ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2011

ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2011 www.foregangarna.fi

INNEHÅLL Verksamhetsledarens årsöversikt... 3 Resurscentret Föregångarna... 4 Uppdrag, syfte och målsättning... 4 Värdegrund... 4 Organisation... 4 Sektorövergripande samarbete och nätverkande... 5 Administration... 6 Ledningsgruppens arbete... 6 Ekonomi 2011... 7 Verksamheten 2011... 8 Service för arbetssökande... 8 RAMP - Service för unga och studerande... 12 Uppsökande ungdomsarbete... 16 ULA - Ungdom/Lärande/Arbete... 17 Påbyggnadsklassen Bryggan... 18 SISÄLTÖ Toiminnanjohtajan vuosikatsaus... 19 Resurscentret Föregångarna... 20 Tehtävä, tarkoitus ja tavoitteet... 20 Arvopohja... 20 Organisaatio... 20 Monialainen yhteistyö ja verkostoituminen... 21 Hallinto... 22 Johtoryhmän työskentely... 22 Talous vuonna 2011... 23 Toiminta vuonna 2011... 24 Työnhakijoille suunnatut palvelut... 24 RAMP - Nuorille ja opiskelijoille suunnatut palvelut... 28 Etsivä nuorisotyö - ENT... 31 ULA - Ungdom/Lärande/Arbete... 33 Bryggan-kymppiluokka... 34 2

Verksamhetsledarens årsöversikt År 2011 var Resurscentret Föregångarnas (RF) elfte verksamhetsår. Under året uppgick antalet deltagare till 277 personer varav 121 personer deltog i den dagliga verksamheten (89 på arbetssökarsidan och 32 på RAMP - unga och studerande). Den uppsökande ungdomsverksamheten nådde ut till över 1200 personer och arbetade mer ingående med 111 unga. Övriga konsultationer gavs till 45 personer. Det totala antalet skolningsdagar vid RF uppgick under 2011 till 4296 dagar. Den genomsnittliga tiden för en person vid verkstaden var 35,5 vardagar jämfört med år 2010 då snittiden låg på 39 vardagar. Förutom att tiden vid verkstaden förkortades lyckades alltfler av deltagarna hitta sin väg in i arbetsliv och studier tack vare en välfungerande individuell handledning, en god efterfrågan på arbetsmarknaden och ett aktivt samarbetsnätverk. Resurscentret Föregångarna är beroende av effektiva samarbetsnätverk för en fungerande verksamhet med goda resultat. Samarbetet med olika partners utvecklas ständigt och har fungerat väl under året. Den viktigaste av resurser vid RF är personalen och deras engagemang, kunnande och motivation. Personalstyrkan uppgick till tio personer, sammanlagt 9,8 årsverken. För personalens välbefinnande och upprätthållande av god arbetshälsa och motivation har man haft tillgång till motions- och kultursedlar. De stundvis mycket krävande arbetsuppgifterna medför ett behov av kontinuerlig fortbildning och uppdatering av kunnande. För att höja och hålla personalens kompetens "up to date" gavs möjligheter till fortbildning inom olika områden. Av nettoarbetstiden användes 3,8% till olika fortbildningar. Exempel på fortbildningar kan nämnas Arbete med stöd (Optima), Studiehandledarutbildning (Åbo Akademi), Drogförebyggande arbete (ULA), Psykiska första hjälpen (ULA), Marginalisering och drop out (ULA). Ungdomslots Niclas Risku påbörjade under året en utbildning, Uppsökande socialt arbete, som ges av Högskolan i Oslo samt Göteborgs universitet. Risku är den första personen från Finland som går denna utbildning och projektet genomförs i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet. Ungdomslotsarna har tagit del av Time Out-skolningen som ordnas av Institutet för hälsa och välfärd. Genom Time Out strävar man bland annat efter att förhindra social utestängning av unga män genom att ge ett aktivt stöd i de fall då militärtjänst eller civiltjänst avbryts. Under året har samarbetet med ungdomsforskare på Åbo Akademi (ÅA) fördjupats gällande specialpedagogik och forskning kring ungdomar. Ett antal av ungdomarna på RF deltagit i en intervjustudie gjord av doktorand Ove Björklund från högskolan vid Gävle i samarbete med ÅA. Under våren gjorde även en speciallärarstuderande vid ÅA sin praktik på RAMP. En oroväckande trend i samhället är ungas ökade ekonomiska problem och skuldsättning, speciellt när det kommer till snabblån. Skuldsättningarna ökar ofta i en takt som blir ohanterbar för den enskilde unga, vilket i sin tur kan medföra långsiktiga svårigheter. För att möta denna problematik började RF under året erbjuda personlig rådgivning och handledning gällande ekonomi åt deltagarna. Det visade sig vara en uppskattad service och denna del av den individuella handledningen fortsätter och utvecklas framöver. Sammantaget kan konstateras att de planerade målsättningarna har uppnåtts, ekonomin har varit i balans och samarbetsnätverken utökats och fungerat väl. Tack för gott samarbete! Peter Kallio 3

Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) är en arbets- och ungdomsverkstad som upprätthålls av Svenska Studiecentralen (SSC) och Svenska folkskolans vänner r.f. (SFV). Sedan år 2000 har RF hjälpt över 1400 svensktalande arbetslösa och studerande i Vasatrakten när det gäller att hitta sin plats på arbetsmarknaden, studier och i sociala sammanhang. Med denna årsberättelse vill vi återge den verksamhet och de resultat som uppnåtts samt beskriva det arbete som görs inom RF:s olika verksamhetsområden. Uppdrag, syfte och målsättning Syftet med verksamheten är att tillsammans med uppdragsgivare och samarbetsparter i Vasaregionen hjälpa personer att hitta arbete, sysselsättning, studieplatser eller andra lösningar som på lång sikt gagnar individens välmående och utveckling. Med en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar RF till att minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta och långtidsarbetslösa, förhindra skolavbrott, social utslagning och marginalisering samt att utveckla nya metoder och modeller som främjar den sektorövergripande verksamheten. Målgruppen för RF:s verksamhet är arbetslösa och studerande som behöver stöd i eller överväger att avbryta sina studier samt personer som står utanför både arbetsliv och studier. Arbetsspråket vid RF är svenska men bland deltagarna finns närmare tio olika modersmål representerade. Åldersmässigt är målgruppen mellan 15 och 65 år. De senaste åren har unga personer prioriterats på grund av den höga ungdomsarbetslösheten. Verksamheten på RF fokuserar på Arbete och studier Livshantering och personlig utveckling Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och delaktighet (SOC, Empowerment) Kommunikation Kreativitet Målsättningen är att deltagarna ska hitta en hållbar lösning såsom arbete, studier eller annat som stöder individens utveckling och välmående beroende på individens behov och livssituation. Målet är också att deltagarna skall bli delaktiga, aktiva samhällsmedborgare. RF:s styrka ligger i bemötandet av individen, samarbets- och nätverkstänkandet, den metodologiska flexibiliteten och de kreativa lösningarna. Värdegrund RF har en värdegrund som genomsyrar det arbete och processer som görs inom hela verksamheten. Värdegrunden består av följande punkter. Vi betonar mellanmänsklig respekt, alla människors lika värde, kommunikation samt individens rätt till utveckling i arbets-, utbildnings- och sociala sammanhang. Vi uppmuntrar till eget ansvar, initiativtagande och samhällsengagemang. Genom nätverk fungerar vi som proaktiva stigfinnare. Vi erbjuder kundorienterad svenskspråkig verksamhet med en motiverad och kunnig personal. Organisation Svenska folkskolans vänner r.f. är moderorganisationen bakom RF:s verksamhet och är en tredje sektorns organisation. Resurscentret Föregångarna lyder under Svenska studiecentralen (SSC) som initierade verksamheten år 2000. SSC fungerar fortsättningsvis som upprätthållare av RF. 4

Sektorövergripande samarbete och nätverkande Ett av de viktigare tanke- och arbetssätten inom RF är samarbete och utveckling av samarbetsnätverk. Vi har konstaterat att de gemensamma samhällsvinsterna uppnås bäst genom ett välfungerande samarbete och kompanjonskap, både på organisations- och individnivå. Nätverkstänkandet är även en del av värdegrunden. Aktiva aktörer knutna till RF är staden Vasa, kommunerna Korsholm, Malax och Vörå. Inom staden och kommunerna är det främst med sysselsättnings-, social-, ungdoms och fritids-, samt utbildningssektorn som samarbetet är mest intensivt. Läroinrättningar är även centrala i verksamheten och RF har formellt samarbete med Yrkesakademin i Österbotten, Vasa yrkesinstitut, Vasa gymnasium, Övningsskolans gymnasium, Korsholms gymnasium och Vörå idrotts- och samgymnasium. På myndighetsnivå är också ELY-centralen, Arbets- och näringsbyrån, Regionförvaltningsverket samt Undervisnings- och kulturministeriet viktiga samarbetsparter. Inom vårdsektorn sker samarbetet främst inom missbruk- och mentalvården. Övriga arbets- och ungdomsverkstäder är också viktiga samarbetsparter. RF är medlem i Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Bild: Resurscentret Föregångarnas samarbetsnätverk. 5

"Mycket bra med individuella projekt. Det stärker de arbetslösas självförtroende, ger möjlighet att utvecklas och fortbilda sig. Man lär sig att arbeta i projekt och redovisa för andra i gruppen." - kommentar av deltagare Administration Ledningsgruppens arbete Sammansättningen på ledningsgruppen uppdaterades under inledningen av året. Personliga ersättare till de ordinarie medlemmarna tillsattes för de representerade organisationerna i ledningsgruppen. Alla organisationer tillsatte inte ersättare. Gruppen sammankallades till totalt fyra protokollförda möten. Under år 2011 bestod ledningsgruppen av följande personer: Organisation Ordinarie Personlig ersättare SSC Matts Granö, vik. rektor (jan-sep) - Björn Wallén, rektor (sept-dec) - ELY-centralen Anna-Maija Mattila, spec.planerare (jan-maj) - Juha Holmi, spec.planerare (sept-dec) TE-byrån Ulla Luhta, bitr. byrådirektör Anne Ojala, handläggare Vasa stad Leena Kaunisto, personalchef Mikael Gädda, förvaltningsdirektör Korsholms kommun Caroline Lund, fritidschef Josefine Häggblom, socialarbetare Malax kommun Charles Granlund, personalchef Sara Bogren, socialarbetare Vörå-Maxmo kommun Stefan Kulp, studiehandledare Elisabeth Karp, rektor Tegengrens skola Yrkesakademin i Österbotten Anna-Lotta Östvall-Åstrand, Sami Rimpilä, studiehandledare ansvarig för studerandetjänster Vasa yrkesinstitut Johan Lindman, utbildningsledare Katarina Ivars, Svenska kulturfonden Wivan Nygård-Fagerudd Marlene Ahlberg 6

