BILAGA 1 LIITE 1. Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

BILAGA 1 LIITE 1 Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KORSNÄS KOMMUN MALAX KOMMUN Delgeneralplan för Molpe- Petalax vindkraftpark Program för deltagande och bedömning 31.1.2014 Rev. 8.6.2015 FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 P20392

INNEHÅLL 1 KONTAKTUPPGIFTER... 1 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING... 2 3 PLANOMRÅDE... 2 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND... 3 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN... 3 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN... 3 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET... 4 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning... 4 7.2 Landskapsplan... 5 7.3 Etapplandskapsplaner... 7 7.4 Generalplaner... 8 7.5 Detaljplaner... 10 7.6 Byggnadsordning... 10 7.7 Markägoförhållanden... 10 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT... 10 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen... 10 8.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen... 11 9 UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING... 12 9.1 Miljökonsekvensbedömning (MKB)... 12 9.2 Utredningar... 13 10 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN... 14 11 PRELIMINÄR TIDTABELL... 15 FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 1 (15) Delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark 1 KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Ulf Granås Teknisk chef Tel 06-3479 130 ulf.granas@korsnas.fi Adress: Korsnäs kommun Strandvägen 4323 FI-66200 Korsnäs Kommunens växel Tel 06 3479 111 Malax kommun Andreas Svarvar Planläggningsingenjör Tel (06) 347 7349 andreas.svarvar@malax.fi Adress: Malax kommun Malmgatan 5 FI-66101 Malax Kommunens växel Tel 06 3477 111 VindIn Christina Hillforth +46 70 957 75 37 christina.hillforth@vindin.se FCG Design och planering Ab Kristina Salomaa Planerare, FM Tel 044 298 2006 kristina.salomaa@fcg.fi Jakob Kjellman Chef för affärsområde +358 50 337 5095 jakob.kjellman@fcg.fi

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 2 (15) 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 3 PLANOMRÅDE Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 skall ett program för deltagande och bedömning utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande och bedömning beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningar och planens konsekvenser. Programmet för deltagande och bedömning kan vid behov kompletteras under planeringens gång. VindIn Ab Oy planerar en vindkraftpark invid kommungränsen för Korsnäs och Malax kommuner, söder om Molpe by och väster om Petalax by. Molpe-Petalax vindkraftpark består totalt av 15 kraftverk, varav 3 kraftverk är belägna på Malax kommuns område och 12 kraftverk på Korsnäs kommuns område. Hela planområdet är 1780 ha stort, så att 465 ha är beläget på Malax kommuns område och 1315 ha på Korsnäs kommuns planområde. Det utarbetas en delgeneralplan för delområdet i Malax kommun och en delgeneralplan för delområdet i Korsnäs kommun. Figur 3.1. Projektområdet i förhållande till den nuvarande samhällstrukturen. Kommungränsen mellan Korsnäs och Malax överlappar projektområdet. Delgeneralplanområdet kommer att preciseras. Molpe-Petalax vindkraftpark är belägen söder om Molpe by och väster om Petalax by. Söder och väster om planområdet finns även byarna Häggvik, Granskog, Korsbäck, Råbacken och Långbacken. Inom 2 kilometer från de planerade kraftverken på planområdet finns det 44 fasta bostäder och 1 fritidsbostad. Enligt YKR-klassificeringen

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 3 (15) är kraftverken belägna utanför klassificerade områden, medan planområdet delvis överlappar områden som har klassificerats som landsbygd. 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND VindIn Ab Oy ansvarar för vindkraftprojektet Molpe-Petalax. VindIn är ett svenskt vindkraftsföretag som har som mål att identifiera lämpliga platser samt utveckla, bygga och driva vindkraftsproduktion i Skandinavien. Planläggningen har föregåtts av ett MKB-förfarande, som avslutades 15.4.2015 med kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen. Planutkastet har uppgjorts på basen av alternativ 3 som bedömdes i MKB-förfarandet. Som grundkarta i planeringen används Lantmäteriverkets terrängdatabas. 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. I delgeneralplanen anvisas var kraftverken samt tillhörande konstruktioner, som servicevägar och elstationen, kan placeras. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft till 2 500 MW fram till år 2020. (VTT 2014) Dessutom tillhör planens målsättningar att ta i beaktande möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Malax och Korsnäs kommunfullmäktige för respektive kommuns delområden. Generalplanen utarbetas så att den uppfyller bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen beträffande planeringsprocessen och innehållet i planen. Dessutom beaktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt landskapsplanen och andra regionala reserveringar gällande området. 