I I I K III 13,2 13,5 2:199 2:218 KASKINIITYNPOLKU 2:203 AK 1001 III 12,9 I I I 2:125 2:201 SVEDJEÄNGSSTIGEN 2:174 11,7 2:165

Transkriptio

1 Liite 4 Asemaaavatta Bilaga 4. Detaljlaneta LKU 8,8 1 19, : ,2 17 JUSSSENTE 18, : :105 16,3 3:74 LYS 16,2 16,1 15,5 23:69 9: :71 2:198 15,3 2:197 2:198 V(3/4) 14,8 2:201 14,8 KAUPPUJA ma VP KAUPPAPUSTKKO HANDELSPARK KAUPPA-AUKO HANDELSPLATS 2: l=300 14, AL HANDELSGRÄND V 11,0 12, LYT 10,7 1/2 V(1/2) 14,0 1 2:200 2:203 2:176 2:176 4 K ma , ,5 13,2 12,9 2:149 13,4 2:125 2:163 y 12,2 7:19 K /v-1/tär 35dB 2:151 a AA KASKNTYNPOLKU 2: K : :203 2:201 11,7 11,0 2:174 2:214 2: :19 10, ,3 11,4 7:212 10,4 JUSSASVÄGEN JUSSSENTE KASKNTYNPOLKU NCKBYVÄGEN y115 35dB SVEDJEÄNGSSTGEN a KM/v-1/tär 1004 ma-1 11, :19 10,4 LT le 7:109 11,2 7:108 7:107 BORGNÄSVÄGEN PORNASTENTE nä 2/3 11,4 54 LH H.as 10,2 11,6 2:217 SVEDJEBYGRÄNDEN KASKKYLÄNKUJA 600 2:216 10,1 2/ N KY 10,1 N t 32

2 Liite 5. Asemaaavan merinnät ja määräyset 5. Betecning och bestämmelser i detaljlanen -8 KM VP Asuinerrostalojen orttelialue. Alueelle saa raentaa asuinerrostaloja, alveluasumiseen ja vanhusten asumiseen toitettuja asuinerrostaloja seä hoivaoteja. Lisäsi raennusten maantasoerrosiin saa sijoittaa liietiloja. Kvtersområde för flervåningshus. På området får byggas bostadsvåningshus, bostadsvåningshus avsedda för service- och äldreboende samt vårdhem. Dessutom får affärsutrymmen laceras i våningna å mlan. Liieraennusten orttelialue, jolle saa sijoittaa vähittäisauan suurysiön. Kvtersområde för affärsbyggnader där en stor detaljhandelsenhet får laceras. Puisto. P. 3 m aava-alueen rajan ulouolella oleva viiva. Linje 3 m utanför lanområdets gräns. Korttelin, orttelinosan ja alueen raja. Kvters-, vtersdels- och områdesgräns. Osa-alueen raja. Gräns för delområde. Ohjeellinen osa-alueen raja. Rigivande gräns för område eller del av område KAUPPA-AUKO HANDELSPLATS 5500 Korttelin numero. Kvtersnummer. Kadun, tien, atuauion, torin, uiston tai muun yleisen alueen nimi. Namn å gata, väg, öen lats, torg, eller annat allmänt område. Raennusoieus errosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt i vadratmeter våningsyta. Roomalainen numero osoittaa raennusten, raennusen tai sen osan suurimman sallitun errosluvun. Romers siffra anger största tillåtna antalet våning i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. V(3/4) 1/2 V(1/2) Suleissa oleva murtoluu roomalaisen numeron jäljessä osoittaa, uina suuren osan raennusen suurimman errosen alasta saa raennusen ylimmässä errosessa äyttää errosalaan luettavasi tilasi. Ett bråal inom entes efter en romers siffra anger hur stor del av ealen i byggnadens största våning man får använda i byggnadens översta våning för ett utrymme som inränas i våningsytan. Murtoluu roomalaisen numeron edessä osoittaa, uina suuren osan raennusen suurimman errosen alasta saa ellierrosessa äyttää errosalaan lasettavasi tilasi. Ett bråal framför en romers siffra anger hur stor del av ealen i byggnadens största våning man får använda i ällvåningen för utrymme som inränas i våningsytan. Raennusala. Byggnadsyta. 33

