S U O M E N V IR A L L IN E N TILA STO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART MERILIIKENNE SUOMEN JA ULKOMAIDEN VÄLILLÄ SJÖFARTEN MELLAN FINLAND OCH U TLA N D E T VUO NNA ÅR 95 UUSI SARJA NY SERIE 8 b. H E L S IN K I 96 VALTIONEUVOSTON KIRJAPAINO
Sisällys: Innehåll: Table des matières. Siv. Sid. T e k s ti T e x t... 5 Résumé en fra n ç a is... 4 T aulusto: T abeller: Tableaux:... Taulu Tab.... ab. M erenkulku Suomen satamissa v. 95. S jöfarten i F inlands bam nar år 95. N avigation dans les ports de la Finlande en 95... ; 4 ab. M ere nku lku Suomen ja ulkom aiden v ä lillä v. 95, jaettuna aluksien kansallisuuden mukaan. Sjöfarten m ellan F in la n d och främ m ande länder år 95, med angivande av fartygens na tio n a lite t. N a viga tion entre la Finlande et l étranger avec indication de la na tion a lité des navires en 95... 0 ; 6 Siv. Sid.. ab. Yleiskatsaus v. 95 Suomeen saapuneiden ja Suomesta lähteneiden aluksien kansallisuuteen. Ö versikt av de år 95 t i l l F in la n d ankom na och från F inlan d avgångna fartygens na tio n a litet. N avires entrés à et sortis de la F inlande en 95, classés par nation alité 4; 44 4. M atkustajaliikenne Suomen ja ulkom aiden v ä lillä v. 95. Passagerartratik e n m ellan F in la n d och utla nd et år 95. M ouvem ent des passagers entre la F inlande et l étranger en 95 46
Tämä esitys m eriliikenteestä vuonna 95 on to im ite ttu pääasiallisesti samojen perusteiden mukaan k u in vuoden 94 kertomus. Ainoastaan ta u lu u n on te h ty se muutos, että asianomaisiin tu llik a m a rip iire ih in ku u lu va t satamat ja lastauspaikat on erikseen m a in ittu. Täten saadaan enemmän tosioloja vastaava kuva liikenteestä e ri satamissa. Tauluissa a b tehdään selvää Suomen ja ulkomaan välisessä merenkulussa ta pahtuneista sisään ja ulosselvityksistä m arraskuun 4 päivänä 9 annetun asetuksen n o ja lla annettavien tie to je n perusteella. N iin k u in alempanaolevasta taulusta käy selville, kä vi vuonna 95 Suomen satamissa suomalaisia ja ulkomaalaisia, sekä y li että alle 9 n ettorekisteritonnin vetoisia aluksia, lastissa ja painolastissa kaikkiaan 9 54 (v. 94: 8,6), joiden nettovetomäärä o li 0,79,88 (v. 94: 9,50,60) rekisteritonnia. A lu k s illa ym m ärretään n iin h yvin tässä k u in seuraavassakin aluksien m atkoja. Föreliggande berättelse ansluter sig i huvudsak t i l l den fö r ä r 94. Endast i fråga om tab. har en fö rä n d rin g vidtagits i det a tt de t i l l resp. tu llk a m m a rd is trik t hänförda hamnarna och lastageplatserna utsatts. H ärigenom erhålles en med ve rkliga fö rh å l landet mera överensstämmande b ild av tra fikens fö rd e ln in g på olika hamnar. I tabellerna a b redogöres e nligt u p p g ifte r, som jä m lik t förordningen av den 4 november 9 avgivas v id fa rtyg s in och u tkla re rin g, fö r sjöfarten m ellan F in la n d och utlandet. E n lig t nedanstående sammandrag u t gjorde totala antalet finska och främ m ande lastförande och barlastade fa rty g, såväl över som under 9 nettoregisterton, som å r 95 anlöpt finska hamnar, inalles 9,54 (å r 94:. 8,6).om 0,79,88 (å r 94: 9,50,60) nettoregisterton. Med fa rty g förstås såväl h ä r som i det fö lja n d e fa rtygs resor. Saapuneita Ankomna Lähteneitä Avgångna Yhteensä tu lleita ja lähteneitä Summa ankomna o. avgångna Luku Antal N et to tonnia Luku Antal Luku Antal Suomalaisia aluksia Finska fa r ty g... 47 4 074 40 4 705 6 88 57 779 Ulkomaisia aluksia Utländska fartyg.... 6 49 4 75 0 6 7 4 96 856 676 8 47 00 Yhteensä Summa 9 876 5 48 77 9 68 5 56 9 54 0 79 88 Suorassa ulkomaan merenkulussa sekä yh distetyssä ko ti ja ulkom aan merenkulussa Suomen satam iin saapuneiden alusten vetomäärä on viimeisenä kolmenatoista vuonna o llu t seuraava: Tontalet av de fa rty g, som i d ire k t u tr i kes s jö fa rt samt kom binerad inrikes och u t rikes s jö fa rt under de tre tto n senaste åren anlöpt finska hamnar, h a r u tg jo rt :
95... 0,79,88 nettotonnia. nettoton. 94... 9,50,60 >> >> 9... 9,68,4 y y?? 9... 7,855,809 >> 9... 6,79,79 5? 90... 7,547,98 t) yy 99... 6,98,74 yy 5J 98......,745,7. > 97...,486,84 96...,88,884 >5 y y 95...,786,8 > >> 94... 6,8,7 9...,67,58 K e hitys ajanjaksona 89 95 keskim äärin vuotta ko hti käy selville allaolevasta yhdistelm ästä : Utvecklingen under tidrym den 89 95, i å rlig a medeltal, fra m g å r u r nedanstående sam m anfattning : 9 95... 8,85,6 nettotonnia. nettoton. 96 90... 4,4,4 yy > 9 95... 7,968,09 yy yy 906 90... 8,489,99 yy yy 90 905... 7,400,4 yy yy 896 900... 6,78,40 yy yy 89 895... 4,887,59 yy v A lusten la ji suorassa ulkomaisessa merenkulussa, jo lity ym m ärretään aluksen m atkoja ulkomaisen lähtösataman ja ensimäisen suomalaisen saapumissataman v ä lillä taikka viimeisen suomalaisen lähtösataman ja u lkomaisen määräsataman vä lillä, selviää seu raavalla sivulla olevasta yhdistelmästä. K u n vuoden kuluessa maahan saapuneiden ta ikka maasta lähteneiden alusten todellista lukua edustavat selvitykset suorassa merenkulussa, kun taas yh diste ttyä m erenkulkua osoittavat ne selvitykset, jo ita samalla m atkalla on tapahtunut muissa tapauksissa, jo llo in ulos selvitys yhdestä tu llik a m a rip iiris tä (paitsi Laatokan rannoilla) vastaa sisäänselvitystä toisessa tu llika m a rip iirissä, tarkoitetaan seuraavassa, m illo in ei erikoisesti ole siitä huom autettu, suoraa m erenkulkua. Suorassa liikenteessä Suomeen saapunut ja tä ältä lähte nyt tonnisto on sitten vuoden 9 eri vuosina vaihdellut seuraavasti: F ö r åskådliggörande av fartygens a rt i den d ire kta utländska sjöfarten, varmed avses fartygsresom a m ellan avgångshamnen i utlandet och den första fin ska ankomsthamnen eller m ellan den sista finska avgångshamnen och destinationshamnen i utlandet, meddelas nedanstående sammandrag. Då det fa ktiska antalet av under året t ill landet ankomna eller frå n landet avgångna fa rty g representeras av kla re rin g a r i d ire k t s jö fa rt medan den kombinerade u tv is a r de klare rin gar, som under samma resa verkställts i övriga fa ll, v a rvid en u tkla re rin g frå n e tt tu llk a m m a rd is trik t (utom vid Ladoga sjö) har sin m otsvarighet u ti en in k la re rin g i e tt annat, avses i det följande, där icke särskild anm ärkning härom göres, den d irekta sjöfarten. D et i d ire k t f a r t t i l l F in la n d ankomna och h ä rifrå n avgångna tonnaget har sedan år 9 u tg jo rt:
7 Vuosi År Koneella kulkevia aluksia Maskindrivna fartyg Purjealuksia ja proomuja Segelfartyg och pråmar Yhteensä Summa Netto ton % % % 95... :... 7 074 94. 455 48 5.9 7 687 555 loo.o 94... 6 449 9. 466 96 6.7 6 96 57 loo.o 9... 6 940 9.4 57 8 7.6 6 98 784 loo.o 9... 5 507 56 90. 59 9 9.7 6 0 78 00.O 9... 896 5 89.4 46 748 0.6 4 58 87 00.0 90... 4 499 005 90.0 498 9 0.0 4 997 4 00.O 99... 069 0 9 9 907 8.7 6 90 00.0 98... 95 78 8.5 0 9 7.5 56 669 00.0 97... 85 6. 458 5 6.7 89 688 loo.o 96... 4 4 5. 57 967 64.7 49 0 loo.o 95... 86 807 48. 8640 5.9 468 447 loo.o 94... 474 74 7.7 7 5 6. 4 7907 00.O 9... 5 60 669 76. 756 950.8 7 67 69 00.0 V e rra ttu n a edelliseen vuoteen oli lisäys 77,98 rekisteritonnia. V e rra ttu n a vuoteen 9 oli lisäys 9,96 rekisteritonnia. Sama kehityssuunta, joka purjealuksien ja koneella kulkevien aluksien keskinäisessä suhteessa on aikaisemmin o llu t havaittavissa Suomen kauppalaivastossa, n im ittä in että koneella kulkevat alukset saavuttavat yhä suuremman m erkityksen p u rje a lu ksiin verraten, käy m yöskin selvästi ilm i n iih in a luksiin nähden, jo tka puheena olevana vuonna ovat välittäneet maamme ulkom aista merenkulkua, sillä koneella kulkevain alusten vetomäärä on edustanut kaikkiaan 94. i (v. 94: 9.) % koko vetomäärästä. K ehitys ajanjaksona 89 95 käy selville seuraavista vuotuisista keskiluvuista: J ä m fö rt med föregående å r u tgjo rd e ökningen 77,98 registerton. I förhållande t i l l å r 9 u tgjo rd e ökningen 9,96 registerton. Samma utvecklingstendens, som med avseende å segel och de m askindrivna fa rty gens inbördes förhållande tid ig a re kom m it t ill synes i fråga om F inlands handelsflotta, a tt näm ligen de m askindrivna fartygen vinna a llt större betydelse i bredd med segelfartygen, gör sig även ty d lig t gällande beträffande de fa rty g, som under redogörelseåret fö rm e d la t landets utländska sjöfa rt, i det a tt de m askindrivna fartygens ton ta l representerade ieke m indre än 94. i (å r 94: 9.) % av det totala tonnaget. Utvecklingen under tid rym den 89 95 fram g år av fö ljande årliga m edeltal: Koneella kulkevia aluksia Maskindrivna fartyg % Purjealuksia ja proomuja Segelfartyg och pråmar % Yhteensä Summa % 9 95...... 5 895 8 9. 50 9 7.8 6 96 50 00.O 9690... 7 49 69. 94 074 0.8 059 566 00.O 995... 740 8 7.4 4 506 7.6 5 6 888 loo.o 90690... 84 8 74. 4 87 5.8 59659 00.O 90905... 9 678 70.8 76 565 9. 4 706 4 loo.o 896900... 58 7 65.6 4 7 4.4 85 904 loo.o 89895... 70 76 56. 7 969 4.8 0 45 00.O Lastissa ja painolastissa saapunut ja lähtenyt tonnisto seitsenvuotiskautena 99 95 selviää seuraavasta ta u lu sta: Tontalet fö r ankomna och avgångna lastförande och ickelast fö r ande fa rty g under sjuårsperioden 99 95 fra m g å r u r nedanstående sam m anställning :
Saapunut Ankomna 95 94 Kuukausi Månad Lastissa Lastförande Painolastissa I barlast Lastissa Lastförande Painolastissa I barlast 0/ /o % % <V /o Tammikuu Januari... 70 67 4.0 7 5 0.4 6465 4.0 5 94 0. Helmikuu Februari... 65 8.7 06 0.5 4.7 5 96 0. Maaliskuu Mars... 76 67 4. 7 0.6 4 8. 590 0. Huhtikuu A pril... 0 744 5.8 50 870.4 99 598 6. 9 70 0.5 Toukokuu M a j... 70 906 9.6 8 544. 64 07 0. 80 70 4.4 Kesäkuu Juni... 8 08 0. 0 99 5.7 95 764. 9 8 5.9 Heinäkuu J u li... 77 97 lo.o 9 009 8.5 7 85 0.7 58 97 9.5 Elokuu Augusti... 4.6 40 689 9. 0 098.6 8 769 7.9 Syyskuu September... 99 47. 06 79 4.5 75 4.0 6 855 4. Lokakuu Oktober... 9 077 0.8 95 876 9. 9 68.0 9.5 Marraskuu November... 89 4 0.7 84 6. 6 0. 98 940 0.8 Joulukuu December... 6 87 7. 8 089. 96 00 6.0 6 87.4 Koko vuosi Hela året 777 5 loo.o 09 595 00.O 60 745 loo.o 84 6 loo.o Vuosi. År. Lastissa saapunut tonnisto. Tontalet för ankomna lastförande. Painolastissa saapunut tonnisto. Tontalet för i barlast ankomna. Lastissa lähtenyt. Painolastissa tonnisto. Tontalet för avgångna lähtenyt tonnisto. Tontalet för i lastförande. barlast avgångna. Kaikkiaan. I allt. 9.....,696,4,76,4,66,78 9,9 6,98,784 9...,56,767,787,8,858,57 98,97 6,0,78 9... 877,46,00,6,06,54 64,84 4,58,87 90... 867,078,6,55,5,95 7,689 4,997,4 99... 746,554 9,5,49,8 90,75,6,90 9...,678,46,09,,88,06 6,85 7,67,69 K u te n ylläolevat num erot osoittavat, on lastissa saapunut tonnisto noin 75,000 tonnia suurem pi k u in edellisenä vuonna ja. y lit tää vuoden 9, viimeisen rauhanvuoden, tonnimäärää. Samoin osoittaa lastissa lähtenyt tonnisto noin 06,000 to n n in lisäyksen. L a ivanvaru staja ni kannalta katsoen on Suomi vientim aa, johon huom attava painolastissa kulkeva tonnisto suunnataan. K e r tomusvuoden kuluessa saapui painolastissa,09,595 to nnia eli 54. (v. 94: 5.s) % koko saapuneesta tonnistosta. Sitävastoin m uodosti painolastissa lähten y t tonnisto ainoastaan noin kahdeksannentoista osan lähtevästä tonnistosta. M iten Såsom ovanstående s iffr o r vidhanden giva, u ppter det i last ankomna tonnaget en ökning av om kring 75,000 ton i fö rh å l lande t i l l föregående å r och överstiger m otsvarande to n ta l fö r å r 9, det sista fredsåret. Likaså u ppvisar det avgångna lastförande tonnaget en ökning av om kring 06,000 ton. U r redaresynpunkt sett u tg ö r F in la n d e tt exportland, d it ett betydande tonnage destineras i barlast. U nder redogörelseåret u tgjo rd e det i barlast ankomna tonnaget icke m indre än,09,595 ton eller 54. (år 94: 5.5) % av det totala ankomna tonnaget. Därem ot utgjo rd e det i barlast avgångna tonnaget endast, cirka en adertonde del av det avgångna tonnaget. H u ru ifrå
I 9 sanotut alukset ja ka u tu iva t m ääräm aihin ja e ri kansallisuuksiin nähden selviää jälenpämä. gavarande fa rty g fördelade sig ä resp. destinationsländer och nationer fra m g å r längre fram. Lähtenyt Avgångna 95 94 Kaikkiaan I allt Lastissa Lastförande Painolastissa I barlast Lastissa Lastförande Painolastissa I barlast 95 94 % Netto ton / /o / /o % / lo / lo 8 49. 4 58. 86 6.6 5 98 8.5 64 79. 7 8.5 7 890.0 787.9 48 89.5 647 0. 54 704.0 98 55.4 7 79.0 888 4.0 898.0 7466. 70 0.0 4 9. 5 59 7.7 60 4.8 776. 84 45.7 7 8.5 580 9. 00.4 80 954 5.5 4 69.6 767 6 0.0 450 66 6.5 407 58. 9 908 9.8 9 09.9 07.6 99 46. 899 699.0 59 877 6.5 8 48 9.. 59 86 8.0 9 67 5. 8 05 5.4 90 6.4 57 090 5.9 888 9.0 509 7 5.5 989 0.6 6 08 5.8 058 7 5. 50 5 4.5 84.8 404 6. 8 77 0. 050 95.7 86 05.5 7 764 0.4 09.5 4 796. 48.9 785 06 0. 8777.7 89 9 8. 5 570.6 44 95 0.5 7 55 5.0 66 657 8. 7 8 0.6 6 958 4.5 89 9.0 08 687 6. 