5. OSAYLEISKAAVAN TOTEUTUS 5. GENOMFÖRANDET AV DELGENERALPLANEN

Transkriptio

1 5. OSAYLEISKAAVAN TOTEUTUS 5. GENOMFÖRANDET AV DELGENERALPLANEN 116

2 5.1 TOTEUTTAMINEN lisäksi jokaisessa laadittavassa asemakaavassa. 5.1 GENOMFÖRANDE generalplanen bör detta beaktas i varje detaljplan som utarbetas. Sibbesborgin osayleiskaava-alue on tarkoitus asemakaavoittaa ja toteuttaa vaiheittain. Asemakaavojen laatimista ajoittamalla voidaan vaikuttaa siihen, missä järjestyksessä ja aikataulussa alueet alkavat toteutua. Osayleiskaavan alueella on jo vireillä asemakaavoja ja uusia asemakaava-alueita on toteutusvaiheessa. Tärkeä tekijä Sibbesborgin maankäytön kehityksessä on joukkoliikenteen järjestämisen edellytykset täyttävän yhdyskuntarakenteen tiiveyden tuottaminen. Tämä tulee huomioida osayleiskaavan Osayleiskaavassa määriteltävien keskusten alueilta ja laadinnan aikana tunnistettavien avainhankkeiden toteuttamista varten on kunnan hankittava maata etupainotteisesti. Sibbesborgin erityistarpeet tulee huomioida myös kunnan maapolitiikassa. Toimeenpanolle tärkeää on vaiheittain eteneminen ja kunnalle kuuluviin investointeihin varautuminen hyvissä ajoin. Tähän liittyy kestävyyden vaatimukset täyttävien teknisten verkostojen sekä palveluverkostojen suunnittelu ja ohjelmointi kokonaisvaltaisesti. Avsikten är att detaljplanlägga och genomföra Sibbesborgs delgeneralplaneområde i etapper. Genom schemaläggningen av detaljplanerna kan man påverka ordningsföljden och tidtabellen för genomförandet av områdena. I delgeneralplaneområdet har detaljplaner redan gjorts anhängiga och nya detaljplaneringsområden håller på att genomföras. Att samhällsstrukturen blir så tät att den uppfyller förutsättningarna för kollektivtrafiken är en viktig faktor för utvecklingen av markanvändningen i Sibbesborg. Förutom i del- Kommunen måste göra framtunga markförvärv för genomförandet av de centrum som fastställs i delgeneralplanen och för de nyckelprojekt som identifieras under utarbetandet av planen. Sibbesborgs särskilda behov bör tas i beaktande även i kommunens markpolitik. Att framskrida i etapper och att i god tid förbereda sig för de investeringar som faller på kommunen är viktigt för verkställandet. Till detta hör att på ett övergripande sätt planera och samordna tekniska nätverk och servicenätverk som uppfyller kraven på hållbarhet. 117

3 5.2 PÄÄKAUPUNKI- SEUDUN ITÄINEN KAS- VUKÄYTÄVÄ Toteuttamisen vaiheistamista täytyy tarkastella Sibbesborgin kaava-aluetta laajempana kokonaisuutena, sillä mm. liikennejärjestelmien kehittäminen edellyttää kokonaisvaltaisempaa käsitystä koko pääkaupunkiseudun itärannikon väestö- ja työpaikkamäärien kasvusta. Itäisen kasvukäytävän toteuttamisen vaiheistuksesta on tutkittu yhdessä Östersundomin yhteisen yleiskaavan sekä Itä-Helsingin kanssa. Raportti itäisen kasvukäytävän toteutumisesta on kaavan liitteenä nro 19. Väestö- ja työpaikkamäärien kasvutavoitteet tarkentuvat suunnittelun edetessä ja näin kasvuennusteet ovat elävä asiakirja, jota päivitetään uusimman tiedon pohjalta. Sibbesborgin kaavaluonnos ja Öster- sundomin ja Eriksnäsin kaavaehdotukset antavat jo hyvän pohjan kasvuennusteiden laatimiselle ja suhteuttamiselle koko seudun kehitykseen. Seudullisten maankäyttösuunnitelmien sekä Helsingin seudun liikennejärjestelmänsuunnitelman laatiminen kytkeytyvät yhteiseen toteutussuunnitteluun. Kuva 44a Raportti itäisen kasvukäytävän toteutumisesta on kaavan liitteenä nro 18. Bild 44a En rapport om genomförandet av den östra tillväxtkorridoren finns som bilaga 18 till planen. SKENAARIO 1 itämetroa jatketaan 2025 V Itä-Hki/ bulevardisointi Östersundom Majvik Sibbesborg as tp as 118 tp as tp Sibbe. as tp Eriksnäs yht.

4 5.2 HUVUDSTADSRE- GIONENS ÖSTRA TILL- VÄXTKORRIDOR Genomförandets fasindelning bör granskas i en omfattning som går bortom Sibbesborgs planområde, eftersom t.ex. utvecklingen av trafiksystemen förutsätter en övergripande uppfattning av ökningen i antalet invånare och arbetstillfällen på hela östkusten av huvudstadsregionen. Fasindelningen av den östra tillväxtkorridorens genomförande har undersökts tillsammans med den gemensamma generalplanen för Östersundom och med Östra Helsingfors. En rapport om genomförandet av den östra tillväxtkorridoren finns som bilaga 19 till planen. Målen för ökningen i antalet invånare och arbetstillfällen preciseras under planeringens gång och tillväxtprognoserna är alltjämt ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt utifrån de färskaste uppgifterna. Sibbesborgs planutkast och Östersundoms och Eriksnäs planförslag ger redan i sig ett bra underlag för att ställa upp tillväxtprognoser och relatera dem till hela regionens utveckling. Utarbetandet av regionala markanvändningsplaner och Helsingforsregionens trafiksystemplan kopplas till en gemensam genomförandeplanering. SKENAARIO 1 itämetroa jatketaan 2025 V Kuva 44b Bild 44b Itä-Hki/ bulevardisointi Östersundom Majvik Sibbesborg as tp as tp as tp Sibbe. 119 as tp Eriksnäs yht.

