa Lampaita Far: L am paita, yli l v. F är, över 1 ä r K aritsoita, alle l v. La m m, under 1 ä r Yhteensä Summa Vuohia Getter: Vuohia, yli l v. G etter, över 1 ä r Sikoja Svin: K arju ja, yli 6 kk. F arg altar, över 6 m ä n E m akoita, k an tav ia ja im ettäviä M odersuggor, dräktiga och d ig iv a n d e L ihotussikoja, yli 6 k k. Gödsvin, över 6 m än N uoria sikoja, 2 6 kk. U ngsvin, 2 6 m än P orsaita, alle 2 kk. - Grisar, under 2 m ä n Yhteensä Summa Poroja Renar: P oroja, yli 1 v. R enar, över 1 ä r P oroja, alle 1 v. R enar, under 1 ä r Yhteensä Summa Siipikarjaa Fjäderfän: K anoja ja kukkoja, yli 6 k k. H öns och tu p p a r, över 6 m än M uuta siip ik a rja a A nnat fjäderfä Yhteensä Summa Nautayksikköluku. E ri k o tieläinten yhteinen lu k u on e site tty seuraavassa nautayksikköinä. M uuntam inen nautayksiköiksi on su o rite ttu uusia, vuoden 1941 tilastossa ensi k erran sovellettuja suhdelukuja k ä y ttä e n. N iiden m u k aan y h teen nautayksikköön on la sk e ttu 0.8 täy sik asv u ista hevosta, 1 nuori hevonen ta i 1 1/3 varsaa, 1 lehm ä ta i täysikasvuinen sonni, 2 n u o rta sonnia ta i hiehoa, 3 vasikkaa, 8 aikuista lam m asta ta i 10 k aritsaa, 5 v u o h ta, 2 aik u ista (yli 6 k k.) sikaa, 2.5 n u o rta sikaa ta i 10 porsasta, 50 k an a a ta i 33 m u u ta siipieläintä. N äitä suhdelukuja k ä y ttä e n on n au tay k sik öiden lu k u sa a tu koko m aassa seuraavaksi: Antalet nötkreatursenheter. D et gem ensam m a a n ta le t av de olika h u sd ju ren h a r fram ställts i d et följande i n ö tkreatursenheter. O m räkningen tili n ö tk reatu rsenheter h a r m an v erk ställt genom a tt använda nya i 1941 ärs Statistik fö rsta gangen tilläm pade reduktio n stal. E nligt dessa h ar en nötk reatu rsen h et m otsv a ra t 0.8 fullvuxna h ästar, 1 unghäst eller 1 1/3 föl, 1 ko eller fullvuxen tju r, 2 u n g tju ra r eller kvigor, 3 kalv ar, 8 fu llv ux n a far eller 10 lam m, 5 g etter, 2 fullvuxna (över 6 m an.) svin, 2.5 unga svin eller 10 grisar, 50 höns eller 33 an d ra fjäderfän. Med användande av dessa reduktionstal h ar m an fä tt an tale t n ö tk reatu rsen h eter i heia landet tili följande.

16 17 Nautayksijcöitä Nötkreaturaenheter H evoset H ä s t a r N autaeläim et N ö tk reatu r L am paat F ä r Siipikarja F jä d e r f ä Yhteensä Summa Kotieläimet ja pinta-ala. Lopuksi esitetään eri k o tieläinten lu k u m yöskin 100 peltohehtaaria sekä 100 m uunnetun m aatalousm aan h eh taaria kohti. Y hteen h eh taariin m u u n n e ttu a m aatalousm aan alaa on la s k e ttu 1 h a p eltoa ta i 3 h a n iitty ä ta i ra iv a ttu a la id u n ta. Husdjuren och arealen. Slutligen fram ställes även an tale t av de olika husdjuren per 100 h a äker sam t per 100 h a om räknad lanthruksjord. Till 1 h a omräk n ad lanth ru k sjo rd h ar beräknats 1 h a äker eller 3 h a äng eller rö jd betesm ark. 100 peltoheh 100 muunn. maatal. taaria kohti maan kohti per 100 Per 100 reduceäker rad jordbruksareal H evosia H ä s t a r o N autaeläim iä N ö tk re a tu r i 56.9 n iistä lehm iä d ärav k o r L am paita F a r Vuohia G e t t e r Sikoja S v in Siipikarjaa F jäderfä IV. M eijeriliike. Meijerien luku. Vuoden 1948 m eijeritilastoa v a rte n on sa a tu tie to ja kaikkiaan 476 m eijeristä.1) Ne ja k aa n tu iv a t om istajiensa m ukaan koko m aassa ja lä än e ittä in seuraavalla tavalla: IV. M ejerirörelsen. Antalet mejerier. F ö r sam m anställande av 1948 ärs S tatistik h ar m an inalles fä tt uppgifter frän476 m ejerier.1) De fördelade sig enligt ägare i heia landet och länsvis p ä följande sä tt: Lääni tai maakunta Län eller landskap Yksityisiä henk. Enskilda personer Luku Antal % Osakeyhtiöitä Aktiebolag Luku Antal % Osuuskuntia Andelslaa Luku Antal % Yhteensä Summa Luku Antal % Vv keskimäär. Ären i medeltal Uudenmaan Nylands O 58 Turun ja Porin Äbo och Björnebörgs loo.o 116 Ahvenanmaan Älands OO.0 10 loo.o 14 Hämeen Tavastehus... 6 lo.o O 62 Kymen Kymmene loo.o 14 loo.o 44 Mikkelin St. Michels loo.o 30 Kuopion Kuopio loo.o 45 Vaasan Vasa loo.o 154 Oulun Uleäborgs loo.o O 57 Lapin Lapplands... 1 loo.o 1 loo.o 4 Valtakunta Riket Ö0.O 584»»> loo.o Vv keskim. Aren i medeltal loo.o. Maidonlähettäjien suurin lukumäärä. Jonkinlaisen k u v an m eijerien toim ipiirien laaju u d esta a n ta a m a i d o n läh ettäjien luku. K yselylom akkeessa tiedusteltiin k u stak in m eijeristä m aidonlähettäjien su u rin ta lu k u a kalenterivuoden 1948 aikana. S aatujen vastau sten perusteella esitetään seuraavassa m aidonlähettäjien y h teen lask ettu lu k u sekä keskiluku m eijeriä kohti lä ä n e ittä in ja m eijeriryhm ittäin. Maximiantalet mjölkleverantörer. E n viss bild av vidden fö r m ejeriernas veksam hetsdistrikt giver m jölkleverantörernas an tal. I frägeform uläret förfrdgade m an sig om m axim iantalet m jölkleverantörer u nder kalender& ret P ä grund av erhällna sv ar fram ställes d et sam m anräknade an ta le t av m jö lk lev eran tö rer sam t m edeltalet p er m ejeri länsvis och fö r olika m ejerig rup p er säsom följer. x) Tilasto koskee meijereitä, joiden valmistusmäärä on vähintään 500 voita tai juustoa. J) Statistiken omfattar mejerier, vilka tillverkat minst 500 smör eller ost

