SVTVI:98: kieli 100 tekijä 245 nimeke. finswefre

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "SVTVI:98:2. 041 kieli 100 tekijä 245 nimeke. finswefre"

Transkriptio

1 SVTVI:: 0 kel 00 tekjä nmeke rnnakkasn. swe rnnakkasn. fre osan tedot fn osan tedot swe osan tedot fre 0 julk. 0 sarja fn 0 sarja swe huom. 0 muu nmeket. 0 svt ahealue 0 asasanat 0 tetov. alue fnswefre Suomen väestö joulukuun p:nä 0 (seurakuntakrjojenja svlrekstern mukaan) Fnlands befolknng den december 0 (enlgt församlngsböckerna och cvlregstret) Populaton de la Fnlande au. décembre 0 (selon les regstres ecclésastques et le regstre cvl) : Läsnäolevan väestön ryhmtys ammatn ja elnkenon sekä talouskuntaaseman mukaan) : Den närvarande befolknngens fördelnng efter yrke och närng samt ställnng nom hushållet : Populaton présente groupée d après la professon Helsnk, Tlastollnen päätomsto, Suomen vrallnen tlasto : : Fnlands offcella statstk : : svt Väestö = Befolknngsstatstk Väestö - Befolknng - Populaton 0 Suom - Fnland

2 SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK VI VÄESTÖTILASTOA : SUOMEN VÄESTÖ JOULUKUUN P:NÄ 0 (SEURAKUNNÀNKIRJOJEN JA SIVIILIREKISTERIN MUKAAN) II NIDE LÄSNÄOLEVAN VÄESTÖN RYHMITYS AMMATIN JA ELINKEINON SEKÄ TALOUSKUNTA-ASEMAN MUKAAN VI BEFOLKNINGSSTATISTIK : FINLANDS BEFOLKNING DEN DECEMBER 0 (ENLIGT FÖRSAMLINGSBÖCKERNA OCH CIVILREGISTRET) II DELEN DEN NÄRVARANDE BEFOLKNINGENS FÖRDELNING EFTER YRKE OCH NÄRING SAMT STÄLLNING INOM HUSHÅLLET POPULATION DE LA FINLANDE AU DÉCEMBRE 0 (SELON LES REGISTRES ECCLÉSIASTIQUES ET LE REGISTRE CIVIL) POPULATION PRÉSENTE TOME II GROUPÉE D'APRÈS LA PROFESSION HELSINKI

3 Helsnk. Valtoneuvoston krjapano.

4 Alkusanat. Eslläoleva julkasu ssältää jälkmmäsen osan selontekoa Suomen väestöstä vuoden 0 päättyessä n. s. kymmenvuotstlaston tulosten perusteella. Tässä nteessä kästellään läsnäolevan väestön ryhmttymstä ammatn ja elnkenon sekä talouskunta-aseman mukaan. Julkasun tekstestyksen, joka säästäväsyyssystä on supstettu tämän tlastoaneston tärkempä kohta kästtäväks, on laatnut allekrjottanut H a n h o, joka myös fl. mast. Irja Schulmann avustamana on valvonut tlastoaneston tarkastusta ja käyttelyä. Helsngssä, Tlastollsessa päätomstossa, huhtkuussa. Förord. Förelggande publkaton nnehåller andra delen av redogörelsen för befolknngen Fnland vd utgången av år 0 baserad på den s. k. decennestatstkens resultat. I denna del redogöres för den närvarande befolknngens fördelnng efter yrke och närng samt efter ställnngen nom hushållet. Publkatonens text, som av sparsamhetsskäl nskränkts tll att omfatta endast de vktgaste avsntten av det förelggande statstska materalet, har författats av undertecknad H a n h o, som även med bträde av fl. mag. Irja Schulman övervakat gransknngen och behandlngen av det statstska materalet. Helsngfors, å Statstska central!"" \n, oprl. Martt Kovero. J. T. Hanho.

5 SISÄLLYS. Tekstä (sv. ). Svu A. Ylenen elnkenoryhmtys. Koko väestö. Ammatssa tomva väestö. Talouskunta-asema Tauluja (sv. Ï). I. Läsnäoleva väestö ryhmtettynä ammatn ja elnkenon mukaan II. Läsnäoleva väestö ryhmtettynä ammatn ja elnkenon pääryhmän mukaan, läänettän III. Läsnäoleva väestö ryhmtettynä ammatn ja elnkenon mukaan, läänettän Ranskankelnen ammattluoktus INNEHÅLL. Text (sd. ). Sd. A. Den allmänna fördelnngen efter närngsgrenar. Hela befolknngen. Den yrkesutövande befolknngen B. Ställnngen nom hushållet Tabeller (sd. ). I. Den närvarande befolknngen fördelad efter yrke och närng '. II. Den närvarande befolknngen fördelad efter huvudgrupper av yrken och närngar, länsvs III. Den närvarande befolknngen fördelad efter yrke och närng, länsvs Franskspråkg yrkesförtecknng Texte (pag- ). Page A. Répartton de la populaton selon la professon. Populaton totale. (personnes exerçant une professon) B. Répartton des personnes selon leur rapport au ménage TABLE DES MATIÈRES. Tableaux (pag. ). Page I. Populaton présente, groupée d'après la professon.. II. Populaton présente, groupée d'après la professon, par départements (les groupes les plus mportants) III. Populaton présente,, groupée d'après la professon, par départements Catégores des professons ou des moyens d'exstence du, nomenclature françase

6 A. Ylenen elnkenoryhmtys.. Koko väestö. Kun seuraavassa puhutaan koko väestöstä, tarkote, taan koko läsnäolevaa väestöä, sllä possaoleven ryhmttymsestä ammatn ja elnkenon mukaan e ole koottu tetoja. Yleskatsauksen saamseks maamme väestön jakaantumsesta elnkenojen pääryhmn, estetään seuraava taulukko, jossa jaotus on tehty kuuteen ryhmään, nm. maatalousväestöön, teollsuusväestöön, lkenneväestöön, kauppa väestöön, julksesta tomesta elatuksensa saavaan väestöön ja»muuhun väestöön». Kun ammattkaavaketta on muutettu, evät er vuosen luvut ole täysn verrannollsa keskenään, mutta ne antavat kutenkn suunnlleen okean kuvan er väestöryhmssä kuuden vme vuoskymmenen kuluessa tapahtuneesta kehtyksestä. Maatalous- Vuonna väestö År Lantbruk Année* Agrculture et dérvés Teollsuusväestö Industr Industre, arts et méters Maatalousväestö on edellämanttuna neljänä ensmmäsenä vuoskymmenenä lsääntynyt absoluuttsest, mutta lsäykset ovat säännöllsest penentyneet ja kahtena vme vuoskymmenenä ne ovat vahtuneet vähennyksks. Lsäykset ja vähennykset olvat seuraavat: A. Den allmänna fordelnngen efter närngsgrenar.. Hela befolknngen. Då det följande framställnng talas om hela befolknngen, avses därmed hela den närvarande befolknngen, enär beträffande de frånvarandes fördelnng efter yrke och närng uppgfter cke nsamlats. I syfte att gva en överskt av, huru rkets befolknng fördelar sg efter huvudgrupper av närngsgrenar, ntages nedan en tabell, var fördelnngen omfattar sex grupper: lantbruk, ndustr, samfärdsel, handel, offentlg verksamhet, ävensom»övrga yrken». På grund av att yrkestabellerna förändrats, äro sffrorna för de olka åren cke fullt jämförbara snsemellan, men de gva dock en ungefärlgen rktg bld av den nom de olka befolknngsgrupperna under de senaste sex decennerna försggångna utvecklngen. Lkenneväestö Samfärdsel Communcatons O' /o Kauppaväestö Handel Commerce Julksesta tomesta elävä väestö Offentlg verksamhet Servces publcs o.. Muu väestö övrga Autres Lantbruksbefolknngen har absolut taget Ökats under de fyra första toårsperoderna ovanstående tabell, men tllväxte» har blvt allt svagare och under de två senaste decennerna har den förbytts en tllbakagång. Öknngen resp. mnsknngen gestaltade sg på följande sätt: Samalla onkn maatalousväestön osuus koko maan väestöstä, kuten edellä estetystä prosenttluvusta näkyy, penentymstään penentynyt. Samtdgt har också lantbruksbefolknngens andel rkets hela befolknng mnskats, såsom av ovanstående procenttal framgår.

7 Toseks tärken ryhmä on teollsuus väestö. Oltuaan velä vuonna 0 van. % väestöstä on teollsuudesta ja kästyöstä tomeentulonsa saava väestö nopeast kasvanut sekä absoluuttsest että suhteellsest, nn että shen vuonna 0 jo kuulu.o % väestöstä. Lsäykset er vuoskymmennä olvat seuraavat: Teollsuusväestö on näden kuuden vuoskymmenen kuluessa kasvanut lähes kuusnkertaseks. Jos votasn ottaa huomoon kakk puuteollsuuteen luettavat työt, metsänhakkuut y. m., laskemalla nekn henklöt, jotka nästä saavat usen pääanson verosen svuanson, kasvas teollsuusväestön määrä edellä manttua lukua melkosta suuremmaks. Kun lkenneväestö vuonna 0 ol kaks kertaa kauppaväestöä lukusamp ja velä vuonna 0 non henkeä stä lukusamp, on jälkmmänen kolmen vme vuoskymmenen kuluessa lsääntynyt nn suurest, että se on svuuttanut edellsen. Näden väestöryhmen lsäykset ovat näet olleet seuraavat: Julksesta tomesta ja vapasta ammatesta elävä väestö on kasvanut sekä absoluuttsest että suhteessa koko väestöön. Tämä onkn luonnollsta, kun valto ja kunnat ovat vähtellen ulottaneet tomntansa yhä.uuslle alolle samalla kun nekn tomnta-alat, jotka vanhastaan ovat olleet nden hallussa, vuos vuodelta ovat laajentuneet. Ennenkun käydään tarkastamaan ykstyskohtasempaa ammattjaotusta, on syytä luoda slmäys shen, mten kaupunken ja maaseudun väestö jakaantu edellsessä käytettyjen elnkenojen pääryhmen kesken. Tätä valasevat ajanjaksoon 00 nähden seuraavan svun yhdstelmät. Jäjempänä olevat lukusarjat antavat sellasnaan, lman ptempä selvttelyjä, valasevan kuvan kaupunken ja maaseudun ammattjaotuksen erlasuudesta jakummankn kehtyksestä. Maatalousväestö on luonnollssta systä hyvn harvalukunen kaupungessa. Sen muodostavat suureks c saks mejerlkkessä palveleva sekä puutarhanhodosta elävä väestö. Maaseudulla on maatalousväestö absoluuttsest lsääntynyt vuoteen 0 ast, mutta suhteellsest vähentynyt vuoskymmenestä toseen. Kahtena vme vuoskymmenenä on tämä väestönosa myös absoluuttsest vähentynyt. Suurn ol teollsuusväestön lsääntymnen, mutta myös lkenteestä, kaupasta ja julksesta tomesta tomeentulonsa saava väestö on kasvanut sekä absoluuttsest että suhteellsest. Den näst vktgaste gruppen bldar ndustrbefolknngen. Medan ndustr- och hantverksgruppen ännu år 0 utgjorde endast.% av hela befolknngen, har densamma snabbt ökats både absolut oqfe relatvt, så att den år 0 redan omfattade.0 % av befolknngen, öknngen var under de olka årtondena följande: Industrbefolknngen har under dessa sex decenner ökats tll nästan det sexdubbla. Om man kunde beakta alla tll trändustrn hänförlga arbeten, skogshyggen o. dyl., genom att medräkna även de personer, som av dem få en med huvudförtjänsten ofta jämförlg bförtjänst, skulle ndustrbefolknngens numerär stga betydlgt utöver ovannämnda tal. Medan år 0 samfärdselbefolknngen var dubbelt så stor som handelsbefolknngen, och överskottet ännu år 0 var personer, har den senare gruppen under de tre senaste decennerna ökats så starkt, att den nu är större än den förra. Öknngen av dessa befolknngsgrupper har nämlgen vart följande: Lkenneväestö Samfärdsel Kauppa väestö Handel Den befolknng, som får sn utkomst genom offentlg verksamhet och, har ökats både absolut taget och förhållande tll hela befolknngen. Detta är också naturlgt, då stat och kommuner smånngom utvdgat sn verksamhet tll allt flere områden, samtdgt som också deras tdgare verksamhetsområden år från år utvdgats. Innan yrkesfördelnngen granskas detalj, är det skäl att undersöka, huru städernas och landsbygdens befolknng fördelade sg på de huvudgrupper, var närngana det föregående ndelats. Detta förhållande belyses vad peroden 00 vdkommer av sammanställnngarna på följande sda. Nedanstående sffe: serer gva som eådana, utan längre förklarngar, en åskådlg bld av olkheterna yrkesndelnngen städerna och på landsbygden samt av bägges utvecklng. Lantbruksbefolknngen är av naturlga skäl mycket fåtalg städerna. Den utgöres tll en stor del av befolknng levande av mejerhanterng och av trädgårdsskötsel. På landsbygden har lantbruksbefolknngen absolut taget ökats tll år 0, men relatvt taget mnskats för varje årtonde. Under de två senaste decennerna har denna del av befolknngen även absolut taget mnskats. Störst var öknngen av ndustrbefolknngen, men även grupperna samfärdsel, handel och offentlg verksamhet ha vuxt såväl absolut som relatvt taget.

