INGÅ KOMMUNS MARKPOLITISKA PROGRAM INKOON KUNNAN MAAPOLIITTINEN OHJELMA Kommunfullmäktige / Kunnanvaltuusto 24.3.2011
Innehåll / Sisältö 1. Markpolitikens roll / Maapolitiikan rooli... 1 1.1 Markpolitik i förhållande till markanvändningsstrategi och planläggning... 2 1.1 Maapolitiikan suhde maankäytön strategiaan ja kaavoitukseen... 2 2. Markanskaffning / Maanhankinta... 4 2.1 Användning av förköpsrätt / Etuosto-oikeuden käyttäminen... 5 2.2 Inlösning av mark / Maan lunastaminen... 6 3. Markanvändningsavtal och utvecklingsersättning / Maankäyttösopimukset ja kehittämiskorvaus... 8 4. Tomtöverlåtelse / Tontinluovutus... 10 4.1 Bostadsbyggande / Asuntorakentaminen... 10 4.2 Byggande av verksamhetsutrymmen / Toimitilarakentaminen... 12 5. Outnyttjad privat tomtreserv / Hyödyntämätön yksityinen tonttivaranto... 13 6. Markpolitiska resurser / Maapoliittiset resurssit... 15 7. Förverkligandet av det markpolitiska programmet / Maapoliittisen ohjelman toteuttaminen... 15
1. Markpolitikens roll Kommunens markpolitik stöder och främjar markanvändningsstrategins och det med stöd av markanvändningsstrategin upprätthållna planläggningsprogrammets mål genom att erbjuda tillräckligt med råmark i kommunal ägo i rätt tid för olika användningsändamål samt genom att fastställa gemensamma regler för markanvändningsavtal som ingås med privata markägare. 1. Maapolitiikan rooli Kunnan maapolitiikka tukee ja edistää maankäyttöstrategian ja sen perusteella ylläpidettävän kaavoitusohjelman tavoitteita tarjoamalla oikea-aikaisesti riittävän määrän kunnan omistuksessa olevaa raakamaata eri käyttötarkoituksiin sekä määrittämällä yhteiset säännöt yksityisten maanomistajien kanssa solmittaviin maankäyttösopimuksiin. Allmänna mål för kommunens markpolitik: 1. Markpolitikens uppgift är att styra samhällsstrukturens utveckling. 2. Kommunen utvecklar samhällsstrukturen i en gynnsam riktning enligt olika kriterier genom att skaffa mark från rätt plats. 3. Genom lyckad markpolitik främjas balanseringen av kommunalekonomin. 4. Genom lyckad markpolitik upprätthåller kommunen ett tillräckligt tomtutbud för bostadsbyggande och företagsverksamhet. 5. Kommunen förenhetligar den splittrade samhällsstrukturen genom markpolitiska medel. 6. Kommunen ser till att planlagda tomter samt byggd kommunalteknik och gatunät tas i bruk i tid. Kunnan maapolitiikan yleiset tavoitteet: 1. Maapolitiikan tehtävänä on ohjata yhdyskuntarakenteen kehitystä. 2. Kunta kehittää yhdyskuntarakennetta eri kriteerien mukaan edulliseen suuntaan hankkimalla maata oikeasta paikasta. 3. Onnistuneella maapolitiikalla edistetään kuntatalouden tasapainottamista. 4. Onnistuneella maapolitiikalla kunta pitää yllä riittävää asuntorakentamisen ja yritystoiminnan tarvitsemaa tonttitarjontaa. 5. Kunta eheyttää maapolitiikan keinoin pirstoutunutta yhdyskuntarakennetta. 6. Kunta varmistaa että kaavoitetut tontit sekä rakennettu kunnallistekniikka ja katuverkosto tulevat ajallaan käyttöön. 1
1.1 Markpolitik i förhållande till markanvändningsstrategi och planläggning Tyngdpunkterna för utvecklande och förverkligande av markanvändning presenteras i kommunens markanvändningsstrategi, som uppdateras enligt en skild plan. Områdena som utvecklas i första hand samt utvidgningsriktningarna presenteras på en kartbilaga. Planläggningsprogrammet som förverkligar markanvändningsstrategin granskas regelbundet. Markanvändningsstrategins huvudprinciper: Ingå är en kommun med ett centrum och där den nuvarande centrum- och byastrukturen förstärks. Utvecklande och