Asemakaavaluonnoksen selostus Detaljplanebeskrivning för utkast

Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos joka koskee lisäksi osia katualueista Juvikin-, Ankkuri-, Linja-, Raaseporin-, Bromarvin-, Nii ykaduilla sekä Kappelisataman ellä Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 som samt berör delar av gatuområder på Juviks-, Ankar-, Linje-, Raseborgs-, Bromarvs-, Ängsgatan samt Kapellhamnsvägen Asemakaavaluonnoksen selostus Detaljplanebeskrivning för utkast 29.3.2016 korj.14.4.2016 Hangon kaupunki, Tekninen ja ympäristövirasto, maankäy öosasto Hangö stad, Tekniska och miljöverket, markanvändningsavdelning YMP / MILJÖ 13.4.2016 44 YMP / MILJÖ 10.6.2015 67 YMP / MILJÖ 22.1.2014 9 Vireilletulo / Anhängiggörande 22.1.2014 9

ASIA 340/2014 ÄRENDE 340/2014 Suunni elu ja osallistuminen lyhyes kaavaprosessin eri vaiheissa: Kort om planering och deltagande i planeringsprocessens olika faser: Aloitusvaihe Aloite kaavan laa misesta. Ilmoitus kaavoituksen vireilletulosta ja osallistumis- ja arvioin suunnitelmasta (MRL 63 ) Inledningsfas Ini a v ll uppgörande av planen. Meddelande om anhängiggörandet av planläggningen samt program om deltagande och bedömning (MBL 63 ). Valmisteluvaihe Perusselvitysten laadinta, kaavaluonnos ja muu aineisto nähtävillä (MRL 62 ). Tilaisuus mielipiteen esi ämiseen. Saadun palau een käsi ely. Beredningsfas Grundutredningar görs, planutkastet och övrigt material finns ll påseende (MBL 62 ). Tillfälle a u ala sin åsikt. Behandling av respons. Ehdotusvaihe Kaavaehdotus valmistuu ja on nähtävillä (MRL 65 ). Mahdollisuus muistutusten ja lausuntojen tekoon. Vas neet lausuntoihin ja muistutuksiin. Förslagsfas Planförslaget färdigställs och finns ll påseende (MBL 65 ). Möjlighet a göra anmärkningar och ge utlåtanden. Genmälen ll utlåtanden och anmärkningar. Hyväksymisvaihe Kaupunginvaltuusto hyväksyy kaavan. Ilmoitus kaavan hyväksymisestä. Mahdollisuus kirjallisen valituksen tekoon. Kuulutus kaavan voimaan tulosta. Godkännandefas Stadsfullmäk ge godkänner planen. Meddelande om planens godkännande. Möjlighet ll skri liga besvär. Kungörande om planens ikra trädande. Valokuvat, teemakartat, pohjakartat ja ilmakuvat Hangon kaupungin maankäy öosasto Rapor n on laa nut Johanna Laaksonen, maankäytönsuunni elija, Hangon kaupunki Havainnekuvat on laa nut Niklas Wickholm, maankäy öosasto, Hangon kaupunki Fotografier, temakartor, grundkartor och flygfotografier Hangö stad markanvändningsdelning Rapporten har gjorts av Johanna Laaksonen, markanvändningsplanerare, Hangö stad Illustra ons har gjorts av Niklas Wickholm, markanvändningsdelning, Hangö stad 2 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

1 Perus- ja tunnisteɵedot 1. Bas- och idenɵfikaɵonsuppgiōer 1.1 Kaava-alueen sijainɵ 1.1 Planområdets läge Suunni elualue sijaitsee kantakaupungissa Esplanaadin pohjoispuolisella pientaloalueella. Kor elit 714-717, 728 ja 729 sekä osia Juvikin-, Ankkuri-, Linja- Raaseporin-, Bromarvin-, Nii ykadusta sekä Kappelisataman estä sisältyvät suunni elualueeseen. Planeringsområdet befinner sig i stamstadens småhusområdet norr om Esplanaden. Kvarteren 714717, 728 och 729 samt delar av Juviks-, Ankar-, Linje-, Raseborgs-, Bromarvs-, Ängsgatan samt Kapellhamnsvägen ingår i planeringsområdet. Planeringsområdets areal är ca 16 ha. Suunni elualueen pinta-ala on noin 16 ha. 1.2 Kaavan nimi ja tarkoitus 1.2 Planens namn och syōe Kaavan nimi: Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos Planens namn: Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729. Kaavatunnus: (annetaan myöhemmin) Planens nr.: (ges senare) Kaavan laaɵja: Kukka-Maaria Luukkonen, kaupungingeodee, Hangon kaupunki Den som utarbetat planen: Kukka-Maaria Luukkonen, Stadsgeodet, Hangö stad Asemakaavaluonnoksen selostus koskee 29.3.2016 päivä yä asemakaavaluonnoskar aa. Planändringens beskrivning gäller detaljplaneutkastkartan daterad den 29.3.2016. Suunni elualueen kaavoituksella on tavoi eena päivi ää vuoden 1953 asemakaavaa sekä mahdollistaa kor eleiden täydennysrakentaminen huomioiden toteutunut rakentaminen sekä alueen merkitys maakunnallises arvokkaana rakenne una kul uuriympäristönä ja turvata radan pohjoispuoleisen pientaloalueen kehi äminen. Målsä ningen med planläggningen av planeringsområdet är a uppdatera detaljplanen från år 1953 och a möjliggöra komple erande bebyggelse av kvarteren, beaktande den förverkligade bebyggelsen samt områdets betydelse som en värdefull bebyggd kulturmiljö, samt a trygga utvecklandet av småhusområdet norr om banan. SuunniƩelualueen alustava rajaus ja sijainɵ opaskartalla. Punaisella katkoviivalla on osoiteʃu kaavoituksen lähivaikutusalue. Planeringsområdets preliminära avgränsning och placering på guidekartan. Planläggningens konsekvensområde har avgränsats med den röda streckade linjen. Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I KorƩeleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 3 (23)

Sisällyslue elo Innehållsförtekning 1 Perus- ja tunniste edot 3 1.1 Kaava-alueen sijain 3 1.2 Kaavan nimi ja tarkoitus 3 2 Tiivistelmä 6 2.1 Kaavaprosessin vaiheet 6 2.2 Asemakaavaluonnos 6 3 Lähtökohdat 7 3.1 Selvitys suunni elualueen oloista 7 3.1.1 Alueen yleiskuvaus 7 3.1.2 Historia 7 3.1.3 Luonnonympäristö 8 3.1.4 Rakenne u ympäristö 8 3.1.5 Maanomistus 9 3.2 Suunni elu lanne 10 4 Asemakaavan suunni elun vaiheet 13 4.1 Asemakaavan suunni elun tarve, käynnistäminen ja vireilletulo 13 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 13 4.3.1 Osalliset 13 4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutusmene elyt 14 4.3.4 Viranomaisyhteistyö 14 4.4 Asemakaavan tavoi eet 15 4.4.2 Prosessin aikana syntyneet tavoi eet, tavoi eiden tarkentuminen 15 4.5 Asemaluonnoksen kaavaratkaisu 16 5 Asemakaavaluonnoksen kuvaus 19 5.1 Kaavan rakenne 19 5.1.1 Mitoitus 19 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoi eiden toteutuminen 19 5.3 Aluevaraukset 20 5.3.1 Kor elialueet 20 5.3.2 Muut alueet 20 5.5 Ympäristön häiriötekijät 22 6 Asemakaavan toteutus 22 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat 22 6.2 Toteu aminen ja ajoitus 22 6.3 Toteutuksen seuranta 22 Yhteys edot 23 1. Bas- och iden fika onsuppgi er 3 1.1 Planområdets läge 3 1.2 Planens namn och sy e 3 2 Sammandrag 6 2.1 Olika skeden i planprocessen 6 2.2 Detaljplaneutkast 6 3 Utgångspunkter 7 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 7 3.1.1 En allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Histori 7 3.1.3 Naturmiljön 8 3.1.4 Den byggda miljön 8 3.1.5 Markägoförhållanden 9 3.2 Planeringssitua onen 10 4 Olika skeden i planeringen av detaljplanen 13 4.1 Behovet av detaljplanering, planeringsstart och anhängiggörande 13 4.3 Deltagande och samarbete 13 4.3.1 Intressenter 13 4.3.3 Deltagande och växelverkan 14 4.3.4 Myndighetssamarbete 14 4.4 Mål för detaljplanen 15 4.4.2 Mål som uppkommit under processen, precisering av målen 15 4.5 Lösningen för detaljplaneutkast 16 5 Redogörelse för detaljplaneutkast 19 5.1 Planens struktur 19 5.1.1 Dimensionering 19 5.2 Förverkligandet av målen för miljöns kvalitet 19 5.3 Områdesreserveringar 20 5.3.2 Kvartersområden 20 5.3.2 Övriga områden 20 5.5 Störande faktorer i miljön 22 6 Genomförande av detaljplanen 22 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet 22 6.2 Genomförande och dsplanering 22 6.3 Uppföljning av genomförandet 22 Kontaktuppgi er 23

Lue elo selostuksen liiteasiakirjoista Liite 1 Rakennus- ja kul uurihistoriallinen selvitys: Rakennusten arvioin perusteet ja ehdotetut suojeluluokitukset Liite 2 Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Liite 3 Asukaspalaute Liite 4 Mitoitus Lue elo muista kaavaa koskevista asiakirjoista, taustaselvityksistä ja lähdemateriaalista Kaavaluonnoksen havainnekuvat. 29.3.2016. Kantakaupungin yleiskaava - Rakennetun ympäristön kaupunkikuvaselvitys (2009, FCG Oy) Kor elin 603 asemakaavamuutos (Kv 14.9.2011) Hangon kantakaupungin yleiskaavan liikenneselvitys (2008, Linnea Konsul t Oy / Tiehallinto / Hangon kaupunki) Hangon liikenneturvallisuussuunnitelma 2008 (Tiehallinto) Rakennusinventoin -Kor elit 714-717, 728-729 (2014, Arkkiteh toimisto Stephan Horn Oy), KESKENERÄINEN Rakennusinventoin -Kor elit 714-717, 728-729 (23.8.2012, Lilja Palmgren) Missä maat on mainioimmat -Uudenmaan kul uuriympäristöt (2012, Uudenmaan lii o) Maankäy ö- ja rakennuslaki 2000. Opas 12 (2003, Ympäristöministeriö) Kul uuriympäristöstrategia 2014 2020 (2014, Opetus- ja kul uuriministriö, Ympäristöministeriö) Rakennusperintöstrategia (Val oneuvoston päätös 13.6.2001) Suojellut rakennukset suomessa; Määritykset ja kohdejoukon kuvaus (Muis o 8.12.2010, Museovirasto ja Ympäristöministeriö) 4/13 Ympäristöministeriön asetus rakennuksen energiatehokkuuden parantamisesta korjaus- ja muutostöissä (27.2.2013, Asunto- ja vies ntäministeri Krista Kiuru ja Yli-insinööri Jyrki Kauppinen) Rakennusperintö suojelun kohteena (2010. Aura Kivilaakso. Suomen rakennustaiteen museo) Förteckning över bilagor ll beskrivningen Bilaga 1 Utredning för kultur- och byggnadshistoria: Byggnadernas värderingsgrunder och föreslagna skyddsklassificeringar för byggnaderna Bilaga 2 Byggnadsskydd beteckningar i planutkast med förklarningar Bilaga 3 Invånarnas åsikter Bilaga 4 Dimensionering Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Illustra oner över planutkast. 29.3.2016. Generalplan för stamstaden - Utredning över stadsbilden i den byggda miljön (2009, FCG Oy) Detaljplaneändring för kvarter 603 (S m 14.9.2011) Trafikutredning gör Hangö stamstads generalplan (2008, Linnea Konsul t Oy / Vägförvaltningen / Hangö Stad) Hangö trafiksäkerhetsplan 2008 (Vägförvaltning) Byggnadsinventering -Kvarter 714-717, 728-729 (2014, Arkkiteh toimisto Stephan Horn Oy), PÅGÅENDE Byggnadsinventering (2012, Lilja Palmgren) Missä maat on mainioimmat -Uudenmaan kul uuriympäristöt (2012, Nylands förbund) Maankäy ö- ja rakennuslaki 2000. Opas 12 (2003, Ympäristöministeriö) Kul uuriympäristöstrategia 2014 2020 (2014, Opetus- ja kul uuriministriö, Ympäristöministeriö) Rakennusperintöstrategia (Val oneuvoston päätös 13.6.2001) Suojellut rakennukset suomessa; Määritykset ja kohdejoukon kuvaus (Muis o 8.12.2010, Museovirasto ja Ympäristöministeriö) 4/13 Ympäristöministeriön asetus rakennuksen energiatehokkuuden parantamisesta korjaus- ja muutostöissä (27.2.2013, Asunto- ja vies ntäministeri Krista Kiuru ja Yli-insinööri Jyrki Kauppinen) Rakennusperintö suojelun kohteena (2010. Aura Kivilaakso. Suomen rakennustaiteen museo) Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 5 (23)