17 18 Lääni tai maakunta Län eller iandskap Yksit yismeljerit Enskilda mejerier yhteensä tillsamman meij. kohti per mejeri Osakeyhtiömeijerit Aktiebolagets mejerier yhteensä meij. kohti tillsamman per mejeri Osuusmeijerit Andelsmejerier yhteensä meij. kohti tillsamman per mejeri Kaikki meijerit Samtliga mejerier yhteensä meij. kohti tillsamman per mejeri Uudenmaan Nylands Turun ja Porin Abo och Björneborgs Ahvenanmaan Älands Hämeen Tavastehus Kymen Kymmene Mikkelin St. Michels Kuopion Kuopio V aasan V asa Oulun Uleäborgs Lapin Lapplands Yhteensä Summa Meijerien rastaan ottama maito- ja kermamäärä. Meijereihin ja niiden alaisille kuorima-asemille v a s taanotettiin vuoden 1948 aikana tuottajilta seuraavat määrät m aitoa ja kermaa (desitonneja). Av mejerierna mottagen mjölk- och gräddmängd. I m ejerierna och i dem underlydande skum stationer m ottogs under ä r 1948 av producenterna följande m ängder m jölk och grädde (dt.). Lääni- tai maakunta Län eller Iandskap Yksityismeijerit Enskilda mejerier Maitoa Mjölk Kermaa Grädde Osakeyhtiömeijerit Aktiebolagsmejerier Maitoa Mjölk Kermaa Grädde Osuusmeijerit Andelsmejerier Maitoa Mjölk Kermaa Grädde Kaikki meijerit Samtliga mejerier Maitoa Mjölk Kermaa Grädde Uudenmaan Nylands Turun ja Porin Abo och Björneborgs Ahvenanmaan Älands Hämeen Tavastehus Kymen Kymmene Mikkelin St. Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleäborgs Lapin Lapplands Yhteensä Summa Meijeriä kohti Per mejeri K oko tu o tta jilta v a sta a n o te ttu m aitom äärä on yhdistelm än m ukaan ollut d t ja kerm a- m ä ärä d t. M uunnettaessa kerm a m aidoksi suhteessa 1 kilo kerm aa = 7.5 m aitoa, m ikä suhde v a sta a suunnilleen kerm an 30 % :ksi lask ettu a ra sv a p ito isu u tta, saad aan m aito- ja kerm am äärä m aidoksi m u u n n e ttu n a dt:ksi. V oli vastaava m ä ärä d t. U seim m ista m eijereistä on lisäksi s a a tu tie to ja v astaa n o tetu n m aitom äärän jakaantum isesta eri k u u kausille. N iiden v astaa n o tta m asta m aitom äärästä k aik k iaan d t on eri kuukausina v a sta a n o te ttu seu raav at p rosenttim äärät. H ela den av producenterna m o ttag n a m jölkm ängden h ar enligt sam m anställningen v ä rit d t och gräddm ängden d t. Vid om räkning av grädde tili m jölk enligt förh&llandet 1 kilo grädde = 7.5 m jölk, vilket förhällande m otsvarar ungefär den för grädden beräknade 30 % fetth alten, fär m an m jölk- och gräddm ängden om räknad tili m jölk a tt uppgä tili d t. Är 1947 v ar m otsvarande m ängd d t. F rä n de fiesta m ejerier h a r m an därfeill f&tt uppgifter om den m o ttag n a mj ölkm ängdens fördelning p ä olika m&nader. Av den av dem m o ttag n a m jölkm ängden inalles d t h a r m an under de olika m änad erna m o ttag it följande procentm ängder.

18 19 Lääni tai maakunta Län eller iandskap Vastaanotettu kaikkiaan Mottagit inalles Tammikuu Januari Helmikuu Februari Maaliskuu Mars Siitä eri kuukausina % därav i varje mänad, % Huhtikuu April Toukokuu Maj Kesäkuu Juni Heinäkuu Juli Elokuu Augusti Syyskuu September Lokakuu Oktober Marraskuu November Joulukuu December Yhteensä Summa Uudenmaan Nylands loo.o Turun ja Porin Äbo och Björneborgs loo.o Ahvenanmaan nds loo.o Hämeen Tavastehus O Kymen K ym m ene loo.o Mikkelin St. Michels loo.o Kuopion K u o p io loo.o Vaasan Vasa loo.o Oulun U leäborgs loo.o Lapin L applands loo.o Valtakunta Riket O Meijerituotantoon käytetty maito ja kerma. M eijereissä k ä y te ttiin voin, ju u sto n, kaseinin ja kvarkin valm istukseen täysim aitoa, kerm aa ja k u o rittu a m aitoa seu raav at m ä ärät, desitonneina. T aulukosta selviää m yöskin täysim aidon m enekki voi- ja juustokiloon sekä täy sim aid on keskim ääräinen rasv a p ro se n tti, joka on la sk e ttu aritm eettisen a keskiarvona eri m eijerien ilm o ittam ista keskirasvaprosenteista. Tili mejeriproduktionen använd mjölk och grädde. I m ejerierna användes fö r tillverkning av sm ör, ost, kasein och k v ark följande m ängder helm jölk, grädde och skum m ad m jölk, i deeiton. Av tabellen framg&r även ätgängen av helm jölk till 1 sm ör och ost sam t m edeltalet fö r helm jölkens fettp ro cen t, vilken är beräknad som e tt aritm etisk t m edelvärde av de tili de olika m ejerierna m eddelade m edelfettprocente rn a. Lääni tai maakunta Län eller Iandskap Voinvalmistukseen Tili smörberedningen Täysimaitoa Helmjölk Kermaa Grädde J uustonvalmistukseen Tili ostberedningen Täysimaitoa Helmjölk Kuor. maitoa Skummad mjölk Kaseinin ja kvarkin valmistukseen Tili kasein och kvarkberedning Täysimaid. menekki Ätgängen av helmjölk Voikiloon Tili 1 smör Juustokiloon Till 1 ost Täysimaidon rasva- % Helmjölkens iett- % Uudenmaan Nylands Turun ja Porin Ab o och Björneborgs Ahvenanmaan nds Hämeen T avastehus Kymen Kymmene Mikkelin St. Michels Kuopion Kuopio Vaasan V asa Oulun Uleaborgs Lapin L applands Valtakunta Riket Yks. meijerit Ensk. mejerier Oy. meijerit Ab. m ejerier Osuusmeijerit Andelsmejerier V oinvalm istukseen k ä y te tty täy sim aito m äärä on 57.9 % tu o tta jilta v a sta a n o te tu sta m aito m äärästä. M eijereihin tu o tu k erm a k ä y te ttiin kokonaisuudessaan voinvalm istukseen. Juustonvalm istukseen on m ennyt täy sim aito a vain 8.6 % koko v astaa n o tto m ä ärästä. K u o rittu a m aitoa on ju u sto ih in k ä y te tty yli k o lm annes sam aan ta rk o itu k seen k ä y te ty s tä täysim aitom äärästä. Meijerien tuotanto. T ilastotietoja an tan e et m eijerit ja k a a n tu v a t tu o ta n to n sa laad u n m u k aan eri ryhm iin seuraav asti: D en till sm örberedningen använda m ängden av helmj ölk är 57.9 % av den m jölkm ängd, som m ottagits av producenterna. D en tili m ejerierna häm tade grädden användes lielt och llet tili sm örbered-.ningen. Till osttillverkningen h ar ätg&tt helm jölk b lo tt 8.6 % av den m o ttag n a m ängden. Skum m ad m jölk h ar tili o starn a använts om kring en tredjedel av tili sam m a ändam äl använda m ängd av helm jölk. Mejeriernas Produktion. M ejerier, vilka avgivit sta tistisk a uppgifter fördelade sig efter k v aliteten av sin P roduktion i olika gru p p er p ä följande sä tt:

19 20 Yksityismeijereltä F.nskilda mejerier Luku Autal % Oy.-meijereitä Aktiebolagsmejerier Luku Antal % Osuusmeijereitä Andelsmejerier Luku Antal % Yhteensä Tillsamman Luku Antal % Vv keskim. Ären i medeltal Voimeijereitä Sm örm ejerier... Juustomeijereitä Ostmejerier... Voi- ja juustomeijereitä Smör- och ostmejerier Yhteensä Tillsamman O 584 Vv keskim. Ären i medeltal loo.o o L ään eittäin ja k aan tu iv a t m eijerit tu o ta n to n sa m u k aan seuraavasti. Länsvis fördelade sig m ejerierna enligt sin p ro d u k tio n p ä följande sä tt: Lääni tai maakunta Län eller landskap Voimeijereitä Smörmejerier Luku Antal % Juustomeijereitä Ostmejerier Luku Antal % Voi- ja juustomeijer. Smör- och ostmejerier. Luku Antal % Yhteensä Summa Luku Antal % Uudenmaan Nylands loo.o Turun ja Porin Äbo och Björneborgs loo.o Ahvenanmaan nds loo.o Hämeen T avastehus loo.o Kymen Kymmene loo.o Mikkelin St. Michels loo.o Kuopion Kuopio loo.o Vaasan Vasa loo.o Oulun Uleähorgs O Lapin L applands... 1 loo.o 1 loo.o Valtakunta Riket o V Är Vv keskim. Ären loo.o i medeltal loo.o M eijerien vointuotannon yhteen lask ettu m äärä oli v , m inkä lisäksi valm istettiin heravoita, jo ta ei ole o te ttu lu k u u n seuraavissa taulukoissa. V alm istusm äärä ja k aan tu i eri lääneille ja eri m eijeriryhm ien kesken seu raav an y h distelm än m ukaisesti; tä m ä n ohella on ilm o itettu v a l m istu sm äärät v ja vv keskim äärin. D en sam m anräknade m ängden av m ejeriernas sm örproduktion v ar ä r , v artill ytterligare tillverkades vasslesm ör, som ej b eak tats i följande tabeller. Produktionsm ängden fördelade sig p ä olika Iän och p a olika m ejerigrupper enligt följande sam m anställning; d ärjäm te meddelas sm örtillverkningen fö r ä r 1947 och ären i m edeltal. lä ä n i tai maakunta Iä n eller iandskap Yksityismeijerit Enskilda mejerier OY.-meijerit Aktiebolagsmejerier Osuusmeijerit Andelsmejerier Yhteensä Summa V Ar 1947 Vv keskim. Aren i medeltal % % % % % % Uudenmaan Nylands Turun ja Porin Äbo och Björneborgs Ahvenanmaan nds Hämeen Tavastehus Kymen Kymmene Mikkelin St. Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleäborgs Lapin Lapplands Valtakunta Riket O IHII.il O O O O Vuonna 1947 Är _ Vv keskim. Ären i m edeltal

20 21 S euraavasta tau lu k o sta käy- ilm i m eijerien ja k a a n tum inen eri ryhm iin vointuotannon suuruuden m u k aa n sekä vointuotannon kokonaism äärä kussakin suuruus ryhm ässä. Av följande ta b lä fram gar m ejeriernas fördelning i olika storleksgrupper efter sm örproduktionens m ängd sam t to ta la sm örproduktionen i varje storleksgrupp. Tuotantoryhmä Produktionsgrupp Meijerien luku Antal mejerier V Ar 1947 % V Är 1947 % Valmistusmäärä, Tillverkningsmängd, Vv keskim. Ären i medeltal % Under O.o (0.0) » »> » » » »> » » ja yli och ö v e r Yhteensä Tillsamman Ü.O o Ju u sto n tu o tan to oli v kaikkiaan , m istä m ä ärästä em m ental-juustoja ja ns. pik k u ju u sto ja Ns. sulatejuuston valm istuksesta ei tilastossa ole tieto ja. L ään eittäin ja eri m eijeriryhm issä valm istettiin ju u sto ja seu raav at m äärät. O stproduktionen v ar är 1948 inalles , äv denna m ängd em m entalostar och sk. sm äostar Om tillverkning a v sk. sm ältostar h a r m an ej nägra uppgifter i Statistiken. Länsvis och i de olika mej erigrupperna tillverkades o sta r tili följande belopp. Lääni ta i maakunta Län eller landskap Yksityismeijerit Enskilda mejerier O. Y.-mcijerit A. B.-mejerier Osuusmeijerit Andelsmejerier Yhteensä Summa V Ar 1947 Vv keskim. Ären i medeltal % % % % % j % Uudenmaan Nylands Turun ja Porin Abo och Björneborgs Ahvenanmaan nds Hämeen Tavastehus Kymen Kymmene Mikkelin St. Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleäborgs Lapin Lapplands Valtakunta Riket O O V Ar Vv Aren _ Ju u sto n tu o tan n o n suuruuden m ukaan ja k aan tu iv a t m eijerit eri ryhm iin tav alla, joka selviää seuraavasta taulukosta: M ejeriernas fördelning i olika storleksgrupper efter osttillverkningens m ängd fram g är av följande tabell: Tuotantoryhmä Produktionsgrupp Meijerien luku Antal mejerier V Ar 1948 % V Är 1948 Valmistusmäärä, Tillverkningsmängd, % Vv Ären / /O ^ Ue _ 1000 k g... Under (O.o) » » » » » » » » ja yli och över k g Yhteensä Tillsamman o Ö0.O 1«41178«100. o

III M A ATA LOUS 41 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO. VUOSINA 1944 ja 1945 III JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. ÂREN 1944 och 1945

III M A ATA LOUS 41 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO. VUOSINA 1944 ja 1945 III JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. ÂREN 1944 och 1945 SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLE STATISTIK III M A ATA LOUS 41 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUOSINA ja III l a n t h u s h Al l n in g 4 1 JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL ÂREN och L'AGRICULTURE

Lisätiedot

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census Suomen virallinen tilasto Finlands officiella Statistik Official Statistics of Finland VI C:106 Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census 1980 Osa XV Del XV Volume

Lisätiedot

Sisäpiirintiedon syntyminen

Sisäpiirintiedon syntyminen Kai Kotiranta Sisäpiirintiedon syntyminen Kontekstuaalinen tulkinta Y liopistollinen väitöskirja, jo k a Lapin yliopiston oikeustieteiden tiedekunnan suostum uksella esitetään julkisesti tarkastettavaksi

Lisätiedot

METSÄN KYLVÖ JA ISTUTUS

METSÄN KYLVÖ JA ISTUTUS Suomen Metsänhoitoyhdistys Tapion Käsikirjasia N:o 15. METSÄN KYLVÖ JA ISTUTUS ESITTÄNYT ARVID BORG. TAPIO Metsänomistaja, jolla ei ole TAPIO-lehteä, on ajastaan aivan takapajulla. Jos haluat tietoja metsäsi

Lisätiedot

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census Suomen virallinen tilasto Finlands officiella Statistik Official Statistics of Finland VI C:106 Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census 1980 Osa XVI Del XVI Volume

Lisätiedot

V a a liv o itto. H a a s ta tte lu Suomen S o sia lid e m o k ra a tissa 18/

V a a liv o itto. H a a s ta tte lu Suomen S o sia lid e m o k ra a tissa 18/ V a a liv o itto. H a a s ta tte lu Suomen S o sia lid e m o k ra a tissa 18/7 1933. PUOLUE Et'. MI VAALIVOITTO YLITTI ROHKEE i MATKIN ODOTUKSET. Jos v a a lit o l i s i to im ite ttu vuosi s i t t e n,

Lisätiedot

KIERTOKIRJEKOKO ELMA

KIERTOKIRJEKOKO ELMA POSTI- JA LENNÄTINHALLITUKSEN KIERTOKIRJEKOKO ELMA 1976 N :o 126-130 N:o 126 postitoim ipaikkojen perustam isesta T a m m ik u u n 1 p ä iv ä s tä 1 9 7 7 perustetaan h aaraosa stot I I m a tra 1 2 Imatran

Lisätiedot

t P1 `UT. Kaupparek. nro Y-tunnus Hämeenlinnan. hallinto- oikeudelle. Muutoksenhakijat. 1( UiH S<

t P1 `UT. Kaupparek. nro Y-tunnus Hämeenlinnan. hallinto- oikeudelle. Muutoksenhakijat. 1( UiH S< 1(0 1 4 1 1 4 UiH 0 0 0 1 S< A S I A N A J O T O I M I S T O O S S I G U S T A F S S O N P L 2 9, Ra u h a n k a t u 2 0, 1 5 1 1 1 L a h t i P u h e l i n 0 3 / 7 8 1 8 9 6 0, G S M 0 5 0 0 / 8 4 0 5

Lisätiedot

K Ä Y T T Ö S U U N N I T E L M A Y H D Y S K U N T A L A U T A K U N T A

K Ä Y T T Ö S U U N N I T E L M A Y H D Y S K U N T A L A U T A K U N T A K Ä Y T T Ö S U U N N I T E L M A 2 0 1 7 Y H D Y S K U N T A L A U T A K U N T A Forssan kaupunki Talousarvio ja -suunnitelma 2017-2019 / T O I M I A L A P A L V E L U 50 YHDYSKUNTAPALVELUT 5 0 0 T E

Lisätiedot

Työsuhteista työtä vai työtoimintaa?