utvidgning av kyrkby Utvecklande av stationsområdet som tätort och trafikknutpunkt Joddböle-områdets industrikoncentration med järnvägsförbindelse Utvecklande av byarna Degerby, Täkter och Ingå station Utvecklande av Barösund som ett centrum för skärgårdsbosättning och turism. Glest byggande utanför tätorterna styrs till gynnsamma områden På lång sikt (2035+) markanvändningsmässig beredskap att öppna järnvägsstationerna i Täkter och Solberg 1.1 Maapolitiikan suhde maankäytön strategiaan ja kaavoitukseen Maankäytön kehittämisen painopisteet ja toteutuspolku on esitetty kunnan maankäytön strategiassa, jota päivitetään erillisen suunnitelman mukaisesti. Ensisijaisesti kehitettävät alueet ja laajenemissuunnat on esitetty liitekartalla. Maankäytön strategiaa toteuttavaa kaavoitusohjelmaa tarkistetaan säännöllisesti. Maankäytön strategian pääperiaatteet: Inkoo on yhden keskustan kunta, jonka nykyistä keskusta- ja kylärakennetta vahvistetaan. Kirkonkylän kehittäminen ja laajentaminen Asemanseudun alueen kehittäminen taajamana ja liikenteellisenä solmukohtana Joddbölen alueen teollisuuskeskittymä raideyhteyksineen Degerbyn, Tähtelän ja Inkoon aseman kylien kehittäminen Barösundin kehittäminen saariston asutuksen ja matkailun keskuksena Taajamien ulkopuolinen hajarakentaminen ohjataan suotuisille alueille Pitkällä aikavälillä (2035+) varaudutaan maankäytössä Tähtelän ja Päivölän rautatieasemien avaamiseen. 2
3
2. Markanskaffning Ingå kommun är en aktiv markanskaffare. Kommunen utarbetar den första detaljplanen i första hand på mark som ägs av kommunen. 2. Maanhankinta Inkoon kunta on aktiivinen maanhankkija. Kunta laatii ensimmäisen asemakaavan ensisijaisesti kunnan omistamalle maalle. Motivering: Anskaffning av råmark från kommunens tillväxtriktningar i god tid före planläggning gör det lättare att upprätthålla ett tillräckligt tomtutbud till rimligt pris och utvecklar kommunens samhällsstruktur i önskad riktning. Markägarna kan behandlas likvärdigt oberoende av kommande planlösningar genom att marken som planläggs skaffas i kommunens ägo. Planläggning av och byggande av infrastruktur på mark som är i kommunens ägo sker snabbt. Värdestegringen genom detaljplanering kan användas för kostnader som föranleds för kommunen av planens förverkligande. Kommunen har bättre möjligheter att säkra att planen förverkligas ekonomiskt vid rätt tidpunkt. Speciellt vid anskaffning av stora, oplanerade råmarksområden är det markpolitiskt bäst att skaffa områdena i kommunal ägo innan planering. Detta förfarande ger i de flesta fall en tydlig kostnadsbesparing jämfört med förfarandet med markanvändningsavtal. Perustelu: Raakamaan hankinta kunnan kasvusuunnilta hyvissä ajoin ennen kaavoitusta auttaa ylläpitämään riittävää ja kohtuuhintaista tonttitarjontaa sekä kehittää kunnan yhdyskuntarakennetta toivottuun suuntaan. Hankkimalla kaavoitettava maa kunnan omistukseen voidaan maanomistajia kohdella tasapuolisesti riippumatta tulevasta kaavaratkaisusta. Kunnan omistaman maan kaavoitus ja tonttien rakentamiskelpoiseksi saattaminen sujuvat joutuisasti. Asemakaavoituksen synnyttämä maan arvonnousu voidaan käyttää kaavan toteuttamisesta kunnalle aiheutuviin kustannuksiin. Kunnalla on paremmat mahdollisuudet varmistaa kaavan oikein ajoitettu ja taloudellinen toteuttaminen. Erityisesti laajojen, kaavoittamattomien raakamaa-alueiden hankinnassa maapoliittisesti paras keino on hankkia alueet kunnan omistukseen ennen kaavan laatimista. Menettelyllä saavutetaan useimmissa tapauksissa selkeä kustannussäästö verrattuna maankäyttösopimusmenettelyyn. 4