2 Tiivistelmä 2.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaupunginhallitus on kokouksessaan 28.10.2013 255 kiireh nyt kor elin 729 kaavoituksen käynnistämistä. Kaavan vireilletulosta kuulute in lehdissä 13.3. ja 16.3.2016. Kaupunginhallitus on kokouksessaan 3.3.2014 46 määrännyt asemakaavan muutosalueen MRL 53 :n mukaiseen rakennuskieltoon, jo a asemakaavoitukselle asete uja tavoi eita ei vaaranneta. Rakennuskieltoa on jatke u 15.2.2016 34. 10.4.2014 on pide y aloitusvaiheen viranomaisneuvo elu. Valmisteluvaiheessa on pide y asukas laisuudet 7.5., 12.5. ja 22.5.2014 sekä 27.11.2014. Kaupungin luo amushenkilöille pide in maapolii nen ilta 7.10.2015, jossa käsitel in myös tähän kaavaan lii yviä aiheita. Ympäristölautakunnan kokouksessa 10.6.2015 käy- in keskusteltua valmistelumateriaalista. Länsi-Uudenmaan maakuntamuseon edustajan kanssa pide in työneuvo elu 19.12.2015 rakennussuojeluun lii yen. 2.2 Asemakaavaluonnos Luonnoksessa on noudate u kor elin 603 asemakaavan muutoksessa kehite yjä ratkaisuja. Alle 0,3 kor elitehokkuuksilla säilytetään alueen luonteenomainen väljyys mahdollistaen kuitenkin täydennysrakentaminen. Luonnoksessa rakennusoikeus on osoite u rakennuspaikkakohtaises. Laskennallinen ton tehokkuus vaihtelee 0,2 ja 0,3 välillä. Osa alueen rakennuksista on suojeltu ja lisäksi kaikkia kor eleita koskee ympäristön säily ämismääräys. 2 Sammandrag 2.1 Olika skeden i planprocessen Stadsstyrelsen har vid si möte den 28.10.2013 255 påskyndat påbörjandet av planeringen av kvarter 729. Anhängiggörandet av planen kunggjordes i dningarna den 13.3 och 16.3.2014. Stadsstyrelsen har vid si möte den 3.3.2014 46 försa detaljplanens ändringsområde i byggförbud enligt MBL 53, så a för detaljplaneringen uppsa ta mål inte riskeras. Byggförbudet förlängdes 15.2.2016 34. Inledningsfasets myndighetsförhandling hölls den 10.4.2014. I beredningsfaset hölls invånar llställningar den 7.5, 12.5 och 22.5.2014 samt den 27.11.2014. En markpoli sk kväll ordnades för stadens förtroendevalda den 7.10.2015, vid vilken även behandlades ll denna plan hörande teman. En diskussion om beredningsmaterialet hölls vid miljönämndens möte den 10.6.2015. En arbetsförhandling i anslutning ll skyddet av byggnader hölls med Västra-Nylands landskapsmuseums representant den 19.12.2015. 2.2 Detaljplaneutkast De lösningar som utvecklades i detaljplanändringen för kvarter 603 har e erföljts i utkastet. Med kvarterseffek viteter under 0,3 bevaras områdets karaktäris ska gleshet, dock så a komple erande byggande är möjligt. Byggrä en har utmärkts byggplatsvis i utkastet. Den beräknade tomteffek viteten varierar mellan 0,2 och 0,3. En del av områdets byggnader har skyddats, där ll gäller bestämmelsen om a bevara miljön för alla kvarter. 6 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

3 Lähtökohdat 3.1 Selvitys suunni elualueen oloista 3.1.1 Alueen yleiskuvaus Suunni elualue on osa rauta en pohjoispuolen pientaloalue a. Pientaloalue on laaja, ilmeeltään yhtenäinen ja historiallisilta kerroksiltaan omaleimainen. Toteutuneelle rakenteelle luonteenomaista on asuinrakennusten sijoi uminen suurten ton en katusivuille ja ulkorakennuksien sijoi uminen ton en sisäosiin. Paikoin kor elit ovat ivistyneet ja asuinrakennuksia on myös kor eleiden keskiosissa. Luontainen ajallinen kerroksellisuus, ehyenä säilynyt pienipiirteinen mi akaava ja puutarhakaupunkimainen ilme ovat tärkeitä osatekijöitä alueen luonteenomaisen ilmeen muodostumisessa. 3.1.2 Historia Rauta en pohjoispuoleinen pientaloalue on ollut ns. työläisten asuinalue a ja kaupunkikuvaltaan eroaa huoma avas rauta en eteläpuoleisesta huvilatyyppisestä rakentamisesta. Pohjoispuoleisilla tonteilla on viljelty ruokaa ja pide y eläimiä, jonka vuoksi ton koot ovat olleet suuria, hieman yli 2 000 m 2. Alueen rakennus- ja kul uurihistoriallinen selvitys on kesken. 3 Utgångspunkter 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området Planeringsområdet utgör en del av småhusområdet norr om järnvägen. Småhusområdet är vidsträckt, ll si y re enhetligt och särpräglat av sina historiska skikt. Karaktäris skt för den verkställda strukturen är bostadshusens placering på gatusidan av de stora tomterna samt uthusens placering på de inre delarna av tomterna. Ställvis har kvarteren förtätats och det finns bostadshus även på kvarterens mi par er. De naturliga dsmässiga skikten, det i sin helhet bevarade småskaliga och trädgårdsstadsak ga utseendet är vik ga delfaktorer för bildandet av områdets karaktär. 3.1.2 Histori Småhusområdet norr om järnvägen har varit de s.k. arbetarnas bostadsområde vars stadsbild avviker betydligt från byggandet av villatyp på den södra sidan av järnvägen. Man har odlat mat och hållit djur på tomterna i norrsidan, varför tomtstorlekarna är stora, dryga 2 000 m 2. Områdets utredning för kultur- och byggnadshistoria är oavslutad. Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 7 (23)

3.1.3 Luonnonympäristö Alue on rakenne ua pientaloalue a kantakaupungissa. Suunni elualueen luonnon- ja viherympäristö muodostuu ton en pihoista ja puutarhoista. Katujen ja ton en välissä on leveitä nurmikkoalueita, joissa paikoin on istute uja puita. Vesistöt ja vesitalous Kaava-alue ei sijaitse pohjavesialueella. 3.1.4 Rakenne u ympäristö Yhdyskuntarakenne Suunni elualue rajoi uu samankaltaisiin pientalokor eleihin. Kaupunkikuva Vuonna 1900 kaupunkia laajenne in asemakaavauudistuksen voimin rauta en pohjoispuolelle, jonne oli jo syntynyt asutusta. Kaavoituksen tuloksena oli hyvin väljä, leveälle katuverkolle perustuva suurimittakaavainen kaupunkirakenne. Rauta en pohjoispuolesta on vuosien saatossa muotoutunut yhtenäinen, puutarhamainen pientaloalue. Päärakennukset sijaitsevat pääsääntöises ton en ulkoreunalla ja ne muodostavat yhtenäisen linjan katualueen viheralue a vasten. Päärakennusten sisäänkäynnit, muutamaa poikkeusta lukuuno amatta, ovat pihan puolelta. Matalat talousrakennukset sijaitsevat ton en sisäosissa. Ton koko vaihtelee n. 800 m²-2000 m² välillä. Rakenne u kul uuriympäristö Kaava-alue on luokiteltu maakunnallises arvokkaaksi kul uuriympäristöksi. Perusteluiksi on annettu teollistumiseen ja Hangon satamaan lii yvä esikaupunkialue Salpausselällä. 3.1.3 Naturmiljön Området är e bebyggt småhusområde i stamstaden. Planeringsområdets natur- och grönmiljö består av tomternas gårdar och trädgårdar. Mellan gator och tomter finns breda gräsma sområden, på vissa ställen med planterade träd. Va endrag och va enhushållning Planeringsområdet befinner sig inte på grundva enområde. 3.1.4 Den byggda miljön Samhällsstruktur Planeringsområdet gränsar ll liknande småhuskvarter. Stadsbild Staden utvidgades norr om järnvägen där det redan uppstå bosä ning i samband med reformen av detaljplaneringen år 1900. Resultatet av planläggningen blev en mycket gles, storskalig stadsstruktur som byggde på e bre gatunät. Under årens lopp har norra sidan om järnvägen blivit e enhetligt trädgårdsak gt småhusområde. Huvudbyggnaderna befinner sig huvudsakligen på den y re kanten av tomterna och de bildar en enhetlig linje i förhållande ll gatuområdets grönområde. Huvudbyggnadernas ingångar finns med några undantag på gårdssidan. De låga ekonomibyggnaderna befinner sig på de inre delarna av tomterna. Tomtstorleken varierar mellan ca 800 m²-2000 m². Den byggda kulturmiljön och fornminnen Planeringsområdet har klassificerats som en ur landskapets synvinkel värdefull kulturmiljö. De a har mo verats med a det är e förortsområde i anslutning ll industrialiseringen och Hangö hamn på Salpausselkä-åsen. Näkymä Raaseporinkadul Vyn på Raseborgsgatan. Näkymä Kappelisataman eltä Vyn på Kapellhamnsvägen. 8 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

Virkistys Lähin suuri virkistysalue, Haagapuisto, sijaitsee he suunni elualueen kaakkoiskulmassa. Tiilitehtaanpuisto sijaitsee Kappelisataman en pohjoispuolella. Liikenne Kappelisataman e on yksi Hangon pääkaduista. Katu on vilkkaas liikennöity, vuoden 2008 mi auksissa liikennemäärä oli 1 680 autoa/vrk. Linjakatu on alueen kokoojakatu ja osa satamaan saapuvien ja sieltä lähtevien erikoiskuljetusten reit- ä. Kadun liikennemäärät ovat n. 725 autoa/vrk. Alueen muut kadut ovat vähemmän liikennöityjä asuntokatuja. Pysäköin tapahtuu pääasiassa tonteilla. Kadulle pysäköin on salli ua ja katujen varsilla on jonkin verran pysäköityjä autoja. Kappelisataman ellä ja Esplanaadilla on kevyelle liikenteelle omat väylänsä. Muualla kaava-alueella kevy ä liikenne ä ei ole eroteltu autoilijoista. Lähes kaikissa risteyksissä on tapahtunut omaisuusvahinkoihin johtaneita onne omuuksia vuosien 2002-2006 välisenä aikana. Lisäksi Nii ykadun ja Juvikinkadun risteyksessä on tapahtunut henkilövahinkoon johtanut onne omuus. Alueen vaarallisin risteys on Kappelisataman en ja Linjakadun risteys, jossa on tapahtunut 7 henkilövahinkoihin johtanu a onne omuu a. Tekninen huolto Suunni elualueella on kunnallistekniikka. Nii ykadulla ei ole hulevesiviemäröin ä. 3.1.5 Maanomistus Kaava-alue muodostuu 82 pientaloton sta, joista 32 on kaupungin vuokraton eja ja 50 yksityisessä omistuksessa. Rekrea on Det närmaste största rekrea onsområdet, Haga Park, befinner sig alldeles i det sydöstra hörnet av planeringsområdet. Tegelbruksplan-parken befinner sig på den norra sidan av Kapellhamnsvägen. Trafik Kapellhamnsvägen är en av Hangös huvudgator. Gatan är livligt trafikerad, vid mätningarna år 2008 var trafikmängden 1 680 bilar/dygn. Linjegatan är områdets uppsamlingsgata och ru för en del av specialtransporterna ll och från hamnen. Gatans trafikmängd är ca 725 bilar/dygn. Områdets övriga gator är mindre trafikerade bostadsgator. Parkeringen sker huvudsakligen på tomterna. Det är llåtet a parkera på gatan och längs gatorna finns en del parkerade bilar. Kapellhamnsvägen och Esplanaden har egna leder för den lä a trafiken. På det övriga planeringsområdet har den lä a trafiken inte separerats från bilisterna. Det har inträffat olyckor som le ll egendomsskador i nästan alla korsningar mellan åren 2002-2006. Där ll har i korsningen mellan Ängsgatan och Juviksgatan inträffat en olycka som le ll personskada. Områdets farligaste korsning är korsningen mellan Linjegatan och Kapellhamnsvägen där det inträffat 7 olyckor som le ll personskador. Teknisk försörjning Det finns kommunalteknik på området. Det finns inget dagva enavlopp längs Ängsgatan. 3.1.5 Markägoförhållanden Planeringsområdet består av 82 småhustomter av vilka 32 är stadens arrendetomter och 50 i privat ägo. Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 9 (23)

3.2 Suunni elu lanne Maakuntakaava Vahviste ujen maakuntakaavojen yhdistelmässä 2014 suunni elualue on iviste ävää taajamatoimintojen alue a. 3.2 Planeringssitua onen Landskapsplanen Planområdet har reserverats för område för tätortsfunk oner samt område som ska förtätas i sammanställning av de fastställda landskapsplanerna 2014. Ote vahviste ujen maakuntakaavojen yhdistelmästä 2014. Suunni elualue on merki y oranssilla suorakulmiolla. (kuvalähde: Uudenmaanliiton kar apalvelu 22.6.2015) Utdrag ur sammanställning av de fastställda landskapsplanerna 2014. Området är märkt med orange rektangel. (Bildkälla: Nylands förbunds kar jänst 22.6.2015). Hangon kantakaupungin yleiskaava 1.7.2013 Kantakaupungin yleiskaavassa (2013) suunni elualue on osoite u erillispientalovaltaiseksi asuntoalueeksi. Aluemerkintä sisältää myös asumiselle tarpeellisia julkisia ja yksityisiä palveluita, alueen sisäisiä liikenneväyliä, pysäköin alueita, alueen asukkaita palvelevia virkistys ja puistoalueita sekä yhdyskuntateknisen huollon alueita. Uudiste aessa asemakaavoja AP-alueella tulee laa- a tarpeelliset rakennushistorialliset ja kaupunkikuvalliset selvitykset. Generalplanen för stamstaden Hangö 1.7.2013 I stamstadens generalplan (2013) har planområdet betecknats som bostadsområde som är dominerat av fristående småhus. Områdesbeteckningen omfa ar även offentlig och privat service som är nödvändig för boende, interna trafikleder, parkeringsområden, rekrea ons- och parkområden för områdets invånare samt områden för samhällsteknisk försörjning. Vid förnyandet av detaljplaner ska erforderliga byggnadshistoriska och stadsbildliga utredningar göras på AP-området. 10 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