Työsuhteista työtä vai työtoimintaa? Jaana Paanetoj a Työsuhteista työtä vai työtoimintaa? Tutkimus vajaakuntoisen tekemän työn oikeudellisesta luonteesta Y liopistollinen väitöskirja, jo k a H elsingin yliopiston oikeustieteellisen tiedekunnan

Lisätiedot

Hyvät p u o lu e to v e r it

Hyvät p u o lu e to v e r it L y y li A a lto : A v io liitto la k ik o m ite a n m ie tin n ö s tä E t. H:n sos.dem. N a i s p i i r i n s y y s n e u v o tte lu p ä iv illä V iia la s s a 2 5.8.7 3 Hyvät p u o lu e to v e r it Kun

Lisätiedot

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1933 H E L S IN K I 1934 VALTIONEUVOSTON K IR JA PA IN O

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1933 H E L S IN K I 1934 VALTIONEUVOSTON K IR JA PA IN O SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS 30 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1933 H E L S IN K I 1934 VALTIONEUVOSTON K IR JA PA IN O Sisällys: Tekstiä: Johdanto. Pelto- ja niittyalat sekä niiden käyttö.

Lisätiedot

Ammattiluokitus Classification of occupations

Ammattiluokitus Classification of occupations K äsikirjoja H andböcker H andbooks N ro 14 Uusittu laitos Revised edition Ammattiluokitus Classification of occupations 1987 HELSIN KI 1987 Tilastokeskus Statistikcentralen Central Statistical Office

Lisätiedot

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census Suomen virallinen tilasto Finlands officiella Statistik Official Statistics of Finland V IC: 106 Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census 1980 Osa XVIII Del XVIII

Lisätiedot

PS. Jos vastaanotit Sinulle kuulumattoman viestin, pyydän ilmoittamaan siitä viipymättä allekirjoittaneelle ja tuhoamaan viestin, kiitos.

PS. Jos vastaanotit Sinulle kuulumattoman viestin, pyydän ilmoittamaan siitä viipymättä allekirjoittaneelle ja tuhoamaan viestin, kiitos. Teamware Office' Posti Saapunut posti : Olavi Heikkisen lausunto Lähettäjä : Karjalainen Mikko Vastaanottaja : Leinonen Raija Lähetetty: 18.1.2013 10:29 He i! Korjasin nyt tämän spostiliitteenä olevaan

Lisätiedot

VÄESTÖNMUUTOKSET BEFOLKNINGSRÖRELSEN VITAL ST A T IS T IC S O FFICIAL STATISTICS OF F IN LA N D

VÄESTÖNMUUTOKSET BEFOLKNINGSRÖRELSEN VITAL ST A T IS T IC S O FFICIAL STATISTICS OF F IN LA N D SUOMEN VIRALLINEN TI L A S T O F I N L A N D S OFFICIELLA STATISTIK O FFICIAL STATISTICS OF F IN LA N D VI A: 131 VÄESTÖNMUUTOKSET BEFOLKNINGSRÖRELSEN VITAL ST A T IS T IC S 1969 HELSINKI 1972 Tätä julkaisua

Lisätiedot

J u s s i N ie m i-p y n ttä ri, y lilä ä k ä ri, M a lm in p s y k ia tria n p o lik lin ik k a T o rs ta i 1.1 2.2 0 1 1

J u s s i N ie m i-p y n ttä ri, y lilä ä k ä ri, M a lm in p s y k ia tria n p o lik lin ik k a T o rs ta i 1.1 2.2 0 1 1 M IT E N O S A A M IS T A V O I J O H T A A? jo ita k in a ja tu k s ia J u s s i N ie m i-p y n ttä ri, y lilä ä k ä ri, M a lm in p s y k ia tria n p o lik lin ik k a T o rs ta i 1.1 2.2 0 1 1 E s ity

Lisätiedot

Aluevarausmerkinnät: T/kem Maakuntakaava

Aluevarausmerkinnät: T/kem Maakuntakaava kk mk mv se jl ma ge pv nat luo un kp me va sv rr rr A AA C P TP T TT T/kem V R RA RM L LM LL LS E ET EN EJ EO EK EP S SL SM SR M MT MU MY W c ca km at p t t/ kem mo vt/kt/st vt/kt st yt tv /k /v ab/12

Lisätiedot

i lc 12. Ö/ LS K KY: n opiskelijakysely 2014 (toukokuu) 1. O pintojen ohjaus 4,0 3,8 4,0 1 ( 5 ) L i e d o n a mma t ti - ja aiku isopisto

i lc 12. Ö/ LS K KY: n opiskelijakysely 2014 (toukokuu) 1. O pintojen ohjaus 4,0 3,8 4,0 1 ( 5 ) L i e d o n a mma t ti - ja aiku isopisto i lc 12. Ö/ 1 ( 5 ) LS K KY: n opiskelijakysely 2014 (toukokuu) 1. O pintojen ohjaus 1=Täysi n en mi eltä. 2=Jokseenki n er i m ieltä, 3= En osaa sanoa 4= Jokseenki n sa m a a mieltä, 5= Täysin sa ma a

Lisätiedot

YLEINEN VÄESTÖLASKENTA ALLMÄNNA FOLKRÄKNINGEN

YLEINEN VÄESTÖLASKENTA ALLMÄNNA FOLKRÄKNINGEN SUOMEN VIRALLINEN T I L A S T O F I N L A N D S OFFICIELLA STATISTIK OFFICIAL STATISTICS OF FINLAND VI C: 103 YLEINEN VÄESTÖLASKENTA ALLMÄNNA FOLKRÄKNINGEN GENERAL CENSUS OF POPULATION 1960 XI TAAJAMAT

Lisätiedot

Kirjainkiemurat - mallisivu (c)

Kirjainkiemurat - mallisivu (c) Aa Ii Uu Ss Aa Ii Uu Ss SII-LIN VII-LI-KUP-PI I-sot, pie-net kir-jai-met, sii-li neu-voo aak-ko-set. Roh-ke-as-ti mu-kaan vaan, kaik-ki kyl-lä op-pi-vat! Ss Har-joit-te-le kir-jai-mi-a li-sää vih-koo-si.

Lisätiedot

Ill MAANVILJELYS JA KARJANHOITO, MEIJERILIIKE LANTHUSHÂLLNING JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL, MEJERIRÖRELSEN U AGRICULTURE ET U ÉLEVAGE DU BÉTAIL

Ill MAANVILJELYS JA KARJANHOITO, MEIJERILIIKE LANTHUSHÂLLNING JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL, MEJERIRÖRELSEN U AGRICULTURE ET U ÉLEVAGE DU BÉTAIL SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK Ill MAATALOUS 40 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO, MEIJERILIIKE 1943 LANTHUSHÂLLNING 40 JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL, MEJERIRÖRELSEN U AGRICULTURE ET U

Lisätiedot

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census

Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland VI C :106 Väestö- ja asuntolaskenta Folk- och bostadsräkningen Population and Housing Census 1980 Osa V Del V V o

Lisätiedot

P S. Va r äi n. m m2 2. e a / puistossa säilyvät puut. korko muuttuu, kansi uusitaan SVK asv.

