N 42 OP-orttelin asemaaavan muutos N 42 Detaljplaneändring för OP-varteret Asemaaavaselostus, ehdotus Detaljplanebesrivning, förslag Maanäyttöjaosto / Maranvändningssetionen 18.9.2013
Asia/Ärende 5/2013 Asemaaava osee seuraavia tiloja tai osia niistä: R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26 Niilässä. Kiinteistöt sijaitsevat asemaaavan orttelin 2001 alueella. Asemaaavan muutosella muodostuu Liie- ja asuinraennusten (AL) ortteli 2001 seä atualuetta. Asemaaava orvaa voimassa olevan asemaaavan (ent. raennusaava vahvistettu 09.12.1982). joa on osittain toteutunut, mutta vanhentunut Tämä selostus liittyy 18.9.2013 päivättyyn asemaaavaarttaan (1:1 000). Kaavaselostus seä aavaartta määräysineen julaistaan unnan internet-sivuilla: www.sipoo.fi/asemaaavat/ Selostusen valouvat Sipoon unnan aavoitusysiö, Aritehtitoimisto Helamaa & Heisanen Selostusen on laatinut Jussi Toivola yhteistyössä Sipoon unnan aavoitusysiön anssa ja sen on ääntänyt ruotsisi ääntäjä Monia Suoinen. Kaavan laatijat: Sipoon unta/sibbo ommun Jaro Lyytinen, aavoitusaritehti aritehti SAFA, YKS 487 Matti Kanerva, maanäyttöpäälliö aritehti SAFA Aritehtitoimisto Helamaa & Heisanen Jussi Toivola, maanäyttövastaava aritehti SAFA, YKS-464 Enligt avgränsningen berör detaljplanen följande fastigheter eller delar av dessa: RN:r2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26 i Nicby. Fastigheterna är belägna i varter 2001 i detaljplanen. I och med ändringen av detaljplanen bildas varter 2001 för bostads- och affärsbyggnader (AL) lisom ett gatuområde. Detaljplanen åsidosätter den gällande detaljplanen (f.d. byggnadsplanen som fastställdes 9.12.1982), vilen har genomförts delvis men är föråldrad. Denna besrivning hänger samman med den 18.9.2013 daterade detaljplaneartan (1:1 000). Planbesrivningen samt planartan med bestämmelser publiceras på ommunens webbplats: www.sibbo.fi/detaljplaner/ Fotografier Sibbo ommuns planläggningsenhet, Aritehtitoimisto Helamaa & Heisanen. Besrivningen har sammanställts av Jussi Toivola i samarbete med Sibbo ommuns planläggningsenhet och översatts till svensa av Monia Suoinen. Planens beredare: Sipoon unta/sibbo ommun Jaro Lyytinen, planläggningsaritet aritet SAFA, YKS 487 Matti Kanerva, maranvändningchef aritet SAFA Aritehtitoimisto Helamaa & Heisanen Jussi Toivola, maranvändningsansvarig aritet SAFA, YKS-464
Kaavaprosessi ja äsittelyvaiheet - Planprocess och behandlingsseden Kaavatyö vireille ja OAS Planarbetet anhängigt och PDB Kuulutus/Kungörelse 2.1.2013 Kaavan valmisteluvaihe Planens beredninsede Kaavoitusjaosto/Planläggningssetionen 3.4.2013 Valmisteluaineisto nähtävillä/beredningsmaterialet läggs fram (62 ) 11.4 13.5.2013 Kaavaehdotus Planförslaget Kaavoitusjaosto/Planläggningssetionen 18.9.2013 Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavaehdotus nähtävillä/planförslaget läggs fram (65 ) Vastineet lausuntoihin ja muistutusiin Bemötanden till utlåtanden och anmärningar Kaavoitusjaosto/Planläggningssetionen Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen Kaavan hyväsyminen Godännande av planen Valtuusto/Fullmätige 1
1 Perus ja tunnistetiedot 1.1 Tunnistetiedot Kunta: Sipoon unta Kunnanosa: Niilä Kiinteistöt: R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26 Kaavan nimi: N 42 OP-orttelin asemaaavan muutos Kaavanumero: N 42 1.2 Kaava alueen sijainti Noin 1 hehtaarin suuruinen aavamuutosalue sijaitsee Sipoon suurimman taajaman ja hallinnollisen esusen Niilän esustassa Iso Kylätien ja Niiläntien risteysen tuntumassa. Kaava-alue rajautuu idässä Iso Kylätiehen, pohjoisessa Niiläntiehen, lännessä Pyhän Sigfridinpoluun ja etelässä Segristiehen. Alue on osa atiivista Niiän esustaaluetta. 1.3 Asemaaavan taroitus Asemaaavamuutos on Sipoon aavoitusohjelman 2013-2016 ohde nro N 42. Kaavatyön taroitus on mahdollistaa OP:n orttelin uudistaminen ja täydennysraentaminen vastaamaan nyyisiä asumisen ja liieraentamisen tarpeita. 1 Bas- och identifiationsuppgifter 1.1 Identifiationsuppgifter Kommun: Sibbo ommun Kommundel: Nicby Fastigheter: RNr R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26 Planens namn: N 42 Detaljplaneändring för OP-varteret Plan nr: N 42 1.2 Planområdets läge Det ca 1 ha stora planändringsområdet är beläget intill orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen i Nicby, som är den största tätorten och centrumet för förvaltning i Sibbo. Planområdet gränsar i öster till Storas Byvägen, i norr till Nicbyvägen, i väster till Sant Sigfridsstigen och i söder till Segrisvägen. Området är en del av det ativa centrumområdet i Nicby. 1.3 Detaljplanens syfte Detaljplaneändringen är objet nr N 42 i Sibbo ommuns planläggningsprogram för perioden 2013 2016. Planarbetet syftar till att göra det möjligt att förnya och ompletteringsbygga OP-varteret så att det tillgodoser dagens behov av bostäder och affärsloaler. 2
Kaava-alueen sijainti, aava-alue rajattu punaisella Fonectan opasartalla. Fonecta, Karttaesus, Liiennevirasto, Maanmittauslaitos, onyourmap.com Planändringsområdets läge, planområdet avgränsat med rött på Fonectas guidearta Fonecta, Karttaesus, Liiennevirasto, Maanmittauslaitos, onyourmap.com Kaava-alue rajattu punaisella ilmauvaan. Kuva on pohjoisesta etelän suuntaan. Planområdet avgränsat med rött på flygbilden. Bilden från norr söderut. 3
1.4 Sisällysluettelo 1 KAAVAPROSESSI JA KÄSITTELYVAIHEET...1 1 PERUS JA TUNNISTETIEDOT...2 1.1 Tunnistetiedot...2 1.2 Kaava alueen sijainti...2 1.3 Asemaaavan taroitus...2 1.4 Sisällysluettelo...4 1.5 Liiteluettelo...5 1.6 Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista...5 2. TVISTELMÄ...8 2.1 Kaavaprosessin vaiheet...8 2.2 Asemaaava...8 3. SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT...9 3.1 Suunnittelualueen yleisuvaus...9 3.1.1 Luonnonympäristö... 9 3.1.2 Raennettu ympäristö...11 3.1.3 Erityispiirteet ja ympäristön häiriöteijät... 13 3.1.4 Maanomistus... 13 3.2 Suunnittelutilanne...14 3.2.1 Maauntaaava... 14 3.2.2 Yleisaava... 14 3.2.3 Asemaaava... 16 3.2.4 Raennusjärjestys... 16 3.2.5 Pohjaartta... 16 4. ASEMAKAAVASUUNNITTELUN VAIHEET...17 4.1 Asemaaavan suunnittelun tarve...17 4.2 Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat päätöset...17 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö...17 4.3.1 Osalliset... 17 4.3.2 Vireille tulo... 17 4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt... 17 4.4 Asemaaavan tavoitteet...18 4.4.1 Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset... 18 4.4.2 Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet... 18 4.4.3 Prosessin aiana syntyneet tavoitteet... 18 5. ASEMAKAAVAN KUVAUS...19 5.1 Kaavan raenne...19 5.1.1 Mitoitus... 19 5.1.2 Palvelut... 20 5.2 Ympäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen...20 5.3 Aluevarauset...20 5.3.1 Korttelialueet... 20 5.3.2 Muut alueet... 20 5.4 Kaavan vaiutuset...20 5.4.1 Vaiutuset raennettuun ympäristöön... 20 5.4.2 Vaiutuset luonnonympäristöön... 21 5.4.3 Vaiutuset untatalouteen... 21 5.5 Ympäristön häiriöteijät...21 5.5.1 VAK-suuronnettomuusrisin arviointi... 21 5.6 Asemaaavamerinnät ja määräyset...22 6 ASEMAKAAVAN TOTEUTUS...22 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat...22 6.2 Toteuttaminen ja ajoitus...22 6.3 Toteutusen seuranta...22 4
1.5 Liitteet 1. OAS 2. Puti- ja johtoartta 3. Voimassa olevat / poistuvat asemaaavat (raennusaavat) 4. Asemaaavaartta 1:1000 5. Asemaaavan merinnät ja määräyset 6. Havainneuvat (asemapiirros, aluejulisivut, leiaus ja 3D-uvia) Asemapiirros mittaaavassa 1:500 1.6 Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, 18.8.2009 Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, 29.4.2009 Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Sipoon unnan ulttuuriympäristö- ja raennusperintöselvitys. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 ja 2010 Niilän OP-ortteli Sipoontorin pohjatutimus ja perustamistapaselvitys, Insinööritoimisto Severi Anttonen Ky, 2013 VAK -suuronnettomuusselvitys maanäytön suunnittelun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consulting Oy, 2.6.2010 5
1.4 Innehållsförtecning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER...2 1.1 Identifiationsuppgifter...2 1.2 Planområdets läge...2 1.3 Detaljplanens syfte...2 1.4 Innehållsförtecning...6 1.5 Bilagor...7 1.6 Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör planen...7 2. SAMMANDRAG...8 2.1 Olia seden i planprocessen...8 2.2 Detaljplanen...8 3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN...9 3.1 En allmän besrivning av planeringsområdet...9 3.1.1 Naturmiljön... 9 3.1.2 Den byggda miljön...11 3.1.3 Särdrag och störande fatorer i miljön... 13 3.1.4 Marägoförhållanden... 13 3.2 Planeringssituationen...14 3.2.1 Landsapsplan... 14 3.2.2 Generalplan... 14 3.2.3 Detaljplan... 16 3.2.4 Byggnadsordning... 16 3.2.5 Grundarta... 16 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN...17 4.1 Behovet av detaljplanering...17 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna...17 4.3 Deltagande och samarbete...17 4.3.1 Intressenter... 17 4.3.2 Anhängiggörande... 17 4.3.3 Deltagande och växelveran... 17 4.4 Mål för detaljplanen...18 4.4.1 Innehållsrav enligt maranvändnings- och bygglagen... 18 4.4.2 Mål enligt utgångsmaterialet... 18 4.4.3 Mål som uppommit under processen... 18 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN...19 5.1 Planens strutur...19 5.1.1 Dimensionering... 19 5.1.2 Service... 20 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns valitet...20 5.3 Områdesreserveringar...20 5.3.1 Kvartersområden... 20 5.3.2 Övriga områden... 20 5.4 Planens onsevenser...20 5.4.1 Konsevenser för den byggda miljön... 20 5.4.2 Konsevenser för naturmiljön... 21 5.4.3 Konsevenser för ommuneonomin... 21 5.5 Störande fatorer i miljön...21 5.5.1 Bedömning av risen för storolycor vid transport av farliga ämnen... 21 5.6 Planbetecningar och planbestämmelser...22 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN...22 6.1 Planer som styr och åsådliggör genomförandet...22 6.2 Genomförande och tidsplanering...22 6.3 Uppföljning av genomförandet...22 6
1.5 Bilagor 1. PDB 2. Rör- och ledningsarta 3. Gällande/utgående detaljplanerna (byggnadsplanerna) 4. Detaljplanearta 1:1 000 5. Betecningar och bestämmelser i detaljplanen 6. Illustrationer (situationsplan, områdesfasader, genomsärnings- och 3D-bilder). Situationsplanen är i salan 1:500. 1.6 Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör planen Katsaus Sipoon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, 18.8.2009 Niilän esustan liienneveroselvitys. Trafix Oy, 29.4.2009 Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Sipoon unnan ulttuuriympäristö- ja raennusperintöselvitys. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ympäristötoimisto Oy, 2006 Sipoon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 ja 2010 Niilän OP-ortteli Sipoontorin pohjatutimus ja perustamistapaselvitys, Insinööritoimisto Severi Anttonen Ky, 2013 VAK -suuronnettomuusselvitys maanäytön suunnittelun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consulting Oy, 2.6.2010 7
2. Tiivistelmä 2. Sammandrag 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaavatyö sisältyy Sipoon aavoitusohjelmaan 2013-2016. Kaavatyö uulutettiin vireille ja aavan osallistumis- ja arviointisuunnitelma asetettiin nähtäville 2.1.2013. Valmisteluaineisto oli nähtävillä 11.4 13.5.2013 2.2 Asemaaava Asemaaavassa osoitetaan liie- ja asuinraentamisen orttelialue jolla mahdollistetaan 2-6 errosisten errostalojen raentaminen. Raentamisen toteutuessa aavan sallimassa laajuudessa (12130 -m2) orttelitehouudesi e muodostuu 1,45. Korttelialueen pinta-ala on n. 8350 m2. Raennusalat rajataan siten että muodostuu länteen aueava torimainen sisäpiha, Sipoontori. Katutasossa sallitaan liie- ja asuinraentaminen. Rataisulla tavoitellaan elävän esustan muodostumista. Olemassa oleva 2-errosinen liieraennus esitetään purettavasi, Solhult -niminen talo tilalla 2:171 esitetään säilyväsi sr-merinnällä ja paialla sallitaan olemassa olevanaavan muainen äyttö (asuminen ja liietoiminta). 2.1 Olia seden i planprocessen Planarbetet ingår i Sibbo ommuns planläggningsprogram för åren 2013 2016. Planarbetet ungjordes anhängigt och programmet för deltagande och bedömning lades fram offentligt 2.1.2013. Beredningsmaterialet var framlagt under tiden 11.4 13.5.2013 2.2 Detaljplanen I detaljplanen anvisas ett varter för affärs- och bostadsbyggande där det är möjligt att uppföra flervåningshus med två till sex våningar. Om byggandet genomförs i den omfattning som planen tillåter (12 130 vy-m2) är varterseffetiviteten e = 1,45. Kvarterets areal är ca 8 350 m2. Byggnadsytorna avgränsas så att det uppommer en torglinande innergård som öppnar sig mot väst, Sibbotorget. Affärs- och bostadsloaler får byggas på gatuplan. Lösningen främjar uppomsten av ett levande centrum. I planen föreslås att den befintliga affärsbyggnaden i två våningar sa rivas, att byggnaden Solhult på fastigheten 2:171 sa bevaras med betecningen sr och den planenliga användningen i den befintliga planen sa tillåtas (boende och affärsversamhet). 8
3. Suunnittelun lähtöohdat 3.1 Suunnittelualueen yleisuvaus Suunnittelualue on eseistä Niilän taajamaesustaaluetta. Niiläntien ja Iso Kylätien risteysessä oleva ortteli sijaitsee aiista suunnista näyvällä paialla saavuttaessa Niilän esustaan. Korttelin ympäristössä sijaitsee merittävä osa Niilän unnallisista ja aupallisista palveluista. Päiväoti, oulu, luio, irjasto, terveysasema seä päivittäistavaraaupan palvelut ovat alle 200m etäisyydellä. Asemaaava osee iinteistöjä R:No 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 ja 2:26. Alue uuluu Niilän maareisteriylään ja sen omistaa pääosiltaan OP-Pohjola. 3.1.1 Luonnonympäristö Korttelialue on suurelta osalta raennettu, eiä alueella ole merittäviä luontoarvoja. Iso Kylätien varrella asvaa suuria hopeapajuja, jota muodostavat yhdessä uudistetun atumiljöön anssa esusta-alueelle omaleimaisen ilmeen. Alueen maaperän perustamisominaisuusia ja puhtautta selvitetään asemaaavatyön yhteydessä. 3. Utgångspunter för planeringen 3.1 En allmän besrivning av planeringsområdet Planeringsområdet är ett vitigt område för utvidgningen av Nicby tätort. Eftersom varteret ligger i orsningen av Nicbyvägen och Stora Byvägen är det på en synlig plats oberoende av från vilet håll man närmar sig Nicby centrum. I omgivningen ring varteret finns en betydande del av de ommunala och ommersiella tjänsterna i Nicby. På mindre än 200 m avstånd finns daghem, sola, gymnasium, bibliote, hälsocentral och dagligvaruaffärer. Detaljplanen berör fastigheterna RN:r 2:170, 2:158, 2:171, 2:172, 2:18, 3:47,3:19 och 2:26. Området ingår i Nicby jordregisterby och ägs i huvudsa av OP-Pohjola. 3.1.1 Naturmiljön Kvartersområdet är till största delen bebbyggt och har inga betydande naturvärden. Längs Stora Byvägen växer det stora silverpilar som i ombination med den förnyade gatumiljön ger centrum en särprägel. Grundläggningsegensaperna och hur ren jordmånen är utreds i samband med detaljplanearbetet. Iso Kylätien varrella asvaa suuria hopeapajuja antaen adunvarsien asvillisuudelle omaleimaisen ilmeen. Längs Stora Byvägen växer stora silverpilar som ger växtligheten vid gator en säregen prägel. 9
Niilän esustan ajallisesti monierrosista raennetta. Tidsmässigt flersitig strutur i Nicby centrum. Solhultin talo Iso Kylätien varrella. Taustala uuden luion asierrosinen ulma. Solhults hus vid Stora Byvägen. I bagrunden det nya gymnasiets tvåvåniga hörn. OP-orttelin itäpuolen 1970-80 -luvulla raentunutta miljöötä Pyhän Sigfridsinpolun varrella. Miljö från 1970-80 talet vid Sant Sigfridsvägen öster om OP-varteret 10
3.1.2 Raennettu ympäristö Op:n ortteli muodostuu asierrosisesta L-muotoisesta liieraennusesta, jona länsipuolelle muodostuu orttelia palveleva pysäöintipiha. Korttelin lounaisreunassa Iso Kylätien varressa sijaitsee 1,5-2 errosiset 1930-luvulla raennetut asuinraennuset. Osuuspanin liieraennus edustaa 1980-90 luvun raentamistapaa. Raennus on äyttöarvoltaan vanhentunut eiä sovellu hyödynnettäväsi ehitettäessä orttelia asumispainotteiseen suuntaan. Korttelissa Iso Kylätien varressa sijaitsee Solhult -niminen 1930 l:lla raennettu asierrosinen aumaattoinen raennus, joa on raennusperintöselvitysessä arvotettu 1-2 luoaan ja esitetty ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi, säilytettäväsi raennusesi. Iso Kylätien varressa sijaitsee myös Midgård -niminen 1930 -luvun lopussa valmistunut mansardiattoinen raennus. Raennus on inventoinnissa arvotettu 2-luoaan ympäristöoonaisuuden annalta täreäsi raennusesi. Raennus on erittäin heiountoinen minä vuosi sitä ei esitetä säilytettäväsi. Osuuspanin liieraennus edustaa 1980 ja 90 -luvun raentamistapaa. Niiläntien suuntainen osa edustaa 80-luvun modernismia. Myöhemmin raennettu Iso Kylätien suuntainen laajennusosa ja sen metalli-lasi -raenteinen sisäänäynti edustaa 90 -luvun postmodernistista raentamista. 3.1.2 Den byggda miljön OP-varteret består av en L-formig affärsbyggnad i två plan. På västra sidan av byggnaden finns en pareringsgård som används av varteret. I varterets sydvästra ant längs Stora Byvägen finns bostadshus med1,5 2 våningar från 1930-talet. Andelsbanens affärsbyggnad representerar byggnadsstilen från 1980- och 1990-talet. Byggnaden är föråldrad beträffande brusvärdet och är inte lämplig med tane på utveclingen av varteret i en mer bostadsdominerad ritning. I varteret, längs Stora Byvägen, finns en byggnad i två våningar med valmat ta som uppförts på 1930-talet Solhult. I utredningen om byggnadsarvet placerades byggnaden i lass 1-2 som en för miljöhelheten vitig byggnad som bör bevaras. Längs Stora Byvägen finns det även ett hus till med mansardta som från 1930-talet, Midgård. Enligt inventeringen är denna byggnad vitig för miljöhelheten och ingår i lass 2. Eftersom byggnaden är i mycet dåligt sic föreslår man inte att denna sa bevaras. Andelsbanens affärsbyggnad representerar 1980- och 90-talets byggsätt. Delen i ritning längs Nicbyvägen representerar 80-talets modernism. Utvidgningsdelen i ritning längs Stora Byvägen som byggdes senare med sin entré av metall och glas representerar 90-talets postmodernism. 11
Julisivuiltaan raennus on pääosin lineripintaista betonielementtiä sisältäen suuria metalli-lasi -osia. Raennus on suunniteltu laajarunoisesi liieraennusesi. Sen muuntojoustavuus on rajallinen ajatellen tämän päivän liietoiminnan tarpeita. Raennusen äyttötaroitusen muuttaminen asumiseen tai asumista palvelevisi tiloisi on vaieasti toteutettavissa. Lattiatasot vaihtelevat ja mahdolliset sisäänäynnit sijaitsevat nyyisissä paioissaan. Piha toimii pysäöintialueena. Kellaritilat ovat laajat ja epääytännölliset. Raennus on äytettävyydeltään vanhentunut eiä sovellu hyödynnettäväsi orttelia ehitettäessä. Raennus on täreällä paialla ahden Niilän esustan pääadun risteysessä, mutta ei muodosta aupuniuvaan merittävää orientoitumispistettä, josi torin ulma parhaimmillaan voisi muodostua. Byggnadens fasad består i huvudsa av betongelement med lineryta innefattande stora metall- och glasdelar. Byggnaden har planerats som affärsbyggnad med bred stomme. Byggnadens flexibilitet är begränsad med tane på affärsversamhetens behov idag. Det är svårt att genomföra en ändring av byggnadens användningsändamål till utrymmen för boende eller boendeservice. Golvplanen varierar och eventuella entréer sulle finnas där de är belägna nu. Gården fungerar som pareringsområde. Källarutrymmena är omfattande och opratisa. Byggnaden är föråldrad till sin andvändbarhet och lämpar sig inte att tas vara på när varteret utveclas. Byggnaden finns på en vitig plats i orsningen av Nicby centrums två huvudgator, men bildar inte någon marant orienteringspunt i stadsbilden vilet torgets hörn i bästa fall unde bilda. 12
Korttelin naapurusto Iso Kylätien toisella puolella sijaitsee omea untalan raennusryhmä. Korttelin itäpuolella sijaitsee 1970-80 -luvulla raentunutta 3-4 errosista lamellierrostalojen aluetta. Eteläpuolella on 1-2 errosista pientalovaltaista aluetta. Niiläntien pohjoispuolella sijaitsee asierrosisia 1970-80-luvulla toteutuneita liieraennusia. Korttelissa 1001 on tämän aavatyön aiana äynnistymässä ehityshane, jona piirteitä sovitetaan yhteen Op-orttelin täydennysraentamishaneen anssa. 3.1.3 Erityispiirteet ja ympäristön häiriöteijät Sipoon tieliienteen meluselvitysen pohjalta (WSP LT- Konsultit Oy, 2006 ja 2010) Niiläntien ja iertoliittymän alueen meluarvot voisivat tulevaisuudessa Niilän ehittyessä edellyttää melunsuojausta orttelialueella, ellei ajonopeus olisi niin alhainen, 40m/h. 3.1.4 Maanomistus OP-Pohjola omistaa noin 80 prosenttia suunnittelualueen maa-alasta. Kunnan maanomistus esittyy atualueille. Tila R:No 2:26 on ysityisomistusessa. Kvartersgrannarna På andra sidan av Stora Byvägen finns den stiliga byggnadsgruppen Socengården. Öster om varteret finns ett område med lamellvåningshus i tre till fyra våningar från 1970- och 1980-talet. Södra sidan är ett småhusdominerat område med byggnader i en till två våningar. Norr om Nicbyvägen finns det affärsbyggnader i två plan från 1970- och 1980-talet. Ett utveclingsprojet håller på att starta i varter 1001 i samband med denna planändring och avsiten är att anpassa utveclingen av det till ompletteringsbyggandet av OP-varteret. 3.1.3 Särdrag och störande fatorer i miljön Enligt en utredning om bullret från vägtrafien i Sibbo(WSP LT-Konsultit Oy, 2006 och 2010) unde bullervärdena från Nicbyvägen och ring rondellen, i framtiden när Nicby utveclas, förutsätta att bullersydd anläggs i vartersområdet, om inte örhastigheten var så låg, 40 m/h. Kvartersstruturen syddar innergårdarna mot trafibullret. 3.1.4 Marägoförhållanden OP-Pohjola äger ungefär 80 procent av planeringsområdets areal. Kommunen äger främst gatuområdena. Fastigheten RN:r 2:26 är privatägd. 13
3.2 Suunnittelutilanne 3.2.1 Maauntaaava Ympäristöministeriön 15.2.2010 vahvistamassa Itä-Uudenmaan maauntaaavassa suunnittelualue on osoitettu esustatoimintojen alueesi (C). 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Landsapsplan I Östra Nylands landsapsplan, som miljöministeriet fastställde 15.2.2010, är planändringsområdet till ett område för centrumfuntioner (C). Ote Itä-Uudenmaan maauntaaavasta (YM 15.2.2010). Utdrag ur landsapsplan för Östra Nyland. 3.2.2 Yleisaava Sipoon unnanvaltuuston 15.12.2008 hyväsymässä oieusvaiutteisessa Sipoon yleisaavassa 2025 aava-alue on esustatoimintojen aluetta (C). 3.2.2 Generalplan I Generalplan för Sibbo 2025, en plan med rättsverningar godänd av fullmätige 15.12.2008, är planområdet ett område för centrumfuntioner (C). Ote Sipoon yleisaavasta 2025. Utdrag ur generalplanen för Sibbo 2025. 3.2.3 Asemaaava Voimassa olevan asemaaavan muaan (ent. raennusaava vahvistettu 9.12.1982). alue on liie- ja toimistoraennusten (K) seä yhdistettyjen liie- ja asuinerrostalojen (ALK) orttelialuetta. Raennusaava on osittain toteutunut, mutta vanhentunut. 3.2.3 Detaljplan Enligt den gällande detaljplanen (den f.d. byggnadsplanen fastställdes 9.12.1982) är området ett vartersområde för affärs- och ontorsbyggnader (K) samt ett vartersområde för flervåningshus med affärs- och bostadsloaler (ALK). Byggnadsplanen har delvis genomförts, men är föråldrad. 14
12000 21,9 Terveysesus 20,3 21 p rp1009 rp1020 21,5 3:74 21,9 20,2 20,9 18,9 244 18,8 17,2 16,3 2:127 2:204 t t 18,0 25 3300030 3 2:36 t 49 50 I 2 4 2:37 23 8,8 35 AO-1 541237 Ote voimassa olevien aavojen yhdistelmästä. Kaavamuutosalue rajattu uvassa punaisella. e =0.25 35 3300029 2 Utdrag ur den gällande plansammanställningen. Planändringsområdena har avgränsats med rött på bilden. 17,9 t 18,9 I I 2700 1000 +20.17 19,5 21 18,2 19,1 rp1019 3:74 53 18,1 2:18 1 2 20,3 49 rp243 t 19,3 26 163 18,7 t 245 t 17,9 t Kirjasto +19.54 19,5 21 Päiväoti 3:19 17,1 17,0 t 18,7 Kunnantalo NORRA SKOLVÄGEN 14:0 POHJOINEN KOULUTIE Y pp I I 640 z 10 as pp/t 19 3 18 18,4 2 900+t120 17,4 AL 2:34 le 3:51 t 24 t 18,1 17,9 16,5 18 52 6 16 17 2:30 18 17 15,4 t 15 15 9:70 17 2:28 15,0 2:33 16,2 2:29 14,5 9:71 15,5 2:170 2:171 14,2 ALK 1 4 2:26 AOY 2:31 2:108 11,7 13 2:145 15 14,8 2:201 t 14,2 77 2:146 3300006 12,3 12,0 11 2:162 ar 14,0 74 11,4 10,7 13,2 12 ar 12,9 12,2 I ar 9,8 2:163 10 ar 2:151 13,4 IV t 76 10,6 I 13 10,4 2002 t 2:99 17 2:32 15 45 2:103 le 12 p 11 le 500+t120 sr AL I 4000 LP NTALONPOLKU p p 21 20 2:81 9:72 169 rp1018 STORA BYVÄGEN 800+t120 p 5 16 1 168 rp1017 250+ 250+ 200 170M 19 2:82 10 13 20 2:172 133 17 3:74 167 rp 22 1 rp 7 18 1 132 46 16 23:69 1 2:198 207 71 rp71 91 87 SEGRISVÄGEN SEGRISTIE 4as 170M I I 1 SPIREAPARKEN ANGERVOPUISTO 2005 540+t160 100 M150 I I 200 3 LYS I2/3 4 460+t120 VK 3300026 2 p I I 36 81 3 85 63 63 147 148 70 2001 AK AR 3300013 I I 720 3as p 14 70 47 9 76 2500 2 PYHÄN SIGFRIDINTIE 650 87 73 1 2:157 43 1 1 I I I 5 8 6 1300 146 92 42 41 42 15 p SIGFRIDINTIE ST.SIGFRIDSVÄGEN 2:100 2:101 2400 +500 HANDELSGRÄND KAUPPAKUJA K I AL I I 83 2:158 4 I K AL 1700 21 71 43 8 5 I I 86 30 2:173 4 48 81 65 I I I y 158 46 2:138 2:211 2:165 2:218 45 21 31 1300 +y110 le 900+y135 SEGRISVÄGEN I K 2:149 173AK 3300006 1001 1800+300 p 35dB 2006 le 41 49 79 149 64 45 I I 2 I I t t 900 3 66 172 2:201 11 I t 12,9 11,7 8 I I 900 t 5 11,0 ar t ar 55 231 7 4 2:174 1002 2:214 2:155 40 58 9,0 71 56 6 94 65 171 SVEDJEÄNGSSTIGEN KASKINTYNPOLKU 900 SEGRISTIE 13 14 57 1 15 NICKBYVÄGEN 2300 +y115 I I I I V le 35dB AKR 35dB AKR 2002 KIRKKONTYNTIE 35dB 1200 3 I I I 3300011 3300028 3000 15
3.2.4 Raennusjärjestys Maanäyttö- ja raennuslaissa seä -asetusessa olevien seä muiden maanäyttöä ja raentamista osevien säännösten ja määräysten lisäsi on Sipoon unnassa noudatettava unnanvaltuuston 20.4.2002 ja 7.10.2005 hyväsymän raennusjärjestysen määräysiä, jos oieusvaiutteisessa yleisaavassa, asemaaavassa tai Suomen raentamismääräysooelmassa ei ole asiasta toisin määrätty. Raennusjärjestysen määräyset ovat asema- ja yleisaavoja täydentäviä siten, että aavamääräyset ovat ensisijaisia. 3.2.4 Byggnadsordning Utöver bestämmelserna och föresrifterna i maranvändnings- och bygglagen, maranvändnings- och byggförordningen samt övriga bestämmelser och föresrifter om maranvändning och byggande sa i Sibbo ommun iattas bestämmelserna i den av ommunfullmätige 20.4.2002 och 7.10.2005 godända byggnadsordningen, förutsatt att inga andra bestämmelser om en atuell fråga har getts i en generalplan med rättsverningar, detaljplan eller Finlands byggbestämmelsesamling. Bestämmelserna i byggnadsordningen ompletterar detalj- och generalplanerna såtillvida att planbestämmelserna gäller i första hand. 3.2.5 Pohjaartta Pohjaartta on ajantasainen. Se esitetään aavaartassa mittaaavassa 1:1000. 3.2.5 Grundarta Grundartan är up-to-date. Den läggs fram i salan 1:1 000. 16
4. Asemaaavasuunnittelun vaiheet 4.1 Asemaaavan suunnittelun tarve Asemaaavamuutos sisältyy unnan aavoitusohjelmaan 2013-16. Asemaaavamuutosen tavoitteena on ortteliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallisesti soveltuvin einoin. 4.2 Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat päätöset Maanäyttö- ja raennuslain 51 :n muaan asemaaava on laadittava ja pidettävä ajan tasalla sitä muaa uin unnan ehitys tai maanäytön ohjaustarve sitä edellyttää. Asemaaavamuutos on äynnistetty unnan aavoitusohjelman 2013-2016 (KH hyv. 27.11.2012) perusteella. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 4.3.1 Osalliset Osallisia ovat aava-alueen ja sitä rajaavan alueen maanomistajat, asuaat, yrittäjät, infrastrutuurin raentajat ja ylläpitäjät seä muut alueen toimijat. Lisäsi osallisia ovat viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa äsitellään. Osalliset on lueteltu taremmin osallistumisja arviointisuunnitelmassa (liite 1). 4.3.2 Vireille tulo Kaavatyö uulutettiin vireille 2.1.2013. Kaavan vireille tulosta ilmoitettiin unnan virallisissa ilmoituslehdissä (Borgåbladet, Sipoon Sanomat ja Vartti), unnan ilmoitustaululla seä internet-sivuilla. 4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt Osallisilla on mahdollisuus oo aavaprosessin ajan antaa palautetta aavaprosessista ja valmisteltavasta aavasta ottamalla yhteyttä unnan aavoituseen. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma ja aavan valmistelumateriaali on nähtävillä internetissä oo aavaprosessin ajan. 4. Olia seden i planeringen av detaljplanen 4.1 Behovet av detaljplanering Detaljplaneändringen ingår i ommunens planläggningsprogram för åren 2013 2016. Syftet med detaljplaneändringen är att effetivisera tätortsbilden i vartersstruturen och därmed i hela centrumstruturen i Nicby med lämpliga instrument. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna I enlighet med 51 i maranvändnings- och bygglagen sa detaljplaner utarbetas och hållas atuella allteftersom ommunens utvecling eller behovet av att styra maranvändningen det räver. Detaljplaneändringen har startat med utgångspunt i Sibbo ommuns planläggningsprogram 2013-2016 (KS god. 27.11.12). 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Intressenter är marägare, invånare, företagare, de som bygger och underhåller infrastruturen samt övriga atörer i planområdet och den angränsande omgivningen. Intressenter är ocså myndigheter och sammanslutningar vars versamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenterna ränas upp närmare i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 1). 4.3.2 Anhängiggörande Planarbetet ungjordes anhängigt 2.1.2013. Att planen hade gjorts anhängig meddelades i ommunens officiella annonsorgan (Borgåbladet, Sipoon Sanomat och Vartti) samt på ommunens anslagstavla och webbplats. 4.3.3 Deltagande och växelveran Intressenterna har under hela planprocessens gång möjlighet att ge respons på processen och på planen som är under beredning genom att ontata ommunens planläggning. Programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet för planen finns till påseende på internet under hela planprocessen. 17
4.4 Asemaaavan tavoitteet 4.4 Mål för detaljplanen 4.4.1 Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset 4.4.1 Innehållsrav enligt maranvändningsoch bygglagen Asemaaavaa laadittaessa on maauntaaava ja oieusvaiutteinen yleisaava otettava huomioon siten uin siitä edellä säädetään. När en detaljplan utarbetas sa landsapsplanen och en generalplan med rättsverningar beatas på det sätt som anges ovan. Asemaaava on laadittava siten, että luodaan edellytyset terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinympäristölle, palvelujen alueelliselle saatavuudelle ja liienteen järjestämiselle. Raennettua ympäristöä ja luonnonympäristöä tulee vaalia eiä niihin liittyviä erityisiä arvoja saa hävittää. Kaavoitettavalla alueella tai sen lähiympäristössä on oltava riittävästi puistoja tai muita lähiviristyseen soveltuvia alueita. Detaljplanen sa utarbetas så att det sapas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional tillgång till service och för reglering av trafien. Den byggda miljön och naturmiljön sa värnas och särsilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. På det område som planläggs eller i dess närmaste omgivning sa det finnas tillräcligt med parer eller andra områden som lämpar sig för rereation. Asemaaavalla ei saa aiheuttaa enenään elinympäristön laadun sellaista meritysellistä heienemistä, joa ei ole perusteltua asemaaavan taroitus huomioon ottaen. Asemaaavalla ei myösään saa asettaa maanomistajalle tai muulle oieuden haltijalle sellaista ohtuutonta rajoitusta tai aiheuttaa sellaista ohtuutonta haittaa, joa aavalle asetettavia tavoitteita tai vaatimusia syrjäyttämättä voidaan välttää. Detaljplanen får inte leda till att valiteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beatande av detaljplanens syfte. Genom detaljplanen får inte heller marägaren eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana osäliga begränsningar eller orsaas sådana osäliga olägenheter som an undvias utan att de mål som ställs för planen eller de rav som ställs på den åsidosätts. 4.4.2 4.4.2 Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet Mål enligt utgångsmaterialet Kunnan asettamat tavoitteet: Mål som ställts av ommunen: Asemaaavamuutosen tavoitteena on ortteliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallisesti soveltuvin einoin. Tavoitteena on ehittää aluetta esustatyyppisen asumisen ja liieraentamisen alueena. Samalla tutitaan alueen pysäöinti - ja liiennejärjestelyiden toteuttamista taajamauva huomioiden. Alueelle on tavoitteena sijoittaa asuntoja noin 250 Syftet med detaljplaneändringen är att effetivisera tätortsbilden i vartersstruturen och därmed i hela centrumstruturen i Nicby med lämpliga instrument. Området sa utveclas som ett område för boende och affärsbyggande av centrumaratär. Samtidigt undersös hur pareringen och trafien sa arrangeras med tane på tätortsbilden. Det sa bli möjligt att bygga bostäder för ca 250 nya invånare. Viitesuunnitelman havainneperspetiivi lounaasta. Referensplanens illustrationsperspetiv från sydväst. havainneuva lounaasta 18 havainneuva luoteesta
asuaalle. Uusi raentaminen tulee sovittaa ympäristöönsä huolellisesti. Tavoitteena on yhtenäinen taajamauva. Suunnittelussa tulee ottaa huomioon Niilän esustan raennetun ympäristön silhuetin muodostuminen. Vaiuttava teijä on suunniteltavien uudisraennusten harjaoreus suhteessa olemassa oleviin raennusiin ja oreussuhteiden yhteensovittaminen muiden meneillään olevien haneiden anssa. Suunnittelussa tulee lisäsi iinnittää huomiota siihen että uudisraentaminen sovitetaan mittasuhteiltaan Iso Kylätien varren miljööseen. Korttelialueelle laaditaan raentamistapaohje. Nya byggnader sa anpassas omsorgsfullt till omgivningen. Målet är en enhetlig tätortsbild. Vid planeringen bör man ta fasta på hurdan silhuettbild som uppommer i den bebyggda miljön i Nicby centrum. Höjden på de nya byggnadernas taåsar i förhållande till de befintliga byggnaderna och anpassningen av höjdförhållandena mellan de övriga pågående projeten är en vitig aspet. Vid planeringen sa man därtill fästa uppmärsamhet på att nybyggandet beträffande proportionerna anpassas till miljön längs Stora Byvägen. För vartersområdet sammanställs anvisningar för byggsättet. 4.4.3 Prosessin aiana syntyneet tavoitteet Kesusteluissa haneen osapuolien anssa on tuotu esiin mm. liieraentamisen määrä orttelissa. On esitetty että liieraentamisen määrän väheneminen orttelissa ei ole toivottavaa. Kuitenin orttelissa toimijoiden oemusen muaan raennusten toisessa errosessa olevat tilat ovat saavutettavuudeltaan liieraentamiseen huonosti soveltuvia. Asemaaavalla pyritään mahdollistamaan atutason liieraentaminen mahdollisimman laajalti. 4.4.3 Mål som uppommit under processen I disussioner med involverade parter har man bl.a. tagit upp affärsbyggandets omfattning i varteret. Man har lagt fram önsemål om att affärsbyggandets omfattning inte sa minsas. Atörerna i varteret har ändå den erfarenheten att loalerna på andra våningen i byggnaderna är svårtillgängliga och därför inte lämpar sig så bra för affärsbyggande. I detaljplanen eftersträvas en lösning där så mycet affärsbyggande som möjligt an förläggas till gatuplan. 5. Asemaaavan uvaus 5.1 Kaavan raenne Kaavassa esitetään ysi aavatontti yhdellä äyttötaroitusella (AL). Piha- ja autopaiajärjestelyt muodostuvat näin yhteisisi eiä tonttien välisiä rasitteita tarvitse muodostaa. Tontti on uitenin tarvittaessa jaettavissa osiin, miäli vaiheittain toteuttaminen tai muutoset omistussuhteissa sitä edellyttävät. Raennusalat muodostavat orttelin pohjoisosaan liiennemelulta suojautuvan länteen avautuvan orttelipihan, jolle sijoittuu seä pysäöinti, että oleselualueita. Korttelin pohjoisosaan esitetään alue maanalaista pysäöintiä varten. Autopaioja on raennettava seuraavasti: 1ap / 75 m2 liieraentamisen erroalaa; 1 ap / 125 m2 asuinraentamisen errosalaa; 1 ap / 250 palvelu- tai vanhusten asumisen errosalaa Katutasossa ja Iso Kylätien varressa mahdollistetaan liietoiminta. Raennusten oreus vaihtelee ahdesta uuteen. Iso Kylätien varrella olevien raennusmassojen tai niiden osien tulee olla asierrosisia luuunottamatta orttelin luo- 5. Redogörelse för detaljplanen 5.1 Planens strutur I planen föreslås en plantomt med ett användningsändamål (AL). På det sättet blir gårds- och pareringslösningarna enhetliga och inga servitut behöver bildas mellan tomterna. Tomten an ändå delas vid behov, ifall ett genomförande i etapper eller ändringar i ägoförhållandena sulle förutsätta detta. I varterets norra del utgör byggnadsytorna en vartersgård som öppnar sig mot väster och ger sydd mot bullret. På gården anvisas både parerings- och vistelseområden. I varterets norra del föreslås ett område för parering under maren. Bilplatser byggs enligt följande: 1 bp/75 vy-m2 affärsloaler; 1 bp/125 vy-m2 bostadsloaler; 1 bp/250 vy-m2 service- eller seniorboende. På gatuplan och längs Stora Byvägen är det tillåtet att ida affärsversamhet. Höjden på byggnaderna varierar mellan två och sex våningar. Byggnadsmassorna längs Stora Byvägen eller delar av dessa sa ha två våningar med undantag för varterets 19
teisulmaa Iso Kylätien ja Niiläntien ulmassa, jossa sallitaan uusierrosisen raennusen raentaminen. Pihoilla olevat talousraennuset voivat olla ysierrosisia. Solhultin talo esitetään suojeltavasi sr-merinnällä 5.1.1 Mitoitus Kaava-alueen pinta-ala on noin 1 ha. Alueelle muodostuu 3 raennuspaiaa errostaloille (AL). Raennuspaioille varataan 7300, 2700, 1950 -m2 raennusoieutta. Kaavan viitesuunnitelmassa orttelin pohjoisosan raennusoieus on jaettu olmeen n.2300 -m2 ooiseen ysiöön. Korttelin yhteenlasettu raennusoieus on 12130 -m2 ja tehouus e n 1,45. Solhultin talon raennuspaia säilyy. Sille esitetään nyyisen aavan muainen 180 -m2 raennusoieus. 5.1.2 Palvelut Kortteli sijaitsee eseisesti suhteessa Niilän esustan palveluihin. Suunnittelualuetta lähinnä oleva unnallinen päiväoti sijaitsee noin 100 metrin päässä irjaston vieressä. Lähin oulu sijaitsee n. 200 m päässä, terveysasema n. 200m päässä, luio n. 150m päässä. Päivittäistavaraaupat sijaitsevat 100-150 m päässä. Korttelissa itsessään sijaitsee mm. pani ja ravintola. Julisen liienteen pysäi sijaitsee orttelin ohdalla Iso Kylätien varrella. nordvästra hörn i orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen, där byggnader med sex våningar får uppföras. Eonomibyggnader på gårdsplanerna får byggas i en våning. I planen föreslås att Solhult sa syddas med betecningen sr. 5.1.1 Dimensionering Planområdets areal omfattar ca 1 ha. I området planeras tre byggplatser för flervåningshus (AL). För byggplatserna reserveras byggrätt på 7300, 2700 och 1950 vy-m2. I referensplanen har byggrätten i varterets norra del indelats i tre enheter på ca 2 300 vy-m2 vardera. Den sammanlagda byggrätten för varteret uppgår till 12130 vy-m2 och varterseffetiviteten e till ca 1,45. Byggplatsen vid Solhult bevaras. För denna föreslås en byggrätt på 180 -m2 i enlighet med den nuvarande planen. 5.1.2 Service Kvarteret ligger centralt i förhållande till servicen i Nicby centrum. Det närmaste ommunala daghemmet ligger på ca 100 meters avstånd intill biblioteet. Avståndet till närmaste sola är ca 200 m, till hälsocentralen ca 200 m och till gymnasiet ca 150 m. Dagligvarubutier finns på 100 150 m avstånd. I själva varteret finns bl.a. en ban och en restaurang. En hållplats för olletivtrafien finns intill varteret på Stora Byvägen. Alue Område AL Asuin- ja liieraentaminen Fristående småhus Katualue Gatuområde Pinta-ala Areal (m 2 ) RO (-m 2 ) Byggrätt (vy-m 2 ) Tehouus Effetivitet Tonttien lm Antal tomter 8322 m 2 12130 -m 2 /vy-m 2 e = 1,45 1 2936 m 2 Tauluo: Pinta-alat ja raennusoieudet. Tabell: Areler och byggrätt. 20
5.2 Ympäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen Alueelle on laadittu raentamistapaohje, joa ohjaa orttelin raentamista siten, että uudet raennuset sopivat ympäristöönsä mm. väritysen, attomuotojen seä sijoittelunsa annalta. 5.3 Aluevarauset 5.3.1 Korttelialueet Asumisen ja liieraentamisen orttelialue (AL) raennusoieus on osoitettu errosneliöinä, se on yhteensä 12130 -m2 (esimääräinen tehouus n. e =1,45), errosluu on - VI. Kattomuotona on lape- ja tasaattojen yhdistelmä. Maanalaisen pysäöinnin järjestämiseen varataan n. 2800 m2 laajuinen alue. Korttelin itä- ja eteläreunat esitetään istutettavina tontin osina. 5.3.2 Muut alueet Kaavan länsiosa on Iso Kylätien atualuetta 5.4 Kaavan vaiutuset Asemaaavan yhdysuntataloudelliset, sosiaaliset ja ultturiset vaiutuset ohdistuvat Niilän esusta-alueelle ja ovat pääosin positiivisia. Korttelin uudistaminen ja tehoaampi raentaminen tuee Niilän esustan elinvoimaisuutta. Asumisen lisääminen ydinesustassa tuee aupallisten palvelujen annattavuutta. Palvelujen säilyminen esustassa tuee asumisen houuttelevuutta. Kaupuniraenteen tiivistäminen ja eheyttäminen olemassa olevaa infrastrutuuriverostoa hyödyntäen on valtaunnallisten alueidenäytön tavoitteden muaista. Niilän esustan ehittämisraportissa (Sipoon unta, Turtiainen, Trafix, Byman-Ruoonen 2009) OP:n ortteli on ohde nro 6, jona ehittämistavoitteisi todetaan: esusta-asumisen ehittäminen ja liietoiminnan integrointi raennusten atutasoon. Asemaaava mahdollistaa ehittämisraportin tavoitteen toteutumisen. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns valitet Anvisningar för byggsättet har utarbetats för området. Anvisningarna styr byggandet av varteret så att nya byggnader anpassas till omgivningen med hänsyn bl.a. till byggnadernas färgsättning, taform och placering. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader (AL) Byggrätten har anvisats i vadratmeter våningsyta och uppgår till sammanlagt 12 130 vy-m2 (effetivitet i snitt ca e = 1,45), våningstalet är VI. Taformen är en ombination av pulpetta och horisontala ta. För parering under maren reserveras ett område på ca 2 800 m2. Kvarterets östra och södra ant föreslås bli tomtdelar som sa planteras. 5.3.2 Övriga områden Planens västra del utgörs av planområdet vid Stora Byvägen. 5.4 Planens onsevenser Detaljplanens samhällseonomisa, sociala och ulturella onsevenser berör centrum av Nicby och är i huvudsa positiva. Ett förnyat varter och effetivare byggande stödjer livsraften i centrum. När ärnan av centrum får fler bostäder stödjer det växande befolningsunderlaget lönsamheten för de ommersiella tjänsterna. Ett större serviceutbud i centrum gör bostäderna mer attrativa. Att förtäta stadsstruturen och göra den mer sammanhängande med hjälp av befintlig infrastrutur är förenligt med de risomfattande målen för områdesanvändningen. I rapporten över utveclingen av Nicby centrum (Sibbo ommun, Turtiainen, Trafix, Byman-Ruoonen 2009) är OP-varteret objet nr 6 med följande utveclingsmål: utvecling av centrumboende och integrering av affärsversamhet i byggnadernas gatuplan. Detaljplanen gör det möjligt att förverliga det i utveclingsrapporten uppsatta målet. 21
5.4.1 Vaiutuset raennettuun ympäristöön Asemaaavassa ja sen pohjana olevassa viitesuunnitelmassa orttelissa sijaitseva L-muotoinen asierrosinen liieraennus esitetään purettavasi. Purettavasi esitetyllä 80-luvulla raennetulla raennusella ei ole todettu olevan raennushistoriallisia arvoja, joiden vuosi se tulisi säilyttää. Kuusierrosinen raentaminen vaiuttaa raennetun ympäristön maisemauvaan saavuttaessa Niiläntietä ja Iso Kylätietä esustaan. Ympäristöään tehoaampi raentaminen on asetettujen tavoitteiden muaista. Korttelin sisäpiha muodostuu lähestuloon oonaan raennetuista pinnoista, uten nyytilanteessain on. Korttelin jäsentely asumispainotteiseen suuntaan seä oleselupihan ja istutusten sijoittaminen sisäpihalle muodostaa nyytilannetta viihtyisämmän yleisilmeen. Liittyminen olemassa olevaan Iso Kylätien varren ortteliraenteeseen on huomioitu errosoreusien mitoitusessa ja raentamistapaohjeissa. Solhultin talo on meritty asemaaavassa sr -merinnällä. Iso Kylätien varren osalta voidaan todeta että täydennysraentamista on sopeutettu ympäröivään aupuniraenteeseen. Kerrostalot ovat orttelin itäpuolisia raennusia oreampia, mutta eivät varjosta itäpuolisen orttelin sisäpihoja. Raennusten väliin jää julinen evyen liienteen väylä Pyhän Sigfridinpolu. Asemaaavan muutos säilyttää Pyhän Sigfridinpolun evyen liienteen väylänä, miä tuee turvallisen evyen liienteen veron muodostumista. 5.4.2 Vaiutuset luonnonympäristöön Korttelialueella ei ole erityisiä luonnonympäristön ohteita luuunottamatta orttelissa olevien pientalojen pihaalueita. Täydennysraentaminen orttelialueen eteläosassa muuttaa puutarhamaisen pientalotontin errostalotontisi pihajärjestelyineen. Uudisraennusen piha-alueet toteutetaan orealuoaisina ja istutusin jäsennöityinä, hoidetun luonnonympäristön laatu ei heiene. 5.4.3 Vaiutuset untatalouteen Kuntaan muuttavilla uusilla veronmasajilla on positiivinen vaiutus untatalouteen. Kortteli liittyy olemassa olevaan aupuniraenteeseen, joten vesi- ja viemäriverostojen tai atuveroston osalta ei aiheudu unnalle ustannusia. Kortteliin on arvoitu toteutuvan asuntoja noin 250 asuaalle. Miäli ortteliin muuttaa useita lapsiperheitä, se saattaa vaiuttaa alueen päiväoti- ja oulupalvelujen jär- 5.4.1 Konsevenser för den byggda miljön I detaljplanen, lisom i referensplanen som utgör underlaget för detaljplanen, föreslås att den L-formiga affärsbyggnaden i två våningar sa rivas. För byggnaden, som uppfördes på 80-talet, har man inte fastställt några byggnadshistorisa värden som sulle tala för ett bevarande av byggnaden. Byggnader i sex våningar påverar den byggda miljöns landsapsbild när man närmar sig centrum längs Nicbyvägen och Stora Byvägen. Att byggandet är effetivare än omgivningen är förenligt med de uppsatta målen. Kvarterets innergård består nästan till 100 procent av byggda ytor, lisom i dagsläge. När varteret omstrutureras så att tyngdpunten försjuts mer mot boende, och innergården får både planteringar och en gård att vistas på, blir det allmänna intrycet mer trivsamt än vad det är idag. Anslutningen till den befintliga vartersstruturen längs Stora Byvägen har tagits i beatande vid dimensioneringen av höjden på byggnaderna och i anvisningarna för byggsättet. I planen har Solhult syddats med betecningen sr. När det gäller Stora Byvägen an man onstatera att ompletteringsbyggandet har anpassats till den omgivande stadsstruturen. Flervåningshusen är högre än byggnaderna öster om varteret, men de suggar inte innergårdarna i varteret på östra sidan. Mellan byggnaderna går cyel- och gångbanan Sant Sigfridsstigen. Ändringen av detaljplanen bevarar Sant Sigfridsstigen som en cyel- och gångbana, vilet stödjer uppomsten av ett tryggt nätver för den lätta trafien. 5.4.2 Konsevenser för naturmiljön Med undantag för gårdsplanerna till småhusen omfattar vartersområdet inga särsilda objet i naturmiljön. Kompletteringsbyggandet i vartersområdets södra del förändrar den trädgårdslinande småhustomten till en tomt för ett flervåningshus med för ändamålet lämplig gårdsplansstrutur. Gårdsplanerna ring den nya byggnaden genomförs förstlassigt och disponeras med hjälp av planteringar, ommer valiteten på den vårdade naturmiljön inte att försämras. 5.4.3 Konsevenser för ommuneonomin De nya sattebetalarna som flyttar till ommunen har en positiv effet på ommunens eonomi. Kvarteret nyter an till den befintliga stadsstruturen, och därför uppommer inga ostnader för ommunen för vatten- och avloppsnäten eller gatunätet. 22
jestämiseen tai mitoituseen. 5.5 Ympäristön häiriöteijät Sipoon tieliienteen meluselvitysen muaan (WSP LT- Konsultit Oy, 2006 ja 2010) Niiläntien ja iertoliittymän alueen meluarvot edellyttäisivät melunsuojausta orttelialueella, ellei ajonopeus olisi niin alhainen. Kortteliraenne suojaa sisäpihoja liienteen melulta. Korttelialueella on aiaisemmin sijainnut huoltoasema, minä vuosi on tehty ns. pima selvitys saastuneen maaainesen varalta. Korttelialueella on aiemmin sijainnut huoltoasema, jona vuosi alueelle teetettiin Pima-selvitys saastuneen maa-ainesen varalta. Selvitysen muaan 0,6m syvyydeltä otettujen maaperänäytteiden haitta-ainepitoisuudet alittavat Pima-asetusen (VNa 214/2007) ynnys- ja ohjearvot. Samalla tehdyn perustamistapaselvitysen muaan maaperä on auttaaltaan paalutettavaa 10-20m pituisin paaluin. (ins. tsto. Severi Anttonen/FCG Suunnittelu ja teniia, 04-2013) 5.5.1 VAK-suuronnettomuusrisin arviointi Kerava - Porvoo -rautatietä äytetään nyyisin Kilpilahden öljynjalostamon ja alueen teollisuuden säiliöjunauljetusiin. Radalla uljetetaan yli olmasosa Suomen vaarallisten aineiden uljetusista. Kaavamuutosalueen etäisyys Kerava - Porvoo -rautatiestä on noin 650 m 800 m. VAK-suuronnettomuusrisistä tehdyn selvitysen pohjalta voidaan todeta, että aavaalue ei sijoitu mahdollisen suuronnettomuusrisin vaiutusalueelle. Onnettomuussenaarioiden yhdistetyt vaiutusalueet ulottuvat selvitysen muaan oreintaan 550 m etäisyydelle Kerava - Porvoo - rautatiestä (VAK- suuronnettomuusselvitys maanäytön suunnittelun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consulting Oy, 2.6.2010). 5.6 Asemaaavamerinnät ja määräyset Kaavamerinnät ja -määräyset on esitetty liitteessä. Kaavamerinnät ja -määräyset noudattavat ympäristöministeriön antamia ohjeita. Man uppsattar att det förnyade varteret får bostäder för ca 250 nya invånare. Om barnfamiljer flyttar till varteret an detta ha onsevenser för anordnandet eller dimensioneringen av daghems- och solservicen. 5.5 Störande fatorer i miljön Enligt en utredning om bullret från vägtrafien i Sibbo(WSP LT-Konsultit Oy, 2006 och 2010) unde bullervärdena från Nicbyvägen och ring rondellen, i framtiden när Nicby utveclas, förutsätta att bullersydd anläggs i vartersområdet, om inte örhastigheten var så låg, 40 m/h. Kvartersstruturen syddar innergårdarna mot trafibullret. I varteret fanns det tidigare en servicestation, och därför har gjort en undersöning av jordmånen med tane på eventuella föroreningar. På området har tidigare funnits en servicestation och därför utarbetades en Pima-utredning i händelse av förorenad marsubstans. Enligt utredningen understeg halten sadliga ämnen i marsubstansprover tagna på 0,6 meters djup Pima-förordningens (VNa 214/2007) trösel och referensvärden. Enligt utredningen om grundläggningssätt sa jordmånen alltigenom pålas med 10-20 meters pålar (ins.tsto. Severi Anttonen/FCG Suunnittelu ja teniia, 04-2013) 5.5.1 Bedömning av risen för storolycor vid transport av farliga ämnen Kervo-Borgå-banan används nuförtiden för containertransporter med tåg från raffinaderiet i Söldvi och annan industri i området. På banan rör sig över en tredjedel av alla transporter av farliga ämnen i Finland. Avståndet från planändringsområdet till Kervo-Borgå-järnvägen är ca 650 800 m. Utifrån en utredning som gjorts om risen för storolycor vid transport av farliga ämnen an man onstatera att planområdet inte ligger inom influensområdet av en eventuell storolycsris. Enligt utredningen sträcer sig de sammanställda influensområdena i olycsfallsscenarierna till ett avstånd på högst 550 m från Kervo-Borgå-jänrvägen (VAK-suuronnettomuusselvitys maanäytön suunnittelun näöulmasta: Niilän rataosuus ja taso-risteyset. (storolycor ur maranvändningens synvinel: Nicby banavsnitt och planorsningar). Gaia Consulting Oy, 2.6.2010. 5.6 Planbetecningar och planbestämmelser Planbetecningarna och -bestämmelserna presenteras i bilaga. Planbetecningarna och -bestämmelserna följer Miljöministeriets anvisningar. 23