Marke&a Sundman

Samankaltaiset tiedostot
Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2014

KAKSIKIELISTEN KIRJASTOJEN YHTEISTYÖ

WHO-Koululaistutkimus 2014 WHO-Skolelevstudie 2014

Tehtävä 1 / Uppgift 1

Eduskunnan puhemiehelle

DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET. Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen

Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

Svarsprocent i enkäten bland de undersökta kommunerna, sammanlagt svar.

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2013

Mitä kaksikielinen koulu tarkoittaa? Leena Huss Hugo Valentin -keskus Uppsalan yliopisto

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? KAKSI TAI USEAMPIA KIELIÄ? Råd till flerspråkiga familjer. Neuvoja monikielisille perheille

Kommunal verksamhet och service nu på finska! Kunnallista toimintaa ja palveluita nyt myös suomeksi! Trosa kommun del i det finska förvaltningsområdet

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2009

JAKOBSTAD PIETARSAARI

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2008

ENGLANTI PALVELUKIELENÄ. Milla Ovaska, kansainvälisten asioiden päällikkö Antti Kangasmäki, ylikielenkääntäjä

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2015

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2012

Kielikylpy ja muu kaksikielinen toiminta Suomen kunnissa 2017

Asuntokunnat ja perheet 2007 TIETOISKU 9/2007. Sisällys

Kieliasiantuntijuus erikoistuneessa yhteiskunnassa -maisteriohjelma

Laura Arola Suomen laitos, Oulun yliopisto NUORTEN MONIKIELISYYS POHJOIS-RUOTSISSA - SAAMEN KIELTEN NÄKÖKULMIA

Ge ditt barn en gåva Språkkunskaper ger valfrihet. Anna lapsellesi lahja Kielitaito on valinnanvapautta. F o l k t i n g e t

Pöytäkirja Protokoll

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2016

Ruotsin kielen ja kielikylvyn maisteriohjelma

Språkbarometern Kielibarometri 2012

Filmhandledning från Svenska nu för svenskundervisningen Rekommenderas för åk 7-10

Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta / Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten Venäjän kielten ja kirjallisuuden valintakoe /

Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä

OHJEITA / ANVISNINGAR

Arkeologian valintakoe 2015

Eduskunnan puhemiehelle

Kielibarometri - Språkbarometern Tilasto-raportti / Statistisk rapport Kjell Herberts, Åbo Akademi,

Pienryhmässä opiskelu

Kielipalvelut-yksikkö TUTKINTOIHIN KUULUVAT KIELIOPINNOT. Asetuksen mukaiset kielitaitovaatimukset

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖMARKKINOILLA

OPPIAINEINFO. torstaina klo PR104

Kielipalvelut-yksikkö TUTKINTOIHIN KUULUVAT KIELIOPINNOT. Asetuksen mukaiset kielitaitovaatimukset

FOKUS. grammatik. Konjunktiot ja sanajärjestys

SPRÅKBAROMETERN KIELIBAROMETRI 2016

Till riksdagens talman

Juttu luistaa: åk 3-6

Vähittäismarkkinat hankkeen tilanne. NBS Workshop Antti Paananen

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto

Espoon kaupunki Pöytäkirja 252. Kaupunginhallitus Sivu 1 / 1

TUE VIHREIDEN KAMPANJAA KYMPILLÄ. LÄHETÄ TEKSTIVIESTI TUE10 NUMEROON


Espoon kaupunki Pöytäkirja 101

Eduskunnan puhemiehelle

KOULUTUSPALVELUJEN PALVELUOHJELMA PÄHKINÄNKUORESSA PROGRAMMET FÖR UTBILDNINGSTJÄNSTERNA I ETT NÖTSKAL

Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa. Oppilaiden huoltajille

Eduskunnan puhemiehelle

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja

SpråkBarometern KieliBarometri 2008

Eduskunnan puhemiehelle

Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2011

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖELÄMÄSSÄ 2007

Yhteenveto Espoon ruotsinkielisen väestön kehityksestä alkaen vuodesta 1999

Teoreettisen filosofian valintakoe 2015

HELSINGIN KAUPUNGIN KIRJAAMO HELSINGFORS STADS REGISTRATORSKONTOR Saapunut/Inkommit

OPETUSSUUNNITELMALOMAKE v0.90

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken?