5 5.3 SIBBESBORGIN VAIHEITTAIN RAKEN- TAMINEN Sibbesborgin osayleiskaavan alueella rakentamisen vaiheistukseen vaikuttaa, mm. kysyntä, kynnysinvestoinnit, maan myyntiarvo, maamassatarkastelu, energia- ja vesihuollon järjestämisen vaiheistus, joukkoliikenteen järjestämisen vaiheistus, palvelurakentamisen vaiheistus alueen houkuttelevuuden näkökulmasta ja hulevesien hallinnan toiminta sekä liikenteen toimivuus jokaisessa toteuttamisen vaiheessa. Toteuttamisen edellytyksenä on kunnan onnistunut maanhankinta. Sibbesborgin osayleiskaavan toteuttamisen periaatteena on alkuvaiheessa tiivistää ja täydentää nykyistä Söderkullan keskustaa ja luoda katuyhteys työpaikka-alueille. Vaiheistettu toteutus mahdollistaa tulevan raideliikenneaseman sijoittumisen lähemmäksi Sipoonlahden liittymää ja aluekeskuksen painopisteen siirtymisen aseman seudulle. Vaiheistuksessa on huomioitu alueet, joilla on olemassa olevan asutuksen tiivistymiä ja näin ollen maankäytön yhteensovittamisen tarve. Sibbesborgin kaava-alueen asemakaavoituksen ja toteuttamisen vaiheistus yhdessä Eriksnäsin osayleiskaava-alueen kanssa on esitetty kaavaselostuksen liitteessä nro 15 vaikutustenarviointi ja toteutuksen vaiheistus. Arvioinnissa on tarkemmin toteutukseen liittyviä muuttujia, epävarmuustekijöitä ja riskejä. Osayleiskaava-alueella toteutusjärjestys noudattaa seuraavaa logiikkaa: I. Ensimmäinen toteutusvaihe ( ) sisältää jo alueet, joilla asemakaavoitus on jo vireillä. Uuden Porvoontien pohjoispuolella sekä Söderkullan nykyisessä keskustassa on suunnitteilla tai toteutumassa useita asemakaavoja, jotka täydentävät ja tiivistävät yhdyskuntarakennetta. Sipoonjoen rannalla sijaitseva asemakaavan muutosalue, Sipoonlahden eritasoliittymän parantaminen sekä työpaikka-alueiden asemakaavoitus Hiekkamäentien varrella kuuluvat myös ensimmäiseen toteuttamisen vaiheeseen. Eriksnäsintie ja Eriksnäs II asemakaava-alue kuuluvat tähän toteutusvaiheeseen. II. Seuraavan vaiheen ( ) toteuttamiskokonaisuuksien järjestys riippuu kokonaan maanhankinnan onnistumisesta, joten osayleiskaavassa voidaan esittää järjestys vain tavoitteellisesti. Sibbesborgin keskusta-alueella Uuden Porvoontien ja Porvoonväylän välisellä alueella toteuttamisen vaiheistus etenee nykyisestä keskustasta etelään sekä Uuden Porvoontien suuntaisesti sisältäen liikerakentamista ja lähipalveluja. Työpaikka-alueiden laajentuminen Hiekkamäentien alku- ja loppupäässä sisältää myös Uuden Porvoonväylän suuntaisen katuyhteyden toteuttamisen. Tässä vaiheessa toteutettaisiin suurin osa keskuspuistoa sekä Eriksnäsissä Isoniityntiehen tukeutuvat alueet. III. Kolmannessa vaiheessa ( ) korttelialueet toteutuvat pääkatujen varrella Söderkullan keskustan ja työpaikka-alueen välillä sekä kaduksi muutetun Uuden Porvoontien eteläpuolella. Rantarakentaminen laajenee pohjoiseen Sipoonjoen varrella. Keskuspuistoon avautuvat asuinalueet rakentuvat. Moottoritien eteläpuolelle tulee lisää työpaikka-aluetta ja pienteollisuutta. Työpaikka-alueiden ja Eriksnäsin asuinalueiden väliin kasvaa pientaloalue. IV. Neljännessä ( ) vaiheessa otetaan käyttöön rinnerakentamisen alueet keskeisillä sijainneilla. Keskusta-alue tiivistyy ja rakentaminen laajenee Porvoonväylän eteläpuolelle. Katuyhteydet Eriksnäsin ja Sibbesborgin välillä toimivat Porvoonväylän yli ja ali. V. Kaavan tavoitevuoden 2035 jälkeen tapahtuva kehitys sisältää raidejoukkoliikenteen toteuttamisen alueelle, asemanseudun muuttumisen keskustatoimintojen alueeksi ja taajamarakenteen laajentumisen Sipoonjoen länsipuolelle. 120