Ekonomi 2011 Resurscentret Föregångarna uppgör inget eget bokslut utan resultatet ingår som en del av SFV s bokslut. RF s bokföring sköts vid Svenska studiecentralen. Omsättningen 2011 var 565.500. Finansiering % Projekt och statsbidrag 387 500 69 % Kommunala andelar 102 000 18 % Fondstöd 43 500 8 % SFV / SSC 20 500 4 % Övrigt 12 000 2 % Summa: 565 500 100 % Projekt och statsbidrag 69 % Kommunal andelar 18 % Fondstöd 8 % SFV / SSC 4 % Övrigt 2 % Kostnader % Personal 412 500 73 % Utrymmen 42 000 7 % Verksamhetskostnader 53 500 9 % Köptjänster 53 000 9 % Administration, övrigt 4 500 1 % Summa: 565 500 100 % Personal 73 % Utrymmen 7 % Admin, övrigt 1 % Verksamhet 9 % Köptjänster 9 % Bild: Ekonomin 2011. Kvalitet i det som görs har alltid varit prioriterat i verksamheten. Dokumentationen är en viktig aspekt. I dokumentationsoch utvärderingssyfte används två olika verktyg, VAT (valmennuksen arvioinnin tukijärjestelmä), och PARent (uppföljningssystem). Förutom dessa utfördes också undervisnings- och kulturministeriets årliga förfrågningar om verkstadsverksamheten och den uppsökande ungdomsverksamheten. 7

Verksamheten 2011 Verksamheten under år 2011 var mångsidig och bestod av fem (5) olika områden/projekt. Dessa kan indelas i 1.) Service för arbetssökande, 2.) Service för unga och studerande (RAMP), 3.) Uppsökande ungdomsarbete, 4.) ESF projektet ULA Ungdom/Lärande/Arbete samt 5.) Bryggan (påbyggnadsundervisning, årskurs 10). De olika verksamhetsområdena presenteras härnäst. Service för arbetssökande Resurscentret Föregångarna arbetar med handledning i arbetssökning där individen är i fokus och dennes starka sidor betonas och stärks. Alla yrkesbranscher och åldrar kan finnas representerade bland deltagarna. Målsättningen är att varje deltagare efter sin praktikperiod ska ha en plan eller långsiktig lösning i form av arbete, arbetspraktik/arbetslivsträning, studier eller annat. Den individuella lösningen formas genom att aktivt använda olika resurser, tjänster och åtgärder som finns tillgängliga inom RF:s och individens nätverk. Handledningsservicens fokus formas i det dagliga arbetet på RF kring aktuella frågeställningar kring arbetssökning. Under tidigare år har fokus legat på hur man som arbetssökande ska gå effektivt till väga för att snabbt hitta arbete, utbildning, karriär eller annat sysselsättande mål. Handledningsservicen har under 2011 fokuserat kring vad som motiverar den arbetssökande och återkommande frågeställningar har varit: Var befinner jag mig i mitt liv? Vad vill jag med min framtid? Vad vill jag göra just nu? Vad betyder arbetet för mig just nu? Vilken typ av arbete vill jag ha? Vilken sorts arbete klarar jag av att utföra? Under en livstid förändras ofta arbetets betydelse. Det är nödvändigt för försörjningen och är även viktigt för den personliga utvecklingen. Den sociala gemenskapen och nya utmaningar är ofta också värdefullt för välmåendet och den personliga utvecklingen. "Föregångarna har inte bara varit ett stöd för mig i mitt jobbsökande, utan även hjälpt mig med de sociala bitarna. TACK." - kommentar av deltagare 8

Handledning med inriktning på arbetssökning och karriärplanering Den dagliga verksamheten för arbetssökande är den äldsta serviceformen vid RF och har årligen flest antal deltagare. Genom individuell handledning och konsultation får den arbetssökande stöd i sin process att komma ut i arbetslivet och vidare i sin karriär. RF har ett kontinuerligt och nära samarbete med arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) i Vasa. Personalen på RF har en välfungerande kontakt med handläggarna kring praktikantens avtal, nuläge och planer för framtiden. För att underlätta för den arbetssökande och för att på bästa sätt möta dennes behov och situation har Föregångarna non-stop antagning vilket innebär att man kan börja när som helst under årets gång. Individens förutsättningar och önskemål är alltid utgångspunkt när en matchning görs för att kartlägga den arbetssökandes kompetens mot arbetsmarknadens behov. Som arbetslös arbetssökande via arbets- och näringsbyrån har man möjlighet att komma till Föregångarna på arbetslivsträning, -praktik eller -prövning för en maxtid på sex månader. Om personen inte i första hand är arbetssökande men skulle ha nytta av dagliga rutiner och att ta del av RF:s program, så kan personen även delta i verksamheten genom avtal med socialen. Den arbetssökande erbjuds ett program som planeras och anpassas till individen och som beaktar bakgrund och erfarenhet. Detta sker genom individuell handledning enskilt och i grupp. Den handledning som ges åt de arbetssökande består av handledning inom arbetssökning och personlig handledning och rådgivning. Handledning inom arbetssökning omfattar hjälp och stöd för den egna karriärplaneringen, CV- och ansökningsskrivande, sökande efter företag och lediga arbetsplatser, m.m. Den personliga handledningen berör frågor kring välmående och livshantering. De arbetssökande får vid behov även ta del av studie- och yrkeshandledning; handledning och information som fungerar som hjälp vid val av yrke och utbildning. Under 2011 har RF erbjudit de arbetssökande stöd och hjälp med att strukturera upp och hantera sin ekonomi genom personlig handledning. Kontakter till Vasa stads ekonomi- och skuldrådgivning har knutits för att underlätta förfarandet vid situationer när det är fråga om hantering av större skulder. RF arrangerar även regelbundet temabaserade föreläsningar kring arbetssökning, kreativitetsträning, studiebesök, kompetenshöjande program och kurser. Under verksamhetsåret 2011 har de arbetssökande fått ta del av studiebesök till bland annat YLE-huset i Vasa, utbildnings och rekryteringsmässan KnowHow2011 och sommarjobbsmässan på arbets- och näringsbyrån. De arbetssökande har även fått möjlighet att delta i föreläsningar, bl.a. Personligt ledarskap med Mia Törnblom. De arbetssökande har även getts möjligheter att öka sin egen kompetens genom att avlägga hygienpass och serveringspass. I samarbete med Vasa Ambulance arrangerades även första hjälpkurs. 9