Frivilliga fastighetsköp är det främsta markanskaffningssättet i Ingå kommun. Tjänsteinnehavare ska aktivt förhandla med markägare om anskaffning av viktiga markområden med tanke på kommunens planmässiga utvecklande. Målet är att kommunen skaffar mark i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast innan detaljplanering, varvid kommunen får största delen av den värdestegring som planläggningen för med sig. Vid anskaffning av råmark följs en prisnivå som är rimlig, baserar sig på enhetliga grunder och är stabil. Vapaaehtoinen kiinteistökauppa on ensisijainen maanhankintakeino Inkoon kunnassa. Viranhaltijan tulee aktiivisesti neuvotella maanomistajien kanssa kunnan suunnitelmallisen kehittämisen kannalta tärkeiden maa-alueiden ostamisesta. Tavoitteena on, että maa hankitaan kunnalle mahdollisimman aikaisessa vaiheessa, kuitenkin viimeistään ennen asemakaavoitusta, jolloin kunta saa kaavoituksen tuoman arvonnousun pääosin itselleen. Raakamaakaupoissa noudatetaan kohtuullista, perusteiltaan yhtenäistä ja vakaata hintatasoa. 2.1 Användning av förköpsrätt Ingå kommun använder vid behov sin förköpsrätt. (Förköpslagen) Förköpsrätten kan utnyttjas för förvärv av mark för samhällsbyggande samt för rekreations- och skyddsändamål. (Förköpslagen 1 ) Vid förköp träder kommunen i stället för den i överlåtelsebrevet angivna köparen på de vid köpet avtalade villkoren. (Förköpslagen 2 ) Förköpsrätt kan användas om området ligger på ett av Ingå kommun definierat tillväxtområde, köpesumman är förmånlig för kommunen och de övriga villkoren enligt förköpslagen uppfylls. 2.1 Etuosto-oikeuden käyttäminen Inkoon kunta käyttää tarvittaessa etuosto-oikeutta. (EoL) Etuosto-oikeutta voidaan käyttää maan hankkimiseksi yhdyskuntarakentamista sekä virkistys- ja suojelutarkoituksia varten (EoL 1 ) Etuostomenettelyssä kunta tulee ostajan sijaan kaupassa sovituin ehdoin. (EoL 2 ) Etuosto-oikeutta voidaan käyttää, mikäli alue sijaitsee Inkoon kunnan määrittelemällä kasvualueella, kauppahinta on kunnan kannalta edullinen ja muut etuostolain edellytykset täyttyvät. 5
Kommunens eventuella beslut om att inte utnyttja sig av sin förköpsrätt fattas genom tjänsteinnehavarbeslut (kommundirektör eller teknisk chef). Eftersom utnyttjande av förköpsrätt begränsas noggrant genom lag, ska kommunen se till att grunderna för utnyttjande av förköpsrätt framgår tillräckligt utförligt av kommunens beslut. Motivering: Genom utnyttjande av förköpsrätt kan kommunen säkra att kommunen äger centrala områden med tanke på kommunens utvecklande och möjlighet att styra utbyggnaden av dessa områden. Kommunens förköpsrätt förbättrar kommunens möjligheter till markanskaffning eftersom den styr markägarna till att förhandla om försäljning av mark till kommunen. Mahdollisesta etuosto-oikeuden käyttämättä jättämisestä tehdään viranhaltijapäätös (kunnanjohtaja tai tekninen johtaja). Koska etuosto-oikeuden käyttäminen on laissa tarkoin rajattu, on kunnan huolehdittava siitä, että etuoston käytön perusteet ilmenevät riittävän kattavasti kunnan päätöksestä. Perustelu: Etuosto-oikeutta käyttämällä kunta voi varmistaa kunnan kehittämisen kannalta keskeisen alueiden omistuksen ja mahdollisuuden ohjata niiden rakentumista. Kunnan etuosto-oikeus parantaa olemassaolollaan kunnan mahdollisuuksia maanhankintaan, koska se ohjaa maanomistajia neuvottelemaan maan myymisestä kunnalle. 