6 5.3 DET ETAPPVISA BYGGANDET AV SIB- BESBORG I Sibbesborgs delgeneralplaneområde påverkas fasindelningen av byggandet bl.a. av efterfrågan, tröskelinvesteringarna, markens försäljningsvärde, granskningen av jordmassorna, fasindelningen av energi- och vattenförsörjningen, fasindelningen av kollektivtrafikens genomförande, fasindelningen av servicebyggandet med hänsyn till områdets dragningskraft samt av dagvattenshanteringen och trafikens funktion i varje fas av genomförandet. Att kommunen lyckas med markförvärven är en förutsättning för genomförandet. Till en början är principen för genomförandet av Sibbesborgs delgeneralplan att förtäta och komplettera nuvarande centrum av Söderkulla och skapa en gatuförbindelse till arbetsplatsområdena. Det etappvisa genomförandet gör det möjligt att placera den kommande spårtrafikstationen närmare anslutningen vid Sibboviken och att flytta tyngdpunkten i regioncentrumet till trakten kring stationen. Vid fasindelningen har man beaktat de områden där det redan finns ställvis tät bosättning och därför ett behov av att samordna markanvändningen. I bilaga 15, som handlar om konsekvensbedömningen och fasindelningen av genomförandet, ges en beskrivning av hur detaljplaneringen och genomförandet av Sibbesborgs planområde indelas i faser i förhållande till Eriksnäs delgeneralplaneområde. Här behandlas mer ingående de variabler, osäkerhetsfaktorer och risker som förknippas med genomförandet. I delgeneralplaneområdet följer ordningsföljden för genomförandet följande logik: I. Den första genomförandefasen ( ) omfattar de områden där detaljplaneringen redan gjorts anhängig. Norr om Nya Borgåvägen och i dagens centrum av Söderkulla håller flera detaljplaner på att utarbetas eller genomföras. Dessa kompletterar och förtätar samhällsstrukturen. Området där detaljplanen ska ändras på stranden av Sibbo å, förbättringen av den planskilda anslutningen vid Sibboviken samt detaljplaneringen av arbetsplatsområdena längs Sandbackavägen hör också till den första genomförandefasen. Eriksnäsvägen och detaljplaneområdet Eriksnäs II hör till denna genomförandefas II. I vilken ordning de olika helheterna genomförs under den andra fasen ( ) beror helt på hur kommunen lyckas med markförvärven. Därför anges ordningsföljden i delgeneralplanen endast som en måltidtabell. I Sibbesborgs centrum mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden fortskrider fasindelningen från nuvarande centrum söderut och i riktning med Nya Borgåvägen och omfattar trafikbyggande och närservice. Utvidgningen av arbetsplatsområdena i början och slutet av Sandbackavägen innebär också att en ny gatuförbindelse byggs i riktning med Borgåleden. I den här fasen skulle största delen av centralparken genomföras, liksom de områden som stöder sig på Storängsvägen i Eriksnäs. III. I den tredje fasen ( ) genomförs kvartersområdena längs huvudgatorna mellan Söderkulla centrum och arbetsplatsområdet samt på södra sidan av Nya Borgåvägen, som har ändrats till gata. Strandbyggandet utvidgas norrut längs Sibbo å. I den här fasen byggs de bostadsområden som öppnar sig mot centralparken. Söder om motorvägen utvidgas arbetsplatsområdet och ökar omfattningen av småindustrin. Ett småhusområde växer fram mellan arbetsplatsområdena och bostadsområdena i Eriksnäs. IV. I den fjärde fasen ( ) tas områdena för sluttningsbyggande i bruk på centrala ställen. Centrumområdet förtätas och byggandet utvidgas till södra sidan av Borgåleden. Gatuförbindelserna mellan Eriksnäs och Sibbesborg går smidigt under och över Borgåleden. V. Efter planens målår 2035 genomförs kollektivtrafiken på spår, ändras stationsområdet till ett område för centrumfunktioner och utvidgas tätortsstrukturen till västra sidan av Sibbo å. 121

7 Kuva 45a ja b. Sibbesborgin kaava-alueen asemakaavoituksen ja toteuttamisen vaiheistus yhdessä Eriksnäsin osayleiskaavaalueen kanssa on esitetty kaavaselostuksen liitteessä nro 15 vaikutustenarviointi ja toteutuksen vaiheistus. Bild 45 a och b. I bilaga 15, som handlar om konsekvensbedömningen och fasindelningen av genomförandet, ges en beskrivning av hur detaljplaneringen och genomförandet av Sibbesborgs planområde indelas i faser i förhållande till Eriksnäs delgeneralplaneområde. 122

8 Asukasmäärät Työpaikat Kumulatiivinen Väestö Työpaikat Vaihe Sibbesborgin OYK Nykyinen kaavavaranto yhteensä nyk asukkaat varanto Sibbesborg yhteensä Sibbesborg Eriksnäs OYK Eriksnäs 542 SIBBE + ERIKSNÄS yhteensä VAIHE I Sibbesborg yhteensä Sibbesborg Eriknäs II 1425 Eriksnäs 1967 SIBBE + ERIKSNÄS yhteensä VAIHE II Sibbesborg, yhteensä Sibbesborg Eriksnäs yhteensä 1470 Eriksnäs 3437 SIBBE + ERIKSNÄS yhteensä VAIHE III Sibbesborg yhteensä Sibbesborg Eriksnäs yhteensä Eriksnäs 4864 SIBBE + ERIKSNÄS yhteensä VAIHE IV Sibbesborg yhteensä 3059 Sibbesborg Eriksnäs yhteensä 1801 Eriksnäs 6665 SIBBE + ERIKSNÄS 4860 yhteensä VAIHE V Sibbesborg yhteensä Sibbesborg Eriksnäs yhteensä 3400 Eriksnäs SIBBE + ERIKSNÄS yhteensä Kuva 45b./ Bild 45b. 123

9 5.4 AVAINHANKKEET Avainhankkeet ovat sellaisia asemakaavoja, jotka synnyttävät tavoitteiden mukaista kehitystä Söderkullan alueelle. Täydennysrakentaminen, työpaikka-alueet sekä tietyt liikenneyhteydet muodostavat tällaisia tärkeässä asemassa olevia hankkeita. Näitä on kuvattu Arkkitehtuuri -työpaketin loppuraportissa, kaavaselostuksen liite nro 6. Avainhankkeiden asemakaavoitusta ryhdytään valmistelemaan osayleiskaavan rinnalla. Kaava-alueen merkittävimmät osa-alueet nostetaan avainhankkeiksi, joita varten laaditaan viitesuunnitelmia ja kaavoitusperiaatteita. Avainhankkeiden määrittely ja tarkempi suunnittelu jatkuu osayleiskaavaprosessin kanssa rinnakkain. 5.4 NYCKELPROJEKT Nyckelprojekten är detaljplaner som genererar en sådan utveckling av Söderkulla som är förenlig med målen. Kompletteringsbyggande, arbetsplatsområden samt vissa trafikförbindelser är exempel på projekt i nyckelposition. Nyckelprojekten beskrivs i slutrapporten från arbetspaketet Arkitektur, bilaga 6 till planbeskrivningen. Detaljplaneringen av nyckelprojekten börjar beredas parallellt med delgeneralplanen. De viktigaste delområdena i planområdet lyfts fram som nyckelprojekt: för dessa utarbetas en referensplan och fastställs planläggningsprinciperna. Nyckelprojekten specificeras och planeras mer ingående parallellt med processen för att utarbeta delgeneralplanen. Kuva 46. Söderkullan kartanon kehittäminen on yksi avainhankkeista. Lähde: Futudesign, 2014 (Uusi Sipoo-työpaja) Bild 46. Söderkulla Gård är ett nyckelprojekt. Källa: Futudesign, 2014 (Ett nytt Sibbo-workshop) 124

