Älä kirjoita nimeäsi äläkä henkilötunnustasi vastauspapereihin. Koevalvoja merkitsee papereihin hakijanumerosi. Skriv inte namn eller personbeteckning på svarspappren. Övervakaren antecknar ditt ansökningsnummer. Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Venäjä vieraana kielenä -hakukohteen valintakoe / sivuainekoe Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Urvalsprov / Biämnesprov för ansökningsobjektet Ryska som främmande språk 28.5.2012 Yleiset suoritusohjeet Koe koostuu neljästä erillisestä osasta. Osa I käsittää venäjän kieliopin ja sanaston hallintaa mittaavia tehtäviä. Osa II mittaa kykyäsi jäsentää tekstiä ja kirjoittaa suomea/ruotsia. Osa III perustuu A. Nikunlassin kirjaan Johdatus venäjän kieleen ja sen tutkimukseen ja L. Tiittulan artikkeliin Johdatusta kääntämiseen ja käännöstieteeseen. Osa IV on esseekysymys luetusta kaunokirjallisesta teoksesta. Tarkemmat suoritusohjeet ovat kunkin tehtävän alussa. Arvostelu Kokeen maksimipistemäärä on 100. Jokainen osa arvostellaan pistein 0 25. Voit tulla valituksi vain jos saat osasta I vähintään 12,5 pistettä sekä muista osista vähintään 10 pistettä kustakin. Osien I III tehtävien arvostelussa väärä vastaus ja vastaamatta jättäminen katsotaan samanarvoisiksi, ellei tehtävässä ole muuta sanottu. Älä kirjoita vaihtoehtoja (jos teet niin, arvostelu tapahtuu huonoimman vaihtoehdon mukaisesti). Allmänna instruktioner Provet består av fyra olika delar. Del I omfattar uppgifter som mäter hur väl den sökande behärskar ryska grammatiken och ordförrådet. Del II mäter din förmåga att analysera en text och skriva på finska/svenska. Del III är baserad på A. Nikunlassis bok Johdatus venäjän kieleen ja sen tutkimukseen och L. Tiittulas artikel Johdatusta kääntämiseen ja käännöstieteeseen. Del IV är en essäfråga om det lästa skönlitterära verket. Närmare anvisningar ges i början av varje uppgift. Bedömning Provets maximala poängantal är 100. Varje del bedöms med 0 25 poäng. För att kunna bli antagen måste du erhålla minst 12,5 poäng för del I samt minst 10 för vardera av de övriga delarna. Vid bedömningen av uppgifterna i delarna I III betraktas fel svar och uteblivet svar som likvärdiga, om annat inte sägs i uppgiften. Skriv inga alternativ (gör du så, sker bedömningen enligt det sämsta alternativet).
Sivu/Sida 1/20 Hakija_ ID _ (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren) Osa I (25 pistettä) Kirjoita kaikki osan I vastaukset tehtävämonisteeseen. Merkitse ё-kirjaimen pisteet näkyviin kaikissa osan I tehtävissä. Del I (25 poäng) Skriv svaren till samtliga uppgifter i del I på frågepappret. Sätt ut prickarna över bokstaven ё i samtliga uppgifter i del I. Tehtävä 1 (12 pistettä) A) Täydennä aukot sulkeissa annettujen sanojen oikeilla muodoilla. (Sanat on annettu perusmuodossaan kuten sanakirjoissa.) Kirjoita kaikki lukusanat kirjaimin. Käytä monikkoa, jos sulkeissa on merkintä mon./pl.. Muissa tapauksissa tulee käyttää yksikköä. B) Nimeä oikealla olevaan sarakkeeseen se sijamuoto, jossa alleviivatun nominin tulee vastauksessa olla. Jokaisessa numeroidussa lauseessa on yksi alleviivattu nomini. Uppgift 1 (12 poäng) A) Fyll i luckorna med rätt form av orden inom parentes. (Orden ges i sin grundform såsom i ordböcker.) Skriv ut alla räkneord med bokstäver. Använd plural om det står mon./pl. i parentesen. I övriga fall ska singular användas. B) Nämn i kolumnen till höger, i vilket kasus det understreckade nomenet bör vara i svaret. Det finns ett understreckat nomen i samtliga numrerade satser. 1. Мой брат Коля (родиться) в _ (Казань [fem.]) в (1981; год). 2. _ (осень) (этот; год) ему исполнится (31; год).