890 0.0 5 66 4.4 86 75 5.6 598 560 loo.o 0 65 loo.o 9 57 loo.o 8 65 00.0 7 687 555 00,0 6 96 57 00.O E r i maista lastissa saapunut tonnisto käy selville seuraavalla sivulla olevasta taulusta. M ed avseende å avgångsländerna fö r delade sig det ankomna lastförande tonnaget på sätt som tabellen å fö lja nd e sida u t visar. Ne maat, joista kertomusvuonna Suomeen lastissa saapuneet alukset pääasiallisesti ovat lähteneet, ovat siten Saksa, Isobritannia, R uotsi ja Y hdysvallat, Lähinnä jä rje s tyksessä seuraavat Tanska, Alankomaat, Belgia ja V iro. De länder, frå n vilka t ill F in la n d under redogörelseåret ankomna lastförande fa rty g avgått, äro sålunda i främ sta rum m et Tyskland, S torbritannien, Sverige och Förenta Staterna. Närm ast i o rd nin g fö lja D anmark, Nederländerna, Belgien och E stland. Isobritannia, joka vuonna 94 ensimmäisen kerran viim e kymmenvuotiskautena o li ensimmäinen saapuvan tonniston läh tö maahan nähden, saavutti kertomusvuonna 5.7 (v. 94 5.9) % tonnistosta ja oli vasta Saksan jälkeen, jo lla o li 7.4 (v. 94: 4. l ) % eli su u rin tonnisto. Tämän liik e n teen suhteellinen alentum inen Englannista, joka yleensä sodan edellisinä vuosina oli ensi sijassa saa ehkä osittain selityksensä S torbritannien, som å r 94 fö r första gången sedan cirka e tt decennium, innehade främ sta rum m et i fråga om det ankomna lastförande tonnagets avgångsländer, uppte r under redogörelseåret 5.7 (å r 94: 5.9) % av to ntalet och fö ljd e sålunda n ä r mast i ordning e fte r Tyskland, som med 7.4 (å r 94: 4.i ) % uppvisar det största tontalet. Denna re la tiva nedgång i tra fik e n frå n England, som i allm änhet under åren
Euroopa Europa: 95 94 9 9 9 % % % / /o % Ruotsi Sverige... 99 8 6.9 0 495 8.9 0 990 7.9 55 6 0.4 8 96 0.7 Norja N orge... 7 75 0.4 05 0.9 4 7 0.9 6 0.9 8 8.0 Tanska Danmark... 8 97 4.7 95 450 5.9 88 0 5. 47 98.8 06.5 Isobritannia Storbritannien 455 75 5.7 45 8 5.9 75 88. 764 8.4 07 008. Saksa Tyskland... 486 69 7.4 85 905 4. 466 8 7.5 48 668 7.8 0 79 6. Ranska Frankrike... 476 0.8 45 0.8 5486 0.9 995 0.7 8 00 0.9 Belgia B elgien... 67 584.8 49 05. 4 96.5 557.6 0 0. Alankomaat Nederländerna 70 74 4.0 60 98.8 56 5. 47,74.8 9 946. Danzig... 5 65.0 5 97.6 50. 6 56. 4.6 Latvia Le ttland... 0 060 0.6 9 89 0.6 0 76 0.6 6 85. 84 0.9 Viro Estland... 58 69. 6 4.9 9407 5.4 67 77 5.4 6 66 7. Venäjä Ryssland... 6 008 0.9 6 07.0 7.0 5 6 0.4 97 0. Espanja Spanien... 7 64 0.4 75. 6 0.8 58. 6 0.7 Italia Italien... 978 o.o L 67 O.o 998 0. 6 0. Yhdysvallat För. Staterna 65 6. 7 4 7. 66 7. 5 895 9. 56 84 7.9 Kanada... 7 754 0.4 6 0. 7 06.. 744 0.4 EteläAmerika Sydamerika 6 05.5 9 74 0.6 909 0.8 8 775 0.7 0 80.4 LänsiIntia Västindien.... 4 905 0. 4 84 0. O.o Aasia Asien: Persia P ersien... 548 0. Japani Japan... 459 0.5 Jaava J a v a... 5 9 0. 4 0 0. PohjoisAfrika Nordafrika: 5 655 0. EteläAf rika Sydafrika: 88 0. Muut maat Övriga länder 4 49 0. 04 O.o Yhteensä Summa 777 5 loo.o 60 745 loo.o 696 4 loo.o 56 767 00.O 877 46 00.0 siitä huomattavasta valtam erentakaisen to n niston lisääntymisestä, e rittä in k in Y hdysvalloista, joka sodan jälkeisinä vuosina on o llu t havaittavissa ja joka tavallaan v iitta a pyrkim ykseen su oriin yh teyksiin tu o n ti ja vientim aihin, m ikä seikka yhä enemmän on o llu t havaittavissa m erenkulun alalla. Ruotsista ja Y hdysvalloista saapunut tonnisto osoittaa pienemmän sekä suhteellisen että tosiasiallisen vähennyksen. före k rig e t innehade främ sta rum m et, f in ner måhända delvis sin fö rk la rin g i den betydande ökning av tonnaget frå n de transoceana länderna, särskilt Förenta Staterna, som e fte r krig e t kom m it t i l l synes, och som på s itt sätt åskådliggör den strävan t i l l d i rekta förbindelser med im p o rt och e xp o rtländerna, som a llt mera g jo rt sig gällande på sjöfartens område. D et frå n Sverige och Förenta Staterna ankomna tonnaget upp visa r en m indre såvä l re la tiv som absolut m inskning.
Painolastissa saapuneen tonniston lu v u t o liva t : Motsvarande sammanställning av icke lastförande fa rty g te r sig: 95 94 9 9 9 0/ 0 % % % Netto ton / /o Euroopa Europa: Ruotsi Sverige... 68 56 7.5 465 44 5. 98 495 6.9 58 4. 0 46.4 Norja Norge... 4 l. l 6 0.4 999. 7 49.0 8 07.7 Tanska D a n m a rk... 4 654 0. 50 7.7 68 698 0.9 6 550 0. 57 00 9. Isobritannia Storbritannien. 694. 96 74 0.7 0 87 5.9 87 98 4.9 94 009 7. Saksa Tyskland... 55 65 4.5 59 5 9.5 777 70 44. 596 78.4 89 87. Ranska Frankrike... 7 400.7 4 87.9 7 69 0.4 5 77 0.9 85 0.6 Belgia Belgien... 46 094. 6. 9 540. 59 0.7 8 704 0.7 Alankomaat Nederländerna. 5 4 7. 79 706 4. 40 889. 40 68. 786.0 Danzig... 6 77. 0.7 8 548.0 6 685.5 58 54 4.5 Latvia Lettland... 7857.7 5 9.9 6 99.5 59 06. 7 786. Viro Estland... 58 8.8 8 655. 5 55.0 7 098 4.0 006 7.8 Venäjä Ryssland... 94 4: 486. 5 7.0 4 705.5 0 475 9. Espanja Spanien... 80 0. Liettua Litauen... 6. Amerika: * Yhdysvallat För. Staterna.. 90 0. LänsiIntia Västindien... 76 0. Muut maat Övriga länder: 49 0. 5. 6 5 0.4 Yhteensä Summa 09 595 00.( 84.6 00.O 76 4 00.0 7878 loo.o 00 6 00.6 M yöskin painolastissa saapuneiden aluksien lähtöm aihin nähden on Saksa ensi sijalla 4.5 (v. 94: 9.5 ) % :a. Lähinnä, jä r jestyksessä seuraavat Tanska, Ruotsi, Isob rita n n ia ja Alankom aat. Saksasta saapuneeseen tonnistoon nähden on huom attava se melkoinen osuus, jonka tämän maan tonnisto, kuten myöhemmin selviää, on saavuttanut viennissämme. Suomesta lastissa lähtenyt tonnisto ja k a u tu i alusten m ääräm aihin nähden seuraavasti : Även i fråga om avgångsländerna fö r de i barlast ankomna fa rtyge n kommer Tyskland främ st med 4.5 (å r 94: 9.5) %. Närm ast i o rd n in g fö lja Danm ark, Sverige, S torbritan n ie n och Nederländerna. D et frå n Tyskland ankomna tonnagets betydande num erär bör ses i samband med den ro ll detta lands tonnage, såsom längre fra m kommer a tt fram gå, spelat under redogörelseåret i fråga om v å r export. D et frå n F in la n d avgångna lastförande tonnaget fördelade sig med avseende å fa r tygens destinationsländer sålunda :