3 ma-1 Maanalainen tai ihaannen alainen ysäöintitila. Pysäöintitilojen ohella maanalaisiin tai ihaannen alaisiin tiloihin saa sijoittaa vastoja, tenisiä tiloja ja väestönsuojatiloja. Underjordis eringsutrymme eller eringsutrymme under gårdsdäcet. samband med eringsutrymmen får man i underjordisa eringsutrymmen eller eringsutrymmen under gårdslocet lacera förråd, tenisa utrymmen och utrymmen för befolningssydd. Merintä osoittaa raennusen julisivun, johon liietilojen tai hoivaodin yhteistilojen tulee avautua ja josta tulee olla suora äynti atuauiolle tai evyen liienteen väylälle. Betecningen anger den fasad å byggnaden som affärsutrymmenas eller vårdhemmets gemensamma utrymmen sall öna sig mot och vifrån det bör finnas dire gång till den öna latsen eller lättrafileden. Nuoli osoittaa raennusalan sivun, johon raennus on raennettava iinni. Pilen anger den sida av byggnadsytan som byggnaden sall tangera. /v-1 Pysäöimisaia. Peringslats. Sijaitsee ohjavesialueella. Pohjavesialueella määrätään: - Viemärit on raennettava tiiviisi siten, että jätevesiä ei ääse maaerään. - Alueella ei saa säilyttää irrallaan tai vastoida nestemäisiä olttoaineita tai muita ohjavettä liaavia aineita. - Kaii säiliöt, jota on toitettu nestemäisille olttoaineille tai muille ohjaveden laadulle vaallisille aineille, on sijoitettava vesitiiviiseen atettuun suoja-altaaseen. Altaan tilavuuden tulee olla suuremi uin vastoitavan nesteen suurin määrä. - Alueella raentamista ja muuta maanäyttöä saattavat rajoittaa ymäristösuojelulain 7 (maaerän ilaamisielto) ja 8 (ohjaveden ilaamisielto). Alueella toteutettavissa raentamis- yms. haneissa on lisäsi otettava huomioon vesilain 3 luvun 2, jossa säädetään luvanvaisista haneista. - Raentaminen, ojituset ja maanaivu on tehtävä siten, ettei aiheudu ohjaveden laatumuutosia tai ysyviä muutosia ohjaveden innanoreuteen. Raentamisen taia ei saa aiheutua haitallista ohjaveden urautumista. - stutusalueilta, atoilta ja muilta iha-alueilta ertyvät uhtaat hulevedet tulee mahdollisuusien muaan imeyttää. - Pysäöintialueet on äällystettävä vettä lääisemättömällä intamateriaalilla ja ysäöintialueiden hulevedet tulee hallitusti johtaa öljynerotusaivon autta. - Autojen esu on iellettyä ohjavesialueella muualla uin toituseen raennetulla asianmuaisella esuaialla. - Maalämöjärjestelmiä ei saa sijoittaa ohjavesialueelle. Ligger å grundvattensområde. För grundvattenområdet gäller följande bestämmelser: - Avlo sa byggas så täta att inget avlosvatten sir ut i men. - området är det inte tillåtet att förva löst eller att lagra flytande bränsle och andra ämnen som an förorena grundvattnet. - Alla behålle som är avsedda för flytande bränsle eller andra ämnen som medför riser för grundvattnets valitet sa laceras i en vattentät, täc syddsbassäng. Bassängens volym sa va större än den största mängden vätsa som lagras. - På området an byggande och annan manvändning begränsas av miljösyddslagens 7 (förbud mot förorening av m) och 8 (förbud mot förorening av grundvatten).vid byggnads- och linande roje bör dessutom vattenlagens 3 a. 2, där det stadgas om rojeens tillståndsli, beaas. - Byggande, dining och grävning sa utföras så att det inte medför förändring i grundvattnets valitet eller bestående förändring i grundvattennivån. Byggandet får inte förorsaa sadligt utflöde av grundvatten. - Rent dagvatten från lanteringsområden, ta och andra gårdsområden sa i mån 34