Sivu/Sida 2/20 3. Он занимается _ (футбол), и обычно он играет на месте _ (нападающий). _ 4. На (прошлый; неделя) (он) команда (играть) с _ (команда) _ из (Казань). 5. В (команда) у (он) много (хороший; друг; mon./pl.). _ 6. С (они) он _ (ходить) не только на _ (футбольный; стадион). Они часто (смотреть) также (хоккейный; матч mon./pl.). 7. Спорт _ (я) тоже (нравиться). _
Sivu/Sida 3/20 8. Вчера Коля рассказал (свой; друг; mon./pl.) по (команда), что я _ (заниматься) _ (конькобежный; спорт). 9. Они очень _ (удивиться), потому что ни один из (они) об _ (это) не _ (знать). 10. «Как _ (мочь) такая спокойная женщина быть (такой; быстрый) на (конёк; mon./pl.)?» _
Sivu/Sida 4/20 Tehtävä 2 (5 pistettä) A) Muunna seuraavissa lauseissa verbin preteritimuodot preesensmuodoksi tai yksinkertaisen futuurin muodoksi aspektia vaihtamatta. Muunna kaikki yksikkömuotoiset substantiivit sekä niiden kongruoivat määreet monikkoon. Kirjoita koko lause uudelleen. B) Kunkin lauseen alapuolella on annettu lyhenteet PRES / FUT ja IMPF / PERF. Rastita PRES, jos kirjoittamasi lauseen predikaattiverbi on preesensissä, ja FUT, jos se on futuurissa. Rastita IMPF, jos verbi on imperfektiivinen, ja PERF, jos se on perfektiivinen. Uppgift 2 (5 poäng) A) Ändra verbets preteritumformer i följande satser till en presensform eller en enkel futurumform utan att byta verbets aspekt. Ändra alla substantiv i singular samt deras kongruerande attribut till plural. Skriv om hela satsen. B) Nedanför varje sats har förkortningarna PRES / FUT samt IMPF / PERF givits. Kryssa för PRES om verbet i satsen du skrivit står i presens, respektive FUT om det står i futurum. Kryssa för IMPF om verbet är imperfektivt, respektive PERF om det är perfektivt. 1. Преподаватель написал этот текст на компьютере. PRES IMPF FUT PERF 2. Смог ли ты обнаружить в нём ошибку? PRES IMPF FUT PERF 3. Мой друг не нашёл никакой ошибки. PRES IMPF FUT PERF
Sivu/Sida 5/20 4. Но он был не очень внимательный. PRES IMPF FUT PERF 5. Сегодня он уехал на экскурсию по соседнему городу. PRES IMPF FUT PERF 6. Он оставил текст в почтовом ящике. PRES IMPF FUT PERF 7. Я не заметил текста. PRES IMPF FUT PERF 8. Бумагу взяла моя сестра. PRES IMPF FUT PERF
Sivu/Sida 6/20 9. Она преподавателю ничего не говорила. PRES IMPF FUT PERF 10. Тот долго искал свой текст. PRES IMPF FUT PERF
Sivu/Sida 7/20 Tehtävä 3 (8 pistettä) Rastita taulukoihin, mitä kieliopillisia kategorioita liitteenä olevassa tekstissä (sininen paperi) alleviivatut ja lihavoidut sanamuodot edustavat. Jokaista sanaa varten on oma taulukko. Jos muotoa ei voi luokitella jossain pystysuorassa sarakkeessa, rastita vaihtoehto ei ole. Sinun on merkittävä yksi rasti jokaiseen sarakkeeseen. Jokainen taulukko on samanlainen. Ruotsinkieliset vastineet on annettu vain ensimmäisessä. Uppgift 3 (8 poäng) Markera med ett kryss i tabellernas rutor vilka grammatiska kategorier de understreckade och de med fet stil givna ordformerna i den bifogade texten (det blåa pappret) representerar. Varje ord har en egen tabell. Om formen inte kan klassificeras i en vertikal kolumn, kryssa för varianten. Du måste sätta ett kryss i samtliga kolumner. Alla tabeller är likadana. De svenska motsvarigheterna ges endast i den första. 1. недели suku / genus maskuliini / maskulinum / femininum / neutrum luku / numerus yksikkö / singular / plural sija / kasus nominatiivi / nominativ / genitiv / dativ / ackusativ / instrumentalis / prepositionalis aspekti / aspekt imperfektiivinen / imperfektiv / perfektiv aikamuoto / tempus futuuri / futurum / presens / preteritum persoona / person 1. 2. языку