8 Vuosna Åren Année» Populaton présente selon la professon 00. Maatalousväestö Lantbruk Agrculture et dérvé* Teollsuusväestö Industr Industre, arts et méter» Lkenneväestö Samfärdsel Communcatons Kauppaväestö Handel Commerce Julknen tomnta Offentlg verksamhet Servcen publes Muu väestö övrga Autres Absoluuttset luvut Absoluta tal Chffres absolus ; Absoluuttset luvut Absoluta tal Chffres absolus 0.' % o/ /o Maatalousväestö asu tetenkn melken yksnomaan maaseudulla, muut elnkenojen pääryhmät sen sjaan jakaantuvat er tavalla kaupunken ja maaseudun kesken. Maaseudun osalle tul er elnkenoryhmn kuuluvasta väestöstä prosenttena seuraavast: Lantbruksbefolknngen var naturlgtvs nästan uteslutande bosatt på landsbygden, de andra huvudgrupperna av närngar fördelade sg däremot på olka sätt mellan städer och landsbygd. På landsbygdens andel kom procent uttryckt följande antal tll resp. närngsgrenar hörande personer: Vuoma Ar Années 0.% 0.» 00.» 0.» 0.» 0.» 0.» Teollsuusväestö Industr Industre, arts et méters Lkenneväestö Samfärdsel Communcatonx.%.0 ->.».». o».».» Kauppaväestö Handel Commerce.%.».».».» 0. >. > Julknen tomnta Offentlg verksamhet Serrkes publ-cs.%.».0 >. ->.0 «>.0 >. > Teollsuusväestöstä asu jo vuonna 0 enemmän kun puolet maaseudulla, ja vme vuossadan lopulla teousuusväestön lsääntymnen ol suuremp maaseudulla kun kaupungessa, joten teollsuuden panopste srty entstä enemmän maaseudulle. Kuluvan vuossadan ensmmäsnä vuoskymmennä on kehtys jälleen kulkenut pänvastaseen suuntaan, vakka suhteet evät sanottavast ole muuttuneet. Lkenneväestossa Av ndustrbefolknngen var redan år 0 över hälften bosatt på landet och slutet av förra århundradet ökades ndustrbefolknngen mera på landsbygden än städerna, vargenom ndustrns tyngdpunkt allt mera förflyttades tll landsbygden. Under de första årtondena av nnevarande sekel har utvecklngen åter gått motsatt rktnng, ehuru proportonen cke nämnvärt förändrats. Inom gruppen samfärdsel har landsbyg-

9 0 Populaton présente selon la professon par départements. Elnkeno Närng Professon l ) Uudenmaan lään Nylands län Turun-Porn lään Abo-BjörneborgB Iän Ahvenanmaa Åland Hämeen lään Tavastehus Iän Vpurn lään Vborgs län Kkkeln lään S:t Mchels län Kuopon lään Kuopo Iän Vaasan lään Vasa län Oulun lään Uleaborgs Iän Lapn lään Lapplands län I. Maatalous svuelnkenoneen Lantbruk och dess bnärngar II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk.. III. Lkenne Samfärdsel IV. Kauppa Handel V. Julknen tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet och '. VI. Työläsä, päväpalkkalasa lman edellä manttua ammatta Arbetare, daglönare utan f örenämnt yrke.". VII. Ilman ammatta oleva henklötäpersoner VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total OOO.o 0 Zoo OOO.o I oo Î~- I /oo OOO.o I oo OOO.o 0 oo OOO.o OOO.o oo OOO.o OOO.o I. Maatalous svuelnkenoneen Lantbruk och dess bnärngar 0 00 II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk.. III. Lkenne Samfärdsel 0 IV. Kauppa Handel V. Julknen tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet och VI. Työläsä, päväpalkkalasa lman edellä manttua ammattaarbetare, daglönare utan förenämnt yrke VII. Ilman ammatta oleva henklötä Pesoner VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total OOO.o OOO.o «0 Lands OOO.o bygd OOO.o OOO.o OOO.o OOO.o OOO.o I. Maatalous svuelnkenoneen Lantbruk och dess bnärngar II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk.. III. Lkenne Samfärdsel IV. Kauppa Handel V. Julknen tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet och VI. Työläsä, päväpalkkalasa lman edellä manttua ammatta Arbetare, daglönare utan förcnämnt yrke VII. Ilman ammatta oleva henklötäptrsoner VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total OOO.o OOO.o 0 0 Koko OOO.o lään Hela OOO.o länet Tout le departemen OOO.o OOO.o OOO.o OOO.o maaseudun osuus osottaa 0-luvulla sattunutta pokkeusta lukuunottamatta, jatkuvaa lsääntymstä. Kauppaväestöön nähden sensjaan on huomattavssa sen keskttymnen suurelta osalta kaupunkehn. Julksesta tomnnasta ja vapasta ammatesta elävästä väestöstä on koko akana lähes puolet asunut maaseudulla. Er läänen väestön jakaantumsta ammatn ja elnkenon mukaan valasee yllä oleva taulukko, jossa estetään sekä absoluuttset että suhteellset luvut, erkseen kaupunken', maaseudun ja koko maan väestöön nähden. Koko läänen ammattryhmtykseen nähden Uudenmaan lään eroaa olennasest kaksta musta läänestä skäl, että sen maatalousväestö on paljon penempänä osana läänn koko väestöä kun fnussa läänessä. Kun näet mantussa läänssä e edes % väestöä saanut tomeentuloaan maataloudesta, sa Hämeen läänssä, joka x ) Pour la traducton des rubrques, vor pag.. dens andel fortgående ökats med undantag av 0- talet. Beträffande gruppen handel kan man däremot märka att den tll stor del är koncentrad tll städerna. Av den befolknng, som får sn utkomst genom offentlg verksamhet och, har hela tden närmare hälften bott på landsbygden. Fördelnngen av de olka länens befolknng efter yrke och närng belyses av åvanstående tabell, vlken nnehåller såväl absoluta som relatva tal, särsklt för städernas, landsbygdens och hela rkets folkmängd. I avseende å yrkesfördelnngen länen deras helhet skljer sg Nylands län väsentlgt från alla andra län såtllvda, att lantbruksbefolknngen utgör en mycket mndre del av länets folkmängd än övrga län. Medan nämnda län cke ens * av befolknngen fck sn utkomst av lantbruk, levde Tavastehus län, som detta tässä suhteessa seuraa lähnnä, suhteellsest lähes kaks kertaa enemmän väestöstä tomeentulonsa mantusta elnkenosta. Oman ryhmän muodostavat Turun- Porn, Vpurn ja Lapn läänt sekä Ahvenanmaan maakunta, jossa maatalousväestö on melkosest penemp kun Mkkeln, Kuopon, Vaasan ja Oulun läänessä. Suhteellsest suurn maatalousväestö ol Mkkeln läänssä,.jossa shen kuulu runsaast a / väestöä. Teollsuusväestö ol suhteellsest lukusn Hämeen ja- Uudenmaan läänessä, kun taas puheenalanen väestöryhmä ol penn Ahvenanmaalla ja Mkkeln läänssä. Lkenneväestö ol sensjaan suhteellsest runsaslukusn Ahvenanmaalla, jonka väestöstä nn huomattava osa sa tomeentulonsa merenkulun palveluksessa. Suhteellsest vähälukusn lkenneväestö ol Kuopon ja Vaasan läänessä. Kauppaväestöön nähden Uudenmaan lään jälleen on erkosasemassa, snä kun asu runsaast / koko maan kauppaväestosta. hänseende följer närmast, nästan en dubbelt så stor andel av befolknngen av nämnda närng. En grupp för sg blda Åbo-Björneborgs, Vborgs och Lapplands län samt landskapet Åland, där lantbruksbefolknngen är betydlgt mndre än S:t Mchels, Kuopo, Vasa och Uleåborgs län. Proportonsvs talrkast var lantbruksbefolknngen S:t Mchels län, där den uppgck tll drygt / av folkmängden. Industrbefolknngen var relatvt talrkast Tavastehus och Nylands län, medan åter frågavarande befolknngsgrupp var mnst på Åland och S:t Mchels län. Den befolknngsgrupp, som får sn utkomst genom samfärdsel var stället relatvt talrkast på Åland, av vars befolknng en betydlg del fck sn utkomst sjöfartens tjänst. Den relatvt fåtalgaste befolknngen nom denna grupp fanns Kuopo och Vasa län. I avseende å handelsbefolknngens storlek befnner sg Nylands län åter en särställnng, enär drygt x / av landets handelsbefolknng var bosatt nom detta län.