4 inte förorsaa sadligt utflöde av grundvatten. - Rent dagvatten från lanteringsområden, ta och andra gårdsområden sa i mån av möjlighet infiltreras. - Peringslatserna sa beläggas med ett för vatten ogenomsläligt ytmaterial och dagvattnet från eringslatserna sa avledas ontrollerat via en oljeavsiljningsbrunn. - Tvätt av bil är förbjudet å grundvattenområdet å andra ställen än för ändamålet byggda vederbörliga tvättställen. - Jordvärmesystem får inte laceras i grundvattenområdet. /tär Raennusluvan yhteydessä on selvitettävä viereisen tärinälähteen mahdollisesti aiheuttama tärinä ja huolehdittava sen vaimentamisesta raennusten erustamisen yhteydessä. samband med bygglov bör man utreda möjliga verning från vibrationsällan bredvid och ombesörja dämning av dessa vid onstruionen av byggnadens grund. stutettava alueen osa. Del av område som sall lanteras. Katuauiona yleiseen äyttöön vattu alueen osa. Del av område som reserverats för öen lats för allmänt bru. Katuauio/tori. Öen lats/torg. stutettava uurivi. Trädrad som sall lanteras. Katualueen rajan osa, jona ohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Del av gatuområdes gräns där in- och utft är förbjuden. Jalanululle ja oluyöräilylle vattu atu/tie. Gata/väg reserverad för gång- och cyeltrafi. Yleiselle jalanululle vattu alueen osa. För allmän gångtrafi reserverad del av område. l=300 Merintä osoittaa, uina aljon raennusalalle sallitusta errosalasta on vähintään äytettävä liietiloja vten. Betecningen anger hur mycet av den å byggnadsytan tillåtna våningsytan sall användas för affärsloaler. Maanalaista johtoa vten vattu alueen osa. För underjordis ledning reserverad del av område. 35

5 Alueelle laaditaan sitovat raentamistaaohjeet. Alueella on ohjeellinen tonttijao. Raennus on yleensä sijoitettava tontille vähintään neljän metrin äähän naaurin tontin rajasta, ellei asemaaavassa muuta osoiteta. Raennusluaa haettaessa on selvitettävä, ettei radonista aiheudu terveydellistä haittaa. Hulevesien hallittuun johtamiseen, viivyttämiseen ja äsittelyyn tulee iinnittää erityistä huomiota. Korttelialueilla hulevedet on mahdollisuusien muaan viivytettävä, imeytettävä maahan tai ne on johdettava avoainanteiden ja/tai -ojien autta hulevesijärjestelmään, esim. intavesien imeytyseen, viivytyseen ja seleytyseen soveltuville alueille. Hulevesijärjestelmän masimiviivytysyvyn mitoitusessa tontille äytetään mitoitussateena vähintään erran 50 vuodessa, 20 min sade, intensiteetti 180 l/s/ha = 21,6mm sademäärää, tai 3 tuntia jatuva sade, intensiteetti 45 l/s/ha = 48,6mm sademäärää. Raennusten tulee orttelialueittain muodostaa massoiltaan, julisivuiltaan, attomuodoiltaan, materiaaleiltaan ja väreiltään sousuhtainen yhtenäinen oonaisuus. Pihaannen alla sijaitsevien ysäöintilaitosten ajoluisat ja muut välttämättömät raenteet saa raentaa aavaan merityn raennusoieuden lisäsi. Teniset tilat, jätehuoltotilat, väestönsuojat seä näihin verrattavat tilat saa raentaa aavaan merityn raennusoieuden lisäsi. Tuimuurien ääasiallisena julisivumateriaalina tulee äyttää luonnoniveä. Sisääntuloatoset, veeet ja terassit saavat ulottua enintään 3 metriä raennusalan rajan ulouolelle