Sivu/Sida 8/20 3. семи 4. которых 5. организации 6. положении
Sivu/Sida 9/20 7. стал 8. вторым 9. человек 10. причин
Sivu/Sida 10/20 11. считающих 12. примеру 13. нём 14. никогда
Sivu/Sida 11/20 15. последний 16. умирает 17. потерей 18. быстрее
Sivu/Sida 12/20 19. языками 20. способностью 21. умер 22. разговаривал
Sivu/Sida 13/20 23. статус
Sivu/Sida 14/20 Osa II (25 pistettä) Kirjoita referaatti (150 200 sanaa) liitteenä olevasta tekstistä (sininen paperi). Kirjoita suomeksi tai ruotsiksi erilliselle ruutupaperille. Älä kirjoita osan IV ainetta samalle paperille. Älä kirjoita nimeäsi äläkä henkilötunnustasi vastauspaperiin. Jätä tilaa vastauspaperin yläreunaan. Valvoja merkitsee siihen hakijanumerosi. Del II (25 poäng) Skriv ett referat (180 250 ord) av den bifogade texten (det blåa pappret). Skriv på svenska eller finska på ett separat rutpapper. Skriv inte ämnet i del IV på samma papper. Skriv inte namn eller personbeteckning på svarspappret. Lämna tomt i papprets övre marginal. Övervakaren antecknar där ditt ansökningsnummer.
Sivu/Sida 15/20 Hakija_ ID _ (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren) Osa III (25 pistettä) Merkitse osan III kaikkien tehtävien vastaukset tehtävämonisteeseen. Del III (25 poäng) Anteckna svaren till samtliga uppgifter i del III på frågepappret. Tehtävä 1 (7,5 pistettä) Selitä lyhyesti suomeksi tai ruotsiksi, mitä seuraavilla käsitteillä tarkoitetaan. (a) kvantitatiivinen kielentutkimus Uppgift 1 (7,5 poäng) Förklara i korthet på finska eller på svenska vad som avses med följande begrepp. (a) kvantitativ lingvistik (b) permutaatiotesti (b) permutationstest (c) referentti (c) referent
Sivu/Sida 16/20 (d) sananmuodostusketju (d) ordbildningskedja Tehtävä 2 (7,5 pistettä) Vastaa seuraaviin kysymyksiin mahdollisimman lyhyesti suomeksi tai ruotsiksi. (a) Prefiksit ja suffiksit eroavat toisistaan sijaintinsa suhteen. Mainitse kaksi muuta prefiksien ja suffiksien välillä venäjän kielessä havaittavaa eroa. Uppgift 2 (7,5 poäng) Besvara följande frågor på finska eller på svenska så kortfattat som möjligt. (a) Prefixen och suffixen skiljer sig åt med avseende på position. Nämn två andra skillnader mellan prefixen och suffixen i ryskan. (b) Miten fonetiikka ja fonologia eroavat toisistaan? (b) Hur skiljer sig fonetik och fonologi från varandra?
Sivu/Sida 17/20 (c) Venäjässä on verbi дружить olla ystävä ja substantiivi друг ystävä. Vartalon viimeisenä konsonanttina esiintyvät ж ja г. Kumpi niistä on alkuperäisempi ja millä perusteella? (c) Det finns ett verb дружить vara vän och ett substantiv друг en vän i ryska. Som den sista konsonanten i stammen uppträder både ж och г. Vilken av dem är ursprungligare och på vilken grund? (d) Millä ei-kielellisillä kriteereillä tyypillinen kirjakielen puhuja voidaan erottaa toisaalta perinteisten maaseutumurteiden ja toisaalta kaupunkimurteen puhujista? (d) Med vilka icke-språkliga kriterier kan man skilja en typisk användare av skriftspråk från användare av traditionella landsortsdialekter, å ena sidan, och användare av stadsdialekter, å andra sidan?
