Vedenalaisen luontopolun reitit Undervattensnaturstigens rutter

Koko: px

Aloita esitys sivulta:

Download "Vedenalaisen luontopolun reitit Undervattensnaturstigens rutter"

Hannes Lahtinen
8 vuotta sitten
Katselukertoja:

1 Vedenalaisen luontopolun reitit Undervattensnaturstigens rutter Pikkupyöriäinen (snorklaajat ja uimarit) Lilla Tumlaren (snorklare och simmare) Harmaahylje (laitesukeltajat) Gråsälen (dykare) Reitit on merkitty sinisellä ja oranssilla köydellä. Rutterna är märkta med blå- och orange lina. Metsähallitus / Forststyrelsen 2008 Maanmittauslaitos / Lantmäteriverket 1/MML/08

(dykare) Reitit on merkitty sinisellä ja oranssilla köydellä.

2 Vieraita Itämeressä Itämereen saapuu uusia eläin- ja kasvilajeja laivojen painolastivesissä, pohjaan kiinnittyneinä tai kulkeutumalla jokien mukana. Osa lajeista sopeutuu Itämeren oloihin ja jää tänne pysyvästi. Tulokaslajit voivat uhata alkuperäisten lajien säilymistä. Cercopagis pengoi Petovesikirppu Rovvattenloppa Mnemiopsis leidyi Amerikankampamaneetti Amerikansk kammanet Dreissena polymorpha Vaeltajasimpukka Vandringsmussla Gäster i Östersjön Nya växt- och djurarter kommer till Östersjön i fartygens barlastvatten eller på skrovet, samt via floder. Neogobius melanostomus Mustakitatokko Svartmunnad smörbult En del av arterna anpassar sig till förhållandena i Östersjön och stannar här permanent. Invandrararterna kan hota den ursprungliga floran och faunan. Balanus improvisus Merirokko Havstulpan Eriocheir sinensis Villasaksirapu Ullhandskrabba

Cercopagis pengoi Petovesikirppu Rovvattenloppa Mnemiopsis leidyi Amerikankampamaneetti Amerikansk kammanet Dreissena polymorpha Vaeltajasimpukka Vandringsmussla Gäster i Östersjön Nya växt- och

3 Meriajokasniityn eläimiä Sjögräsängens djur Gasterosteus aculeatus Kolmipiikki Storspigg Theodoxus fluviatilis Leväkotilo Liten båtsnäcka Syngnathus typhle Särmäneula Tångsnälla Nerophis ophidion Siloneula Mindre havsnål Copepoda Hankajalkainen Hoppkräfta Gammarus spp. Leväkatka Tångmärla Idotea spp. Leväsiira Tånggråsugga Hydrobia spp. Sukkulakotilo Tusensnäcka Alderia modesta Ruskomerietana Maskgölsnigel Zostera marina Meriajokas Ålgräs

Copepoda Hankajalkainen Hoppkräfta Gammarus spp. Leväkatka Tångmärla Idotea spp.

4 Keinotekoisia riuttoja Saaristomeren sokkeloisille vesille on aikojen saatossa uponnut lukuisia laivoja. Hylyt tarjoavat suojaisan elinympäristön monille kaloille ja selkärangattomille eläimille. Puuta nakertavan laivamadon (Teredo navalis -simpukan) puuttuessa vanhat puuhylyt säilyvät hyvin. Konstgjorda rev I forna tider har ett stort antal fartyg förlist i Skärgårdshavet. Vraken erbjuder en skyddad levnadsmiljö för många fiskar och ryggradslösa djur. Eftersom skeppsmask (dvs. musslan Teredo navalis) saknas, har trävraken förvarats väl. Laomedea loveni Murtovesipolyyppi Brackvattenspolyp Balanus improvisus Merirokko Havstulpan Triglopsis quadricornis Härkäsimppu Hornsimpa

Puuta nakertavan laivamadon (Teredo navalis -simpukan) puuttuessa vanhat puuhylyt säilyvät hyvin.

5 Levävyöhykkeen eläimiä Algbältets djur Idotea spp. Leväsiira Tånggråsugga Theodoxus fluviatilis Leväkotilo Liten båtsnäcka Copepoda Hankajalkainen Hoppkräfta Lymnea stagnalis Piippolimakotilo Stor dammsnäcka Mytilus trossulus Sinisimpukka Blåmussla Gammarus spp. Leväkatka Tångmärla Hydrobia spp. Sukkulakotilo Tusensnäcka Balanus improvisus Merirokko Havstulpan

Hankajalkainen Hoppkräfta Lymnea stagnalis Piippolimakotilo Stor dammsnäcka Mytilus