tontilla. -orttelialueilla: Autoaioja on raennettava vähintään seuraavasti: - asumisessa yleensä 1a/ 150 errosneliömetriä, vierasaiat 1a/enintään 10 asuntoa - alveluasumisessa ja vanhusten asumisessa 1a/ 250 errosneliömetriä. - liie- ja toimistotiloissa 1a/ 75 errosneliömetriä. Vierasaioja voidaan osittain sijoittaa orttelin viereen atualueelle, jolle sijoitettavien autoaiojen määrä ja toteutustaa vioidaan eriseen raennusluvan äsittelyn yhteydessä. Pysäöintiaiat on erotettava muusta ymäristöstä aidoin ja/tai suojaistutusin. Kattomuotona on tasaatto, hjaatto tai loiva laeatto. Sisäänäyntien yhteyteen saa sallitun raennusoieuden lisäsi tehdä yhteisäyttöön toitettua säilytystilaa enintään 30 -m2 / orrashuone. unallisten luonnonvaloisten orrashuoneiden 15 m2 ylittävä osa on sallittua raentaa ussain errosessa asemaaavattaan merityn raennusoieuden lisäsi. Asemaaavassa merityn raennusoieuden lisäsi saa raentaa yhteensä enintään 15% sallitusta asuntoerrosalasta asumista alvelevia asunnon ulouolisia autiloja, uten hrastus-, erho-, ja saunatiloja. Raennusten atujulisivujen tulee olla ääosin raattuja, saumattomalla raenteella. Leii- ja muuta ulo-oleselutilaa on raennettava vähintään 2% errosalasta. Leii- ja oleselualueet on erotettava suojaistutusin ja/tai aidoin huoltoliienteestä ja ysäöintiaioista. Asuintonttien välisille rajoille ei saa raentaa tai istuttaa aitaa. Julisivuun, jona ohtisuora etäisyys autoaiasta on ienemi uin 8 m, ei saa sijoittaa asuinhuoneen ääiunoita, ellei asuntojen lattiataso ole vähintään 1m autoaiojen tasoa ylemänä. Vajaa attoerros ei saa ulottua auioon tai Niiläntiehen rajoittuvan julisivun intaan. Vajaan attoerrosen äälle ei saa raentaa ullaoa tai esimerisi iv-onehuonetta. KM-orttelialueilla: Kattomuotona on tasaatto. Laajennusosat tulee sovittaa yhteen olemassa olevan raennusen anssa. Laajennusosien julisivuissa tulee äyttää eraamista laattaa tai lanua, jona värisävy on sovitettu olemassa olevan raennusen julisivuun. Autoaioja on raennettava vähintään seuraavasti: Liie- ja toimistotiloissa 1a / 75 errosneliömetriä. Pysäöintialueelle saa raentaa alueen toimintaa liittyviä atosia. Pysäöintialueet on jaettava ja jäsenneltävä ienemiin osa-alueisiin uu- ja ensasistutusilla. Poluyörille tulee osoittaa omat aiansa; osan aioista tulee olla atettuja. Huoltoihan tulee olla liienteellisesti ysisuuntainen ja muusta liienteestä erotettu. Huoltoiha rajataan seinillä, jota noudattavat julisivujen värejä ja materiaaleja ja alue voidaan attaa. 36

6 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: Bindande anvisning för byggnadssätt ugörs å området. Tomtindelningen å området är rigivande. Byggnaden bör i allmänhet laceras minst 4 meter från grannens tomtgräns, om inte annat anvisas i detaljlanen. Vid ansöan om bygglov sall lläggas, att radon inte orsa olägenheter för hälsan. Särsild umärsamhet sall fästas vid att dagvattnet avleds, fördröjs och behandlas ontrollerat. På vtersområdena sall dagvattnet i mån av möjlighet fördröjs, infiltreras i men eller ledas via öna sänor och/eller öna dien till dagvattensystemet, t.ex. till områden för infiltrering, fördröjning och sedimentering. Vid dimensioneringen av dagvattensystemets maximifördröjningsförmåga