95 94 9 9 9 /o 0/ /o % % % Euroopa Europa: Ruotsi Sverige... 58 54 7. 850 6.8 8 459 7. 0 7.5 98 4 9.8 Norja Norge... 5 04 0.7 45.0 5 005. 8 4 0. 4 4 0.7 Tanska Danmark... 40 984 4.0 54 4.7 50 40 4.6 7 74 4.8 585 6. Isobritannia Storbritannien 4 485 4. 6 87 8.4 74 60 9.0 0460 6. 65 66 0.6 Saksa Tyskland... 606 46 6.9 4049. 90 06.0 58 90.6 0 754 5. Ranska Frankrike... 86 77 5. 76 009 8.4 475 7.4 44 868 8.6 0 5 5. Belgia Belgien... 54 65 7. 707 6.5 8 0 6.7 8956 6.6 0 89 5.5 Alankomaat Nederländerna. 466 850.9 4 988 9.9 94066 9.0 57 504 9.0 97 4 9.8 D a n z ig... 6 669 0. 4 46 0. 5 886 0. 5 59 0. 9 0. Latvia Lettland... 97 0.6 7 569 0. 984 0.0 7 64 0. 5 88 0. Viro Estland... 47 085. 5 06. 59 46.8 50.8 8 04 4. Venäjä Ryssland... 75 0.4 709 O.o 9 O.o 59 6. 5 4 0. Espanja Spanien... 0 064 0. 9 847 0. 9 956 0. 4 64 0.5 6 65. Italia Italien... 8 064 0.5 569 0.0 80 0.0 56 Kreikka Grekland... 88 O.O Liettua Litauen... 5 59 0. Amerika: Yhdysvallat För. Staterna. 9 995.6 04.5 8 06 4. 8457.8 9 89 5.9 EteläAmerika Sydamerika. 8 97 0.8 4 80. 40 005. 6 688. 8 5 0.9 Alrika: Egypti E g y p te n... 68. 0 5. 7 67. 75 85.6 8 96.9 Muu Afrika övriga Afrika. 57 965.6 68 7. 54 5.7 9 794.4 6 748. Aasia Asien: Persia P ersien... 67 O.o Japani Japan... 9 0. 0 445 0.6 0 476 0.4 4 090. Austraalia Australien: 87 0. 56 0. 57 0.4 Muut maat övriga länder: 767 0.O 6 49 0. 6 890 0. 5 00 0.9 Yhteensä Summa 598 560 00.O 9 57 00.O 66 78 loo.o 858 57 loo.o 06 54 loo.o N iin k u in luvu ista käy selville, muodostaa tärkeim m än määrämaan Isöbritannia, johon osoitettu tonnisto kertom usvuonna muodosti y li kolmanneksen kaikesta Suomesta lastissa lähteneestä tonnistosta. Seuraavalla sija lla o li Saksaan suuntautuva tonnisto sekä sen jälkeen A lankom aihin, Ruotsiin, Belgiaan ja Ranskaan. M e rk ille pantava on Y h d ysvalto ih in sekä E g y p tiin osoitetun tonniston määrä. Nämä lu v u t osoittavat, n iin k u in y llä on m a in ittu, kauempana olevien maiden suoran yhteyden lisääntym istä. Venäjän liikenne osoitti jo n ku n verran l i sääntymistä. Såsom s iffro rn a vidhandengiva, u tg ö r S to rbritan n ie n det viktigaste destinationslandet och om fattade det d it destinerade tonnaget under redogörelseåret mer än tred je delen av det totala frå n F in la n d avgångna lastförande tonnaget. Närm ast i ordning fö ljd e T yskland sam t därpå Nederländerna, Sverige, Belgien och F ra n krike. S ä rskilt anm ärkningsvärda äro s iffro rn a fö r det t ill Förenta Staterna och E gypten destinerade tonnaget. Ifrågavarande s if f ro r uppvisa, såsom ovan fram h ållits, en ökad liva ktig h e t i fråga om den d ire kta tra fike n på avlägsnare länder. T ra fike n på Ryssland h a r något ökats.
Painolastissa lähteneiden aluksien lu v u t o liva t : M otsvarande s iffr o r fö r i harlast avgångna fa rty g u tg jo rd e : 95 94 9 9 9 /o nitonnia Netto 0/ 0/ /o % % % Euroopa Europa: Ruotsi Sverige...... 7 76 6.0 58 7. 56 796 9.4 78 807 9.7 84 49. Norja Norge... 965 4.5. 80.4 704 4. Tanska Danmark... 6 708 8. 8 75 4.8 467.8 65.6 8 777 5. Isobritannia Storbritannien. 7 0.5 0 508 5.8 5 7.8 0 5.5 8 57 5. Saksa Tyskland... 8 4.0 7 85 9.5 6 78.6 5 707 7.9 6 60 9.9 Ranska Frankrike.... 90 0.. 774 0.4 Belgia Belgien... 96 o.i 7 0.9 508 0. 067. Alankomaat Nederländerna. 66. 87 0. 4 800. 676 0.8 80 0.5 Danzig... 570.5 840 4.5 8 546 4.4 4 760.4 5.9 Latvia Lettland... 9 66 4.8 8 468 4.7 5 67.8 4 0.0 9 0.6 Viro Estland... 6 47.0 4000.6 45 97.8 9 49 4.8 7 5 0.5 Venäjä Ryssland... 6 775 8. 6 855 9. 759.8 0 40 5. Amerika: Yhdysvallat För. Staterna. 7.5 0 6. 06.6 49 6.8 8 8.0 Kanada... 4 447. 87.6 EteläAmerika Sydamerika.. 4 099... i Muut maat övriga länder: 69 0. O.o Yhteensä Summa 0 65 00.0 8 65 00.O 9 9 00.O 98 97 00.O 64 84 loo.o R uotsin 6.0 (v. 94:.) % :lla ja Saksan 4.o (v. 94: 9.5) % :lla on V iro lähinnä järjestyksessä. V iro n suhteellisen su uri osuus saa selityksensä siitä, että lähes puolet täiältä V iro o n lähteneestä tonnistosta o li viro laisia maalaisaluksia, jotka, m yytyään lastinsa suoraan k u lu tta jille, täältä palasivat kotimaahansa painolastissa. R uotsiin painolastissa lähteneistä aluksista muodosti osan sellaiset alukset, jo tk a u lko m ailta o liv a t saapuneet lastissa Suomeen ja täältä lähteneet painolastissa R uotsiin ottamaan lastia. Saksaan painolastissa lähte nyt tonnisto on, lisääntyen n o in 0,000 to n n illa, kohonn u t 9.5 %,sta vuonna 94 4 % :iin ke r tomusvuonna. K iin to is a on kysymys siitä, m inkä m aiden tonnisto v ä littä ä vientiäm m e. V iim eksi kuluneena viisivuotiskautena ja k a u tu i maahan lastissa saapunut tonnisto e ri ka nsa llisuuksille kuten seuraava ta u lu osoittaa : E fte r Sverige med 6.o (å r 94:.) % och Tyskland med 4.o (å r 94: 9.s) % kom E stland närm ast i fö ljd. Estlands jäm förelsevis betydande andel fö rkla ra s av a tt inem ot h älfte n av det h ä rifrå n t i l l E stland avgångna tonnaget utgjordes av estniska lantm annafartyg, v ilk a e fte r a tt här direkte å t konsumenterna ha a v y ttra t sin last, återvände t i l l hemlandet. D et t i l l Sverige avgångna ickelastförande tonnaget om fattade delvis svenska fa rty g, som frå n u tlandet v a rit befraktade t i l l F in la n d med last och d ärefter beordrats t i l l Sverige fö r intagande av n y last. Det t i l l Tyskland i barlast avgångna tonnaget h a r med en ökning av inem ot 0,000 ton sp ru n g it upp frå n 9.5 % under å r 94 t i l l 4.0 % under redogörelseåret. A v intresse ä r frågan om vilka länders tonnage som fö rm e dlar v å r sjö fa rt. Under senaste fem årsperiod fördelade sig det t i l l landet ankomna lastförande tonnaget på särskilda nationer såsom följa nd e tabell u t visar :
95 94 9 9 9 ' / lo N ettotonnia /o N ettotonnia / /o N ettotonnia / /o / /o Suomalaisia Finska... 54 87 9.0 47 084 9.4 446 559 6. 49 666 4. 44 6.4 Ruotsalaisia Svenska... 70 94 5. 5 594 5.6 6 54 5.5 84 98 4.7 0 4.7 Norjalaisia Norska... 0 4 5.8 067 6.9 6 7 8.0 084 8.6 58 868 6. Tanskalaisia Danska... 995 5.6 66 7 4. 66 899.9 6 90.9 9 09.5 Brittiläisiä B rittis k a... 99 84 5.6 74 67 4.7 50 89.0 0 5.6 0 44. Saksalaisia T yska... 57 474 0. 454 756 8.4 509 9 0. o 0 94 5.5 88 449.5 Alankomaalaisia Nederländska. 6 867. 8 556.8 44.9 0 95 0.9 6 40 0.7 Belgialaisia Belgiska... 0 0. 4 605 0. 7 848 0.5 8 977 0.7 769 Ranskalaisia Franska... 5 467 0. 58 0. 6 784 0.4 09 0.9 80 0. Virolaisia Estländska... 5 508.4 968.5 46 50.8 5 865. 76.7 Latvialaisia Lettiska... 4 0.8 6 089 0.4 9 79 0.6 806 0. 69 Venäläisiä R y s k a... O.O 00 O.o 7 0. 68 0. Espanjalaisia Spanska... 09 0. 698 0.4 Portugalilaisia Portugisiska.... 58 0.5 Kreikkalaisia Grekiska... 6 58 0.4 5 8 0. 4 880 0. 5 0. Amerikkalaisia Amerikanska.. 5978.9 86 87 5.5 07 8 6. 0 697 8. 7 49.7 Italialaisia Italienska... 6 657 0.4 Muut kansallisuudet Övriga nationer... 70 O.o 7 0.8 6 78 0.4 40 O.o 4 59 0. Yhteensä Summa 7775 0 0. 