Puoluetoimikunnan ja järjestöjen esitykset XXXV puoluekokoukselle
SISÄLLYSLUETTELO 1. Kansainvälispoliittinen kannanotto Puoluetoimikunnan esitys (jaetaan erikseen) 23 2. Socialdemokratin och Norden Finlands Svenska Arbetarförbund r.f:s motion 23 3. Minska försvarsanslagen Finlands Svenska Arbetarförbund r.f:s motion 54 4. Suomi vastustamaan lapsityövoiman väärinkäyttöä Espoon Nuoret Kotkat Aluejärjestö r.y:n ja Espoon Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite 57 5. Kansainväliset ihmisoikeudet Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 58 6. SDP näkyvästi ihmisoikeuksien puolesta Lahden Läntinen sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 59 7. Hyvään ulkomaalaispolitiikkaan Laajasalon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 60 8. Siviilipalveluaika lyhennettävä vastaamaan aseellisen palvelun enimmäiskestoa Joensuun Työväenyhdistys r.y:n aloite 63 9. Tavoiteohjelma 1990-luvulle Puoluetoimikunnan esitys (jaetaan erikseen) 65 10. Efter 1992 Finlands Svenska Arbetarförbund r.f:s motion 65 11. SDP:n johdon työskentely Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 87 12. Rajoituksia kansanedustajille ja ministereille Sammon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 88 3
13. Valtioneuvoston jäsenten jääviys yritysten hallinnossa Maskun Sos.-dem. Työväenyhdistys Kipinä r.y:n aloite 89 14. Tulevaisuustyöryhmän perustaminen Uudenmaan Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 90 15. Tulevaisuustyöryhmän perustaminen Oulun Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n jäsenen Liisa Jaakonsaaren aloite 90 16. Ideologisk profilering Helsingfors Svenska Arbetarförening r.f:s motion 92 17. Politiikan sisältöä muutettava Sammon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 94 18. Liikennepoliittisen ohjelman laatiminen Joensuun Rautatieläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 95 19. Liikennepoliittisen ohjelman laatiminen Lahden Julkisen alan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 96 20. Liikennepoliittisen ohjelman laatiminen Valtion Viran- ja Toimenhaltijain Helsingin Sosialidemokraattinen Yhdistys 97 21. Liikennepoliittisen ohjelman laatiminen Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 98 22. Energiapoliittisen ohjelman uudistaminen Eiran Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 98 23. Kuluttajapoliittisen ohjelman uusiminen Lahden Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 100 24. Nuorisopoliittisen ohjelman laatiminen Lahden eteläinen Sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 100 25. SDP:lle ohjelma koululaitoksen laadullisesta kehittämisestä Kara- ja Virhekallion Sos.-dem. Kilta r.y:n aloite 101 26. Raportti edellisen puoluekokouksen päätösten toteutumisesta Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 103 4
27. Maailmanparantajan käden on oltava ajan valtimolla Ruoholahden Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 104 28. Sosialidemokraattien aatteellinen näkemys uudesta palveluyhteiskunnasta selkeytettävä Helsingin Sosiaali- ja terveystyöntekijöin Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Arja Alhon aloite 105 29. SDPrlle eläkeläistoimikunta Kouvolan Sosialidemokraatit r.y:n aloite 108 30. Vaaliliittojen muodostaminen kunnallisvaaleissa Pielaveden Kirkonkylän Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n aloite 110 31. Kollektiivisempaan vaalijärjestelmään Uudenmaan Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 113 32. Vaalirahoitus kuriin Sammon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 114 33. Kansanedustajaehdokkaan vakinaisen asuinpaikan tulee olla oman vaalipiirin alueella Lieksan Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite 115 34. Hallitusmuodon 36 :n muuttaminen Hämeenlinnan Työväenyhdistys r.y:n aloite 116 35. Asuntoministeri Tapiolan Sosialidemokraattinen Kerho r.y:n aloite 117 36. Holhousyhteiskunnasta kansalaisten yhteisvastuuseen Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 118 37. Palkat ja tulot julkisiksi Joensuun Työväenyhdistys r.y:n aloite 118 38. Opiskelijoiden kotipaikkaoikeus Opiskelijoiden Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 119 39. Ulosmittausoikeus 15 %:iin nettotuloista Viinikan-Nekalan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Sirkka-Liisa Halosen aloite 120 5
40. Turvaa pienyrittäjille Kymen läänin Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 121 41. Stoppa krigsspelet Helsingfors Svenska Arbetarförening r.f:s motion 122 42. Työllisyyslakia muutettava Pihlavan Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y. aloite 124 43. Sovittelumenettely lakisääteiseksi Heinolan kaupungin Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n ja Mikkelin Sos.-dem. Piiri r.y:n aloite 125 44. Hyvään työvoimapolitiikkaan Laajasalon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 127 45. Pieni- ja keskituloisten pankkitalletukset verovapaiksi Keravan Työväenyhdistys r.y: n aloite 130 46. Autoveron asteittainen poistaminen ja painopisteen siirtäminen polttoaineveroon Opiskelijoiden Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 131 47. Pankkitoiminnan järkeistäminen Rautatieläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 131 48. Yhteen välittömään julkishallinnon veroon Uskelan Työväenyhdistys r.y:n aloite 132 49. Vuokratuloille 25 prosentin lähdevero Uimaharjun Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 133 50. Valtionrautateiden kehittäminen Joensuun Rautatieläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 135 51. Valtionrautateiden kehittäminen Lahden Julkisen alan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 136 52. Valtionrautateiden kehittäminen Valtion Viran- ja Toimenhaltijain Helsingin Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 137 6