å tomten används minst som dimensionerande regn en gång er 50 år 20 min regn, intensitet 180 l/se/ha=21,6mm regn eller 3 timm ihållande regn, intensitet 45 l/se/ha=48,6mm regnmängd. Byggnaderna bör vtersvis bilda en hmonis enhetlig helhet beträffande byggnadsmassa, fasader, taform, material och färg. Peringsanläggningnas örramer och övriga nödvändiga onstruioner under gårdsdäc får byggas utöver byggrätten. Tenisa utrymmen, utrymmen för avfallshantering, befolningssydd och med dessa jämförba utrymmen får byggas utöver den i lanen angivna byggrätten. Stödmurnas huvudsaliga fasadmaterial sall va natursten. Entrétaen, balongerna och terrasserna får sträca sig högst 3 meter utanför byggnadsytan å tomten. -vtersområden: Billatser sall byggas minst enligt följande: - för boende allmänt 1b / 150 våningsvadratmeter, gästbillatser 1b / högst 10 bostäder - för service- och äldreboende 1b / 250 våningsvadratmeter - för affärs- och ontorsutrymmen 1b / 75 våningsvadratmeter Gästlatserna an delvis laceras invid vteret å gatuområdet. samband med bygglovsbehandlingen tas ställning till antalet billatser och hur de förverligas. Peringslatserna bör avsiljas från den övriga omgivningen med staet och/eller syddslantering. Taformen är latt ta, åsta eller låglutande ta. samband med ingångna får utöver den tillåtna byggrätten byggas förvingsutrymmen för sambru högst 30 m²-vy/trahus. Utöver den i detaljlanetan angivna byggrätten är det tillåtet att i vje våning bygga fönsterförsedda trahus där naturljus an omma in, som översrider 15 m2. Utöver den byggnadsrätt som anvisas i detaljlanen får man utanför bostaden bygga serviceutrymmen som betjän boendet så som hobby-, lubb- och bastuutrymmen, högst 15 % av den tillåtna bostadsvåningsytan. Byggnadernas fasadytor mot gatan sall i huvudsa va raade och fogfria. Le- och annat utevistelseområde bör anläggas minst 2% av våningsytan. Le- och utevistelseområde bör med syddslantering och/eller staet avsiljas från servicetrafi och billatser. Staet eller häc får inte anläggas å gränserna mellan bostadstomterna. mindre än 8 m vinelrätt mätt från billats belägen fasad får inte laceras till bostadsrum hörande huvudfönster, såvida inte bostädernas golvyta ligger 1 m högre än billatsnivån. ndragen tavåning får inte sträca sig till svären eller till fasdytan som angräns till Nicbyvägen. På en indragen tavåning får inte byggas vindsutrymmen eller t.ex. masinrum för luftonditionering. KM-vtersområden: Taformen är latt ta. Tillbyggnadsdelna sa anassas till den befintliga byggnaden. Som fasadmaterial å tillbyggnaderna sa användas eramis latta eller lana vs färgton anassats till den befintliga byggnadens fasad. Billatser sall byggas minst enligt följande: För affärs- och ontorsutrymmen 1b / 75 våningsvadratmeter På eringslatsen får byggas syddsta som hänför sig till versamheten. Peringsområdena sall delas u och struureras med träd- och buslantering, staet eller stödmur i mindre delområden Egna latser sa anvisas för cyl, en del av latserna bör förses med ta Servicegården sa va trafimässigt enelriad, och avsild från övrig trafi. Servicegården avgränsas med vägg som följer fasadernas färgsättning och material och området an förses med ta. 37

7 38