2.2 Inlösning av mark Ingå kommun kan lösa in råmark, om förhandlingar om frivilligt köp inte leder till resultat, området ligger på ett av kommunen definierat tillväxtområde och området är viktigt med tanke på samhällsbyggande. 2.2 Maan lunastaminen Inkoon kunta voi lunastaa raakamaata, mikäli neuvottelut vapaaehtoisista kaupoista eivät johda tuloksiin, alue sijaitsee kunnan määrittelemällä kasvualueella ja alue on yhdyskuntarakentamisen kannalta tärkeä. Vid inlösning avses med samhällsbyggande i Ingå: Bostads-, affärs- och företagsbyggande Allmänna områden som förutsätts av fritidsfunktioner som definieras i samband med planläggning av skärgård (båthamnar, badstränder, landstigningsplatser osv.) Inlösning baserar sig på inlösningstillstånd som söks hos miljöministeriet (MRL 99 ). Lunastamisen näkökulmasta yhdyskuntarakentamisella tarkoitetaan Inkoossa: Asunto-, liike- ja yritysrakentamista Saaristokaavoituksen yhteydessä määriteltäviä vapaa-ajan toimintojen edellyttämiä yleisiä alueita (venesatamat, uimarannat, rantautumispaikat jne.) Lunastaminen perustuu ympäristöministeriöltä haettavaan lunastuslupaan (MRL 99 ). 6
Ingå kommun kan lösa in ett område som anvisats som allmänt område i detaljplanen eller en tomt för allmän byggnad enligt detaljplan, som i detaljplanen avsetts för kommunens eller en kommunal anläggnings behov. Inlösning baserar sig på inlösningsrätt på detaljplaneområden enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL 96 ). Inkoon kunta voi lunastaa asemakaavassa yleiseksi alueeksi osoitetun alueen tai yleisen rakennuksen asemakaavan mukaisen tontin, joka asemakaavassa on tarkoitettu kunnan tai kunnan laitoksen tarpeisiin. Lunastaminen perustuu maankäyttö- ja rakennuslain mukaiseen asemakaava-alueen lunastusoikeuteen (MRL 96 ). Motivering: Genom inlösning kan kommunen säkra att viktiga tillväxtområden byggs oberoende av markägarnas villighet att sälja eller ingå avtal. En oberoende inlösningskommitté (utsedd av lantmäteriverket) fastställer markens värde. Gängse värde bestäms enligt en prisnivå som baserar sig på råmarkspriset vid frivilliga köp. Användning av inlösning har en positiv verkan på enskilda områdesanskaffningar och trovärdig markpolitik. Perustelu: Lunastamalla kunta voi varmistaa keskeisten kasvualueiden rakentumisen maanomistajien myynti- tai sopimushalukkuudesta riippumatta. Riippumaton lunastustoimikunta (maanmittauslaitoksen nimeämä) määrittelee maan arvon. Käypä arvo määräytyy vapaaehtoisiin kauppoihin perustuvan raakamaan hintatason mukaan. Lunastamisen käyttäminen vaikuttaa myönteisesti sekä yksittäisen aluehankinnan toteuttamiseen että kunnan uskottavan maapoliittisen toimintatavan ylläpitämiseen. 7
3. Markanvändningsavtal och utvecklingsersättning I Ingå kan detaljplan utarbetas på privat mark endast på motiverade grunder. 3. Maankäyttösopimukset ja kehittämiskorvaus Vain perustellusta syystä asemakaava voidaan Inkoossa laatia yksityisen omistamalle maalle. Motivering: Betydande planläggning av nya områden genom markanvändningsavtal ger kommunen inte samma möjligheter att styra samhällsstrukturen som planläggning av kommunal mark. Ersättningarna enligt markanvändningsavtalen räcker i allmänhet inte till för att täcka alla kostnader för kommunalteknik och byggande av närservice i samband med planens förverkligande. Markanvändningsavtal mellan kommun och markägare kan vara ett fungerande sätt att avtala om kostnaderna för planens förverkligande samt om hur nyttan fördelas speciellt ifråga om planändringssituationer och kompletterande planläggning. Perustelu: Uusien alueiden kaavoittaminen merkittävissä määrin maankäyttösopimuksin ei mahdollista kunnan yhdyskuntarakenteen ohjausta samalla tavoin kuin kaavoittaminen kunnan maalle. Maankäyttösopimusten mukaiset korvaukset eivät yleensä riitä kattamaan kaikkia kaavan toteuttamisesta aiheutuvia kunnallistekniikan ja lähipalvelujen rakentamiskustannuksia. Kunnan ja maanomistajan väliset maankäyttösopimukset voivat olla toimiva menettelytapa sopia kaavan toteuttamisen kustannuksista ja hyötyjen jakamisesta erityisesti kaavamuutostilanteissa ja täydennyskaavoituksessa. 8