53. Valtionrautateiden kehittäminen Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 138 54. Valtionrautateiden kehittäminen Rautatieläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 140 55. Valtion liikelaitoksille yhteiskunnallisia velvoitteita Posti- ja Telealan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 141 56. Liikettä joukkoliikenteeseen Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 142 57. Liikennepolitiikan painopiste joukko- ja raideliikenteen kehittämiseen Kara- ja Viherkallion Sos.-dem. Kilta r.y:n aloite 143 58. Julkinen liikenne Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 145 59. Kilpailun vapauttaminen taksirintamalla Sosialidemokraattinen Väinö Voionmaa-Seura r.y:n aloite 145 60. Kokonaisvaltainen energiaratkaisu Töölön Sosialidemokraattinen yhdistys r.y:n jäsenen Veli-Mikko Niemen ja Harjavallan sos.-dem. naisyhdistyksen jäsenen Tanja Sippolan aloite 146 61. Säästävään energian kulutukseen Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 148 62. Progressiivisen energiaveron toteuttaminen Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 149 63. Ydinenergian käyttö Laajasalon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 149 64. Asetettava toimikunta parantamaan pienyrittäjien asemaa Lahden eteläinen Sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 152 65. Uusien läänien perustamisesta pidättäydyttävä Sosialidemokraattinen Väinö Voionmaa-Seura r.y:n aloite 155 7
66. Kunnallisen jaotuksen sekä valtion piiri- ja aluehallinnon rajojen tarkistaminen Lahden Läntinen sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 155 67. Yhteiskunnalla vastuu kyläyhteisöjen palvelutarjonnasta Lahden Läntinen sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 157 68. Kymen läänin kehityksen turvaaminen Kymen läänin Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 158 69. Pielisjoki suojeltava ja maantie- ja rautatiekunnostusmäärärahoja lisättävä Utran Työväenyhdistys r.y:n aloite 159 70. Stoppa nedsmutsningen av miljön Kyrkslätt-Masaby Arbetarförening r.f:s motion 161 71. Kuolan ilmansaasteet kuriin Rovaniemen Sos.-dem. Nuoriso-osasto r.y:n jäsenen Sinikka Näätsaaren ym. aloite 162 72. Toimenpiteitä ilmansaastehaittojen estämiseksi Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 164 73. Pohjoiseurooppalaisen ympäristönsuojelukokouksen koollekutsuminen Lahden Läntinen sos.-dem. yhdistys r.y 165 74. Ympäristövaikutukset huomioitava kaikissa elinympäristöämme koskevissa hankkeissa Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 166 75. Ympäristövero sekä raaka-ainemerkinnät kulutushyödykkeille Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 167 76. Valtionyhtiöillekin ympäristövastuu Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 168 77. Järvien ja elinympäristön tuhoutuminen estettävä Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 169 78. Rantojensuojelulainsäädännön aikaansaaminen Töölön Sosialidemokraattinen yhdistys r.y:n aloite 170 8
79. Kaksoispohja Saimaan vesistöalueen öljynkuljetuksiin, myrkkykuljetukset lopetettava Saimaalla Lappeenrannan Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite.. 172 80. Seudullisesti merkittävien virkistysalueiden toteuttaminen Kymen läänin Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 173 81. Saimaan vedenkorkeuden sääntelyn rajoittaminen Saimaan norpan suojelemiseksi Lappeenrannan Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite.. 174 82. Saimaan norpan suojelualueiden ja pesimäalueiden lunastaminen luonnonsuojelualueiksi Lappeenrannan Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite.. 174 83. Avfallssortering och ätervinning Vanda Arbetarförening r.f:s motion 175 84. Jätteiden polttolaitosten suunnittelu ja rakentaminen Kymen läänin Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 181 85. Ympäristönsuojelu ja jätehuolto Kouvolan Sosialidemokraatit r.y:n aloite 182 86. Lannoitteista vapaan vyöhykkeen jättäminen maatalousmaan ja vesistön väliin Lappeenrannan Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite.. 184 87. Lietelannan levittämistä pelloille rajoitettava Pyhäselän Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite 184 88. Elintarvikkeiden hinnanmuodostukseen puututtava Pohjois-Hämeen Sos.-dem. Naispiiri r.y:n aloite 185 89. Tavaroiden ja palvelujen hinnanmuodostuksen mekanismit kartoitettava Roihuvuoren Sosialidemokraatit r.y:n aloite 185 90. Kohtuuhintaisten elintarvikkeiden saannin turvaaminen ja viljelijäväestön toimeentulon takaaminen sosiaaliturvan kautta Opiskelijoiden Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 187 9
91. Kuluttajalle tietoa valinnoista Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 188 92. Liuotinaineiden vaarallisuutta korostettava Turun Urheiluväen Sosialistiseura r.y:n aloite 190 93. Asuntorahaston toiminta laajennettava koskemaan kaikkea asuntorahoitusta Kara- ja Viherkallion Sos.-dem. Kilta r.y:n aloite 193 94. Rakennusmaan saaminen asuntotuotantoon Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 194 95. Nuorisoasuminen Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 195 96. Lisää tukitoimia pääkaupunkiseudun asunto-ongelmien ratkaisemiseksi Helsingin et. Sos.dem. Nuoriso osasto r.y 195 97. Asunto maamme jokaiselle asunnottomalle Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 196 98. Jokaiselle suomalaiselle koti Uudenkaupungin Työväenyhdistys r.y:n aloite 197 99. Nuorten asunto-oloja parannettava Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 197 100. Kohtuuhintaisen rakentamisen edistäminen Opiskelijoiden Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 199 101. Taitelijoiden aravakohtelu Suur-Helsingin Sosialistiseura r.y:n aloite 200 102. Ylileveää asumista rajoitettava Viinikan-Nekalan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Sirkka-Liisa Halosen aloite 201 103. Asuntopolitiikan linja vuokra-asumiseen Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 201 10
104. Yritysten hallintoelinten kokousmateriaalin tarkistuttamisoikeus Helsingin Metallityöläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite... 205 105. Sapattivapaajärjestelmän käyttöönotto Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 206 106. Sapattivapaajärjestelmän käyttöönotto Vallilan Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n aloite 207 107. Ulkomaisen työvoiman sosiaaliset etuudet Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 208 108. Työttömyysturvapäivärahan korottaminen Utran Työväenyhdistys r.y:n aloite 208 109. Ay-liike kansainväliseen lomavaihtotoimintaan Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 209 110. Kesälomien joustavampaan toteuttamiseen Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 210 111. Puolueesta ja valtiosta vapaiden itsenäisten ay-toimintaoikeuksien turvaaminen 1990-luvulla Utran Työväenyhdistys r.y:n aloite 211 112. Tasa-arvoiseen palkkapolitiikkaan Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 212 113. Palkkatasa-arvo Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 212 114. Lakisääteisten työsuojelutarkastusten järjestäminen säännöllisesti Suomen kaikilla työpaikoilla Viinikan-Nekalan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Risto Lindroosin aloite 213 115. Kansalaisille turvattava peruspalvelut Rovaniemen Sos.-dem. Nuoriso-osasto ry:n jäsenen Sinikka Näätsaaren ym. aloite 215 11