10 Kuva 47. Avainhankkeet ovat sellaisia asemakaavoja, jotka synnyttävät tavoitteiden mukaista kehitystä Söderkullan alueelle. Bild 47. Nyckelprojekten är detaljplaner som genererar en sådan utveckling av Söderkulla som är förenlig med målen. 125

11 6 LÄHTÖKOHDAT 6 UTGÅNGSPUNKTER 126

12 6.1. SUUNNITTELU- PROSESSIN VAIHEET Tavoite Söderkullan voimakkaasta kehittämisestä pohjautuu Sipoon yleiskaava 2025 sekä yleiskaavan yhteydessä hyväksyttyyn kunnan kasvustrategiaan. Paikallisia tavoitteita suunnittelulle asetettiin järjestämällä vuonna 2011 Sibbesborgin kestävän yhdyskunnan suunnittelukilpailu uudenlaisella ja laajaa vuorovaikutusta hyödyntävällä kilpailukonseptilla. Kilpailun myötä nimi Sibbesborg etabloitui käsittämään alueen Sipoonlahden rannoilla. Kilpailuvaiheen työprosessia hankkeen valmistelusta toteutukseen vuosina on kuvattu Aalto-yliopiston laatimassa julkaisussa SIB- BESBORG Kestävän yhdyskunnan suunnittelukilpailu Raportti kilpailuhankkeen valmistelusta ja toteutuksesta (Merikoski, Eräranta, Staffans, 2012). Kilpailun tulokset julkaistiin tammikuussa Kaikkiaan viisi työtä palkittiin ja lisäksi jaettiin kolme kunnia- Lokala mål för planeringen ställdes upp genom att man år 2011 arrangerade en planeringstävling om ett hållbart samhälle där tävlingskonceptet byggde på en ny form av bred växelverkan. I och med tävlingen etablerades namnet Sibbesborg för området på Sibbovikens stränder. Arbetsprocessen i tävlingsskedet från beredningen av projektet till genomförandet åren beskrivs i en publikation som sammanställts vid Aalto-universitetet (SIBBESBORG Kestävän yhdyskunnan suunnittelukilpailu. Raportti kilpailuhankkeen valmistelusta ja toteutuksesta (Merikoski, Eräranta, Staffans, 2012)). Resultaten från tävlingen offentliggjordes i januari Inalles fem arbeten belönades och därtill utdelades tre hedersommainintaa. Kaikkia palkittuja töitä on käytetty hyödyksi jatkosuunnittelussa. Yhteistyötä alueen suunnittelussa ja kaavan laatimisessa jatkettiin voittaneen työryhmän, WSP Oy:n kanssa. Suunnittelukilpailun pohjalta käynnistettiin osayleiskaavaprosessi ja osayleiskaavatyötä taustoittamaan laadittiin yhdessä kilpailun voittaneen työryhmän, WSP Oy:n, kanssa Sibbesborgin kehityskuva, kestävyyskriteerit sekä esiselvitys itämetron linjausvaihtoehdoista ja maankäytön rakennemalleista Majvikin ja Sibbesborgin välisellä rannikkovyöhykkeellä. Kehityskuva kokosi yhteen Sipoonjoen ympäristön paikallisia vahvuuksia ja identiteettitekijöitä. Kehityskuvassa on esitetty myös kytkennät muihin seudullisiin suunnitelmiin ja strategioihin. Kestävyyskriteeristö kokosi näkemyksiä kestävyyteen vaikuttavista maankäytön tekijöistä ja räätälöi niitä kriteereiksi, joilla arvioida suunnitelmia ohjaten niitä uudenlaisiin ratkaisuihin. Vuoden 2013 aikana laadittiin Sibbesborgin osayleiskaavatyön taustaksi kattava aineisto, joka 6.1 OLIKA SKEDEN I PLANPROCESSEN Målet om en kraftig utveckling av Söderkulla grundar sig på kommunens tillväxtstrategi som godkändes i anslutning till Generalplan för Sibbo 2025 och generalplanen. nämnanden. Samtliga belönade bidrag har använts som underlag för den fortsatta planeringen. Samarbetet kring planeringen och planläggningen av området fortsatte med den segrande arbetsgruppen WSP Oy. Utifrån planeringstävlingen startades processen för att utarbeta en delgeneralplan. Som bakgrund till detta utarbetades en utvecklingsbild och hållbarhetskriterier för Sibbesborg tillsammans med WSP Oy. Vidare gjordes en förutredning om de alternativa bansträckningarna för östmetron och strukturmodellerna för markanvändningen på kustzonen mellan Majvik och Sibbesborg. Utvecklingsbilden samlade de lokala styrkorna och identitetsfaktorerna i omgivningen kring Sibbo å. I utvecklingsbilden visas även kopplingarna till andra regionala planer och strategier. Uppsättningen av hållbarhetskriterier samlade synpunkter på faktorer inom markanvändningen som inverkar på hållbarheten och förädlade dem till kriterier för att bedöma planerna och styra dem mot nya lösningar. 127