Kielirikasteinen opetus Marja-Leena Kivelä, Oulun yliopisto

Eduskunnan puhemiehelle

Rajoista raameihin med hjälp av smidigt samarbete

PAKKAUSSELOSTE. Addex-Natriumklorid 235 mg/ml infuusiokonsentraatti, liuosta varten. Natriumkloridi

Päiväkotirauha Dagisfred

Eduskunnan puhemiehelle

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut

CAMPUS LYKEION LUKIOKAMPUS VAASASSA GYMNASIECAMPUS I VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats?

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Miljöministeriets förordning om byggnaders fukttekniska funktion 782/ Byggnadstillsynen i Pargas

Eduskunnan puhemiehelle

Kielistrategiasta toiminnasta

Suomesta äidinkielenä ja suomen äidinkielen opetuksesta Ruotsissa

39 31 muut: 137 Koepistejono *) yht muut: 155,5 Koepistejono 10 8 ensikertalaiset: 65,0 muut:73,25. yht.

SUBSTANTIIVIT (text 2, s. 35)

TEMA VALET 2014 MÅL. Valet

Diplomi-insinöörien ja arkkitehtien yhteisvalinta dia-valinta 2007 Insinöörivalinnan matematiikankoe, klo 14-17

Kooste lisäopetuksen opetussuunnitelman perusteluonnosta koskevasta palautteesta

Svenska rum -lautakunta / /2014

OMRÅDESEFFEKTIVITET OCH EXPLOATERINGSTALET ALUETEHOKKUUS JA TEHOKKUUSLUKU. k-m² eª = m². m²-vy

Elävä kaksikielisyys Levande tvåspråkighet. Sivistystoimen kaksikielisyysohjelma Bildningens tvåspråkighetsprogram

Eduskunnan puhemiehelle

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 10/ (7) Terveyslautakunta Tja/

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet

ECOSEAL-hanke. Raisa Tiilikainen ja Kaarina Kauhala. Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos

Tarvitaanko Suomessa kaksikielisiä

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

yht yht muut: 183 Koepistejono ,5 *) 3 2 yht muut: 177 Koepistejono 4 3 ensikertalaiset: 57 muut: 62

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

Transkriptio:

1

Marke&a Sundman 12.12.2013 Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk Tarvitaanko Suomessa kaksikielisiä kouluja? Selvitys kaksikielisten koulujen eduista ja haitoista suomenkielisten ja ruotsinkielisten kannalta 2

Vad menas med tvåspråkig skola? Mitä kaksikielisellä koululla tarkoitetaan? Skolan är avsedd för barn ur två (eller flera) olika språkgrupper. Koulun oppilaat puhuvat kahta eri kieltä. Eleverna undervisas turvis på båda gruppernas modersmål. Kaikki oppilaat saavat opetusta kummallakin kielellä. 3

Mål för tvåspråkig skola Kaksikielisen koulun tavoi6eet Målet är tvåspråkighet: Modersmålskompetens i S1 (förstaspråket) och mycket god kompetens i S2 (andraspråket) Tavoi6eena on kaksikielisyys: Äidinkielenomainen taito ensikielessä (L1) ja eri6äin hyvä taito toisessa kielessä (L2) 4