116. Päivähoito on kansalaisoikeus Rovaniemen Sos.-dem. Nuoriso-osasto r.y:n jäsenen Sinikka Näätsaaren ym. aloite 216 117. Isälle oikeus palkalliseen mukanaoloon synnytyksessä Puhoksen Työväenyhdistys r.y:n aloite 217 118. Vuosilomaoikeus vanhempainloman aikana Kaskisten Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n jäsenen Tauno Sarjan aloite 217 119. Ändringar tili sjukförsäkringslagen Närpes Socialdemokratiska Förening r.f:s motion 217 120. Ehkäisyvälineet ja kuukautissuojat ilmaisiksi Rovaniemen Sos.-dem. Nuoriso-osasto r.y:n jäsenen Sinikka Näätsaaren ym. aloite 219 121. Kondomit maksuttomiksi Opiskelijoiden Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 220 122. Hätähuuto terveyskeskusten puolesta Parkkarilan Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 221 123. Yksityiset palvelut on yksityistettävä Rovaniemen Sos.-dem. Nuoriso-osasto r.y:n jäsenen Sinikka Näätsaaren ym. aloite 221 124. Yleisen sairaanhoitovakuutuksen kehittäminen Tapanilan Työväenyhdistys r.y:n aloite 222 125. Hammashuollon kehittäminen Tapanilan Työväenyhdistys r.y:n aloite 224 126. Vähimmäiseläkkeen tasoa nostettava Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 225 127. Eläkeläisten ja veteraanien toimeentulo turvattava Lahden eteläinen Sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 226 128. Työeläkkeen karttumisprosentin korottaminen Launosten Työväenyhdistys r.y:n aloite 227 12
129. Työeläketurvan karttuminen kaikista työsuhteista Launosten Työväenyhdistys r.y:n aloite 228 130. Freelancereiden eläkeratkaisu Suur-Helsingin Sosialistiseura r.y:n aloite 229 131. Sotiemme työveteraanit järjestelmällisen kuntoutuksen piiriin Imatrankosken Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 231 132. Enemmän yhteiskunnan tukea vähävaraisten eläkeläisten kuntoutukseen Kouvolan Sosialidemokraatit r.y:n aloite 231 133. Eläkkeensaajien kuulemismenettelyn kehittäminen Liedon Sosialidemokraatit r.y:n aloite 232 134. Eläkkeensaajien kuulemismenettelyn kehittäminen Martinniemen Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 233 135. Eläkkeenhakijan oikeusturvan parantaminen Viinikan-Nekalan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Sirkka-Liisa Halosen aloite 234 136. Orpojen ja puoliorpojen toimeentulo Viinikan-Nekalan Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Sirkka-Liisa Halosen aloite 236 137. Kansallisen alkoholipolitiikan säilyttäminen yhdentyvässä Euroopassa Oulun Sosialidemokraattinen Kilta r.y:n aloite 237 138. Valtion monopoli alkoholimarkkinoilla poistettava Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 238 139. Alkoholin kulutusta alennettava Hämeenlinnan Työväenyhdistys r.y:n aloite 239 140. SDP uuteen alkoholi- ja huumepolitiikkaan Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 240 141. SDP:n korkeakoulu- ja tiedepoliittinen ohjelma Puoluetoimikunnan esitys 243 13
k 142. SDP:n määriteltävä kantansa geenimanipulointiin Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 254 143. Yliopistojen ja korkeakoulujen välitutkinto palautettava Joensuun Työväenyhdistys r.y:n aloite 255 144. Opintotuki Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 256 145. Avoimen korkeakoulun kehittäminen yliopistoihin ja korkeakouluihin rinnastettavaksi opiskeluväyläksi Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 257 146. Nuorisokoulukokeilun vakinaistaminen Ilmajoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 258 147. Kansainvälistä opiskelijavaihtoa keskiasteelle Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 259 148. Ruotsinkieli valinnaisaineeksi peruskoulussa ja lukiossa Uimaharjun Sos.-dem. Työväenyhdistyksen jäsenen Matti Korhosen aloite 260 149. Käytännön yhteiskuntatietouden lisääminen Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 261 150. Oppilaitosten ovet auki poliittisille nuorisojärjestöille Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 262 151. Ylioppilaskirjoituksista luovuttava Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 263 152. Numeraalinen arviointi pois perus- ja keskiasteen koulutuksesta Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 264 153. Harrasteaineet vapaaehtoisiksi, numeraalinen arviointi pois Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 265 14
154. Opettajankoulutuksen tehostaminen Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 267 155. Tasa-arvokasvatus sisällytettävä opettajankoulutukseen Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 268 156. Lääkäreiden koulutuspaikkoja lisättävä kiireesti Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 269 157. Koulukuljetukseen oikeuttava matka kolmeksi kilometriksi Mäntsälän Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n aloite 270 158. Vammaiset ja peruskoulu Tampereen Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite 271 159. Peruskouluasetuksen muuttaminen erityisopetuksen osalta Tampereen Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n aloite 272 160. Liikenneopetus koulujen opetusohjelmaan Seinäjoen Sos.-dem. Kerho r.y:n aloite 273 161. Bilförarutbildningen ska intas som skolämne Närpes Socialdemokratiska Förening r.f:s motion 273 162. Liikenneopetus koulujen opetusohjelmaan Seinäjoen Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 274 163. Oppimateriaalit valtion kustannettaviksi Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 275 164. Elämänkatsomustiedon opetus otettava vaihtoehtoiseksi oppiaineeksi myös kirkkoihin kuuluville oppilaille Joensuun Työväenyhdistys r.y:n aloite 277 165. Elämänkatsomustiedon opetus mahdolliseksi myös kirkkoon kuuluville Sosialidemokraattinen Väinö Voionmaa-Seura r.y:n aloite 277 166. Uskonnonopetuksesta elämänkatsomustietoon Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 278 15