0 60 745 0 0.O 6964 0 0. O 56 767 0 0.O 87746 00.0 Suomalainen tonnisto, joka ennen sotaa saavutti keskim äärin noin 60 % (vv. 906 90: 59. % ), osoitti kertomusvuonna 9.o (v. 94: 9.4) %. Saksalainen tonnisto, joka viisivuotiskautena 906 90 keskim äärin osoitti 9.9 %, te ki kertom usvuonna 0.i (v. 94: 8.4) %, ku n taas ruotsalainen tonnisto osoitti 5. (v. 94: 5.6) %. P aitsi y llä m a in itu n kolmen kansallisuuden aluksia ovat lähinnä norjalaiset, b rittilä is e t ja tanskalaiset alukset välittäneet tuontiam m e. Painolastissa saapunut tonnisto ja ka u tu i seuraavasti : D et finska tonnaget, som fore k rig e t i allm änhet uppvisade cirka 60 % (å r 906 90: 59. % ), företedde under redogörelseåret 9.0 (å r 94: 9.4) %. D et tyska tonnaget, som under femårsperioden 906 90 i m edeltal steg t i l l 9.9 %, företedde under redogörelseåret 0.i (å r 94: 8.4) %, medan det svenska u p p v i sade 5. (å r 94: 5.e) %. Förutom ovannämnda tre nationers fa rty g ä r det närmast norska, b rittis k a och danska fa rty g, som förm edlat vår im port. Det i barlast ankomna tonnaget fördelade sig sålunda: 95 94 9 9 9 / O // 0 Netto ton l / 0 Netto ton /o Netto ton / 0 Suomalaisia Finska... 4 60 6.4 4 6 6. 0 6. 766 9.6 95 80 5. Ruotsalaisia Svenska... 48 898 6*5 5 960 9. 5 698 8.5 54 496 4 5 9. N orjalaisia N orska... 86 0 8.8 7 60 7.5 990. 66 07 4.9 86 5 4.8 Tanskalaisia Danska... 44 7 6. 409 95. 6 56 4.9 08 408 7. 50 77.6 Brittiläisiä B rittis k a... 94 654 4.0 9 79.9 9089 0.8 8 58.5 0 64 8.5 Saksalaisia T y s k a... 547 75 6.0 40 97.8 484 79 7.4 85 495.6 4 86. Alankomaalaisia Nederländska. 68 497. 04 84 5.7 64 889.7 6 758.5 6 78.4 Belgialaisia Belgiska... 0 08 0.5 4 0.7 8 4. 5 7 0.9 6 44 0.5 Ranskalaisia Franska... 970 0. 5 68 0. 6 86 0.4 46.8 4 67 0.4
95 94 9 9 9 l 0 / /o / /o 0/ /o 0/ /o Virolaisia Estländska... 75.5 48. 59.4 50 0.8 8 850 0.7 Latvialaisia Lettiska... 44 00. 0 055 0.6 678 0.4 5 067 0. 4 549 0. Venäläisiä R y s k a... 575 0. 588 0. Espanjalaisia Spanska... 7 95 0.4 955 0. 00 0.6 6 0. Portugalilaisia Portugisiska 7 0. Kreikkalaisia Grekiska... 44 564. 7 59.5 5. 595 0. 95 0. Amerikkalaisia Amerikanska.. 9 594 0.9 4 0. 9 55. 9 0.7 Italialaisia Italienska... 760 0.8 Muut kansallisuudet Övriga n a tio n e r...... 5 65 0. 77 0.7 0785 0.6 7 0.6 409 0. Yhteensä Summa 09 595 iloo.o 84 6 00.o 764 loo.o 787 8 loo.o 006 00.0 Saksalaisien aluksien huomattava tonnimäärä kertomusvuonna, 547,000 eli 6.0 (v. 94:.8) %, saa selityksensä siitä, että nämä kuten allaoleva taulusto osoittaa, noin neljänneksi osaksi ovat välittäneet vientiämme. Lähinnä järjestyksessä seurasi ruotsalainen tonnisto 6.5 (v. 94: 9.) % :lla ja tanskalainen 6. (v. 94:.) % :lla sekä b rittilä in e n 4.o (v. 94:.9) % :lla.. Lastissa lähteneen tonniston valaisem i seksi otetaan tähän seuraava taulusto: D et betydande tontalet, 547,000 eller 6.0 (å r 94:.s) %, fö r tyska fa rty g fin n e r sin fö rk la rin g i a tt dessa, såsom nedanstående tabell utvisar, t i l l cirka en fjä rd e d e l förm edlat vå r export. Närm ast i ordning fö ljd e det svenska med 6.5 (å r 94: 9.) % samt det danska och b rittiska tonnaget med resp. 6. (å r 94:.) % och 4.0 (å r 94:.9) %. F ö r åskådliggörande av det avgångna lastförande tonnaget meddelas följande sam m anställning : 95 94 9 ' 9 9 / /o 0/ /o 0/ /o 0/ /o / /o Suomalaisia Finska... 59 8 6.4 50 65 6. 5 676 6.0 5,79 64 0. 485 4 4. Ruotsalaisia Svenska... 566 0 5.7 58 896 7.7 549 465 6.8 4 74 4.8 6 404.8 Norjalaisia Norska... 75 9 7.6 46 08 7.5 8 89 0. 44767. 6 5.8 Tanskalaisia Danska... 40 706.4 475 69 4.5 6 70 0.0 46 50. 6 968 8. Brittiläisiä B rittiska... 796 0. 95 77 9.0 80 7. 5 47 8.8 758 6. Saksalaisia T yska... 987 797 7.6 8 97 4.7 9 74 8. 66 084. 596 597 9.6 Alankomaalaisia Nederländska. 07 74.n 7 48.9 8968.7 7 648.5 58.5 Belgialaisia Belgiska... 85 0.4 0 60 0.6 5 46.6 5 7 0.9 7 95 0.4 Ranskalaisia Franska... 6 89 0. 0 00 0. 0 0.4 44 07.5 6 48 0. Virolaisia Estländska... 56.4 9 596 0.9 5 0.6 6 57 0.6 5 888 0.7 Latvialaisia Lettiska... 5 755.6 8 406 0.6 858 0.4 4 667 0. 5 08 0. Venäläisiä R y s k a... 768 O.o 78 0.0 47 0.0 45 Espanjalaisia Spanska... 0 9 0. 990 0.0 9 000 0. 5 776 0. 80 0.6 Kreikkalaisia Grekiska... 48 67. 60.0 8 68 0.9 8 06 0. 95 0. Amerikkalaisia Amerikanska.. 74 678. 895.7 04 877. 85 549.0 86 845 4. Egyptiläisiä Egyptiska... 770 0.0 Japanilaisia Japanska... 409 0. Italialaisia Italienska... 49 0.7 Muut kansallisuudet Övriga nationer... 6 469 0. 798 0.4 7 0.4 4 0.4 Yhteensä Summa 598 560 00.O 9 57 00.0 66 78 00.O 858 57 loo.o 06 54 00.0
K u te n ylläolevasta selviää, ovat, paitsi omaa tonnistoamme, pääasiallisesti viiden maan alukset, n im ittä in Saksan, R uotsin, Tanskan, E n g la n n in ja N o rja n kertomusvuonna välittäneet vientiäm m e. Suom alainen tonnisto, jon ka lähinnä kahtena edellisenä vuotena on y littä n y t ei ainoastaan saksalainen vaan m yöskin ruotsalainen tonnisto, on n y t toisella s ija lla lähinnä saksalaista tonnistoa 6.4 (v. 94: I 6. ) % lla. Suomalaisen tonniston suhteellisen pieni m erkitys aiheutuu siitä, että m y y n ti ulkom aille tapahtuu fobehdoilla ja että ostajat näin ollen otta vat tonniston siltä, jo k a sen tarjo o halvim m alla. E ttä saksalainen tonnisto s iitä huolim atta, että ratkaiseva tekijä, alhainen saksalainen valuutta, on jä ä n y t pois, edelleenkin n iin suuressa m äärin k u in kertomusvuonna, on p itä n y t hankkimansa aseman, on huomiota ansaitseva, S itä saksalaisten alusten laskusuuntaa, joka v. 94 o li havaittavissa, on seurannut ja tkuva nousu. B rittilä is e n tonniston osuus on jo n k u n ve rran noussut, n i m ittä in 9.0 :sta 0. :een %.iin. Valaistuksemme lisäksi suomalaisen tonniston pientä osuutta viennissä, otetaan tähän allaoleva yhdistelm ä osoittamaan tä r keim pien vientdtavaroitemme, puutavara ja paperiteollisuustuotteiden sekä selluloosan vientiä, josta kuitenkaan erikoista taulua taulustossa ei ole. Såsom u r ovanstående sammanställning fra m g å r ä r det fem nationers fa rty g som i främ sta rum m et fö ru to m v å rt eget tonnage förm edlat v å rt lands u tfö rse l under redogörelseåret, näm ligen tyska, svenska, danska, b rittis k a och norska. D et fin ska to n naget, som under de två närm ast föregående åren överflyglats icke b lo tt av det tyska utan även det svenska tonnaget, kommer nu i andra rum m et närmast e fte r det tyska med 6.4 (å r 94: 6. ) %. D et fin ska tonnagets re la tiv t rin g a andel fö rkla ra s därav, a tt avslut t i l l u tlandet sker på fo b v illk o r och avnämarna sålunda söka sig tonnage där detta b illig a s t erhålles. A t t det tyska tonnaget oaktat en avgörande fa kto r, den låga tyska valutan, b o rtfa llit fo rtfa ra n d e i så hög grad, som fa lle t var under redogörelseåret, g jo rt sig gällande, är anm ärkningsvärt. Den vikande tendens i fråga om tyska fa rty g, som 94 kunde spåras, h a r e fte rträ tts av en fo rts a tt stegrin g. D et b rittis k a tonnagets andel har något ökats e lle r frå n 9.o t i l l 0. %. F ö r a tt y tte rlig a re belysa det fin ska tonnagets rin ga andel i frå g a om vå r export, meddelas nedanstående siffersam m anställning, utvisande utskeppningen av våra v ik tigaste expo rtva ror trä va ru oeh pappersin d u strip ro d u kte r samt cellulosa, varöver lik v ä l icke någon särskild tablå ibland tabellbilagorna intagits. Kuukausi Kotimaisia aluksia Inhemska fartyg Ulkomaisia aluksia Utländska Jartyg Yhteensä Summa Månad Luku Antal Luku 0/ /o Antal / /o Luku Antal Tammikuu Januari... 