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Följande krav på generalplanens innehåll skall enligt 39 i Markanvändnings- och bygglagen speciellt beaktas: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, att trafiken samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, att miljöolägenheterna minskas, att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen som trädde i kraft 1.3.2009 skall beaktas och främjas vid all planläggning. En ändring av markanvändnings- och bygglagen (MBL) som berör byggande av vindkraft trädde i kraft 1.4.2011. Lagändringen möjliggör beviljandet av bygglov för vindkraftverk direkt på basen av generalplanen. Enligt MBL 77 a 1 mom. bygglov kan beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 4 (15) bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. I MBL 77 b finns angett särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft. När en sådan plan utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att: generalplanen tillräckligt styr byggandet och annan områdesanvändning på området den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Om en i 77 a avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas i huvudsak påkallad av ett enskilt intresse och på initiativ av den sammanslutning som inleder vindkraftsprojektet eller på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, kan kommunen hos denne helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet av generalplanen. Kommunen godkänner principerna för avgiften och sättet och tidpunkten för uttagandet av avgiften särskilt för varje planområde. (MBL 77c) 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut 30.11.2000, de justerade målen vann laga kraft 1.3.2009) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för vindkraftverk i Molpe- Petalax gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 5 (15) 7.2 Landskapsplan Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Österbottens landskapsplan gäller på planområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. I landskapsplanen har man även angett tre områden för vindkraft; två havsområden (ytterom Sideby och Korsnäs) samt ett område på land (Bergö). Landskapsstyrelsen har i början av 2014 beslutat att inleda arbetet med att uppgöra Österbottens landskapsplan 2040 och målsättningen för en godkänd plan är år 2018. Öster om Molpe-Petalax vindkraftspark finns i landskapsplanen en beteckning för utveckling av å- och älvdalarna (mk). Beteckningen anger områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt näringsoch rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruk och andra landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön skall utvecklas. I sydvästra delen av planområdet är det i landskapsplanen betecknat ett grundvattenområde (pv). Detta är ett grundvattenområde som är viktigt för samhällenas vattentäkt eller som lämpar sig för vattentäkt. Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 6 (15) Västra delarna av planområdet är betecknat mv-13. Mv-beteckningen anger ett utvecklingsområde för turism och rekreation. För området mv-13 har det specificerats att beteckningen berör naturvärden för Hintjärv sjö, myrmarker och kusten samt kulturvärden för bebyggelsen i byarna och landskapen i området. Genom de västra delarna av planområdet har betecknats en blå linje med bokstäverna tl, vilket anger en datakommunikationsförbindelse. Intill planområdets västra delar finns även beteckningar för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (orange linje med bollar, med vilken avses den gamla vägsträckningen Strandvägen), beteckning för cykelled (röda bollar i linje) samt beteckning för en riktgivande friluftsled (gröna bollar i linje), beteckning (linje med v) för stomvattenledning, en regional väg (st, Strandvägen) samt ett regionalt överföringsavlopp (jv). Byarna Molpe och Petalax har i landskapsplanen angetts en rasterbeteckning som markerar deras betydelse som nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Byn Råbacken och delar av byn Korsbäck har betecknats som områden som är värdefulla för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. I närheten av planområdet har det angetts en del skyddsområden. Med beteckningen luo har markerats områden väst och nordväst om planområdet. Området är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och anger viktiga fågelområden utanför skyddsområden. Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. Nordost om planområdet har ett Natura 2000-område markerats. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. När områdesanvändningen planeras skall det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura 2000. Samma område har också angetts beteckningen SL3, vilket betyder att området tillhör eller förslagits tillhöra skyddsprogrammet för fågelvatten. Väster om planområdet har det markerats ett objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista. Med beteckningen anges ett område som ingår i FN:s organ för kultur och vetenskap UNESCOs förteckning över världsarvsobjekt. Kvarkenskärgården har utnämnts som världsarv på geologiska grunder. Värdefulla geologiska formationer är De Geer-moränerna, drumlinerna och glosjöarna. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändning i området bör världsarvets geologiska värden samt skyddsområdenas skyddsvärden beaktas. Byn Molpe har angetts beteckningen at-2, vilket betyder att byn klassas som en havsnära by. Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Petalax har angetts beteckningen ca, vilket anger ett sekundärcentrum för centrumfunktioner. Vid områdesplanering och planläggning bör särskild