10 Yllä estetyt läänen välset eroavasuudet ovat tuntuvassa määrn johtuneet stä, mten suur mnkn läänn kaupunklasväestö on. Eroavasuudet ovat tuntuvast penemmät, jos huomo kohdstetaan erkseen kaupunken ja erkseen maaseudun väestön ammattluoktukseen. Huomattavmmat läänen välset eroavasuudet kaupunklasväestöön nähden olvat seuraavat. Teollsuusväestö ol suhteellsest suurn Hämeen läänssä, jossa runsaast puolet kaupunken väestöstä sa tomeentulonsa teollsuudesta ja kästyöstä. Suhteellsest penn ol teollsuusväestö Ahvenanmaan ja Kuopon läänn kaupungessa. Lkenneväestö ol verraten samansuurunen usemmssa läänessä; erkosasemassa olvat van Ahvenanmaa ja Lapn lään, joden kaupunklasväestöstä / sa tomeentulonsa tästä elnkenosta, ja toselta puolen Hämeen lään, jossa lkenneväestö ol suhteellsest vähälukusemp kun muualla. Kauppaväestö kästt Uudenmaan läänn kaupungessa non l j t väestöstä, kun taas Lapn lään edust tosta äärmmäsyyttä. Maaseudulla ol maatalousväestö kakssa läänessä ehdottomana enemmstönä. Suhteellsest penn se ol Uudenmaan läänssä, jonka maalasväestosta non puolet sa tomeentulonsa tästä elnkenosta. Suurn vastaava suhdeluku ol Mkkeln ja Oulun läänessä, jossa non / väestöstä kuulu maatalousryhmään. Teollsuusryhmä ol tärkeyteen nähden ensmmäsellä sjalla Uudenmaan läänn maaseudulla, suhteellsest vähälukusn tämä väestöryhmä ol Ahvenanmaalla ja Mkkeln läänssä. Lkenneväestön lukusuuteen nähden edustavat äärmmäsyyksä toselta puolen Ahvenanmaa, toselta puolen Oulun ja Kuopon läänt. Kaupasta tomeentulonsa saava väestö ol suhteellsest runsaslukunen Uudenmaan ja Hämeen läänen maalaskunnssa. Vuosen 0 ja 0 ammattluoktuksen vertalun tuloksna estetään tärkempen elnkenoluokken väenlsäys- ja vähennysluvut seuraavassa taulukossa, johon on otettu myös läänen koko läsnäolevan väestön kasvu vme vuoskymmenellä. Allaolevsta lukusarjosta näkyy, että maatalousväestö on vme vuoskymmenellä vähentynyt kakssa mussa läänessä pats Oulun ja Lapn läänessä. Tämän väestöryhmän nän vähennyttyä on varsnkn teollsuusväestö huomattavast lsääntynyt, ollen tämän väestöryhmän lsäys Hämeen, Vpurn, Kuopon ja Vaasan läänessä suunnlleen yhtä suur kun näden läänen koko läsnäolevan väestön lsäys. Lään Län Departements Maatalousväestö Lantbruk Agrculture et dérvés Uudenmaan Nylands 0 Turun-Pprn Åbo-Björneborgs Ahvenanmaa Åland - Hämeen Tavastehus -- 0 Vpurn Vborgs 00 Mkkeln S:t Mchels Kuopon Kuopo Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs \ Lapn Lapplands tlv VÖ ( Ovanberörda skljaktgheter mellan de olka länen la kärnbar grad förorsakats av stadsbefolknngens storlek respektve län. Dfferenserna äro betydlgt mndre, fall yrkesfördelnngen tages betraktande särsklt städerna och på landsbygden. De anmärknngsvärdaste sklj aktgheterna mellan länen med avseende å stadsbefolknngen voro följande. Industrbefolknngen var relatvt störst Tavastehus län, varest drygt hälften av städernas befolknng erhöll sn utkomst av ndustr och hantverk. Relatvt fåtalgast var ndustrbefolknngen städerna på Åland och Kuopo län. Den nom samfärdseln sysselsatta befolknngen var proportonsvs lka stor de flesta av länen; en särställnng ntogs endast Åland och Lapplands län, av vlkas stadsbefolknng / t erhöll sn utkomst av denna närng, samt å andra sdan Tavastehus län, där den tll denna närngsgrupp hörande befolknngen var relatvt mndre talrk än annorstädes. Den av handel levande befolknngen omfattade Nylands läns städer ungefär / av nvånarantalet, medan åter Lapplands län företrädde den andra ytterlgheten. På landsbygden bldade lantbruksbefolknngen absolut majortet alla län. Proportonsvs mnst var den Nylands län, av vars landsbefolknng ungefär hälften fck sn utkomst av denna närng. De största motsvarande relatonstalen uppvsade S:t Mchels och Uleåborgs län, vlka c:a / av befolknngen tllhörde lantbruksgruppen. Gruppen ndustr ntog avseende å betydelse främsta rummet på landsbygden Nylands län och var proportonsvs mnst på Åland och S:t Mchels län. Gruppen samfärdsel representeras avseende å ytterlgheterna å ena sdan av Åland, å andra sdan av Uleåborgs och Kuopo län. Den del av befolknngen, som får sn utkomst av handel, är proportonsvs synnerlgen talrk landskommunerna Nylands och Tavastehus län. Som resultat av en jämförelse mellan yrkesgupperngen åren 0 och 0 framlägges nedanstående tabell sffror utvsande folköknngen och folkmnsknngen nom de vktgaste närngsgrupperna. Även öknngen länens hela närvarande befolknng under senaste decennum framgår av tabellen. Nedanstående sfferserer utvsa, att lantbruksbefolknngen under senaste årtonde har mnskats alla län utom Uleåborgs och Lapplands län. Medan denna befolknngsgrupp har nedgått har särsklt ndustrbefolknngen ökats avsevärt. I Tavastehus, Vborgs, Kuopö och Vasa län var öknngen av denna grupp ungefär lka stor som öknngen av hela den närvarande befolknngen dessa län. Teollsuusväestö Industr Industre, arts et méters Lkenneväestö Samfärdsel Communcatons Kaunpaväestö Handel Co nmerce Muu väestö övrga Autres Koko väestö Summa Toute la populaton + U

11 . Ammatssa tomva väestö. Edellä on kästelty koko läsnäolevan väestön jakaantumsta sen mukaan, mstä elnkenosta kukn saa tomeentulonsa, katsomatta shen, ottavatko henklöt osaa ammatttomntaan va evät. Estettyhn lukuhn ssältyy sten suur määrä henklötä, jotka van välllsest, kuulumalla ammatssa tomven talouteen, savat tomeentulonsa er elnkenosta. Ne henklöt, jotka henklökohtasest ottavat osaa ammatttomntaan, on jaettu kahteen ryhmään. Pääosana nstä ovat perheden päähenklöt ynnä ykstyset tsenäset päähenklöt, joko he stten ovat tsenäsä ammatnharjottaja ta tomvat tosen työssä. Tosen ryhmän muodostavat ne edellsten perheenjäsenet, jolla e ole tsenästä ammatta, mutta jotka auttavat perheen päähenklöä tämän ammatttomnnassa. Ammatssa tomvks on, kuten kymmenvuotstaulustojen ohjesta lmenee, luettu m. m. maanvljeljän vamot ja kotona olevat vuotta vanhemmat lapset, mkäl e ole nmenomaan tedetty, että he evät ota osaa maanvljelystöhn, samon hedän palkollsensa, mkäl nämä evät ole yksnomaan henklöpalveljota. Koko maassa ol ammatssa tomva näden perusteden mukaan 0. henkeä. Nästä ol päähenklötä ja avustava perheenjäsenä, kuten jäljempänä tarkemmn estetään. Koko läsnäolevasta väestöstä ott ss. % osaa ammatttomntaan. Kaupunken ja maaseudun vastaavat luvut olvat seuraavat: kaupungessa el. % maaseudulla».» Vertalun vuoks manttakoon, että vuonna 0 ammatt sa tomva tämän laskuperusteen mukaan ol 0 el. % koko väestöstä ja että vastaavat suhdeluvut olvat kaupungessa. ja maaseudulla.. Kakkalla on sb ammatssa tomva väestö kasvanut nopeammn kun koko väestö'. Edellsessä on otettu huomoon kakken elnkenoryhmen päähenklöt ja näden ammatssa avustavat perheenjäsenet. Erä%t elnkenoalat ovat kutenkn sellasa, että ne evät edusta mtään varsnasta ammatttomntaa. Tällanen on ryhmä VII. Jos tämän ryhmän päähenklöt ja harvat avustavat perheenjäsenet hetaan ammatttomks, saadaan varsnasten ammatssa tomven luvut seuraavks: kaupungessa el 0. % maaseudulla».»> koko maassa».» Seuraavassa taulukossa estetään ammatssa tomvan väestön jakaantumnen elnkenoryhmttän erkseen kaupungessa ja maaseudulla sekä koko maassa samon kun ammatssa tomvan väestön suhdeluvut kunkn elnkenoryhmän kokonasväestöön nähden. Suurn prten ammatssa tomvan väestön jakaantumnen elnkenoluokkn on sama kun kokonasväestön vastaava ryhmtys. Suhdeluvut pokkeavat kutenkn määrätyllä tavalla tosstaan. Kakkn var-. Ben yrkesutövande befolknngen. I det föregående har behandlats hela den närvarande befolknngens fördelnng efter de närngsgrenar, av vlka den erhåller sn utkomst, oberoende därav, huruvda personerna deltaga yrkesverksamheten eller ej. I de ovan anförda sffrorna ngå sålunda ett stort antal sådana personer, vlka endast medelbart, genom att de' tllhöra någon yrkesutövande persons hushåll, fngo sn utkomst av olka närngsgrenar. De personer åter, vlka personlgen utöva yrkesverksamhet, ha uppdelats tvenne grupper. Huvuddelen av dem blda huvudmän för famljer, samt ensklda självständga huvudmän vare sg de äro självständga yrkesutövare eller arbeta en annans tjänst. Den andra gruppen blda de av de förras famljemedlemmar, vlka sakna självständgt yrke, men vlka bträda famljens huvudman dennes yrkes verksa mh et. Såsom yrkesutövare ha, vftet framgår ur anvsnngarna tll decennetabellerna, räknats bl. a. jordbrukarnas hustrur och hemmavarande barn över år, såvda man cke uttrycklgen vetat, att de cke deltaga jordbruksarbeten, lkaså deras tjänstfolk, den mån dessa cke äro enbart pe sonlg betjänng. I hela landet fanns det enlgt dessa prncper 0 yrkesutövare. Av dessa voro huvudpersoner och famljemedlemmar, vlka deltogo huvudmannens yrke, så^om av det följande framgår. Av hela den närvarande befolknngen utgjordes sålunda. % av yrkesutövare. Motsvarande sffror för städerna och landsbygden voo följande; städer eller. % landsbygd».» För jämförelsens skull må nämnas, att antalet yrkesutövare år 0 enlgt denna beräknngsgrund var 0 eller. % av hela befolknngen och att de motsvarande relatonstalen voro för städerna. och för landsbygden.. Överallt har sålunda den yrkesutövande befolknngen vuxt snabbare än hela befolknngen. I det föregående ha beaktats alla huvudmän nom de olka närngsgrenarna och de famljemedlemmar, som bträda dem deras yrkesarbete. En del närngsgrenar äro dock sådana, att de cke företräda någon egentlg yrkesverksamhet, såsom fallet är med grupp VII. Om huvudmännen nom denna grupp samt de få famljemedlemmar, som bträda huvudmännen deras yrke, anses sakna yrke, erhålles följande antal egentlga yrkesutövare: städerna eller 0. % på landsbygden».»> hela rket»>.» Nedanstående tabell belyser fördelnngen av den yrkesutövande befolknngen efter närngsgrupper, särsklt för städer och landsbygd samt för hela landet, ävensom yrkesutövarna procent av hela befolknngen nom motsvarande närngsgren. I stora drag är den yrkesutövande befolknngens fördelnng efter närngsgrupper densamma som motsvarande fördelnng av hela befolknngen. De relatva talen sklja sg dock ett vsst avseende från varandra.

12 Elnkeno Närng Professon ) I. Maatalous svuelnkenolleen Lantbruk och dess bnärngar II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk III. Lkenne Samfärdsel IV. Kauppa Handel. V. Julknen tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet och. VI. Työläsä, päväpalkkalasa lman edellä manttua ammatta Arbetare, daglönare utan förenämnt yrke VII. Ilman ammatta oleva henklötä Personer VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total Répartton de la populaton actve d'après la professon. VUles 0 oo OOO.o 0 00 oo OOO.o Koko maa Hela rket Pays enter oo OOO.o Ammatssa tomvat % koko vastaavaan elnkenoryhmän kuuluvasta väestöstä % av hela befolknngen nom motsvarande närngsgrupp en % de la populaton totale n e snasn elnkenoluokkn, pats maatalouteen ja kauppaan, kuulu suhteellsest suuremp osa kokonasväestöstä kun ammatssa tomvsta. Nähn kuulu ss suhteellsen paljon perheenjäsenä, jolla e ollut omaa ammatta ja jotka evät avustaneet päähenklöä tämän ammatttomnnassa. Taulukon kolme vmestä saraketta osottavat, kunka suur osa mnkn elnkenon alalla tomeentulonsa saavasta väestöstä ott osaa ammatttomntaan. Kuten nstä käy näkyvn, ol ammatssa tomven luku penn III ja suurn VII elnkenoluokassa. Er läänen ammatssa tomvan väestön jakaantumnen yleseen elnkenoluokkaan käy selvlle taulukosta svulla. Ammatssa tomvan väestön jakaantumnen sukupuolen mukaan on omansa herättämään erkosta melenkntoa, ja sllä on tuntuvast suuremp merktys kun kokonasväestön vastaavalla jaotuksella, joka akasemmn on estetty. Kaupunken, maaseudun ja koko maan ammatssa tomva väestö ryhmtty sukupuolen mukaan seuraavast: Tll alla de egentlga närngsgrupperna, utom jordbruket och handeln, hörde en proportonsvs större del av den totala befolknngen än av den yrkesutövande. Tll dessa hörde sålunda jämförelsevs många famljemedlemmar, vlka saknade eget yrke och ej heller bträdde huvudmannen dennes yrkesverksamhet. Tabellens tre ssta kolumner utvsa, huru stor del av den befolknng, vlken erhöll sn utkomst nom respektve närngsgren, som deltog yrkesverksamheten. Såsom ur dem framgår, var antalet yrkesutövare mnst nom grupp III och störst nom grupp VII. Fördelnngen av de olka länens yrkesutövande befolknng på de allmänna närngsgrupperna framgår av tabellen på sd.. Den yrkesutövande befolknngens fördelnng efter kön tlldrager sg särskld uppmärksamhet och är av avsevärt större betydelse än motsvarande fördelnng för hela befolknngens vdkommande, för vlken tdgare redogjorts. Yrkesutövarna städerna, på landsbygden och hela rket fördelade sg enlgt kön på följande sätt: Kaupungessa abs. % Mespuolsa 0. o Naspuolsa 0.0 Yhteensä Summa 00.0 Maaseudulla abs. % Koko maassa Hela rket abs. 0 0 %.» Koko maassa ol melken / ammatssa tomvsta mespuolsa ja van vähän yl a / naspuolsa. Kaupunken ja maaseudun välllä e tässä suhteessa ollut sanottavaa erotusta. Kehtys on vme akona käynyt shen suuntaan, että naspuolsten luku ammatssa tomven keskuudessa osottaa suhteellsta nousua. Vuonna 0 ol naspuolsa van.% puheenalasesta I hela rket utgjordes nemot /Ö av yrkesutövarna av mankön och något över a / av kvnnkön. Emellan städerna och landsbygden förefanns cke detta hänseende någon nämnvärd skllnad. Utvecklngen har på senare tder gått den rktnngen, att antalet kvnnkön bland yrkesutövarna utvsat en relatv öknng. År 0 utgjordes endast. % av den frågavarande Pour la traducton des rubrques, vor pag. -