78 6.4 40 095 7.6 6 4 7 Helmikuu Februari... 8 0 00 7.0 6 6 975 7.0 54 6976 Maaliskuu Mars... 654.6 5 78.4 4 8469 Huhtikuu A pril... 5 56. 75 540 77.8 7 68 0 Toukokuu M a j... 5 4.5 07 9 500 86.5 458 5 8 Kesäkuu J u n i... 9 09 9. 44 789 90.7 57 44 808 Heinäkuu J u li... 85 6 099 7.0 658 479 854 9.0 84 55 95 Elokuu Augusti... 5 9 506 6. 560 440 4 9.7 7 469 70 Syyskuu September... 5 7 7.4 50 4 85 9.6 65 445 9 Lokakuu Oktober... 7 9 85 0. 57 66 78 89.9 484 96 00 Marraskuu November... 5 96 6.0 94 8 85 94.0 9 77 Joulukuu December... 7 740 0.5 7 00 5 89.5 4 055 Yhteensä Summa 059 6 088 9. 4 58405 90.8 4 470 847
7 P uutavara ja paperiteollisuuden, tu otteita on vuonna 95 ta rv ittu ku ljettam aan huom attava tonnisto, joka nousi,847, rek iste rito n n iin. K u n vuonna 95 lä h ti maasta lastissa kaikkiaan,598,560 rekisteritonnia, o li puutavara ja paperituotteiden lastissa lähteneiden aluksien osuus tästä 79. (v. 94: 8.8) %. Voimme siten todeta, että va lta vin osa maastamme lähteneestä tonnistosta lä h ti tä ä ltä puutavara ja paperituotelastissa. T rä va ru och pappersindustriexporten hade å r 95 användning fö r e tt betydande tonnage, som steg t i l l,847, registerton. Då å r 95 to ta la to n ta le t av det avgångna lastförande tonnaget u tg jo rd e,598,560 registerton, om fattade det fö r utskeppning av trä v a ro r och pappersindustriproduikter anlitade tonnaget 79. (å r 94 : 8.s) %. D et fra m g å r sålunda, a tt större delen av det h ä rifrå n avgångna lastförande tonnaget medförde trä va ru och pappersindustriprodukter. Puheena olevasta tonnistosta o li ke rto musvuonna,584,05 rekiste rito nnia ulko m aalaista tonnistoa. Sitävastoin k ä s itti suomalainen tonnisto ainoastaan 6,088 re kiste rito nn ia e li 9. (v. 94: 0. ) %. S itä vähäistä lisäystä, joka suomalaisen tonniston hyväksi v. 94 oli havaittavissa, on kertom usvuonna seurannut takaaskel. A v ifrågavarande tonnage representerades u nd er redogörelseåret,584,05 registe rton av utländska fa rty g. Därem ot omfattade det finska tonnaget endast 6,088 registerton eller 9. (å r 94: IO. ) %. Den obetydliga fö rs k ju tn in g t i l l förm ån fö r det fin ska tonnaget, som å r 94 kunde iakttagas, har under redogörelseåret efter trä tts av e tt bakslag. Jos tarkastaa lu k u ja, huomaa, e ttä ta lv i kuukausina on suomalaisella tonnistolla suurem pi m erkitys. Tämä onkin luonnollista, sillä meidän maamme ta lv iliik e n n e ttä harjo itta v a t alukset ovat rakennetut sellaista liike nnettä varten. Ulkom aalaiset alukset sensijaan eivät ole erikoisesti ta lviliike n te e seen rakennetut ja sentähden n iid e n saapum inen jäid en aikana on vähäisempi. M uuten on toistettava s yih in nähden, jo tk a va iku tta vat suomalaisen tonniston pieneen osuuteen puuteollisuusviennissäm me, m itä edellä on sanottu lastissa lähteneestä tonnistosta. Painolastissa lähtenyt tonnisto o li: V id en närm are granskning av s iffro rn a fram går, a tt det finska tonnaget i högre grad kommer t i l l användning u nder v in te r månaderna. D etta ä r även fö rk la rlig t, ty v å rt lands fa rty g äro byggda fö r vintertra fik. De utländska fa rtygen däremot äro icke isfö rstä rkta och d ä rfö r u tvisar tra fik e n med dem en nedgång under den tid ishinder föreligga. I ö v rig t gäller vidkommande orsakerna t i l l det fin ska tonnagets rin g a andel i fråga om vår trä va ru in d u strie xport, vad som ovan fra m h å llits beträffande det avgångna lastförande tonnaget. D et i barlast avgångna tonnaget u t gjorde : 95 94 9 9 9 % Netto ton % % N et toton % % Suomalaisia Finska... 9 808 9.8 0 986 7. 66 7.4 7 70 8.9 6 49. Ruotsalaisia Svenska... 9 99 4.8 9 94 6.5 9.4 0 884 0.5 4 75 8.9 Norjalaisia Norska... 6 47 8. 98 7. 4 59 7.5 9 9 9.7 9 7. Tanskalaisia Danska... 58 7.5 0 49 5.6 04.7 88 6.0 99.8 Brittiläisiä B rittiska... 0 5.0 8 698 4.8 7 890 4. 08 6.5 657.7 Saksalaisia T y s k a... 90 588 44.8 54 70 0. 64 567.5 54 886 7.6 0 9.0 Alankomaalaisia Nederländska.. 6 0.6 466 0. 89.5 79.7 8 0.5 Ranskalaisia Franska... 60 0.8
8 95 94 9 9 9 0/ /o 0/ /o % % 0/ /o Belgialaisia Belgiska... 69 0.4 0 0.6 76.0 Virolaisia Estländska... 507 6. 6 84 9. 0 680 0.7 974 7.0 7 99 4.9 Latvialaisia Lettiska... 595.8 99 0.5 8.0. 67 0. Puolalaisia Polska.... 0 0. Venäläisiä Ryska... 0. 4 0. 596 0.8 8 0 4.0. Kreikkalaisia Grekiska.... Amerikkalaisia Amerikanska.. 6,7 9 867 5.x 49 7. 45 84 7.9 Japanilaisia Japanska... 459,6 M uut kansallisuudet Övriga n a tio n e r... 548. 9 6.8 4 099. 6 0. Yhteensä Summa 0 65 loo.o 8 65 loo.o 9 9 loo.o 98 97 loo.o 64 84 loo.o Ensim m äisellä s ija lla ovat saksalaiset alukset 44.8 (v. 94: 0.x) % :lla. Lähinnä järjestyksessä seuraa ruotsalainen ja suomalainen tonnisto. Suomalainen painolastissa lähtenyt tonnisto osoittaa huomattavaa sekä suhteellista e ttä todellista laskua. E r i p aikkaku ntain m erkitys maamme u l komaisessa merenkulussa käy selville seu raavasta yhdistelm ästä, joka näyttää, m iten ulkomaisessa, sekä suorassa e ttä yhdistetyssä, merenkulussa tapahtuneet selvitykset ja ka u tu ivat e ri tu llik a m a rip iire ille. K u ite n k in ovat ainoastaan ne p iir it erikseen luete llu t, missä se lvite tty tonnim äärä on noussut vähintään 00,000 re kiste rito nn iin. I främ sta rum m et kommo de tyska fa r tygen med 44.8 (å r 94: 0.i ) %. N ä r mast i ordning fö ljd e det svenska oeh finska tonnaget. D et finska i 'barlast avgångna tonnaget u p p te r en betydande såväl re la tiv som absolut nedgång. De skilda orternas i landet betydelse inom den utländska sjö fa rte n fra m g å r u r fö l jande sammanställning, som u tv is a r fö rd e l ningen av de i utländsk sjö fa rt, såväl d ire k t som kombinerad, verkställda klareringarna inom de skilda tu llka m m a rd istrikte n. L ik väl äro endast de d is trik t sä rskilt upptagna, där det klarerade to ntalet s tig it t i l l m inst 00,000 registerton. Tullikamaripiiri Tullkammardistrikt 95 94 9 9 9 o/ /o 0/ /o / /o / /o / /o Helsinki Helsingfors... 6 75 5. 494 967 5.7 565 585 6.9 0 950 6.9 4 88. W iipuri W iborg... 8 8 6.9 69 568 7.0 87 69 9.8 847 5.6 090 6. Turku Å bo... 009 78 9.4 859 775 9.0 865 900 9.4 78 69 9. 449 6 6.7 K o tk a... 66 685 5. 57 4.0 568. 95 9. 8 594. Hanko Hangö... 99 08.7 569 96 6.0 56 09 5.8 6 54 7.9 5 507 7.9 Pori Björneborg... 480 46 4.5 508 455 5.4 494 08 5. 58 89 4.5 8 609 4.9 Maarianhamina Mariehamn.. 94 56.8 94 89.0 89 44.0 9 57.4 45 654 6. Oulu Uleåborg... 4 877 4. 8 955 4.0 65 660.9 489 989 6. 88 96.8 Vaasa Vasa... 96 8.8 76 64.9 78 495.0 87 65.4 60 8. Rauma R aum o... 478 7 4.5 56 6.8 76 595.0 4 807. 66. Loviisa Lovisa... 9 490. 99 50. 94 987. 07 6.6 49 89. Kokkola Gamlakarleby.... 6 09.4 56 4.7.4 69 496. 90 5. Pietarsaari Jakobstad... 88 80.7 8 6.5 44 76.6 9 80.8 7 99. Raahe Brahestad... 06 905.9 47 67.6 6 98.8 45 474. 69 655.0 Tornio Tomeå... 04 0.9 748. 9 667.5 09 7.4 67 0.0 Hamina Fredrikshamn... 97 475.8 4 879.6 84 7. 9 098.8 9 97.9 Koivisto B jörkö... 80 4.5 55 068.6 98. Kemi...! 9 6,7 9.5 5 78.7 7 540.6 8 8. Muut p iirit Övriga d is trik t.. 05 887.9 8 550.4 98 09. 46 549 5.4 444 974 6.6 Yhteensä Summa (0 79 88 00.O 9 50 60 00.0 9 68 4 00.O 7 885 809 loo.o 6 79 79 00.0