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 7 (15) uppmärksamhet fästas vid mellanzonen mellan sekundärcentrumet och den övriga tätorten, vid fastställande av den service och de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild. I Petalax by har det i landskapsplanen angetts ett område för energiförsörjning (en). Med beteckningen anges transformatorer och elstationer. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Figur 7.1. Projektområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan. 7.3 Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I Etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts planområdet. Planen har fastställts 4.10.2013. För byn Petalax öster om planområdet har det i planen angetts en beteckning för sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). I etapplandskapsplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10. 13.11.2009. Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren 2012. Planutkastet var offentligt framlagt 16.1. 17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som var framlagt 11.3-9.4.2013. Naturabedömningen för 12/33 planerade områden för vindkraft var framlagd 5.8.2013-5.2.2014. På basen av utlåtanden och åsikter om

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 8 (15) planförlaget samt om Natura-bedömningen har Österbottens förbund tagit bort tre områden; Sidlandet, Blaxnäs och Gillermossen. Förslaget till etapplan 2 har godkänts av Österbottens landskapsfullmäktige 12.5.2014 och har skickats till Miljöministeriet för fastställelse. I etapplandskapsplan II har planområdet till stora delar betecknats som ett område lämpligt för vindkraftverk (tv-1). I samband med etapplandskapsplanen har man utfört en områdesvis konsekvensbedömning för de områden som anvisas som lämpliga för vindkraft. Området som anvisats vindkraft i etapplanen är cirka 1 100 ha stort och skulle ge utrymme för 25-30 kraftverk. Molpeområdet har angetts nummer 24 på objektkorten. (Österbottens förbund 2014a) I etapplanen har det även betecknats en kraftledning och ett område för energiförsörjning på östra sidan av planområdet. Från planområdets gräns till 110 kv kraftledningen är det cirka två kilometer och till elstationen i Petalax cirka tre kilometer. 7.4 Generalplaner Figur 7.2. Projektområdet i förhållande till etapplan II. Generalplaner i kraft i närheten av Molpe-Petalax vindkraftspark är delgeneralplanen för havsnära boende i Malax nordost om planområdet, Nyby delgeneralplan öster om planområdet (Petalax by), strandgeneralplanerna i Malax och Korsnäs nordost och nordväst om planområdet och delgeneralplan för Molpe norr om planområdet. Nordost om planområdet finns Malax strandgeneralplan, som har fastställts 27.5.1998 och ändrats 27.4.2005. Strandgeneralplanen i Korsnäs stäcker sig likaså längs med Korsnäs kommuns kust och har fastställts 19.5.2000.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 9 (15) Figur 7.3. Planområdet i förhållande till Malax strandgeneralplan samt Korsnäs strandgeneralplan. I Molpe delgeneralplan har man anvisat områden för lantbruksenheters driftcentra (AM), bostadsområden dominerade av småhus (AP) samt jord- och skogsbruksdominerade områden (M-2) i närheten av Molpe-Petalax planområdes gräns. Molpe delgeneralplan är under revidering. Figur 7.4. Planområdet i förhållande till Molpe delgeneralplan. Nyby delgeneralplan för Petalax by är belägen öster om planområdet. Närmast planområdet har det betecknats jord- och skogsbruksområden.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 10 (15) 7.5 Detaljplaner 7.6 Byggnadsordning Figur 7.5. Planområdet i förhållande till Nyby generalplan i Petalax by. Området för Molpe-Petalax vindkraftspark är inte detaljplanerat, men i närheten av planområdet finns det fem detaljplanerade områden. Den detaljplanen (2011475) som finns närmast planområdet finns i Petalax by på cirka 1,3 kilometers avstånd. Väster om planområdet finns ett detaljplanerat område (2011280) intill Korsungfjärdens kust. Malax kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige 15.5.2002 och Korsnäs kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige 4.6.2003. 7.7 Markägoförhållanden Planeringen berör privat mark och VindIn Ab Oy har ingått markanvändningsavtal med markägarna. 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen I de norra delarna av Bräckskäret driver VS Tuulivoima Ab vindkraftverken vid namn Korsnäs 1 och Korsnäs 3. Vindkraftverkens sammanlagda effekt är 400 kw och de finns på cirka 10 kilometers avstånd nordväst om Molpe-Petalax planområde.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 11 (15) 8.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Det mest väsentliga projektet med tanke på Molpe-Petalax vindkraftsprojekt är Otsotuulis planerade vindkraftspark Granskog som gränsar till Molpe-Petalax planområde i väst. Enligt nuvarande planeringsskede består projektet av 5 vindkraftverk. Inom 20 km från Molpe-Petalax planerade vindkraftpark finns det sju planerade vindkraftparker. Tabell 1. Vindkraftparker som planeras i närheten av Molpe-Petalax vindkraftpark. Namn Projektägare Antal kraftverk Totala effekt (MW) Avstånd till närmaste kraftverk Granskog UPM 5 17 0 km Korsnäs Poikel VindIn Ab Oy, Edsvik 9 ~30 5,5 km Vindkraft Ab Sidlandet EPV Tuulivoima Oy 15-20 30-60 7,5 km Ribäcken Långmossa Harrström Hedet Österbottens Miljöenergi Ab Långmossa Wind Park Ab Smålands Miljöenergi Ab Prokon Wind Energy Finland Oy 5 12-18 8 km 9 ~30 9 km 4 12 14 km 18 54 20 km

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 12 (15) Figur 8.1. Befintliga och planerade vindkraftparker i närheten av projektområdet. 9 UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 9.1 Miljökonsekvensbedömning (MKB) Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således har ett MKB-förfarande tillämpats på Molpe-Petalax vindkraftpark. MKB-programmet var officiellt framlagd till påseende 11.11 31.12.2013. Kontaktmyndigheten har gett ett eget utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet 9.6.2014 (Dnr EPOELY/71/07.04/2013).