"Jag hade också tid att bli kreativ och det behövde jag. Jag hittade min grej där också." - kommentar av deltagare Processen för arbetssökande Praktikperioden inleds alltid på samma sätt då ett avtals görs mellan RF, den arbetssökande och den sändande instansen. Under hela praktikperioden ger handledarna stöd i processen mot jobb eller studier. Handledarna och den arbetssökande kartlägger tillsammans situationen just nu, vilka resurser man besitter och vilka mål som står i fokus. Utgående från denna kartläggning börjar nu den arbetssökandes egen, unika väg för att nå de överenskomna målen. Ibland kan även målen ändra karaktär under processens gång. Processen kan vara olika omfattande och ta olika lång tid beroende på de individuella förutsättningarna. Slussningen vidare ska leda till en fungerande, långvarig lösning. Det kan vara ett arbete som i sig kan vara ett överenskommet mål eller så kan slussningen också vara ett steg på vägen, t.ex. utbildning som på sikt leder till ett utsatt mål. Den arbetssökande har ett ständigt, ömsesidigt utbyte med andra arbetssökande i den sociala verkstaden. Deltagarnas varierande personligheter, intressen, åldrar, utbildningar och branscher åstadkommer en stimulerande dynamik i en avslappnad miljö. praktikavtal mellan den arbetssökande TE byrån RF Start Kartläggning personlig resurskarta planer mål jobbsökarguide CV och ansökningar kontakt med företag projekt personlig ekonomi studiebesök till företag samhällsorientering kreativitetsträning Arbetssökning livshantering Slussning arbete arbetspraktik arbetslivsträning studier annat Bild: Processen för arbetssökande 10

Service för arbetssökande 2011 Under 2011 deltog totalt 89 personer i den dagliga verksamheten med målsättning att hitta arbete, arbetspraktik, studieplatser och fortbildningsmöjligheter eller andra lösningar som gagnar individen. Av dessa slussades 82,1 % till arbete, arbetspraktik, studier eller övriga lösningar efter sin praktikperiod vid RF. Målsättningen är att minst 70 % av deltagarna efter sin tid på RF skall ha någon form av långsiktig plan för sin framtid. Med beaktande av arbetsmarknadsläget i regionen kan det konstateras att resultatet är gott och att målsättningarna har uppnåtts. Könsfördelningen bland deltagarna var 28 kvinnor och 61 män, den yngsta deltagaren var 17 år och den äldsta 58 år och medelåldern var 26,5 år. Därtill kan nämnas att utöver de 89 personer som deltog i daglig verksamhet gavs konsultationer till 37 personer. Slussning efter avslutad period 45 % 40 % 38,5 % 35 % 30 % 25 % 20 % 17,9 % 17,9 % 15 % 10 % 10,3 % 12,8 % 5 % 2,6 % 0 % Bild: Arbetssökandes situation efter avslutad period vid RF. 11

RAMP - Service för unga och studerande Resurscentret Föregångarnas service för studerande och unga kallas för RAMP. RAMP finns till för ungdomar i åldern 16-29 som studerar eller har studier i sikte. Verksamheten anpassas enligt deltagarnas förutsättningar och behov och en individuell plan görs upp för varje deltagare. Till RAMP kan en studerande komma till exempel via en utbildningsarrangör, socialbyrå, via uppsökande ungdomsverksamhet eller genom att direkt kontakta verkstaden. Syfte och målsättning Syftet med RAMP är att förebygga skolavbrott och förhindra marginalisering och utslagning bland unga. Målsättningen är i första hand att den unga återvänder till utbildningsarrangören eller vid behov byter utbildningslinje eller skola vid felval. Målet kan också vara att få rutiner, börja må bättre och förberedas för studier eller hitta rätt utbildning. Den unga kan också slussas över till RF:s avdelning för arbetssökande ifall målet är att få ett arbete. Tanken är att den unga alltid ska ha någonstans att gå efter avslutad period på RAMP för att förhindra marginalisering. Hur länge den unga är på RAMP beror helt på behov och överenskommelse med sändande instans (dvs. utbildningsarrangör eller socialbyrå). Perioden på RAMP kan variera allt från några veckor till ett halvt år. RF har samarbetsavtal med följande utbildningsarrangörer: Vasa gymnasium Vasa övningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium Vörå idrotts- och samgymnasium Yrkesakademin i Österbotten (YA) Vasa yrkesinstitut På RAMP kan studeranden i samarbete med utbildningsarrangören utföra vissa studier som är ogjorda eller som studeranden blivit efter i, få hjälp med att ta examen eller på annat sätt få stöd i studierna. Till RAMP kan man också komma för att förbereda sig för studier. Vi samarbetar också vid behov med andra utbildningsarrangör och gör upp individuella samarbetsavtal för enskilda individer. Den handledning som ges på RAMP kan (enl. Handal & Lauvås, 1993) grovt delas in i följande: Uppgiftsinriktad handledning; handledning i samband med exempelvis uppsatser, examensarbeten, rapporter och skolarbeten överlag. Studie- och yrkeshandledning; handledning och information som fungerar som hjälp för ungdomars val av yrke och utbildning. Personlig handledning och rådgivning; handledning i personliga frågor. Yrkesteoretisk handledning; handledning i yrkesämnen och hjälp att hitta relaterade praktikplatser.