13 väestöstä, kun vastaava suhdeluku vuoden 0 tetojen mukaan ol 0. % ja vuoden 0 tetojen mukaan 0.%. Sukupuolten lukusuhteet olvat avan erlaset toselta puolen päähenklöden, toselta puolen ammatssa tomven perheenjäsenten keskuudessa. Tätä valasee seuraava yhdstelmä, jossa vertalun vuoks estetään vastaavat suhdeluvut myös vuodelta 0. Päähenklöt Huvudpersoner 0 Mespuolsa. Naspuolsa. YhteensäSumma befolknngsgruppen av kvnnkön, medan motsvarande relatonstal enlgt 0 års uppgft var 0. % och år 0 0.%. Proportonen mellan könen var mycket olka, å ena sdan för huvudpersonerna, å andra sdan för de yrkesutövande famljemedlemmarna. Detta belyses följande sammanställnng, vlken för jämförelsens skull även upptagts motsvarande relatonstal för år 0. Kaupungessa 00. o Avustavat perheenjäsenet Famljemedlemmar, som bträda huvudpersonen dennes yrke Mespuolsa. Naspuolsa. e YhteensäSumma 00. o Yllä olevsta lukusarjosta näkyy, että van non / päähenklöstä ol naspuolsa, kaupungessa runsaast /, mutta maaseudulla van / 0, kun taas avustavsta perheenjäsenstä koko maassa ja maaseudulla tuntuvast enemmän kun puolet ol nasa. Jos ammatssa tomven luvusta. vähennetään ne päähenklöt ja ntä»avustavat» perheenjäsenet, jotka okeammn ols luettava ammatttomks, ss VII elnkenoluokkaan kuuluvat, saadaan seuraava kuva varsnasen ammatssa tomvan väestön jakaantumsesta sukupuolen mukaan: Kaupungessa abs. % Mespuolsa Naspuolsa YhteensäSumma 00 ö Maaseudulla O Koko maassa Hela rket 0.e O Av ovanstående sfferserer fnner man, att endast Va av huvudpersonerna utgjordes av kvnnkön, städerna drygt /, men på landsbygden endast / 0, medan åter av den frågavarande kategorn av famljemedlemmar hela rket och på landsbygden betydlgt över hälften var av kvnnkön. Om från yrkesutövarna subtraheras de huvudpersoner och de»bträdande» famljemedlemmar, vlka egentlgen böra anses sakna yrke, alltså de tll grupp VII hörande, erhålles följande bld av den egentlg menng yrkesutövande befolknngens fördelnng efter kön. Maaseudulla abs. % Koko maassa Hela rket abs. % B. Talouskunta-asema. Samonkun vuosna 0, 0 ja 0 on myös vuoden 0 kymmenvuotstaulustossa käytetty väestön ryhmtystä vteen talouskunta-asemaan. Ensmmäsen muodostavat päähenklöt, john on luettu pats perheden päähenklöltä myös yksnäset, tsenäset päähenklöt. Perheenjäsenet on jaettu kahteen luokkaan, nm. nhn, jotka ovat kokonaan valla ammatttomntaa, ja nhn, jolla tosn e ole varsnasest omaa ammatta, mutta jotka avustavat perheen päämestä tämän ammatssa. Talouskunta-asemaan nähden on velä erotettu kaks luokkaa, nmttän henklöpalveljat, jotka suorttavat van kottötä ottamatta osaa varsnaseen ammatttomntaan, sekä erkseen näden vähälukuset omaset, mkäl nällä e ole er ammatta. Koko maassa, kaupungt ja maaseutu erkseen otettuna, ryhmtty väestö vuoden 0 lopussa talouskunta-aseman mukaan, kuten seuraavalla svulla oleva asetelma osottaa. Kuten allaolevsta lukusarjosta näkyy, jakaantu kaupunken ja maaseudun väestö tosstaan suurest pokkeavalla tavalla talouskunta-aseman mukaan. Kun non a /«koko maan ja non Vs maaseudun väestöstä B. Ställnng nom hushållet. I decennetabellerna för år 0 har befolknngen, lksom för åren 0, 0 och 0 ndelats fem grupper enlgt ställnngen nom hushållet. Den första gruppen blda huvudpersonerna, tll vlka räknats utom huvudmän för famljer även ensklda, självständga huvudpersoner. Famljemedlemmarna ha uppdelats på tvenne grupper, nämlgen sådana, som h. o. h. sakna yrke samt sådana, vlka vsserlgen cke ha något eget yrke, men vlka bträda famljens huvudman dennes yrkesverksamhet. Ytterlgare ha beträffande ställnngen nom hushållet avsklts tvenne kategorer, nämlgen personlg betjänng, som endast utför huslga sysslor utan att deltaga någon egentlg yrkesverksamheten samt särsklt för sg denna betjänngs fåtalga anhörga, den mån dessa cke hade eget yrke. I hela rket, med uppdelnng på städer och landsbygd, fördelade sg befolknngen vd utgången av år 0 efter sn ställnng hushållet så, som sammanställnngen på nästa sda utvsar. Såsom av nedanförda sfferserer framgår, fördelade sg städernas och landsbygdens befolknng på ett snsemellan mycket avvkande sätt efter ställnngen nom hushållet. Medan c:a /» av hela rkets och c:a l /» av

14 Elnkeno Närng Professon*) I. Maatalous svuelnkenolleen Lantbruk och dess bnärngar II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk.. III. Lkenne Samfärdsel IV. Kauppa Handel V. Julknen tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet och VI. Työläsä, päväpalkkalasa lman edellä manttua ammatta Arbetare, daglönare utan VII. förenämnt yrke Ilman ammatta oleva henklötä Personer VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total I. Maatalous svuelnkenoneen Lantbruk och dess bnärngar II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk.. III. Lkenne Samfärdsel IV. Kauppa Handel V. Julknen tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet och VI. Työläsä, päväpalkkalasa lman ecellä manttua ammatta Arbetare, daglönare utan VII. f örenämnt yrke Urnan ammatta oleva henklötä Personer -. VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total VI. Uudenmaan lään Nylands län I. Maatalous svuelnktnonccn Lantbruk och dess bnärngar II. Teollsuus ja kästyö Ind s.r och hantverk.. 0 III. Lkenne Samärdsel 0 IV. Kauppa Handel V. Julkej tomnta ja vapaat ammatt Offentlg verksamhet cch fra närrgar Työläsä, päväpalklu lsa lman edellä manttua ammatta Arbetare, daglönare utan f örenämnt yrke 0 VII. Ilman ammatta oleva henklötä Personer VIII. Tuntematon ammatt Okänt yrke Yhteensä Summa Total oo O O OOO.o Turun-Porn lään Åbo-Björneborgs län I oo..... Répartton de la populaton actve OOO.o OOO.o Ahvenanmaa Åland foo Hämeen lään Tavastehts Iän I oo OOO.o Koko OOO.o OOO.o Lands- lään- -Hela OOO.o d'après la professon, par départements. Vpurn lään Vborgs län 0 0 o/ I /oo OOO.o bygd j OOO.o länet Pays enter 0 * Mkkeln lään :t Mchels län OOO.o OOO.o OOO.o Kuopon lään Kuopo län oo I OOO.o OOO.o OOO.o Vaasan lään Vasa Iän OOO.o ! ! Oulun lään Uleåborgs län OOO.o OOO.o OOO.o Lapn lään Lapplands län. 0 s 0. ;.0 ; j OOO.o OOO.o Päähenklötä Huvudpersoner... 0 Koko maa Hela rket. 0. Koko maahela rket.0 öl päähenklötä, kuulu enemmän kun puolet kaupunken väestöstä tähän luokkaan. Tasottavast vakuttaa se sekka,, että kaupungessa ol van harvoja päähenklöden ammatssa tomva perheenjäsenä, kun nätä sen sjaan maaseudulla ol lähes l väestöstä. Tämä eroavasuus johtuu etupäässä stä, että Pour la traducton des rubrques, vor pag. -. Näden perheenjäsenä lman ammatta Dessas famljemedlemmar.r,.. Päähenklöden ammatssa tomva perheenjäsenä Famljemedlemmar, som bträda huvudpersonerna deras yrke 0 0/ /oo... Henklöpalveljöta Personlg betjänng Näden perheen jäsenä Dessas famljemedlem mar O.o O.«0.» landsbygdens befolknng utgjordes av huvudpersoner, tllhörde över hälften av städernas befolknng denna grupp. Utjämnande nverkar den omständgheten, att städerna funnos blott få famljemedlemmar, vlka bträdde huvudmannen dennes yrkesarbete, medan de däremot på landsbygden utgjorde nära */ av befolk- verrattomast suurn osa nstä perheenjäsenstä, jotka avustavat päähenklöä tämän ammatttyössä, ovat maalaselnkenojen, ennen kakkea maatalouden palveluksessa. Jos edellä manttuja suhdelukuja verrataan vuoden 0 vastaavn lukuhn, vodaan todeta, että päähenklöden suhteellnen luku on kasvanut sekä maaseudulla että kaupunges&a ja että päähenklöä tämän ammatttomnnassa avustaven perheenjäsenten suhdeluku on samon lsääntynyt. Sen sjaan on ammatttornen perheenjäsenten suhdeluku penentynyt sekä kaupungessa että maase;dulla. Jos maaseudulla asuva maanvljelyksestä ja karjanhodosta elatuksensa saava väestö jaetaan n. s. tlallsn ja tlattomn ja jälkmmänen ryhmä otetaan rajotetummassa merktyksessä t. s. kästtäen van taulu- tteessä I A 0 mantut neljä ryhmää, saadaan kuraava jaotus: () nngen. Denna avvkelse beror främst därpå, att den ojämförlgt största delen av de famljemedlemmar, vlka bträda huvudpersonen dennes yrkesverksamhet, får sn utkomst av landsbygdens närngar, främst av lantbruket. Om ovanstående relatonstal jämföras med motsvarar, de tal för år 0, kan man konstatera, att det relatva antalet huvudpersoner ökats såväl på landsbygden som städerna och att det relatva antalet perscner, som bträda huvudpersonen dennes yrkesveksamhet, lkaså ökats. Däremot har antalet famljemedlemmar mnskats ; åväl städerna som på lardsbygden. Om den på landsbygden bosatta av jordbruk och boskapsskötsel levande befolknngen fördelas på s. k. besuttna och obesuttna och den senare gruppen tages detta ords mest nskränkta betydelse, d. v. s. endast omfattar de fyra grupper, som tabellblagan betecknats med I A 0, erhåues följande fördelnng:

15 Tlallsa -- Besuttna abs. % Koko väestö Hela befolknngen 0 0. Ammatssa tomvat 0. Päähenklöt Huvudpersoner. Päähenklöstä ss vähän enemmän kun puolet kuulu tlallseen väestöön. Jos otetaan huomoon kakk ammatssa tomvat takka koko maatalousväestö, ol suhde tuntuvast edullsemp, tlattoma kun ol van non x / väestöstä. Vuonna 0 laskettn tlallsa (päähenklötä) olleen 0 ja tlattoma. Vmeks kuluneen kymmenvuotskauden akana on edellsten luku kasvanut 00, mutta jälkmmästen luku vähentynyt 0, mkä osottaa kehtyksen edelleen käyneen nopeast lahduttavaan suuntaan. Samaa osottavat prosenttluvut, sllä vuonna 0 ol tlallsa 0.% maatalouden päähenklöstä, kun ntä vuonna 0 ol. %. Skäl kun maanomstajen lukumäärä nän on lsääntynyt, on torpparen ja»muden maataloustyölästen» lukumäärä vastaavast vähentynyt. Väestön jakaantumsta talouskunta-aseman mukaan er läänessä valasee seuraava taulukko. Tlattoma abs. 0 Obesuttna /o... Av huvudpersonerna hörde således något mera än hälften tll den besuttna befolknngen. Om alla yrkesutövare eller hela befolknngen beaktas, var förhållandet kännbart förmånlgare, det att endast omkrng x / av befolknngen var obesutten. År 0 beräknades de besuttna huvudmännen uppgå tll 0 och de obesuttna tll. Under, senaste decennum har de förras antal ökats med 00, medan de senare mnskats med 0, vlket nnebär en fortgående snabb utvecklng glädjande rktnng. Detsamma utvsa procenttalen, ty år 0 voro 0. % av huvudmännen nom jordbruket besuttna, år 0 däremot. %. I den mån jordägarnas antal sålunda ökats har antalet torpare och»andra jordbruksarbetare» undergått en motsvarande mnsknng. Befolknngens fördelnng olka län enlgt ställnngen nom hushållet framgår av följande tabell. Répartton de la populaton présente en personnes exerçant une professon, leurs famlles, leurs domestques et famlles de ceux-c, par départements. Lään Län Départements Uudenmaan Nylands Turun-Porn Åbo-B:borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Vpurn Vborgs Mkkeln S:t Mchels Kuopon Kuopo Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Lapn Lapplands Kakkaan Samtlga Ensemble Uudenmaan Nylands Turun-Porn Åbo-B:borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Vpurn Vborgs Mkkeln S:t Mchels Kuopon Kuopo Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Lapn Lapplands Kal ktean Samtl a Ensemble Uudenmaan Nylands Turun-Porn Åbo-B:borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Vpurn Vborgs Mkkeln S:t Mchels Kuopon Kuopo Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Lapn Lapplands Koko maahela rketpays enter Päähenklötä Huvudpersoner Personnes -exerçant une professon Näden perheenjäsenä lman ammatta Dessas famljemedlemmar Membres de la famlle Päähenklön ammatssa tomva perheenjäsenä Famljemedlemmar, vlka deltaga huvudmannens yrkesarbete Enfants et autres membres de la famlle prenant part au traval professonnel du chef de famlle Henklöpalveljota Personlg betjänng Domestques attachés à la premère catégore oo I oo» I Städ e Koko maa Hela « ke t- Pays enter Näden perheenjäsenä lman ammatta Dessas famljemedlemmar l.lj l.o'

16 Yllä olevan taulukon mukaan ol päähenklöden suhdeluku suurn,. / 00, Uudenmaan läänssä, penn taas Oulun ja Lapn läänessä. Ntä perheenjäsenä, jotka ottavat osaa päähenklön ammatttomntaan, ol pänvaston vähmmän Uudenmaan läänssä. Tässä suhteessa olvat ens sjalla Oulun, Vaasan, Mkkeln ja Vpurn läänt, jossa kakssa runsaast / väestöstä kuulu manttuun ryhmään. Ammatttoma perheenjäsenä ol suhteellsest enmmän Lapn läänssä ja vähmmän Uudenmaan läänssä. Nämä eroavasuudet johtuvat suureks osaks stä, että kaupunklasväestön suhteellnen luku er läänessä on nn erlanen. Enlgt ovanstående tabell var antalet huvudpersoner proportonsvs störst Nylands län,. / 00, mnst åter Uleåborgs och Lapplands län. Av sådana famljemedlemmar, som deltaga huvudpersonens yrkesverksamhet, fanns det däremot mnst Nylands län. I detta avseende kommo Uleåborgs, Vasa, S:t Mchels och Vborgs län främsta rummet. I samtlga dessa län hörde drygt / av befolknngen tll nämnda grupp. Famljemedlemmar funnes relatvt taget mest Lapplands och mnst Nylands län. Dessa skljaktgheter bero tll en stor del på att stadsbefolknngens relatva antal så starkt växlar de olka länen.

17 TAULUJA TABELLER TABLEAUX

18 I. Läsnäoleva väestö, ryhmtettynä ammatn ja Den närvarande befolknngen, fördelad efter Populaton présente, groupée d'après elnkenon mukaan, joulukuun pävänä 0. yrke och närng, den december 0. la, professon, au décembre 0. Professon ou moyens d'exstence du ') Perheden päähenklöt ynnä ykstyset tsenäset päähenklöt Huvudmän för famlj och ensklda självständga huvudmän Chefs de famlle et chefs partculers Näden vamot (mehet), lapset ja muut perheenjäsenet, jolla e ole ammatta Dessas hustrur (män), samt barn och andra famljemedlemmar utan yrke Lapset ja muut perheenjäsenet, jotka tomvat perheen päähenklön ammatssa Barn orh andra famljenedl., vlka deltaga huvudmannens yrkes- \ arbete Enfants et autres membres <le la famlle prenant vart au traval professonel du Henklöllnen palveluskunta Personlg betjänng Domedaues Edellsessä sarakkeessa lueteltujen vamot (mehet), lapset ja muut perheenjäsenet, jolla e ole ammatta Denna betjänngs. hustrur (män), barn samt övrga famljemedl. des domestques Yhteensä - Snn na Total.. S. /. Xasp. S. f..s', m, Xasp. Ä. / M.o). sukup. ]?äst' köh-n L.d. -. ) 0 0 I. Maatalous svuelnkenolleen Lantbruk och dess bnärngar A. Maanvljelys ja karjanhoto Jordbruk och boskapsskötsel,. Maanomstaja Jordägare. Kruununtalojen ta kruunun uutstalojen haltjota Innehavare av kronoboställen eller kroronybyggen. Kruunun- ja krkolls vrkat al oj en vuokraaja Arrendatorer av krono- och ecklesastka boställen. Itsenäsen tlan vuokraaja Arrendatorer av självständg lägenhet. Lampuoteja ja maatorppareta, jotka ovat päätlan alasa Landbönder och jordtorpare, vlka höra under huvudlägenheten. Kruununmetsätorppareta lyronoskogstorpare. Muonatorppareta, muonamehä ja muonarenkejä, jotka ovat omassa ruoassaan Spannmålstorpare, spannmålskarlar och drängar egen kost. Tlanhotaja, vouteja, työnjohtaja ja ammattoppneta Förvaltare, fogdar, arbetsledare och personer med yrkesutbldnng. Palkollsa säntäväen ruokakvnnassa Tjänstefolk husbondens kost 0. Muta maataloustyöläsä Övrga jordbruksarbetare a) jolla on ( na asunto (tsellsä, mäktupalasa) vlka äga egen bostad (backstugusttare) b) jolla e ole omaa asuntoa (losa y. m.) vlka cke fga (gen bostad (nhysngar m. fl.) B. Puutarhanhoto Trädgårdsodlng a) Itsenäsä elnkenonharjottaja, ammattoppneta, konttorhenklötä y. m. Självständga närngsdkare, personer med yrkesutbldnng, kontorspersonal m. fl b) Työntekjötä Arbetare C ).. Mejerlke Mejerrörelse a) Itsenäsä elnkenonharjottaja, ammattoppneta, konttorhenklötä y. m. Självständga närngsdkare, personer med yrkesutbldnng, kontorspersonal m. fl b) Työntekjötä Arbetare Metsänhoto Skogsvård a) Metsänhotaja y. m. päällystöä, konttorhenklötä y. m. Forstnästare o. a. chefskap, kontorspersonal m.fl \ b) Työntekjötä, ja metsänvartjota Arbetare och skogsvakter... Porolaypalasa Renla-pvar E F. Metsästyksestä elävä Jägare t,. Kalastuksesta lävä Fskare,. ja maaseutu och « landsbygd et communes o o ' * U 0 S 0 : o ( 0 ; 0 n! 0 :n t II. Teollsuus ja kästyö Industr och hantverk. Kavosteollsuus (Iruvbrytnng a) Työnantaja, päällystöä ja konttorl.enklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare. Sulatot ja metallen jalostuslatokset Smält- och metallförädlngsverk a) Työnantaja, päällystöä, ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare. Konepajat ja koneteollsuus Mekanska verkstäder A. Varsnanot koneteollsuus ja kouptjat Egentlg masknndustr och )nckunska verkstäder a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare o ( » csö S n j Traducton, vor le supplement.

19 (Jatk. Forts. Sute). Professon ou moyens d'exstence du Perheden päähenklöt ynnä ykstyset tsenäset päähenklöt Huvudmän för famlj och ensklda självständga huvudmän Chefs de famlle et chefs partculers Näden vamot (mehet), lapset ja muut perheenjäsenet, jolla e ole ammatta Dessas hustrur (män), samt barn och andra famljemedlemmar utan yrke ' Evnnkön Lapset ja muut perheenjäsenet, jotka tomvat perheen päähenklön ammatssa Barn och andra famljemedl., vlka deltaga huvudmannens yrkesmembres arbete Enfants et autres de la famlle prenant part au traval professonel du Henklöllnen palveluskunta Personlg betjänng Domestques Nasp S. f. Edellsessä sarakkeessa lueteltujen vamot (mehet), lapset ja muut perheenjäsenet, jolla e ole ammatta Denna betjänngs hustrur (män), barn samt övrga famljemedl. des domestques Yhteensä Summa Total Mol. sukup. Bägge könen L. d. s. 0 n 0 J 0 J 0 B. B. C.... B Kello- ja koruteollsuus, sotn-, optulmn ja muu kojeteollsuus, rahapajat Tllverknng av klockor och smycken samt musk-, optska och andra nstrument; myntverk a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Kv-, sav-, las- ja turveteollsuus Sten-, er-, glas- och torvndustr Kvteollsuus Stenndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Sav- ja lasteollsuus Ler- och glasndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Turveteollsuus Torvndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, chefskap, och kontorspersonal b) Työntekjötä Arbetare Nahka-, kum- ja karvateollsuus Läder-, gumm- och hårndustr.. a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Kutomateollsuus Textlndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Vaatetusteollsuus Beklädnadsndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Paperteollsuus Pappersndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Puuteollsuus Trändustr» MetsänMkkuu, utto Skogshygge, stockflottnng a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Sahat ja höyläämöt Sågverk och hyvlerer a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Puunjalostusteollsuus Träförädlngsndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Rakennusteollsuus Byggnadsndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Kemallnen sekä terva-, öljy- y. m. sellanen teollsuus Kemsk samt tjär-, olje- o. a. dylk ndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare Valastus-, vomansrto- ja vesjohtoteollsuus Belysnngs-, kraftöverförngs- och vattenlednngsndustr a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, b) Työntekjötä Arbetare 0 * o