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 13 (15) 9.2 Utredningar Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och häljper att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som görs över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Konsekvensbeskrivningen var officiellt framlagd till påseende 23.12.2014-17.2.2015. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande över MKB-beskrivningen 15.4.2015 och därmed är MKB-förfarandet avslutat. Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och övriga tillståndsförfaranden. I samband med MKB-förfarandet för Molpe-Petalax vindkraftpark har gjorts följande utredningar: Kartering av det häckande fågelbeståndet (Turo Tuomikoski & Harry Lillandt 2013) Uppföljning av det flyttande fågelbeståndet (Turo Tuomikoski & Harry Lillandt 2012 & 2013) Biotop- och flygekorrekartering (FCG / Nuottajärvi & Partanen 2014) Kartering av lokala och flyttande fladdermöss (Thomas Lilley & Jenni Prokkola 2013 och Thomas Lilley 2013) Arkeologisk inventering (Keski-Pohjanmaan ArkeologiaPalvelu / Itäpalo 2013) Naturabedömning (FCG / Pihlaja 2014) I samband med MKB-förfarandet och planläggningen har uppgjorts följande modelleringar: Bullermodellering. Sammantagna konsekvenser för Molpe-Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126, källjud 105,9 db(a) och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2015) Skuggningsmodellering. Sammantagna konsekvenser för Molpe-Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126 och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2014) Synlighetsanalys och fotomontage. Sammantagna konsekvenser för Molpe- Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126 och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2014) Layoutplan för 15 kraftverk (preliminär placering av kraftverk, servicevägar och elöverföring).

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 14 (15) I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar 27-53 Österbottens vindkraft och specialtransporter Konsekvensbedömning Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket 2009. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 10 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Molpe Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS, Cinia Oy)

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 8.6.2015 Program för deltagande och bedömning 15 (15) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser (t.ex. tillsynsnämnden i Korsnäs kommun, byggnadsinspektionen och miljönämnden i Malax kommun, Västkustens miljöenhet) Södra Österbottens NTM-central (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 11 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Planläggningen anhängig (oktober 2013 - april 2015) VindIn Ab Oy har anhållit om att få uppgöra en delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark. Malax kommun har godkänt anhållan 21.10.2013 (KST 21.10.2013 359) och Korsnäs kommun har godkänt anhållan 21.10.2013 (KST 21.10.2013 284). Plan för deltagande och bedömning (PDB) har varit till påseende i båda kommunerna under perioden 17.2.-17.3-2014. Ett infotillfälle har ordnats i Petalax högstadie 3.3.2014 under påseendetiden för PDB. Ett myndighetssamråd ordnades 13.11.2013 och ett arbetsmöte med myndigheter har ordnats 20.3.2014. Delgeneralplanes utkastskede (maj 2015 - augusti 2015) När beredningsmaterialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Delgeneralplanens förslagsskede (september 2015 - oktober 2015) Ett myndighetssamråd ordnas med berörda myndigheter efter att responsen över planutkastet har sammanställts. Planförslaget sätts till påseende i respektive kommuner i 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planeförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till kommunstyrelsen i Malax eller Korsnäs kommuner innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (november 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planeförslaget ges motiverade svaromål. Korsnäs kommunfullmäktige godkänner sitt delområde av delgeneralplanen och Malax kommunfullmäktige godkänner sitt delområde av delgeneralplanen. Godkännandebeslutet kungörs officiellt.

S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KORSNÄSIN KUNTA MAALAHDEN KUNTA Molpe-Petolahden tuulivoimapuiston osayleiskaava Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 31.1.2014 Rev. 8.6.2015 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 P20392