Asemakaava Kor elissa 714 tonteilla 13 ja 14 sekä kor elin reunalla on voimassa asemakaava 13 vuodelta 1963. Kor elin ulkoreuna on merki y puistoalueeksi, mitä voidaan käy ää liikenteeseen (Pl). Ton t 13 ja 14 on osoite u yksikerroksisten yhdenperheen talojen kor elialueeksi (Ao 1). Kummallekin ton lle on osoite u yksi 150 k-m 2 rakennusala. Kor elissa 728 tonteilla 13 ja 14 on voimassa asemakaava 34 vuodelta 1965. Ton t on osoite u yksikerroksisten yhdenperheen talojen kor elialueeksi (Ao 1). Ton lle 13 on osoite u yksi 200 k-m 2 rakennusala. Ton lle 14 ei ole osoite u rakennusalaa. Kor elissa 729 tonteilla 14-18 on voimassa asemakaava 14 vuodelta 1963. Ton t on osoite u yksikerroksisten yhdenperheentalojen kor elialueeksi (Ao 1). Kaikille ton lle on osoite u yksi 150 k-m 2 rakennusala. Muualla suunni elualueella on voimassa asemakaava 1 vuodelta 1953, jossa tonteilla on salli u rakentaa enintään kaksikerroksisia enintään kahdeksan metriä korkeita asuinrakennuksia. Ton n pinta-alasta enintään 1/4 saadaan käy ää rakentamiseen. Linjakadulle on osoite u istute ava puurivi. Juvikinkadun, Ankkurikadun, Raaseporinkadun, Bromarvinkadun, Nii ykadun ja Kappelisaman en puolella ton t rajautuvat viheralueisiin. Detaljplanen På tomterna 13 och 14 i kvarter 714 gäller detaljplan 13 från år 1963. Kvarterets y re kant har utmärkts som parkområde som kan användas för trafik (Pl). Tomterna 13 och 14 har betecknats som kvartersområde för enfamiljshus i e plan (Ao 1). En byggnadsyta på 150 vy-m 2 har anvisats för bägge tomterna. På tomterna 13 och 14 i kvarter 728 gäller detaljplan 34 från år 1965. Tomterna har anvisats som kvartersområde för enfamiljshus i e plan (Ao 1). För tomt 13 har anvisats en byggnadsyta på 200 vy-m 2. Ingen byggnadsyta har anvisats för tomt 14. På tomterna 14-18 i kvarter 729 gäller detaljplan 14 från år 1963. Tomterna har anvisats som kvartersområde för enfamiljshus i e plan (Ao 1). Alla tomterna har en byggnadsyta på 150 vy-m 2. På övriga delar av planeringsområdet gäller detaljplan 1 från år 1953, som llåter a tomterna bebyggs med bostadshus i högst två plan med en höjd på högst å a meter. Av tomtytan får högst ¼ användas för bebyggelse. Vid Linjegatan har anvisats plats för plantering av en rad träd. Tomterna vid Juviksgatan, Ankargatan, Raseborgsgatan, Bromarvsgatan, Ängsgatan och Kapellhamnsvägen gränsar ll grönområden. Ote ajantasa-asemakaavasta Utdrag ur den uppdaterade detaljplanen Ote kantakaupungin yleiskaavasta Utdrag ur den gällande generalplanen Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 11 (23)

Asemakaava Detaljplanen Ote asemakaavasta 13, joka koskee kor elin 714 ton eja 13 ja 14. Utdrag ur detaljplan 13, som gäller tomterna 13 och 14 i kvarter 714. Ote asemakaavasta 34, joka koskee kor elin 728 ton eja 13 ja 14. Utdrag ur detaljplan 34, som gäller tomterna 13 och 14 i kvarter 728 Ote asemakaavasta 14, joka koskee kor elin 729 ton eja 14-18. Utdrag ur detaljplan 14, som gäller tomterna 13-18 i kvarter 729 Rakennuskielto Kaupunginhallitus on kokouksessaan 3.3.2014 46 määrännyt asemakaavan muutosalueen MRL 53 :n mukaiseen rakennuskieltoon, jo a asemakaavoitukselle asete uja tavoi eita ei vaaranneta. Rakennuskieltoa on jatke u 15.2.2016 34. Ote asemakaavasta 1 vuodelta 1953. Utdrag ur detaljplan 1 från år 1953. Byggförbud Stadsstyrelsen har vid si möte den 3.3.2014 46 försa detaljplanens ändringsområde i byggförbud enligt MBL 53, så a för detaljplaneringen uppsa ta mål inte riskeras. Byggförbudet förlängdes 15.2.2016 34. 12 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

4 Asemakaavan suunni elun vaiheet 4.1 Asemakaavan suunni elun tarve, käynnistäminen ja vireilletulo Suunni elualueen kaavoitus on mukana hyväksytyssä kaavoitusohjelmassa. Kaupunginhallitus on kokouksessaan 28.10.2013 255 kiireh nyt kor elin 729 kaavoituksen käynnistämistä. Ympäristölautakunta on ase anut asemakaavatyön vireille ja hyväksynyt osallistumis- ja arvioin suunnitelman kokouksessaan 22.1.2014 9. Vireilletulosta on ilmoite u Hangonlehdessä 13.3.2014 ja Etelä-Uusimaassa 16.3.2014 sekä kaupungin internetsivuilla ja ilmoitustauluilla. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 4.3.1 Osalliset Osallisia ovat alueen maanomistajat ja asukkaat sekä kaikki ne, joiden asumiseen, työntekoon tai muihin oloihin kaava saa aa huoma avas vaikuttaa ja ne viranomaiset tai yhteisöt, joiden toimialaa suunni elussa käsitellään. Kaikki joiden asumiseen, työntekoon tai muihin oloihin kaava vaiku aa: kuntalaiset kaava-alueen ja siihen rajoi uvien maa-alueiden omistajat kaava-alueen ja sen vaikutusalueen asukkaat kaava-alueen ja sen vaikutusalueen elinkeinonharjoi ajat Viranomaiset: Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Uudenmaan lii o Museovirasto Länsi-Uudenmaan maakuntamuseo Länsi-Uudenmaan pelastuslaitos Eteläkärjen ympäristöterveys Hangon kaupunki: Hangon kaupungin tekninen lautakunta Vesi- ja viemärilaitos Rakennusvalvontatoimisto Yhteisöt, joiden toimialaa suunni elussa käsitellään: Hangon omako yhdistys 4 Olika skeden i planeringen av detaljplanen 4.1 Behovet av detaljplanering, planeringsstart och anhängiggörande Planeringsområdets planläggning ingår i det godkända planläggningsprogrammet. Stadsstyrelsen har vid si möte den 28.10.2013 255 påskyndat påbörjandet av planläggning kvarter 729. Miljönämnden har beslu t a anhängiggöra planändringen samt har godkänt program för deltagande och bedömning den 22.1.2014 9. Anhängiggörandet har kungjorts i Hangö dningen 13.3.2014 och i Etelä-Uusimaa 16.3.2014 samt på stadens internetsidor och anslagstavlor. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Delak ga är markägarna och invånarna i området samt alla de, vilkas boende, arbete eller andra omständigheter märkbart kan påverkas samt de myndigheter och samfund vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen. Alla vilkas boende, arbete eller andra omständigheter påverkas av planen: kommuninvånarna ägarna ll markområdena på planområdet och markområden invånarna i planområdet och dess konsekvensområde näringsutövare i planområdet och dess konsekvensområde Myndigheter: Nylands närings-, trafik- och miljöcentral Nylands förbund Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Räddningsverket Sydspetsens miljöhälsa Hangö stad: Tekniska nämnden i Hangö stad Va en- och avloppsverket Byggnads llsynsbyrån Samfund, vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen: Hangö Egnahemsförening Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 13 (23)

4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutusmene elyt Kaavan laa misvaiheen kuulemiseen lii yivät seuraavat laisuudet: Asukasillat 7.5., 12.5. ja 22.5.2014, jonka tarkoituksena oli selvi ää asukkaiden toiveita ja keskustella mahdollisista kaavaratkaisuista. Asukasilta 27.11.2014, jossa esitel in edellisen laisuuden perusteella saatuja tuloksia sekä alueella kesän 2014 aikana tehtyä rakennus- ja kul uurihistoriallisen inventoinnin tu loksia. Lisäksi rakennusinventoin kor eja on jae u 27.11.2014 pidetyssä asukas laisuudessa sekä lähete y niille maanomistajille, jotka eivät ole päässeet osallistumaan laisuuteen. Kor eja on ollut mahdollista kommentoida 13.4.2015 saakka. 4.3.4 Viranomaisyhteistyö 10.4.2014 on pide y aloitusvaiheen viranomaisneuvo elu. Paikalla oli Hangon kaupungin ja Uudenmaan ELY-keskuksen edustajia. Maakuntamuseo antoi kommen nsa sähköpos tse. Kantakaupungin yleiskaavan rakennetun ympäristön selvitystä pidet- in hyvänä pohjana kaavamuutokselle. Tämän lisäksi tode in, e ä on tarve laa a tarkempi rakennushistoriallinen selvitys sekä huomioida kaavoituksessa alueen liikenneturvallisuus ja erikoiskuljetusten reit- kaupungin alueella. Kaupungin luo amushenkilöille pide in maapolii nen ilta 7.10.2015. Tilaisuudessa mm. esitel in tämän kaavatyön taustat sekä keskustel in kaavoituksen vaikutuksesta jo rakennetuilla alueilla. Ympäristölautakunnan kokouksessa 10.6.2015 käy- in keskusteltua valmistelumateriaalista. Länsi-Uudenmaan maakuntamuseon edustajan kanssa käy in työneuvo elu 19.12.2015 rakennussuojeluun lii yen. Maakuntamuseo tutustui inventoin kor eihin ja antoi oman rakennuskohtaisen suojeluehdotuksensa sekä ehdotuksen suojelumääräyksistä. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Följanden llfällen för hörande ordnades under planens beredningsskede: Invånarkvällar den 7.5, 12.5 och 22.5.2014 vars avsikt var a utreda invånarnas önskemål samt a diskutera eventuella planlösningar. Invånarkväll den 27.11.2014 där man presenterade resultat u från det föregående llfället samt resultaten från den byggnads- och kulturhistoriska inventeringen som företogs under sommaren 2014. Där ll utdelades byggnadsinventeringskort vid e invånar llfälle som hölls den 27.11.2014 samt skickades kort åt de markägare som inte kunde delta i llfället. Det har varit möjligt a kommentera korten ll den 13.4.2015. 4.3.4 Myndighetssamarbete Inledningsskedets myndighetsförhandling hölls den 10.4.2014. På plats fanns Hangö stads och Nylands NTM-centrals representanter. Landskapsmuseet gav sina kommentarer per epost. Utredningen över den stadsbilden i den bebyggda miljön gjort för Generalplan för stamstaden befanns utgöra en god grund för planändringen. Där ll konstaterades a det finns e behov a låta göra en noggrannare byggnadshistorisk utredning samt a trafiksäkerheten och specialtransporternas ru på stadens område bör beaktas. En markpoli sk kväll hölls för stadens förtroendevalda den 7.10.2015. Vid llfället presenterades bl.a. bakgrunden ll planarbetet samt diskuterades planläggningens betydelse för det redan bebyggda området. Vid miljönämndens möte den 10.6.2015 diskuterades beredningsmaterialet. En arbetsförhandling i anslutning ll byggnadsskyddet hölls med Västra-Nylands landskapsmuseums representant den 19.12.2015. Landskapsmuseet bekantade sig med inventeringskorten och gav si förslag ll byggnadsvisa skydd samt e förslag ll skyddsbestämmelser. 14 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

4.4 Asemakaavan tavoi eet Kaupungin ase amat tavoi eet Tavoi eena on saa aa suunni elualueen asemakaavat ajan tasalle ja tarkistaa rakentamisen määrä. Suunni elu lanteesta johdetut tavoi eet Asemakaavoituksessa huomioon ote avat Kantakaupungin yleiskaavan tavoi eet ovat: tavoi eet asukasmäärien kasvulle (myös kakkosasumisen huomioiminen ja tukeminen), 20 asuntoa/vuosi keskustan asumismahdollisuuksien lisääminen asumismuotojen monipuolinen tarjonta asukkaiden elämän eri vaiheisiin ihmiset haluavat asua väljäs mahdollisuus ton en jakamiseen rakenteen ivistäminen ja täydentäminen (rakenne ujen ton en täydennysrakentaminen ja kaupunkirakenteen sisällä olevien joidenkin vapaa-alueiden o aminen rakentamiskäy öön) keskusta-alueen kehi äminen vireänä ja toimivana kaupunkirakenteen osana ka ava ja laadukas kevyen liikenteen verkko Alueen oloista ja ominaisuuksista johdetut tavoitteet Suunni elualue on osa maakunnallises arvokasta kul uuriympäristöä. Tavoi eena on turvata tulevaisuudessakin alueelle ominainen yhtenäinen ja puutarhamainen rakenne. 4.4.2 Prosessin aikana syntyneet tavoi eet, tavoi eiden tarkentuminen Osallisten tavoi eet Osallisilta saadun palau een perusteella tavoi eena on toteutuneen lanteen säily ävä asemakaava. Alueelle toteutunu a rakentamisen määrää pidet- in pääsääntöises hyvänä, sillä se mahdollistaa suuret puutarhat ja väljän asumisen kaupungissa. Usealla ton lla oli pieniä lisärakentamistarpeita. Kappelisataman en liikenneturvallisuuden parantamiseksi hidasteilla ja painorajoituksin on tehty kansalaisaloite 21.10.2013, jonka on allekirjoi anut 147 henkilöä. 4.4 Mål för detaljplanen Mål som ställts av staden Målsä ningen är a uppdatera planeringsområdets detaljplaner samt a justera byggmängden. Mål som grundar sig på planeringssitua onen Mål som bör beaktas vid detaljplaneringen på basen av Stamstadens delgeneralplanen är följande: mål för invånarantalens llväxt (även beaktande och stödande andrahandsboende), 20 bostäder per år utökande av boendemöjligheter i centrum mångsidigt utbud av boendeformer för invånarnas olika livsskeden människorna vill bo glest möjligheten a dela tomter förtätning och komple ering av strukturen (komple eringsbyggande på bebyggda tomter och ibruktagande av vissa fria områden inom stadsstrukturen för bebyggelse) utvecklandet av centrumområdet som en livskra ig och fungerande del av stadsstrukturen e täckande och högklassigt nät för den lä a trafiken Mål som grundar sig på förhållandena och egenskaperna i området Planeringsområdet utgör en del av en ur landskapets synvinkel värdefull kulturmiljö. Målsä ningen är a också i fram den trygga områdets karaktäris- ska, enhetliga och trädgårdsak ga struktur. 4.4.2 Mål som uppkommit under processen, precisering av målen Intressenternas mål U från den respons som erhållits av intressenterna är målet en detaljplan som bevarar den förverkligade situa onen. Mängden byggande betraktas utgångsmässigt som god e ersom den möjliggör stora trädgårdar och glest boende i staden. Små behov av lläggsbyggande finns på flere tomter. E medborgarini a v har gjorts den 21.10.2013 för a förbä ra trafiksäkerheten på Kapellhamnsvägen med farthinder och viktbegränsningar. Ini a vet har undertecknats av 147 personer. Hangon satama Oy on lausunut aloi eesta, e eivät liikenneturvallisuu a parantavat toimenpiteet saa rajoi aa missään muodossa erikoiskuljetuksia. Hangö hamn har i si utlåtande om ini a vet anse a åtgärder för a förbä ra trafiksäkerheten inte på något sä får begränsa specialtransporterna. Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 15 (23)

