Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Nykykielten laitos RANSKALAISEN FILOLOGIAN VALINTAKOE / SIVUAINEKOE 2012 Valintakoe/sivuainekoe koostuu kolmesta erilaisesta osasta. Osassa I laaditaan ranskankielinen teksti annetusta tekstistä. Osa II mittaa kykyäsi laatia lyhyt teksti suomeksi tai ruotsiksi valintakoevaatimuksissa mainittuun novelliin liittyvästä aiheesta. Osa III käsittää monivalintatehtäviä. Niihin on vastattava valintakoevaatimuksissa mainitun teoksen pohjalta. Tarkemmat suoritusohjeet ovat kunkin tehtävän alussa. Älä kirjoita nimeäsi äläkä henkilötunnustasi vastauspaperiin. Koevalvoja merkitsee paperiin hakijanumerosi. Vastausten on mahduttava tehtäväpapereissa niille varatuille viivoille. Muualle kirjoitettuja vastauksia ei huomioida arvostelussa. Osasta I voi saada 0 40 pistettä, osasta II 0 20 pistettä ja osasta III 0 40 pistettä (yhteensä 100 pistettä). Voit tulla valituksi vain, jos saat osasta I ja III vähintään 20 pistettä kummastakin ja osasta II vähintään 10 pistettä. Ohjeelliset suoritusajat: Osa I: noin 1,5 t, osa II: noin 1 t ja osa III: noin 1 t. Näin jää runsaasti aikaa vastausten tarkastamiseen. Suoritusajat ovat vain suosituksia, jokainen saa tietysti noudattaa omaa tahtiaan. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Institutionen för moderna språk URVALSPROV / BIÄMNESPROV I FRANSK FILOLOGI 2012 Urvalsprovet/biämnesprovet består av tre olika delar. I del I ska du skriva en text på franska utifrån en given text. Del II mäter din förmåga att skriva en kort text på finska eller svenska om temat i den novell som nämndes i fordringarna för urvalsprovet. Del III består av flervalsfrågor. Svaren skall ges utifrån den litteratur som anges i fordringarna för urvalsprovet. Närmare anvisningar finns i början av respektive uppgift. Skriv inte namn eller personbeteckning på svarspappren. Övervakaren antecknar ditt ansökarnummer. Svaren måste rymmas på de linjer som finns på uppgiftspappren. Svar utanför detta område beaktas inte i bedömningen. För del I kan man få 0 40 poäng, för del II 0 20 poäng och för del III 0 40 poäng (sammanlagt 100 poäng). För godkännbart resultat krävs minst 20 poäng både i del I och i del III och 10 poäng i del II. Förslag till disponering av tiden: Del I: ca 1,5 timmar; del II: ca 1 timme och del III: ca 1 timme. Det blir då rikligt med tid över för att läsa igenom svaren. Tiderna är bara rekommendationer. Var och en arbetar givetvis i sin egen takt. 1/13
Osa I Ranskan kielen tuottaminen (0 40 pistettä) 1. Kirjoita tekstin antamien virikkeiden pohjalta ranskan kielellä ajatuksiasi siitä, miten vieraiden kielten opetusta tulisi kouluissa kehittää. Perustele näkemyksiäsi. Älä kopioi lähtötekstiä. Käytä tekstissäsi vähintään kerran seuraavia ilmauksia: bien que ; si ; lorsque ; pourtant ; ainsi. Alleviivaa tekstistäsi edellä mainitut ilmaukset. Tekstin pituus: 200 sanaa (+/- 10 %). Merkitse käyttämäsi sanamäärä tekstin loppuun. 2. Selitä ranskan kielellä seuraavat sanat/ilmaisut tai anna niiden ranskankielinen synonyymi tässä kontekstissa: ardu, idiome, provoquer, être en usage, en raison de. Arvioinnissa otetaan huomioon: a. sisältö (5 p.): yhteys lähtötekstin ajatuksiin ja omat perustelut kielellinen muotoilu (30 p.): annettujen sanojen oikea käyttö koko tekstin oikeakielisyys tekstin pituus: 180 sanaa alittavasta tai 220 sanaa ylittävästä tekstistä vähennetään 5 pistettä. Sanaksi lasketaan kaikki sellaiset merkkijonot, jotka erotetaan muista joko välilyönnillä tai heittomerkillä, esimerkiksi: grille d évaluation (3 sanaa), compte rendu (2 sanaa), contre-exemple (1 sana), AFNOR (1 sana), 10 % (2 sanaa). b. selitykset/synonyymit (5 p.) Del I Skriftlig framställning på franska (0 40 poäng) 1. Presentera med utgångspunkt i de idéer som ges i texten dina egna tankar om hur man kunde utveckla undervisningen i främmande språk i skolorna. Motivera dina åsikter. Kopiera inte originaltexten. I din text ska du använda följande uttryck åtminstone en gång: bien que ; si ; lorsque ; pourtant ; ainsi. Strecka under uttrycken i din text. Texten ska vara 200 ord lång (+/ 10 %). Ange antalet ord i slutet av din text. 2. Förklara följande ord/uttryck på franska eller ange synonyma uttryck på franska som passar i just den här kontexten: ardu, idiome, provoquer, être en usage, en raison de. Vid bedömningen tas följande i beaktande: a. innehållet (5 p.): kontakt med källtexten och egna motiveringar språklig utformning (30 p.): korrekt användning av de givna orden korrekt språk i hela texten textens längd: om den består av mindre än 180 eller fler än 220 ord dras fem poäng av. Alla teckenföljder som särskiljs med antingen mellanslag eller apostroftecken räknas som ord, t.ex. grille d évaluation (3 ord), compte rendu (2 ord), contre-exemple (1 ord), AFNOR (1 ord), 10 % (2 ord). b. förklaringar och synonymer (5 p.) 2/13
Le linguiste Claude Hagège, dans son nouvel ouvrage Contre la pensée unique, s exprime contre la prétention de l anglais à devenir une langue universelle [Teksti on jätetty pois tehtäväpaperin verkkoversiosta tekijänoikeuksia koskevan lainsäädännön vuoksi.] [Texten har uteslutits i uppgiftspapprets web-version på grund av lagstiftningen som berör upphovsrätt.] Source : L Express n 3169 p. 7 3/13
Vastaus osan I tehtävään 1 (200 sanaa) / Svaret till uppgift 1 i del I (200 ord): Sanamäärä / Antal ord: 4/13
Vastaus osan I tehtävään 2 / Svaret till uppgift 2 i del I: ardu idiome provoquer être en usage en raison de 5/13
Osa II Luetun ymmärtäminen ja suomen kielen tuottaminen (0 20 pistettä) Alla on ote lukemastasi novellista. Kirjoita sen pohjalta 300 sanan (+/- 10 %) pituinen kappaleisiin jäsennetty suomenkielinen teksti, jossa kerrot, mitä juuri tämä ote kertoo päähenkilöstä ja hänen elämästään jo tuntemasi novellin perusteella. Voit rivinumeroon viittaamalla kertoa, mihin kohtaan tekstiä perustat näkemyksesi. Merkitse sanamäärä tekstisi loppuun. Tekstin arvioinnissa otetaan huomioon: sisältö (10 p.): koko novellin kannalta keskeisten seikkojen esille tuominen tekstin jäsennys ja oikeakielisyys (10 p.) Del II Läsförståelse och skriftlig framställning på svenska (0 20 poäng) Nedan finns ett utdrag ur den novell du läst. Skriv utifrån det en text på svenska där du lyfter fram vad just det här textstycket berättar om huvudpersonen och hans liv med tanke på det du redan vet efter att ha läst novellen. Texten får ha max 300 ord (+/ 10 %) och ska vara indelad i stycken. För att motivera dina åsikter kan du hänvisa till en viss rad i textutdraget. Ange antalet ord i slutet av din text. Vid bedömningen tas följande i beaktande: innehållet (10 p.): lyft fram de viktigaste frågorna i novellen textens disposition och språkriktighet (10 p.) 6/13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 [Teksti on jätetty pois tehtäväpaperin verkkoversiosta tekijänoikeuksia koskevan lainsäädännön vuoksi.] [Texten har uteslutits i uppgiftspapprets web-version på grund av lagstiftningen som berör upphovsrätt.] Source : Extrait de la nouvelle «Mondo» de J.M.G. Le Clézio 7/13
Vastaus osan II tehtävään (300 sanaa) / Svaret till uppgift i del II (300 ord): 8/13
Sanamäärä / Antal ord: 9/13
III Teoriakysymykset (0 40 pistettä) Rastita alla olevaan taulukkoon oikea vastaus kullekin kysymykselle. Merkitse vain yksi vastaus kysymystä kohden. Oikea vastaus = 2 pistettä; ei vastausta = 0 pistettä; väärä/epäselvä vastaus = -1 piste. Kokonaispistemäärä ei kuitenkaan voi olla alle 0 pistettä. III Teorifrågor (0 40 poäng) Kryssa för den ruta som motsvarar det rätta svaret. Märk endast ett svar per fråga. Rätt svar = 2 poäng; inget svar = 0 poäng; fel/oklart svar = -1 poäng. Den totala poängen kan ändå inte vara under 0 poäng. kysymys/ fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 vastauksesi / ditt svar a b c d 10/13