13 sisältää tarkennettuja tavoitteita ja suunnitteluperiaatteita, selvityksiä ja suunnitelmia. Tämä tausta-aineisto on muodostettu huomattavan laajassa yhteistyössä asiantuntijoiden, asukkaiden, päättäjien ja muiden toimijoiden kanssa. Osayleiskaavan vireille tulosta ilmoitettiin Sipoon Sanomissa ja Borgåbladet -lehdessä, kunnan ilmoitustaululla ja internetissä kunnan kotisivuilla. Suunnitteluprosessin aikana on pidetty aloitusvaiheen asukastilaisuus , jossa esiteltiin suunnittelukilpailun lopputuloksia ja niistä johdettuja suunnitteluperiaatteita, Sibbesborgin kehityskuvaa sekä itämetron esiselvitystä, osayleiskaavatyön lähtökohtia, tavoitteita ja siihen liittyviä tutkimushankkeita. Aloitusvaiheen asukastilaisuuteen kuului myös työpajaosuus, jossa osallistujat asettivat kaavoitukselle tavoitteita havainnekuvien avulla. Aloitusvaiheen viranomaisneuvottelu pidettiin Kaavoitusjaosto käsitteli osayleiskaavaluonnosta Luonnos oli nähtävillä x.x-x.x Luonnosvaiheen asukastilaisuus pidettiin x.x Under år 2013 sammanställdes ett heltäckande bakgrundsmaterial för Sibbesborgs delgeneralplan. I detta ingår preciserade mål och planeringsprinciper, utredningar och planer. Bakgrundsmaterialet togs fram genom ett omfattande samarbete med experter, invånare, beslutsfattare och andra aktörer. Att delgeneralplanen hade gjorts anhängig kungjordes i Sipoon Sanomat och i Borgåbladet, på kommunens anslagstavla och på kommunens webbplats. Under planeringsprocessen har ett invånarmöte hållits i begynnelseskedet ( ). På detta möte presenterades resultaten från planeringstävlingen och de planeringsprinciper som härletts från resultaten, utvecklingsbilden för Sibbesborg samt förutredningen om östmetron, utgångspunkterna och målen för arbetet med delgeneralplanen samt relaterade undersökningsprojekt. Till invånarmötet i begynnelseskedet hörde även en workshop där deltagarna ställde upp mål för planläggningen med hjälp av illustrationer. Myndigheternas samråd i begynnelseskedet hölls Planläggningssektionen behandlade utkastet till delgeneralplan Utkastet var framlagt x.x x.x Invånarmötet i utkastskedet hölls x.x. Kuva 47. Aalto yliopiston Sustanable urban design-kurssin opiskelijat suunnittelivat harjoitustöissään Sibbesborgin keskustaa keväällä Bild 47. Studeranden vid Aalto Universitet i Sustainable urban design-kursen planerade i deras övningsarbeten Sibbesborgs centrum-omräde på våren

14 6.2 PÄÄTÖKSET Sibbesborgin osayleiskaava toteuttaa aiempia valtakunnan, maakunnan ja kunnan tasolla tehtyjä päätöksiä pääkaupunkiseudun itäisen kasvukäytävän kehittämisestä. Lähtökohtana ovat valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, maakuntakaavoitus, Sipoon kunnan yleiskaava 2025 ja Sipoon kunnan kasvustrategia. Yleiskaavan yhteydessä hyväksytyn kasvustrategian mukaisesti kunta kehittää tietoisesti taajama-alueitaan. Sipoon kunnan yleiskaavassa 2025 (kunnanvaltuuston hyväksymä ja lainvoimaiseksi tullut ) Söderkullan taajamaalue on määritelty keskusta-alueeksi, taajamatoimintojen alueeksi ja Porvoonväylän varret työpaikkaalueiksi. Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelmassa, joka laadittiin maakuntaliittojen, ELY -keskuksen sekä Helsingin, Vantaan, Sipoon ja Porvoon kesken yhteistyössä vuonna 2009, Söderkullan alue tunnistettiin erityisen vetovoimaiseksi yhdyskuntarakenteen tiivistämisen kannalta, jopa uuden kaupunkikokonaisuuden luomisen näkökulmasta. Tuolloin käynnistyi myös Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan valmistelu, jonka yhteydessä suunnitellaan itämetron jatkamista Mellunmäestä Majvikiin. Sipoon kunta on mukana maankäytön, asumisen ja liikenteen (MAL) seutuyhteistyössä, jonka osana laaditaan Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelma (HLJ) sekä yhteinen maankäyttösuunnitelma (MASU). Sipoon liittymistä vuoden 2012 alussa osaksi Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymää (HSL) voidaan pitää myös osana seudullista MAL -yhteistyötä. Seudullista suunnittelua on jatkettu näissä yhteistyöryhmissä Helsinki- Porvoo kehyssuunnitelman periaatteiden mukaisesti. 6.2 BESLUT Delgeneralplanen för Sibbesborg verkställer de beslut som fattats på riksnivå, i landskapet och i kommunen om utvecklingen av huvudstadsregionens östra tillväxtkorridor. De riksomfattande målen för markanvändningen, landskapsplanläggningen, Generalplan för Sibbo 2025 och kommunens tillväxtstrategi är utgångspunkter för delgeneralplaneringen. I enlighet med den tillväxtstrategi som godkändes i samband med generalplanen kommer kommunen att målmedvetet utveckla tätortsområdena. I Generalplan för Sibbo 2025 (godkänd av fullmäktige och lagkraftvunnen ) har tätorten Söderkulla definierats som ett centrumområde, ett område för tätortsfunktioner och längs Borgåleden som ett område för arbetsplatser. I Helsingfors-Borgå ramplan, vilken utarbetades som ett samarbete mellan landskapsförbunden, NTMcentralen samt Helsingfors, Vanda, Sibbo och Borgå år 2009, identifierades Söderkulla som särskilt attraktivt med hänsyn till en förtätning av samhällsstrukturen, till och med som en möjlighet att skapa en ny stadshelhet. Då startade även beredningen av en gemensam generalplan för Östersundomkommunerna. I samband med den planeras en förlängning av östmetron från Mellungsbacka till Majvik. Sibbo kommun medverkar i regionsamarbetet för markanvändning, boende och trafik (MAL), inom ramen för vilket trafiksystemplanen för Helsingforsregionen (HLJ) och en gemensam markanvändningsplan (MASU) utarbetas. Att Sibbo anslöt sig i början av 2012 till samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) kan också betraktas som en del av det regionala MAL-samarbetet. Den regionala planeringen har fortsatt i dessa samarbetsgrupper i enlighet med principerna i Helsingfors-Borgå ramplan. 129