Detaljplanering av privat mark i Ingå förutsätter utarbetande av markanvändningsavtal eller beslut om utvecklingsersättning. De markägare inom ett område som detaljplaneras vilka har avsevärd nytta av detaljplanen är skyldiga att på det sätt som anges nedan delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. (MBL 91 a och d ) Vid utarbetande av markanvändningsavtal ska markägarna behandlas lika. (MBL 91 a ) I markanvändningsavtal kan inte med bindande verkan avtalas om innehållet i planerna. (MBL 91 b ) Ett markanvändningsavtal kan ingås med bindande verkan för parterna först när ett utkast eller förslag till plan har varit offentligt framlagt. Detta gäller inte avtal om inledande av planläggning. (MBL 91 b ) Markanvändningsavtal är ett markpolitiskt förfarande som kompletterar markanskaffning på frivillig väg. Avtalens förverkligande följs som en del av planläggningsöversikten. Motivering: Markanvändningsavtal är privaträttsliga avtal mellan markägarna och kommunen. Avtalen gäller ansvarsfördelning gällande förverkligande av detaljplaner, rättigheter och skyldigheter samt kostnadsfördelning I praktiken indelas avtalet i två delar: avtal om inledande av planläggning och markanvändningsavtal (avtalsmodeller som bilaga). Avtalens centrala mål är att rikta kostnaderna för planens förverkligande rätt mellan en privat aktör och kommunen. Vid ingående av markanvändningsavtal ska kommunen säkra att tomterna byggs och kommunalteknik och kommunal service förverkligas på ett hållbart sätt med tanke på kommunalekonomin. Yksityisen omistaman maan asemakaavoittamisen edellytyksenä Inkoossa on maankäyttösopimuksen laatiminen tai kehittämiskorvauksen määrääminen. Asemakaavoitettavan alueen maanomistajalla, jolle asemakaavasta aiheutuu merkittävää hyötyä, on velvollisuus osallistua kunnalle yhdyskuntarakentamisesta aiheutuviin kustannuksiin. (MRL 91 a ja d ) Maankäyttösopimuksia laadittaessa tulee ottaa huomioon yhdenvertaisuusperiaatteet. (MRL 91 a ) Maankäyttösopimuksissa ei voida sitovasti sopia kaavojen sisällöstä. (MRL 91 b ) Maankäyttösopimus voidaan osapuolia sitovasti tehdä vasta sen jälkeen, kun kaavaluonnos tai -ehdotus on ollut julkisesti nähtävillä. Tämä ei koske sopimusten tekemistä kaavoituksen käynnistämisestä. (MRL 91 b ) Maankäyttösopimukset ovat vapaaehtoista maanhankintaa täydentävä maapoliittinen keino. Sopimusten toteutumista seurataan osana kaavoituskatsausta. Perustelu: Maankäyttösopimukset ovat maanomistajien ja kunnan välisiä yksityisoikeudellisia sopimuksia, jotka käsittelevät asemakaavojen toteuttamisen vastuunjakoa, oikeuksia ja velvoitteita sekä kustannusten jakamista. Käytännössä sopimus jakautuu kahteen osaan: kaavoituksen käynnistämissopimus ja maankäyttösopimus. (sopimusmallit ovat liitteenä) Sopimusten keskeisenä tavoitteena on kaavan toteuttamiskustannusten oikeudenmukainen kohdentaminen yksityisen tahon ja kunnan kesken. Maankäyttösopimuksia tehtäessä kunnan tulee varmistaa tonttien rakentuminen sekä kunnallistekniikan ja kunnallisten palveluiden toteutuminen kuntatalouden näkökulmasta kestävällä tavalla. 9