Sivu/Sida 18/20 Tehtävä 3 (10 pistettä) A) Rastita ruutuun kunkin väittämän kohdalle, onko väittämä mielestäsi tosi vai epätosi. Oikeasta vastauksesta saat 0,8 pistettä, väärästä vastauksesta menetät 0,8 pistettä. Jos jätät vastaamatta, et saa etkä menetä pisteitä. Väittämä on tosi tai epätosi sen mukaan, mitä esitetään julkaisussa Tiittula, Liisa: Johdatusta kääntämiseen ja käännöstieteeseen. (8 pistettä) Uppgift 3 (10 poäng) A) Markera med ett kryss i rutan vid varje påstående om du anser att påståendet är sant eller osant. För rätt svar får du 0,8 poäng, för fel svar förlorar du 0,8 poäng. För en obesvarad ruta varken får du eller förlorar du poäng. Alla påståenden är antingen sanna eller osanna med hänvisning till artikeln Tiittula, Liisa: Johdatusta kääntämiseen ja käännöstieteeseen. (8 poäng) 1. Käännöksen tarkoitus määritellään tekstilajin perusteella. 2. Sopimuksia ei saa kääntää kotouttavasti. 3. Sisällöllinen muutos on hyväksyttävä, jos se on tarkoituksen mukainen. 4. Hyvä käännös täyttää kaikki ekvivalenssivaatimukset. 5. Ammatillisen käännöksen laadun arvioinnin pohjana on käännöstoimeksianto. 6. Simultaanitulkkaus tarkoittaa konferenssitulkkausta. 7. Yleisen käännösteorian tavoitteena on ratkaista kaikki käännösongelmat. 8. Dokumentaarinen kääntäminen tarkoittaa dokumenttien (esim. elämäkertojen) kääntämistä. 9. Funktionaaliset käännösteoriat esittävät, millainen on hyvä käännös ja millaista on hyvä kääntäjän toiminta. 10. Systeemiteorioissa tarkastelun kohteena ovat käännökset osana kohdekulttuuria. tosi sant 1. Syftet med en översättning ska fastställas utifrån textsorten. epätosi osant tosi sant 2. Avtal får inte översättas domesticerande. epätosi osant tosi sant 3. Ändringar i textinnehåll kan epätosi osant godtas om de är förenliga med syftet. tosi sant 4. En god översättning är en som uppfyller alla ekvivalenskraven. epätosi osant tosi sant 5. Bedömningen av en översättnings professionella kvalitet ska epätosi osant grundas på översättningsuppdraget. tosi sant 6. Simultantolkning betyder samma sak som konferenstolkning. epätosi osant tosi sant 7. Den allmänna översättningsteorin har som mål att lösa alla epätosi osant översättningsproblem. tosi sant 8. Dokumentär översättning innebär epätosi osant att översätta dokument (t. ex. biografier). tosi sant 9. Funktionella översättningsteorier epätosi osant beskriver vad som utmärker god översättning och god översättarpraxis. tosi sant 10. I systemteorier är forskningsobjektet översättningar som en del epätosi osant av målkulturen.
Sivu/Sida 19/20 B) Mitä ovat käännösuniversaalit? Vastaa suomeksi tai ruotsiksi. (2 pistettä) B) Vad är översättningsuniversaler? Svara på finska eller på svenska. (2 poäng)
Sivu/Sida 20/20 Osa IV (25 pistettä) Kirjoita essee (150 300 sanaa) alla annetusta aiheesta. Kirjoita suomeksi tai ruotsiksi erilliselle ruutupaperille. Älä kirjoita osan II referaattia samalle paperille. Älä kirjoita nimeäsi äläkä henkilötunnustasi vastauspaperiin. Jätä tilaa vastauspaperin yläreunaan. Valvoja merkitsee siihen hakijanumerosi. Del IV (25 poäng) Skriv en essä (180 350 ord) om följande ämne. Skriv på svenska eller finska på ett separat rutpapper. Skriv inte referatet i del II på samma papper. Skriv inte namn eller personbeteckning på svarspappret. Lämna tomt i papprets övre marginal. Övervakaren antecknar där ditt ansökningsnummer. Vastaa yhteen kysymykseen seuraavista: a) Raamatulliset ainekset Venedikt Erofeevin teoksessa Moskova Petuški (= Moskva Petuški) b) Yhteiskunnallinen satiiri Ilja Ilfin ja Jevgeni Petrovin romaanissa Kaksitoista tuolia (= Dvenadcat stul ev) Besvara en av följande frågor: a) Bibliskt stoff i Venedikt Jerofejevs verk Moskva Petusjki (På lyran) (= Moskva Petuški) b) Samhällssatiren i Ilja Ilfs och Jevgenij Petrovs roman Tolv stolar (= Dvenadcat stul ev)