4.5 Asemaluonnoksen kaavaratkaisu Vuonna 2011 kor eliin 603 valmistuneen asemakaavan muutoksen yhtenä tavoi eena oli luoda edellytykset radan pohjoispuoleisen pientaloalueen kehi ämistyölle. Kor elin 603 asemakaavan laa misvaiheessa tutki in kolmea eri rakennevaihtoehtoa, joissa kor elitehokkuudet olivat 0.25, 0.33 ja 0.5. Tällöin asemakaavan kor elitehokkuudeksi päädy in 0.25, jonka tode in huomioivan kor elin luonteenomaisen väljyyden, vehreyden ja asumismukavuuden säilymisen. Ton tehokkuuksien vaihteluväli kaavassa nro. 603 on 0.17-0.36. 4.5 Lösningen för detaljplaneutkast En av målsä ningarna med ändringen av detaljplanen för kvarter 603 år 2011 var a skapa förutsä ningar a utveckla småhusområdet norr om järnvägen. I detaljplanen för kvarter 603:s beredningsskede undersöktes tre olika strukturalterna v i vilka kvarterseffek viteterna var 0.25, 0.33 och 0.5. Därvid stannade man för kvarterseffek viteten 0.25 som konstaterades beakta bevarandet av kvarterets karaktäris ska gleshet, grönska och boendebekvämlighet. Tomteffek viteternas varia onsbredd i plan nr. 603 är 0.17-0.36. Tutkielmaluonnokset kor elin 603 täydennysrakentamisesta. Skisser för komple eringsbyggande i kvarteret 603. Tässä asemakaavaluonnoksessa on noudate u korttelin 603 asemakaavan muutoksessa kehite yjä ratkaisuja. Alle 0.3 kor elitehokkuuksilla säilytetään alueen luonteenomainen väljyys mahdollistaen kuitenkin täydennysrakentaminen. I de a utkast ll detaljplan e erföljs de lösningar som utvecklades vid ändringen av detaljplanen för kvarter 603. Med kvarterseffek viteter under 0.3 bevaras områdets karaktäris ska gleshet, så a komple erande byggande ändå är möjligt. 16 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

Alue, jolla ympäristö säilytetään (/s) merkinnän lisäksi nyt myös osa rakennuksista on suojeltu kohdemerkinnöin (sr-8). Alueen rakennukset on inventoinut ja arvo anut Arkkiteh toimisto Stephan Horn Oy. Arvotuksessa rakennukset on luokiteltu arkkitehtonisten, historiallisten, ja ympäristöllisten arvojen sekä rakennusten säilyneisyyden perusteella asteikolla 1-4, jossa 4 on korkein arvo. Tarkempi kuvaus inventoinnista, rakennusten arvioin perusteista ja ehdotetuista rakennusten suojeluluokituksista on esite y lii eessä 1. Arvotuksen perusteella inventoinnissa rakennuksille on esite y kolme suojeluluokkaa sr-2, sr-3 ja sr- 4, joista sr-2 on arvokkain rakennus. Luonnoksessa on päädy y Ympäristöministeriön asemakaavamerkinnät ja määräykset oppaan ja maakuntamuseon edustajan kanssa käydyn keskustelun perusteella yhteen suojeluluokkaan. Sr-8 merkinnällä varustetut rakennukset ovat rakennus- ja/tai kul uurihistoriallises arvokkaita sekä kaupunkikuvan säilymisen kannalta tärkeitä rakennuksia. Suojelumääräyksessä ei ole alkuperäiseen asuun palau avia ehtoja, vaan rakennukset on valikoitu niiden nykyisen ulkoasun mukaan. Kaikkia inventoinnissa ehdote uja rakennuksia ei ole kohdemerkinnöin esite y suojeltavaksi. Suomen rakennustaiteen museon julkaisun Rakennusperintö suojelun kohteena mukaan kaikkia edustavia esimerkkejä ei voi eikä kannata suojella. Rakennussuojelun päämääränä on alueellises edustavien kokonaisuuksien suojeleminen, merki ävien arkkiteh en töiden turvaaminen ja eri rakennustyyppien esimerkkien säily äminen. Lisäksi tarkoituksena on, e ä ympäristö säilyy viihtyisänä, toimivana ja historiallises rikkaana myös tuleville sukupolville. Utöver beteckningen för område vars miljö ska bevaras (/s) har även en del av byggnaderna skyddats med objektsbeteckningar (sr-8). Områdets byggnader har inventerats och värderats av Arkitektbyrå Stephan Horn Ab. I värderingen har byggnaderna klassificerats enligt arkitektoniska, historiska och miljömässiga värden samt u från hur bevarade de är på en skala från 1-4, där 4 är det högsta värdet. En noggrannare beskrivning av inventeringen, byggnadernas värderingsgrunder och föreslagna skyddsklassificeringar för byggnaderna presenteras i bilaga 1. På grund av värderingen i inventeringen har för byggnaderna föreslagits tre skyddsklasser sr-2, sr-3 och sr-4, av vilka sr-2 är den värdefullaste byggnaden. I utkastet har man u från Miljöministeriets guide om detaljplanbeteckningar och -bestämmelser samt den diskussion som förts med landskapsmuseets representant stannat för en skyddsklass. De byggnader som förse s med sr-8 beteckningen är byggnads- och/eller kulturhistoriskt värdefulla samt med tanke på bevarandet av stadsbilden vik- ga byggnader. I skyddsbestämmelserna ingår inga villkor om a restaurera byggnader i ursprungligt skick, utan byggnaderna har valts på grund av deras nuvarande skepnad. Alla byggnader som föreslagits skyddas i inventeringen har inte föreslagits skyddas genom objektsbeteckningar. Enligt Finlands Arkitekturmuseums utgåva Rakennusperintö suojelun kohteena varken kan eller lönar det sig a skydda alla representa va exempel. Målsä ningen med byggnadsskyddet är a skydda regionalt representa va helheter, verk av betydande arkitekter samt bevarande av exempel på olika byggnadstyper. Där ll är avsikten a miljön ska bevaras trivsam, funk onell samt historiskt rik också för kommande genera oner. Kuvan rakennuksella on kul uurihistoriallista arvoa. Byggnaden på bilden har kulturhistoriska värden. Kuvan rakennus poikkeaa muusta paikallisen rakennusmestarin tuotannosta. Byggnaden på bilden avviker från övriga produk on av lokal byggmästare. Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 17 (23)

Talousrakennukset on kaavaluonnoksessa esitetty suojeltavaksi, jos ne on inventoinnissa arvote u korkeimpaan luokkaan (sr-2). Myös maakuntamuseon suojeluehdotukset on huomioitu. Päärakennuksista on valikoitu kul uurihistoriallises merki ävät rakennukset sekä aikakautensa edustavimmat rakennukset, joiden ulkoasuun ei ole juurikaan tehty muutoksia. Mikäli rakennukseen on tehty merki äviä muutoksia, sen historia edot ovat vaillinaiset tai kor elissa on samalta aikakaudelta edustavampia rakennuksia, ei rakennusta ole luonnoksessa esite y suojeltavaksi. Lii eessä 2 on esite y taulukkomuodossa rakennusten arvioin, konsul n ja museon esi ämät suojeltavat rakennukset sekä kaavaluonnoksessa suojeltavaksi ehdotetut rakennukset. Talousrakennuksilla on tärkeä rooli Hangon pientaloalueilla. Perinteises saunat, pyykituvat ja vessat ovat sijainneet ton n takaosassa. Lisäksi pihoilla on pide y eläimiä ja kasvimaata. Piharakennukset ovat yleises pienehköjä ja kooltaan alle 60 m 2. Kaavaluonnoksessa tämä on huomioitu sijoi amalla talousrakennusten rakennusalat, muutamaa poikkeusta lukuun o ama a, ton en keski- tai takaosaan. Ekonomibyggnaderna har föreslagits skydd i planutkastet om de i inventeringen har värderats ll den högsta klassen (sr-2). Även landskapsmuseets skyddsförslag har beaktats. Av huvudbyggnaderna har valts de kulturhistoriskt mest betydande byggnaderna samt de för sin dsålder representa vaste byggnaderna, vars exteriörer inte nämnvärt har ändrats. Ifall betydande ändringar gjorts på byggnaden, dess historiska uppgi er varit bris älliga eller det i kvarteret funnits representa vare byggnader från samma dsålder har byggnaden inte föreslagits skydd i utkastet. I bilaga 2 presenteras värderingen av byggnaderna i tabellform, skyddsförslag och planutkastets skyddsbeteckningar med mo veringar. Ekonomibyggnaderna innehar en vik g roll på Hangös småhusområden. Tradi onella bastun, bykstugor och avträden har befunnit sig på tomtens bakre del. Där ll har på gårdarna hållits djur och odlingsjord. Gårdsbyggnaderna är i allmänhet små, under 60 m2. I planutkastet har de a beaktats genom a placera ekonomibyggnadernas byggytor, på några undantag när, på tomternas mi - eller bakpar-. Kuvan rakennus on toiminut virvoitusjuomapanimona. Byggnaden på bilden har fungerat som läskedrycksbryggeri. Mielipiteet ja niiden huomioono aminen Asukasilloissa selvite in asukkaiden toiveita ja keskustel in mahdollisista kaavaratkaisuista. Asukkailta saatu palaute on esite y lii eessä 3. Suurin osa palau een antaneista asukkaista halusi säily ää toteutuneen nyky lanteen; suuret pihat ja väljän rakenteen. Lisärakentamistarpeet olivat pääasiallises pieniä, päärakennuksen laajentamista, talousrakennusten laajentamista tai uuden pienehkön talousrakennuksen rakentamista. Ton en jakamista kaavalla vastuste in. Kaavaluonnoksessa asukkaiden toiveet on huomioitu vähentämällä rakennusoikeu a nykyisestä sekä osoi amalla rakennuspaikat ja rakentamisen määrä niin, e ä alueen puutarhamaisuus ja väljä rakenne säilyvät tulevaisuudessakin. Kuvan rakennus on toiminut mm. leipomona ja tallina. Byggnaden på bilden har fungerat bl.a. bakeri och stall. Åsikter och beaktande av dem Under invånarkvällarna utreddes invånarnas önskemål och diskuterades eventuella planlösningar. Responsen från invånarna presenteras i bilaga 3. Största delen av de invånare som ge respons ville bibehålla den nu förverkligade situa onen; stora gårdar och en gles struktur. Behovet av lläggsbyggande är huvudsakligen litet, utvidgning av huvudbyggnaden, utvidgning av ekonomibyggnaden eller byggande av en ny mindre ekonomibyggnad. Delning av tomter genom plan motsa es. I planutkastet har invånarnas önskemål beaktats genom a minska på byggrä en från det nuvarande samt genom a anvisa byggplatser och byggmängd så a områdets trädgårdskaraktär och glesa struktur bevaras också i fram den. 18 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

5 Asemakaavaluonnoksen kuvaus 5.1 Kaavan rakenne Asemakaavan AP/s ja AO/s merkinnöillä turvataan kor elin luonteenomaisen ympäristön, pienipiirteisen mi akaavan ja puutarhamaisen ilmeen säilyminen. Kor eleiden pääkäy ötarkoitus, asuminen, ei muutu. Rakennusoikeudet, suurimmat sallitut kerrosluvut ja rakennusalat on tarkiste u. 5.1.1 Mitoitus Rakennusoikeudet on tarkiste u siten, e ä ne ovat suhteessa ton n pinta-alaan. Tarkistuksessa on huomioitu kiinteistönomistajien tasapuolinen kohtelu, tarpeet ja toiveet sekä kor elin luonteenomaisen väljyyden, vehreyden ja asumismukavuuden säilyminen. Lii eessä 4 on vertailuna voimassa olevan kaavan toteutunut asuin- ja talousrakennusten kerrosala sekä asemakaavan muutoksessa osoite u uuden rakennusoikeuden määrä ton kohtaises. 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoi eiden toteutuminen Asemakaavan muutoksella säilytetään kor eleiden väljä ja puutarhamainen ilme. Kor elit ovat historialtaan kerroksellisia. Kaava mahdollistaa kor elien täydennysrakentamisen kunnioi aen kor elien kaupunkikuvallisia arvoja. Osa kor eleiden rakennuksista suojellaan. Uudet rakennukset on pyri ävä sovi amaan vanhan rakennuskannan mi akaavaan, rakennushahmoihin ja sijoi eluperiaa eisiin. Kaavassa annetaan erityisiä määräyksiä kor elien rakennusten, pihapiirien ja yleisen luonteen säily ämisestä ja uudisrakentamisen sopeu amisesta olevaan rakenteeseen. 5 Redogörelse för detaljplaneutkast 5.1 Planens struktur Med beteckningarna AP/s och AO/s tryggas den naturliga miljön, småskaligheten och den trädgårdslika karaktären i kvarteret. I kvarteret som planeras kvarstår boendet som det huvudsakliga användningsändamålet. Byggnadsrä erna, de största llåtna våningstalen och byggnadsytorna har justerad. 5.1.1 Dimensionering Byggrä erna har justerats så a de står i propor on ll tomtens areal. Vid justeringen har beaktats en likvärdig behandling av fas ghetsägarna, behov och önskemål samt kvarterets karaktäris ska gleshet, grönska och boendekomfort. Bilaga 4 visar en jämförelse mellan bostads- och ekonomibyggnadernas våningsyta i den nu gällande planen och den i detaljplaneändringen anvisade nya byggnadsrä en per tomt. 5.2 Förverkligandet av målen för miljöns kvalitet I detaljplaneändringen bevaras kvarterens lu iga och trädgårdslika karaktär. Kvarteren är historiska skiktat. Planen möjliggör komple eringsbyggande med respekt för kvarterens stadsbildsvärden. En del av kvarteren skyddas. Man bör sträva ll a anpassa nya byggnader ll det gamla byggnadsbeståndet när det gäller byggnadens dimensionering, form och placering. I planen ges särskilda bestämmelser för bevarandet av byggnader, gårdsplaner och den allmänna karaktären i kvarteren samt om hur nya byggnader ska anpassas ll den befintliga strukturen. Suojeltavaksi ehdote u 1900 -luvun tyypillinen rakennus. Typisk byggnad från 1900 -talet som föreslås a skyddas. Suojeltavaksi ehdote u 1950 -luvun tyypillinen rakennus. Typisk byggnad från 1950 -talet som föreslås a skyddas Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 19 (23)