20 (Jatk.Forts.! Lapset ja muut perheen- Edellsessä sarakkeessa Näden vamot (mehet), jäsenet, jotka tomvat lueteltujen vamot Perheden päähenklöt lapset ja muut perheen- - perheen päähenklön (mehet), lapset ja muut ynnä ykstyset tsenä- jäsenet, jolla e ole ammatssa perheenjäsenet, jolla e set päähenklöt ammatta Barn och andra famlje- Henklöllnen ole ammatta Y,,f P(Mls :j snnu- l'ï-.pnvnn an-th M Pnkônn Huvudmän för famlj Dessas hustrur (män), medl., vlka deltaga palveluskunta Denna betjänngs mte..»m.! aalenklon amkdtt ta elnkeno och ensklda självstän- samt barn och andra fa- huvudmannens yrkes- Personlg betjänng hustrur (man), barn otal salnt ovr^a ; dga huvudmän mljcmedlenmar utan ' ] arbete Domestques famlje- j Professon ou moyens d'exstence du Chefs de famlle et chefs yke Enfants et autres membres medl., : partculers de la famlle prenant part sans professon nu traval professonel du des domestques j!. \ ;! Nasp Mlesp. j, Mes l'.- T, X. ls ' :. ^! )] - sll^"l ) - j j Kwmknn lîasse kosen j ; S. m. S. m. '' S. f. *' >» «. /. S. m. S. m. S. m. \ S. /. L. d s., :. Ravntoanetcollsuus Xärngsmeddsndustr 0 \ l A. Ravntoancteollsuus pats margarntehtuat Närngsmedels-ndustr utom margarnfabrhr! 0 0 ^ '- a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare,!! clefskåp och kontorspersonal 0 0» '. b) Työntekjötä Arbetare B. Margarn-tehtaat Margarnfnhïkr W> \ 0 «( a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, : j elefskap och kontorspersonal '.' 0 j I 0 j o c T b) Työntekjötä Arbetare 0 $* 0 ;. Väk- ja vrvotus juomateollsuus Rusdrycks- och läskdrycksndustr 0 j 00» ) a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, ' :! 0 ool J 0 b) Työntekjötä Arbetare '> ^ 0 j 0 0 l. Tupakkateollsuus Tobaksndustr \ j l! a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare,! 0 HO 0 0 I b) Työntekjötä Arbetare -.!! 0o». Graafllnen teollsuus Grafsk ndustr 0 \ G U lä a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, J H! 0 0 [KS b) Työntekjötä Arbetare ". 0 I lj 0 b. Mw teollsuus Övrg ndustr 00 00\ \ o0t\ ls a) Työnantaja, päällystöä ja konttorhenklötä Arbetsgvare, j clef skåp och kontorspersonal -. ' 0! ^ 0 < pol J no b) Työntekjötä Arbetare 0 0! 0 "! 0 III. LkenneSamfärdsel 0 0 '»«0 0 0 j. Rautatet Järnvägar 0 00 \ 00 :' a) Vrkamehä ja konttorhenklötä Tjänstemän och kontorsper-..^r,-..! sonal! 00 0J o 0.» b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal 0. ; o 0 ol,?*,,. Ratotet Spårvägar 0 0 ; ol Io (l-± " a) Vrkamehä a konttorhenklötätjänstemän och kontorsper- j ;! ^ ' sonal ~ : o. o ' 0 b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal! 0 * \ 0 j o b. Auto- ja ajurlkenne AutomoMl- och akarrörelse 0 00 \ \ ' 0 lbo 0b, o -."s a) Lkkeenharjottaja, päällystöä ja konttorhenklötä Närngs-! -, <,->-,,* : dkare, 0! ; b /0 b b r, ob **» b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal ; H0 Hl u : /U] o,-j so. Kanaatlkcnne Kanaltrafk! 0 \ j ; 0 0 a) Päällystöä ja konttorhenklötä Chefskap och kontorspersonal 0! " ; oo-l ;- b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal! -, o (joo :. Luots- ja ajakkalatos Lots- och pjnsoukt 0 ; o, :u a) Päällystöä Chefskap ^! (oo ::^ b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal 0!! j obg a J0 C. Mcrtnkulku Sjöfart 0 \ 0 \ V 0 b o 0 a) Lkkeenharjottaja, päällystöä ja konttorhenklötä Narnes-,,, ! dkare, '.. 0 H\ A d t, ' s b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal 0 ' I 0 j,!). Lastaus-, jurkams-y.m. sellanen tuö Lastuna, hssnnq o. a. dlk '. \ verksamhet ' 00 o? S0 M ' lo a) Lkkeenharjottaja, päällystöä ja konttorhenklötä-närngs-! dkare, 0. ; 0J,r (^ö! l b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal ; 00; dl lo n ±l\ j ^. Ilmalkenne Flygtrafk ^ ~ ' ~ '" \ ;, a) Lkkeenharjottaja, päällvstöä ja konttorhenklttä Närngs- dkare, H b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal 0!!!! 0. Post-, b unä-tu- ja puhelnjauos Post, tehejraf och telefon \ ]. o 0] Ib, < a) Päällvstöä Chefskap \ ' : ; o l«j b) Palveluskuntaa Tjänstepersonal!! \ 00 0 o! Sute).

SVT V1: 76 : 3. Suomen väestö joulukuun 31 p:nä 1930 (seurakuntakirjojen ja siviilirekisterin

SVT V1: 76 : 3. Suomen väestö joulukuun 31 p:nä 1930 (seurakuntakirjojen ja siviilirekisterin SVT V: : 0 kieli 00 tekijä nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre osan tiedot fin osan tiedot swe osan tiedot fre 0 julk. 0 sarja fin 0 sarja swe huom. 0 muu nimeket. 0 svt aihealue 0 asiasanat 0 tietov.

Lisätiedot

SVT VI : 56 : 3. ~>Ao * J. r- 3 : Läsnäolevan väestön ryhmitys ammatin ja elinkeinon sekä 248 osan tiedot fin A,, A, talouskunta-aseman mukaan

SVT VI : 56 : 3. ~>Ao * J. r- 3 : Läsnäolevan väestön ryhmitys ammatin ja elinkeinon sekä 248 osan tiedot fin A,, A, talouskunta-aseman mukaan SVT VI : : 0 kel fnfre 00 tekjä nmeke Suomen väkluku joulukuun. pävänä 0 (seurakuntakrjojen mukaan) *»,., r Populaton de la Fnlande au. décembre 0 v(selon les nnnakkasn. fre.,,... regstres ecclésastques

Lisätiedot

VAALITILASTO VALSTATISTIK KUNNALLISVAALIT KOMMUNALA VAL XXIX VUOSINA 1921-1928 XXIX ÅREN 1921-1928. ÉLECTIO N S CO M M U N A LE S DE 1921 à 1928

VAALITILASTO VALSTATISTIK KUNNALLISVAALIT KOMMUNALA VAL XXIX VUOSINA 1921-1928 XXIX ÅREN 1921-1928. ÉLECTIO N S CO M M U N A LE S DE 1921 à 1928 SU O M E N VIRALLIN E N T IL A ST O - FIN L A N D S O FFICIELLA ST A T IST IK XXIX VAALITILASTO _ B KUNNALLISVAALIT VUOSINA - XXIX VALSTATISTIK B KOMMUNALA VAL ÅREN - ÉLECTIO N S CO M M U N A LE S DE à

Lisätiedot

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖMARKKINOILLA

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖMARKKINOILLA ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖMARKKINOILLA Tietoisku 3/2009 Arja Munter Kesk skushallin ushallinto Kehit ehittämis tämis- - ja tutkimus utkimusyk yksikkö Ulkomaalaistaustaisia henkilöitä oli pääkaupunkiseudulla

Lisätiedot

SVT XXIX : 7. fmfre. 1916 Suomi - Finland

SVT XXIX : 7. fmfre. 1916 Suomi - Finland SVT XXIX : 7 0 kel 00 tekä 5 nmeke 6 rnnakkasn. fre 60 ulk. 0 sara fn 598 huom. 70 muu nmeketet. 650 svt ahealue 650 asasanat 650 tetov. 65 alue fmfre Eduskuntavaalt vuonna 96 Electons pour la dète en

Lisätiedot

SVT VI : 76 : 2. 041 kieli

SVT VI : 76 : 2. 041 kieli SVT VI : : 0 kieli nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre osan tiedot fin osan tiedot swe osan tiedot fre 0 julk. 0 sarja huom. 0 muu nimeket. 0 svt aihealue 0 asiasanat 0 tietov. alue finsvvefre Suomen

Lisätiedot

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi.

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi. KK 1370/1998 vp Kirjallinen kysymys 1370 Mikko Kuoppa Iva-r: Varhennetun vanhuuseläkkeen riittävyydestä Eduskunnan Puhemiehelle Varhennettua vanhuuseläkettä on markkinoitu ikääntyneille työntekijöille

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 71/2004 vp Ulkomailla työskentelyn vaikutukset kansaneläkkeen viivästymiseen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla työskennelleiden Suomen kansalaisten eläkepäätökset viipyvät usein kuukausikaupalla.

Lisätiedot

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖELÄMÄSSÄ 2007

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖELÄMÄSSÄ 2007 ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖELÄMÄSSÄ 2007 Tietoisku 2/2010 Kuva: Ee-mailin toimitus Arja Munter Keskushallinto Kehittämis- ja tutkimusyksikkö Vuoden 2007 lopussa Suomessa asui 217 700 ulkomaalaistaustaista,

Lisätiedot

SVTVIC 101. finswefre

SVTVIC 101. finswefre SVTVIC 0 0 kel 00 tekjä nmeke rnnakkasn. swe rnnakkasn. fre 0 julk. 0 sarja 0 sarja 00 muu nmeket. 0 svt ahealue 0 asasanat 0 tetov. alue fnswefre Luovutettujen ja vuokrattujen alueden väkluku vuosna 0

Lisätiedot

VIERASKIELISET JA ASUMINEN ESPOOSSA

VIERASKIELISET JA ASUMINEN ESPOOSSA VIERASKIELISET JA ASUMINEN ESPOOSSA Tietoisku 3/2015 Arja Munter Palveluliiketoimi Kaupunkitieto Tilastokeskuksen vieraskielisten asumista koskevat tiedot ovat vuoden 2012 lopun tietoja. Tuolloin Espoossa

Lisätiedot

SIIRTOLAISUUSTILASTO

SIIRTOLAISUUSTILASTO SUOMEN VIRALLINEN TILASTO XXVIII SIIRTOLAISUUSTILASTO SIIRTOLAISUUS VUONNA EM IG RATION E N H ELSINK I. VALTIONEUVOSTON K IR JAPA IN O. Ssällysluettelo. Table des matères. Tekst. Texte. (Sv..) (Pages.)

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1278/2010 vp Osa-aikaeläkkeellä olevien sairauspäivärahaan liittyvien ongelmien korjaaminen Eduskunnan puhemiehelle Jos henkilö sairastuu osa-aikaeläkkeelle jäätyään, putoavat hänen

Lisätiedot

SVT VI: 71 ; 11. kieli nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre

SVT VI: 71 ; 11. kieli nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre SVT VI: ; 0 0 0 00 0 0 kel nmeke rnnakkasn swe rnnakkasn fre osan tedot osan tedot swe osan tedot fre julkasja sarja fn ylänmeke huom svt ahealue tetovuos alue fnswefre Petarsaaren väestölaskenta marraskuun

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 528/2006 vp Talous- ja velkaneuvonnan valtionosuuden kohdentaminen Enon kunnalle Eduskunnan puhemiehelle Valtion talousarviossa on määräraha talous- ja velkaneuvontaan. Lääninhallitusten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 85/2011 vp Varhennetun eläkkeen vaikutukset takuueläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Laki takuueläkkeestä tuli voimaan 1.3.2011, ja sen tarkoituksena on ollut turvata Suomessa asuvan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1012/2010 vp Eläkkeiden maksun myöhästymiset Eduskunnan puhemiehelle Eläkkeiden maksuissa on ollut paljon ongelmia tänä vuonna. Osa eläkeläisistä on saanut eläkkeensä tililleen myöhässä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 276/2003 vp Lasinkeräyksen järjestäminen ja kierrätys Eduskunnan puhemiehelle Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta YTV on ilmoittanut lopettavansa jätelasin keräämisen toimialueellaan

Lisätiedot

SVT VI : 86. nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre

SVT VI : 86. nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre SVT VI : 86 04 245 246 246 248 248 248 260 440 500 598 650 650 65 kieli nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre osan tiedot osan tiedot swe osan tiedot fre julkaisija sarja fin ylänimeke huom. svt aihealue

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 678/2001 vp Ansiosidonnaisen työttömyysturvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Maan suurin ammattijärjestö SAK ehdotti maanantaina 14.5.2001, että ansiosidonnaiselle työttömyysturvalle