167. Tunnustuksellinen uskonnonopetus lakkautettava Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 278 168. Uskonnollisesti ja maailmankatsomuksellisesti sitoutumattomaan valtioon Kara- ja Viherkallion Sos.-dem. Kilta r.y:n aloite 279 169. Uskonnollisesti ja maailmankatsomuksellisesti sitoutumattomaan valtioon Suur-Helsingin Sosialistiseura r.y:n aloite 280 170. Uskonnollisesti ja maailmankatsomuksellisesti sitoutumattomaan valtioon Lahden Läntinen sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 281 171. Ei-kaupallisen paikallisradiotoiminnan vahvistaminen Sosialidemokraattinen Väinö Voionmaa-Seura r.y:n aloite 283 172. Stoppi kaupallisille paikallisradioille Martinlaakson Sosialidemokraatit r.y:n jäsenen Juha Eskelisen ym. aloite 284 173. Viestinnän keskittymistä ja sen ulkomaisen omistuksen lisääntymistä jarrutettava Kara- ja Viherkallion Sos.-dem. Kilta r.y:n aloite 285 174. SDP:n pää-äänenkannattajan toimittamistapa, lehden nimi ja toimitusjohdon valinta puoluekokoukselle Suur-Helsingin Sosialistiseura r.y:n jäsenen J. Aatos Suomisen aloite. 286 175. Pienten ja taloudellisesti heikkojen piirilehtien yhdistäminen Demarin kanssa Kouvolan Sosialidemokraatit r.y:n aloite 288 176. SDP:n lehdistö Utran Työväenyhdistys r.y:n aloite 289 177. Saamen kielen virallistaminen Syväkankaan Sosialidemokraatit r.y:n aloite 290 178. Tiedottaminen Jyväskylän Sosialidemokraattiset Opiskelijat r.y:n aloite 291 16
179. Sosialidemokraatit puolustamaan mustalaisvähemmistön kulttuuriperinteen säilyttämistä Oulun Sosialidemokraattinen Kilta r.y:n aloite 292 180. Työväenlaulukirjakilpailu Syväkankaan Sosialidemokraatit r.y:n aloite 293 181. Kunnanhallituksen ja kunnanvaltuuston samanaikainen jäsenyys Uudenkylän Työväenyhdistys r.y:n aloite 295 182. Pienten lasten vanhempien vaikutusmahdollisuuksia kunnallisten palveluiden kehittämisessä lisättävä Pukinmäen Sosialidemokraattinen Yhdistys r.y:n aloite 296 183. Tasa-arvosuunnitelma jokaiseen kuntaan Kokkolan Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n aloite 298 184. Kunnallisvaaliehdokkaiden lukumäärä Kauhajoen Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 299 185. Luottamushenkilömaksu myös kaikilta valtionhallinnon luottamushenkilöiltä Kaskisten Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n aloite 299 186. Kuntien ja kaupunkien maaomaisuus vuokralle Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 300 187. Yhteiskunnan tuet 1990-luvun tarpeita vastaaviksi Uudenmaan Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 301 188. Murrosikäisten vapaa-ajan toiminta Pirkkalan Sos.-dem. Työväenyhdistys Taisto r.y:n aloite 303 189. Puoluejärjestöjen sääntöjen uudistaminen Puoluetoimikunnan esitys (jaetaan erikseen) 305 190. III varapuheenjohtaja SDP:lle Uudenmaan Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 305 191. III varapuheenjohtaja SDP:lle Varsinais-Suomen Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 305 17
192. III varapuheenjohtaja SDPrlle Etelä-Hämeen Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 306 193. III varapuheenjohtaja SDPrlle Kymen läänin Sosialidemokraattinen Piiri r.y:n aloite 306 194. III varapuheenjohtaja SDP:lle Hakunilan Sos.-dem. Nuoret r.y:n ja Lahden Sos.-dem. Nuorisoosasto r.yrn aloite 307 195. III varapuheenjohtaja SDPrlle Maskun Sos.-dem. Työväenyhdistys Kipinä r.yrn aloite 308 196. III varapuheenjohtaja SDPrlle Seinäjoen Sosialidemokraattinen Naisyhdistys r.yrn aloite 308 197. III varapuheenjohtaja SDPrlle Haukiputaan Sosialidemokraatit r.yrn aloite 309 198. Nuori varapuheenjohtaja SDPrlle Seinäjoen Työväenyhdistys r.yrn aloite 309 199. Vain yksi puolueosaston sääntömääräinen vuosikokous Lohjan Työväenyhdistys r.yrn aloite 310 200. Puoluejohto jäsenäänestyksellä Helsingin Metallityöläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y 311 201. Puoluekokouskausi 4-vuotiseksi Maskun Sos.-dem. Työväenyhdistys Kipinä r.yrn aloite 311 202. Puoluepiireihin piirivaltuustot Maskun Sos.-dem. Työväenyhdistys Kipinä r.yrn aloite 312 203. Puoluetoimikunnan jäsenistä 1/3 alle 30-vuotiaita Mikkelin Viran- ja Toimenhaltijain Sos.-dem. Yhdistys r.yrn aloite.. 312 204. SDPrn henkilöjäsenten puoluekokousaloiteoikeus säilytettävä ennallaan Suur-Helsingin Sosialistiseura r.yrn jäsenen J. Aatos Suomisen aloite. 312 205. Kiintiöperiaate käyttöön puolueen toimielimissä Keravan Työväenyhdistys r.yrn jäsenen Irene Korimäen aloite 313 18
206. Naisten ja miesten tasa-arvopykälän kirjaaminen SDP:n sääntöihin Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 314 207. SDP:n sääntöuudistuksesta Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 315 208. Luottamustoimiin määräaikaisuutta ja tasa-arvoa Kauklahden Sos.-dem. Yhdistys r.y:n jäsenen Risto Niinikosken aloite 316 209. Puolueen luottamustehtävät määräaikaisiksi Lahden Läntinen sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 318 210. Luottamustoimien kasaantuminen ja poliittinen moraali Keravan Työväenyhdistys r.y:n aloite 319 211. Partiets service pä svenska mäste förbättras Helsingfors Svenska Arbetarförening r.f:s motion 320 212. Puolueen piirijärjestelmän muuttaminen Ahtialan Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 323 213. Puolueosastorakenne alueyhdistysten pohjalle Tesoman-Ristimäen Sosialidemokraatit r.y:n aloite 325 214. Puoluetoimikuntaan edustaja kaikista puoluepiireistä Seinäjoen Työväenyhdistys r.y:n aloite 326 215. Puolueen jäsenmaksu vuosiksi 1991-1993 Puoluetoimikunnan esitys 327 216. Perhejäsenmaksu Jyväskylän Lohikosken Sos.-dem. Työväenyhdistys r.y:n aloite 331 217. Perhejäsenmaksu Polvijärven Kirkonkylän Työväenyhdistys r.y:n aloite 333 218. Lapsenhoitovapaalla olevien puolueen jäsenten jäsenmaksut Lounais-Espoon Demarit r.y:n aloite 333 219. Jäsenmaksuluokat ja jäsenmaksun jako Jyväskylän Työväenyhdistys r.y:n jäsenen Sulo Kanervan aloite 334 19
220. Puolueen taloudellisia voimavaroja suunnattava puolueosastoille ja kunnallisjärjestöille Lahden Sos.-dem. Kunnallisjärjestö r.y:n aloite 336 221. Jäsenmaksupalautuksen korottaminen Pyhäselän Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö r.y:n ja Hammaslahden Työväenyhdistys r.y:n aloite 336 222. Jäsenmaksupalautuksen korottaminen Turun Rautatieläisten Sos.-dem. Yhdistys r.y:n aloite 337 223. Jäsenmaksupalautuksesta puolet puolueosastolle Lammin Kirkonkylän Työväenyhdistys r.y:n aloite 338 224. Jäsenmaksupalautuksen korottaminen Lahden eteläinen Sos.-dem. yhdistys r.y:n aloite 338 225. Pienten ja vähävaraisten yhdistysten avustusrahasto Rauman Sosialidemokraattinen Keskusteluseura r.y:n jäsenen Matti Liukkosen aloite 339 226. Työväen- ja seurantalojen ylläpidon avustaminen valtion varoista Koillis-Vihdin Sosialidemokraatit r.y:n ym. aloite. 340 227. Työväentalojen ylläpitoon valtion tukea Savonlinnan Työväenyhdistys r.y:n aloite 341 228. Työväentalojen ylläpitoon valtion tukea Muuramen Työväenyhdistys r.y:n jäsenen Riitta Norosen aloite... 341 229. Työväentalojen ylläpitoon valtion tukea Kaskisten Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n aloite 342 230. Puoluekokousedustajien lastenhoitokustannukset korvattava Kaskisten Sosialidemokraattinen Työväenyhdistys r.y:n jäsenen Tauno Sarjan aloite 343 231. Kristillisten Sosialidemokraattien Liiton toimintatuki Helsingin Kristillisten Sosialidemokraattien Yhdistys r.y:n aloite... 343 20