Kysymykset / Frågorna 1. La sociolinguistique étudie a. les activités des différentes classes sociales. b. les problèmes sociaux. c. la langue au sein de différents groupes sociaux. d. la société. 2. Ferdinand de Saussure distingue les concepts langue et parole. Dans son système, langue signifie a. la réalisation concrète des signes. b. la réalisation concrète des sons. c. le système abstrait des signes. d. le système abstrait des sons. 3. Une des assertions suivantes n est pas exacte. Laquelle? a. Le français est une langue indo-européenne. b. Le français est né du franco-provençal. c. Le français est né du latin vulgaire. d. Le français et le sanscrit ont des liens de parenté lointains. 4. L acquisition d une langue a. est un synonyme de didactique. b. désigne les activités concrètes pour apprendre une langue. c. se fait d une manière inconsciente. d. désigne l enseignement d une langue. 5. Le procédé qui permet de dégager des paires minimales (tisser/hisser) est appelé a. commutation. b. flexion. c. nasalité. d. sonorité. 6. Le mot impossible est le résultat d un procédé de a. composition. b. dérivation. c. syllabation. d. transfert. 7. Lequel des termes énumérés ci-dessous décrit d une manière exacte la relation entre les mots boisson et eau? a. L hypéronymie b. La synonymie c. L homonymie d. L antonymie 11/13
8. Par la notion de point de vue omniscient, on entend a. l étude qui permet de comprendre une langue de tous les points de vue. b. une perspective où un narrateur sait et perçoit plus que les personnages. c. l étude qui permet de tout comprendre par le biais d une théorie. d. une perspective où le narrateur en sait autant que les personnages. 9. Les études diachroniques portent a. surtout sur l ancien français. b. sur les dialectes du français. c. sur la didactique des langues. d. sur l histoire de la langue. 10. Le sigle SNCF correspond au sigle suivant utilisé en finnois a. YK b. VR c. NATO d. OECD 11. Que signifie le terme ellipse dans l analyse textuelle? a. Que le narrataire n est pas présent. b. Que le personnage principal n est pas mis en avant. c. Que l auteur se cache derrière un pseudonyme. d. Qu une période de l histoire n est pas évoquée dans le récit. 12. Le celtique est une langue parlée a. par les Gaulois. b. par les Francs. c. par les Français du Nord. d. par les Franco-provençaux. 13. Le latin vulgaire était a. un latin mal parlé. b. la version parlée du latin. c. le latin parlé en dehors de Rome. d. le latin parlé seulement à Rome. 14. La disparition des diphtongues et des triphtongues ainsi que du système bicasuel et des consonnes finales des mots s est produite lors de la période a. de l ancien français. b. du moyen français. c. du français classique. d. de la conquête de la Gaule. 12/13
15. L ordre des mots dans les propositions subordonnées a. est toujours différent de celui dans les propositions principales en finnois, en français et en suédois. b. est environ le même que celui dans les propositions principales en finnois et en français. c. est environ le même que celui dans les propositions principales en finnois et en suédois. d. est environ le même que celui dans les propositions principales en suédois et en français. 16. Seule une des phrases suivantes est exacte sur le plan grammatical. Laquelle? a. Jacques nous l a montrée. b. Jacques la nous a montrée. c. Jacques a nous la montrée. d. Jacques en nous a montrée. 17. Dans la phrase Il a mis son vélo dans mon garage, on trouve a. deux pronoms possessifs et un pronom personnel. b. un pronom possessif, un adjectif possessif et un pronom personnel. c. deux adjectifs possessifs et un pronom personnel. d. trois pronoms personnels. 18. Seule une des phrases suivantes est exacte sur le plan grammatical. Laquelle? a. Hier à 20h, il lisait un livre quand le téléphone a sonné. b. Hier à 20h, il a lu un livre quand le téléphone sonnait. c. Hier à 20h, il lisait un livre quand le téléphone sonnerait. d. Hier à 20h, il lira un livre quand le téléphone sonnera. 19. Dans la phrase Mon ami semble content, l adjectif souligné est a. un complément d objet. b. un complément circonstanciel. c. un sujet. d. un attribut. 20. Qu est-ce que la cohésion? a. L emploi plus d une fois dans un texte d un mot, d une expression, d une construction. b. Les éléments et les relations grammaticales et lexicales qui régissent la bonne formation d un texte. c. La possibilité d employer une expression synonymique. d. Le rattachement du «monde textuel» avec le «monde réel». 13/13