SISÄLTÖ 1 YHTEYSTIEDOT... 1 2 OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMAN TARKOITUS... 2 3 HANKEALUE... 2 4 SUUNNITTELUTEHTÄVÄN TAUSTA... 3 5 SUUNNITTELUN TAVOITTEET... 3 6 SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT... 3 7 ALUETTA KOSKEVAT SUUNNITELMAT... 4 7.1 Valtakunnalliset alueidenkäytöntavoitteet... 4 7.2 Pohjanmaan maakuntakaava... 5 7.3 Vaihemaakuntakaavat... 7 7.4 Yleiskaavat... 8 7.5 Asemakaavat... 10 7.6 Rakennusjärjestys... 10 7.7 Maanomistus... 10 8 SUHDE MUIHIN HANKKEISIIN... 11 8.1 Lähialueen toiminnassa olevat tuulivoimapuistot... 11 8.2 Tuulivoimapuistoja joita suunnitellaan hankealueen läheisyyteen... 11 8.2.1 Granskog... 11 8.2.2 Muut tuulivoimapuistot... 11 9 Selvitykset ja ympäristövaikutusten arviointi... 12 9.1 Ympäristövaikutusten arviointi (YVA)... 12 9.2 Selvitykset... 13 10 Osallistuminen ja vuorovaikutus... 14 11 ALUSTAVA AIKATAULU... 15 FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 1 (15) Molpe-Petolahden tuulivoimapuiston osayleiskaava 1 YHTEYSTIEDOT Korsnäsin kunta Ulf Granås Tekninen johtaja Puh 06-3479 130 ulf.granas@korsnas.fi Osoite: Korsnäsin kunta Rantatie 4323 FI-66200 Korsnäs Vaihde Puh 06 3479 111 Maalahden kunta Andreas Svarvar Suunnitteluinsinööri Tel (06) 347 7349 andreas.svarvar@malax.fi Osoite: Maalahden kunta Malminkatu 5 FI-66101 Maalahti Vaihde Puh 06 3477 111 VindIn Christina Hillforth +46 70 957 75 37 christina.hillforth@vindin.se FCG Design och planering Ab Kristina Salomaa Suunnittelija Puh 044 298 2006 kristina.salomaa@fcg.fi Jakob Kjellman Aluepäällikkö +358 50 337 5095 jakob.kjellman@fcg.fi FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 2 (15) 2 OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMAN TARKOITUS 3 HANKEALUE Maankäyttö- ja rakennuslain (MRL) 63 mukaan tulee laatia osallistumis- ja arviointisuunnitelma kaavan tavoitteista ja suunnittelun kulusta, vuorovaikutuksesta ja aikataulusta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmassa kuvataan myös suunnittelun lähtökohdat sekä tehtävät selvitykset ja kaavan vaikutukset. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa täydennetään tarvittaessa suunnitteluprosessin kuluessa. VindIn Ab Oy suunnittelee tuulivoimapuistoa Korsnäsin ja Maalahden kuntien rajalle, Molpe kylästä etelään ja Petolahden kylästä länteen. Tuulivoimapuisto koostuu kokonaisuudessaan 15 voimalasta, joista kolme sijoittuvat Maalahden kunnan alueelle ja 12 Korsnäsin kunnan alueelle. Koko kaava-alue on 1780 ha suuri, niin että 465 ha on Maalahden kunnan aluetta ja 1315 ha Korsnäsin kunnan aluetta. Tuulivoimapuistolle laaditaan yksi kaava Maalahden kunnan alueelle ja yksi kaava Korsnäsin kunnan alueelle. Tämä kaavaselostus koskee Maalahden kunnan aluetta. Kuva 3.1. Hankealue suhteessa olemassa olevaan yhdyskuntarakenteeseen. Korsnäsin ja Maalahden välinen kuntaraja halkoo hankealuetta. Molpe-Petolahden tuulivoimapuisto sijaitsee Molpen kylän eteläpuolella ja Petolahden kylän länsipuolella. Kaava-alueen etelä, ja länsipuolella sijaitsevat myös kylät Häggvik, Granskog, Korsbäck, Råbacken ja Långbacken. Kahden kilometrin etäisyydellä suunnitelluista voimaloista sijaitsee 44 vakituista asuntoa ja yksi vapaa-ajan asunto. FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 3 (15) YKR-luokituksen mukaan voimalat sijoittuvat luokittelemattomille alueille, kun kaavaalue osittain sijoittuu maaseuduksi luokitelluilla alueilla. 4 SUUNNITTELUTEHTÄVÄN TAUSTA VindIn Ab Oy on vastuussa Molpe-Petolahden tuulivoimahankkeesta. VindIn on ruotsalainen tuulivoimayritys jonka tavoitteena on tunnistaa sopivat alueet sekä kehittää, rakentaa ja käyttää tuulivoimaa Skandinaviassa. Kaavoitusta on edeltänyt YVA-menettely, joka päättyi 15.4.2015 yhteysviranomaisen antamaan lausuntoon YVA-selostuksesta. Kaavaluonnos on laadittu YVAssa arvioidun vaihtoehto 3 perusteella. Suunnittelun pohjakarttana käytetään Maanmittauslaitoksen maastotietokantaa. 