LIITE Venäjä vieraana kielenä -hakukohteen valintakokeeseen / sivuainekokeeseen Tämä teksti liittyy osan I tehtävään 3. ja osaan II. Tekstissä olevat alleviivaukset liittyvät vain osan I tehtävään 3. Joidenkin sanojen suomen- ja ruotsinkieliset vastineet on annettu tekstin lopussa olevassa sanastossa. BILAGA till urvalsprov / biämnesprov för ansökningsobjektet Ryska som främmande språk Den här texten hör till uppgift 3. i del I samt till del II. Understreckningarna i texten är endast förknippade med uppgift 3. i del I. Några ords finsk- och svenskspråkiga motsvarigheter ges i ordlistan i slutet av texten. На Земле исчезают языки Каждые две недели в мире окончательно исчезает по одному языку. Эти данные обнародовал лингвист Дэвид Харрисон, заместитель директора Института живых языков, США. Всего, утверждает Харрисон, на Земле сегодня существует около семи тысяч языков. На 83 самых распространённых из них разговаривает около 80 % человечества; на 3500 самых малоиспользуемых 0,2 %. За последние 500 лет исчезло около 4,5 % от общего числа описанных языков. С 1600 года вышли из употребления 52 из 176 языков, на которых говорили племена Северной Америки. Из 235 диалектов, на которых общались австралийские аборигены, исчез 31. По данным исследовательской организации SIL International, в наилучшем положении находятся 10 языков, на которых говорит наибольшее число людей (перечисляются в порядке убывания числа носителей языка): китайский (874 млн. человек), хинди (366 млн.), английский (341 млн.), испанский (по разным оценкам 320 258 млн.), бенгали (207 млн.), португальский (176 млн.), русский (167 млн.), японский (125 млн.), немецкий (100 млн.), корейский (78 млн.). Любопытно, что половина из этих языков европейские, несмотря на то, что Европа родина всего 4 % мировых языков. Английский язык, как язык международного бизнеса и информационных технологий, стал вторым языком для 350 млн. человек. Для сравнения, английский родной язык для 341 млн. человек. Одной из причин исчезновения языков стала политика правительств, считающих, что в стране должен быть только один государственный язык. К примеру, в большинстве стран Восточной Африки используется язык суахили, на котором говорят наиболее многочислен-
ные местные народности. Именно этот язык преподается в школах, на нём издаются газеты и журналы, ведётся деловая переписка. В результате, молодые люди из иных этнических групп утрачивают интерес к использованию языка своих предков. В России 90 % населения говорит на русском языке, при этом 70 % местных языков находится на грани исчезновения. По оценке Харрисона, примерно половина из семи тысяч языков Земли никогда не записывалась на бумаге. Когда последний носитель таких языков умирает, исчезает и сам язык. С каждой такой потерей, считает учёный, мы теряем всё, о чём столетиями думали эти люди о времени, о животных и растениях, о математике, о мифах и музыке К примеру, в Папуа Новой Гвинее аборигены используют сотни названий для разных видов птиц, населяющих определённые районы острова. В английском языке, который вытесняет местные диалекты, для аналогичных целей используется лишь два слова. Харрисон отмечает, что нынешние темпы исчезновения языков для истории человечества просто невероятны. «Исчезновение языков происходит быстрее, чем вымирание растений и животных. В Красную книгу можно было бы внести более 40 % языков мира. Что же касается флоры и фауны, то под угрозой исчезновения находится 8 % видов растений и 18 % видов млекопитающих 1 не так уж много, если сравнить с языками!» отмечает Харрисон. Но не все так плохо: языки не только умирают, но и обладают способностью воскресать 2. Корнский 3 язык один из кельтских языков, последний носитель которого умер в 1777 г. Через сто лет речь воскресла 2 и дожила до сегодняшнего дня (сейчас на нём разговаривают около двух тысяч человек). Еще примечательный пример история иврита 4. Еще сто лет назад на нем никто не разговаривал. Существовала лишь письменная форма, которой пользовались во время иудейских богослужений. Но с возникновением в 1948 г. Израиля иврит получил статус государственного языка. Теперь им пользуется более пяти миллионов израильтян. (Статья подготовлена по материалам различных интернет-источников) Sanasto / Ordlista ¹ млекопитающее nisäkäs däggdjur ² воскресать elpyä, herätä henkiin воскреснуть leva upp igen ³ корнский язык kornin kieli korniska språket 4 иврит heprean kieli hebreiska språket