Tullikamaripiiri Tullkammardistrikt Tammikuu Januari Helmikuu Februari Maaliskuu j Mars Huhtikuu April Toukokuu Maj Kesäkuu Juni Heinäkuu Juli Elokuu Augusti N ettotonnia Syyskuu j September Lokakuu Oktober! Marraskuu November N ettotonnia Joulukuu December Koko vuosi Hela året Helsinki Helsingfors... 86 768 85 40 05 754 06 9 94 46 79 4 7 560 06 450 9 060 0 60 6 75 W iip u ri W ibo rg... 9 4 7 698 4 077 78 0 09 09 5 48 8 99 84 495 4 5 6 9 8 8 Turku Å bo... 59 585 59 0 7 9 90 807 78 787 96 95 97 906 87 74 95 909 88 05 08 8 74 74 009 78 Kotka... *. 74 9 8 99 9 756 0 88 45 6 4 60 85 668 7 89 95 7 79 86 5 60 08 5 66 685 Hanko Hangö... 5 47 760 0 44 86 6 754 7 7 40 98 5 9 4 08 46 7 5 878 9 77.99 08 Pori Björneborg... 7 540 46 68 0 59 44 949 58 98 74 97 5 9 67 8 6449 4 70 4 089 480 46 Maarianhamina Mariehamn 469 4 684 5 80 6 5 0 4 5 0 8 57 6 06 7 57 7 40 4 596 5 670 94 56 Oulu Uleåborg..... 49 0 75 680 67 55 87 507 8 77 57 08 4 98 4 877 Vaasa Vasa... 860. 9 9 7 88 7 09 57 587 54 00 6 05 4 89 48 6 59 96 8 Rauma R a um o... 9 660 000 4 0 7 607 6 57 58 884 66 80 48 4 79 44 746 45 0 6 90 478 7 Loviisa Lovisa... 486 674. 0 540 6 47 900 47 790 4 475 5 6 7 9 4 9 9 490 Kokkola Gamlakarleby.. 6 56 5 45 849 60 56 46 787 9 45 858 65 86 Pietarsaari Jakobstad.... 6 758 4 5 07 57 65 5 804 486 88 84 0 Raahe Brahestad... 9 74 9 760 8 4 99 67 765 7 9 6 54 06 905 Tornio Tomeå... 5 05 7 65 7 5 057 4 560 9 846 04 Hamina Fredrikshamn 54 45 57 47 99 66 50 84 4 9 0 4 0 78 76 97 475 Koivisto B jö rk ö... 9 859 47 0 58 059 58 687 7 05 68 086 8 5 6 546 0 58 80 4 Kemi...:... 8 4 50 759 55 67 70 0 484 46 05 65 9 6 Muut p iirit Övriga distrikt 960 45 656 79 675 7 74 5 05 48 46 48 7 9 7 847 869 05 887 Yhteensä Summa 08 07 954 4 677 459 999 056 749 44 78 54 96 557 89 406 49 09 97 99 65 455 74 0 79 88 94...:... 764 0 88 7 4 55 65 67 96 47 466 5 9 49 76 74 06 77 099 9 66 54 9 50 60 9... 8 647 4 94 4 99 55 5 70 79 8 76 49 798 0 88 80 08 696 9 80 599 784 9 68 4 9... 48 69 6 9 4 0 90 99 659 680 077 49 5 89 04 086 6 96 44 767 00 4 895 7 885 809
Ensimmäiselle sija lle tu li siten W iip u rin p iir i, sekä senjälkeen K atkan, H elsingin, T u ru n ja P e rin p iir it. W iip u rin p iirissä ja ka u tu u liikenne useille lastauspaikoille, ku n muissa piireissä, T u ru n p iir iä lu ku u n ottam atta, liikenne k e s k itty y m elkein kokonaan asianomaisen ka upungin satamaan. E ttä K o tka osoittaa suurempaa liik e n nettä k u in H elsinki, ja P o ri suurempaa ku in H anko jo h tu u poikkeuksellisen leudosta ta l vesta 94 95 ja s illo in vallinneista suotuisista jääsuhteista, joka te ki liikenteen Kotkassa ja Porissa mahdolliseksi koko ta l vena, ku n taas H anko talvisatam ana tu li s iitä kärsim ään. M aarianham inan lu v u t suurim m aksi osaksi ilm o itta v a t siellä to im ite ttu ja selvityksiä, eivätkä ilm o ita itse asiassa ka upung in tode llista liike nn että. E r i kuukausille ja k a u tu iv a t num erot k u ten edellisellä sivulla oleva ta ulu kko osuttaa. 'Poikkeuksellinen ta lv i selittää suhteellisen suuren tonniston tam m i, helm i ja maaliskuun aikana. Suurim m an laajuutensa saavutti liikenne kuten ta va llista kesä, heinä, elo ja syyskuun aikana. Taulussa 4 annetaan tie to ja meritse saapuneista ja tä ältä lähteneistä m atkustajista. Vuonna 95 lä h ti maasta 6,8 (v. 94: 6,5) m atkustajaa ja saapui maahan 5,85 (v. 94 :,567) m atkustajaa. Lähteneistä m atkustajista o li suomalaisia 4,07 (v. 94: 8,087) ja ulkom aalaisia, (v. 94: 8,Qi8). Saapuneista oli suomalaisia,889 (v. 94: 5,874) ja u l komaalaisia,96 (v. 94: 7,69). Jos tarkastaa saapuneiden ja lähteneiden suom alaisten m atkustajien eroitusta, huomaa, että vuonna 95 lä h ti maasta ainoastaan 8 (v. 94 :,) suomalaista enemmän k u in palasi maahan. I främ sta rum m et kom sålunda W iborgs d is trik t samt därnest Kotka, Helsingfors, Åbo och Björneborgs d is trik t. I W iborgs d is trik t fö rd e la r sig tra fik e n på e tt fle rta l lastageplatser, medan inom övriga anförda d is trik t, med undantag av Åbo, tra fik e n väsentligen koncentrerar sig på resp. städers hamnar. A t t K o tka kommer fram om H elsingfors och Björneborg fram om Hangö förklaras av den exceptionellt m ilda v in te rn 94 95 och d ä rvid rådande gynnsamma isfö rh å l landen, som m öjlig g jo rd e tr a fik på såväl K o tka som B jörneborg under hela vintern, medan Hangö såsom vinterha m n blev l i dande därpå. S iffro rn a fö r M arieham n beteckna t ill övervägande del endast därstädes ve rkställda k la re rin g a r och ange icke i egentlig m ening stadens ve rklig a tra fik. Fördelade på olika månader ställa sig motsvarande s iffr o r såsom u r tabellen å föregående sida fram g år. Den exceptionella v in te rn fö rk la ra r det re la tiv t betydande to n ta le t under ja n u a ri, fe b ru a ri och mars. Sin största o m fa ttn ing nådde tra fik e n i ö vrigt, såsom v a n lig t är, under ju n i, ju li, augusti och september. I tab. 4 lämnas u p p g ifte r om t i l l landet sjöledes ankomna och h ä rifrå n avresta resande. Å r 95 avreste frå n landet 6,8 (å r 94: 6,5) personer och ankom t i l l landet 5,85 (å r 94:,567) personer. A v to ta la antalet avresta personer utgjordes 4,07 (å r 94: 8,087) av fin ska medborgare och, (å r 94: 8,08) personer av u tlänningar. A v hela antalet ankomna personer utgjordes,889 (å r 94: 5,874) personer av fin ska medborgare och,96 (å r 94: 7,69) av u tlä n n in g a r. O m anta le t avresta och ankomna fin s ka passagerare jäm föres, fra m g å r det, a tt å r 95 anta let avresta personer med endast 8 (å r 94:,) översteg antalet ankomna.