4.1 Bostadsbyggande 4. Tomtöverlåtelse Ingå kommun följer inga speciella regler ifråga om val av tomternas överlåtelsetagare (hemkommun, arbetskommun, social bakgrund, yrkes-/privat byggare osv.) I köpebrevet definieras skyldighet att bygga på tomt som överlåts av kommun. Byggandet ska inledas inom en viss tid. Byggandet ska slutföras inom en viss tid. I köpebrevet ingår ett villkor gällande vidare överlåtelse av tomt som överlåtits av kommun. En tomt som överlåtits av kommunen får inte överlåtas vidare obebyggd utan kommunens medgivande. Villkoret kan gälla högst 5 år. Villkoren enligt kapitel 1 11 jordabalken beaktas. 4.1 Asuntorakentaminen 4. Tontinluovutus Inkoon kunnan tontinluovutuksessa ei noudateta erityisiä perusteita luovutuksensaajan valinnassa (kotikunta, työssäkäyntikunta, sosiaalinen tausta, ammatti-/hartiapankkirakentaja jne.) Kauppakirjassa määritellään rakentamisvelvoite kunnan luovuttamille tonteille. Rakentaminen on aloitettava tietyn ajan kuluessa. Rakentaminen on saatettava loppuun tietyn ajan kuluessa. Kauppakirjaan kirjataan ehto koskien kunnan luovuttamien tonttien edelleen luovuttamista. Kunnan luovuttamaa tonttia ei saa luovuttaa rakentamattomana edelleen ilman kunnan suostumusta. Ehto voi olla voimassa enintään 5 vuotta. Huomioidaan Maakaaren 1. luvun 11 :n mukaiset ehdot. Målet är att byggandet förverkligas enligt detaljplanen. Otillräckligt byggande på detaljplaneområden leder till förluster ifråga om kommunaltekniska investeringar och otillräcklig användning av service samt skapar ett tryck på planläggning av nya områden. Tavoitteena on rakentamisen toteutuminen asemakaavan mukaisessa laajuudessa. Asemakaava-alueen vajaarakentaminen aiheuttaa tappiota kunnallistekniikan investoinnista, lisää palvelujen vajaakäyttöä ja luo painetta uusien alueiden kaavoittamiselle. 10
Utbudet av egnahemstomter och tomter för byggande i bolagsform ska hela tiden motsvara minst antalet tomter som i genomsnitt säljs under två år. Omakotitalotontteja ja yhtiömuotoisen rakentamisen tontteja on oltava jatkuvasti tarjolla vähintään kahden vuoden myyntivarantoa vastaava määrä. Ett tillräckligt och mångsidigt tomtutbud förutsätter kontinuerlig markanskaffning och planläggning. Vid planläggning beaktas mångsidighet och också möjlighet till senior-/serviceboende i centrum. Riittävä ja monipuolinen tonttitarjonta edellyttää jatkuvaa maanhankintaa ja kaavoitusta. Kaavoituksessa huomioidaan monipuolisuus ja myös mahdollisuus seniori-/palveluasumiseen keskustassa. Ingå kommun säljer tomter i första hand. Kommunen överlåter tomter till gängse marknadspris. Ensisijaisesti Inkoon kunta myy tontteja. Kunta luovuttaa tontteja vallitsevaan markkinahintaan. Kostnaderna för byggande av kommunalteknik och kommunal service kan täckas fortare än genom utarrendering av tomter. Tomtförsäljning ger bättre möjligheter att påverka tomternas regionala prisutveckling. Konjunkturväxlingarna har större betydelse än vid utarrendering av tomter. Kunnallistekniikan ja kunnallisten palveluiden rakentamiskustannukset saadaan katettua nopeammin kuin tontteja vuokraamalla. Tontinmyynti antaa paremmat vaikutusmahdollisuudet tonttien alueelliseen hintakehitykseen. Suhdannevaihtelun vaikutus on merkittävämpi kuin tontin vuokrauksessa. Kommunen arrenderar tomter också. Arrendet binds till levnadskostnadsindex. Förväntad avkastning är 4-6 % / år. Arrendatorn kan köpa tomten när den är bebyggd Kunta myös vuokraa tontteja. Vuokra sidotaan elinkustannusindeksiin. Tuotto-odotus on 4-6 % / vuosi. Vuokralaisella on mahdollisuus ostaa vuokraamansa tontti, kun se on rakennettu. 11