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2001 vp Kunnan oikeus ilman perillisiä kuolleen henkilön kiinteistöön Eduskunnan puhemiehelle Perintökaaren mukaan ilman perillisiä kuolleen henkilön omaisuuden perii valtio. Omaisuus

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 62/2003 vp Pehmytkudosreuman lääkitys Kela-korvauksen piiriin Eduskunnan puhemiehelle Pehmytkudosreuman (fibromyalgian) hoitoon käytettävät lääkkeet eivät kuulu Kelan erityiskorvattavien

Lisätiedot

Suomalaisten varustamoiden ulkomailla rekisteröidyt ja ulkomailta aikarahtaamat alukset 2012 Finländska rederiers utlandsregistrerade och

Suomalaisten varustamoiden ulkomailla rekisteröidyt ja ulkomailta aikarahtaamat alukset 2012 Finländska rederiers utlandsregistrerade och Suomalaisten varustamoiden ulkomailla rekisteröidyt ja ulkomailta aikarahtaamat alukset 2012 Finländska rederiers utlandsregistrerade och tidsbefraktade utländska fartyg Trafin julkaisuja Trafis publikationer

Lisätiedot

Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2. Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki 96,2 MHz, Turku 100,1 MHz) liite 3

Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2. Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki 96,2 MHz, Turku 100,1 MHz) liite 3 TOIMILUVAT ANALOGISEEN RADIOTOIMINTAAN Varsinais-Suomi Iniön kunta Iniö (Iniö 99,0 MHz) liite 1 Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2 Pro Radio Oy Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki

Lisätiedot

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2013

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2013 ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2013 Tietoisku 8/2013 Sisällys 1. Asuntokuntien keskikoko pieneni hieman 2. Perheiden keskikoko pysynyt ennallaan 3. Monilapsisuus yleisintä Pohjois-Espoossa 4. Perheiden kaksikielisyys

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot

S VT XXIX : 17 A. finswefre

S VT XXIX : 17 A. finswefre S VT XXIX : A 0 kel 00 tekjä nmeke rnnakkasn. swe rnnakkasn. fre 0 julkasja 0 sarja 0 sarja huom. 0 muu nmeketet. 0 svt ahealue 0 asasanat 0 tetov. alue fnswefre Eduskuntavaalt vuonna Rksdagsvalen år Electons

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 751/2004 vp Osa-aikalisän nykyistä joustavampi käyttö hoivatyössä Eduskunnan puhemiehelle Osa-aikalisä antaa työntekijälle mahdollisuuden lyhentää työaikaansa määräaikaisesti. Työnantajan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 986/2009 vp Auton katsastamisen mahdollistaminen Espanjassa Eduskunnan puhemiehelle Huomattava määrä suomalaisia asuu osan vuotta Espanjassa. Monilla on siellä oma Suomessa rekisteröity

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 416/2007 vp Nuorten leskien perhe-eläketurvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Perhe-eläkkeen tarkoitus on turvata lesken ja lasten toimeentulo perheen toisen huoltajan kuoltua.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 350/2007 vp Oikeus sairauspäivärahaan tai eläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Kontiolahtelainen Kauko Riikonen koki melkoisen yllätyksen, kun hän 1.6.2004 nilkkavammasta alkaneen sairausloman

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2013 vp Rajatyöntekijöiden oikeus aikuiskoulutustukeen Eduskunnan puhemiehelle Osaamisen kehittäminen ja aikuisopiskelu ovat nykyään arkipäivää. Omaehtoisesti opiskelevat rajatyöntekijät

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2003 vp Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoito Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoidon osalta on ilmennyt ongelmia ympäri Suomea. Monet kunnat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa SKILLNADEN II Samverkan som strategi MUUTOS II Strategiana yhteistyö 24.11.2015 Tua Heimonen Specialplanerare,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 946/2010 vp Adr-ajolupavaatimukset Helsinki-Vantaan lentokentällä Eduskunnan puhemiehelle Autonkuljettajilta vaaditaan adr-ajolupa, mikäli he kuljettavat vaarallisia aineita yli sallittujen

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1258/2001 vp Kelan asumistuki Eduskunnan puhemiehelle Yleinen vuokrataso on noussut viime vuosien aikana huomattavan korkeaksi. Varsinkin pienten asuntojen neliövuokrat ovat kaupungeissa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 79/2001 vp Kardiologien lisääminen maassamme Eduskunnan puhemiehelle Kardiologian erikoislääkärien määrä Suomessa on asukaslukuun suhteutettuna pienempi kuin missään muussa Euroopan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 281/2011 vp Lapsettomien leskien leskeneläkkeen ikärajojen laajentaminen Eduskunnan puhemiehelle Lapsettomien leskien leskeneläkettä saavat tämänhetkisen lainsäädännön mukaan 50 65-

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1094/2013 vp Eläkeläisten kireä verotus Eduskunnan puhemiehelle Kun henkilö jää eläkkeelle, hänen tulotasonsa puolittuu, kun sitä verrataan henkilön työelämästä saamaan palkkaan. Eläkeläisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Osuuskauppa Varuboden-Osla haluaa omalla toimialueellaan,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 100/2002 vp Työmatkakulujen vähennysoikeuden muuttaminen Eduskunnan puhemiehelle Vaikka eduskunta onkin toistuvasti nostanut työmatkavähennyksen ylärajaa, silti työmatkakulujen vähennysoikeudessa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1254/2001 vp Osa-aikalisän myöntämisen perusteet Eduskunnan puhemiehelle Kun osa-aikalisäjärjestelmä aikoinaan otettiin käyttöön, sen yhtenä perusteena oli lisätä työssä jaksamista

Lisätiedot

1. 3 4 p.: Kansalaisjärjestöjen ja puolueiden ero: edelliset usein kapeammin tiettyyn kysymykseen suuntautuneita, puolueilla laajat tavoiteohjelmat. Puolueilla keskeinen tehtävä edustuksellisessa demokratiassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 482/2012 vp Leskeneläkkeen 50 vuoden ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Leskeneläkettä koskevat säännökset edellyttävät leskeltä 50 vuoden ikää tietyissä tilanteissa. Kansaneläkelain mukaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1364/2001 vp Norjassa työssä käyvien verotus Eduskunnan puhemiehelle Pohjoismaisen verosopimuksen perusteella verotetaan niitä suomalaisia, jotka työskentelevät Norjassa mutta asuvat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 391/2001 vp Valtiokonttorin maksamien pienten eläkkeiden maksatuksen järkeistäminen Eduskunnan puhemiehelle Useimpien eläkkeellä olevien ihmisten kokonaiseläke koostuu monien eläkelaitosten

Lisätiedot

HTKK, TTKK, OY/Arkkitehtiosastot Valintakuulustelujen matematiikan koe 17.5.2002. arvoilla leikkauspisteen molemmat koordinaatit ovat positiiviset?

HTKK, TTKK, OY/Arkkitehtiosastot Valintakuulustelujen matematiikan koe 17.5.2002. arvoilla leikkauspisteen molemmat koordinaatit ovat positiiviset? HTKK, TTKK, OY/Arkkitehtiosastot Valintakuulustelujen matematiikan koe 17..00 Sarja A A1. Määritä suorien ax + y ja x y 3 leikkauspiste. Millä vakion a arvoilla leikkauspisteen molemmat koordinaatit ovat

Lisätiedot

S VT XXIX : 11. finswefre

S VT XXIX : 11. finswefre S VT XXIX : 0 kel 00 tekjä nmeke rnnakkasn. swe rnnakkasn. fre 0 julkasja 0 sarja fn 0 sarja swe huom. 0 muu nmeketet. 0 svt ahealue 0 asasanat 0 tetov. alue fnswefre Eduskuntavaalt vuonna Rksdagsvalen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 300/2004 vp Sovitellun ansiopäivärahan kohtuullistaminen Eduskunnan puhemiehelle Työttömyysturvalain (1290/2002) 4 luvun 5 :n mukaan soviteltu ansiopäiväraha lasketaan siten, että etuus

Lisätiedot

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2014 / 2015

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2014 / 2015 ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2014 / 2015 Tietoisku 6/2015 Sisällys 1 Väestön määrän kehitys 2 Väestön määrä alueittain 3 Tilapäisesti asuvat ja nettoasukasluku 4 Ikä ja sukupuoli 5 Äidinkieli 6 Espoossa asuvat

Lisätiedot

S VT XXIX : l O. fmswefre

S VT XXIX : l O. fmswefre S VT XXIX : l O 0 kel 00 tekjä nmeke rnnakkasn. swe rnnakkasn. fre 0 julkasja 0 sarja fn 0 sarja swe huom. 0 muu nmeketet. 0 svt ahealue 0 asasanat 0 tetov. alue fmswefre Eduskuntavaalt vuonna Rksdagsvalen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 95/2006 vp Saamenkieliset ylioppilaskirjoitukset Eduskunnan puhemiehelle Saamen kielen aseman parantamiseksi Suomessa tuli vuonna 1992 voimaan kielilaki. Vuonna 2004 tuli voimaan saamen

Lisätiedot

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom. Kaavoitusjaosto/Planläggningssekti onen 104 21.09.2011 Aloite pysyvien päätepysäkkien rakentamisesta Eriksnäsin alueelle/linda Karhinen ym. / Motion om att bygga permanenta ändhållplatser på Eriksnäsområdet/Linda

Lisätiedot

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFF ICI ELLA STATISTIK X V III TEOLLISUUSTILASTOA VUONNA 1925 INDUSTRISTATISTIK 42 ÂR 1925

SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFF ICI ELLA STATISTIK X V III TEOLLISUUSTILASTOA VUONNA 1925 INDUSTRISTATISTIK 42 ÂR 1925 SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFF ICI ELLA STATISTIK X V III A TEOLLISUUSTILASTOA 4 VUONNA 95 INDUSTRISTATISTIK 4 ÂR 95 STATISTIQUE D E S IN D U ST R IE S ANNÉE 95 HELSINKI 96 HELSINGFORS VALTIONEUVOSTON

Lisätiedot

S VT XXIXX : 12. finswefre

S VT XXIXX : 12. finswefre S VT XXIXX : 0 kel 00 tekjä nmeke rnnakkasa.swe rnnakkasn. fre 0julk. 0 sarja fn 0 sarja swe huom. 0 muu nmeke 0 svt ahealue 0 asasanat 0 tetov. alue fnswefre Tasavallan presdentn valtsjamesten vaalt vuonna

Lisätiedot

Turun ja Porin lääni - Abo och Björneborgs län... 9. Arkistolaitos. Uudenmaan ja Hämeen lääni - Nylands och Tavastehus län... 67

Turun ja Porin lääni - Abo och Björneborgs län... 9. Arkistolaitos. Uudenmaan ja Hämeen lääni - Nylands och Tavastehus län... 67 SISÄLLYS INNEHALL Svu Lukjalle Tll läsaren..................................... 5 Turun ja Porn lään Abo och Björneborgs län... 9 Uudenmaan ja Hämeen lään Nylands och Tavastehus län... 67 Vpurn ja Savonlnnan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 759/2004 vp Liikunnanopettajien pätevöityminen terveystiedon opettajiksi Eduskunnan puhemiehelle Uuden lain myötä aikaisemmin valmistuneet liikunnanopettajat eivät ole päteviä opettamaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1291/2001 vp Vapaaehtoisen eläkevakuutuksen eläkeikäraja Eduskunnan puhemiehelle Työmarkkinoiden keskusjärjestöt pääsivät sopimukseen yksityisten alojen työeläkkeiden kehittämisestä.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2009 vp Perhepäivähoitajien palkkaus Eduskunnan puhemiehelle Perhepäivähoitaja on lapsia omassa kodissaan, ryhmäperhepäivähoidossa tai lapsen kotona hoitava henkilö. Perhepäivähoidossa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 857/2005 vp Vakuutusmeklaritutkinto Eduskunnan puhemiehelle 1.9.2005 tuli voimaan laki vakuutusedustuksesta (570/2005). Lain 49 :n mukaan siirtymäsäännöksistä säädetään seuraavasti:

Lisätiedot

Kaupunkiseutujen talouskasvu 1994 2002 Den ekonomiska tillväxten i våra stadsregioner 1994 2002