Lähteneet m atkustajat ja k a u tu iv a t alusten määrämaan mukaisesti seuraavasti: A n ta le t avresta personer fördelade sig med avseende å fartygens destinationsländer på fö ljande sätt : V. Å r 95. V. Å r 94. V. Å r 9. V. Å r 9. Ruotsi Sverige... 7,04 4,900,70 9,575 Saksa Tyskland... 8,58 8,09 9,68 9,049 Isobritannia S to rb rita n n ie n...,647 6,05,0 4,999 V iro E s tla n d... 5,408 5,04 6,9 5,8 Tanska D a n m a r k...,5,466 909 55 B elgia ja Alankom aat Belgien oeh Nederländerna... 06 8 7 58 Ranska F ra n k rik e... 5 8 8 0 L a tv ia L e tt la n d... 0 A m e rika... Venäjä Ryssland... M u u t maat Ö vriga lä n d e r... 4 6 Yhteensä Summa 6,8 6,5 4,54 9,99 N iin k u in lu v u t osoittavat, o li pääasialliset maat Ruotsi, Saksa, V iro ja E n gla nti, jonne m eritse m atkustajaliikenne suunta u tu i. Saapuneet m atkustajat ja k a u tu iv a t alusten lähtöm aiden m ukaan taas seuraavasti: Såsom s iffro rn a vidhandengiva, ä r det främ st på Sverige, Tyskland, E stland och E ngland passagerartrafiken v a rit in rik ta d. A n ta le t ankomna passagerare fördelade sig med avseende å fartygens avgångsländer sålunda : V. Å r 95. V. Å r 94. V. Å r 9. V. Å r 9. Ruotsi Sverige... 6, 4,88,68 7,507 Saksa Tyskland... 8,845 8,56 0,577 9,5 Iso britannia S to rb rita n n ie n...,00,74,6,507 V iro E s tla n d... 5,988 6,4 7,899 6,766 Tanska D a n m a r k...,0,94 4,04 L a tv ia L e ttla n d... 44 6 7 7 Belgia ja Alankom aat Belgien och Nederländerna... 9 6 76 Ranska F r a n k r ik e... 8 4 V enäjä Ryssland... 8 M u u t maat Ö vriga lä n d e r... 6 8 8 Yhteensä Summa 5,85,567,84 7,66 M atkustajaliikenne on e ri kuukausina e rilainen, riip p u e n siitä, että n. s. tu ris tiliik e pääasiallisesti kohdistuu kesäkuukausiin, k u n taas m uina kuukausina liikenne suurim m a lta osalta tapahtuu liik e ta rk o itu k sessa. Passagerartrafiken är av olika slag under olika månader, beroende på a tt tu r is ttr a fiken närm ast fö rsig g å r under sommarmånaderna, medan tra fik e n under övriga månader t i l l avsevärd del utgöres av resor i handelssyfte.
E r i kuukausiin ja aluksien kansallisuuteen nähden lähteneet m atkustajat ja k a u tu i va t seuraavasti : A n ta le t avresta passagerare fördelade sig pâ de särskilda månaderna och e n lig t fa rty gens n a tio n a lite t på följande s ä tt: Kuukausi Månad Suomalaisilla aluksilla Å finska fartyg suomalaisia ulkomaalaisia matkustajia matkustajia finska utländska passagerare passagerare Yhteensä Summa Ulkomaalaisilla aluksilla k utländska fartyg suomalaisia matkustajia finska passagerare ulkomaalaisia matkustajia utländska passagerare Yhteensä Summa Kaikkiaan I allt Tamm ikuu J a n u a ri... 80 5 9 9 89 80 9 H elm ikuu F e b ru a ri... 6 670 0 60 5 75 407 M aaliskuu Mars... 84 595 979 49 0 459 48 H u h tiku u A p ril... 54 708 49 89 65 554 80 Toukokuu M a j... 787 059 846 58 567 95 77 Kesäkuu J u n i... 64 4 98 546 078 64 4 607 H einäkuu J u li... 068 40 549 45 000 5 40 E lokuu A ugusti... 45 65 5 060 97 068 465 8 55 Syyskuu September... 954 9 7 77 674 05 4 Lokakuu O ktober... 708 985 69 8 59 587 80 M arraskuu November... 477 507 984 05 68 47 457 Joulukuu December... 45 45 797 0 07 7 4 Yhteensä Summa 0 48 760 408 759 8 45 0 6 8 Saapuneet m atkustajat ja ka u tu ivat seuraavasti : De ankomna passagerarna fördelade sig sålunda : Kuukausi Månad suomalaisia matkustajia finska passagerare Suomalaisilla aluksilla Å finska fartyg ulkomaalaisia matkustajia utländska passagerare Yhteensä Summa suomalaisia matkustajia finska passagerare Ulkomaalaisilla aluksilla k utländska fartyg ulkomaalaisia matkustajia utländska passagerare Yhteensä Summa Kaikkiaan I allt Tamm ikuu Ja n u a ri... 46 486 947 70 84 54 0 H elm ikuu F e bru ari... 7 44 780 6 74 054 M aaliskuu Mars... 67 4 788 77 84 46 49 H u h tik u u A p ril... 457 697 54 5 50 40 556 Toukokuu Maj..... 98 90 7 79 49 76 Kesäkuu J u n i... 845 6 476 5 4 945 5 4 Heinäkuu J u li... 687 0 789 564 558 5 9 E lokuu A ugusti... 84 769 4 95 55 706 57. 8 0 Syyskuu September... 85 89 78 57 750 468 Lokakuu O ktober... 74 858 57 80 5 55 087 M arraskuu November... 49 60 049 6 4 79 48 Joulukuu December... 56 569 5 59 74 405 Yhteensä Summa 0 849 779. 68 040 984 4 5 85 6 6.4 (v. 94: 69.) % lähteneistä ja 65.9 (v. 94: 70.6) % saapuneista m atkusta jis ta k ä y ttiv ä t siten suomalaisia aluksia. K u n on puhe m atkustajaliikenteestä, voidaan sen yhteydessä esittää num erot u lko maisessa liikenteessä olevien kauppaaluksien väestöstä, jo lla a inakin eräässä suh 6 6. (å r 94: 69.) % av hela antalet avresta passagerare och 65.9 (å r 94: 70.6) % av ankomna passagerare använde sig sålunda av fin ska fa rty g. I samband med resandeströmmen kan manskapets storlek på de handelsfartyg, som v a rit insatta i vår u trikes s jö fa rt och som åtminstone i vissa avseenden h ar betydelse,