6 Rantavyöhykkeen kaloja Strandzonens fiskar Gasterosteus aculeatus Kolmipiikki Storspigg Zoarces viviparus Kivinilkka Tånglake Spinachia spinachia Vaskikala Tångspigg Pholis gunnellus Teisti Tejstefisk Triglopsis quadricornis Härkäsimppu Hornsimpa Pomatoschistus minutus Hietatokko Sandstubb

spinachia Vaskikala Tångspigg Pholis gunnellus Teisti Tejstefisk

7 Elämää pehmeillä pohjilla Pehmeän merenpohjan sisään kaivautuneina elää monenlaisia selkärangattomia pohjaeläimiä. Simpukoilla on pitkät sifonit, joilla ne siivilöivät ravintoa vedestä ja pohjasedimentistä. Pohjaeläimet ovat tärkeää ravintoa monille kala- ja lintulajeille. Livet i mjuka bottnar Många ryggradslösa bottendjur lever nergrävda i den mjuka havsbottnen. Musslorna har långa sifoner som de använder till att suga upp föda från vattnet och bottensedimentet. Bottendjuren är viktig föda för många fisk- och fågelarter. Cerastoderma glaucum Idänsydänsimpukka Hjärtmussla Mya arenaria Hietasimpukka Sandmussla Macoma balthica Liejusimpukka Östersjömussla Marenzelleria viridis Amerikansukasjalkainen Amerikansk havsborstmask Nereis/Hediste diversicolor Merisukasjalkainen Rovborstmask

Livet i mjuka bottnar Många ryggradslösa bottendjur lever nergrävda i den mjuka havsbottnen. Musslorna har långa sifoner som de använder till att suga upp föda från vattnet och bottensedimentet.

8 Itämeren simpukoita Pohjoisella Itämerellä on mm. sinisimpukoita (Mytilus trossulus), liejusimpukoita (Macoma balthica), hietasimpukoita (Mya arenaria) ja idänsydänsimpukoita (Cerastoderma glaucum). Simpukat käyttävät ravintonaan pieniä planktoneliöitä, joita ne suodattavat vedestä kidustensa läpi. Simpukat ovat monien merilintujen ja kalojen tärkeää ravintoa. Cerastoderma glaucum Idänsydänsimpukka Hjärtmussla Östersjöns musslor I norra Östersjön förekommer t.ex. blåmussla (Mytilus trossulus), östersjömussla (Macoma balthica), sandmussla (Mya arenaria) och hjärtmussla (Cerastoderma glaucum). Musslorna äter plankton som de filtrerar genom sina gälar. Många sjöfåglar och fiskar utnyttjar musslor som föda. Macoma balthica Liejusimpukka Östersjömussla Mytilus trossulus Sinisimpukka Blåmussla Hauska tietää! Sinisimpukat suodattavat lävitseen koko Itämeren vesimäärän vuodessa. Roligt att veta! Blåmusslorna filtrerar hela Östersjöns vattenmängd på ett år.

Cerastoderma glaucum Idänsydänsimpukka Hjärtmussla Östersjöns musslor I norra Östersjön förekommer t.ex.

9 Merineulat Särmä- ja siloneula ovat putkisuukaloihin kuuluvia pitkulaisia, neulamaisia kaloja. Niillä on pitkä kuono, jolla ne imaisevat planktoneliöitä ravinnokseen. Merineulat viihtyvät erityisesti tiheissä meriajokasniityissä, joissa ne naamioituvat ympäristöönsä tarrautumalla pyrstöllään kasvien varsiin. Koiras hautoo munia vatsapoimussaan. Se myös synnyttää poikaset. Nerophis ophidion Siloneula Mindre havsnål Hauska tietää! Merihevoset ovat särmäja siloneulan sukulaisia. Kantnålsfiskar Mindre havsnål och tångsnälla är långsmala, nållika fiskar. De har en utdragen nos med vilken de suger upp plankton. Nålfiskarna trivs bra i täta ålgräsängar där de kamouflerar sig genom att slingra sig runt grässtråna. Hanen ruvar på äggen inne i en flik på magen, och det är också han som föder ungarna. Zostera marina Meriajokas Ålgräs Syngnathus typhle Särmäneula Tångsnälla Roligt att veta! Nålfiskarna är sjöhästarnas släktingar.

Se myös synnyttää poikaset. Nerophis ophidion Siloneula Mindre havsnål Hauska tietää! Merihevoset ovat särmäja siloneulan sukulaisia.

Samankaltaiset tiedostot

Suomen rannikon mittainen merenalainen luontopolku

Suomen rannikon mittainen merenalainen luontopolku Elisa Halmeenmäki, Eeva Hammar, Malva Green Kaislikko Perämeren pohjukassa, kuva: Essi Keskinen Sisältö Johdanto...3 Perämeri...7 Merenkurkku...11 Selkämeri...12