Tvåspråkiga skolor i Finland? Kaksikielisiä kouluja myös Suomeen? Intervju med Maria We&erstrand i Hbl hösten 2011: Varför finns inga tvåspråkiga skolor i Finland (som i Sverige)? Tvåspråkiga språkskolor i Helsingfors: finska + engelska/ franska/tyska/ryska Kaksikieliset koulut ovat tavallisia maailmalla miksi ei Suomessa? Suomenkieliset oppilaat voivat saada ruotsinkielistä kielikylpyopetusta 10 kaksikielisessä kunnassa. 5

Varför tvåspråkig undervisning? Miksi kaksikielistä opetusta? HS:s gallup: stort intresse för tvåspråkig undervisning bland finska familjer Språkkunskapernas ökade betydelse i världen Ökat antal tvåspråkiga elever i svenska skolor Suomenkielisten perheiden kiinnostus ruotsin kielen oppimiseen kaksikielisessä koulussa (HS- gallup) Monipuolisen kielitaidon kasvava merkitys maailmassa Suomen kaksikielisyys, kielitaitovaajmukset Kaksikielisten perhei6en ja lasten kasvava määrä 6

Tvåspråkig undervisning: e& effektvt sä& a& lära sig språk Ny syn på språkinlärning: Vi lär oss språk i naturliga kommunikatonssituatoner. Målet är kommunikatv färdighet, ej grammatsk korrekthet. Kieltä opitaan kieltä käy6ämällä: kuulemalla, puhumalla, lukemalla ja kirjoi6amalla luonnollisissa kielenkäy6öjlanteissa Tavoi6eena on kommunikajivinen kielitaito. 7

Rapportens syxe RaporJn tavoi6eet Diskutera fördelar och risker med tvåspråkiga skolor i Finland ur olika gruppers perspektv. Ge informaton om tvåspråkighet och tvåspråkiga skolor utgående från internatonella forskningsresultat. PohJa kaksikielisten koulujen etuja ja hai6oja Suomessa eri ryhmien kannalta. Jakaa Jetoa kaksikielisyydestä ja kaksikielisistä kouluista kansainvälisen tutkimuksen valossa. 8

Frågor - Kysymyksiä Vilka slag av tvåspråkiga skolor finns i USA och Europa? Vad är målet för tvåspråkiga skolor? Vilka erfarenheter har man av elevernas språkutveckling och skolframgång? Mitä kaksikielisen koulun malleja on käytössä eri maissa? Mitä tavoi6eita kaksikielisillä kouluilla on? Mitä tutkimukset kertovat kaksikielisten koulujen oppilaiden kielitaidosta ja koulumenestyksestä? 9

Erfarenheter av svenskt språkbad Kokemuksia kielikylvystä Skillnad Tll tvåspråkig skola: alla elever har finska som modersmål. Undervisningen sker på svenska och på finska. Resultat: mycket goda kunskaper i svenska och normal modersmålskompetens i finska Kielikylvyssä kaikki oppilaat ovat suomenkielisiä. Opetusta annetaan ruotsiksi ja suomeksi. Tulokset: eri6äin hyvä ruotsin kielen taito, erinomainen äidinkielen taito ja hyvät oppimistulokset 10

Tvåspråkiga familjer och barn Suomen kaksikieliset perheet Äktenskap över språkgränsen synnerligen vanliga bland svenskspråkiga (45 % av männen, 35 % av kvinnorna) De flesta barn i dessa familjer blir tvåspråkiga. Majoriteten av barnen väljer svensk skola. Kaksikieliset avioliitot tavallisia ruotsinkielisten keskuudessa (45 % miehistä, 35 % naisista) Lapsista tulee yleensä kaksikielisiä (kielitaito vaihtelee). Yli puolet kaksikielisten perhei6en lapsista valitsee ruotsinkielisen koulun. 11

Tvåspråkiga barn i svenska skolor Ruotsinkielisten koulujen kaksikieliset oppilaat Ca 1/3 av alla elever i de svenska skolorna i Finland är tvåspråkiga eller finskspråkiga. Andelen varierar kraxigt i olika delar av landet: i Helsingfors är den drygt 50 %. Keskimäärin 1/3 kaikista ruotsinkielisten koulujen oppilaista on kaksikielisiä tai suomenkielisiä. Osuus vaihtelee paljon aluei6ain ja koului6ain: Helsingissä keskimäärin runsaat 50 %. 12

Vilka barn ska gå i svensk skola? Keille ruotsinkielinen koulu on tarkoite6u? Svenska skolor är avsedda för svenskspråkiga elever. Kan en skola med många tvåspråkiga elever fungera som e& svenskt rum? Är svensk skola rä& skola för alla tvåspråkiga elever? Ruotsinkielisten koulujen oppilaiden oletetaan osaavan ruotsia jo kouluun tullessaan. Koulu ei voi yksin antaa lapselle ruotsin tai suomen kielen taitoa. Onko ruotsinkielinen koulu oikea koulu kaikille kaksikielisille? 13

Innehållet i den svenska rapporten 1. Inledning 2. SpråksituaTonen i Svenskfinland 3. Deba&en om tvåspråkiga skolor i Finland 4. Om tvåspråkighet 5. Tvåspråkiga skolor i världen 6. Flerspråkig undervisning i Europa 7. Flerspråkig undervisning i Finland 8. Sammanfa&ning och slutsatser 14

Suomenkielinen rapori: sisältö 1. Johdanto 2. Suomen kaksikieliset perheet 3. Kaksikielisyyden vaikutus lapsen kehitykseen 4. Kaksikielinen koulu: puolesta ja vastaan 5. Kaksikielisen koulun malleja maailmalla 6. Päätelmät 15

Fördelar med tvåspråkighet (1) Kaksikielisyyden etuja (1) Tvåspråkighet = hög kompetens i två olika språk Många myter och missuppfa&ningar om tvåspråkighet Vetenskapligt resultat: dubbel språkkunskap har kognitva fördelar för barn och vuxna Kaksikielisyys = erinomainen taito kahdessa kielessä Paljon väärinkäsityksiä kaksikielisyydestä Keskeinen tutkimustulos: kahden kielen taito kehi6ää lapsen ja aikuisen kognijivisia taitoja 16

Fördelar med tvåspråkighet (2) Kaksikielisyyden etuja (2) Möjlighet a& studera och arbeta på båda språken > en stark fördel på arbetsmarknaden Förmåga a& förstå andra nordiska språk Tillgång Tll två olika kulturer och människorelatoner över språkgränsen Mahdollisuus opiskella ja harrastaa molemmilla kielillä Kahden kielen taito on vahva etu työmarkkinoilla Kyky ymmärtää myös muita pohjoismaisia kieliä Kaksi eri kul6uuria, ihmissuhteita yli kielirajan 17

Finländsk modell för tvåspråkig skola (1) Ehdotus kaksikielisen koulun malliksi (1) Båda språkgrupperna är lika stora: hälxen (½) av eleverna är svenskspråkiga eller tvåspråkiga, andra hälxen finskspråkiga. I början ges ca 90 % av undervisningen på svenska, senare ges ca 50 % på svenska och ca 50 % på finska. Baskunskaperna i svenska och finska skaffas vid behov genom språkbad i daghem och förskola. Puolet oppilaista on suomenkielisiä, loput ruotsinkielisiä tai kaksikielisiä. Suurin osa opetuksesta tapahtuu ruotsiksi, etenkin alkuvaiheessa. Tarvi6ava toisen kielen taito hankitaan kielikylvyssä esikoulussa. 18

Finländsk modell för tvåspråkig skola (2) Ehdotus kaksikielisen koulun malliksi (2) Båda språken och båda kulturerna är lika synliga i skolans verksamhet och värderas i lika hög grad. Den finlandssvenska och den finska identteten är lika värdefulla och bejakas på lika sä& av skolan. Molemmat kielet ja molemmat kul6uurit ovat yhtä arvokkaita ja näkyvät yhtä lailla koulun toiminnassa. Koulu kunnioi6aa kunkin lapsen omaa idenjteewä: suomenruotsalainen ja suomalainen idenjteew ovat yhtä arvokkaita. 19

Fördelar med tvåspråkig skola (1) Kaksikielisen koulun etuja (1) Finska barn / Suomenkieliset lapset: Möjlighet a& Tllägna sig mycket god kompetens i svenska Bä&re arbetsmöjligheter i det tvåspråkiga Finland Allmänna fördelar av tvåspråkighet Mahdollisuus saavu6aa erinomainen ruotsin kielen taito Paremmat työmahdollisuudet kaksikielisessä Suomessa Kaksikielisyyden yleiset edut 20

Fördelar med tvåspråkig skola (2) Svenska och tvåspråkiga barn Möjlighet a& Tllägna sig kognitv språkkompetens i båda språken KogniTva och andra fördelar av tvåspråkighet Goda arbetsmöjligheter i det tvåspråkiga Finland Möjlighet a& bevara den egna identteten (finsk, finlandssvensk eller tvåspråkig) 21

Fördelar för samhället (1) Yhteiskunnallisia etuja (1) En fördel om så många som möjligt behärskar landets båda språk Språkgrupperna kommer närmare varandra och fördomarna mot den andra folkgruppen minskar. Maalle on eduksi, jos mahdollisimman moni osaa puhua maan molempia kieliä. Kieliryhmät lähestyvät toisiaan ja toista kansanryhmää koskevat ennakkoluulot vähenevät. 22

Fördelar för samhället (2) Yhteiskunnallisia etuja (2) Möjlighet för eleverna a& läsa flera främmande språk i skolan Bä&re svensk service i landet om flera finskspråkiga behärskar svenska Oppilaat voivat opiskella koulussa useampia vieraita kieliä. Ruotsinkieliset voivat saada parempaa palvelua äidinkielellään, jos useampi suomenkielinen osaa ruotsia. 23

Risker med tvåspråkig skola (1) Kaksikielisen koulun uhkia (1) Om tvåspråkiga barn väljer tvåspråkig skola kan elevunderlaget i en del svenska skolor minska. > Skolor kan hotas av nedläggning. Tvåspråkiga skolor kan locka lärare från svenska skolor. > Lärarbristen i svenska skolor kan bli värre. Jos kaksikieliset lapset valitsevat kaksikielisen koulun, ruotsinkielisten koulujen oppilasmäärä vähenee. Jos ruotsinkielisiä ope6ajia hakeutuu kaksikieliseen kouluun, ruotsinkielisten koulujen ope6ajapula pahenee. 24

Risker med tvåspråkig skola (2) Kaksikielisen koulun uhkia (2) Den finlandssvenska identteten kan försvagas hos svenskspråkiga barn och ungdomar som går i en tvåspråkig skola > Konsekvenser för deras språkval i framtden > Minskat antal svenskspråkiga Kaksikielisessä koulussa ruotsinkielisten oppilaiden kieli- idenjteew saa6aa muu6ua. > Seurauksia heidän tuleville kielivalinnoilleen (parisuhde, työpaikka, lapset) 25

AlternaTva lösningar Kaksikielisen koulun vaihtoehtoja Flera svenska språkbadsklasser för finska barn Ruotsinkielisen kielikylpyopetuksen lisääminen Tvåspråkiga skolor för bara finska och tvåspråkiga elever: minst ½ av undervisningen ges på svenska Suomenkielisille ja kaksikielisille tarkoitetut kaksikieliset koulut: vähintään ½ opetuksesta ruotsiksi CLIL = content and language integrated learning: En del av undervisningen i finska skolor ges på svenska. Osa suomenkielisten koulujen opetuksesta annetaan ruotsiksi. 26

TACK! 27

28