5.3 Aluevaraukset 5.3.1 Kor elialueet Kor eleissa on käyte y AO ja AP -merkintöjä sen mukaises minkälaista rakentamista kor eleihin on muodostunut. AO -merkitylle alueelle voidaan rakentaa yksi- tai kaksiasuntoisia pientaloja (omako- taloja) asumistarkoituksiin. AP -merkityillä alueilla on jo rakentenut suuria moniasuntoisia rakennuksia. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.2 Kvartersområden AO och AP-beteckningar i kvarteren har använts i enlighet med hurudant byggande det bildats i kvarteren. På AO-betecknade områden kan byggas småhus med en eller två bostäder (egnahemshus) för boendeändamål. På de AP-betecknade områdena har redan byggts stora byggnader med flera bostäder. Koko kor elia koskevia yleismääräyksiä ovat: Talousrakennusten tulee olla puuverhoiltuja. Ulko- ja pihaterassien yhteenlaske u koko saa olla enintään 25 m 2 /asunto. Ton t voidaan tarvi aessa rajata kasvillisuudella (pensasaidat, istutukset, pergolarakenteet). Rakenne uja puuaitoja ei sallita. Rakennuslupahakemukseen tulee lii ää selvitys rakennuspaikan perustamis- ja pohjaolosuhteista sekä julkisivupiirustuksiin naapuriton en rakennusten ääriviivat ja korkeusasemat. Autopaikkoja on vara ava 2 ap/asunto. 5.3.2 Muut alueet Kor eleita reunustavat puistoalueet on joko liite y osaksi ton a tai katualue a. Ton eihin liitetyt puistoalueet on esite y pide äväksi nurmikkona, kuten vallitseva lanne on. Katualueiden varaukset on tarkiste u. Juvikinkatua ehdotetaan muute avaksi hidaskaduksi liikenteen ohjautumiseksi Linjakadulle, joka on alueen kokoojakatu. Linjakadun puukujanne merkintä on poistettu, sillä katu toimii erikoiskuljetuksen rei nä ja puut saa aisivat haitata kadun käy öä tähän tarkoitukseen. Kappelisataman en varauksia on tarkiste u niin, e ä liikenneturvallisuussuunnitelmassa esitetyt turvallisuu a lisäävät toimenpiteet on mahdollista toteu aa. Andra allmänna bestämmelser för kvarteret är: Ekonomibyggnader ska vara trädbeklädda. Den totala storleken för ute- och gårdsterrasser får vara högst 25 m 2 /bostad. Tomterna kan vid behov avgränsas med växter (häckar, planteringar, pergola). Trästaket är inte llåtna. Till ansökan om bygglov ska fogas en utredning om grundnings- och grundförhållandena på byggplatsen och ll fasadritningarna ska bifogas uppgi er om grannbyggnadernas konturlinjer och höjdförhållanden. Antalet reserverade bilplatser ska vara 2 bp/bostad. 5.3.2 Övriga områden De parkområden som kantar kvarteren har an ngen anslu ts ll en del av tomten eller gatuområdet. Till tomterna anslutna parkområden har föreslagits hållas som gräsma or, såsom i den rådande situa- onen. Gatuområdenas reserva oner har justerats. Juviksgatan föreslås ändras ll en långsam gatan för a trafiken ska styra sig ll Linjegatan som är områdets uppsamlingsgata. På Linjegatan har inte utmärkts en allé e esom gatan fungerar som ru för specialtransporter och träden kunde störa gatans användning för de a ändamål. Kapellhamnsvägens reserva oner har justerats så a de i trafiksäkerhetsplanen föreslagna åtgärderna som förbä rar säkerheten går a förverkliga. 20 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

5.4 Kaavan vaikutukset Yhdyskuntarakenne Kaava omalta osaltaan edistää yhdyskuntarakenteen halli ua ivistämistä ja täydennysrakentamista kantakaupungin alueella. Kaupunkikuva ja rakenne u kul uuriympäristö Uudisrakentaminen mahdollistaa uuden ajallisen kerroksen rakentumisen jo ennestään historialtaan kerrokselliseen kor eliin. Uudisrakennukset on mittakaavaltaan ja olemukseltaan sopeute ava olevaan ympäristöön. Asuminen Kaava ohjaa ja mahdollistaa kor elin täydennysrakentamista ja uusien ympärivuo seen asumiseen tarkoite ujen pientalojen rakentamista. Työpaikat, elinkeinotoiminta Kaavalla ei ole merki ävää vaikutusta elinkeinotoimintaan ja työpaikkoihin. Liikenne Kor eleiden liikenne hoituu nykyisellä katuverkolla eikä merki äväs lisäänny. Liikenne ä ohjataan Juvikinkadulta Linjakadulle muu amalla Juvikinkatu hidaskaduksi. Linjakatu toimii erikoiskuljetusten rei nä. Kappelisataman en ja Linjakadun risteyksen katu laa on tarkiste u, jotta sinne voidaan sijoi aa tarvi avia liikenneturvallisuu a lisääviä keskisaarrekkeita tms. hidasteita. Tekninen huolto Kaavalla ei ole merki ävää vaikutusta tekniseen huoltoon. Talous Asemakaava luo edellytykset kor elin nykyisen käytön jatkuvuudelle. Kiinteistökannan arvo nousee, kun kor elia voidaan täydennysrakentaa sen kulttuurihistorialliset arvot huomioon o aen. 5.4 Planens konsekvenser Samhällsstruktur Planen främjar för sin del e kontrollerat förtätande av samhällsstrukturen och komple eringsbyggande inom stamstaden. Stadsbild och den byggda kulturmiljön Nybyggande möjliggör konstruerandet av e ny dsmässigt skikt i det redan från digare historiskt skiktade kvarteret. Nybyggnaderna bör ll propor- on och karaktär anpassas ll den befintliga miljön. Boende Planen styr och möjliggör komple eringsbyggande och byggande av nya småhus avsedda för boende året runt. Arbetsplats, näringsverksamhet Planen har inga betydande effekter på näringsverksamhet och arbetsplatser. Trafik Kvarterens trafik ökar inte avsevärt och sköts med det nuvarande gatunätet. Trafiken styrs från Juviksgatan ll Linjegatan genom a ändra Juviksgatan ll en långsam gata. Linjegatan fungerar som ru för specialtransporter. Gatuutrymmet i korsningen mellan Kapellhamnsvägen och Linjegatan har justerats för a det ska vara möjligt a placera ut behövliga trafiksäkerhetsförbä rande refuger o.dyl. farthinder. Teknisk försörjning Planen har ingen avsevärd betydelse på den tekniska försörjningen. Ekonomi Detaljplanen skapar förutsä ningar för kon nuitet i kvarterets nuvarande användning. Fas ghetsbeståndets värde s ger när kvarteret kan komple eringsbyggas med beaktande av de kulturhistoriska värdena. Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 21 (23)

Luonto ja luonnonympäristö Kaavalla ei ole merki äviä vaikutuksia luontoon ja luonnonympäristöön. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Asukkaat kokevat liikenteen häiriötekijäksi Kappelisataman ellä. Kaavassa tämä on huomioitu varaamalla rii äväs katu laa, jo a ajonopeuksia hidastavia rakenteita mahdutaan sijoi amaan. 6 Asemakaavan toteutus 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Asemakaavaehdotuksen yhteydessä laaditaan rakentamistapaohjeet, joissa annetaan suosituksia mm. pihasuunni elusta, julkisivujen materiaaleista ja esitellään erilaisia tapoja laajentaa rakennuksia. Tähän selostukseen lii yvät 29.3.2016 päivätyt havainnekuvat. 6.2 Toteu aminen ja ajoitus Kaavan toteu aminen voidaan aloi aa kaavan saatua lainvoiman. Rakentaminen toteutuu maanomistajan aloi eesta ja toimesta. 6.3 Toteutuksen seuranta Toteutuksen yhteydessä seurataan mm. kerrosalan toteutumista. Toteutusta seurataan rakennuslupaharkinnan ja -valvonnan yhteydessä. Naturen och naturmiljön Planen har inga avsevärda effekter på naturen eller naturmiljön. 5.5 Störande faktorer i miljön Invånarna upplever trafiken som en störande faktor på Kapellhamnsvägen. I planen har de a beaktats genom reserva on av llräckligt med gatuutrymme så a konstruk oner som bromsar körhas gheterna kan utplaceras. 6 Genomförande av detaljplanen 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet I samband med förslaget ll detaljplan uppgörs byggsä sanvisningar i vilka ges rekommenda oner bl.a. om gårdsplanering, fasadmaterial och presenteras olika sä a utvidga byggnader. Illustra oner daterad den 29.3.2016 anslutar sig ll denna beskrivningen. 6.2 Genomförande och dsplanering Planen kan förverkligas e er a den vunnit laga kra. Byggandet genomförs på ini a v och uppdrag av markägarna. 6.3 Uppföljning av genomförandet I samband med byggverksamheten följs upp hur bl.a. våningsytan förverkligas. Förverkligandet följs upp i samband med a bygglov övervägs och övervakas. 22 (23) Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos I Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729

Yhteys edot Hangon kaupunki Hangon kaupunki, Santalan e 2, 10960 Hanko Johanna Laaksonen Maankäytönsuunni elija puh. 040 135 9285 s-pos : johanna.laaksonen@hanko.fi Kukka-Maaria Luukkonen Kaupungingeodee puh. 040 1359 281 s-pos : kukka-maaria.luukkonen@hanko.fi Kontaktuppgi er Hangö Stad Hangö Stad, Sandövägen 2, 10960 Hangö Johanna Laaksonen Markanvändningsplanerare Tfn. 040 135 9285 e-postadress: johanna.laaksonen@hanko.fi Kukka-Maaria Luukkonen Stadsgeodet Tfn. 040 1359 281 e-postadress: kukka-maaria.luukkonen@hanko.fi Kaupungin ko sivut www.hanko.fi Stads webbplats www.hanko.fi/sv Detaljplaneändring för kvarter 714-717, 728 och 729 I Kor eleiden 714-717, 728 ja 729 asemakaavan muutos 23 (23)