I KANSAINVÄLISIÄ ASIOITA KOSKE- VAT ALOITTEET 1. Kansainvälispoliiltinen kannanollo Puoluetoimikunnan esitys (jaetaan erikseen) 2. Socialdemokratin och Norden Finlands Svenska Arbetarförbund r.f:s motion 1. NORDEN ERBJUDER FRED OCH FRIHET I över fyrtio år av fred har de nordiska länderna kunnat skapa vänskapliga relationer såväl inbördes som internationellt. Det har skapats en trygghet och stabilitet som förpliktar. De nordiska länderna har som få andra en möjlighet att inom Förenta nationerna göra insatser för fred och internationellt samarbete. De bör utan att räkna med egna fördelar arbeta för att lösa konflikter mellan nationer och folkgrupper. Den nordiska välfärden består inte enbart av materiellt välstånd. Den bygger på en human och demokratisk samhällssyn, som är nödvändig för att kunna ge medborgarna en i djupaste mening människovärdig tillvaro. Denna samhällssyn kräver i dag en fördjupad diskussion om relationerna till utvecklingsländerna och de länder som kämpar för en frigörelse från varje form av imperialistiskt beroende. Det nordiska biståndet till dessa länder kan inte grunda sig på enbart materiella faktorer. Det bör vara anpassat till mottagarländernas genuina behov och visa respekt för deras kulturella egenart och det bör i ännu högre grad än i dag stöda arbetet för mänskliga rättigheter, utbildning och kultur. Tiden efter andra världskriget är säkerhetspolitiskt betydelsefull för mänskligheten. Den teknologiska utvecklingen har skapat nya problem, som kräver nya säkerhets- 23
politiska synsätt. Trots att de nordiska länderna aktivt har deltagit i nedrustningsförhandlingar och i den europeiska säkerhets och samarbetskonferensen samt lagt fram egna nationella förslag, är de dock fortfarande bundna av gamla tänkesätt. Endast en fördjupad och förnyad debatt om framtida säkerhetspolitiska alternativ kan bana väg för det nytänkande som behövs för att åstadkomma nya lösningar av de säkerhetspolitiska problemen. De nordiska länderna borde gemensamt minska sina militära utgifter till lägsta möjliga nivå samt vidta åtgärder som understryker det egna försvarets defensiva karaktär. De bör avstå från all vapenexport som riskerar att gå till krishärdar i världen. Detta förutsätter en betydligt större öppenhet i den militärpolitiska diskussionen om såväl vapenproduktion som försvarsfrågor och nationell säkerhetspolitik. Man bör bedriva gemensam nordisk forskning för att skapa sådana handlingsmodeller som möjliggör en omvandling av krigsmaterielindustrin till fredlig produktion, en strukturomvandling som bör äga rum utan att ländernas ekonomi eller sysselsättning försvagas. De säkerhetspolitiska problemen kräver ett nytänkande inom Nordisk rådet, vars verksamhet även bör få en internationell dimension. Inom NR bör också skapas möjligheter för en omfattande säkerhetspolitisk framtidsforskning till gagn för en fortsatt aktiv, internationellt betydelsefull nordisk freds- och säkerhetspolitik. Detta i sin tur förutsätter kontakt med ett betydligt bredare fält än det nordiska. Om de nordiska länderna skall kunna marknadsföra sina gemensamma politiska och ekonomiska åtgärder, sina fredsmodeller och säkerhetspolitiska förslag för en internationell publik kräver detta bl.a en internationalisering av Nordens Hus - verksamheten och en målmedveten satsning på internationella informationskontor. Debatten om de säkerhetspolitiska alternativen bör aktiveras och stimuleras såväl inom Norden som i internationella sammanhang. Åtgärdsförslag 1. En permanent institution för internationell forskning bör grundas av Nordiska rådet. Institutet skall möjliggöra en mångsidig information om olika säkerhetspolitiska alternativ och de statistiska data som dessa bygger på. 2. Under Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets medverkan bör skapas oavhängiga organ, som kan ta sig an den strategiska, militärteknologiska och säkerhetspolitiska framtidsforskningen. 24
3. En gemensam nordisk forskning kring handlingsmodeller som möjliggör en omvandling av krigsmaterielproduktionen till fredlig produktion bör intensifieras. 4. Det nordiska utvecklingsbiståndet bör reformeras. En ensidig satsning på att till varje pris höja biståndets andel av bruttonationalproduktionen hotar att leda till en frisering av siffrorna, som inte gagnar en rationell biståndspolitik. Utvecklingsarbetet bör få en utökad kvalitativ dimension i form av satsningar på mänskliga rättigheter, utbildning och kultur. 5. Nordiska rådet bör utreda förutsättningarna för att grunda Nordens Hus i centrala europeiska och utomeuropeiska huvudstäder samt informationskontor i städer med starka internationella organisationer som New York och Geneve. En plan för nordisk informationsverksamhet i utvecklingsländerna bör också utarbetas. II EN NORDISK PROFIL I ETT GRÄNSLÖST EUROPA Den pågående västeuropeiska integrationsutvecklingen påverkar i dag också det nordiska samarbetet, vilket ingalunda är någon ny företeelse. När den europeiska gemenskapen EG tillkom på 1950-talet, föddes planerna på en nordisk tullunion. EG:s expansion i slutet av 1960-talet gav impulsen till Nordek. Nu innebär EG:s beslut om att skapa en sk. gränslös inre marknad en motsvarande utmaning. Även om varken tullunionen eller Nordek förverkligades, skapade planerings- och beslutsprocesserna kring dem en nordisk strategi, som stärkte det nordiska samarbetet. Lyckas man inte nu utarbeta liknande handlingsplaner, anpassade till dagens realiteter, sätts det nordiska samarbetets framtid på spel. En passiv anpassning, enligt vilken de nordiska länderna samfällt underkastade sig de regelverk som den inre EG-marknaden medför, skulle degradera det nordiska samarbetet till ett underordnat system av Benelux-karaktär. Målet måste därför vara en aktiv strategi, som går ut på att befästa de nordiska ländernas självständiga roll i Europa och öka deras inflytande på EG-integrationens riktning och innehåll. De fyra nordiska EFTA-ländernas regeringar har understrukit att samarbetet inom EFTA underlättar ländernas relationer med EG. Det är dock tveksamt om intressegemenskapen mellan de nordiska länderna och de mellaneuropeiska EFTAmedlemmarna, kan omfatta annat än snäva handelspolitiska intressen. 25