5 SUUNNITTELUN TAVOITTEET Osayleiskaavan tavoitteena on mahdollistaa Molpe-Petolahden tuulivoimapuiston toteuttaminen. Kaavoituksen tavoitteena on huomioida alueen luonnonolot, kulttuurimaisema sekä Granskogin tuulivoimapuiston kanssa syntyvät yhteisvaikutukset. Tuulivoimapuiston tavoitteena on puolestaan edistää ilmastotavoitteita, joihin Suomi on sitoutunut. Suomen tavoitteena on lisätä tuulivoimalla tuotetun energian määrää 2 500 MW:iin vuoteen 2020 mennessä. (VTT 2014) Lisäksi kaavan tavoitteena on huomioida mahdolliset muut alueidenkäytön tavoitteet sekä ne tavoitteet, jotka muodostuvat kaavoitusprosessin aikana. Osayleiskaava laaditaan siten, että se voidaan käyttää tuulivoimaloiden rakennuslupien myöntämisen perusteena MRL:n 77 a :n mukaisesti. Osayleiskaava laaditaan oikeusvaikutteisena ja sen hyväksyy Korsnäsin ja Maalahden kunnanvaltuustot kunkin kunnan kaavan osalta. Yleiskaava laaditaan niin että se täyttää MRL:n määräykset liittyen suunnitteluprosessiin ja kaavan sisältöön. Kaavoituksessa huomioidaan valtakunnalliset maankäyttötavoitteet ja maakuntakaava sekä muut alueelliset varaukset koskien suunnittelualuetta. 6 SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT Seuraavat MRL:n 39 :n mukaiset vaatimukset yleiskaavan sisällöstä tulee erityisesti huomioida: yhdyskuntarakenteen toimivuus, taloudellisuus ja ekologinen kestävyys; mahdollisuudet liikenteen, erityisesti joukkoliikenteen ja kevyen liikenteen, sekä energia-, vesi- ja jätehuollon tarkoituksenmukaiseen järjestämiseen ympäristön, luonnonvarojen ja talouden kannalta kestävällä tavalla; ympäristöhaittojen vähentäminen; rakennetun ympäristön, maiseman ja luonnonarvojen vaaliminen; sekä virkistykseen soveltuvien alueiden riittävyys. Tarkistetut valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, jotka astuivat voimaan 1.3.2009, tulee huomioida ja edistää kaikessa kaavoituksessa. Tuulivoimaa koskeva muutos maankäyttö- ja rakennuslakiin astui voimaan 1.4.2011. Lakimuutos mahdollistaa tuulivoimaloiden rakennuslupien myöntämisen suoraan yleiskaavan perusteella. MRL:n :n 77 a mukaan Rakennuslupa tuulivoimalan rakentamiseen voidaan 137 :n 1 FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 4 (15) momentin estämättä myöntää, jos oikeusvaikutteisessa yleiskaavassa on erityisesti määrätty kaavan tai sen osan käyttämisestä rakennusluvan myöntämisen perusteena. MRL:n 77 b :ssä asetetaan erityisiä sisältövaatimuksia tuulivoimarakentamiselle tarkoitetulle yleiskaavalle. Laadittaessa 77 a :ssä tarkoitettua tuulivoimarakentamista ohjaavaa yleiskaavaa, on sen lisäksi, mitä yleiskaavasta muutoin säädetään, huolehdittava siitä, että: yleiskaava ohjaa riittävästi rakentamista ja muuta alueiden käyttöä kyseisellä alueella; suunniteltu tuulivoimarakentaminen ja muu maankäyttö sopeutuu maisemaan ja ympäristöön; tuulivoimalan tekninen huolto ja sähkönsiirto on mahdollista järjestää. Jos 77 a :n mukainen tuulivoimarakentamista ohjaava yleiskaava laaditaan pääasiallisesti yksityisen edun vaatimana ja tuulivoimahankkeeseen ryhtyvän taikka maanomistajan tai haltijan aloitteesta, kunta voi periä tältä yleiskaavan laatimisesta aiheutuneet kustannukset kokonaan tai osaksi. Kunta hyväksyy kaava-aluekohtaisesti perittävän maksun periaatteet ja maksun perimistavan sekä -ajan. (MRL 77c) 7 ALUETTA KOSKEVAT SUUNNITELMAT 7.1 Valtakunnalliset alueidenkäytöntavoitteet Valtiollisten ja kunnallisten viranomaisten tulee ottaa huomioon valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet (Valtioneuvoston päätös 30.11.2000, ajantasaistetut tavoitteet saivat lainvoiman 1.3.2009) sekä edistää niiden toteutumista. Viranomaisten tulee myös arvioida toimenpiteidensä vaikutukset valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden näkökulmasta. Tuulivoimalaitosten osayleiskaavoitusta Molpe-Petolahdessa koskevat erityisesti seuraavat kohdat valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista: Toimiva aluerakenne: Yleistavoite: Alueidenkäytöllä tuetaan aluerakenteen tasapainoista kehittämistä sekä elinkeinoelämän kilpailukyvyn ja kansainvälisen aseman vahvistamista hyödyntämällä mahdollisimman hyvin olemassa olevia rakenteita sekä edistämällä elinympäristön laadun parantamista ja luonnon voimavarojen kestävää hyödyntämistä. Erityistavoite: Alueidenkäytön suunnittelussa on otettava huomioon maanpuolustuksen ja rajavalvonnan tarpeet ja turvattava riittävät alueelliset edellytykset (...) maanpuolustuksen ja rajavalvonnan toimintamahdollisuuksille. Eheyttävä yhdyskuntarakenne ja elinympäristön laatu: Yleistavoite: Alueidenkäytöllä edistetään yhdyskuntien ja elinympäristöjen