N SR-Raudan orttelin asemaaavamuutos N Detaljlaneändring för SR-Rauta-varteret Asemaaavaselostus Detaljlanebesrivning NÄKYMÄ ISO KYLÄTIELTÄ 0.2.20 6 KORTTELI 0 VTESUUNNITELMA
Asia/Ärende /20 Kaavarajausen muaan asemaaava osee seuraavia iinteistöjä: :5, :6, :, 2:7 ja :26 Niilässä. Kiinteistöt sijaitsevat asemaaavan orttelin 0 alueella. Asemaaavan muutosella muodostuu asuinraennusten orttelialuetta (A) seä asuinerrostalojen orttelialuetta (AK) ortteliin0 seä atualuetta. Asemaaava orvaa voimassa olevan asemaaavan (ent. raennusaava vahvistettu 972). joa on osittain toteutunut, mutta vanhentunut Tämä selostus liittyy 0.2.20 äivättyyn asemaaavaarttaan (: 000). Kaavaselostus seä aavaartta määräysineen julaistaan unnan internet-sivuilla: www.sioo.fi/asemaaavat/ Selostusen valouvat Sioon unnan aavoitusysiö Selostusen on laatinut Jaro Lyytinen yhteistyössä Aritehtitoimisto Harris & Kjisi Oy/Henna Kemaisen anssa ja sen on ääntänyt ruotsisi ääntäjä Monia Suoinen. Kaavan laatijat: Sioon unta/sibbo ommun Jaro Lyytinen, aavoitusaritehti aritehti SAFA, YKS 87 Matti Kanerva, aavoitusäälliö aritehti SAFA Aritehtitoimisto Harris & Kjisi Oy Enligt lanens avgränsning berör detaljlanen följande fastigheter: :5, :6, :, 2:7 och :26 i Nicby. Fastigheterna är belägna i varter 0 i detaljlanen. Genom ändringen av detaljlanen bildas ett vartersområde för bostadshus (A) samt ett vartersområde för flervåningshus (AK) i varter 0 samt ett gatuområde. Detaljlanen åsidosätter den gällande detaljlanen (f.d. byggnadslanen som fastställdes 972), vilen har genomförts delvis men är föråldrad. Besrivningen gäller detaljlaneartan (: 000) daterad 0.2.20. Planbesrivningen samt lanartan med bestämmelser ubliceras å ommunens webblats: www.sibbo.fi/detaljlaner/ Fotografier Sibbo ommuns lanläggningsenhet Besrivningen har sammanställts av Jaro Lyytinen i samarbete med Aritehtitoimisto Harris & Kjisi Oy/Henna Kemainenoch översatts till svensa av Monia Suoinen. Planens beredare: Sioon unta/sibbo ommun Jaro Lyytinen, lanläggningsaritet aritet SAFA, YKS 87 Matti Kanerva, lanläggningschef aritet SAFA Aritehtitoimisto Harris ja Kjisi Oy
Kaavarosessi ja äsittelyvaiheet - Planrocess och behandlingsseden Kaavatyö vireille ja OAS Planarbetet anhängigt och PDB Kuulutus/Kungörelse 6.5.20 Kaavan valmisteluvaihe Planens beredninsede Maanäyttöjaosto/Maranvändningssetionen 2.6.20 Valmisteluaineisto nähtävillä/beredningsmaterialet läggs fram (62 ) 2.8. - 9.9.20 Kaavaehdotus Planförslaget Maanäyttöjaosto/Maranvändningssetionen 27..20 Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen 0.2.20 Kaavaehdotus nähtävillä/planförslaget läggs fram (65 )..20 -.2.20 Vastineet lausuntoihin ja muistutusiin Bemötanden till utlåtanden och anmärningar Maanäyttöjaosto/Maranvändningssetionen 0.2.20 Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen 25.8.205 Kaavan hyväsyminen Godännande av lanen Valtuusto/Fullmätige
Perus ja tunnistetiedot. Tunnistetiedot Kunta: Sioon unta Kunnanosa: Niilä Kiinteistöt: R:No :5, :6, :, 2:7 ja :26. Kaavan nimi: N SR-Raudan orttelin asemaaavamuutos Kaavanumero: N Bas- och identifiationsugifter. Identifiationsugifter Kommun: Sibbo ommun Kommundel: Nicby Fastigheter: R:Nr :5, :6, :, 2:7 och :26. Planens namn: N Detaljlaneändring för SR-Rauta-varteret Plan nr: N.2 Kaava alueen sijainti Noin 0,9 hehtaarin suuruinen aavamuutosalue sijaitsee Sioon suurimman taajaman ja hallinnollisen esusen Niilän esustassa, Ison Kylätien varrella. Alue äsittää voimassa olevan asemaaavan muaisen orttelin 0. Alue rajautuu idässä Isoon Kylätiehen, etelässä Mixintiehen, lännessä Svärdfältinoluun ja ohjoisessa Eläeläisoluun.. Asemaaavan taroitus Asemaaavamuutos on Sioon aavoitusohjelman 20-206 ohde nro N. Kaavatyön taroitus on mahdollistaa SR-Raudan orttelin uudistaminen ja täydennysraentaminen vastaamaan nyyisiä asumisen ja liieraentamisen tareita. Taroitusena on mahdollistaa asuinerrostalojen raentaminen ortteliin. Tavoitteena on tehostaa Niilän esustassa sijaitsevan orttelin raentamista taajamauvallisesti soveltuvin einoin..2 Planområdets läge Det ca 0,9 ha stora lanändringsområdet är beläget intill orsningen av Stora Byvägen och Nicbyvägen i Nicby, som är den största tätorten och centrumet för förvaltning i Sibbo. Detaljlanens ändringsområde ligger längs Stora Byvägen i centrum av Nicby, som är den största tätorten och centrumet för förvaltning i Sibbo. Området omfattar varter 0 i den gällande detaljlanen. Området gränsar i öster till Stora Byvägen, i söder till Mixvägen, i väster till Svärdfältsstigen och i norr till Pensionärsstigen.. Detaljlanens syfte Ändringen av detaljlanen är objet nr N i Sibbo ommuns lanläggningsrogram 20 206. Syftet med lanarbetet är att göra det möjligt att förnya och omletteringsbygga SR-Rauta-varteret så att det motsvarar dagens behov av bostads- och affärsbyggande. Planen sa göra det möjligt att uföra bostadshus i flera våningar i varteret. Ett annat mål är att effetivisera byggandet av ett varter i Nicby centrum med iattagande av metoder som lämar sig för tätortsbilden. 2
Kaava-alueen sijainti, aava-alue rajattu unaisella oasarttaan. Planändringsområdets läge, lanområdet avgränsat med rött å guidearta. Kaava-alue meritty unaisella nuolella ilmauvaan. Kuva on idästä länteen. Planområdet med röd il å flygbilden. Bilden är tagen från öst mot väst.