P S. Va r äi n. m m2 2. e a / puistossa säilyvät puut. korko muuttuu, kansi uusitaan SVK asv. TI E f as 8 5 5 pu ke lu pi ip iv - le / te AP 1 4 KI +8 8 +8 9 O le lem ht a ip ss uu a st ol oa ev aa rk ki ip met A L 31 6 L AP P LE IK S E T ei l y tu pu r u va liu m k u at m to äk i in u hl M 22

Lisätiedot

Ill MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1949 LANTHUSHÄLLNING JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL ÄR 1949 U AGRICULTURE ET UELEVAGE DU RETAIL ANNEE 1949

Ill MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1949 LANTHUSHÄLLNING JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL ÄR 1949 U AGRICULTURE ET UELEVAGE DU RETAIL ANNEE 1949 SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLAND S OFFICIELLA STATISTIK Ill MAATALO US 44 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1949 LANTHUSHÄLLNING 44 JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL ÄR 1949 U AGRICULTURE ET UELEVAGE DU RETAIL

Lisätiedot

Pakkauksen sisältö: Sire e ni

Pakkauksen sisältö: Sire e ni S t e e l m a t e p u h u v a n v a r a s h ä l y t ti m e n a s e n n u s: Pakkauksen sisältö: K e s k u s y k sikk ö I s k u n t u n n i s ti n Sire e ni P i u h a s a rj a aj o n e st or el e Ste el

Lisätiedot

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELY S JA KARJANHOITO VUONNA 1925 HELSINKI, 1926 VALTIONEUVOSTON K IR JA PA IN O

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELY S JA KARJANHOITO VUONNA 1925 HELSINKI, 1926 VALTIONEUVOSTON K IR JA PA IN O SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS 22 MAANVILJELY S JA KARJANHOITO VUONNA 925 HELSINKI, 926 VALTIONEUVOSTON K IR JA PA IN O Tekstiä: Sisällys: Johdanto. Pelto- ja niittyala sekä niiden käyttö. Siv.

Lisätiedot

O V F IS K A R S A B. Kertomus vuodelta 1979 yhtiön 96. toimintavuosi

O V F IS K A R S A B. Kertomus vuodelta 1979 yhtiön 96. toimintavuosi F= O V F IS K A R S A B Kertomus vuodelta 1979 yhtiön 96. toimintavuosi F= O Y F IS K A R S A B Kertomus vuodelta 1979 yhtiön 96. toimintavuosi I SISÄLTÖ : Sivu S isällysluettelo 1 H allitus tilintarka

Lisätiedot

2 Keminmaa 3 4 5 6. Haaparanta TORNIO. > 40 db > 45 db > 50 db > 55 db > 60 db > 65 db > 70 db > 75 db. Vt 4 Kemi

2 Keminmaa 3 4 5 6. Haaparanta TORNIO. > 40 db > 45 db > 50 db > 55 db > 60 db > 65 db > 70 db > 75 db. Vt 4 Kemi LIITE.. Pek ka ti injun Heik rä npe ä nper kkaa u u L joki Kylä L LIITE.. i aar Na u ska ang as ik ju Koi vuh ar Ru u tti Mä nt Väi nöl ä y lä Ma rtta Vai n io n ine Tor v o Paa tti Las si ik ko Kem inm

Lisätiedot

SUOMENMAAN VIRALLINEN TILASTO. XVII. METSÄNHOITOLAITOS. U U S I JA KSO. METSÄHALLITUKSEN ALAMAINEN KERTOMUS VUODELTA 1902.

SUOMENMAAN VIRALLINEN TILASTO. XVII. METSÄNHOITOLAITOS. U U S I JA KSO. METSÄHALLITUKSEN ALAMAINEN KERTOMUS VUODELTA 1902. SUOMENMAAN VIRALLINEN TILASTO. XVII. METSÄNHOITOLAITOS. U U S I JA KSO. 7. METSÄHALLITUKSEN ALAMAINEN KERTOMUS VUODELTA 1902. HELSINGISSÄ, KEISARILLISEN SENAATIN KIRJAPAINOSSA, 1904. M etsähallituksen

Lisätiedot

YHDYSKUNTALAUTAKUNTA TALOUSARVIOEHDOTUS 2018 TALOUSSUUNNITELMA

YHDYSKUNTALAUTAKUNTA TALOUSARVIOEHDOTUS 2018 TALOUSSUUNNITELMA YHDYSKUNTALAUTAKUNTA TALOUSARVIOEHDOTUS 2018 TALOUSSUUNNITELMA 2018-2020 TOIMIALA 50 YHDYSKUNTAPALVELUT P A L V E L U 5 0 0 T E K N I S E N J A Y M P Ä R I S T Ö T O I M E N H A L L I N T O J A M A A S

Lisätiedot

omakotitontit omakotitontit Saaristokaupungin Pirttiniemessä

omakotitontit omakotitontit Saaristokaupungin Pirttiniemessä KUOPON KAUPUNK Maaoaisuuden hallintapalvelut Tarjousten Tarjousten perusteella perusteella yytävät yytävät oakotitontit oakotitontit Saaristokaupungin Pirttinieessä Tarjousten Tarjousten jättöaika jättöaika

Lisätiedot

Viisi työn vuotta. N : o 4 1962

Viisi työn vuotta. N : o 4 1962 N : o 4 1962 P ä ä to im itta ja C h efred ak tö r: E rk k i V u o rii p u h. tel. 19 575 T o im itu ssih teeri R e d a k tio n sse k re te ra re : O sm o Jo k in en, p u h. tel. 29 594 T alo u d e n h

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1012/2010 vp Eläkkeiden maksun myöhästymiset Eduskunnan puhemiehelle Eläkkeiden maksuissa on ollut paljon ongelmia tänä vuonna. Osa eläkeläisistä on saanut eläkkeensä tililleen myöhässä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 767/2001 vp Postinjakelu Kangasalan Kuohenmaalla Eduskunnan puhemiehelle Postin toiminta haja-asutusalueilla on heikentynyt. Postin jakaminen myöhään iltapäivällä ei ole kohtuullista.

Lisätiedot

O Y F IS K A R S A B. Kertomus vuodelta 1978 yhtiön 95. toimintavuosi

O Y F IS K A R S A B. Kertomus vuodelta 1978 yhtiön 95. toimintavuosi O Y F IS K A R S A B Kertomus vuodelta 1978 yhtiön 95. toimintavuosi O Y F IS K A R S A B Kertomus vuodelta 1978 yhtiön 95. toimintavuosi SISÄLTÖ: Sivu Sisällysluettelo 1 Henkilöstöhallinto 22 Hallitus

Lisätiedot

Perhehoidon palkkiot ja kulukorvaukset muuttuvat lukien.

Perhehoidon palkkiot ja kulukorvaukset muuttuvat lukien. Liperin sosiaali- ja terveyslautakunta Liperin sosiaali- ja terveyslautakunta 101 15.12.2015 22 22.03.2016 Perhehoidon palkkiot ja korvaukset 1.1.2016 alkaen 444/02.05.00/2015 Soteltk 15.12.2015 101 Perhehoidon

Lisätiedot

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK III 38:3 YLEINEN MAATALOUSLASKENTA V Osa III MAANOMISTUS JA MAAN KÄYTTÖ III

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK III 38:3 YLEINEN MAATALOUSLASKENTA V Osa III MAANOMISTUS JA MAAN KÄYTTÖ III SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK MAATALOUS III 8: YLEINEN MAATALOUSLASKENTA V. 9 Osa III MAANOMISTUS JA MAAN KÄYTTÖ III LANTHUSHÂLLNING 8: ALLMÄNNA LANTBRUKSRÄKNINGEN ÂR 9 Del III

Lisätiedot

& # # w. œ œ œ œ # œ œ œ œ œ # œ w. # w nœ. # œ œ œ œ œ # œ w œ # œ œ œ Œ. œ œ œ œ œ œ œ œ # œ w. œ # œ œ œ w œ œ w w w w. W # w