Byggaren behöver inte binda kapital till tomten i början av byggandet. Utarrendering av tomter jämnar ut konjunkturväxlingar och ger kommunen en säker inkomstkälla för flera år framåt. Arrendesystemet förutsätter personalresurser inom kommunen. Den låga räntemarginalen på lån lockar nödvändigtvis inte till tomtarrendering. Rakentajan ei tarvitse sitoa pääomaa tonttiin rakentamisen alkuvaiheessa. Tontinvuokraus tasoittaa suhdannevaiheluita ja saa aikaan kunnalle varman tulonlähteen vuosiksi. Vuokrausjärjestelmän hoitaminen edellyttää henkilöresursseja kunnassa. Alhainen lainojen korkomarginaali ei välttämättä houkuttele tontinvuokraukseen. 4.2 Byggande av verksamhetsutrymmen Ingå kommun eftersträvar att företag och/eller arbetsplatser etableras i Ingå. Utbudet av företagstomter ska hela tiden motsvara antalet tomter som i genomsnitt säljs under fyra år. 4.2 Toimitilarakentaminen Inkoon kunta pitää tavoiteltavana, että yrityksen kotikunta ja/tai työpaikkoja sijoittuu Inkooseen. Yritystontteja tulee olla tarjolla jatkuvasti vähintään neljän vuoden myyntivarantoa vastaava määrä. Målet är att byggande förverkligas enligt detaljplan. Ett tillräckligt och mångsidigt tomtutbud förutsätter kontinuerlig markanskaffning och planläggning. Mångsidighet beaktas vid planläggning. Ingå kommun säljer och arrenderar företags- och affärstomter. Tavoitteena on rakentamisen toteutuminen asemakaavan mukaisessa laajuudessa. Riittävä ja monipuolinen tonttitarjonta edellyttää jatkuvaa maanhankintaa ja kaavoitusta. Kaavoituksessa huomioidaan monipuolisuus. Inkoon kunta myy ja vuokraa yritys- ja liiketontteja. Prissättning baserar sig på förhandlingar med respektive företag. Vid prissättning beaktas verkningar på näringslivet. Arrendeverksamheten förväntas ge en avkastning på 8-10 %/ år Kommunen kan stöda betydande ny företags-/serviceverksamhet genom planläggning, genom att överlåta tomtmark med specialvillkor eller genom att delta i samhällsbyggandet på området. Hinnoittelu perustuu tapauskohtaiseen neuvoteltuun ratkaisuun. Hinnoittelussa huomioidaan vaikutukset elinkeinoelämään. Vuokrauksen tuotto-odotus on 8-10 % / vuosi. Kunta voi tukea merkittävää uutta yritys-/palvelutoimintaa kaavoittamalla, luovuttamalla tonttimaata erityisehdoin ja osallistumalla alueen yhdyskuntarakentamiseen. 12
5. Outnyttjad privat tomtreserv Ingå kommun använder sig vid behov av bygguppmaning. (MBL 97 ) Bygguppmaning används ifråga om tomter som överlåtits av kommunen om överlåtelsevillkoren inte uppfylls inom en rimlig tid. I köpebrevet ställs sanktioner för att säkerställa att byggnadsskyldigheten uppfylls. I fråga om tomter som bildats genom markanvändningsavtal kan bygguppmaning användas enligt avtalsvillkoren. Bygguppmaning ska inte ges, om det inte finns marknadsförutsättningar att förverkliga tomterna enligt planen. Om bygguppmaning används, har kommunen en etisk skyldighet att också slutföra åtgärden. Detta leder ofta till att kommunen löser tillbaka byggnadsplatsen. Kommunen beslutar årligen om fastighetsskatt och förhöjd fastighetsskatt. 5. Hyödyntämätön yksityinen tonttivaranto Inkoon kunta käyttää tarvittaessa rakentamiskehotusta. (MRL 97 ) Kunnan luovuttamilla tonteilla rakentamiskehotusta käytetään, jos luovutusehdot eivät ole täyttyneet kohtuullisessa ajassa. Kauppakirjaan lisätään sanktiot rakentamisvelvoitteen toteutumisen turvaamiseksi. Maankäyttösopimuksella muodostettuihin tontteihin rakentamiskehotusta voidaan käyttää sopimuksen rajaamissa ehdoissa. Kehotusta ei tule antaa, jos kaavan mukaisten tonttien toteutukselle ei ole markkinoilla edellytyksiä. Jos rakentamiskehotusta käytetään, kunnalla on eettinen velvollisuus viedä toimenpide myös loppuun asti. Usein tämä johtaa rakennuspaikan lunastamiseen kunnalle. Kunta päättää vuositasolla kiinteistöverosta ja korotetusta kiinteistöverosta. 13