Kaupunkiseutujen talouskasvu 1994 2002 Den ekonomiska tillväxten i våra stadsregioner 1994 2002 Kaupunkiseutujen talouskasvu 1994 2002 Den ekonomiska tillväxten i våra stadsregioner 1994 2002 Juha Suokas Artikkelissa tarkastellaan talouskasvun jakautumista maan eri osien välillä kuvaamalla alueellisina

Lisätiedot

TEMA VALET 2014 MÅL. Valet

TEMA VALET 2014 MÅL. Valet TEMA VALET 2014 MÅL Valet Du ska ha kunskap om hur ett riksdagsval går till. Du ska ha kunskap om Sveriges statsskick, riksdag och regering och deras olika uppdrag. Du ska ha kunskap om Sveriges partier

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 442/2003 vp Oikeus irtisanomisajan palkkaan konkurssitilanteissa Eduskunnan puhemiehelle Konkurssitapauksissa irtisanomisajan palkkamääräykset jäävät kuolleeksi kirjaimeksi. Useimmissa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 329/2009 vp Kasvirohdosvalmisteiden myyntikanavan määrittely lääkelaissa Eduskunnan puhemiehelle Luontaistuotealan keskusliitto ry ja Fytonomit ry ovat luovuttaneet 16.4.2009 ministeri

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 792/2006 vp Viisipäiväinen vuosilomaviikko Eduskunnan puhemiehelle Vuosilomalaki on vanhentunut joiltakin osin. Laissa vanhaa perinnettä on se, että ansaittu vuosiloma-aika kuluu myös

Lisätiedot

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2010 / 2011

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2010 / 2011 ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2010 / 2011 Tietoisku 6/2011 Sisällys 1 Väestön määrän kehitys 2 Väestön määrä alueittain 3 Tilapäisesti asuvat ja nettoasukasluku 4 Ikä ja sukupuoli 5 Äidinkieli 6 Espoossa asuvat

Lisätiedot

Kaupan yritysten varastotilasto

Kaupan yritysten varastotilasto Tilastokeskus HL SVT Kauppa 1990:9 Statistikcentralen T u r Händel Kaupan yritysten varastotilasto Handelsföretagens lagerstatistik 1990 1. neljännes - 1. kvartalet ^ 37.1990 Kaupan varastojen arvo 1988/111

Lisätiedot

flrestotie KORPIVAARA & HALLA 0.-V. HELSINKI, Itä-Heikink. 9 HINNASTO N:o 10 PRISLISTA 15. KORPIHALLA Sähköosoite: KORPIHALLA Telegramadress:

flrestotie KORPIVAARA & HALLA 0.-V. HELSINKI, Itä-Heikink. 9 HINNASTO N:o 10 PRISLISTA 15. KORPIHALLA Sähköosoite: KORPIHALLA Telegramadress: 15. HELSINGFORS, Telegramadress: Gäller PRISLISTA flrestotie HINNASTO N:o 10 4. 26. No 10 Voimassa toistaiseksi, sitoumuksetta tillsvidare, utan förbindelse KORPIVAARA & HALLA 0.V. HELSINKI, ItäHeikink.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 777/2008 vp Kelan maksamat matkakorvaukset oman auton käytöstä Eduskunnan puhemiehelle Kela korvaa sairauden ja kuntoutuksen vuoksi tehtyjen matkojen kuluja. Kelan toimistosta voi hakea

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 875/2001 vp Maatilan luovutusvoiton syntyminen avioeroon liittyvässä osituksessa Eduskunnan puhemiehelle Voimassa olevan lainsäädännön mukaan perinnönjako ja avioeroon liittyvä omaisuuden

Lisätiedot

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver. Torgmöte 3½ 3.3 kl. 12:30-14 i Saima, stadshuset Kim Mäenpää presenterade projektet Skede 1 av HAB och torgparkeringen Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas

Lisätiedot

Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen. Taidehistoria Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen. Nämä tehtäväpaperit ovat suomeksi. Hieman ennen kokeen alkamista valvoja kysyy haluaako

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 136/2011 vp Takuueläkkeen mukaisen vähimmäiseläkkeen turvaaminen varhennettua eläkettä saaville Eduskunnan puhemiehelle Parhaillaan eduskunnan käsittelyssä oleva takuueläkelain muutos

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 773/2013 vp Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen tukitoimet Eduskunnan puhemiehelle Hallitus nimesi lähes päivälleen vuosi sitten Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen alueeksi.

Lisätiedot

Ännu större kanalutbud för våra fiber- och kabel-tv-kunder Vieläkin laajempi kanavavalikoima kuitu- ja kaapeli-tv-asiakkaillemme

Ännu större kanalutbud för våra fiber- och kabel-tv-kunder Vieläkin laajempi kanavavalikoima kuitu- ja kaapeli-tv-asiakkaillemme Trevlig sommar! Hauskaa kesää! Ännu större kanalutbud för våra fiber- och kabel-tv-kunder Vieläkin laajempi kanavavalikoima kuitu- ja kaapeli-tv-asiakkaillemme KUNDINFORMATION ASIAKASTIEDOTE 4/2011 Snart

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 767/2001 vp Postinjakelu Kangasalan Kuohenmaalla Eduskunnan puhemiehelle Postin toiminta haja-asutusalueilla on heikentynyt. Postin jakaminen myöhään iltapäivällä ei ole kohtuullista.

Lisätiedot

Dermovat scalp 0,5 mg/ml liuos iholle Klobetasolipropionaatti

Dermovat scalp 0,5 mg/ml liuos iholle Klobetasolipropionaatti PAKKAUSSELOSTE Lue tämä seloste huolellisesti, ennen kuin aloitat lääkkeen käyttämisen - Säilytä tämä seloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. - Jos sinulla on lisäkysymyksiä, käänny lääkärisi tai apteekin

Lisätiedot

OHJE EHDOKASLISTOJEN TEKEMISEEN VUODEN 2016 EDUSTAJISTON VAALIA VARTEN

OHJE EHDOKASLISTOJEN TEKEMISEEN VUODEN 2016 EDUSTAJISTON VAALIA VARTEN OHJE EHDOKASLISTOJEN TEKEMISEEN VUODEN 2016 EDUSTAJISTON VAALIA VARTEN Joka neljäs vuosi pidettävissä edustajiston vaaleissa valitaan osuuskaupan edustajistoon 50 edustajaa. Edustajisto toimii osuuskaupan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 393/2010 vp Kansaneläkelaitoksen puhelinyhteyden ruuhkaisuuden vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Kansaneläkelaitoksen asiakas yritti hoitaa puhelimitse asiaansa Kansaneläkelaitoksella,

Lisätiedot

Kirjallinen kysymys 583. Heikkinen: Kiinteistöjen ja asunto-osakkeiden verotusarvojen tarkistamisesta

Kirjallinen kysymys 583. Heikkinen: Kiinteistöjen ja asunto-osakkeiden verotusarvojen tarkistamisesta 1992 vp Kirjallinen kysymys 583 Heikkinen: Kiinteistöjen ja asunto-osakkeiden verotusarvojen tarkistamisesta Eduskunnan Herra Puhemiehelle Kiinteistöjen ja osakkeiden arvot ovat laskeneet romahdusmaisesti

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 712/2013 vp Vammaisten henkilöiden avustajien palkkausjärjestelyn yhdenmukaistaminen Eduskunnan puhemiehelle Vammaisen henkilön avustajan työ on raskasta ja vaativaa, mutta matalasti

Lisätiedot

Diplomi-insinöörien ja arkkitehtien yhteisvalinta dia-valinta 2007 Insinöörivalinnan matematiikankoe, 29.5.2007 klo 14-17

Diplomi-insinöörien ja arkkitehtien yhteisvalinta dia-valinta 2007 Insinöörivalinnan matematiikankoe, 29.5.2007 klo 14-17 Diplomi-insinöörien ja arkkitehtien yhteisvalinta dia-valinta 007 Insinöörivalinnan matematiikankoe, 9.5.007 klo 14-17 Sarja A Ohjeita. Sijoita jokainen tehtävä omalle sivulleen. Merkitse jos tehtävä jatkuu

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 964/2010 vp Oppilaitosten työharjoittelujaksot Eduskunnan puhemiehelle Ammattikorkeakoulut järjestävät monimuotoopetusta, jossa yhdistellään eri opetuskeinoja joustavasti keskenään.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 133/2009 vp Valtion eläkevastuut Eduskunnan puhemiehelle Edellisen hallituksen aikana arvioitiin, että valtionhallinnosta voitaisiin vähentää vuoteen 2011 mennessä 9 650 työpaikkaa.

Lisätiedot

Tutkinnon suorittaneet, osuus 15 v täyttäneistä - Personer med examen, andel av 15 år fyllda, LOHJA - LOJO

Tutkinnon suorittaneet, osuus 15 v täyttäneistä - Personer med examen, andel av 15 år fyllda, LOHJA - LOJO Tutkinnon suorittaneet, osuus 15 v täyttäneistä - Personer med examen, andel, 2001 2016 LOHJA - LOJO Vuoden 2017 aluerajat - Områdesindelningen år 2017 40000 35000 32,7 33,3 40,0 39,7 0,9 0,8 26,4 26,1

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 874/2010 vp Poliisikoiratoiminnan keskittäminen Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella Eduskunnan puhemiehelle Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella on valmisteilla muutos, jossa poliisikoiratoiminta

Lisätiedot

Oy Kråklund Golf Ab Ylimääräinen yhtiökokous ti 26.8.2014 klo 18:00. Extra bolagsstämma tis 26.8.2014 kl. 18:00

Oy Kråklund Golf Ab Ylimääräinen yhtiökokous ti 26.8.2014 klo 18:00. Extra bolagsstämma tis 26.8.2014 kl. 18:00 Oy Kråklund Golf Ab Ylimääräinen yhtiökokous ti 26.8.2014 klo 18:00 Oy Kråklund Golf Ab Extra bolagsstämma tis 26.8.2014 kl. 18:00 Jokamieskentän rakentaminen ja harjoitusalueiden perusparannus Hanke 2014

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 440/2012 vp Taksiautoilijoiden ajoluvan ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Taksiautoilijat sekä linja- ja kuorma-auton kuljettajat ovat olennainen osa tieliikennettämme, ja heidän kykynsä

Lisätiedot

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2013 / 2014

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2013 / 2014 ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2013 / 2014 Tietoisku 5/2014 Sisällys 1 Väestön määrän kehitys 2 Väestön määrä alueittain 3 Tilapäisesti asuvat ja nettoasukasluku 4 Ikä ja sukupuoli 5 Äidinkieli 6 Espoossa asuvat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 77/2011 vp Euroopan vakautusmekanismin sopimusluonnos Eduskunnan puhemiehelle Hallitus on alkukesästä 2011 esittänyt Suomen liittymistä Euroopan vakautusmekanismiin (EVM), ja euroalueeseen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 399/2007 vp Kansainvälisen adoption rajoitukset Eduskunnan puhemiehelle Lapseksiottamisesta annettua lakia (153/1985) muutettiin vuonna 1996, jotta Suomessa voitiin saattaa voimaan

Lisätiedot

Jaksolliset ja toistuvat suoritukset

Jaksolliset ja toistuvat suoritukset Jaksollset ja tostuvat suortukset Korkojakson välen tostuva suortuksa kutsutaan jaksollsks suortuksks. Tarkastelemme tässä myös ylesempä tlanteta jossa samansuurunen talletus tehdään tasavälen mutta e

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Syyskuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 312 8568 ja Olli Peltola tfn +358 50

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 990/2012 vp Ruotsinkieliset tv-ohjelmat Lapissa Eduskunnan puhemiehelle Lapissa on herättänyt laajaa hämmästystä se, että maakunnassa Yleisradion ruotsinkielinen kanava YLE Fem lähettää

Lisätiedot

S VT XXIX : 18 A. finswefre

S VT XXIX : 18 A. finswefre S VT XXIX : A 0 kieli 00 tekijä nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre 0 julkaisija 0 sarja 0 sarja huom. 0 muu nimeketiet. 0 svt aihealue 0 asiasanat 0 tietov. alue finswefre Eduskuntavaalit vuonna

Lisätiedot