15 6.3 KAAVATILANNE MAAKUNTAKAAVA Kaava-alueella on voimassa useita maakuntakaavoja. Sipoonjoen itäpuolella on voimassa Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaava, jonka mukaisesti alue on keskustatoimintojen aluetta, taajamatoimintojen aluetta ja tiivistettävää aluetta. Sibbesborgin keskustasta on osoitettu liikenteen yhteystarve Porvoon suuntaan. Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavaa hyväksyttäessä kumottiin sen alta merkintöjä, kuten HELI -radan varaus ja suppeammat taajamatoimintojen alueet. Päättäessään Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavasta maakuntavaltuusto jätti hyväksymättä Östersundomin taajamatoimintojen alueen Sipoonjokeen asti. Näin ollen kaava-alueella Sipoonjoen länsipuolella on voimassa tällä hetkellä Itä-Uudenmaan maakuntakaava (vahvistettu ympäristöministeriössä , saanut lainvoiman KHO:n päätöksellä ), jonka mukaan alue on taajamatoimintojen laajenemisaluetta (A/r), maa- ja metsätalousaluetta, jolla on erityistä ulkoilunohjaamistarvetta (MU) sekä maa- ja metsätalousaluetta, jolla on erityisiä ympäristöarvoja (MY). Kaava-alueen länsirajalle on osoitettu pohjois-etelä -suuntainen viheryhteystarve. Sipoonlahti on merkitty kulttuuriympäristön tai maiseman vaalimisen kannalta tärkeäksi alueeksi, joka on valtakunnallisesti merkittävä. Alueen yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa on otettava huomioon kulttuuriympäristön ominaispiirteiden vaaliminen, maisema-alueen kokonaisuus ja identiteetti. Alueen käytöllä on turvattava merkittävien maisema- ja kulttuuriarvojen säilyminen. Sipoonjoen valumaalue, Hangelby sekä Möträsketin ympäristö on osoitettu pohjavesialueeksi. Maakuntakaava Östersundomin ja Etelä-Sipoon itämetroon tukeutuvan uuden yhdyskuntarakenteen osalta laaditaan rinnan Östersundomin yleiskaavan kanssa. Vahvistamatta jätetty, kuntien yhteistä yleiskaavaa laajempi vyöhyke on määritelty 6.3 PLANERINGSSITU- ATION LANDSKAPSPLAN Flera landskapsplaner är i kraft i planområdet. På östra sidan av Sibbo å gäller etapplandskapsplan 2 för Nyland, som anger att området är ett område för centrumfunktioner, ett område för tätortsfunktioner och ett område som ska förtätas. Från centrum av Sibbesborg har ett förbindelsebehov för trafiken i riktning mot Borgå anvisats. När etapplandskapsplan 2 för Nyland godkändes hävdes ett antal beteckningar, såsom reserveringen för HE- LI-banan och snävare områden för tätortsfunktioner. Vid beslutet om att godkänna etapplandskapsplan 2 för Nyland uteslöt landskapsfullmäktige området för tätortsfunktioner i Östersundom ända fram till Sibbo å. Därmed är följande planer för närvarande i kraft på västra sidan av Sibbo å: Östra Nylands landskapsplan (fastställd av miljöministeriet , lagkraftvunnen enligt HFD:s beslut ), enligt vilken området består av ett utvidgningsområde för tätortsfunktioner (A/r), skogs- och jordbruksområde med särskilda behov av att styra friluftslivet (MU) samt jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY). Ett behov av grönförbindelse i nordligsydlig riktning har anvisats till planområdets västra gräns. Sibboviken har markerats som ett område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvärden, riksintresse. Vid den mer detaljerade planeringen av området ska man ta fasta på värnandet av särdragen i kulturmiljön samt landskapsområdets integritet och identitet. Bevarandet av betydande landskaps- och kulturvärden ska tryggas genom områdesanvändningen. Sibbo ås tillrinningsområde, Hangelby samt omgivningarna kring Mörträsket ha anvisats som grundvattenområde. När det gäller den nya samhällsstrukturen som stöder sig på östmetron i Östersundom och Södra Sibbo utarbetas landskapsplanen parallellt med generalplanen för Östersundom. Den zon som nu föll utanför 130

16 Kuva 48 a. Ote Uudenmaan Maakuntakaavojen epävirallisesta yhdistelmästä. Bild 48 a. Utdrag ur landskapsplanernas inofficiella sammanställning. Kuva 48 b. Ote Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavasta. Bild 48 b. Utdrag ur etapplandskapsplan 2 för Nyland. Lähde: maakuntakaavat/index.html Källa: maakuntakaavat/index.html Lähde: maakuntakaavat/index.html Källa: maakuntakaavat/index.html 131