Verksamheten på RAMP kan delas in i två avdelningar, STUDIE-verkstad och START-verkstad. Båda avdelningarna byggs upp kring fyra temaområden, som alla mer eller mindre går i in varandra. På avdelningen STUDIE-verkstad kan studerande i samarbete med utbildningsarrangören utföra vissa studier som är ogjorda eller som de studerande blivit efter i, få hjälp med att ta examen eller på annat sätt få stöd i studierna. Avdelningen START-verkstad kan fungera som en andningspaus i studierna, den unga ges möjlighet att fundera på vad de egentligen vill göra i framtiden. Det kan också handla om att förbereda sig inför kommande studier. Gemensamt för de båda avdelningarna är livshanteringen vilket är den helhet som de fyra temaområdena bildar. STUDIE-verkstad START-verkstad Studier och studiemotivation Studier och studiemotivation Personlig utveckling Samhälle, kultur och ekonomi Personlig utveckling Samhälle, kultur och ekonomi Hälsa och motion Hälsa och motion Bild: Temaområden inom RAMP verksamheten. För deltagarna i STUDIE-verkstaden står naturligtvis de överenskomna studierna i fokus och består huvudsakligen av temaområdet Studier och studiemotivation, i andra hand koncentreras verksamheten till att innehålla en fördelning av resterande temaområden enligt individens behov. START-verkstaden däremot innehåller en mera jämn fördelning av alla fyra temaområden. Med andra ord ligger fokus på livshanteringen, vilket de fyra områdena gemensamt kan benämnas. Till temaområdet Studier och studiemotivation hör, utöver eventuella individuella studier överenskomna med utbildningsarrangören, allt från att ta reda på sin egen lärstil till att göra studiebesök till skolor och arbetsplatser. Temaområdet Ekonomi, samhälle och kultur innefattar bland annat personlig ekonomi, arbetssökning, studiebesök och deltagande i olika kulturella evenemang. Det syftar till att få deltagaren att känna sig delaktig i samhället och förstå samhällets struktur och funktion. Temaområdet Hälsa och motion innehåller till exempel diskussioner om dygnsrytm och hälsa, uteaktiviteter, planering och tillverkning av lunch. Inom temaområdet Personlig utveckling arbetar vi exempelvis med Drömstart, en metod som handlar om entreprenörskap, motivation, självkännedom och karriärplanering. Utöver det handlar personlig utveckling också om kreativitet, kommunikation, samarbetsövningar, problemlösning och egna projekt. 13

Möte sändande instans den unga Avtal den unga utbildningsarrangören/ socialbyrån RF Start Kartläggning personlig resurskarta individuell målplanering VAT AVO kartläggning kartläggning av lärstilar och hälsa egna studier egna projekt studiebesök till utbildningsarrangörer och jobbplatser kombinerad CV/ansökan Drömstart personlig ekonomi samhällsorientering (muséer, hobbyn, samhällsinrättningar) kreativitetsträning ADL träning Livshantering och studier Slussning tillbaka till samma utbildning till annan utbildning arbete eller praktik RF:s service för arbetssökande annat Bild. Processen för unga och studerande. RAMP året 2011 År 2011 deltog totalt 32 personer i RAMP verksamheten (15 män och 17 kvinnor), 23 studerande genom skolsamarbete och 9 unga i startverkstaden via samarbete med sociala myndigheterna. Vissa klienter kom även in via ett avtal och vergick till annat. Konsultationer gavs till 8 personer. Den yngsta deltagaren var 16 år och den äldsta som fått handledning 31. Slussning efter avslutad period Bild. Situtationen för unga och studerande efter avslutad period vid RF. 14

År 2011 anställdes även en handledare på 100% från att tidigare endast varit anställd på 50%. Utöver den dagliga verksamheten och olika besök till utbildningsarrangörer i nejden, deltog Ramp-deltagarna också i följande verksamhet: sommarjobbsträff på arbetskraftbyrån, valborgsfirande med frisbeegolf och korvgrillning, pilbågsskytte, ridning på Bergö och studiebesök till YLE. Deltagarna på RAMP har även dokumenterat en del av verksamheten i vår blogg www.ramp.blogg.se. Ungdomarna har även fått möjlighet att delta i föreläsningar, bland annat Personligt ledarskap med Mia Törnblom. De har även getts möjligheter att öka sin egen kompetens genom att avlägga hygienpass och serveringspass. I samarbete med Vasa Ambulance arrangerades även första hjälpkurs där ungdomarna deltog tillsammans med arbetssökanden på RF. SOMMAR-RAMP 2011 - aktiverande och givande sommaraktiviteter för ungdomar Under tidigare somrar har personalen på Resurscentret Föregångarna insett behovet av regelbunden givande verksamhet under sommarmånaderna för ungdomar. En kontinuerlig verksamhet förhindrar passivering och underlättar studiernas återupptagande till höstterminen. Sommar-RAMP startade som ett pilotprojekt sommaren 2009 och erbjöds för en tredje gång under sommaren 2011. Verksamheten riktar sig främst till sådana ungdomar som av någon orsak inte har sommararbete. Sommar-RAMP erbjuder ungdomar att delta 2-3 dagar/vecka under 8 veckors tid i ett program som arrangeras av RF. Till Sommar-RAMP kommer man via socialbyrån i hemkommunen. Verksamhetens innehåll anpassas till deltagarna men kan exempelvis bestå av friluftsaktiviteter, hantverk, konst och kultur, samarbetsövningar och motionsformer av olika slag. Sommaren 2011 bestod gruppen av fem ungdomar i åldrarna 16-23 (fyra kvinnor och en man). I huvudsak bestod aktiviteterna av daglig verksamhet två till tre dagar i veckan i Vasa med omnejd. Verksamheten inleddes med en båtutflykt till Valsörarna där deltagarna bland annat fick klättra upp i fyren, promenera längs vandringsleden och tillsammans tillreda en gemensam utelunch. Deltagarna fick via sommar-ramp även pröva på segling, ridning, matlagning, bakning, målning, frisbee-golf och bleckplåtsslagning samt fick en guidad rundtur vid Bragegårdarna. Ett studiebesök till Stormossen resulterade i att deltagarna byggde en eko-punkt som numera är i dagligt bruk på RF. Avslutningsvis var deltagarna även involverande i planeringen och förverkligandet av RF:s öppet hus på Konstens Natt, ett årligt kulturevenemang som ordnas i Vasa. " Utvecklande att ha nåt att göra om dagarna. Känna att man gör en insats." - kommentar av deltagare 15