ekologista, taloudellista, sosiaalista ja kulttuurista kestävyyttä. Yleistavoite: Alueidenkäytön suunnittelussa olemassa olevat tai odotettavissa olevat ympäristöhaitat ja poikkeukselliset luonnonolot tunnistetaan ja niiden vaikutuksia ehkäistään. Alueidenkäytössä luodaan edellytykset ilmastonmuutokseen sopeutumiselle. Erityistavoite: Alueidenkäytössä tulee edistää energian säästämistä sekä uusiutuvien energialähteiden ja kaukolämmön käyttöedellytyksiä. FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 5 (15) Kulttuuri- ja luonnonperintö, virkistyskäyttö ja luonnonvarat: Yleistavoite: Alueidenkäytöllä edistetään kansallisen kulttuuriympäristön ja rakennusperinnön sekä niiden alueellisesti vaihtelevan luonteen säilymistä. Yleistavoite: Alueidenkäytöllä edistetään elollisen ja elottoman luonnon kannalta arvokkaiden ja herkkien alueiden monimuotoisuuden säilyttämistä. Ekologisten yhteyksien säilymistä suojelualueiden sekä tarpeen mukaan niiden ja muiden arvokkaiden luonnonalueiden välillä edistetään. Erityistavoite: Alueidenkäytössä on varmistettava, että valtakunnallisesti merkittävät kulttuuriympäristöjen ja luonnonperinnön arvot säilyvät. Viranomaisten laatimat valtakunnalliset inventoinnit 2 otetaan huomioon alueidenkäytön suunnittelun lähtökohtina. 2 ) Näillä tarkoitetaan kulttuuriympäristöä ja luonnonperintöä koskevia viranomaisten laatimia valtakunnallisia inventointeja, jotka perustuvat riittävän laaja-alaiseen valmisteluun. Tätä päätöstä tehtäessä ovat olemassa seuraavat inventoinnit: Valtakunnallisesti arvokkaat maisema-alueet (Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, mietintö 66/1992), Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt (RKY 2009) ja Valtakunnallisesti merkittävät esihistorialliset suojelualuekokonaisuudet (Sisäasiainministeriö, kaavoitus- ja rakennusosasto, tiedotuksia 3/1983). Erityistavoite: Alueidenkäytössä on otettava huomioon pohja- ja pintavesien suojelutarve ja käyttötarpeet. Toimivat yhteysverkostot ja energiahuolto: Yleistavoite: Alueidenkäytössä turvataan energiahuollon valtakunnalliset tarpeet ja edistetään uusiutuvien energialähteiden hyödyntämismahdollisuuksia. Erityistavoite: Lentoasemien ympäristön maankäytössä tulee ottaa huomioon lentoliikenteen turvallisuuteen liittyvät tekijät, erityisesti lentoesteiden korkeusrajoitukset, sekä lentomelun aiheuttamat rajoitukset. Erityistavoite: Suunnittelussa on otettava huomioon sekä tarpeelliset uudet linjaukset että vanhojen verkostojen parantamisten ja laajentamisten tarpeet. Voimajohtolinjauksissa on ensisijaisesti hyödynnettävä olemassa olevia johtokäytäviä. Erityistavoite: Tuulivoimalat on sijoitettava ensisijaisesti keskitetysti useamman voimalan yksiköihin. 7.2 Pohjanmaan maakuntakaava Pohjanmaan maakuntakaava on voimassa kaava-alueella. Ympäristöministeriö on vahvistanut Pohjanmaan maakuntakaavan 21.12.2010. Maakuntakaavaan on merkitty kolme tuulivoimaloille osoitettua aluetta, joista kaksi sijoittuu merialueille (Sidebyn ja Korsnäsin ulkopuolelle) ja yksi mantereelle (Bergö). Vuonna 2014 maakuntahallitus on päättänyt aloittaa Pohjanmaan maakuntakaavan 2040 laatimisen. Hyväksytyn kaavan tavoite on vuosi 2018. Molpe-Petolahden hankealueen itäpuolella on maakuntakaavan jokilaaksojen kehittämismerkintä (mk). Merkinnällä osoitetaan maaseutuasutuksen alueita jokilaaksoissa, joilla kehitetään erityisesti maatalouteen ja muihin maaseutuelinkeinoihin, luonnon- ja kulttuuriympäristöön sekä maisemaan tukeutuvaa asumista, elinkeinotoimintaa ja virkistyskäyttöä. FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 6 (15) Hankealueen lounaisosassa on maakuntakaavassa merkitty pohjavesialue (pv). Merkinnällä osoitetaan yhdyskuntien vedenhankinnan kannalta tärkeät pohjavesialueet. Pohjavesien pilaantumis- ja muuttamisriskejä aiheuttavat laitokset ja toiminnot on sijoitettava riittävän etäälle tärkeistä ja vedenhankintaan soveltuvista pohjavesialueista. Hankealueen lounaisosat kuuluvat alueeseen joka on merkitty merkinnällä mv-13. Mvmerkinnällä osoitetaan matkailun kannalta vetovoimaisia alueita. Alueella mv-13 merkintä koskee Hinjärven, soiden ja rannikon luontoarvoja sekä kyläasutuksen ja latomaisemien kulttuuriarvoja. Hankealueen länsiosien läpi on merkitty sininen viiva kirjaimilla tl, joka tarkoittaa tietoliikenneyhteyttä. Hankealueen länsiosien lähellä on myös