. Sisällysluettelo KAAVAPROSESSI JA KÄSITTELYVAIHEET... PERUS JA TUNNISTETIEDOT...2. Tunnistetiedot...2.2 Kaava alueen sijainti...2. Asemaaavan taroitus...2. Sisällysluettelo....5 Liiteluettelo...5.6 Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista...5 2. TVISTELMÄ...8 2. Kaavarosessin vaiheet...8 2.2 Asemaaava...8. SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT...9. Suunnittelualueen yleisuvaus...9.. Luonnonymäristö... 9..2 Raennettu ymäristö... 9.. Erityisiirteet ja ymäristön häiriöteijät... 0.. Maanomistus....2 Suunnittelutilanne...2.2. Maauntaaava... 2.2.2 Yleisaava... 2.2. Asemaaava....2. Raennusjärjestys....2.5 Pohjaartta.... ASEMAKAAVASUUNNITTELUN VAIHEET...6. Asemaaavan suunnittelun tarve...6.2 Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat äätöset...6. Osallistuminen ja yhteistyö...6.. Osalliset... 6..2 Vireille tulo... 6.. Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt... 6. Asemaaavan tavoitteet...7.. Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset... 7..2 Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet... 7.. Prosessin aiana syntyneet tavoitteet... 8 5. ASEMAKAAVAN KUVAUS...9 5. Kaavan raenne...9 5.. Mitoitus... 9 5..2 Palvelut... 20 5.2 Ymäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen...20 5. Aluevarauset...20 5.. Korttelialueet... 20 5..2 Muut alueet... 20 5. Kaavan vaiutuset...2 5.. Vaiutuset raennettuun ymäristöön... 2 5..2 Vaiutuset luonnonymäristöön... 22 5.. Vaiutuset untatalouteen... 22 5.5 Ymäristön häiriöteijät...26 5.5. VAK-suuronnettomuusrisin arviointi... 26 5.6 Asemaaavamerinnät ja määräyset...27 6 ASEMAKAAVAN TOTEUTUS...28 6. Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat...28 6.2 Toteuttaminen ja ajoitus...28 6. Toteutusen seuranta...28
.5 Liitteet. OAS 2. Puti- ja johtoartta. Voimassa oleva / oistuva asemaaavat (raennusaava). Asemaaavaartta 5. Asemaaavan merinnät ja määräyset 6. Havainneuvat (asemaiirros, aluejulisivut, leiausia ja D-uvia) Asemaiirros mittaaavassa :000 7. Raennettavuusselvitys, Insinööritoimisto Pohjateniia Oy, 20 8. Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennemeluselvitys, Promethor Oy, 200 9. Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys, Promethor Oy, 200.6 Luettelo aavaa osevista asiairjoista, selvitysistä ja lähdemateriaalista Katsaus Sioon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, 8.8.2009 Niilän esustan liienneveroselvitys. Sito Oy, 20 Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Sioon unnan ulttuuriymäristö- ja raennuserintöselvitys. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ymäristötoimisto Oy, 2006 Sioon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 ja 200 Niilän ydinesustan uudisraennusten maisemauvalliset vaiutuset, Maisema-aritehtitoimisto Vainio, 20 Sioon Niilän liienneselvitys- ja suunnitelma. Sito Oy, 20 Niilän ydinesustan uudisraennusten maisemauvalliset vaiutuset, Maisema-aritehtitoimisto Vainio, 20 Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys, Promethor Oy, 200 Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennemeluselvitys, Promethor Oy, 200 VAK- suuronnettomuusselvitys maanäytön suunnittelun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consulting Oy, 2.6.200 Raennettavuusselvitys, Insinööritoimisto Pohjateniia Oy, 20 5
. Innehållsförtecning. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER...2. Identifiationsugifter...2.2 Planområdets läge...2. Detaljlanens syfte...2. Innehållsförtecning....5 Bilagor...5.6 Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör lanen...5 2. SAMMANDRAG...8 2. Olia seden i lanrocessen...8 2.2 Detaljlanen...8. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN...9. En allmän besrivning av laneringsområdet...9.. Naturmiljön... 9..2 Den byggda miljön... 9.. Särdrag och störande fatorer i miljön... 0.. Marägoförhållanden....2 Planeringssituationen...2.2. Landsaslan... 2.2.2 Generallan... 2.2. Detaljlan....2. Byggnadsordning....2.5 Grundarta.... OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN...6. Behovet av detaljlanering...6.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna...6. Deltagande och samarbete...6.. Intressenter... 6..2 Anhängiggörande... 6.. Deltagande och växelveran... 6. Mål för detaljlanen...7.. Innehållsrav enligt maranvändnings- och bygglagen... 7..2 Mål enligt utgångsmaterialet... 7.. Mål som uommit under rocessen... 8 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN...9 5. Planens strutur...9 5.. Dimensionering... 9 5..2 Service... 20 5.2 Unåendet av målen för miljöns valitet...20 5. Områdesreserveringar...20 5.. Kvartersområden... 20 5..2 Övriga områden... 2 5. Planens onsevenser...2 5.. Konsevenser för den byggda miljön... 22 5..2 Konsevenser för naturmiljön... 22 5.. Konsevenser för ommuneonomin... 22 5.5 Störande fatorer i miljön...26 5.5. Bedömning av risen för storolycor vid transort av farliga ämnen... 26 5.6 Planbetecningar och lanbestämmelser...27 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN...28 6. Planer som styr och åsådliggör genomförandet...28 6.2 Genomförande och tidslanering...28 6. Uföljning av genomförandet...28 6
.5 Bilagor. PDB 2. Rör- och ledningsarta. Gällande/utgående detaljlan (byggnadslan). Detaljlanearta 5. Betecningar och bestämmelser i detaljlanen 6. Illustrationer (situationslan, områdesfasader, genomsärnings- och D-bilder). Situationslanen är i salan :000. 7. Raennettavuusselvitys, Insinööritoimisto Pohjateniia Oy, 20 8. Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennemeluselvitys, Promethor Oy, 200 9. Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys, Promethor Oy, 200.6 Förtecning över handlingar, utredningar och ällmaterial som berör lanen Katsaus Sioon Niilän osayleisaava-alueen maiseman historiaan. Museovirasto. Niilän esusta-alueen ideasuunnitelma. Aritehtitoimisto Jua Turtiainen Oy, Trafix Oy ja Maisema-aritehdit Byman ja Ruoonen Oy, 8.8.2009 Niilän esustan liienneveroselvitys. Sito Oy, 20 Niilän maisemaselvitys. Suunnitteluesus Oy, 2002 Sioon unnan ulttuuriymäristö- ja raennuserintöselvitys. Aritehtitoimisto Lehto Peltonen Valama Oy ja Ymäristötoimisto Oy, 2006 Sioon tieliienteen meluselvitys. WSP LT-Konsultit Oy, 2006 ja 200 Niilän ydinesustan uudisraennusten maisemauvalliset vaiutuset, Maisema-aritehtitoimisto Vainio, 20 Sioon Niilän liienneselvitys- ja suunnitelma. Sito Oy, 20 Niilän ydinesustan uudisraennusten maisemauvalliset vaiutuset, Maisema-aritehtitoimisto Vainio, 20 Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys, Promethor Oy, 200 Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennemeluselvitys, Promethor Oy, 200 VAK- suuronnettomuusselvitys maanäytön suunnittelun näöulmasta: Niilän rataosuus ja tasoristeyset. Gaia Consulting Oy, 2.6.200 Raennettavuusselvitys, Insinööritoimisto Pohjateniia Oy, 20 7
9 2. Tiivistelmä 2. Sammandrag 2. Kaavarosessin vaiheet 2. Olia seden i lanrocessen Kaavatyö sisältyy Sioon aavoitusohjelmaan 20-206. Kaavatyö uulutettiin vireille ja aavan osallistumis- ja arviointisuunnitelma asetettiin nähtäville 6.5.20. Valmisteluaineisto oli nähtävillä 2.8. 9.9.20. Planarbetet ingår i Sibbo ommuns lanläggningsrogram för åren 20 206. Planarbetet ungjordes anhängigt och rogrammet för deltagande och bedömning lades fram offentligt 6.5.20. Asemaaavan ehdotus oli nähtävillä..20 -.2.20. Kaavaehdotusesta saatiin muistutusia 0 ja lausuntoja aaletta. Kaavoitusjaosto on hyväsynyt asemaaavan oousessaan 0.2.20 unnanhallitusen äsittelyyn. Beredningsmaterialet var framlagt under tiden 2.8. 9.9.20. Förslaget till detaljlan var framlagt..20 -.2.20. Om lanförslaget inlämnades 0 anmärningar och utlåtanden. Kunnanhallitus on hyväsynyt asemaaavan oousessaan xx.xx.205 valtuuston äsittelyyn. På sitt sammanträde 0.2.205 godände lanläggningssetionen detaljlanen för behandling av ommunstyrelsen. Kommunstyrelsen godände xx.xx.205 detaljlanen för behandling av fullmätige. 2.2 Asemaaava 2.2 Detaljlanen t Asemaaavassa osoitetaan asuinraentamisen orttelialue jolla mahdollistetaan I-IV-errosisten errostalojen raentaminen seä ienemien 6,5 I-errosisten liieraennusmassojen toteuttaminen Iso Kylätien varteen. Raentamisen toteutuessa aavan sallimassa laajuudessa (9000 6, -m2) orttelitehouudesi e muodostuu,0. 6, Korttelialueen inta-ala on n. 8890 tm2. Raennusalat rajataan ohjois eteläsuuntaisiin raennusalueisiin. Näiden väliin jää yhteisiha leiiaioineen ja orttelin 25,2 sisäisiä ujia, joihin ysäöinti on sijoitettu ymärille. Katutasossa Iso Kylätien varrella sallitaan liie- ja 20 8 6,2 I detaljlanen anvisas ett vartersområde för bostadsbyggande där det är tillåtet att uföra flervåningshus med våningstalet I IV samt att lacera mindre affärsbyggnadsmassor med våningstalet 5,9I längs Stora Byvägen. Om byggandet genomförs i den omfattning som lanen tillåter (9000 vy-m2) är varterseffetiviteten e =,0. Kvarterets areal är ca 8 890 m2. Byggnadsytorna avgränsas till byggnadsområden i ritningen norr-söder. Mellan dessa varstår en gemensam Nuorisotalo t gårdslan med lelats och vartersinterna t gränder ring t vila Päiväoti areringen t har förlagts. Affärs- och bostadsloaler iha Päiväoti,5 +.2 Iso Kylätie t,6 t, t 5, 26 26,8 t 25 00 -m 2 I ELÄKELÄISTENPOLKU IV 5, +5.0 5,0 I, 2,6 2 2,7 +2.7 A A +2.5 +2.0 SVÄRDFÄLTINPOLKU I 00 -m 2 I +22.0 I +9.0 9,7 28 a +2. +8.0 a 600 -m 2 +8.0 I 8,0 +8.0 var 600 -m 2 a I IV var elastustie var MIXINTIE +7.5 yhteisiha +7.8 6, +8.0 +8. var 8 a 650 -m 2 +5.0 750 -m 2 IV IV yr I I liietilaa liietilaa I, 7 a +. ISO KYLÄTIE t t t ar ar Linja-autoas t 2,5 2 :000 8 t 2,2 7 6,9 HAVAINNE :000,8 2,2 t,6
asuinraentaminen. Tonttiliittymät ovat Mixintielle, huolto ja elastusajoyhteys on myös Eläeläisolulta ohjoisautta. Olemassa olevat raennuset esitetään vaieasti orjattavissa olevina ja asuinerrostaloäyttöön huonosti tai täysin soveltumattomina urettavisi.. Suunnittelun lähtöohdat. Suunnittelualueen yleisuvaus Suunnittelualue on Niilän taajamaesusta-aluetta. Itäosastaan ortteli liittyy Iso Kylätien varren vanhoista asierrosisista uutaloista muodostuvaan oonaisuuteen. Maasto lasee orttelissa itään ohti Iso Kylätietä ja Sioonjoilaasoa. Muutosalueella on toiminnassa oleva rautaaua, jona uuden sijainnin mt 8, Öljytien, varteen mahdollistava aavatyö on äynnissä. Naaurustossa on asumista, seä omaoti-, rivi- että errostaloja, auallisia alveluja ja äiväoti seä senioriasumista ja seurauntatiloja. Samoin vieressä on lähivuosina siirtyvät linja-auto- ja tasiasemat. Korttelin lähiymäristössä sijaitsee merittävä osa Niilän unnallisista ja auallisista alveluista. Päiväoti, oulu, luio, irjasto, terveysasema seä äivittäistavaraauan alvelut ovat helosti saavutettavissa ävellenin... Luonnonymäristö Korttelissa ei ole mainittavia luontoarvoja. Korttelin raentamattomat osat on lähes oonaan asfaltoituja tai hieaenttää. Alueella ei ole asvillisuutta reuna-alueen ientä uustoa ja ensaioa luuun ottamatta. Asemaaava-alue sijaitsee Nordanå:n I-luoan ohjavesialueen reunalla, jolla on varavedenottamon aia. får byggas å gatulan längs Stora Byvägen. Tomtanslutningarna går till Mixvägen, medan service- och räddningsförbindelser även går via Pensionärsstigen i norr. De befintliga byggnaderna läggs fram som objet som är svåra att renovera och som lämar sig dåligt eller inte alls för flervåningshus och därför sa rivas.. Utgångsunter för laneringen. En allmän besrivning av laneringsområdet Planeringsområdet är ett område för utvidgningen av Nicby tätort. I den östra delen ansluter varteret till en gru av gamla trähus i två lan längs Stora Byvägen. Inom varteret sluttar terrängen österut mot Stora Byvägen och Sibbo ådal. I ändringsområdet drivs en järnaffär. Det ågår ett lanarbete som sa göra det möjligt för järnaffären att flytta till Oljevägen, landsväg 8. I grannfastigheterna finns bostäder; både egnahemshus, radhus och flervåningshus, ommersiella servicen och daghemmet samt seniorboende och församlingens loaler. Buss- och taxistationerna är ocså närä och ommer att flytta bort under de närmaste åren. I näromgivningen ring varteret finns en betydande del av de ommunala och ommersiella tjänsterna i Nicby. Inom behändigt romenadavstånd finns daghem, sola, gymnasium, bibliote, hälsocentral och dagligvaruaffärer... Naturmiljön Kvarteret har inga nämnvärda naturvärden. De obebyggda delarna av varteret när nästan helt asfalterade eller gruslaner. I området finns ingen vegetation så när som å ett litet trädbestånd och busage i utanten. Detaljlaneområdet ligger i anten av Nordanå grundvattensområde av I-lass, var det finns reservvattentag. 9
..2 Raennettu ymäristö Iso Kylätien varressa sijaitseva asierrosinen, itä, satulaattoinen raattu liieraennus on vuodelta 9. Se on Sioon unnan ulttuuriymäristö- ja raennuserintöselvitysessä arvotettu maiseman ja ymäristöoonaisuuden annalta täreäsi (luoa 2). Raennus on osa Iso Kylätien oonaisuutta ja se ajalleen tyyillinen myöhemmästä laajennusosasta huolimatta. Raennus on varsinin erustusiltaan ja muutenin huonossa unnossa eiä raennus vastaa alueen ehittämiselle asetettuja tavoitteita. Itäuolisella tontilla on lisäsi asi evytraenteista varastoraennusta. Länsiuolinen tontti on raentamaton ja toimii tällä hetellä ysäöintialueena. Osana asemaaavatyötä on maaerän saastumista selvitetty, seä aava-alueella toimivan rautaauan että eteläuoleisen entisen huoltoaseman vuosi, eiä maaerän saastumisen ohjearvoja ole ylitetty. Liienteellisesti suunnittelualue tueutuu Iso Kylätiehen ja Mixintiehen. Huolto- ja elastusyhteydet raennusaioille on myös Svärdfältinolun ja Eläeläistenolun autta... Erityisiirteet ja ymäristön häiriöteijät Kaavamuutosalueen etäisyys Kerava - Porvoo -rautatiestä, jota äytetään toistaisesi vain säiliöjunille Sjöldviin öljynjalostamolle, on noin 200 m. Rataliienne vähäisyytensä vuosi ei aiheuta merittävää meluhaittaa nyytilanteessa. Ratatärinän vaiutuset orttelissa maaerään ja sitä autta raennusten erustamiseen on selvitetty seä Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitysessä (Promethor Oy) että Raennettavuusselvitysessä (Insinööritoimisto Pohjateniia Oy)... Maanomistus Asemaaavan muutos osee iinteistöjä :5, :6, :, 2:7 ja :26. Itäuolinen tontti, iinteistö :5 on Raniho Oy:n omistusessa. Läntinen tontti seä lout iinteistöt (atualuetta) ovat Sioon unnan...2 Den byggda miljön Längs Stora Byvägen finns en lång affärsbyggnad i två våningar med sadelta och utsad fasad från år 9. I utredningen om ulturmiljö och byggnadsarv i Sibbo ommun har byggnaden lassificerats som vitig för landsaet och miljön (lass 2). Byggnaden är en del av helheten längs Stora Byvägen och tyis för sin tid trots att den utvidgats senare. Byggnaden är i dåligt sic, särsilt om man ser till grunden men ocså för övrigt, och den tillgodoser inte de mål som ställts för utveclingen av området. På tomten i öster finns därtill två lättonstruerade lagerbyggnader. Tomten i väster är obebyggd och fungerar för närvarande som areringsområde. Som en del av detaljlanearbetet har man utrett jordmånens förorening både för den å lanområdet versamma järnhandelns del och för den före detta servicestationens del, som ligger å södra sidan. Ritvärdena för förorening av jordmånen har inte översridits. Trafimässigt stödjer sig laneringsområdet å Stora Byvägen och Mixvägen. Service- och räddningsförbindelser går till bygglatserna även över Svärdfältsstigen och Pensionärsstigen... Särdrag och störande fatorer i miljön Planändringsområdets avstånd från Kervo-Borgå-järnvägen, vilen tillsvidare bara används för containertåg till oljeraffinaderiet i Söldvi, är ca 200 m. På grund av sårbanans ringa trafi föreommer det inte bullerolägenhet i dagens läge. Vilen effet vibrationen från banan har å jordmånen och därigenom för anläggandet av husgrunderna har utretts både Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys (Promethor Oy) och Raennettavuusselvitys (Insinööritoimisto Pohjateniia Oy)... Marägoförhållanden Ändringen av detaljlanen gäller fastigheterna :5, :6, :, 2:7 och :26. Tomten i öster, fastighet :5, ägs av Raniho Oy. Tomten i väster samt de övriga fastigheterna (gatuområde) ägs av Sibbo ommun. 0
mä Mixinmmalla. nittelualue aisuudesenteeltä. xina. Niilän esustan ajallisesti monierrosista Näymä Iso Kylätieltä ohjoiseen. Tontti raennetta. uiden taana Tidsmässigt flersitig strutur i Nicby centrum. uvan esellä, adun vasemmalla uolella. Iso Kylätien varren asierrosisia uutaloja. Näymä tontin reunalta ohti Niilän esustaa. Iso Kylätien varressa sijaitseva asierrosinen, satulaattoinen raattu liieraennus v. 9. Raennus on mm. erustusiltaan Iso Kylätien varressa sijaitseva asierrosinen, satula- den annalta täreäsi (luoa 2). Raennus on ajalleen erittäin huonossa unnossa. Affärsbyggnaden i två våningar med raad fasad och sadelta vid Stora Byvägen är från år 9. attoinen liieraennus on vuodelta 9. Se on tyyillinen myöhemmästä laajennusosasta huolimatta ja Byggnadenraattu är i mycet dåligt sic bl.a. när det gäller fundamenten. Sioon unnan ulttuuriymäristö- ja raennuserintösel- se on osa Iso Kylätien oonaisuutta. Raennus on erustusiltaan huonossa unnossa ja se halutaan uraa. vitysessä arvotettu maiseman ja ymäristöoonaisuu- KORTTELI 0 VTESUUNNITELMA Näymä Iso Kylätieltä ohjoiseen, ny. linja-autoasema vasemmalla ja suunnittelualue sen taana. Vy från Stora Byvägen, busstationen till vänster och laneringsområdet baom den. Näymä Iso Kylätieltä ohjoiseen. Tontti uiden taana uvan esellä, adun vasemmalla uolella. Iso ton
.2 Suunnittelutilanne.2. Maauntaaava Ymäristöministeriön 5.2.200 vahvistamassa Itä-Uudenmaan maauntaaavassa suunnittelualue on osoitettu esustatoimintojen alueesi (C)..2 Planeringssituationen.2. Landsaslan I den av miljöministeriet 5.2.200 fastställda landsaslanen för Östra Nyland har laneringsområdet i huvudsa anvisats som ett område för centrumfuntioner (C). 2
Uudenmaan 2. vaihemaauntaaavassa, vahvistettu 0.0.20, alueella on merinnät esustatoimintojen alue, taajamatoimintojen alue ja tiivistettävä alue..2.2 Yleisaava Sioon unnanvaltuuston 5.2.2008 hyväsymässä oie- I Etalandsaslan 2 för Nyland, fastställd 0.0.20, har området betecningar för ett område för centrumfuntioner, ett område för tätortsfuntioner och ett område som sa förtätas..2.2 Generallan Ote Itä-Uudenmaan maauntaaavasta (YM 5.2.200). Utdrag ur landsaslan för Östra Nyland. usvaiutteisessa Sioon yleisaavassa 2025 aava-alue on esustatoimintojen aluetta (C). I Generallan för Sibbo 2025, en lan med rättsverningar godänd av fullmätige 5.2.2008, är lanområdet ett område för centrumfuntioner (C). Ote Uudenmaan 2. vaihemaauntaaavasta, vahvistettu 0.0.20 Utdrag ur Etalandsaslan 2 för Nyland, fastställd 0.0.20.2. Asemaaava Ent. raennusaava v. 972 on AL-orttelin osalta ääosin toteutunut, mutta AR-orttelialue on raentumaton. Voimassa olevan asemaaavan muaan orttelissa 0.2. Detaljlan Den f.d. byggnadslanen från 972 har i huvudsa genomförts i AL-varteret, men AR-vartersområdet är obebyggt. Enligt den gällande detaljlanen omfattar varter 0 Ote Sioon yleisaavasta 2025. Utdrag ur generallanen för Sibbo 2025.
on liieraennusten orttelialue AL ja rivitalojen ja muiden ytettyjen ientalojen orttelialue AR, seä ysäöintialueita ja autonsäilytysaian raennusaloja a..2. Raennusjärjestys ett vartersområde för affärsbyggnader, AL, och ett vartersområde för radhus och övriga olade småhus, AR, lisom areringsområden,, och byggnadsytor för bilförvaringslatser, a. 000 Maanäyttö- ja raennuslaissa seä -asetusessa olevien seä muiden maanäyttöä ja raentamista osevi- 0 en säännösten ja määräysten lisäsi on Sioon 90 unnassa 6:2 6,6 6,2 25 t 2,2 7 2,7 t 6,5 9,7 :26 6, 6, 6,2 2:22 Nuorisotalo t t,6 :8 Ote voimassa olevien aavojen yhdistelmästä. Kaavamuutosalue rajattu t 2 uvassa unaisella. :2 56 Utdrag ur den gällande lansammanställningen. Planändringsområdena 95 har avgränsats 7:5 :9 2 95 med rött å bilden. 7 e =0.0 ALK I 97,0 00020 26 7:58 6 7:7 ar 28 2 022 AK AO e =0.0 6 5 77 7 2:2 2:2 :7 20 20 6 :22 2 0 2:22 8 2 5 t :96 9:72 :95 5 : 6, 2:5 BANVÄGEN RATATIE 92 2 7 2 9 55 SVÄRDFÄLTINTIE 6 2 07 AO 5 660+00 I a e =0.0 a :9 ar AR :97 ar SVÄRDFÄLTSSTIGEN SVÄRDFÄLTINPOLKU AO 8 5 /I 0 97 87 :08 95,9 I 250 2 UL P e =0.5 5 AR 9 2 8 2: 8,0 27 28 7 var 2 0 :92 620 Linja-autoas 6,9 2 :6 5 86 27 MIXINTIE I 680 I 76 00 :5 I 620 96,5 6, var :80 :20 var :5, 2:7 YK 9: t 27 28 var t 7 Päiväoti t 5, 5,0, 7:7 t Päiväoti 6,5 t 5:8 7:20 2,5 7:97 2,8 2 5 t AA 2:5 Utöver bestämmelserna och föresrifterna i maranvänd- 2 286 yr,8 26 KLH- :79 9 05298 6 6 : 66,0 I 680 65 250 2 29 600+600M PENSIONÄRSSTIGEN ELÄKELÄISPOLKU 0 2 AK GEN 2 0 2500 AL ALK K50 I +220M a a.2. Byggnadsordning 6 25 6 67 :6 2: 8 9 0 2 7 8 5 0 2/ 2 le le 76 2 7 75 2:95 2 89 5,9 7:0 7:20 t 7 7:0 7 7:9 t 5 2 7:89 l 50% 7:90 s7:96 52 8 95 7:2 7:87 6 8 le s s s s s le 60 0 7:88 le nä le 85 72 287 20V 5 9: 5 0 7:20 t 2,6 2 0 9 7:90 8 2 2,2 7 7:206 08 8 0 7:29 79 5 7: 6 7:72 6 2 90 6 9 6 2 AK- 65 7:8 7: 95 2 7:9 2,8l 50% 25 7 7:68 2 7:205 AK- 8 52 2 7:29 e =0. 5 le le VINKELGRAND KULMAKUJA 00M 2/ a 2/ ISO KYLÄTIE 2/ AL 2/e =0.5 e =0.5 l 50% K 760 2/ 008 AL l 50% K 760+90 006, 00 AL 02 Y 85 le 2 8 le 22 09 2 2 t 2,2,9 2 7:5 t,8 65 7:86 AK- 79 2 89 9, BUBBISVÄGEN BUBBIKSENTIE 7:60 AK- t 8,6 7:8 7:9 6 AK- 7:0 le le MIXVÄGEN MIXINTIE 5 5 AL 60 2/ e =0. 2/ e =0.0 2/ 2/ 2/ 2/ 550 /t 7:5 le le e =0.0 ET VK AK- I VK 5as 2/ e =0. 6 le 5 le as 2/ 2/ 0002 VK 0 2/ e =0. 7:98 AL le e =0. l 50% 009 900 6as 7:87 59 0 2/ 2/ 2/ 7:
noudatettava unnanvaltuuston 20..2002 ja 7.0.2005 hyväsymän raennusjärjestysen määräysiä, jos oieusvaiutteisessa yleisaavassa, asemaaavassa tai Suomen raentamismääräysooelmassa ei ole asiasta toisin määrätty. Raennusjärjestysen määräyset ovat asema- ja yleisaavoja täydentäviä siten, että aavamääräyset ovat ensisijaisia..2.5 Pohjaartta Pohjaartta on ajantasainen. Se esitetään aavaartassa mittaaavassa :000.. Asemaaavasuunnittelun vaiheet 2:22 2:5 2 2:7 nings- och bygglagen, maranvändnings- och byggförordningen samt övriga bestämmelser och föresrifter om maranvändning och byggande sa i Sibbo ommun iattas bestämmelserna i den av ommunfullmätige 20..2002 och 7.0.2005 godända byggnadsordningen, förutsatt att inga andra bestämmelser om en atuell fråga har getts i en generallan med rättsverningar, detaljlan eller Finlands byggbestämmelsesamling. Bestämmelserna i byggnadsordningen omletterar detalj- och generallanerna såtillvida att lanbestämmelserna gäller i första hand..2.5 Grundarta Grundartan är u-to-date. Den läggs fram i salan : 000.. Olia seden i lanerin- 6 287 0 2:2 0 2: 2:22 67 2: 7 6 8 8 2:2 97 9: 76 9 var 0 75 7:20 72 :26 :5 var 2 7 8 7:0 5:8 7 7:0 7 :7 5 7:9 85 7 9 :9 2 :80 6 25 5 0 7:2 7:96 7:89 5 2 7:90 52 95 8 7:20 2 7:97 55 26 7:88 :97 :79 9 7:87 0 :92 6 29 8 6 7:9 2 5
. Asemaaavan suunnittelun tarve Asemaaavamuutos sisältyy unnan aavoitusohjelmaan 20-6. Asemaaavamuutosen tavoitteena on ortteliraenteen ja samalla Niilän esustaraenteen tehostaminen taajamauvallisesti soveltuvin einoin..2 Asemaaavasuunnittelun äynnistäminen ja sitä osevat äätöset Maanäyttö- ja raennuslain 5 :n muaan asemaaava on laadittava ja idettävä ajan tasalla sitä muaa uin unnan ehitys tai maanäytön ohjaustarve sitä edellyttää. Asemaaavamuutos on äynnistetty unnan aavoitusohjelman 20-206 (KH hyv. 27..202) erusteella.. Osallistuminen ja yhteistyö.. Osalliset Osallisia ovat aava-alueen ja sitä rajaavan alueen maanomistajat, asuaat, yrittäjät, infrastrutuurin raentajat ja ylläitäjät seä muut alueen toimijat. Lisäsi osallisia ovat viranomaiset ja yhteisöt, joiden toimialaa suunnittelussa äsitellään. Osalliset on lueteltu taremmin osallistumisja arviointisuunnitelmassa (liite )...2 Vireille tulo Kaavatyö uulutettiin vireille 6.5.20. Kaavan vireille tulosta ilmoitettiin unnan virallisissa ilmoituslehdissä (Borgåbladet, Sioon Sanomat) unnan ilmoitustaululla seä internet-sivuilla... Osallistuminen ja vuorovaiutusmenettelyt Osallisilla on mahdollisuus oo aavarosessin ajan antaa alautetta aavarosessista ja valmisteltavasta aavasta ottamalla yhteyttä unnan aavoituseen. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma ja aavan valmistelumateriaali on nähtävillä internetissä oo aavarosessin ajan. Valmisteluaineisto oli nähtävillä 2.8. 9.9.20. Asemaaavan ehdotus oli nähtävillä..20 -.2.20 gen av detaljlanen. Behovet av detaljlanering Detaljlaneändringen ingår i ommunens lanläggningsrogram för åren 20 206. Syftet med detaljlaneändringen är att effetivisera tätortsbilden i vartersstruturen och därmed i hela centrumstruturen i Nicby med lämliga instrument..2 Planeringsstart och beslut som gäller denna I enlighet med 5 i maranvändnings- och bygglagen sa detaljlaner utarbetas och hållas atuella allteftersom ommunens utvecling eller behovet av att styra maranvändningen det räver. Detaljlaneändringen har startat med utgångsunt i Sibbo ommuns lanläggningsrogram 20-206 (KS god. 27..2).. Deltagande och samarbete.. Intressenter Intressenter är marägare, invånare, företagare, de som bygger och underhåller infrastruturen samt övriga atörer i lanområdet och den angränsande omgivningen. Intressenter är ocså myndigheter och sammanslutningar vars versamhetsområde behandlas i laneringen. Intressenterna ränas u närmare i rogrammet för deltagande och bedömning (bilaga )...2 Anhängiggörande Planarbetet ungjordes anhängigt 6.5.20. Att lanen hade gjorts anhängig meddelades i ommunens officiella annonsorgan (Borgåbladet, Sioon Sanomat) samt å ommunens anslagstavla och webblats... Deltagande och växelveran Intressenterna har under hela lanrocessens gång möjlighet att ge resons å rocessen och å lanen som är under beredning genom att ontata ommunens lanläggning. Programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet för lanen finns till åseende å internet under hela lanrocessen.,beredningsmaterialet var framlagt under tiden 2.8. 9.9.20. Förslaget till detaljlan var framlagt..20 -.2.20. 6
. Asemaaavan tavoitteet.. Maanäyttö- ja raennuslain sisältövaatimuset Asemaaavaa laadittaessa on maauntaaava ja oieusvaiutteinen yleisaava otettava huomioon siten uin siitä edellä säädetään. Asemaaava on laadittava siten, että luodaan edellytyset terveelliselle, turvalliselle ja viihtyisälle elinymäristölle, alvelujen alueelliselle saatavuudelle ja liienteen järjestämiselle. Raennettua ymäristöä ja luonnonymäristöä tulee vaalia eiä niihin liittyviä erityisiä arvoja saa hävittää. Kaavoitettavalla alueella tai sen lähiymäristössä on oltava riittävästi uistoja tai muita lähiviristyseen soveltuvia alueita. Asemaaavalla ei saa aiheuttaa enenään elinymäristön laadun sellaista meritysellistä heienemistä, joa ei ole erusteltua asemaaavan taroitus huomioon ottaen. Asemaaavalla ei myösään saa asettaa maanomistajalle tai muulle oieuden haltijalle sellaista ohtuutonta rajoitusta tai aiheuttaa sellaista ohtuutonta haittaa, joa aavalle asetettavia tavoitteita tai vaatimusia syrjäyttämättä voidaan välttää...2 Lähtöohta-aineiston antamat tavoitteet