Motivering: Bygguppmaning är ett effektivt sätt att främja förverkligande av planer och öka tomtutbud. Otillräckligt byggande på detaljplaneområden leder till förluster ifråga om kommunaltekniska investeringar och otillräcklig användning av service samt skapar ett tryck på planläggning av nya områden. Kommunaltekniska investeringar och service kan utnyttjas maximalt, när byggnadsdugliga byggnadsplatser bebyggs. Kommunen kan främja byggandet av byggnadsdugliga byggnadsplatser genom fastighetsbeskattning. Kommunfullmäktige kan fastställa högre fastighetsskatt för en obebyggd byggnadsplats än för andra fastigheter. Perustelu: Rakentamiskehotus on tehokas keino kaavojen toteuttamisen edistämiseksi ja tonttitarjonnan lisäämiseksi. Asemakaava-alueen vajaarakentaminen aiheuttaa tappiota kunnallistekniikan investoinnista, lisää palvelujen vajaakäyttöä ja luo painetta uusien alueiden kaavoittamiselle. Kunnallistekniikan investoinnit ja palvelut saadaan täysimääräisesti käyttöön, kun rakentamiskelpoiset rakennuspaikat rakennetaan. Kunta voi edistää kaavan mukaisten rakentamiskelpoisten rakennuspaikkojen rakentamista kiinteistöverotuksen keinoin. Kunnanvaltuusto voi määrätä rakentamattomalle rakennuspaikalle korkeamman kiinteistöveron kuin muille kiinteistöille. 14
6. Markpolitiska resurser För markanskaffning fastställs ett anslag i samband med budgeten. Eventuell fondering utreds. Tilläggsanslag för anskaffning av råmark behandlas som anslag utanför verksamhetsårets budget. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen eller tjänsteinnehavare fullmakt att ingå bindande avtal. Administrativt beredningsarbete i anslutning till markpolitik görs under tekniska nämnden. Nämnden hör andra myndigheter vid behov (byggnads- och miljönämnden, tjänsteinnehavare) och behandlingen fortsätter i kommunstyrelsen. Ingå kommuns markpolitiska personalresurser utgörs av kommundirektören och tekniska chefen. 6. Maapoliittiset resurssit Maanhankinnalle määritetään määräraha talousarvion yhteydessä. Mahdollinen rahastoiminen selvitetään. Raakamaan hankintaan tarvittavat lisämäärärahat käsitellään toimintavuoden talousarvion ulkopuolisina määrärahoina. Valtuusto antaa valtuudet kunnanhallitukselle tai viranhaltijalle tehdä sitovia sopimuksia. Maapolitiikkaan liittyvä hallinnollinen valmistelutyö tehdään teknisen lautakunnan alaisuudessa. Lautakunta kuulee tarvittaessa muita viranomaistahoja (rak./ymp.lautakunta, viranhaltijat) ja jatkokäsittely tapahtuu kunnanhallituksessa. Inkoon kunnan maapolitiikan henkilöresurssit ovat kunnanjohtaja ja teknisen toimen johtaja. 7. Förverkligandet av det markpolitiska programmet För förverkligandet av det markpolitiska programmet svarar tekniska chefen och kommundirektören. Programmet uppdateras och kommunfullmäktige rapporteras årligen om hur programmet har förvekligats. 7. Maapoliittisen ohjelman toteuttaminen Maapoliittisen ohjelman toteuttamisesta vastaavat teknisen toimen johtaja ja kunnanjohtaja. Ohjelma päivitetään ja sen toteutumisesta raportoidaan kunnanvaltuustolle vuosittain. 15