& # # w. œ œ œ œ # œ œ œ œ œ # œ w. # w nœ. # œ œ œ œ œ # œ w œ # œ œ œ Œ. œ œ œ œ œ œ œ œ # œ w. œ # œ œ œ w œ œ w w w w. W # w Epainn muis (1.1., 6.12.) # œ œ œ œ œ # œ w i nun Kris lis sä py hää muis tus Tofia (6.1.) jo Jo pai a, y lis n [Ba li nu a, os,] kun ni, l nä ru k, i dän Ju ma lis, y lis ka i dän h tm h nk sl nu a, o

Lisätiedot

E U R O O P A S S A V U O S I K E R T O M U S. Tuotantoa. Myyntija markkinointi. Yhteisyritykset Intiassaja Puolassa M

E U R O O P A S S A V U O S I K E R T O M U S. Tuotantoa. Myyntija markkinointi. Yhteisyritykset Intiassaja Puolassa M F I S K A R S E U R O O P A S S A V U O S I K E R T O M U S 1 9 9 3 S is ä lly s Tuotantoa *, ' T ie to ja o s a k k e e n o m is ta jille... 2 Y h tiö k o k o u s... 2 K o n s e rn in a v a in lu k u

Lisätiedot

3 *ä;r ä:e 5ä ä{ :i. c oo) S g+;!qg *r; Er ; l[$ E ;;iä F:ä ä :E ä: a bo. =. * gäf$iery g! Eä. a is äg*!=."fl: ä; E!, \ ins:" qgg ;._ EE üg.

3 *ä;r ä:e 5ä ä{ :i. c oo) S g+;!qg *r; Er ; l[$ E ;;iä F:ä ä :E ä: a bo. =. * gäf$iery g! Eä. a is äg*!=.fl: ä; E!, \ ins: qgg ;._ EE üg. t AJ 1., t4 t4 \J : h J \) (.) \ ( J r ) tḡr (u (1) m * t *h& r( t{ L.C g :LA( g9; p ö m. gr iop ö O t : U 0J (U.p JJ! ä; >

Lisätiedot

N I K E A N U S K O N T U N N U S T U S

N I K E A N U S K O N T U N N U S T U S 100 H a n n u P o h a n n o r o N I K E A N U S K O N T U N N U S T U S lauluäänelle, kitaralle sekä viola da gamballe tai sellolle or voices, guitar, viola da gamba / violoncello - ' 00 Teosto Suomalaisen

Lisätiedot

1 Pöytäkirja Avaa haku

1 Pöytäkirja Avaa haku D yn as t y t i et o pa l ve l u Sivu 1 / 9 Poistuminen ( Toimielimet 1 Jätelautakunta 1 Pöytäkirja 17.12.2013 Avaa haku 1 Jätelautakunta Pöytäkirja 17.12.2013 Pykälä 15 Edellinen asia 1Seuraava asia M

Lisätiedot

4.10.2005 Juhani Ilmola, SOK

4.10.2005 Juhani Ilmola, SOK Ympäri stönsu o j e l u päi v ät 20 0 5 Kaupat ja kunnalliset määräy kset C a se j a k e l u a se ma t Juhani Ilmola y mpäristöpäällik k ö SO K S-ry h män rakenne S-ry h m ä Osuusk a up a t SOK -y h ty

Lisätiedot

17 Jm. Pe/so. Pe/so. Pe/so. Pe/so. Pe/so. Pe/so Pe/so. Pe/so. Hattulan kunta 32. Pe/ao Johtoaukea, uusi. Reunavyöhyke, uusi

17 Jm. Pe/so. Pe/so. Pe/so. Pe/so. Pe/so. Pe/so Pe/so. Pe/so. Hattulan kunta 32. Pe/ao Johtoaukea, uusi. Reunavyöhyke, uusi ga sa la -H ik iä k V( FG ) SI/ J --- MÄKELÄ SI/J --- --- --- --- --- --- silta --- SUPPA --- KUTTILA --- KAURANEN / I --- Hattulan kunta Suunniteltu keskilinja kv VANAJA - TIKINMAA kv Purettava kv keskilinja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 30/2005 vp Digitaalisiin televisiolähetyksiin siirtyminen Eduskunnan puhemiehelle Analogiset tv-lähetykset loppuvat nykytiedon mukaan 31.8.2007. Kuitenkin useimmat ihmiset ovat ostaneet

Lisätiedot

KA RT TA A KARTT A T T KARTTA A KARTT R A K Kuuson kuunki Indeksikrtt LUONNOS 7..0..0 RU : 8 0 87 8 7: kv oottorikelkkilureitti 9 Mk 9:0 9,7 Alikulku + ysäkit kevyen liikenteen väylä 90 kevyen liikenteen

Lisätiedot

Rekisteriseloste. 1. Rekisterinpitäjä. 3. Rekisterin nimi

Rekisteriseloste. 1. Rekisterinpitäjä. 3. Rekisterin nimi Rekisteriseloste 1. Rekisterinpitäjä N im i: Res p o ndeo Oy Y -t u nnus : 2 6 2 2 6 8 4-1 O s oit e: Ität u ulenkuja 11, 02100 E s p oo 2. Yhteyshenkilö rekisteriä koskevissa asioissa E lisa Tiilimäki

Lisätiedot

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats?

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats? Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats? Maarit Nevalainen, terveyskeskuslääkäri, Mäntsälän terveyskeskus Ei sidonnaisuuksia, inga bindingar (till några firmor förutom

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 528/2006 vp Talous- ja velkaneuvonnan valtionosuuden kohdentaminen Enon kunnalle Eduskunnan puhemiehelle Valtion talousarviossa on määräraha talous- ja velkaneuvontaan. Lääninhallitusten

Lisätiedot

w w w. a u d i a t o r. f i yhtymävaltuustolle

w w w. a u d i a t o r. f i yhtymävaltuustolle Keskus 09 7711 BDO Audiat or O y Fa ks i 0 20 74 3 2 93 5 V a t t u n i e m e n r a n t a 2 w w w. a u d i a t o r. f i T I L I N T A R K A S T U S K E R T O M U S 2 0 1 3 Lounais -Suomen koulutuskuntayhtymän

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VU O N N A H E L S I N K I

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VU O N N A H E L S I N K I SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS 33 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VU O N N A 1936. H E L S I N K I 1 9 3 7 H elsinki 15X17. V altioneuvoston k irjapaino. Sisällys: Tekstiä: Johdanto. Pelto- ja jdittyalat

Lisätiedot

TEHTÄVÄKORI Monisteita matikkaan. Riikka Mononen

TEHTÄVÄKORI Monisteita matikkaan. Riikka Mononen ---------------------------------------- TEHTÄVÄKORI Monisteita matikkaan Riikka Mononen ---------------------------------------- Tehtäväkori 2016 TEHTÄVÄKORI Monisteita matikkaan -materiaali on kokoelma

Lisätiedot

PUTKIKAKSOISNIPPA MUSTA

PUTKIKAKSOISNIPPA MUSTA Takorauta Tuote LVI-numero Pikakoodi 0753007 RU33 KESKIRASKAS KESKIRASKAS KESKIRASKAS KESKIRASKAS KESKIRASKAS KESKIRASKAS KESKIRASKAS KESKIRASKAS DN 65 KESKIRASKAS 0 KESKIRASKAS 0 KESKIRASKAS SK/UK SK/UK

Lisätiedot

KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka

KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka ut4 OCH SOCIAL- 0 C14, HÄLSOVÄRD RE F.ly Kunnan ilmoitus valtiovarainministeriölle kuntarakenneuudistukseen li ittyvästä selvitysalueesta Kuntarakennelain (1698/2009) 4 b :n

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 857/2005 vp Vakuutusmeklaritutkinto Eduskunnan puhemiehelle 1.9.2005 tuli voimaan laki vakuutusedustuksesta (570/2005). Lain 49 :n mukaan siirtymäsäännöksistä säädetään seuraavasti:

Lisätiedot

Sanom a O sak eyhtiö n to im in tak erto m u s v u o d elta 1969 HELSINGIN SANOMAT. S U O M E N E N l M M t N L E V I N N Y T U H t l ts>ö

Sanom a O sak eyhtiö n to im in tak erto m u s v u o d elta 1969 HELSINGIN SANOMAT. S U O M E N E N l M M t N L E V I N N Y T U H t l ts>ö Sanom a O sak eyhtiö n to im in tak erto m u s v u o d elta 1969 HELSINGIN SANOMAT S U O M E N E N l M M t N L E V I N N Y T U H t l ts>ö Sanoma Osakeyhtiö Toimintakertomus vuodelta 1969 N o u su su

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 71/2004 vp Ulkomailla työskentelyn vaikutukset kansaneläkkeen viivästymiseen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla työskennelleiden Suomen kansalaisten eläkepäätökset viipyvät usein kuukausikaupalla.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

Määräys STUK SY/1/ (34)

Määräys STUK SY/1/ (34) Määräys SY/1/2018 4 (34) LIITE 1 Taulukko 1. Vapaarajat ja vapauttamisrajat, joita voidaan soveltaa kiinteiden materiaalien vapauttamiseen määrästä riippumatta. Osa1. Keinotekoiset radionuklidit Radionuklidi

Lisätiedot

Kaupunginhallitus 248 02.11.2015 Kaupunginvaltuusto 63 09.11.2015. Tulo- ja kiinteistöveroprosentin määrääminen vuodelle 2016 591/211/2015

Kaupunginhallitus 248 02.11.2015 Kaupunginvaltuusto 63 09.11.2015. Tulo- ja kiinteistöveroprosentin määrääminen vuodelle 2016 591/211/2015 Kaupunginhallitus 248 02.11.2015 Kaupunginvaltuusto 63 09.11.2015 Tulo- ja kiinteistöveroprosentin määrääminen vuodelle 2016 591/211/2015 Kaupunginhallitus 02.11.2015 248 Kuntalain 66 :n mukaan valtuuston

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 350/2007 vp Oikeus sairauspäivärahaan tai eläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Kontiolahtelainen Kauko Riikonen koki melkoisen yllätyksen, kun hän 1.6.2004 nilkkavammasta alkaneen sairausloman

Lisätiedot

SAMMONKATU SAMMONKATU JAAKON- SARVI- KATU SARVIJAAKONKATU 1: Kalevanrinteen katujen yleissuunnitelma, Liite 3 Asemapiirros 1/4

SAMMONKATU SAMMONKATU JAAKON- SARVI- KATU SARVIJAAKONKATU 1: Kalevanrinteen katujen yleissuunnitelma, Liite 3 Asemapiirros 1/4 KTOS L:\PROJEKTT_2012\1510001046 KLEVRTEE KTUJE YS\14_TULOKSET\3.KTUJE YLESSUUTELM\DWG\KLEVRE YS.DWG Tulostettu: 26.6.2013 n- JO KELLR- SR- JKO- KTU SMMOKTU PYSÄKÖT KORTTEL 4 +100,60 KSPHT 1/2 BUS (varaus)

Lisätiedot

VOIMAKAS KEHITYS JATKUU

VOIMAKAS KEHITYS JATKUU UUSI ILMAVA CENTRUM TURUN KESKUSTASSA TULE MUKAAN SYYSMUOTIIN T avaratalostam m e on nyt helppo valita m uodikas asukokonaisuus. Pukineet, jalkineet, asusteet - kaikki sam an katon alta. O lem m e ryhm

Lisätiedot

VALITUSOSOITUS (Poikkeamisluvat 36)

VALITUSOSOITUS (Poikkeamisluvat 36) VALITUSOSOITUS (Poikkeamisluvat 36) Valitusaika Ympäristöteknisen lautakunnan lupajaoston päätökseen saa hakea muu tos ta va littamalla Pohjois-Suomen hallinto-oikeuteen kirjallisella va li tuk sel la.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 759/2004 vp Liikunnanopettajien pätevöityminen terveystiedon opettajiksi Eduskunnan puhemiehelle Uuden lain myötä aikaisemmin valmistuneet liikunnanopettajat eivät ole päteviä opettamaan

Lisätiedot

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi.

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi. KK 1370/1998 vp Kirjallinen kysymys 1370 Mikko Kuoppa Iva-r: Varhennetun vanhuuseläkkeen riittävyydestä Eduskunnan Puhemiehelle Varhennettua vanhuuseläkettä on markkinoitu ikääntyneille työntekijöille

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1254/2001 vp Osa-aikalisän myöntämisen perusteet Eduskunnan puhemiehelle Kun osa-aikalisäjärjestelmä aikoinaan otettiin käyttöön, sen yhtenä perusteena oli lisätä työssä jaksamista

Lisätiedot

Työttömyysaste, työttömät työnhakijat ja avoimet työpaikat - Arbetslöshetstalet, arbetslösa arbetssökande och lediga arbetsplatser UUSIMAA - NYLAND

Työttömyysaste, työttömät työnhakijat ja avoimet työpaikat - Arbetslöshetstalet, arbetslösa arbetssökande och lediga arbetsplatser UUSIMAA - NYLAND 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Työttömyysaste, työnhakijat ja työpaikat - Arbetslöshetstalet, och Tiedot taulukkomuodossa ovat seuraavilla sivuilla. - Sifferuppgifterna finns på följande sidor.

Lisätiedot

Leipäviljan ja perunan luovutusjärjestelmä satokautena

Leipäviljan ja perunan luovutusjärjestelmä satokautena KANSANHUOLTOMINISTERIÖ 3. 4. 1943. TIEDOITUSTOIMISTO Puheselostus N:o 22 Leipäviljan ja perunan luovutusjärjestelmä satokautena 1943 44. Vuonna 1943 alkavana satokautena tulee leipäviljan ja perunan luovutusvelvollisuus

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2001 vp Kunnan oikeus ilman perillisiä kuolleen henkilön kiinteistöön Eduskunnan puhemiehelle Perintökaaren mukaan ilman perillisiä kuolleen henkilön omaisuuden perii valtio. Omaisuus

Lisätiedot

1. Kaikki kaatuu, sortuu August Forsman (Koskimies)

1. Kaikki kaatuu, sortuu August Forsman (Koskimies) olo q» date reliioso olo 7 K (2003) KE2a7 1. Kaikki kaatuu, sortuu uust Forsma (Koskimies) olo 14 olo 21 3 3 3 3 3 3 3 3 Ÿ ~~~~~~~~~~~ π K (2003) KE2a7 uhlakataatti (kuoro) - 2 - Kuula: - 3 - uhlakataatti

Lisätiedot

Herkullisia makuja. Persoonallisia tuotteita. Haluatko kertoa tuotteistasi ammattikeittiöille?

Herkullisia makuja. Persoonallisia tuotteita. Haluatko kertoa tuotteistasi ammattikeittiöille? 2 2004 Herkullisia makuja. Persoonallisia tuotteita. Maakuntien erikoisuuksia. Haluatko kertoa tuotteistasi ammattikeittiöille? Ruokakori.fi -tilausjärjestelmä tarjoaa elintarvikeyritykselle nopean ja

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Ko onnut. pianon my ö tstilyks eli e A - A - B O K J E N X T J S. S S A v II. E. /Johnin kus/mumksella. s o li / 11 a n // / o M M S I!

Ko onnut. pianon my ö tstilyks eli e A - A - B O K J E N X T J S. S S A v II. E. /Johnin kus/mumksella. s o li / 11 a n // / o M M S I! \ o - i ^ / S s s / S i s i Ko onnut A - A - B O K J E N X T J S pianon my ö tstilyks eli e s o li / 11 a n // / o M M S I! M i v i h k o S S A v. 1880. II. E. /Johnin kus/mumksella. m i 11 Lev. 2 81 Lji.