Det ligger i de nordiska ländernas intresse att i integrationsutvecklingen slå vakt om välfärdsstaten och de demokratiska idealen, såväl i samhället i stort som i arbetslivet. Dessa ideal hotas i och med att hårda ekonomiska värden allt mer fått dominera över mjuka värden som social välfärd, kultur och miljö. Man bör därför snabbt åstadkomma en nordisk arbetsmiljökonvention för att värna om medborgarnas hälsa, säkerhet, demokratiska medbestämmande och miljö som sätts på spel av den ekonomiska integrationens samhällspolitiska återverkningar. Men denna integration kan också få positiva följder. Ett Västeuropa, som kan hävda sig i den allt hårdare konkurrensen från Japan och USA, kan mot bakgrunden av den aktuella förnyelseprocessen i Östeuropa söka vägar som främjar avspänning och samarbete över blockgränserna. De nordiska länderna har här en möjlighet att fungera som banbrytare. Utsikterna att inleda ett nordiskt-sovjetiskt samarbete t ex inom arktisk forskning och utnyttjande av nordliga energiresurser öppnar nya perspektiv för den ekonomiska och politiska utvecklingen i Nordeuropa. Åtgärdsförslag 1. En nordisk arbetsmiljökonvention måste skyndsamt åstadkommas för att värna nordiska samhällsideal mot följderna av den västeuropeiska integrationen. Också det fackliga samarbetet i Norden bör beakta den europeiska utvecklingen. 2. Utvecklingen i såväl Väst- som Östeuropa kan komma att öppna helt nya perspektiv för samarbetet över blockgränserna. De nordiska länderna kan här verka som banbrytare genom att bl.a tillvarata samarbetsmöjligheterna med Sovjetunionen, när det gäller t ex utvinningen av arktiska och nordliga resurser. 3. Avregleringen av kapital- och valutamarknaderna har dramatiskt minskat de nordiska regeringarnas möjligheter att bedriva en självständig ekonomisk politik. På samma gång minskas möjligheterna för regeringarna att genomdriva egna ekonomiska målsättningar i de nordiska länderna. För att få utvecklingen på den internationella börs- och valutamarknaden under kontroll bör de nordiska länderna ta initiativ till globala förhandlingar om valutapolitikens spelregler (dvs en ny "Bretton Woods" -konferens). III DEN NORDISKA VÄLFÄRDENS DIMENSIONER Den nordiska länderna har uppnått en hög levnadsstandard och man har kunnat undvika en sådan massarbetslöshet som drabbat det övriga Västeuropa. Det finns 26
dock grundläggande brister. Ungdomsarbetslösheten är hög och man har inte lyckats utnyttja inflationen som ett ekonomisktpolitiskt styrmedel mot arbetslöshet. Integrationsprocessens krav på förbättrad konkurrenskraft tvingar de nordiska länderna att avvika från en del av sina traditionella samhällspolitiska målsättningar. I den pågående processen har man t ex ännu inte säkrat det fackliga samarbetet i sådana företag som är representerade i flera nordiska länder. Att skapa effektivare marknader ingår som ett element i ett bättre utnyttjande av resurserna. Härvid är hänsyn till miljön viktig och denna hänsyn bör inräknas i de ekonomiska kalkylerna. Avvecklingen av kärnkraften bör förverkligas både genom energibesparing och utnyttjande av alternativa energiformer. På sikt bör man sträva efter en politik som har väsentliga positiva effekter på energiförsörjning och infrastruktur samt gynnar samordningen av forsknings- och utbildningsinsatser. Åtgärdsförslag 1. Energiproduktionen i Norden bör göras oberoende av kärnkraft. De nordiska länderna bör inleda samarbete för avveckling av kärnkraften. Nordiskt samarbete krävs likaså för att spara energi, ta i bruk nya energiformer och förverkliga ett nordiskt naturgasnät. 2. Nordens geografiska läge medför höga transportkostnader, som dock kan minskas genom förbättrade kommunikationer. Väg- och järnvägstransporterna bör utvecklas med hänsyn till de krav som ställts på att förena Finlands transportsystem med nätet i det övriga Norden. Härvid bör man av miljöskäl främst satsa på järnvägstransporterna. 3. De nordiska länderna bör genom samarbete stärka den nordiska hemmamarknaden samt forskningen och utbildningen och på så sätt förbättra möjligheterna till konkurrens på den europeiska marknaden. IV MEDBORGARE I NORDEN Nordiska medborgare behandlas inte lika i alla nordiska länder. Finland och Island har för närvarande den mest restriktiva lagstiftningen, som i praktiken syns t ex vid besättandet av offentliga tjänster, i fråga om ägorätten, i rätten till föreningsoch organisationsverksamhet, i tillgodoräknandet av arbets- och tjänsteerfarenheter från annat nordiskt land samt då det gäller rösträtt och valbarhet i statliga val. Detta missförhållande i lagstiftningen bör med det snaraste avlägsnas så att nordiska medborgare tillförsäkras samma rättigheter som finländska medborgare. 27
Invandrare och flyktingar utgör en stor grupp i Norden. Många av dem har nordiskt medborgarskap och många Sr gifta med nordbor. Därför bör även ickenordiska medborgares rättigheter i Norden harmoniseras med nordbornas. Harmoniseringen av nordiska medborgares rättigheter bör speciellt beakta rösträtten i statliga val och möjligheten att erhålla offentliga tjänster. För Finlands del bör begränsningarna i föreningslagstiftningen avskaffas. Också rätten att inneha fast egendom i annat nordiskt land bör utökas. När det gäller arbetslivet bör arbetserfarenhet från andra nordiska länder ges samma värde som arbete i hemlandet. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden blir allt mera flexibel. Långpendling och veckopendling tenderar att öka. Därför bör arbetsmarknadsreglerna revideras så att de i alla arbetsmarknadssituationer beaktar arbetskraftens behov. Det nordiska samarbete som bedrivs mellan kommunerna såväl i form av vänortsverksamhet som gränskommunalt samarbete bör breddas så att det når så många av kommunens medlemmar som möjligt. Kommunala lösningsmodeller och idébanker bör ges en vidare spridning. Åtgärdsförslag 1. Nordbor som är bosatta i annat nordiskt land bör få rätt att delta i Statliga val, organisera sig i såväl politiska som fackliga och ideella föreningar samt inneha förtroendeposter. Begränsningarna i nordbors rättigheter att tillträda offentliga tjänster och utöva näringar bör avskaffas. 