Uppsökande ungdomsarbete Den uppsökande ungdomsarbetet inleddes vid Resurscentret Föregångarna år 2008 och har därefter fortskridit och vidareutvecklats. Syftet med verksamheten är att fånga upp unga personer under 29 år som saknar arbete eller studieplats samt att vägleda dessa personer till lämpliga stödåtgärder och tjänster enligt individens behov. Genom detta strävar RF:s uppsökande arbete till att i förebyggande syfte samt tidigt ingripande minska och motarbeta risken att den unga slås ut och marginaliseras. Ungdomslotsarna vid Resurscentret Föregångarna träffar dagligen ungdomar som avbrutit sina studier. Orsakerna till avbrott är varierande men sällan uppger ungdomar att orsaken till deras avbrott är att studierna upplevs som för krävande. Snarare uppger ungdomarna att orsaken varit att de säger sig vara omotiverade, sakna energi eller må dåligt. Orsakerna till avbrotten är alltså sällan anknutna till själva skolan, utan snarare till individen och bakomliggande faktorer. Vi har konstaterat att målgruppen nås på bästa sätt genom att i förebyggande syfte samverka med skolor och läroinrättningar. Speciellt grundskolorna är i nyckelposition för att ett tidigt förebyggande arbete skall kunna inledas på ett fördelaktigt sätt. Samarbete med skolorna (grundskola- andra stadiet- tredje stadiet) har fungerat mycket väl och kommunikationen mellan skolorna och ungdomslotsarna har varit tät. Under hösten 2011 utvecklades ett nytt sätt att samarbeta med en läroinrättning på andra stadiet. Det är fråga om ett effektivare samarbetssätt mellan skolans elevvårdspersonal och uppsökarna. Från uppsökarnas sida handlar det om att i tidigt skede knyta kontakt och skapa ömsesidigt förtroende till den unga i fall att det visar sig att ett avbrott i studierna blir verklighet. På detta sätt erbjuds ungdomen snabbt olika alternativ på fortsättning gäller det då fortsatta studier eller hjälp med att komma in på arbetsmarknaden. I en nationell jämförelse kan Resurscentret Föregångarna visa på goda resultat gällande de ungas tendens att fortsätta eller inleda studier. Nationellt fortsatte eller inledde år 2010 16% av uppsökarnas kontakter studier. Motsvarande siffra för Resurscentret Föregångarna var 22,6%, år 2011 ökade denna siffra till 33,3% för RF s del. Under år 2011 utvecklades samarbetet med försvarsmakten och speciellt Nylands brigad. En direktkontakt till brigaden upprättades och genom detta samarbete ökas möjligheterna till att kunna stöda de beväringar som avbryter sin tjänstgöring. Samarbetet innefattar även närvaro vid uppbåden som ordnas i regionen. Erfarenheterna av och mottagandet vid dessa upplevdes mycket positivt och fortsättning av det arbetet och utveckling kommer att ske 2012. I samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet har RF fått möjlighet att ta del en utbildning Uppsökande socialt arbeid vid högskolan i Oslo och Göteborgs universitet. Utbildningen, som är den enda av sitt slag i Europa, pågår fram till maj 2012. Målsättningen är att via utbildningen få nya infallsvinklar och en större beredskap att hjälpa de unga samt att bidra till utvecklingen av den uppsökande verksamheten. Ungdomslotsarna vid RF träffade sammanlagt över 1200 unga under år 2011. Av dessa blev 111 personer kunder. Antalet kontakter till myndigheter och olika samarbetsparter uppgick till dryga 5500 st och antalet åtgärder för kunderna uppgick till 320 st. 35 % 33,3 % 31,5 % Kundernas åtgärder under året 30 % 25 % 20 % 14,4 % 15 % 9,9 % 10 % 4,5 % 2,7 % 3,6 % 5 % 0 % Bild. Uppsökande ungdomsarbetets slussningsfördelning. 16

ULA - Ungdom/Lärande/Arbete ULA-nätverket är ett samarbetsnätverk för 11 svensk- och tvåspråkiga verkstäder i Finland. Resurscentret Föregångarna är huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete, ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet strävar efter att uppnå en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. Projektets huvudsakliga syfte är att motverka marginalisering bland unga och utveckla det sektorövergripande nätverksbildandet mellan verkstäder och samarbetspartners. Ungdomsverkstaden Sveps har även fungerat som en aktiv drivande kraft för projektet. Projektet beviljades 25.7.2011 fortsatt finansiering av ELY-centralen, vilket innebär att projektet fortgår fram till 31.12.2013. Fortbildningar ULA-projektets satsning på kompetensutveckling resulterade under året i ett antal fortbildningar för personalen i ULAnätverket. Projektet arrangerade kurs i Psykiska första hjälpen samt subventionerade ULA-verkstädernas deltagande i Optimax utbildning till arbetskonsulent i metoden Arbete med stöd. Projektet arrangerade även nätverksträffar för ULAverkstädernas personal i samarbete med Sveps. På våren hölls ULA-dagar i Hangö och på hösten samlades ULAnätverket i Åbo för att delta i Föreningsfestivalen. Materialproduktion och spridning av god praxis Materialproduktion inom ULA-projektet har resulterat i några betydande publikationer under 2011. Projektet koordinerade översättningen och publiceringen av böckerna Uppsökande arbete, På tal om droger - kollektivträning på verkstäder, Startträning på väg mot livet med hjälp av konst samt Värde synpunkter på ett ojämlikt Finland. Materialet fungerar som ett bra stöd i det dagliga arbetet för personalen vid verkstäderna samtidigt som spridning av god praxis (kunskap, modeller, idéer etc.) inom ULA-nätverket samt utåt till samarbetsnätverken är viktigt för att öka verkstädernas synlighet samt för att öka graden av professionalism inom ULA-nätverket. Kvalitetssäkring, VAT Projektet har bidragit till verkstädernas kvalitetssäkring genom att göra det möjligt för ULA-nätverket att ta i bruk VAT (Valmennuksen Arvioinnin Tukijärjestelmä). VAT är ett utvärderingsverktyg som hjälper personalen vid verkstäder att bedöma det individuella handledningsbehovet för de personer som deltar i verksamheten. VAT är också ett värdefullt verktyg i fråga om dokumentation och rapportering. ULA-projektet har översatt VAT till svenska samt subventionerat licensen för VAT till ULA-verkstäder. Under året har fem verkstäder i ULA-nätverket tagit i bruk VAT. Sektorövergripande samarbete och intressebevakning ULA-projektet har arbetat för att utveckla det mångprofessionella samarbetet inom ULA-nätverket och mellan verkstäder och samarbetspartners med tonvikt på det sektorövergripande samarbetet. Projektet strävar efter att utveckla utbytet av god praxis också internationellt, med speciell fokus på Norden. Projektet har under 2011 utvecklat samarbete med bl.a. Sosiaalikehitys Oy, projektet EDU-Vuxen samt Ungdomsstyrelsen och Nordens Välfärdscenter i Sverige. ULA-kompetenscenter Projektet inledde hösten 2011 planeringen av ULA-kompetenscenter, som startas upp i början av 2012 med bland annat en egen hemsida www.ula.fi. ULA-kompetenscenter kommer att fungera som en plattform för kommunikation och informationsspridning inom ULA-nätverket samt utåt till verkstädernas samarbetspartners. 17

Påbyggnadsklassen Bryggan Under hösten 2011 startade RF i samarbete med Vasa stad påbyggnadsklassen Bryggan. Verksamheten har under läsåret lockat till sig fem deltagare av vilka två deltar på deltid. Deltagarna är i åldern 16 17 år gamla. Den dagliga verksamheten är inriktad på att höja vitsorden från grundskolan eller att komplettera kurser för att fullgöra sin läroplikt. Bryggans studerande har under året fått fullfölja flera praktikperioder vid olika arbetsplatser för att få en bild av arbetslivets krav och sina egna karriärmöjligheter. Temadagar kring dagsaktuella teman har hållits under året för att öka känslan av delaktighet i samhället. Livshantering och självständighet har varit ett fokusområde under hela året och de studerande har behandlat bland annat personlig ekonomi, samhällets stödtjänster och hur kontakten sker med olika samhällsaktörer. Studerande som deltar i Bryggans verksamhet har påbörjat verksamheten efter hand under året då de avbrutit andra studier eller arbeten. Under läsåret har det skett ett samarbete mellan Bryggan och Yrkesakademin YA. Studerande vid Yrkesstarten vid YA har getts möjligheten att höja grundskolevitsord. Genomförande och examinering har koordinerats och verkställts via Bryggan. 18

Toiminnanjohtajan vuosikatsaus Vuosi 2011 oli Resurscentret Föregångarnan 11. toimintavuosi. Toimintaan osallistui vuoden aikana 277 henkilöä, joista 121 osallistui päivittäiseen toimintaan (89 työnhakijapalveluihin ja 32 nuorille ja opiskelijoille suunnattuun RAMPtoimintaan). Etsivä nuorisotyö tavoitti yli 1200 nuorta, ja ohjausta annettiin 111 nuorelle. Lisäksi muuta neuvontaa annettiin 45 henkilölle. RF:n koulutuspäiviä kertyi vuoden 2011 aikana yhteensä 4296 päivää. Henkilöt osallistuivat työpajatoimintaan keskimäärin 35,5 arkipäivän ajan. Vuonna 2010 vastaava keskiarvo oli 39 arkipäivää. Työpajatoimintaan käytetyn ajan lyhenemisen lisäksi yhä useampi osallistuja löysi tiensä työelämään ja opintoihin hyvin toimivan ja yksilöllisen ohjauksen, hyvän työmarkkinakysynnän ja aktiivisen yhteistyöverkoston ansiosta. Resurscentret Föregångarnan toiminta on saavuttanut hyviä tuloksia tehokkaiden yhteistyöverkostojen avulla. Eri tahojen kanssa harjoitettavaa yhteistyötä kehitetään jatkuvasti, ja se on toiminut kuluneena vuonna hyvin. RF:n tärkein resurssi on henkilökunta ja sen sitoutuminen, osaaminen ja motivaatio työhönsä. Henkilökuntaa oli toimintavuonna kymmenen työntekijää, yhteensä 9,8 henkilötyövuotta. Henkilökunnalle tarjottiin liikunta- ja kulttuuriseteleitä hyvinvoinnin, hyvän työterveyden ja motivaation edistämiseksi. Ajoittain erittäin vaativat työtehtävät edellyttävät jatkuvaa kouluttautumista ja erikoisasiantuntemuksen päivittämistä. Jotta henkilökunta voisi kasvattaa ja päivittää kompetenssiaan, RF on tarjonnut mahdollisuuden eri aihealueita käsitteleviin täydennyskoulutuksiin osallistumiseen. Nettotyöajasta 3,8 % käytettiin erilaisiin täydennyskoulutuksiin. Niistä esimerkkeinä voidaan mainita Tuettu työllistäminen (Optima), Opinto-ohjaajakoulutus (Åbo Akademi), Ehkäisevä päihdetyö (ULA), Psyykkinen ensiapu (ULA) ja Nuorten syrjäytymisen ehkäisy (ULA). Nuorisoluotsi Niclas Risku aloitti vuoden alussa Oslon korkeakoulun ja Göteborgin yliopiston järjestämän Etsivän sosiaalityön koulutuksen. Risku osallistuu kyseiseen koulutukseen ensimmäisenä Suomesta. Projekti toteutettiin yhteistyössä opetus- ja kulttuuriministeriön kanssa. Nuorisoluotsit ovat osallistuneet Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen tarjoamaan Time Out -koulutukseen. Time Out -koulutuksella pyritään muun muassa ehkäisemään nuorten miesten sosiaalista syrjäytymistä tarjoamalla aktiivista tukea armeija- tai siviilipalveluksen keskeyttäneille. Erityiskasvatuksen ja nuorisotutkimuksen yhteistyö Åbo Akademin (ÅA) nuorisotutkijoiden kanssa on syventynyt kuluneena vuonna. Joukko RF:n nuoria osallistui väitöskirjaa valmistelevan Ove Björklundin haastattelututkimukseen, joka toteutettiin yhteistyössä Åbo Akademin kanssa. Kevään aikana myös eräs Åbo Akademin erityisopettajaopiskelija suoritti työharjoittelunsa RF:n RAMP:ssa. Nuorten lisääntyvät taloudelliset ongelmat ja velkaantuminen erityisesti pikalainojen kautta on huolestuttava suuntaus yhteiskunnassamme. Velkaantuminen kasvaa usein niin nopeaa vauhtia, että nuoren on hankala käsitellä asiaa yksin, mikä voi puolestaan aiheuttaa pitkäaikaisia vaikeuksia. Tämän ongelman kohtaamiseksi RF ryhtyi vuoden aikana tarjoamaan osallistujille taloutta koskevaa henkilökohtaista neuvontaa ja ohjausta. Se osoittautui arvostetuksi palveluksi, ja kyseinen osa yksilöllistä ohjausta jatkuu ja kehittyy tulevaisuudessa. Kaiken kaikkiaan voidaan todeta, että suunnitellut tavoitteet on saavutettu, talous on ollut tasapainossa ja yhteistyöverkosto on kasvanut ja toiminut hyvin. Kiitos hyvästä yhteistyöstä! Peter Kallio 19

Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) on työ- ja nuorisotyöpaja, jonka toimintaa ylläpitävät Svenska Studiecentralen (SSC) ja Svenska folkskolans vänner r.f. (SFV). Vuodesta 2000 lähtien RF on auttanut yli 1400:aa Vaasan seudulla asuvaa ruotsinkielistä työtöntä ja opiskelijaa löytämään oman paikkansa työ- ja opiskelumarkkinoilla sekä sosiaalisissa yhteyksissä. Tässä vuosikertomuksessa haluamme esitellä RF:n toimintaa, sen saavuttamia tuloksia sekä eri toimintaalueilla tehtävää työtä. Tehtävä, tarkoitus ja tavoitteet Toiminnan tarkoituksena on yhdessä toimeksiantajien ja muiden yhteistyökumppanien kanssa auttaa Vaasan seudulla asuvia henkilöitä löytämään työtä, tekemistä, opiskelupaikkoja tai muita ratkaisuja, jotka edistävät pitkäkestoisesti yksilön hyvinvointia ja kehitystä. RF toimii ratkaisu- ja yksilökeskeisesti ja pyrkii vähentämään työttömien, vaikeasti työllistyvien ja pitkäaikaistyöttömien määrää, estämään opintojen keskeytymistä, sosiaalista syrjäytymistä ja marginalisoitumista sekä kehittämään uusia menetelmiä ja malleja, jotka edistävät monialaista toimintaa. RF:n toiminnan kohderyhmän muodostavat työttömät ja opiskelijat, jotka tarvitsevat tukea tai harkitsevat opintojen keskeyttämistä, sekä henkilöt, joilla ei ole työ- eikä opiskelupaikkaa. RF:n työkieli on ruotsi, mutta osallistujat puhuvat lähes 10:tä eri äidinkieltä. Toiminta on suunnattu 15 65-vuotiaille henkilöille. Viime vuosien ajan RF on asettanut nuorisotoiminnan etusijalle suuren nuorisotyöttömyyden vuoksi. RF:n toiminta keskittyy seuraaviin osa-alueisiin: Työ ja opiskelu Elämänhallinta ja henkilökohtainen kehitys Merkityksellisyys, ymmärrettävyys, hallittavuus ja osallisuus (koherenssin tunne, voimaantuminen) Viestintä Luovuus Tavoitteena on, että osallistujat löytävät pitkäaikaisen ratkaisun, kuten työ- tai opiskelupaikan, tai muun ratkaisun, joka tukee yksilön kehitystä ja hyvinvointia hänen tarpeidensa ja elämäntilanteensa mukaan. Toiminnan tavoitteena on myös tehdä osallistujista osallistuvia ja aktiivisia yhteiskunnan jäseniä. RF:n vahvuutena ovat yksilöiden kohtaaminen, yhteistyöja verkostoajattelu, joustavat menetelmät ja luovat ratkaisut. Arvopohja RF:n arvopohja ohjaa kaikkea sen toimintaan sisältyvää työtä ja siihen liittyviä prosesseja. RF:n arvopohja perustuu seuraaviin asioihin: Korostamme ihmisten keskinäistä kunnioitusta, kaikkien ihmisten samanarvoisuutta, viestintää ja yksilön oikeutta kehittää itseään työn, koulutuksen ja sosiaalisten yhteyksien kautta. Kannustamme yksilöitä ottamaan vastuuta, olemaan aloitteellisia ja toimimaan yhteiskunnassa aktiivisesti. Verkostomme kautta toimimme proaktiivisina polunlöytäjinä. Motivoitunut ja ammattitaitoinen henkilökuntamme tarjoaa asiakaslähtöistä, ruotsinkielistä toimintaa. Organisaatio RF:n emo-organisaatio on Svenska folkskolans vänner r.f. yhdistys, joka on kolmannen sektorin organisaatio. Resurscentret Föregångarna on osa Svenska studiecentralen (SSC) -opintokeskusta. SSC perusti RF:n vuonna 2000, ja se ylläpitää edelleen RF:n toimintaa. 20