HANGON KAUPUNKI Inventointi ja arviointi kortteleissa 714 717, 728 ja 729 RAKENNUSTEN INVENTOINTI Jokaista rakennusta varten on laadittu erillinen inventointikortti. Kortissa luetellaan rakennusta koskevat perustiedot, ts. katuosoite, nykyinen kortteli ja tontti. Sikäli kuin tiedetään, mainitaan suunnittelijat tai ne, joiden allekirjoitus on arkistoiduissa piirustuksissa. Tämän lisäksi mainitaan rakennusvuosi sekä mahdollisten muutosten ajankohta. Kortissa on myös lyhyt yt selostus rakennuksen julkisivusta ja tontista; mm. julkisivumateriaalit, väritys, muutokset, pihamiljöö istutuksineen sekä lyhyt perustelu asioista, jotka vaikuttavat arviointiin. RAKENNUSTEN ARVIOINTI Arviointi tehtiin inventointityön yhteydessä ajanjaksolla 08/2014-11/2014. Rakennuksista arvioitiin niiden rakennushistoriallinen arvo (A), kulttuurihistoriallinen arvo (H), säilyneisyysaste (B) ja miljööarvo (M). Arvioinnissa on neljä luokkaa 4, 3, 2 ja 1. On syytä huomioida, että arviointi on verrannollinen ainoastaan kyseisen rajatun inventointialueen puitteissa. RAKENNUSHISTORIALLINEN ARVO (A) Rakennushistoriallisen arvon määritys perustuu rakennuksen ulkomuotoon uotoon ja arkistotietoihin. 4 Rakennus, joka on rakennustyyppinsä hyvä esimerkki: ulkomuodoltaan alkuperäisenä säilynyt rakennus, joka edustaa rakentamisaikaansa erityisen hyvin, esimerkiksi hyvänä säilynyt rakennus Storsvedjeängin rakentamisajalta 1900-luvun alusta; tai hyvänä säilynyt rintamamiestalo; tai hyvänä säilynyt 1950 ja 1960-luvun tyyppitalo 3 Rakennus, joka on rakentamisaikansa edustava esimerkki, ja jonka lisä- ja muutosrakentaminen on tehty alkuperäistä tyyliä noudattaen 2 Rakennus, jonka autenttisuus/aitous on lisä- ja muutosrakentamisen myötä vähentynyt 1 Rakennus, jolla ei ole erityistä rakennushistoriallista list arvoa Arviointiperusteet: rakennuksen ikä, tyyli, yleiskunto, tyypillisyys, korjaukset ja laajennukset Muutokset ja lisärakentaminen voivatvat vaikuttaa taa rakennuksen historialliseen arvoon negatiivisesti, jos ne arvioidaan rakennustekniikaltaan, materiaaleiltaan tai muodoltaan alkuperäiseen sopimattomiksi HISTORIALLINEN ARVO (H) 3-4 Vuosina 1900-19600-1960 rakennetut rakennukset, joilla on kansallisesti erityisen suuri historiallinen tai kulttuurihistoriallinen arvo 2 Rakennus, jolla on paikallishistoriallista arvoa, esim. liittyen Hangon evakuointiaikaan ja jälleenrakennukseen 1 Rakennus, jolla ei ole erityistä historiallista arvoa Arviointiperusteet: intiperusteet: rakentamisajankohta, sosiaali- ja kulttuurihistoriallinen arvo (alkuperäisen rakennuksen säilyneisyysaste ei vaikuta historialliseen arvoon) Arviointi koskee ainoastaan ennen vuotta 1970 rakennettuja rakennuksia SÄILYNEISYYSASTE (B) 4 Rakennuksen julkisivut ja katto ovat pääosin alkuperäisessä muodossaan (alkuperäiset ikkunat, paneelit, materiaalit ja detaljit) 3 Rakennus, jonka ulkokuorta on muutettu vähäisessä määrin ja siten, että sen luonne tai ulkonäkö ei ole muuttunut, ja siten että muutokset voidaan palauttaa alkuperäisen mukaisiksi U4 2 Rakennus, jonka ulkokuorta on muutettu näkyvästi, mutta alkuperäiseen soveltuvasti 1 Rakennus, jonka ulkokuorta on muutettu siten, että sen alkuperäinen luonne on kokonaan muuttunut LUONNOS NO Arviointiperusteet: säilyneisyysaste, eli alkuperäisten julkisivun osien määrä ja kunto Arviointi koskee ainoastaan ennen vuotta 1970 rakennettuja rakennuksia MILJÖÖARVO (M) Liite 1. / Bilaga 1. 24.11.20 411 20 01414 4 Rakennus, joka on lähiympäristönsä aikakauteen sopiva ja tunnusomainen osa miljöökokonaisuutta eli korttelia, katukuvaa, rakennusryhmää tai pihapiiriä. Pihamiljöö ja rajaus katuun noudattavat alueen yleistä rakennetta ja olemusta 3 Rakennus, joka muodoltaan ja materiaaleiltaan on sopusoinnussa lähiympäristönsä rakennuksiin, ja jonka mahdolliset laajennukset eivät vaikuta katukuvaan 2 Rakennus, joka osittain poikkeaa lähiympäristöstään ja katukuvasta 1 Rakennus, joka laajennuksineen poikkeaa kokonsa tai luonteensa puolesta lähiympäristöstään, ja jolla ei ole erityistä miljööarvoa Arviointiperusteet: arvo osana ympäröivää lähimiljöötä tai korttelikokonaisuutta, vaikutus katukuvaan, suhde katutilaan ja naapurirakennuksiin, uudisrakennuksen sovittaminen vanhaan naapurustoon. 27.11.2014

HANGÖ STAD Inventering och värdering i kvarteren 714 717, 728 och 729 INVENTERING AV BYGGNADER För varje byggnad har uppgjorts ett eget inventeringskort. På kortet anges byggnadens grundfakta dvs. adress, nuvarande kvarter och tomt. Om uppgifter finns, anges planerarna eller den som undertecknat de arkiverade ritningarna och årtal för uppförande av byggnaden och eventuella ändringar. På korten har antecknats en kort beskrivning över husets exteriör och tomt, bl.a. fasad- och takmaterial, färgsättning, ändringar, gårdsmiljö med planteringar samt en kort motivering över de faktorer som inverkat på värderingen. VÄRDERINGEN AV BYGGNADER Värderingen utfördes i samband med inventeringsarbetet under tiden 08/2014-11/2014 14 Byggnaderna värderades gällande byggnadshistoriska värden (A), kulturhistoriska ska värden (H), ) bevarandegrad (B) och miljövärden (M). Vid värderingen användes 4 klasser: 4, 3, 2 och 1. Det bör beaktas att denna värdering endast är jämförbar inom ifrågavarande begränsade inventeringsområde. BYGGNADSHISTORISKT VÄRDE (A) Bedömningen av det byggnadshistoriska värdet baserar sig på byggnadens exteriör och arkivuppgifter 4 En byggnad som betraktas som mönstergill representant för en viss byggnadstyp: ett välbevarat och för sin tidsperiod särskilt representativt exemplar. De byggnader, som härstammar från tiden för utbyggande av Storsvedjeäng, välbevarade frontmannahus och välbevarade typhus från 1950 och -60 talet är några exempel 3 En byggnad som är en god representant av sin tid och vars till- och ombyggnad han gjorts enligt den ursprungliga stilen 2 En byggnad vars autenticitet minskat genom om- och tillbyggnad 1 En byggnad som saknar särskilt byggnadshistoriskt värde Värderingskriterier: byggnadens ålder, stil, representativitet, allmän kondition, reparationer och tillbyggnader Ändringar och tillbyggnader kan inverka negativt på en byggnads byggnadshistoriska värde ifall deras byggteknik, material eller form bedöms inte passa ihop med det ursprungliga. HISTORISKT VÄRDE (H) 3-4 Byggnader från 1900-1960-talet med nationellt särskilda historiska eller kulturhistoriska värden 2 En byggnad med lokalhistoriskt värde, t.ex. i samband med Hangö evakuering och återuppbyggnad 1 En byggnad som saknar särskilt historiskt värde Värderingskriterier: tidpunkt för uppförande, social- och kulturhistoriska värden (bevarandegraden inverkar inte på det historiska värdet) Endast före 1970 uppförda byggnader har värderats. BEVARANDEGRAD (B) 4 Byggnadens exteriör har i huvudsak bevarats i ursprungligt skick (originalfönster, panel, material och detaljer) 3 En byggnad vars exteriör ändrats endast så litet att det inte inverkat på byggnadens karaktär eller utseende, mindre ändringar som enkelt kan återställas U4 2 En byggnad med synliga fasadändringar som anpassats till byggnaden 1 En byggnad med ändringar som helt har ändrat dess ursprungliga karaktär UOu LUONNOS NO Värderingskriterier: Bevarelsegrad, dvs. antal och kondition av ursprungliga delar av fasaden Värderingen berör endast byggnader som är byggda före år 1970 MILJÖVÄRDE (M) Liite 1. / Bilaga 1. 24.11.20 41 1201414 4 En byggnad som utgör ett tidstypiskt och karakteristiskt element i en miljöhelhet, dvs. ett kvarter, en gatubild, en byggnadsgrupp, en gårdsmiljö. Gårdsmiljö och avgränsning mot gatan följer områdets allmänna struktur och karaktär. 3 En byggnad som är anpassad till omgivande bebyggelse, och vars eventuella tillbyggnader har gjorts så att de inte påverkar gatubilden 2 En byggnad som delvis avviker från den omgivande miljön och gatubilden 1 En byggnad som tillsammans med sina tillbyggnader avviker från sin närmiljö, och som saknar särskilda miljövärden Värderingskriterier: värde som en del i den omgivande miljö- eller kvartershelheten, betydelse i stadsbilden, förhållande till gaturummet och grannbyggnader, anpassande av en ny byggnad i sitt gamla grannskap 27.11.2014

Liite 1. / Bilaga 1. Hangon kaupunki, kortteli 712-717,728 och 729 Asemakaavan rakennusten suojeluluokitukset (ehdotus): sr-2 -luokkaan kuuluvat: erityisen hyvin säilyneet rakennusajalleen tyypilliset rakennukset tai talotyypit erilliset asuinrakennukset, joilla on erityinen rakennus- tai kulttuurihistoriallinen tuurihistoriallinen arvo. (arvio A4-H3-B4-M4) sr-3 -luokkaan kuuluvat: hyvin säilyneet alueelle tyypilliset rakennukset 1900-luvulta aina 1960 luvulle. Mahdolliset lisärakennukset ja muutostoimenpiteet on tehty rakennuksen alkuperäistä tyyliä noudattaen. (arvio A3-H3-B2-M3 tai korkeampi) sr-4 -luokkaan kuuluvat: kulttuurihistoriallisesti arvokkaat at rakennukset, et, joiden alkuperäinen olemus ei ole säilynyt muutostoimenpiteissä, mutta ta joka on mahdollista palauttaa. (arvio A2-H3-B1/ B2- M3/ M4) Hangö stad, kvarter 712-717,728 728 och 729 Detaljplanens n skyddsklasifficering NOk NOl NOa s av byggnader (förslag): sr-2 - klassen innehåller: särskilt välbevarade tidstypiska byggnader och hustyper enskilda bostadshus med särskilt byggnads- eller kulturhistoriskt värde (värdering A4-H3- B4-M4) sr-3 - klassen innehåller: välbevarade för området karakteristiska byggnader från 1900-talet ända t.o.m. 1960-talet, där eventuella tillbyggnads- och ändringsarbeten har gjorts med hänsyn till byggnadens ursprungliga karaktär. (värdering A3-H3-B2-M3 eller högre) LUONNOS NOsOiOfOfO dno 24.11.2014 sr-4 - klassen innehåller: kulturhistoriskt värdefulla byggnader vars ursprungliga karaktär genom ändringar inte har bevarats men är möjlig att återställa. (värdering A2-H3-B1/ B2- M3/ M4)

SR-2 Sr-3 Sr-4 Liite 1. / Bilaga 1. Suojelumääräykset Rakennustaiteellisesti tai kulttuurihistoriallisesti arvokas rakennus (tai rakennuksen osa). Rakennusta tai rakennuksen osia ei saa purkaa, eikä siellä myöskään saa suorittaa sellaisia lisärakentamis- tai muutostoimenpiteitä jotka turmelevat julkisivujen tai vesikaton arkkitehtonista tai kulttuurihistoriallista arvoa tai tyyliä. Rakennusluvan käsittelyn yhteydessä tulee pyytää museoviranomaisen lausunto. Kulttuurihistoriallisesti/arkkitehtonisesti tai kaupunkikuvallisesti arvokas rakennus (tai rakennuksen osa). Rakennusta tai rakennuksen osia ei saa purkaa ilman pakottavaa syytä, eikä siellä myöskään saa suorittaa sellaisia lisärakentamis- tai muutostoimenpiteitä jotka turmelevat julkisivujen tyyliä tai vesikaton perusmuotoa. Rakennus- ja purkuluvan käsittelyn yhteydessä sä tulee pyytää museoviranomaisen sen lausunto. Kaupunkikuvallisesti allisesti merkittävien rakennusten rakennusala. On toivottavaa että rakennus säilytetään. Muutos- ja lisärakentamisen yhteydessä tulee rakennuksen alkuperäinen luonne pyrkiä palauttamaan. LUONNOS Skyddsbestämmelser Arkitektoniskt eller kulturhistoriskt skt värdefull byggnad (eller del av byggnad). Byggnaden eller delar av byggnaden får inte rivas, ej heller får där utföras sådana tillbyggnads- eller ändringsarbeten n som förstör fasadernas eller vattentakets takets arkitektoniska eller kulturhistoriska riska värde eller stil. I samband med behandling av bygglov bör museimyndigheten beredas tillfälle att ge utlåtande om de åtgärder som vidtas, Kulturhistoriskt/arkitektoniskt urhistoriskt eller för stadsbilden värdefull byggnad (eller del av byggnad). Byggnaden eller delar av byggnaden får inte rivas utan tvingande skäl, ej heller får där utföras sådana tillbyggnads- eller ändringsarbeten som förstör fasadernas stil eller vattentakets grundform. I samband med behandling av bygg- och rivningslov bör museimyndighetens beredas tillfälle att ge utlåtande om de åtgärder som vidtas. 24.11.2014 För stadsbilden betydelsefulla byggnaders byggnadsyta. Det är önskvärt att byggnaden bevaras. Vid ombyggnad och tillbyggnad bör man sträva till att återställa byggnadens ursprungliga karaktär.

Liite. Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Kortteli 714 Inventointi rakennusajalleen tyypillisiä piirteitä. Maakuntamuseo Kaavaluonnos Tonttirakennus A H B M Suojelusuositus Suojeluehdotus Suojelumerkintä Perustelut 2-1 2 1 1 3 sr-4 - Korttelissa on samalta aikakaudelta edustavampia rakennuksia. 3-1 4 1 4 3 sr-3 sr sr-8 Suunnittelija T.Juutilainen. 1960-luvulle tyypillinen ulkomuoto. Hyvin säilynyt rakennus. 4-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Edustaa oman aikansa tyypillisiä piirteitä. 1935 tehty laajennus on muuttanut rakennuksen hahmon täydellisesti. 4-2 3 2 4 4 sr-3 sr - Laajennettu 1938. 5-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Rakennus on vuodelta 1902. Säilynyt alkuperäisessä muodossaan ja noudattaa 5-2 - - 1980-luvun talousrakennus 6-2 2 2 2 3 sr-4 - Alun perin talousrakennus. Muutettu asumiskäyttöön. Rakennuksen tiedot vaillinaiset. 7-1 3 2 2 4 sr-3 - Rintamamiestalotyypin muunneltu versio. Rakennukseen on tehty muutoksia. 7-2 3 2 4 4 sr-3 - Rakennukseen on tehty muutoksia. 8-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Ulkokuori on hyvin säilynyt alkuperäisen suunnitelman mukaisena. Edustava 1950-luvun rakennus. 8-2 1 1 1 1 - - 1950-luvun talousrakennus. 9-1 2 2 2 3 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty useita muutoksia. 9-2 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Edustava talousrakennus vuodelta 1940-luvulta. 10-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Samalta suunnittelijalta on edustavampi rakennus tontilla 3. 11-1 2 1 1 3 - sr - Rakennukseen on tehty muutoksia. 11-2 1 1 1 1 - - Autotalli. 12-1 2 2 1 4 sr-4 sr sr-8 Edustava 1950-luvun rakennus. 13-1 1 1 2 3 - sr - Rakennukseen on tehty muutoksia. 13-2 2 1 1 2 sr-4 - Rakennukseen on tehty muutoksia. 14-1 2 2 2 3 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty muutoksia. Korttelissa on samalta aikakaudelta edustavampia rakennuksia. 15-1 1 1 1 2 - - Korttelissa on samalta aikakaudelta edustavampia rakennuksia.