17 yhdeksi metropolimaakunnan tärkeimmistä uusista kasvualueista. Maakuntakaavassa ratkaistaan merkittävän kasvuvyöhykkeen kytkeytyminen maakunnan aluerakenteeseen. Maakuntakaavan jatkovalmistelu etenee toisen vaihemaakuntakaavan nähtävillä olleen ehdotuksen pohjalta. Maakuntakaavan mukaan raideliikenteen toteuttamisesta tulee olla sitova päätös, ennen kun merkittäviä taajama-alueita voidaan toteuttaa siihen tukeutuen. Sitova päätös tarkoittaa toteuttajan rahoituspäätöstä. Lisäksi käynnissä on Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavan valmistelu. Siinä määritellään yhteiset kehittämislinjat elinkeinojen ja innovaatiotoiminnan, logistiikan, tuulivoiman, viherrakenteen ja kulttuuriympäristöjen osalta SIPOON YLEISKAAVA 2025 Sibbesborgin osayleiskaavoitus on yksi keskeisistä Sipoon kasvustrategian toteuttamiseen tähtäävistä suunnitteluhankkeista. Sipoon yleiskaavan 2025:n mukaisesti Söderkullan alueesta muodostuu yksi kunnan taajamakeskuksista Nikkilän, Talman ja Majvikin ohella. Sipoon valtuuston hyväksymä Sipoon yleiskaavan 2025 on tullut lainvoimaiseksi Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksellä Helsingin hallintooikeus kumosi valtuuston päätöksen siltä osin, kun se koskee Hitån- Ormträskin ja Majvikin alueille osoitettuja taajamatoimintojen alueita. Näiden alueiden osalta on nyt voimassa vain Itä-Uudenmaan maakuntakaava, sillä Söderkullan osayleiskaava 2015 on kumottu. Sipoon yleiskaava 2025:n mukaisesti Söderkullan alueesta on tavoitteena muodostaa raideliikenneyhteyteen tukeutuva taajamakeskus. Keskustatoimintojen alue (C), työpaikka-alueet (TP) ja taajama-alueet (A) kattavat suurimman osan Sibbesborgin osayleiskaavan alueesta. Osayleiskaava-alueella sijaitsee kaksi tärkeää tai vedenhankintaan soveltuvaa pohjavesialuetta. Näille alueille ei saa osoittaa pohja-/pintaveden laatua vaarantavia toimintoja. Lisäksi suunnittelualueella sijaitfastställelsen, och som omfattar ett större område än kommunernas gemensamma generalplan, har definierats som ett av de viktigaste tillväxtområdena i metropollandskapet. I landskapsplanen avgörs hur denna betydande tillväxtzon ska kopplas till regionstrukturen i landskapet. Den fortsatta beredningen av landskapsplanen fortskrider med utgångspunkt i det framlagda förslaget till etapplandskapsplan 2. Enligt landskapsplanen bör ett bindande beslut om genomförandet av spårtrafiken tas innan betydande tätortsområden kan byggas med stöd av spårtrafiken. Med bindande beslut avses ett finansieringsbeslut av den som genomför spårtrafiken. Därtill pågår beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland. Här definieras gemensamma utvecklingslinjer för näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 Delgeneralplaneringen av Sibbesborg är en av de viktigaste planerna när det gäller att verkställa kommunens tillväxtstrategi. I enlighet med Generalplan för Sibbo 2025 ska Söderkullaområdet utvecklas till ett av kommunens tätortscentrum vid sidan av Nickby, Tallmo och Majvik. Generalplan för Sibbo 2025 godkändes av fullmäktige i Sibbo och vann laga kraft i och med Högsta förvaltningsdomstolens beslut Helsingfors förvaltningsdomstol hävde fullmäktiges beslut till den del det berör områden för tätortsfunktioner som anvisats till Hitå-Ormträsk och Majvik. I dessa områden gäller nu bara Östra Nylands landskapsplan, eftersom delgeneralplanen för Söderkulla 2015 har upphävts. I enlighet med Generalplan för Sibbo 2025 är målet att utveckla Söderkulla med omgivningar till ett tätortscentrum som stödjer sig på spårtrafik. Området för centrumfunktioner (C), arbetsplats-områdena (TP) och de områden som ska 132

18 detaljplaneras täcker största delen av delgeneralplaneområdet Sibbesborg. I delgeneralplaneområdet ligger två grundvattenområden som antingen är viktiga vattentäktsområden eller områden som skulle lämpa sig för vattentäkt. I dessa områden får inga verksamheter som äventyrar kvaliteten på ytvattnet eller grundvattnet anvisas. I planeringsområdet finns därtill flera fornminnesobjekt (sm). Om åtgärder och planer som gäller dessa objekt ska man förhandla med Museiverket. Sibboviken jämte stränderna har anvisats som ett landskapsmässigt värdefullt område (ma) DELGENERALPLAN FÖR SÖDERKULLA 2015 Fullmäktige godkände hävningen av Delgeneralplan för Söderkulla 2015 på sitt sammanträde Hävningen gällde områdena i Hitå- Ormträsk och Majvik som enligt Helsingfors förvaltningsdomstols och Högsta förvaltningsdomstolens Kuva 49. Sipoon yleiskaava Bild 49. Generalplan för Sibbo

19 see useita muinaismuistokohteita (sm). Kohteita koskevista toimenpiteistä ja suunnitelmista tulee neuvotella Museoviraston kanssa. Sipoonlahti rantoineen on osoitettu maisemallisesti arvokkaaksi alueeksi (ma) SÖDERKULLAN OSAY- LEISKAAVA 2015 Valtuusto hyväksyi kokouksessaan Söderkullan osayleiskaavan 2015 kumoamisen. Kumoaminen koski Hitån- Ormträskin ja Majvikin alueita, jotka jätettiin vahvistamatta Helsingin hallintooikeuden ja Korkeimman hallintooikeuden päätösten mukaisesti koko kunnan kattavasta yleiskaavasta, Sipoon yleiskaava 2025:sta. Söderkullan osayleiskaava 2015:n kumoaminen oli tarpeen, koska kaava oli tavoitteiltaan vanhentunut. Söderkullan osayleiskaavatyön yhteydessä laaditut selvitykset ovat silti osittain käyttökelpoista taustatietoa Sibbesborgin osayleiskaavan ratkaisuille ASEMAKAAVAT Söderkullan keskusta ja osa reuna-alueista sekä osa Eriksnäsin alueesta on asemakaavoitettu. Osayleiskaavan suunnittelualueella ovat voimassa Söderkullan keskustan, Eriksnäsin, Hansaksen, Pähkinälehdon, Taasjärven asemakaavat sekä Arlan tehdas-alueen asemakaava ja Söderkullan työpaikka-alueen asemakaava. Sibbesborgin osayleiskaava-alueella ovat voimassa seuraavat asemakaavat: vahvistettu Eriksnäs I asemakaava. Eriksnäs I -asemakaavan alue on rakentunut vuodesta 2003 lähtien ja asukkaita Eriksnäs I -alueella on tällä hetkellä noin 530. Söderkullan asemakaava (osittain) Hansaksen asemakaavat (S 12, 13, 16) Massbyn asemakaava (M1) Taasjärven asemakaavat I-III (T1-5) Pähkinälehdon asemakaava (T3) Tarapottenin asemakaavat (K 1-7) Lääkäriliiton tontin asemakaava, Söderkulla 5 (K4) Karjuhaka (S 9 ja 18) Sibbesborgin osayleiskaava-alueella on vireillä seuraavat asemakaavahankkeet: Eriksnäs II (E2) Pähkinälehdon laajennus (T7) Söderkullan K-Market (S17a) Söderkullan keskusta (S 17b) Hiekkamäentie (K SB) Massbyn ratsastuskeskuksen asemakaavanmuutos (M2) Kalliomäki (T8) Sibbesborgin osayleiskaava-alueelta on kumottu asemakaava Söderkullan kortteleiden osalta. Valtuusto hyväksyi kokouksessaan asemakaavan kumoamisen, joka koskee Sipoon kunnanvaltuuston hyväksymän rakennuskaavan korttelialueita sekä niihin liittyviä tie-, liikenne-, virkistys- ja erityisalueita. Kaavan kumoaminen katsottiin tarpeelliseksi, koska alueen kaava oli kumottavan alueen osalta vanhentunut, eikä sitä voitu näin ollen toteuttaa RAKENNUSKIELTO JA TOI- MENPIDERAJOITUS Suunnittelualueelle on asetettu kunnanhallituksen (KH 10) tekemällä päätöksellä maankäyttöja rakennuslain 38 :n mukainen rakennuskielto ja 128 :n mukainen toimenpiderajoitus saakka osayleiskaavan laatimista varten. Rakennuskielto ja toimenpiderajoitus päättyvät kuitenkin kyseisen osayleiskaavan saatua lainvoiman. Samoin rakennuskielto ja toimenpiderajoitus jatkuvat asetetun määräpäivän yli, mikäli kaavan valituskäsittely on kesken, ja päättyvät näin vasta kaavan lainvoimais- 134