Lisätiedot

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1926 HELSINKI, 1927 VALTIONEUVOSTON KIRJAPAINO

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 1926 HELSINKI, 1927 VALTIONEUVOSTON KIRJAPAINO SUOMEN VIRALLINEN TILASTO III MAATALOUS 23 MAANVILJELYS JA KARJANHOITO VUONNA 926 HELSINKI, 927 VALTIONEUVOSTON KIRJAPAINO Tekstiä: Sisällys: J o h d a n t o. P e l t o - j a n i i t t y a l a s e k ä

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2. Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki 96,2 MHz, Turku 100,1 MHz) liite 3

Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2. Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki 96,2 MHz, Turku 100,1 MHz) liite 3 TOIMILUVAT ANALOGISEEN RADIOTOIMINTAAN Varsinais-Suomi Iniön kunta Iniö (Iniö 99,0 MHz) liite 1 Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2 Pro Radio Oy Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki

Lisätiedot

Rahoitusmarkkinoiden kuukausisarjoja

Rahoitusmarkkinoiden kuukausisarjoja iillh Tilastokeskus W Statistikcentralen S VT Rahoitus 1997:27 Finansiering Rahoitusmarkkinoiden kuukausisarjoja Finansmarknadens mänadsserier Tilastokeskus Tilastoarkisto 1997,-heinäkuu - juli Joukkovelkakirjojen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2003 vp Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoito Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoidon osalta on ilmennyt ongelmia ympäri Suomea. Monet kunnat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Juurikastilastojen viljelykierrot Suomessa

Juurikastilastojen viljelykierrot Suomessa Juurikastilastojen viljelykierrot Suomessa Viljelykierto - Energiaa sokerintuotantoon hankkeen koulutus Tuorla, Maaseutuopisto Livia 27.11.2013 Säkylä, Ravintola Myllynkivi 28.11.2013 Marjo Keskitalo,

Lisätiedot

MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015

MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015 MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015 VisitKimitoön.fi VisitKemiönsaari.fi VisitKimitoon.fi Facebook.com/VisitKimitoon Instagram.com/VisitKimitoon Tagboard.com/Visitkimitoon Weibo.com/Kimitoon

Lisätiedot

AJANKOHTAISTA MAATALOUSEKONOMIAA

AJANKOHTAISTA MAATALOUSEKONOMIAA MAATALOUDEN TALOUDELLISEN TUTKIMUSLAITOKSEN TIEDONANTOJA N:o 31 THE AGRICULTURAL ECONOMICS RESEARCH INSTITUTE, FINLAND RESEARCH REPORTS, No. 31 AJANKOHTAISTA MAATALOUSEKONOMIAA ERI TUOTANTOSUUNTAA HARJOITTAVIEN

Lisätiedot

Forssan kaupunki Osavuosikatsaus YHDYSKUNTAPALVELUT. Arviointik r iteeri tr mittarit ja tavoitetaso ja t a v o i t e t a s o

Forssan kaupunki Osavuosikatsaus YHDYSKUNTAPALVELUT. Arviointik r iteeri tr mittarit ja tavoitetaso ja t a v o i t e t a s o Forssan kaupunki Osavuosikatsaus 2017-08 TOIMIALA 50 YHDYSKUNTAPALVELUT P A L V E L U 5 0 0 T E K N I S E N J A Y M P Ä R I S T Ö T O I M E N H A L L I N T O J A M A A S E U T U P A L V E L U T T I L I

Lisätiedot

Poliisin voimankäyttö

Poliisin voimankäyttö I Markus Terenius Poliisin voimankäyttö Rikosoikeudellinen tutkimus sallitun voimankäytön rajoista Y liopistollinen väitöskirja, jo k a H elsingin yliopiston oikeustieteellisen tiedekunnan suostum uksella

Lisätiedot

Hätäkeskuslaitoksen ja Lohjan kaupungin välisen määräaikaisen vuokrasopimuksen päättäminen

Hätäkeskuslaitoksen ja Lohjan kaupungin välisen määräaikaisen vuokrasopimuksen päättäminen Kaupunginhallitus 139 31.03.2014 Kaupunginhallitus 271 16.06.2014 Kaupunginhallitus 511 15.12.2014 Hätäkeskuslaitoksen ja Lohjan kaupungin välisen määräaikaisen vuokrasopimuksen päättäminen 877/10.03.02/2013

Lisätiedot

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki Sakägare/ Asianosainen Ärende/ Asia - VALREKLAM INFÖR RIKSDAGSVALET 2015 - VAALIMAI- NONTA ENNEN EDUSKUNTAVAALEJA 2015, TILLÄGG / LISÄYS Det finns tomma reklamplatser kvar i stadens valställningar och

Lisätiedot

Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby

Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby Sosiaali- ja terveyslautakunta 149 03.09.2014 Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby 537/02/02/00/2014

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 792/2006 vp Viisipäiväinen vuosilomaviikko Eduskunnan puhemiehelle Vuosilomalaki on vanhentunut joiltakin osin. Laissa vanhaa perinnettä on se, että ansaittu vuosiloma-aika kuluu myös

Lisätiedot

Korkein halinto -oikeus

Korkein halinto -oikeus .......................... 1. 1 1. 1. 1 1 1 1 1 1 Salon kaupunki Saapunut 18.5.2015 Konsernipalvelut salainen/4/00.04.02/2013 1 Korkein halinto -oikeus Saapunut o. zo Li(teitä...:2. h KORKEIMMALLE IIAI.LINT

Lisätiedot

Thomas Åman, Metsäkeskus Lars Berggren, Skogsstyrelsen FLISIK-hanke

Thomas Åman, Metsäkeskus Lars Berggren, Skogsstyrelsen FLISIK-hanke Thomas Åman, Metsäkeskus Lars Berggren, Skogsstyrelsen FLISIK-hanke Erilaisia toimintoja Sanasto Opintomatkoja Yhteinen maastoretki (kunnostusojitus) Yleisellä tasolla Seuraava vaihe työharjoittelu (käytännön

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1355/2001 vp Ulkomaaneläkkeiden sairausvakuutusmaksut Eduskunnan puhemiehelle EU:n tuomioistuimen päätös pakottaa Suomen muuttamaan niiden eläkeläisten verotusta, jotka saavat eläkettä

Lisätiedot

Ännu större kanalutbud för våra fiber- och kabel-tv-kunder Vieläkin laajempi kanavavalikoima kuitu- ja kaapeli-tv-asiakkaillemme

Ännu större kanalutbud för våra fiber- och kabel-tv-kunder Vieläkin laajempi kanavavalikoima kuitu- ja kaapeli-tv-asiakkaillemme Trevlig sommar! Hauskaa kesää! Ännu större kanalutbud för våra fiber- och kabel-tv-kunder Vieläkin laajempi kanavavalikoima kuitu- ja kaapeli-tv-asiakkaillemme KUNDINFORMATION ASIAKASTIEDOTE 4/2011 Snart

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 874/2010 vp Poliisikoiratoiminnan keskittäminen Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella Eduskunnan puhemiehelle Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella on valmisteilla muutos, jossa poliisikoiratoiminta

Lisätiedot

2. TUTUSTUN KIRKKOONI

2. TUTUSTUN KIRKKOONI 2. TUTUSTUN KIRKKOONI Ikonit kuuluvat ortodoksiseen kirkkoon ja kotiin 1. Laita rasti niiden kuvien viereen, joihin sinusta ikoni voisi kuulua. Väritä kuvat. 2. Kirjoita kir-jain-kor-teil-la-si sana IKONI.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 329/2009 vp Kasvirohdosvalmisteiden myyntikanavan määrittely lääkelaissa Eduskunnan puhemiehelle Luontaistuotealan keskusliitto ry ja Fytonomit ry ovat luovuttaneet 16.4.2009 ministeri

Lisätiedot