Bilaga. Skyddsbeteckningar med motiveringar för byggnader i planutkastet Kvarter 714 Inventering helt och hållet ändrat byggnadens utseende. och följer för sin byggtid typiska drag. Uppgifterna om byggnaden bristfälliga. representativ byggnad från 1950-talet. representativare byggnader från samma tidsålder. Landskapsmuseet Planutkast Tomt- A H B M Skyddsrekommendation Skyddsförslag Skyddsbeteckning Motiveringar byggnad 2-1 2 1 1 3 sr-4 - I kvarteret finns representativare byggnader från samma tidsålder. 3-1 4 1 4 3 sr-3 sr sr-8 Planerare T.Juutilainen. En för 1960-talet typisk exteriör. Välbevarad byggnad. 4-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Representerar tidstypiska drag. Den år 1935 gjorda utvidgningen har 4-2 3 2 4 4 sr-3 sr - Utvidgad 1938. 5-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Byggnaden är från år 1902. Den har bevarats i sin ursprungliga form 5-2 - - Ekonomibyggnad från 1980-talet. 6-2 2 2 2 3 sr-4 - Ursprungligen en ekonomibyggnad. Ändrad för boendeanvändning. 7-1 3 2 2 4 sr-3 - En modifierad version av frontmannahustyp. Det har gjorts ändringar i byggnaden. 7-2 3 2 4 4 sr-3 - Det har gjorts ändringar i byggnaden. 8-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Byggnadens yttre är välbevarat enligt den ursprungliga planen. En 8-2 1 1 1 1 - - Ekonomibyggnad från 1950-talet. 9-1 2 2 2 3 sr-4 sr - Det har gjorts flera ändringar i byggnaden. 9-2 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 En representativ ekonomibyggnad från 1940-talet. 10-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 På tomt 3 finns en representativare byggnad av samma planerare. 11-1 2 1 1 3 - sr - Det har gjorts ändringar i byggnaden. 11-2 1 1 1 1 - - Garage 12-1 2 2 1 4 sr-4 sr sr-8 En representativ byggnad från 1950-talet. 13-1 1 1 2 3 - sr - Det har gjorts ändringar i byggnaden. 13-2 2 1 1 2 sr-4 - Det har gjorts ändringar i byggnaden. 14-1 2 2 2 3 sr-4 sr - Det har gjorts ändringar i byggnaden. I kvarteret finns 15-1 1 1 1 2 - - I kvarteret finns representativare byggnader från samma tidsålder.

Liite. Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Kortteli 715 Inventointi Maakuntamuseo Kaavaluonnos Tonttirakennus A H B M Suojelusuositus Suojeluehdotus Suojelumerkintä Perustelut 1-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Kulttuurihistoriallisesti arvokas rakennus. Rakennuksessa on toiminut synnytyslaitos 1910-luvulla. 1-2 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Jäljellejäänyt osa suuremmasta talousrakennuksesta. 1-3 - - Pieni jalassauna vuodelta 2001. 2-1 4 2 4 2 sr-3 sr sr-8 Virvoitusjuomapanimona toiminut rakennus. 3-1 - - Matala asuinrakennus 1980-luvulta. 3-2 - - Talousrakennus 1990-luvulta 4-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 1900-luvun alun rakennus. 5-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Rakennusmestari G.Welanderin muusta tuotannosta poikkeava suunnitelma. v. 1947. 5-2 3 2 4 4 sr-3 sr sr-8 Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 5-3 1 1 1 2 - - Talousrakennus. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 6-1 3 2 2 4 sr-2 sr - Korttelissa on samalta aikakaudelta edustavampia rakennuksia. 6-2 3 2 3 4 sr-3 sr - Talousrakennus. 7-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. 7-2 - - Autotalli 1970-luvulta 8-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 1900-luvun alun rakennus. Rakennukseen on tehty muutoksia. 8-2 3 2 3 4 sr-4 - Talousrakennus. Rakennukseen on tehty muutoksia. 9-1 2 2 1 4 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty muutoksia. 10-1 2 2 2 4 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty muutoksia. 10-2 3 2 3 4 sr-3 sr - Talousrakennus vuodelta 1902. 11-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Edustava 1900-luvun alun rakennus. Hyvin säilynyt alkuperäisen suunnitelman mukaan. 11-2 3 2 3 4 sr-3 - Talousrakennus v. 1905 12-1 1 1 1 1 - - Rakennukseen on tehty muutoksia.

Bilaga. Skyddsbeteckningar med motiveringar för byggnader i planutkastet Kvarter 715 Inventering i byggnaden på 1910-talet. Landskapsmuseet Planutkast Tomtbyggnad A H B M Skyddsrekommendation Skyddsförslag Skyddsbeteckning Motiveringar 1-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Kulturhistoriskt värdefull byggnad. En förlossningsanstalt fungerade 1-2 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Den kvarstående delen av en större ekonomibyggnad. 1-3 - - En liten bastu från år 2001. 2-1 4 2 4 2 sr-3 sr sr-8 En byggnad som fungerat som läskedrycksbryggeri. 3-1 - - Låg bostadsbyggnad från 1980-talet. 3-2 - - Ekonomibyggnad från 1990-talet. 4-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Byggnad från 1900-talet. 5-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 En plan som avviker från byggmästare G.Welanders övriga produktion. År 1947. 5-2 3 2 4 4 sr-3 sr sr-8 Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 5-3 1 1 1 2 - - Ekonomibyggnad. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 6-1 3 2 2 4 sr-2 sr - I kvarteret finns representativare byggnader från samma tidsålder. 6-2 3 2 3 4 sr-3 sr - Ekonomibyggnad. 7-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden. 7-2 - - Garage från 1970-talet. 8-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Byggnad från 1900-talet. Ändringar har gjorts i byggnaden. 8-2 3 2 3 4 sr-4 - Ekonomibyggnad. Ändringar har gjorts i byggnaden. 9-1 2 2 1 4 sr-4 sr - Ändringar har gjorts i byggnaden. 10-1 2 2 2 4 sr-4 sr - Ändringar har gjorts i byggnaden. 10-2 3 2 3 4 sr-3 sr - Ekonomibyggnad från år 1902. 11-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Representativ byggnad från 1900-talet. Välbevarad enligt den ursprungliga planen. 11-2 3 2 3 4 sr-3 - Ekonomibyggnad år 1905. 12-1 1 1 1 1 - - Ändringar har gjorts i byggnaden.

Liite. Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Kortteli 716 Inventointi Maakuntamuseo Kaavaluonnos Tonttirakennus A H B M Suojelusuositus Suojeluehdotus Suojelumerkintä Perustelut 1-1 4 2 4 3 sr-2 sr - Korttelissa on samalta aikakaudelta edustavampia rakennuksia. 1-2 4 1 4 4 sr-3 - Talousrakennus 1955 2-2 - - v. 2008 3-1 2 2 1 4 sr-4 sr - Julkisivumuutoksia. 3-2 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Edustava talousrakennus v.1904 4-1 4 2 4 3 sr-3 sr sr-8 Edustaa tyypillistä T.Juutilaisen suunnittelua. 5-1 2 2 1 4 sr-4 sr - Julkisivumuutoksia. 5-2 2 2 1 4 sr-4 - Talousrakennus v. 1902. Julkisivumuutoksia. 6-1 2 2 2 3 sr-4 sr sr-8 Alkuperäinen. 6-2 - - Talousrakennus v.1993 7-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Edustava rakennus 1900-luvulta. 7-2 2 2 3 4 sr-4 - Talousrakennus v. 1903 9-1 2 2 1 4 sr-4 sr Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. 9-2 3 2 3 4 sr-3 - Talousrakennus. Rakennukseen on tehty muutoksia. 10-1 2 1 1 2 - - Rakennukseen on tehty muutoksia. 11-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Hyvin säilynyt alkuperäisen suunnitelman mukainen rakennus. Alkuperäisestä suunnittelijasta ei ole tietoa. 11-2 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Talousrakennus. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 11-3 4 1 4 4 sr-3 - Talousrakennus 1950-luvulta. 12-1 2 2 2 4 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty useita muutoksia. 12-2 2 2 2 4 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty useita muutoksia. 12-3 3 2 2 4 sr-3 - Rakennukseen on tehty useita muutoksia. 12-4 2 2 2 4 sr-4 - Talousrakennus. Rakennukseen on tehty muutoksia. 13-1 2 1 1 2 sr-4 - Rakennukseen on tehty muutoksia. 13-2 3 1 4 4 sr-4 - Talousrakennus 1960-luvulta. 14-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Tyypillinen 1950-luvun asuinrakennus. Hyvin säilynyt. 14-2 1 1 1 1 - - Talousrakennus 1960-luvulta.

Bilaga. Skyddsbeteckningar med motiveringar för byggnader i planutkastet Kvarter 716 Inventering den ursprungliga planeraren saknas. Landskapsmuseet Planutkast Tomtbyggnad A H B M Skyddsrekommendation Skyddsförslag Skyddsbeteckning Motiveringar 1-1 4 2 4 3 sr-2 sr - I kvarteret finns representativare byggnader från samma tidsålder. 1-2 4 1 4 4 sr-3 - Ekonomibyggnad 1955 2-2 - - År 2008 3-1 2 2 1 4 sr-4 sr - Fasadändringar. 3-2 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Representativ ekonomibyggnad år 1904. 4-1 4 2 4 3 sr-3 sr sr-8 Representerar typisk planering av T.Juutilainen. 5-1 2 2 1 4 sr-4 sr - Fasadändringar. 5-2 2 2 1 4 sr-4 - Ekonomibyggnad år 1902. Fasadändringar. 6-1 2 2 2 3 sr-4 sr sr-8 Ursprunglig. 6-2 - - Ekonomibyggnad år 1993. 7-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Representativ byggnad från 1900-talet. 7-2 2 2 3 4 sr-4 - Ekonomibyggnad år 1903. 9-1 2 2 1 4 sr-4 sr Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. I byggnaden har gjorts ändringar. 9-2 3 2 3 4 sr-3 - Ekonomibyggnad. I byggnaden har gjorts ändringar. 10-1 2 1 1 2 - - I byggnaden har gjorts ändringar. 11-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Väl bevarad byggnad enligt den ursprungliga planen. Uppgifter om 11-2 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Ekonomibyggnad. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 11-3 4 1 4 4 sr-3 - Ekonomibyggnad från 1950-talet. 12-1 2 2 2 4 sr-4 sr - I byggnaden har gjorts flera ändringar 12-2 2 2 2 4 sr-4 sr - I byggnaden har gjorts flera ändringar. 12-3 3 2 2 4 sr-3 - I byggnaden har gjorts flera ändringar. 12-4 2 2 2 4 sr-4 - Ekonomibyggnad. I byggnaden har gjorts flera ändringar. 13-1 2 1 1 2 sr-4 - I byggnaden har gjorts ändringar. 13-2 3 1 4 4 sr-4 - Ekonomibyggnad från 1960-talet. 14-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Typisk bostadsbyggnad från 1950-talet. Väl bevarad. 14-2 1 1 1 1 - - Ekonomibyggnad från 1960-talet.

Liite. Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Kortteli 717 Inventointi on useita 1900-luvun alun rakennuksia. Rakennusta on laajennettu. Maakuntamuseo Kaavaluonnos Tonttirakennus A H B M Suojelusuositus Suojeluehdotus Suojelumerkintä Perustelut 1-1 3 2 2 3 sr-3? - Samalta suunnittelijalta on edustavampi rakennus tontilla 11. 2-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Edustava 1900-luvun alun rakennus. 2-2 3 2 3 4 sr-3 - Talousrakennus. Sijaintinsa vuoksi kaupunkikuvallisesti merkitykseltään vähäinen. 3-1 1 1 4 1 - - Matala rakennus poikkeaa korttelin vallitsevasta rakennustyylistä. 4-1 2 2 2 4 sr-2 sr sr-8 Rakennuksessa on toiminut aiemmin sepän paja. 4-2 - - Talousrakennus. Ei tietoja. 5-1 3 2 4 2 sr-3 sr sr-8 Omaleimainen rakennus, jossa on vaikutteita funkkistyylistä. 5-2 - - 2000-luvun rakennus 6-1 2 2 1 4 sr-4 sr sr-8 Yksi alueen vanhimmista rakennuksista. Rakennukseen on kuitenkin tehty runsaasti laajennuksia. 6-2 3 2 3 4 sr-3 - Rakennusta on laajennettu useaan otteeseen. Siinä on toiminut leipomo. 7-1 4 2 3 4 sr-2 sr sr-8 Hyvä esimerkki 1900-luvun rakennustyypistä. 7-2 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Talousrakennus pihan perällä. Sijaintinsa vuoksi kaupunkikuvallisesti merkitykseltään vähäinen. 8-1 3 2 1 4 sr-3 sr? - Sijaintinsa vuoksi kaupunkikuvallisesti merkitykseltään vähäinen. Korttelissa 8-2 3 2 2 4 sr-3 - Rakennusta on laajennettu useasti. 9-1 3 2 2 4 sr-3 sr sr-8 Rakennusta on laajennettu useasti. 9-2 1 1 4 4 - - Talousrakennus vuodelta 1963. Sijaintinsa vuoksi kaupunkikuvallisesti merkitykseltään vähäinen. 10-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. 10-2 2 1 2 1 sr-4 - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. Rakennus on huonokuntoinen. 11-1 4 2 4 3 sr-3 sr sr-8 Hyvin säilynyt 1950-luvun rintamamiestalo. 11-2 - - Talousrakennus vuodelta 2010.

