HELSINGIN YLIOPISTO RIKOSOIKEUS/Aineopinnot ON 24.1.2012 Jokaiseen kysymykseen vastataan selvällä käsialalla joko erilliselle arkille tai kysymyspaperissa vastausta varten rivitettyyn tilaan. Tekstaa nimesi selvästi jokaiseen vastauspaperiin. Merkitse myös opiskelijanumerosi ja kirjoita jokaiseen vastauspaperiin, suoritatko tentin uuden vai vanhan tenttijärjestelmän mukaisella tavalla. Rikosoikeuden aineopintotentin rakenne on lokakuun 2011 tentistä alkaen muuttunut siten, että siinä suoritetaan pakollisena osa-alueena rikosoikeuden yleinen ja erityinen osa (5 op; kysymykset 1 4). Muut rikosoikeuden osa-alueet rikosoikeudellinen seuraamusjärjestelmä (1,5 op; kysymykset 5.a-b), eurooppalainen ja kansainvälinen rikosoikeus (1,5 op; kysymykset 6.a-b), kriminologia ja kriminaalipolitiikka (1,5 op; kysymys 7) sekä rikosoikeuden perusteet (1,5 op; kysymys 8) voidaan suorittaa erillisinä opintojaksoina niitä koskevissa luentokuulusteluissa ennen rikosoikeuden aineopintotenttiä. Rikosoikeuden aineopintotentissä voidaan kuitenkin vaihtoehtoisesti suorittaa kaikki mainitut opintojaksot tai yhdessä rikosoikeuden yleisen ja erityisen osan osa-alueen kanssa kaikki ennen tenttiä erillisesti suorittamattomat opintojaksot. Kukin mainituista opintojaksoista arvostellaan itsenäisesti käyttäen hyväksytyistä suorituksista arvosanoja 1 5. Silloin myös jokaisesta opintojaksosta itsenäisesti (samoin kuin koko aineopintotentistä) täytyy saada hyväksyttävä tulos. Ennen 1.8.2011 luentokuulustelussa hyväksytty rikosoikeuden osa-alueen suoritus muunnetaan uutta tenttijärjestelmää noudatettaessa arvosanaksi opinto-oppaan s. 156 157 selvitetyn mukaisesti. Kesätenttiin 2012 asti rikosoikeuden aineopintotentti on mahdollista suorittaa myös vanhan tenttijärjestelmän mukaisesti, jos on suorittanut ennen 1.8.2011 hyväksytysti jonkin mainituista osa-alueista luentokuulustelussa ja tenttiin ilmoittautuessaan ilmoittanut valitsevansa mahdollisuuden suorittaa rikosoikeuden aineopintotentti vanhan tenttijärjestelmän mukaisesti. Mikäli olet suorittanut korvaavia luentokuulusteluja, Sinun tulee ehdottomasti jättää kunkin korvaamasi kysymyksen vastauspinoon nimelläsi ja opiskelijanumerollasi varustettu paperi, josta ilmenevät asianomaisen luennoitsijan nimi, luentosarjan aihe, kuulustelun suoritusaika ja saamasi hyvityspisteet! Muuten luentokuulustelusuorituksiasi ei tiedetä tarkistaa eikä korvaavuutta ja hyvityspisteitä lukea hyväksesi. Myös niiden, jotka ovat valinneet suorittaa rikosoikeuden aineopintotentin uuden tenttijärjestelmän mukaisesti, mutta joilla on hyväksytysti suoritettuna luentokuulusteluja ennen 1.8.2011, tulee ilmoittaa yllä mainitut tiedot suorittamistansa korvaavista luentokuulusteluista. Suoritetut luentokuulustelut vapauttavat vastaamasta kysymyksiin seuraavasti: - kevätlukukaudella 2009 tai myöhemmin suoritettu rikosoikeudellisen seuraamusjärjestelmän luentosarja: kysymykset 5.a-5.b - kevätlukukaudella 2009 tai myöhemmin suoritettu kriminologian ja kriminaalipolitiikan luentosarja tai restoratiivisen oikeuden kurssi: kysymys 7 - kevätlukukaudella 2009 tai myöhemmin suoritettu rikosoikeuden peruskysymysten (vastuuopin) luentosarja tai Tvärminnen kurssi: kysymys 8 Kysymysten 1 2 ja 7 8 vastaustila on rajoitettu kahteen sivuun kysymystä kohti, ja kaksiosaisiin kysymyksiin 3 6 vastataan kysymyspaperissa vastausta varten rivitettyyn tilaan. Kysymyksiin vastaamisessa saa käyttää hyväksi lakikirjoja ja muuta tiedekunnan yleisohjeiden mukaan lakikirjatenteissä sallittua säädösaineistoa.
Kun vastaustilaa on edellä mainituin tavoin rajoitettu, korostettakoon, että lainsäännösten ja muun tutkintovaatimuksiin kuuluvan lähdeaineiston sisältöä tulee selostaa vain tarpeellisilta osin ja että lakitekstiin tulee viitata asianomaiset säännökset mainiten. Vastausten arvostelussa painotetaan sitä, miten hyvin niissä on tunnistettu keskeiset rikosoikeudelliset ongelmat ja miten hyvin perustellen niitä on käsitelty. Myös vastausten sisäiseen johdonmukaisuuteen ja selkeyteen kiinnitetään huomiota. Vastauksen selkeys edellyttää kappalejaon käyttöä. Silloin kun vastaustilaa on kaksi sivua, myös alaotsikoita on syytä käyttää, ja tapauskysymyksen vastaus tulisi mielellään päättää lyhyellä tiivistelmällä.
Rikosoikeuden yleinen ja erityinen osa (5 op; kysymykset 1-4) 1. A ja B, jotka yhdessä omistivat erään yksiön hallintaan oikeuttavat asunto-osakkeet, päättivät myydä ne. He valtuuttivat kiinteistönvälittäjä C:n palkkiota vastaan myymään osakkeet ja allekirjoittamaan kauppakirjan seuraavilla ehdoilla: myyntihinta on vähintään 100 000 euroa (välityspalkkion vähentämisen jälkeen), käteisellä, kauppakirjan allekirjoittamisen yhteydessä, maksettava summa on vähintään 75 000 euroa ja jäljelle jäävä kauppahinta suoritetaan viimeistään vuoden kuluessa kauppakirjan allekirjoittamisesta, puolet käteissummasta tilitetään välittömästi A:lle ja puolet B:lle sekä loppuosasta niin ikään puolet A:lle ja puolet B:lle vuoden kuluessa kauppakirjan allekirjoittamisesta ja kauppakirjaan merkittävä summa on enintään 75 000 euroa. (Viimeksi sanottuun ehtoon päädyttiin C:n neuvosta, tämän mainitsemista verotuksellisista syistä.) Yritettyään mm. lehti-ilmoituksin jonkin aikaa tuloksetta myydä kyseisiä osakkeita 100 000 euron hinnasta C kääntyi A:n puoleen ja esitti, että saisi myydä osakkeet 90 000 euron hinnasta. A antoi luvan siihen, että hänelle tuleva osuus kokonaissummasta olisi 45 000 euroa eikä alkuperäisten ehtojen edellyttämä 50 000 euroa. B:n puoleen kääntymättä C päätti menetellä A:lle esittämänsä mukaisesti. C:n ehtimättä kuitenkaan vielä toimia muutetun suunnitelman mukaisesti tuli D lehti-ilmoituksen perusteella C:n luo haluten ostaa osakkeet 100 000 euron käteishinnasta. D suostui, että kauppakirjaan merkittäisiin vain 75 000 euroa hinnaksi. C allekirjoitti A:n ja B:n nimet kauppakirjaan, siihen kuitenkaan sisällyttämättä mainintaa valtuutussuhteesta. D:n vaimo E todisti allekirjoitukset oikeiksi. Sitten C tilitti välittömästi sekä A:lle että B:lle 40 000 euroa ja vuoden kuluessa kauppakirjan allekirjoittamisesta lisää 5 000 euroa kummallekin. B:lle C lähetti kirjeen, jossa hän kertoi seuraavaa: A oli antanut C:lle luvan osakkeiden myymiseen 90 000 eurosta ja ilmoittanut luvan antamalla toimeksiantoa muuttaessaan toimivansa myös B:n valtuuttamana. Miten tapaus on rikosoikeudellisesti arvosteltava? Kiinnitä tässä arvioinnissa huomiota myös verotuksellisista syistä annetun neuvon verorikosoikeudellisiin vaikutuksiin. Arvioi lisäksi miten tapauksen arvosteluun vaikuttaisi, jos a) C olisi ollut tietoinen D:n tarjouksesta A:n puoleen kääntyessään ja kuitenkin menetellyt selosteessa kerrotuin tavoin ja b) A olisi todellisuudessa menetellyt C:n B:lle lähettämässä kirjeessä kuvatulla tavalla eikä selostuksessa mainituin tavoin? (enintään 2 sivua; 10 p)
2. Lisa (18 vuotta) ja Ville (20 vuotta) omaavat kumpikin syvän vakaumuksen siitä, että eläintenpito on pahaa kaikissa muodoissaan. He ovat kuulleet eri lähteistä, että Abruzzokenneli, joka kasvattaa ajokoiria (beagle ja hamiltoninajokoira), myy vähemmän lupaavat pennut koe-eläimiksi. He päättivät yhdessä tehdä iskun kenneliä vastaan ja tarkoituksena oli spraymaalata iskulauseita kennelin seiniin sekä polttaa omistajan pakettiauto. Kumpikaan, Lisa eikä Ville tiennyt tarkkaan missä Abruzzo sijaitsi ja siksi he kysyivät sitä kokeneemmalta aktivistilta Osmolta (25 vuotta). Osmo, joka oli aiemmin seurustellut Lisan kanssa, näki tässä erinomaisen tilaisuuden kostaa. Siinä toivossa, että Lisa ja Ville vahingoittuisivat, hän antoi väärän osoitteen kenneliin. Todellisuudessa annetussa osoitteessa sijaitsi Pay Me In Cash-kenneli. Kyseessä oli suurehko omakotitalo, jossa oli aidattu puutarha. Tontilla sijaitsi myös sen lisäksi asuintalo, kaksi muuta rakennusta sekä autotalli. Gustaf (47 vuotta), joka asui perheensä kanssa talossa, kasvattaa vahti- ja vartijakoiria (dobermanni ja broholminkoira). Kun Lisa ja Ville olivat ylittäneet kennelin aidan ja ehtineet jo spraymaalata muutamia iskulauseita autotallin seinään, kuulivat he muutamia teräviä haukahduksia ja näkivät kahden ison koiran ryntäävän heitä kohti. Gustaf oli sattumalta havainnut tunkeilijat ja päästänyt vapaaksi hänen kaksi parhaiten koulutettua koiraansa ennen kuin hän soitti poliisille. Lisa, joka oli tottunut koiriin, jäi seisomaan täysin paikoilleen, kun koira Sweet Pretender ryntäsi kohti häntä. Hän pysyi liikkumattomana siihen saakka kun poliisi saapui paikalle. Sweet Pretender istui rauhallisena ja piti vahtia. Villen kävi huomattavasti huonommin. Hän tuli suunniltaan pelosta nähdessään koirat, tiputti kaiken käsissään olevan (paitsi spraymaalipurkin myös kassin, joka sisälsi pullon bensiiniä, pesusienen sekä tulitikkuja) ja ryhtyi juoksemaan pois paikalta. Hän ehti edetä vain joitakin metrejä ennen kuin hän kompastui kiveen ja kaatui päistikkaa maahan sillä seurauksella, että häneltä murtui nilkka, hän menetti muutaman hampaan sekä sai aivotärähdyksen. Koiran All You Need Is Love, joka oli ajanut Villeä takaa, ei tarvinnut edes asettaa hampaitaan häneen. Miten tapausta tulee rikosoikeudellisesti arvioida? Perusteltu vastaus. (enintään 2 sivua; 10 p)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä 3.a. Selvitä yleisen vaaran käsitettä Fränden oppikirjan ja Fränden siinä käsittelemän tuhotyön tunnusmerkistöjen (RL 34:1 ja 3) tulkintakäytännön pohjalta. Arvioi muun muassa, milloin kirkon polttaminen on tavallinen ja milloin törkeä tuhotyö vaaran tunnusmerkkejä sovellettaessa ja onko henkilö tuomittava tuhotyöstä, jos hän sytyttää tulipalon kerrostalon kellariin, vaikka myöhemmin osoittautuisi, että kaikki asukkaat sattuivat olemaan ulkona? (Fränden kirja; vastaus annettuun vastaustilaan; 5 p.)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä 3.b. Mitä on olosuhdetahallisuus muun kuin vaaran osalta, erityisesti mitä on tasapainotahallisuus ja sen muodot? Mitä on puolestaan tunnusmerkistön vaaraelementtejä koskeva tahallisuus ja tehdäänkö eroja erilaisten vaaraelementtien mukaan? (Fränden kirja; vastaus annettuun vastaustilaan; 5 p.)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä 4.a. i) Kavalluksen kolme tekotapaa. ii) Omistuksenpidätysehdoin tehty osamaksukauppa: milloin kyseessä voi olla kavallus, petos tai hallinnan loukkaus. (Lappi-Seppälä Rikosoikeusteoksessa) (Vastaus annettuun vastaustilaan; yhteensä 5 p.)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä 4.b. i) Petoksen yritys ja rajanveto täytettyyn tekoon. ii) Tahallisuus petoksessa. (Nuutila ja Majanen Rikosoikeus-teoksessa) (Vastaus annettuun vastaustilaan; 5 p.)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä Rikosoikeudellinen seuraamusjärjestelmä (1,5 op; kysymykset 5.a. ja 5.b.) 5.a.. B (syntynyt 15.4.1974) tuomitaan tänään 24.1.2012 käräjäoikeudessa seuraavista rikoksista: 1. Petoksen yritys (tehty 5.10.2010) 2. Varkaus (tehty 19.11.2010) 3. Lievä petos (tehty 24.4.2011) Syyte näistä rikoksista on nostettu 23.11.2011. Asiakirjoista käy ilmi, että B on tuomittu 5.3.2011 käräjäoikeudessa pahoinpitelystä (tehty 14.1.2011) neljäksi kuukaudeksi vankeuteen. Rangaistus on tuomittu ehdollisena ja sen koeaika päättyy 5.9.2012. Tuomio sai lainvoiman. Millaisiin yhteisiin rangaistuksiin käräjäoikeus voi tuomita B:n tänään? Kuvaile tuomioistuimen käytettävissä olevat eri vaihtoehdot. Ilmoita sovellettavat rangaistuasteikot yksittäisille rikoksille ja mahdollisille yhteisille rangaistuksille. Miten käräjäoikeuden tulisi tänään suhtautua B:n aiemman ehdollisen rangaistuksen suhteen? Perusteltu vastaus. (Vastaus annettuun vastaustilaan; 5 p.)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä 5.b. i) Armahdusinstituution puolesta ja vastaan esitetyt argumentit. ii) Mitä tarkoitetaan taloudellisella seuraamuksella sakkopuitepäätöksessä? (Vastaus annettuun vastaustilaan; (i) 3 pistettä, (ii) 2 pistettä)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä Eurooppalainen ja kansainvälinen rikosoikeus (1,5 op; kysymykset 6.a. ja 6.b.) 6.a. Selvitä EU-rikosoikeudesta johtuvia, rangaistusuhkia ja seuraamuksia koskevien rangaistussäännösten lähentämisvelvoitteita suhteessa Suomen kansalliseen lainsäätäjään ja lain soveltajaan. (Melanderin oppikirja; vastaus annettuun vastaustilaan; 5 p.)
HELSINGIN YLIOPISTO ON 24.1.2012 RIKOSOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI Opiskelijanumero Ympyröi: Vanha järjestelmä / uusi järjestelmä 6.b. Mitkä käyttäytymismuodot on kriminalisoitu aidosti (truly) kansainvälisessä oikeudessa ja mitkä eivät, vaikka jälkimmäisten rankaisemisvelvoitteesta olisi olemassa kansainvälisesti voimassa oleva yleissopimus? Mitä vaikutuksia on sillä, että käyttäytymismuoto luetaan ensiksi mainittuun ryhmään? (Lähinnä Paola Gaetan artikkeli International Criminalization of Prohibited Conduct teoksessa Cassese, toim., The Oxford Companion to International Criminal Justice.) (Vastaus annettuun vastustilaan; 5 p.)
7. Kriminaalipolitiikka ja kriminologia (1,5 op) Selvitä Hopkins Burken kirjan perusteella hänen johtopäätöslukunsa crime and the postmodern condition tärkeimmät huomionsa ja kommenttinsa. Muun muassa mitä hän lausuu finanssimaailman muutosten, neo-liberaalin politiikan leviämisen ja syyskuun 11. päivän 2001 terrorihyökkäyksen vaikutuksista kriminologian teorianmuodostukseen? (Enintään kaksi sivua; 10 p.) 8. Rikosoikeuden perusteet (1,5 op) Selvitä Fletcherin kirjan luvun Offenses versus Defenses olennainen sisältö. Kiinnitä erityistä huomiota luvun alajaksoon, jossa hän käsittelee rikoksen rakennetta ja pohtii erottelua rikosvastuun positiivisiin edellytyksiin ja vastuuvapausperusteisiin. Mitä kysymyksiä hän nostaa silloin esiin ja miten kommentoiden? (Enintään kaksi sivua; 10 p.) Tulokset ti 14.2.2012 klo 16
HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier RN 24.1.2012 Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper. Ange även ditt studentnummer och skriv på varje svarspapper om du avlägger tenten enligt det gamla eller nya tentamenssystemet. Strukturen för tentamen i straffrättens ämnesstudier har ändrat från och med tenten i oktober 2011. Ändringen innebär att det är obligatoriskt att i tenten avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5a och 5b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6a och 6b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 7) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 8) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före 1.8.2011 omvandlas till ett vitsord enligt principerna i studiehandboken (s. 156-157) vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Ända fram till sommartenten 2012 är det också möjligt att avlägga straffrättens tentamen enligt det gamla tentamenssystemet ifall man före 1.8.2011 med godkänt vitsord avlagt något av de nämnda delområdena i ett föreläsningsförhör. Dessutom bör man i samband med tentanmälan ha anmält att man utnyttjar möjligheten att avlägga straffrättens tent enligt det gamla tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut lämna ett papper med ditt namn och studienummer i respektive ersatta frågas svarsbunt. På pappret skall framgå den ifrågavarande föreläsarens namn, föreläsningsseriens ämne, presteringstidpunkten för förhöret samt de tilläggspoäng du erhållit! Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. Även de som har valt att avlägga straffrättens tent enligt det nya tentamenssystemet, men som har avlagt föreläsningsförhör med godkänt vitsord redan före 1.8.2011, bör anmäla ovannämnda uppgifter om de ersättande föreläsningsförhör som de avlagt. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2009 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 5a och 5b - under vårterminen 2009 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 7 - under vårterminen 2009 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära) eller kursen i Tvärminne: fråga 8 Svarsutrymmet för frågorna 1 2 och 7 8 är begränsat till två sidor per fråga, och de tvådelade frågorna 3 6 besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar.
Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två sidor är det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning.
Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4) 1. A och B ägde tillsammans bostadsaktier vilka berättigade till besittningen av en enrumslägenhet. De beslöt att sälja aktierna och befullmäktigade fastighetsförmedlare C att mot ersättning sälja aktierna och underteckna köpebrevet på följande villkor: köpesumman är minst 100 000 euro (efter att förmedlingsarvodet avdragits), den summa som skall betalas kontant vid undertecknandet av köpebrevet är minst 75 000 euro och den återstående köpesumman erläggs senast inom ett år efter undertecknandet av köpebrevet, hälften av kontantsumman betalas omedelbart åt A och hälften åt B och av den resterande delen likaså hälften åt A och hälften åt B inom ett år efter köpebrevets undertecknande, i köpebrevet antecknas högst en summa på 75 000 euro. (Detta sista villkor tillkom på C:s inrådan och av de skattemässiga orsaker C angivit.) Efter att ha bl.a. med tidningsannonser försökt sälja aktierna för 100 000 euro en tid utan resultat, vände sig C till A och föreslog att han skulle få sälja aktierna till ett pris om 90 000 euro. A gick med på att hans andel av hela summan skulle vara 45 000 euro istället för 50 000 euro som de ursprungliga villkoren förutsatte. Utan att vända sig till B beslöt C att gå tillväga som han framfört för A. Före C dock hann handla enligt den ändrade planen så tog D med anledning av tidningsannonseringen kontakt med C och önskade köpa aktierna kontant för 100 000 euro. D gick med på att i köpebrevet anteckna endast 75 000 euro som köpesumma. C undertecknade köpebrevet med A:s och B:s namn utan att anteckna något om fullmaktsförhållandet. D:s hustru E bevittnade namnteckningarnas riktighet. Därefter betalade C omedelbart åt både A och B 40 000 euro samt ytterligare 5000 euro åt vardera ett år efter att köpebrevet hade undertecknats. Åt B sände C ett brev i vilket han berättade följande: A hade gett C tillstånd att sälja aktierna för 90 000 euro och hade vid ändringen av uppdraget sagt sig även handla å B:s vägnar med fullmakt. Hur bör fallet straffrättsligt bedömas? Fäst i denna bedömning också uppmärksamhet vid det råd som givits av skattemässiga orsaker och dess skattestraffrättsliga inverkan. Bedöm därtill hur bedömningen av fallet skulle påverkas om: a) C hade varit medveten om D:s erbjudande då han vände sig till A och C ändå hade handlat på det vis som framförts i beskrivningen av händelsförloppet och b) A i verkligehten hade förfarit på det sätt som framgick ur C:s brev till B och inte på det sätt som framförts i beskrivningen av händelseförloppet ovan? (max 2 sidor; 10 p)
2. Lisa (18 år) och Ville (20 år) äger bägge en djup övertygelse om att alla former av djurhållning är av ondo. De har från olika källor hört att kenneln Abruzzo, som föder upp jakthundar (Beagle och Halmiltonstövare), säljer mindre lovande valpar som försöksdjur. Tillsammans beslöt de att göra en räd mot kenneln och avsikten var att spraya slagord på kennelns väggar samt bränna upp ägarens skåpbil. Varken Lisa eller Ville visste exakt var Abruzzo befann sig och därför frågade de den mera erfarna aktivisten Osmo (25 år). Denne som tidigare hade sällskapat med Lisa såg här ett utmärkt tillfälle att hämnas. I hopp om att Lisa och Ville skulle skadas angav han fel adress till kenneln. I verkligheten befann sig kenneln Pay Me In Cash på den uppgivna adressen. Det var fråga om ett större egnahemshus med en inhägnad trädgård. På tomten fanns förutom boningshuset två andra byggnader jämte ett garage. Gustaf (47 år) som med sin familj bor i huset föder upp vakt- och skyddshundar (Dobbermann och Broholmer). När Lisa och Ville hade tagit sig över staket till kenneln och redan hunnit spraya några slagord på garageväggen hörde de några skarpa skall och såg två stora hundar komma rusande emot dem. Gustaf hade av en tillfällighet sett inkräktarna och släppte ut två av sina bäst skolade hundar innan han ringde polisen. Lisa som var van vid hundar blev stående helt stilla när hunden Sweet Pretender rusade fram till henne. Hon förblev orörlig tills polisen kom till platsen. Sweet Pretender satt lugnt och höll vakt. För Ville gick det betydligt sämre. Han blev vettskrämd när han såg hundarna, släppte allt han hade i händerna (förutom en sprayburk även en kasse innehållande en flaska bensin, en tvättsvamp samt tändstickor) och startade en spurt från platsen. Han hann endast några meter innan han snubblade på en sten och föll handlöst i marken med påföljd att han bröt vristen, slog ut några tänder samt fick hjärnskakning. Hunden All You Need Is Love som tagit upp jakten på Ville behövde inte alls sätta tänderna i honom. Hur skall fallet straffrättsligt bedömas? Motiverat svar. (max. 2 sidor; 10 p)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet 3.a. Redogör för begreppet allmän fara på basis av Frändes lärobok och den tolkningspraxis av sabotagets rekvisit (SL 34:1 ja 3) som Frände behandlar i boken. Bedöm bland annat när brännande av en kyrka utgör vanligt sabotage och när det är grovt sabotage vid tillämpning av känneteknen för allmän fara. Bedöm likväl om person bör dömas för sabotage ifall han antänder en brand i källaren i ett våningshus fastän det senare skulle visa sig att alla invånare råkade vara ute? (Frändes bok; svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet 3.b. Vad är omständighetsuppsåt gällande annat än fara; särskilt vad är jämviktsuppsåt och dess former? Vad å sin sida är uppsåt beträffande rekvisitets fare-element och skiljer man på bedömningen mellan olika fare-element? (Frändes bok; svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet 4.a. i) Tre gärningssätt för förskingring. ii) Avbetalningsköp med äganderättsförbehåll: när kan det vara frågan om förskingring, bedrägeri eller besittningsintrång. (Lappi-Seppälä i verket Rikosoikeus) (Svaret på angivet svarsutrymme; sammanlagt 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet 4.b. i) Gränsdragning mellan försök till bedrägeri och fullbordat brott. ii) Uppsåt vid bedrägeri. (Nuutila och Majanen i verket Rikosoikeus) (Svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5.a. och 5.b.) 5.a. B (född 15.4.1974) döms i dag 24.1.2012 i TR för följande brott: 1. försök till bedrägeri (begånget 5.10.2010) 2. stöld (begånget 19.11.2010) 3. lindrigt bedrägeri (begånget 24.4.2011) Åtal för dessa brott har väckts 23.11.2011. Av handlingarna framgår att B dömts 5.3.2011 i TR för misshandel (begången 14.1.2011) till 4 månader fängelse. Straffet förklarades villkorligt med en prövotid som utgår 5.9.2012. Domen vann laga kraft. Hurudana gemensamma straff kan TR i dag utdöma åt B? Redogör för de olika alternativ som står till domstolens förfogande. Ange de tillämpliga latituderna för de enskilda brotten och de eventuella gemensamma straffen. Hur skall TR i dag förhålla sig till B:s tidigare villkorliga straff? Motiverat svar. (Svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet 5.b. i) Argument för och emot benådningsinstitutet. ii) Vad avses med ekonomiska påföljder ( bötesstraff ) i bötesrambeslutet? (Svaren på angivet svarsutrymme; (i) 3 p, (ii) 2 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6.a. och 6.b.) 6.a Redogör för de förpliktelser Finlands nationella lagstiftare och lagskipare har att tillnärma straffbestämmelser om straffhot och påföljder på basis av EU-straffrätten. (Melanders lärobok; svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET RN 24.1.2012 STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Inringa: Gamla systemet / nya systemet 6.b. Vilka beteendeformer har genuint (truly) kriminaliserats i internationell rätt och vilka har inte, fastän det skulle finnas ikraft en internationell konvention med förpliktelse att bestraffa den sistnämnda kategorin beteendeformer. Hurdan inverkan har det att en beteendeform hör till den förstnämnda gruppen? (Närmast Paola Gaetas artikel International Criminalization of Prohibited Conduct i verket Cassese, red., The Oxford Companion to International Criminal Justice.) (Svaret på angivet svarsutrymme; 5 p.)
7. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Redogör på basis av Hopkins Burkes bok för de viktigaste observationerna och kommentarerna i kapitlet crime and the postmodern condition som inbegriper bokens slutsatser. Vad skriver han bland annat om den inverkning förändringarna i finansvärlden, spridningen av nyliberalistisk politik och terrorattackerna den 11 september 2001 haft för utvecklingen av kriminologisk teori? (svarsutrymme max. 2 sidor, 10 p) 8. Straffrättens grunder (1,5 sp) Redogör för det väsentliga innehållet i kapitlet Offenses versus Defenses i Fletchers bok. Fäst särskild uppmärksamhet vid det av kapitlets underkapitel där han presenterar brottets struktur och begrundar distinktionen mellan straffansvarets positiva förutsättningar och ansvarsfrihetsgrunder. Vilka frågor lyfter han då fram och hur kommenterar han dem? (svarsutrymme max. 2 sidor, 10 p) Resultaten tisdag 14.2.2012 kl. 16