2. Hindren för nordiska medborgare att äga fast egendom i annat nordiskt land bör avskaffas. 3. All utbildning och arbetserfarenhet från annat nordiskt land bör beaktas. Allmän giltighet för nordiska examina bör förverkligas. Staten och kommunerna bör revidera sina bestämmelser om tjänstetids- och kvalifikationstillägg och arbetserfarenhet från annat nordiskt land. 4. Samhället bör ge ekonomiskt stöd åt publiceringsverksamhet på nordbors eget modersmål. Kommunerna bör i sin informationsverksamhet beakta nordiska medborgares speciella behov, bl a vad gäller tolkservice. 5. För barn med annat modersmål än majoritetens bör man grunda egna klasser/skolor. Finskspråkiga, färöiska, grönländska och isländska barns specialbehov bör tillgodoses. Likaså bör samernas, kvänernas och tornedalsfinnarnas ställning stärkas. Målet bör vara en effektiv tvåspråkighet, vilket 28
innebär undervisning i modersmålet samt rätt till tolk- och språkservice såväl i samhället som i arbetslivet. 6. ett utbytarsystem som gör det möjligt att praktisera i andra nordiska länder bör utvecklas. Utlandstjänstgörning på bestämd tid är redan genomförd i Nordiska ministerrådets regi. Även andra arbetsmarknadssektorer bör omfattas av ett liknande system. Exempel på ett redan existerande utbytesprogram är Nordjobb. Nordplus kommer igång inom kort. Nordplus siktar till att man kan studera i flera nordiska länder och kombinera såväl studie- och praktikperioderna till en helhet. V ETT FACK ÖVER GRÄNSERNA Fackföreningsrörelsen fick länge kämpa för sina grundrättigheter. De viktigaste målen - allmän rösträtt och politisk demokrati, förhandlingsrätt, åttatimmarsdag, anställningstrygghet och medbestämmande - är i stort sett genomförda i Norden. För Finlands del bör dock medbestämmanderätten föras upp på nordisk nivå. Arbetsmarknads- och avtalssystemen är uppbyggda enligt nationella principer. Utvecklingen av förhandlingsrätten har emellertid inte följt de förändringar som skett inom näringslivet. Ett koncern- eller företagsanpassat förhandlingssystem fungerar inte längre inom en koncern som har produktion i flera länder. Den ekonomiska integrationen kommer att öka också i fortsättningen, vilket i praktiken innebär att styrkeförhållandena på arbetsmarknaden förskjuts till förmån för näringslivet. För att återställa balansen krävs ett ökat fackligt samarbete inom sådana koncerner som verkar i flera länder. De kostnader som ett sådant samarbete medför bör betalas av produktionen på samma sätt som koncernledningens motsvarande kontakt- och planeringsverksamhet. Det är viktigt att de nordiska fackföreningarna också konkret kan påverka fackföreningsrörelsens internationella utveckling. Målet bör vara ett internationellt system, som dels är sysselsättningsbefrämjande, dels stärker den fackliga verksamheten i utvecklingsländer och i länder där demokrati inte existerar. De nordiska länderna har varit föregångare inom många arbetsmarknadsområden och har därför naturliga förutsättningar att spela en banbrytande roll för att öka och utveckla de fackliga rättigheterna i takt med den internationella integrationen. Åtgärdsförslag 1. Det fackliga samarbetet i multinationella koncerner bör finansieras av produktionen. De koncernfackliga avtalen bör komplettera det nordiska arbetsmark- 29
nadssamarbetet, som baserar sig på den öppna nordiska arbetsmarknaden. Sådana avtal bör vara ett villkor för att kapitalet skall kunna flytta mellan nordiska länder. 2. En förutsättning för de fria kapitalrörelserna bör vara ett reglerat system som kompletterar den fria nordiska arbetsmarknaden och trygghetskonventionen. När ett företag flyttar sin produktion eller delar av den till ett annat nordiskt land, bör det finnas möjligheter att i den drabbade regionen skapa alternativa och nya arbetstillfällen. Målet bör vara ett nordiskt förhandlingssystem som möjliggör trepartsåtgärder. 3. Ett avtal om koncernfackligt samarbete bör ingås. En nordisk konvention bör fås till stånd och lagstiftningsåtgärder vidtas, om överenskommelse inte nås. Facket bör få ökat inflytande på koncernens informationsverksamhet samt möjlighet att arrangera kurser och möten för deltagare från produktionsenheterna i de olika länderna. 4. Särskild uppmärksamhet bör ägnas den rörliga arbetskraftens fackliga rättigheter. Den rovdrift på arbetskraft som utövas av företag som snabbt byter ägare och hemort i Norden kan hindras enbart genom samnordiska åtgärder. VI EN NORDISK KULTURGEMENSKAP Nordisk språkförståelse är en grundförutsättning för allt nordiskt samarbete. Speciellt viktig är den för ett land som Finland, där majoriteten av landets befolkning talar ett språk som inte förstås i de övriga nordiska länderna. Kunskaper i svenska och förståelse av danska och norska är basen för finländarnas kontakter med andra nordbor. Här intar undervisningen i skolorna en nyckelställning. Denna undervisning är inte enbart en språkundervisning utan det nordiska momentet bör integreras med de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena samt konst och kultur. Trots att grannspråksmomentet och informationen om Norden är rätt väl tillvarataget i de finländska skolornas läroplaner, uppfyller läromedlen sällan de krav som läroplanerna ställer. Skolstyrelsen och Yrkesutbildningsstyrelsen borde därför skärpa sin granskning av läromedlen och den bild av Norden som dessa ger. Språkundervisningen borde dessutom förses med böcker och AV-medel som stöder undervisningen i nordisk språkförståelse. Speciell uppmärksamhet borde härvid ägnas yrkesskolorna och deras behov av nordiskt material. Skolbiblioteken har i dag alltför små anslag för att kunna anskaffa lämplig bredvidläsningslitteratur på nordiska grannspråk och av nordiska författare. På grund av 30
upphovsrättsliga hinder kan inte heller Skolradio och -TV spela den viktiga roll för grannspråksundervisningen som vore naturlig. Ett speciellt problem inom lärarutbildningen är att flera universitet, som utbildar lärare i svenska, saknar nordiska lektorat för infödda lärare. Ytterst få klasslärare får dessutom under sin studietid undervisning i nordiska grannspråk. Ett stort problem är också att en överväldigande majoritet av de finskspråkiga eleverna i dag väljer engelska som första främmande språk, A-språk. Detta trots att upprepade undersökningar konstaterat det stora behovet av främst svensktalande arbetskraft i Finland. Cirka 22 miljoner människor i Norden har en till stora delar gemensam historisk, samhällelig och kulturell utveckling, som gör dem till nordbor, inte bara medborgare i enskilda småstater. För dessa nordbor utgör Norden en stor potentiell kulturmarknad. För Finland, Island och Grönland gäller det dock att bryta den språkliga isolation som hindrar litteratur, visor och andra kulturformer som bygger på språk att nå ut över gränserna. För hela Norden gäller det att avskaffa alla de hinder som existerar för ett fritt nordiskt kulturutbyte i en tid som hotas av kommersiell internationell "masskultur". Kunskap om nordisk grannlandskultur bör effektivare än nu förmedlas genom TV och radio, film, översättning och utgivning av litteratur samt utställningar. Nordiskt utgivningssamarbete, gemensam marknadsförening och stöd åt kultursamarbete på bred bas kan ge våra kulturarbetare och konstnärer bättre möjligheter att nå ut till den internationella kulturmarknaden, som i dag domineras av stora språkgrupper och länder. Åtgardsförslag 1. Skolstyrelsen och Yrkesutbildningsstyrelsen bör skärpa sin granskning av läromedlen och den bild av Norden som dessa ger. 2. Skolorna bör förses med texter och AV-medel som stöd för undervisningen i nordisk språkförståelse. Skolbiblioteken bör få specialanslag för anskaffandet av lämpliga texter på nordiska grannspråk samt om nordisk kultur. 3. Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet bör i samråd med radio- och TVbolagen förse grund- och mellanstadieskolor med nordiska program. 4. Infödda nordiska lektorer i danska och norska bör vara obligatoriska vid universitet som utbildar lärare i svenska, såväl modersmålslärare som lärare i främmande språk. 31
5. Kommunerna bör se sitt ansvar då det gäller information till elever och föräldrar om valet av A-språk. 6. Samnordiska satsningar på elev-, student- och lärarutbyte, nordiska lägerskolor samt direktkontakter mellan skolor i Norden bör intensifieras. Detta skulle också gälla vuxenstuderande. 7. Det nordiska kultursamarbetet bör stärkas genom ett bidragssystem som gör det möjligt att effektivare utnyttja den marknad för kulturkonsumtion som det gemensamma folkunderlaget innebär. Det nordiska översättningsstödet för litteratur bör utvidgas att gälla även för folkmusik- och vistradition. Stöd bör ges för spridning av nordisk kultur till utomnordiska kulturmarknader. VII MEDIER FÖR NORDEN Begreppet "det nordiska världssamhället" innefattar en levande kultur, som är tillgänglig för alla. Mot slutet av vårt sekel består innehållet i denna kultur alltmer av det massmedierna har att erbjuda. Redan nu har strukturen för de elektroniska medierna starkt förändrats. Radio- och TV-monopolen har brutits av kommersiella krafter och en teknologisk utveckling som möjliggjort gränsöverskridande, kommersiella program. Framtiden kommer att uppvisa två mediakulturer. Vid sidan av den ytliga underhållningen bör man skapa förutsättningar för program, som är förankrade i det egna samhället, dess vardag och grundläggande värderingar. Det är också viktigt att samhällets utbildnings- och informationsutbud kan nå avsedda målgrupper. Ett första steg för att öka resurserna i den nya massmediesituationen är en kraftigt utbyggd gemensam nordisk journalistutbildning i nära samarbete med medieforskning. För det andra bör man genom tekniskt billiga och lätt förnybara lösningar trygga tillgången på nordiska program över gränserna. Nordiska rådet bör ta initiativ till att utforma lagstiftning som berör upphovsmannarätt och regler för radio- och televisionsverksamhet. Denna överförening bör belastas med så få kostnadsfördyrande, juridiskt komplicerade och programpolitiskt negativa element som möjligt. De språkliga minoriteterna i Norden kräver speciallösningar. En samnordisk lösning som täcker språkminoriteternas behov av information och press på sitt eget språk är därför viktig. De nordiska medborgarnas kunskaper om varandra bör hållas vid liv och utvecklas. Därför bör man utreda möjligheterna att med olika stödåtgärder underlätta nordiska korrespondenters verksamhet i grannländerna. 32
Man kunde också utreda möjligheterna att inrätta ett nordiskt presstöd för tidningar som särskilt satsar på att publicera nordiskt material. Ett separat men omfattande samarbetsområde utgör de nordiska örikena. Informationsflödet till och från Island, Färöarna, Grönland och Åland bör tryggas med särskilda stödåtgärder. Åtgärdsförslag 1. En kraftigt uppbyggd nordisk journalistutbildning med medieforskning bör inrättas. Nordisk Journalisth^jskole bör omedelbart föreläggas planeringsuppgifter för att tillgodose denna inriktning på ökad nordisk medieutbildning. 2. Nordiska rådet bör ta initiativ till en lagstiftning gällande upphovsmannarätt och regler för radio- samt televisionsverksamhet så att denna överföring belastas med så få fördyrande, juridiskt komplicerande och programpolitiskt negativa element som möjligt. 3. Nordvisionssamarbetet bör vitaliseras och de nordiska radio- och TV-bolagen bilda en internationell organisation (av typen EBU och OIRT) med eget sekretariat och förbindelser särskilt till massmedier i tredje världen. 4. Man bör utreda möjligheten att med olika stödåtgärder underlätta nordiska korrespondenters verksamhet i grannländerna utan att detta dock skulle få inkräkta på pressens frihet. 5. Man bör också utreda möjligheterna att inrätta ett nordiskt presstöd för tidningar som särskilt satsar på att publicera nordiskt material. VIII VÅR KÄNSLIGA MILJÖ Miljöförstörelsen känner inga politiska eller geografiska gränser. Hålen i ozonlagret är ett exempel på hur mänsklighetens ödesfrågor måste lösas med samfällda internationella åtgärder. De nordiska länderna har gemensamt drivit många centrala miljövårdsfrågor i internationella sammanhang, t ex frågan om kemiskt avfall till havs. Vid NR:s 36:e session in Oslo antogs bl a en rekommendation som innebär att de nordiska länderna lånar ut miljöexperter till Världsbankens regionalkontor. Skarp kritik har dock framförts mot att de nordiska miljöministrarna inte lagt fram något förslag till nytt handlingsprogram på miljöområdet. Det måste anses vara ett grundkrav att det i Norden alltid finns ett ikraftvarande samarbetsprogram för miljöfrågor. 33