Bilaga. Skyddsbeteckningar med motiveringar för byggnader i planutkastet Kvarter 717 Inventering byggnadens betydelse för stadsbilden ringa. ringa. I kvarteret finns många byggnader från början av 1900-talet. Byggnaderna har utvidgats. betydelse för stadsbilden ringa. Landskapsmuseet Planutkast Tomtbyggnad A H B M Skyddsrekommendation Skyddsförslag Skyddsbeteckning Motiveringar 1-1 3 2 2 3 sr-3? - På tomt 11 finns en representativare byggnad av samma planerare. 2-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Representativ byggnad från början av 1900-talet. 2-2 3 2 3 4 sr-3 - Ekonomibyggnad. På grund av sin placering är dess betydelse för stadsbilden ringa. 3-1 1 1 4 1 - - Låg byggnad som avviker från byggstilen i kvarteret. 4-1 2 2 2 4 sr-2 sr sr-8 En smedja har fungerat i byggnaden. 4-2 - - Ekonomibyggnad. Uppgifter saknas. 5-1 3 2 4 2 sr-3 sr sr-8 En särpräglad byggnad med drag av funkisstilen. 5-2 - - Byggnad från 2000-talet. 6-1 2 2 1 4 sr-4 sr sr-8 En av områdets äldsta byggnader. I byggnaden har dock gjorts rikligt med utvidgningar. 6-2 3 2 3 4 sr-3 - Byggnaden har utvidgats i flera repriser. Ett bageri har fungerat i den. 7-1 4 2 3 4 sr-2 sr sr-8 Gott exempel på byggstil från 1900-talet. 7-2 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Ekonomibyggnad bak på gården. På grund av sin placering är 8-1 3 2 1 4 sr-3 sr? - På grund av sin placering är byggnadens betydelse för stadsbilden 8-2 3 2 2 4 sr-3 - Byggnaden har utvidgats flera gånger. 9-1 3 2 2 4 sr-3 sr sr-8 Byggnaden har utvidgats flera gånger. 9-2 1 1 4 4 - - Ekonomibyggnad från år 1963. På grund av sin placering är dess 10-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden. 10-2 2 1 2 1 sr-4 - Byggnadens uppgifter är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden. 11-1 4 2 4 3 sr-3 sr sr-8 Välbevarat frontmannahus från 1950-talet. 11-2 - - Ekonomibyggnad från år 2010.

Liite. Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Kortteli 728 Inventointi vähäinen. Kunto huono kuvan perusteella. Maakuntamuseo Kaavaluonnos Tonttirakennus A H B M Suojelusuositus Suojeluehdotus Suojelumerkintä Perustelut 4-1 2 1 1 1 sr-4 - Rakennus on täysin uudistettu sekä siinä on runsaat laajennukset. 4-2 - - Uudehko autotalli ja varastorakennus. 5-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Ulkoasu on säilynyt lähes alkuperäisenä. 5-2 - - Rakennuksesta ei tietoja. 5-3 3 2 3 4 sr-3 - Ulkorakennus. Sijaintinsa vuoksi kaupunkikuvallisesti merkitykseltään 6-1 2 1 2 3 sr-4 sr - Korttelissa on useita 50-luvun rakennuksia. 6-2 - - 2000-luvun autokatos 6-3 - - 2000-luvun talousrakennus 7-1 4 2 3 3 sr-4 sr sr-8 1960-luvun rakennus. 8-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Edustava 1900-luvun alun rakennus, vaikka muutoksia on tehty. 8-2 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Piharakennus, joka on säilynyt lähes alkuperäisenä. 9-1 2 2 2 3 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty useita muutoksia. 9-2 - - Talousrakennus, ei suojelullisia arvoja. 11-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Korttelin edustavin 1950-luvun pientalo. 11-2 - - Talousrakennus, ei suojelullisia arvoja. 13-1 2 1 1 2 - - Matala rakennus poikkeaa korttelin vallitsevasta rakennustyylistä. 14-1 3 2 1 3 sr-4 sr sr-8 Rakennuksen vanhin osa on edustava esimerkki 1900-luvun alun rakennustyylistä. 15-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Tyypillinen 1900-luvun alun rakennus. Hyvin säilynyt. Muutoksia sisätiloissa ja julkisivuissa. 15-2 - - 2010 rakennettu talousrakennus. 16-1 1 1 4 1 - - Matala rakennus poikkeaa korttelin vallitsevasta rakennustyylistä. 16-2 3 1 3 4 sr-4 - Suunnittelija tuntematon, sijaintinsa vuoksi kaupunkikuvallisesti merkitykseltään vähäinen. 17-1 2 2 1 2 sr-4 sr sr-8 1950-luvun rakennus. 17-2 1 1 1 1 - - Autotalli pihan perällä. 18-1 2 2 1 3 sr-4 sr - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. 19-1 2 1 2 2 sr-4 sr - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. 20-1 1 1 3 1 - - Matala rakennus poikkeaa korttelin vallitsevasta rakennustyylistä. 21-1 2 2 2 4 sr-4 sr - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia. 21-2 2 1 1 1 sr-4 - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennukseen on tehty muutoksia.

Bilaga. Skyddsbeteckningar med motiveringar för byggnader i planutkastet Kvarter 728 Inventering Landskapsmuseet Planutkast A H B M Skyddsrekommendation Skyddsförslag Skyddsbeteckning Motiveringar Tomtbyggnad 4-1 2 1 1 1 sr-4 - Byggnaden har helt förnyats och den har utvidgats rikligt. 4-2 - - Nyare garage och förrådsbyggnad. 5-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Exteriören har bevarats nästan ursprunglig. 5-2 - - Inga uppgifter om byggnaden. 5-3 3 2 3 4 sr-3 - Uthusbyggnad. På grund av sin placering är dess betydelse för stadsbilden ringa. Skicket är på basis av bilden dåligt. 6-1 2 1 2 3 sr-4 sr - I kvarteret finns flera byggnader från 50-talet. 6-2 - - Bilskydd från 2000-talet. 6-3 - - Ekonomibyggnad från 2000-talet. 7-1 4 2 3 3 sr-4 sr sr-8 Byggnad från 1950-talet. 8-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Representativ byggnad från början av 1900-talet, trots att ändringar gjorts. 8-2 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Gårdsbyggnad som bevarats i nästan ursprungligt skick. 9-1 2 2 2 3 sr-4 sr - I byggnaden har gjorts flera ändringar. 9-2 - - Ekonomibyggnad. Inga värden att bevara. 11-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Kvarterets representativaste småhus från 1950-talet. 11-2 - - Ekonomibyggnad. Inga värden att bevara. 13-1 2 1 1 2 - - Låg byggnad som avviker från den rådande byggstilen i kvarteret. 14-1 3 2 1 3 sr-4 sr sr-8 Byggnadens äldsta del är ett representativt exempel på byggstilen från början av 1900-talet. 15-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 Typisk byggnad från början av 1900-talet. Väl bevarad. Ändringar inomhus och på fasaderna. 15-2 - - Ekonomibyggnad byggd år 2010. 16-1 1 1 4 1 - - Låg byggnad som avviker från den rådande byggstilen i kvarteret. 16-2 3 1 3 4 sr-4 - Planeraren är okänd, på grund av sin placering är byggnadens betydelse för stadsbilden ringa. 17-1 2 2 1 2 sr-4 sr sr-8 Byggnad från 1960-talet. 17-2 1 1 1 1 - - Garage bak på gården. 18-1 2 2 1 3 sr-4 sr - Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden. 19-1 2 1 2 2 sr-4 sr - Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden. 20-1 1 1 3 1 - - Låg byggnad som avviker från den rådande byggstilen i kvarteret. 21-1 2 2 2 4 sr-4 sr - Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden. 21-2 2 1 1 1 sr-4 - Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Ändringar har gjorts i byggnaden.

Liite. Rakennusten suojelumerkinnät kaavaluonnoksessa perusteluineen Kortteli 729 Inventointi aikakaudelta edustavampi rakennus. muutoksia. Kulttuurihistoriallisesti arvokas rakennus. Rakennukseen on tehty muutoksia. käymälänä, tallina ja navettana. Rakennukseen on tehty muutoksia. Maakuntamuseo Kaavaluonnos Tonttirakennus A H B M Suojelusuositus Suojeluehdotus Suojelumerkintä Perustelut 1-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 1900-luvun tyypillinen hyvin säilynyt rakennus. Korttelissa on samalta 1-2 1 1 1 1 - - Talousrakennus 1960-luvulta 2-1 4 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Tyypillinen 1950-luvun asuinrakennus. Hyvin säilynyt. 2-2 1 1 1 1 - - Talousrakennus. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 3-1 2 2 1 3 sr-4 - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 3-2 4 2 4 4 sr-2 - Talousrakennus. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 4-1 2 2 1 3 sr-4 sr sr-8 Entinen siirtomaatavara- ja maitokauppa. Rakennukseen on tehty useita 5-1 4 2 4 4 sr-2 sr - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 5-2 - - Talousrakennus. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 6-1 3 2 4 3 sr-3 sr sr-8 Tyypillinen 1950-luvun asuinrakennus. Suunnittelija T.Juutilainen. 6-2 - - Talousrakennus 2000-luvulta. 6-3 1 1 1 1 - - Talousrakennus 1960-luvulta. 7-1 - - Asuinrakennus 1970-luvulta. 7-2 1 1 1 1 - - Talousrakennus 1900-luvulta. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 8-1 3 2 4 4 sr-3 sr sr-8 Rakennukseen on tehty useita muutoksia. 8-2 3 2 3 4 sr-3 - Talousrakennus 1900-luvulta. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 10-1 3 2 3 4 sr-3 sr sr-8 Arkistotietojen mukaan rakennus on toiminut leipomona, varastona, 14-1 4 2 4 4 sr-2 sr sr-8 1900-luvun tyypillinen hyvin säilynyt rakennus. 14-2 - - Talousrakennus 1970-luvulta. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. 15-1 - - Asuinrakennus 1970-luvulta. 16-1 - - Asuinrakennus 1970-luvulta. Rakennukseen on tehty muutoksia. 17-1 4 2 4 4 sr-2 sr - Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset. Rakennusvuodesta, suunnittelijasta tai piirustuksista ei ole tietoa. 18-1 4 2 4 2 sr-4 sr sr-8 Asuinrakennus 1960-luvulta. 19-1 - - Asuinrakennus 1980-luvulta. 20-1 2 2 2 4 sr-4 sr - Rakennukseen on tehty muutoksia. 20-2 - - Talousrakennus. Rakennuksen tiedot ovat vaillinaiset.

Bilaga 2. Skyddsbeteckningar med motiveringar för byggnader i planutkastet Kvarter 729 Tomtbyggnad Inventering Landskapsmuseet Planutkast A H B M Skyddsrekommendation Skyddsförslag Skyddsbeteckning Motiveringar 1 1 3 2 3 4 sr 3 sr sr 8 Typisk byggnad från 1900 talet. I kvarteret finns en representativare byggnad från samma tidsålder. 1 2 1 1 1 1 Ekonomibyggnad från 1960 talet. 2 1 4 2 3 4 sr 3 sr sr 8 Typisk bostadsbyggnad från 1950 talet. Väl bevarad. 2 2 1 1 1 1 Ekonomibyggnad. Uppgifterna om byggnaden bristfälliga. 3 1 2 2 1 3 sr 4 Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 3 2 4 2 4 4 sr 2 Ekonomibyggnad. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 4 1 2 2 1 3 sr 4 sr sr 8 F.d. kolonialvaru och mjölkbutik. I byggnaden har gjorts flera ändringar. Kulturhistoriskt värdefull byggnad. 5 1 4 2 4 4 sr 2 sr Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 5 2 Ekonomibyggnad. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 6 1 3 2 4 3 sr 3 sr sr 8 Typisk bostadsbyggnad från 1950 talet. Planerare T.Juutilainen. 6 2 Ekonomibyggnad från 2000 talet. 6 3 1 1 1 1 Ekonomibyggnad från 1960 talet. 7 1 Bostadsbyggnad från 1970 talet. 7 2 1 1 1 1 Ekonomibyggnad från 1900 talet. Uppgifterna om byggnaden bristfälliga. 8 1 3 2 4 4 sr 3 sr sr 8 I byggnaden har gjorts flera ändringar. 8 2 3 2 3 4 sr 3 Ekonomibyggnad från 1900 talet. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. I byggnaden har gjorts flera ändringar. 10 1 3 2 3 4 sr 3 sr sr 8 Enligt arkivuppgifter har byggnaden fungerat som bageri, förråd, avträde, stall och ladugård. I byggnaden har gjorts flera ändringar. 14 1 4 2 4 4 sr 2 sr sr 8 Välbevarad typisk byggnad från 1900 talet. 14 2 Ekonomibyggnad från 1970 talet. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. 15 1 Bostadsbyggnad från 1970 talet. 16 1 Bostadsbyggnad från 1970 talet. Ändringar har gjorts i byggnaden. 17 1 4 2 4 4 sr 2 sr Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga. Uppgifter saknas om byggår, planerare och ritningar. 18 1 4 2 4 2 sr 4 sr sr 8 Bostadsbyggnad från 1960 talet. 19 1 Bostadsbyggnad från 1980 talet. 20 1 2 2 2 4 sr 4 sr Ändringar har gjorts i byggnaden. 20 2 Ekonomibyggnad. Uppgifterna om byggnaden är bristfälliga.

Liite 3. Bilaga 3. Asukkaiden mielipiteet 19.11.2014 mennessä Invånarnas åsikter av den 19.11.2014 Ei rakentamistarpeita Ingen behov aʃ bygga Rakentamistarpeita; päärakennuksen laajentaminen tai ulkorakennusten rakentaminen/laajentaminen. Ei tonɵn jakamista! Behov aʃ bygga: Utvidning av huvudbyggnaden eller utvidning av/ny(a) ekonomibyggnad(er). Ej tomt delning! Kiinnostunut mahdollisuudesta rakentaa uusi päärakennus, ehkä jopa tonɵn jakamisesta. Intresserad av om möjlighet aʃ bygga ny huvudbyggnad, kanske även aʃ dela tomten.