Kunnan asettamat tavoitteet: Suunnitelman tavoitteena on mittaaavallisesti ymäristöönsä soveltuva, mutta riittävän tehoas ja toteuttamiseloinen asuinortteli. Lähtöohtana on mahdollistaa etuäässä ienehöistä esteettömistä asunnoista oostuvat asuinerrostalot. Liieraentamisen tareesta, laajuudesta ja toteuttamistavasta on esusteltu unnan ja maanomistajien esen. Toiveena on, että liieraentami-. Mål för detaljlanen.. Innehållsrav enligt maranvändningsoch bygglagen När en detaljlan utarbetas sa landsaslanen och en generallan med rättsverningar beatas å det sätt som anges ovan. Detaljlanen sa utarbetas så att det saas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional tillgång till service och för reglering av trafien. Den byggda miljön och naturmiljön sa värnas och särsilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. På det område som lanläggs eller i dess närmaste omgivning sa det finnas tillräcligt med arer eller andra områden som lämar sig för rereation. Detaljlanen får inte leda till att valiteten å någons livsmiljö försämras avsevärt å ett sätt som inte är motiverat med beatande av detaljlanens syfte. Genom detaljlanen får inte heller marägaren eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana osäliga begränsningar eller orsaas sådana osäliga olägenheter som an undvias utan att de mål som ställs för lanen eller de rav som ställs å den åsidosätts...2 Mål enligt utgångsmaterialet Mål som ställts av ommunen: Målet för laneringen är att saa ett genomförbart bostadsvarter som med hänsyn till salan sitter bra i omgivningen men å samma gång är tillräcligt effetivt. Utgångsunten är att i första hand göra det möjligt att bygga bostadsvåningshus som består av relativt små bostäder med god tillgänglighet. Kommunen och marägarna har disuterat behovet av affärsbyggande, affärsbyggandets omfattning och sätten att genomföra det. Att unna bygga KORTTELI 0, NIKKILÄ VTESUUNNITELMA Viitesuunnitelman havainneersetiivi Referenslanens illustrationsersetiv 7
nen Iso Kylätien varressa on mahdollista, mutta ei aollista. Kortteli tulee voida toteuttaa vaiheissa. Uusi raentaminen tulee sovittaa ymäristöönsä huolellisesti. Tavoitteena on sousointuinen taajamauva. Suunnittelussa tulee lisäsi iinnittää huomiota siihen että uudisraentaminen sovitetaan mittasuhteiltaan, muodoltaan ja massojen ooltaan Iso Kylätien varren miljööseen. affärsloaler längs Stora Byvägen är önsvärt, men inget tvång. Kvarteret sa unna byggas i etaer. Nya byggnader sa anassas omsorgsfullt till omgivningen. Målet är en harmonis tätortsbild. Vid laneringen sa man därtill fästa umärsamhet å att nybyggandet beträffande roortionerna, formerna och massan anassas till miljön längs Stora Byvägen..... Prosessin aiana syntyneet tavoitteet Asemaaavalla yritään mahdollistamaan atutason liieraentaminen. Iso Kylätiehen rajautuva laaduaasti toteutettu uudisraentamishane nostaa oo lähiymäristön tasoa ja siistii nyt varsin seavaa miljöötä. Samoin uudet asuat tuovat alueelle uutta elinvoimaa ja alvelujen araneminen on mahdollista. NÄKYMÄ KORTTELIPIHALLE 8 Mål som uommit under rocessen I detaljlanen eftersträvas en lösning där affärsbyggande an förläggas till gatulan. En förstlassigt genomfört nybyggnadsrojet längs Stora Byvägen höjer nivån å hela näromgivningen och snyggar till den för närvarande rätt så röriga miljön. Därtill ger de nya invånarna ny livsraft som förbättrar betingelserna för serviceutbudet. 5 KORTTELI 0 VTESUUNNITELMA
5. Asemaaavan uvaus 5. Kaavan raenne Kortteli oostuu ahdesta asuinraentamiselle varatusta tontista ja orttelialueesta A- ja AK-7. Kortteli on mahdollista jaaa myös enintään uudesi ienemmäsi tontisi. Itäuolinen tontti oostuu neljästä asuinerrostalosta. Kerrosluu on ääosin neljä luuun ottamatta Iso Kylätiehen rajautuvia raennusmassoja, jota ovat enintään olmeerrosisia. Ison Kylätien varressa asuinraennusten atutasoon on mahdollista sijoittaa liietilaa. Lisäsi Ison Kylätien varteen voidaan raentaa ysierrosia raennusosia liietiloja varten. Länsiuoliselle tontille mahdollistetaan enintään olmierrosisten ienerrostalojen tai errostalojen raentaminen. Autoaioja raennetaan seuraavasti: a / 75 -m2. Vierasysäöintiä tulee olla a / 0 asuntoa. Pysäöinti on osittain asuinraennusten ja terassien alla raenteellisena ysäöintinä. Pysäöinti esittyy tonttien liiennöintiä hoitavien ohjois-eteläsuuntaisten ujien varteen. Nyyinen raennusanta uretaan huonountoisena ja uuteen äyttötaroituseen soveltumattomana. 5.. Mitoitus Suunnittelualueen laajuus on n. 8890 m2. Suunnittelualueen oonaisraennusoieus on 9000 -m2. Viitesuunnitelmassa raennusoieus on jaettu uuteen 00 -m2-750 -m2 ysiöön. Korttelitehouus on e=,0. 5. Redogörelse för detaljlanen 5. Planens strutur Planen består av två tomter och vartersområden som reserverats för bostadshus, A- och AK-7. Kvarteret an ocså delas u i högst sex mindre tomter. Den östra tomten består av fyra flervåningshus med bostäder. Våningstalet är i huvudsa IV med undantag för de byggnadsmassor som gränsar till Stora Byvägen: för dessa är våningstalet I. Affärsloaler an förläggas till gatulanet i de bostadshus som finns längs Stora Byvägen. Längs Stora Byvägen an man därutöver uföra delar av envåningsbyggnader för affärsloaler. På den västra tomten blir det möjligt att bygga låghus eller flervåningshus i högst tre våningar. Billatser byggs enligt följande: billats/75 vy-m2. Antalet gästlatser är billats/0 bostäder. Pareringslatser anläggs delvis i onstrutioner under bostadsbyggnaderna och terrasserna. Pareringen oncentreras till de gränder i ritningen norr-söder som hanterar trafien till tomterna. Det nuvarande byggnadsbeståndet rivs eftersom det är i dåligt sic och inte förenligt med det nya användningsändamålet. 5.. Dimensionering Planeringsområdets areal är ca 8 890 m2. Den totala byggrätten ugår till 9000 vy-m2. I referenslanen har byggrätten fördelats å sex enheter omfattande 00 750 vy-m2 vardera. Kvarterseffetiviteten är e =,0. LÄNTISIÄ PIENKERROSTALOJA 20 KORTTELI 0 VTESUUNNITELMA 9
5..2 Palvelut Alue tueutuu alveluissa Niilän esustan tarjoamiin alveluihin. Jouoliienteen äytön annalta sijainti nyyisen linja-autoaseman vieressä on erinomainen. Vaia linja-autoasema on sijoittumassa muualle lähi vuosina, itällä tähtäimellä on rautatieaseman yhteyteen on taroitus ehittää mataesus linja-autoineen. Kortteliin mahdollistettavat liietilat Iso Kylätien varrella täydentävät Niilän esustan alveluita ja elävöittävät taajamauvaa. Suunnittelualuetta lähinnä oleva unnallinen äiväoti sijaitsee noin 200 metrin äässä. Lähin oulu sijaitsee n. 500 m äässä, terveysasema n. 50m äässä, luio n. 700m äässä. Päivittäistavaraauat sijaitsevat n.00 m äässä ja erilaisia auallisia alveluja on aivan lähellä Iso Kylätien varrella. 5.2 Ymäristön laatua osevien tavoitteiden toteutuminen Alueelle on laaditaan raentamistaaohje ehdotusvaiheeseen (liite), joa ohjaa orttelin raentamista siten, että uudet raennuset soivat ymäristöönsä mm. väritysen, attomuotojen seä sijoittelunsa annalta. 5. Aluevarauset 5.. Korttelialueet Asuinraennusten orttelialue (A-) errosluu on - I. Kattomuotona on lae- tai harjaatto. raennusoieus on osoitettu errosneliöinä ja on 2200 -m2 ahdelle raennusalalle. Asuinerrostalojen orttelialue (AK-7) errosluu on I - IV. Kattomuotona on lae- tai harjaatto. Liietila on osittain ysierrosista. Raennusen julisivun enimmäisoreus metreinä Iso Kylätien reunassa on rajoitettu olmierrosisesi. raennusoieus on osoitettu errosneliöinä ja on 6800 -m2 ahdelle raennusalalle. oonaisraennusoieus on 9000 -m2. Viitesuunnitelmassa raennusoieus on jaettu uuteen 00 -m2-750 -m2 ysiöön. Korttelitehouus on e=,0. Pysäöinnin järjestämiseen varataan ummallein orttelialueelle -2 -alue, jossa autoaiat sijaitsevat osittan raennusten ensimmäisessä errosessa ja osittain maan tasossa. 5..2 Muut alueet Kaavan itäosassa on Iso Kylätien atualuetta 5..2 Service Med hänsyn till servicen stödjer sig området å centrum av Nicby tätort. Läget intill den nuvarande busstationen är utmärt med tane å olletivtrafien och inte heller de andra hålllatserna ligger långt borta. Även om busstationen ommer att flytta under de närmaste åren är avsiten att å lång sit lanera ett resecentrum i anslutning till järnvägsstationen där även bussarna stannar. Affärsloaler längs Stora Byvägen omletterar servicen i Nicby centrum och ger en levande tätortsbild. Det närmaste ommunala daghemmet ligger å ca 200 meters avstånd. Avståndet till närmaste sola är ca 500 m, till hälsocentralen ca 50 m och till gymnasiet ca 700 m. Dagligvarubutier finns det å ca 00 m avstånd, och strax intill Stora Byvägen finns olia ommersiella tjänster. 5.2 Unåendet av målen för miljöns valitet Anvisningar för byggsättet utarbetas för området inför förslagssedet. Anvisningarna styr byggandet av varteret så att nya byggnader anassas till omgivningen med hänsyn bl.a. till byggnadernas färgsättning, taform och lacering. 5. Områdesreserveringar 5.. Kvartersområden Kvartersområde för bostadshus (A-) våningstalet är I. Taformen är uletta eller sadelta. byggrätten anvisas i vadratmeter och ugår till 2 200 vy-m2 för de två byggnadsytorna. Kvartersområde för flervåningshus (AK-7) våningstalet är I IV. Taformen är uletta eller sadelta. Affärsloalen är delvis i ett lan. Fasadens maximihöjd i meter för byggnaden vid Stora Byvägen har begrensats till tre våningar. byggrätten anvisas i vadratmeter och ugår till 6 800 vy-m2 för de två byggnadsytorna. den totala byggrätten ugår till 9000 vy-m2. I referenslanen har byggrätten fördelats å sex enheter omfattande 00 750 vy-m2 vardera. Kvarterseffetiviteten är e =,0. För vart och ett av vartersområdena reserveras ett -2 -areringsområde där billatserna laceras delvis i byggnadernas första våning och delvis å marlanet. 5..2 Övriga områden Planens östra del utgörs av gatuområdet vid Stora Byvägen. 20
5. Kaavan vaiutuset Asemaaavan yhdysuntataloudelliset, sosiaaliset ja ultturiset vaiutuset ohdistuvat Niilän esusta-alueelle ja ovat ääosin ositiivisia. Korttelin uudistaminen ja tehoaami raentaminen tuee Niilän esustan elinvoimaisuutta. Asumisen lisääminen ydinesustassa tuee auallisten alvelujen annattavuutta. Palvelujen säilyminen esustassa tuee asumisen houuttelevuutta. Kauuniraenteen tiivistäminen ja eheyttäminen olemassa olevaa infrastrutuuriverostoa hyödyntäen on valtaunnallisten alueidenäytön tavoitteden muaista. 5.. Vaiutuset raennettuun ymäristöön Asemaaavan lähtöohtana on, että Ison Kylätien varren asierrosinen huonountoinen liieraennus uretaan. Raennusen orvaaminen I - IV -errosisisilla uudisraennusilla Iso Kylätien varressa muuttaa yläraitin ilmettä. Iso Kylätien miljöö on huomioitu suunnitelmassa sijoittamalla muuta orttelia matalamia raennusmassoja raitin varrelle. Ymäristöään tehoaami raentaminen on tavoitteiden muaista. Noamaiset raennusmassat, jota jättävät näymiä orttelin läi, soivat yläalueen raennettuun maisemaan aremmin uin umiorttelit. Asuinraennusten errosluu lasee länteenäin maaston noustessa n. 7-8m Iso Kylätien tasosta. A- - orttelialueen errosluu on olme, miä taroittaa ilman hissiä raennettaessa vain ahta asuntoa äälleäin, joista toinen on ahdessa tasossa. Näin ylin erros on luontevaa uolen errosen ooisena, ja varustaa esim. attoterasseilla. Asuinraennusten ja iha-alueiden toteuttaminen nyyisellään varasto- ja ysäöintialueena toimivalle orttelinosalle huolittelee oo ymäristön ilmettä. Näin uudisraentaminen liittyy luontevasti ymäröivään matalamaan asuinalueeseen. Keseinen sijainti asettaa vaatimusia raentamisen laadulle. Kortteliin on laadittu laaduas viitesuunnitelma ja sen ohjalta tara asemaaava. Viitesuunnitelmaa hyödynnetään myös raennushaneen ohjaamisessa raennusluavaiheessa. Korttelien sisäistä raenennetta jäsentää asi ujaa, joiden varrelle ysäöinti on esitetty. Kun osa autoaioista on raennusmassojen sisällä ensimmäisessä errosessa, ei ymäristöstä tule niin autovaltaista uin muuten tehoaassa raentamisessa helosti äy. Ratatärinä ja melu Ratatärinästä on laadittu laaja selvitys Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys, Promethor Oy, 200. Raideliienteen aiheuttamaa tärinää mitattiin neljässäymmenessäviidessä (5) isteessä maasta. Lähin mittausiste 2. sijaitsi aivan SR-Raudan orttelin luoteisulmalla 5. Planens onsevenser Detaljlanens samhällseonomisa, sociala och ulturella onsevenser berör centrum av Nicby och är i huvudsa ositiva. Ett förnyat varter och effetivare byggande stödjer livsraften i centrum. När ärnan av centrum får fler bostäder stödjer det växande befolningsunderlaget lönsamheten för de ommersiella tjänsterna. Ett större serviceutbud i centrum gör bostäderna mer attrativa. Att förtäta stadsstruturen och göra den mer sammanhängande med hjäl av befintlig infrastrutur är förenligt med de risomfattande målen för områdesanvändningen. 5.. Konsevenser för den byggda miljön Utgångsunten för detaljlanen är att affärsbyggnaden å Stora Byvägen, som består av två våningar och är i dåligt sic, sa rivas. När denna byggnad ersätts av nya byggnader med våningstalet i IV förändras bilden av bygatan. I lanen har miljön längs Stora Byvägen beatats så att byggnaderna längs bygatan är lägre än den övriga byggmassan. Att byggandet är effetivare än omgivningen är förenligt med målen. Tärningslinande byggmassor som lämnar öna vyer genom varteret lämar sig bättre för det bebyggda landsaet än slutna varter. Våningstalet sjuner när man går västerut där terrängen stiger ca 7-8 m över höjden å Stora Byvägen. I A--vartersområdet är våningstalet I, vilet innebär att det bara blir två bostäder å varandra om man bygger utan hiss, varav den ena är i två lan. På det sättet är det naturligt att bygga den högsta våningen som en halv våning och till exemel förse den med en taterrass. När bostadshus och gårdslaner byggs i den del av varteret som idag fungerar som lager- och areringsområde får hela omgivningen en ansitslyftning. På det här sättet ansluter sig den nya byggnationen å ett naturligt sätt till det lägre bostadsområdet. Det centrala läget ställer rav å byggvaliteten. En höglassig referenslan har utarbetats för varteret och å basen av den en noggrann detaljlan. Referenslanen nyttjas ocså i styrandet av byggrojetet i bygglovssedet. Struturen inom varteren disoneras med hjäl av två gränder till vila areringen oncentreras. När en del av billatserna anläggs inuti byggmassorna å första våningen blir miljön inte så bildominerad som den annars lätt an bli när man bygger effetivt. Banvibration och buller År 200 gjorde Promethor Oy en omfattande utredning om vibrationen från bansträcan Tallmo-Nicby, Talma- 2
ja iste. n. 0m äässä. Mittausilla selvitettiin tärinän voimauus uusien raennusten vaurioitumisrisin, tilojen äyttö- ja asumisviihtyvyyden seä runomelun annalta. Selvitysen tulosia on tarasteltu VTT:n esittämiä suositusarvoja äyttäen. Suoritettujen mittausten muaan raideliienne aiheuttaa merittävää ja maanäytön suunnittelussa huomioon otettavaa tärinää. Raennusten vauriorisi rajoittuu lähelle rataa suojaetäisyyden ollessa suurimmillaan 50 m. SR-Raudan ortteli on lähimmilläänin yli 00 m äässä junaradasta. Mittaustulosten erusteella laadittiin tärinän vaiutusalueartat. Tämän selvitysen mittaustulosena on myös ilmoitettu tärinän tunnusluu vw,95, jota suositellaan äytettäväsi maanäytön suunnittelussa. VTT:n suositusen muaan uusilla asuinalueilla normaaleille asuinraennusille on yrittävä siihen, ettei tunnusluu ylitä arvoa 0,0 mm/s. Näissä artoissa SR-Raudan ortteli sijoittuu ääosin, n. 80%, auimmaiselle vyöhyeelle, jolle voidaan asuinraennusia sijoittaa ilman vaimennustoimeniteitä ja lisätutimusia. Noin 20% osuudella orttelin oillisnuralla ortteli on vihreällä vyöhyeellä, jolla tärinän lisämittausten tarve on arvioitava taausohtaisesti ennen uutta asuinraentamista (0, 0 mm/s < vw,95 < 0,20 mm/s). Tällä alueella ei siis ole juuriaan raenteellisten vaurioiden risiä, mutta tärinän muavuusarvo voi ylittyä. Raennussuunnitteluvaiheessa talojen raenteet ja erustustaa suunnitellaan niin, että tämä muavuusarvoaan ei ylity. Asemaaavaarttaan on lisätty /tär merintä määräysineen oo ortteliin, jotta ratatärinä varmasti tulee huomioitua orttelin toteutusessa. Ratamelusta on laadittu laaja selvitys Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennemeluselvitys, Promethor Oy, 200. Selvitysessä on määritetty raideliienteen aiheuttama melutaso yseisellä rataosuudella nyy- ja ennustetilanteessa 200. Selvitysen muaan radalle suunnitellulla henilöliienteellä ei ole lasennassa äytetyillä junamäärillä juuriaan vaiutusta tarastelualueen melutasoihin. Suurimmat melutasot aiheutuvat tavarajunista ja niiden vaiutus näyy myös asuinraennusten ääneneristävyysvaatimusissa. Raideliienteen melu jää seä nyytilanteessa että ennustetilanteessa 200 SR-Raudan orttelissa alle valtioneuvoston äätösessä 99/992 ulona mitattavalle ymäristömelulle annettujen ohjearvojen. Oleseluihojen meluisuus on tässäin mitoittava teijä, ja ortteleissa on jo ennen orttelin raentamista riittävän melutonta oleselualuetta. Lisäsi Niilän ehitysuvassa 2009 ja äynnissä olevassa uudessa ehitysuvatyössä radan välittömään läheisyyteen ollaan osoittamassa merittävää lisäraentamista, joa myös arantaa tämän orttelin melutilannetta edelleen. 5..2 Vaiutuset luonnonymäristöön Korttelialueella ei nyyisellään ole luontoarvoja eiä juuri asvillisuutta. Uudisraennusten iha-alueiden istuttaminen arantaa luonnonymäristön laatua ja muuttaa aluetta vehreämmäsi. Niilä-rataosuus, raideliiennetärinäselvitys. Vibrationen av sårtrafien mätts u vid fyrtiofem (5) unter i maren. Mätningarna visade vibrationsstyran med hänsyn till risen för sador å nya byggnader, trivseln i loalerna och loalernas användning samt stombullret. Resultaten av utredningen har gransats med hjäl av värden som reommenderas av VTT. Mätningarna visade att sårtrafien orsaar betydande vibrationer som bör tas i beatande vid laneringen av maranvändningen. Risen för att byggnader tar sada begränsas till områdena nära banan och syddsavståndet är som störst 50 m. Utifrån mätningsresultaten sammanställdes influensområdesartor för vibrationen. Bland mätresultaten från denna utredning nämns även nyceltalet för vibrationshastigheten vw,95. Det reommenderas att detta tal sa tillämas vid laneringen av maranvändningen. Enligt en reommendation från VTT sa man för normala bostadshus i nya bostadsområden sträva efter att nyceltalet inte översrider värdet 0,0 mm/s. På dessa artor ligger SR-Rauta-varteret i huvudsa (till ca 80 %) i zonen längst bort, där man an lacera bostadsbyggnader utan dämningsåtgärder eller tilläggsundersöningar. Ca 20 % i varterets nordöstra hörn ligger å en grön zon där behovet av ytterligare mätningar av vibrationerna sa bedömas från fall till fall innan nya byggnader uförs (0, 0 mm/s < vw,95 < 0,20 mm/s). År 200 gjorde Promethor Oy en omfattande utredning om bullret från bansträcan Tallmo-Nicby, Talma-Niilä-rataosuus, raideliiennemeluselvitys. I utredningen fastställdes bullernivån som orsaas av sårtrafien å den atuella bansträcan i dagsläget och i rognosläget år 200. Utredningen visade att den lanerade ersontrafien, med det antal tåg som användes vid beräningen, nästan inte har någon inveran alls å bullernivåerna i gransningsområdet. De största bullernivåerna härrör från godstrafien och onsevenserna av dessa bullernivåer ommer ocså till uttryc i raven å ljudisolering i bostadshus. I SR-Rauta-varteret är bullret från sårtrafien både i nuläget och i rognosläget år 200 under de ritvärden som ges i statsrådets beslut 99/992 om ritvärden för bullernivå. Även här är bullret å vistelsegårdarna den dimensionerande fatorn och i varteret finns det tillräcligt med bullerfria områden för vistelse redan innan det byggs. Därtill håller man i utveclingsbilden för Nicby 2009 och i det ågående arbetet med en ny utveclingsbild att anvisa betydande tilläggsbyggande i omedelbar närhet av banan, vilet ytterligare förbättrar bullersituationen i varteret. 5..2 Konsevenser för naturmiljön För närvarande har vartersområdet inga naturvärden och inte heller nat någon vegetation. Planteringar å de nya byggnadernas gårdslaner ommer att förbättra valiteten å naturmiljön och ge ett frodigare helhetsintryc. 22