merkintä kulttuurihistoriallisesta tieyhteydestä, jolla tarkoitetaan Rantatietä, sekä merkintä pyöräilyreitistä ja ohjeellisesta ulkoilureitistä. Hankealueen länsipuolella on myös merkitty päävesijohto, jolla osoitetaan yhdyskuntien vesihuollon kannalta seudullisesti tärkeimmät päävesijohdot. Merkintä st ilmaisee seudullisen tien (Rantatie) ja merkintä jv ilmaisee seudullisen siirtoviemärin. Molpen ja Petolahden kylät on maakuntakaavassa merkitty rasterimerkinnällä joka ilmaisee kulttuuriympäristön tai maiseman vaalimisen kannalta valtakunnallisesti arvokkaan alueen. Alueiden suunnittelussa, rakentamisessa ja käytössä tulee edistää alueiden kulttuuri- ja luonnonperintöarvojen säilymistä. Yksityiskohtaisessa suunnittelussa on otettava huomioon maisema-alueiden ja rakennettujen kulttuuriympäristöjen kokonaisuudet, erityispiirteet ja ajallinen kerroksellisuus. Hankealueen läheisyydessä, lännessä ja luoteessa on osoitettu suojelualueita. Merkinnällä luo osoitetaan luonnon monimuotoisuuden kannalta erityisen tärkeä alue. Merkinnällä osoitetaan suojelualueiden ulkopuolella olevia tärkeitä lintualueita. Informatiivisella merkinnällä osoitetaan tärkeimmät suojelualueiden ulkopuoliset valtakunnallisesti merkittävät linnustoalueet. Merkintä ei rajoita alueen käyttöä esim. maa- ja metsätalouteen. Hankealueen koillispuolelle on osoitettu Natura 2000-alue. Alueella on voimassa MRL 33 :n mukainen rakentamisrajoitus. Alueen käyttöä suunniteltaessa on huolehdittava siitä, ettei niitä luonnonarvoja, joiden vuoksi alue kuuluu Natura 2000 -verkostoon, merkittävästi heikennetä. Samalle alueelle on osoitettu merkintä SL3, joka tarkoittaa lintuvesiensuojeluohjelman mukaan perustettua tai perustettavaksi tarkoitettua luonnonsuojelualuetta. Hankealueen länsipuolelle on osoitettu kohde joka kuuluu UNESCO:n maailman perintökohteisiin. Merenkurkun saaristo on julistettu maailmanperintöalueeksi geologisin perustein. Arvokkaita geologisia muodostumia ovat DeGeer moreenit, drumliinit ja glojärvet. Alueella maankäyttöä suunniteltaessa tulee maailmanperinnön geologiset arvot sekä suojelualueiden suojeluarvot huomioida. Molpen kylä on merkitty merkinnällä at-2, jolla osoitetaan kylät, jotka soveltuvat merenläheiseen asumiseen. Alueidenkäytön suunnittelussa kylän asemaa tulee vahvistaa sovittamalla yhteen vapaa-ajan ja pysyvän asumisen sekä muun toiminnan tarpeet. Petolahti on merkitty merkinnällä ca, jolla osoitetaan kaupunkien ja kuntien alakeskukset. Alueidenkäytön suunnittelussa ja kaavoituksessa tulee kiinnittää erityistä FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10.6.2015 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 7 (15) huomiota alakeskuksen ja muun taajaman vaihettumisvyöhykkeeseen, alueelle sijoittuvien palveluiden ja toimintojen määrittelyyn, liikennejärjestelyihin sekä taajamakuvaan. Petolahden kylässä on osoitettu energiahuollon alue (en). Merkinnällä osoitetaan muuntajat ja sähköasemat. Alueella on voimassa MRL 33 :n mukainen rakentamisrajoitus. Kuva 7.1. Kaava-alue on Pohjanmaan maakuntakaavassa 2030 merkitty sinisellä. 7.3 Vaihemaakuntakaavat Maakuntakaavoituksen yhteydessä laaditaan myös uusia vaihemaakuntakaavoja. Nämä ovat vaihemaakuntakaava I (kaupallisten palvelujen sijoittuminen Pohjanmaalla) ja vaihemaakuntakaava II (uusiutuvat energiamuodot ja niiden sijoittuminen Pohjanmaalla). Vaihemaakuntakaava I:ssä ei ole osoitettu merkintöjä kaava-alueelle. Kaava on vahvistettu 4.10.2013. Kaava-alueen itäpuolelle Petolahden kylä on merkitty keskustatoimintojen toissijaiseksi keskukseksi (ca). Vaihemaakuntakaava II:ssa painopiste on tuulivoimassa. Kaavan tavoitteena on osoittaa tuulivoimalle soveltuvimmat alueet vuoteen 2030 asti. Työ käynnistettiin joulukuussa 2009. Ensimmäisessä vaiheessa tehtiin osallistumis- ja arviointisuunnitelma, joka oli nähtävänä 14.10. 13.11.2009. Liitto on myös tehnyt lisäselvityksiä ja vaikutustenarviointeja suurista petolinnuista ja muuttolinnuista. Selvitykset valmistuivat alkukesällä 2012. Maakuntahallitus hyväksyi kaavaluonnoksen 19.12.2011 ja se oli julkisesti nähtävänä 16.1.-17.2.2012. Kaavaluonnoksesta saatujen palautteiden perusteella laadittiin kaavaehdotus, joka käsiteltiin maakuntahallituksessa FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, 65380 Vasa Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki