KIRJALLINEN KYSYMYS 1079/2005 vp Kotihoidon tuki monilapsisille perheille Eduskunnan puhemiehelle Lapsiperheille maksettavan kotihoidon tuen tarkoituksena on ollut mahdollistaa lasten hoitaminen kotona mahdollisimman pitkään. Toisaalta kotihoito takaa lapselle turvallisen hoidon jommankumman vanhempansa hoidossa ja toisaalta myös vapauttaa kunnallisia hoitopaikkoja. Lasten kotihoidon tuen saamisen edellytyksenä on, että perheessä on alle 3-vuotias lapsi, joka ei ole kunnan järjestämässä päivähoidossa. Kotihoidon tukea maksetaan myös perheen muista alle kouluikäisistä lapsista, jotka hoidetaan samalla tavalla. Kotihoidon tuen maksuperusteissa on kehittämistarvetta monilapsisten perheiden tapauksessa. Kun äiti saa äitiys- tai vanhempainrahaa, vähennetään kotihoidon tuen määrästä vanhempainrahaa vastaava määrä. Toisaalta, jos lapsi on kunnallisessa päivähoidossa, perhe maksaa siitä tuloihin perustuvat maksut. Kun tällaisen perheen äiti jää äitiyslomalle ja päivähoidossa oleva lapsi jää hoitoon, äiti saa vanhempainrahansa täysimääräisenä ja päivähoitomaksua alennetaan perheen tulojen pienentyessä. Ohessa erään perheen käytännön esimerkki: Perheessä on neljä lasta, kaikki alle kouluikäisiä. Äiti on kotona hoitamassa lapsia. Nuorin lapsista syntyi 7.6.2005, ja vanhempainvapaa jatkuu 14.2.2006 saakka. Toiseksi nuorin lapsista täytti 17.12.2005 3 vuotta. Kuopus, neljäs perheen lapsista, ei aiheuta tarkistusta perhekokoon, koska vauva otetaan huomioon perhekoossa vasta vanhempainrahakauden päätyttyä. Toiseksi nuorimmasta lapsesta maksettava hoitoraha 7.6.2005 14.2.2005 on 0 euroa/kk. Tuloperusteinen hoitolisä 7.6. 17.12.2005 oli 88,57 euroa/kk ja 18.12.2005 14.2.2006 65,65 euroa/kk. Lisäksi äiti saa äitiys- tai vanhempainrahaa 15,20 euroa/vrk. Kotihoidon tuki kohtelee epätasa-arvoisesti monilapsisia perheitä, joissa äiti on kotona hoitamassa lapsia. Paremmassa asemassa ovat perheet, joiden lapset ovat joko kunnallisessa tai yksityisessä päivähoidossa. Kotihoidon tuet tulisi saada sellaiselle tasolle, että perheillä olisi nykyistä paremmat mahdollisuudet jommankumman vanhemman jäämiselle kotiin hoitamaan lapsia. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Aikooko hallitus korjata monilapsisten perheiden kotihoidon tukijärjestelmää siten, että taataan näiden perheiden tasapuolinen kohtelu sekä mahdollistetaan kohtuullisilla tuilla jommankumman vanhemman jääminen hoitovapaalle? Helsingissä 11 päivänä tammikuuta 2006 Pertti Hemmilä /kok Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Pertti Hemmilän /kok näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 1079/2005 vp: Aikooko hallitus korjata monilapsisten perheiden kotihoidon tukijärjestelmää siten, että taataan näiden perheiden tasapuolinen kohtelu sekä mahdollistetaan kohtuullisilla tuilla jommankumman vanhemman jääminen hoitovapaalle? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Hallitus on jo aikaisemmin vastannut Päivi Räsäsen kirjalliseen kysymykseen (KK 966/2005 vp) tässä samassa asiassa. Tuolloin hallitus toi vastauksessaan esille seuraavaa: Pienten lasten hoidon tukijärjestelmä on osa lapsiperheille kohdennettavien palveluiden ja tuen kokonaisuutta. Hallitus on asettanut keskeiseksi tavoitteekseen lapsiperheiden aseman parantamisen. Hallituskauden aikana onkin tehty useita lapsiperheiden hyvinvointia edistäviä toimenpiteitä. Jo tehtyjen parannusten ansiosta lapsilisiin saatiin korotusta vuoden 2004 alussa. Lasten kotihoidon tuen hoitorahaa on nostettu vuoden 2005 alusta lukien. Samoin yksityisen hoidon tuen hoitorahaa. Myös äitiys-, isyys- ja vanhempainpäivärahan sekä erityisäitiysrahan vähimmäismäärä nousi vuoden 2005 alusta. Lokakuun alusta 2005 alkaen vanhempainpäiväraha on lisäksi voinut tietyin edellytyksin määräytyä myös mahdollisen edellisen vanhempainpäivärahan perusteena olleen työtulon mukaan. Tällä uudistuksella parannettiin niiden perheiden asemaa, joissa syntyy useampi lapsi lyhyen ajan sisällä. Pienten lasten hoidon tukijärjestelmä koostuu lasten kunnallisesta päivähoidosta sekä lasten yksityisen hoidon ja kotihoidon tuesta. Perheet ovat oikeutettuja kunnalliseen päivähoitoon tai vaihtoehtoisesti valitsemaansa hoidon tukeen lapsesta maksettavan vanhempainrahakauden tai sen jälkeen sijoittuvan isyysrahakauden päätyttyä. Kotihoidon tuki muodostuu hoitorahasta ja tulosidonnaisesta hoitolisästä, joita kunta voi maksaa korotettuina. Tukeen ovat oikeutettuja perheet, joissa on alle kolmivuotias lapsi. Tukea maksetaan alle kolmivuotiaasta lapsesta, jota ei hoideta kunnallisessa päivähoidossa, sekä mahdollisista perheen vanhemmista alle kouluikäisistä, samalla tavalla hoidettavista sisaruksista. Perheen vanhempainrahakaudella perheessä katsotaan aina olevan alle kolmivuotias lapsi. Uuden lapsen syntyessä kotihoidon tuen hoitoraha sovitetaan yhteen perheelle maksettavien vanhempainpäivärahojen kanssa. Kotihoidon tuen hoitorahan määrä on nykyisin 294,28 euroa kuukaudessa alle 3-vuotiaasta lapsesta ja 84,09 euroa kuukaudessa alle 3-vuotiaista sisaruksista. Alle oppivelvollisuusikäisistä sisaruksista maksetaan kustakin 50,46 euroa kuukaudessa. Hoitolisän määrä on enintään 168,19 euroa kuukaudessa. Lasten yksityisen hoidon tuki on kunnan järjestämän päivähoidon vaihtoehto silloin, jos vanhemmat haluavat järjestää lapsensa hoidon yksityisesti. Tukea maksetaan lapsen hoidon järjestämiseksi vanhemman tai muun huoltajan osoittamalle hoidon tuottajalle. Tukeen voi kuulua hoitoraha sekä perheen kokoon ja tuloihin sidottu hoitolisä ja mahdollinen kunnallinen lisä. Oikeus yksityisen hoidon tukeen on lapsen perus- 2
Ministerin vastaus KK 1079/2005 vp Pertti Hemmilä /kok opetukseen siirtymiseen saakka. Tuen saannin edellytyksenä on, että vanhemmat tai muut huoltajat eivät perheen kenenkään lapsen osalta käytä oikeutta kotihoidon tukeen. Yksityisen hoidon tuen hoitorahan määrä on nykyisin 137,33 euroa kuukaudessa kustakin lapsesta. Hoitolisän määrä on korkeintaan 134,55 euroa kuukaudessa. Lasten kotihoidon tukeen ja yksityisen hoidon tukeen vuoden 2005 alussa tehdyillä tasokorotuksilla on pyritty säilyttämään tukien tasot sellaisina, että ne edelleen tarjoavat perheille vaihtoehdon pienten lasten hoitoa järjestettäessä. Samalla uudistuksella haluttiin tukea pienten lasten perheiden taloudellista asemaa sekä perheiden aiempaa parempaa mahdollisuutta työn ja perheelämän yhteensovittamiselle. Hallitus on toteuttanut hallitusohjelman mukaisesti kotihoidon tuen ja lapsiperheiden tulonsiirtojen parannukset. Sosiaali- ja terveysministeriössä on parhaillaan valmisteilla hallitusohjelman pohjalta kokonaisselvitys lapsiperheiden taloudellisesta tilanteesta. Helsingissä 1 päivänä helmikuuta 2006 Peruspalveluministeri Liisa Hyssälä 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1079/2005 rd undertecknat av riksdagsledamot Pertti Hemilä /saml: Ämnar regeringen förbättra stödsystemet för hemvård av barn i fråga om familjer med många barn på så sätt att man garanterar en jämlik behandling av dessa familjer samt med hjälp av skäliga stöd gör det möjligt för den ena föräldern att vara vårdledig? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Regeringen har redan tidigare besvarat Päivi Räsänens skriftliga spörsmål (SS 966/2005 rd) angående samma ärende. I sitt svar tog regeringen då upp följande: Stödsystemet för vården av små barn utgör en del av den helhet som består av de tjänster och det stöd som riktas till barnfamiljerna. Regeringen har som ett viktigt mål att förbättra barnfamiljernas ställning. Under regeringsperioden har flera åtgärder vidtagits för att främja barnfamiljernas välfärd. Tack vare de förbättringar som redan gjorts kunde barnbidragen höjas i början av år 2004. Vårdpenningen inom stödet för hemvård av barn höjdes från ingången av år 2005. Likaså höjdes vårdpenningen inom stödet för privat vård av barn. Också moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens samt den särskilda moderskapspenningens minimibelopp steg vid ingången av 2005. Från och med ingången av oktober 2005 har föräldrapenningen därtill under vissa förutsättningar kunnat beräknas också utgående från den arbetsinkomst som har legat till grund för föregående föräldrapenning. Genom denna reform förbättrades ställningen för de familjer där flera barn föds inom en kort tid. Stödsystemet för vården av små barn består av den kommunala barndagvården samt av stödet för privat vård av barn och stödet för hemvård av barn. Familjerna har rätt till kommunal dagvård eller alternativt det vårdstöd som familjen väljer, efter att den föräldrapenningsperiod som betalas för barnet eller en därpå följande faderskapspenningsperiod är avslutad. Hemvårdsstödet består av en vårdpenning och av ett inkomstrelaterat vårdtillägg, som kan betalas förhöjda av kommunen. Stödberättigade är familjer som har ett barn under tre år. Stöd betalas för ett barn under tre år som inte har kommunal dagvård samt för eventuella äldre syskon under skolåldern som tas om hand på samma sätt. Under familjens föräldrapenningsperiod anses familjen alltid ha ett barn under tre år. När ett nytt barn föds sammanjämkas vårdpenningen inom hemvårdsstödet med de föräldradagpenningar som betalas till familjen. Beloppet av hemvårdsstödets vårdpenning är i dag 294,28 euro per månad för ett barn under tre år och 84,09 euro per månad för syskon under tre år. För syskon under läropliktsåldern betalas för vart och ett 50,46 euro per månad. Vårdtilläggets belopp uppgår till högst 168,19 euro per månad. Stödet för privat vård av barn är ett alternativ till den dagvård som kommunen ordnar, om föräldrarna vill ordna vården av sitt barn på privat väg. Stöd betalas för ordnande av vård till den dagvårdsproducent som föräldern eller en annan vårdnadshavare uppger. I stödet kan ingå vårdpenning samt ett vårdtillägg som relateras till familjens storlek och inkomster, och ett eventuellt kommunalt tillägg. Rätten till stöd för privat vård gäller tills barnet flyttar över till den grundläg- 4
Ministerns svar KK 1079/2005 vp Pertti Hemmilä /kok gande undervisningen. En förutsättning för att få stödet är att föräldrarna eller de andra vårdnadshavarna inte för något av familjens barn utnyttjar rätten till hemvårdsstöd. Beloppet av vårdpenningen inom stödet för privat vård är i dag 137,33 euro per månad och barn. Vårdtilläggets belopp uppgår till högst 134,55 euro per månad. Med de nivåhöjningar som i början av år 2005 gjordes av stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn, har man strävat att bevara stöden på en sådan nivå att de fortsättningsvis erbjuder familjerna ett alternativ vid ordnandet av vården av små barn. Samtidigt ville man genom reformen stödja småbarnsfamiljernas ekonomiska ställning och familjernas, jämfört med tidigare, förbättrade möjligheter att kombinera arbete och familjeliv. Regeringen har i enlighet med regeringsprogrammet genomfört förbättringar gällande hemvårdsstödet och inkomstöverföringarna i fråga om barnfamiljer. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds som bäst utifrån regeringsprogrammet en helhetsutredning av barnfamiljernas ekonomiska situation. Helsingfors den 1 februari 2006 Omsorgsminister Liisa Hyssälä 5