20 beslut lät bli att fastställas av den generalplan som omfattar hela kommunen, Generalplan för Sibbo Det var nödvändigt att häva Delgeneralplan för Söderkulla 2015 eftersom de mål som hade ställts upp i planen inte längre var aktuella. De utredningar som gjordes i anslutning till detta delgeneralplanearbete ger emellertid nyttig bakgrundsinformation för lösningarna i Sibbesborgs delgeneralplan DETALJPLANER Söderkulla centrum och en del av randområdena samt en del av Eriksnäs har detaljplanerats. I det aktuella delgeneralplaneområdet gäller detaljplanerna för Söderkulla centrum, Eriksnäs, Hansas och Hassellunden, detaljplanerna för Tasträsk samt detaljplanen för Arlas fabriksområde och detaljplanen för Söderkulla arbetsplatsområde. I Sibbesborgs delgeneralplaneområde gäller följande detaljplaner: Eriksnäs I, fastställd Detaljplaneområdet har byggts upp sedan år 2003 och har för närvarande ca 530 invånare. Söderkulla (delvis) Hansas (S 12, 13, 16) Massby (M1) Tasträsk I-III (T1-5) Hassellunden (T3) Tarapotten (K 1-7) Läkarförbundets tomt, Söderkulla 5 (K 4) Galthagen (S 9, 18) I Sibbesborgs delgeneralplaneområde pågår följande detaljplaneprojekt: Eriksnäs II (E 2) Utvidgning av Hassellunden (T 7) Söderkulla K-Market (S 17a) Söderkulla centrum (S 17b) Sandbackavägen (K SB) Massby ridcentrum, ändring av detaljplan (M2) Stenkulla (T8) I Sibbesborgs delgeneralplaneområde har Söderkulla detaljplan hävts till den del som gäller kvarteren Fullmäktige godkände hävningen av kvarteren med relaterade väg-, trafik-, rekreationsoch specialområden i den byggnadsplan som Sibbo kommunfullmäktige hade godkänt Att häva planen ansågs nödvändigt eftersom den var föråldrad i de delar som hävningen gällde och därför ogenomförbar BYGGFÖRBUD OCH ÅT- GÄRDSBEGRÄNSNING Ett byggförbud i enlighet med 38 och en åtgärdsbegränsning i enlighet med 128 i markanvändnings- och bygglagen har utfärdats (kommunstyrelsen , 10) fram till för utarbetandet av delgeneralplanen. Byggnadsförbud och åtgärdsbegränsningar upphör dock att gälla när den aktuella delgeneralplanen har vunnit laga kraft. På samma sätt fortsätter byggnadsförbud och åtgärdsbegränsningar att gälla över nämnda sista giltighetsdag om besvärsbehandlingen fortfarande pågår, och i sådana fall upphör förbuden och begränsningarna att gälla först när planen vunnit laga kraft. Området som är belagt med byggnadsförbund utvidgades på beslut av kommunstyrelsen ( , 303) i samband med utvidgningen av planområdet. Byggnadsförbud gäller inte byggande eller renovering av en ekonomibyggnad som hör till en befintlig bostad eller en jordbruksfastighet, då byggnads- eller renoveringsarbetena är förenliga med byggnadsordningen, och inte heller reparation av befintlig bostadsbyggnad eller utbyggnad enligt byggnadsordningen. Likaså gäller byggförbudet inte uppförande av en sidobyggnad som är förenlig med byggnadsordningen, ersättande av befintligt egnahemshus med nytt egnahemshus eller ersättande av befintlig fritidsbostad med ny fritidsbostad. 135

21 Kuva 50. Rakennuskiellot ja toimenpiderajoitukset. Bild 50. Byggförbudd och åtgärdsberänsingar. tuttua. Rakennuskieltoaluetta on laajennettu kaava-alueen laajentamisen yhteydessä kunnanhallituksen päätöksellä (KH 303). Rakennuskielto ei koske rakennusjärjestyksen mukaista, olemassa olevaan asuntoon tai asuttuun maatilaan kuuluvan talousrakennuksen rakentamista tai korjaamista, eikä olemassa olevan asuinrakennuksen korjaamista tai rakennusjärjestyksen mukaista laajentamista. Samoin rakennuskielto ei koske rakennusjärjestyksen mukaisen sivuasunnon rakentamista, olemassa olevan omakotitalon korvaamista uudella omakotitalolla tai olemassa olevan loma-asunnon korvaamista uudella loma-asunnolla. Maisemaa muuttavaa maanrakennustyötä: kaivamis-, louhimis-, tasoittamis- tai täyttämistyötä, tai muita näihin verrattavaa toimenpidettä ei saa suorittaa ilman maisematyölupaa. Puun kaato edellyttää maisemaluvan saamista, jos kyseessä on yli 3 ha:n suuruinen avohakkuu tai hakkuu luonnollista uusiutumista varten, tai hakkuu alueella, joka on merkitty vahvistetussa maakunta- tai yleiskaavassa suojelumerkinnällä (S, SL, s, sl). Rakennuskiellosta huolimatta voimassa olevien poikkeamislupien perusteella voidaan myöntää rakennuslupa, mikäli luvan myöntämisen edellytykset eivät ole muuttuneet SOPIMUKSET HANKEYHTEISTYÖSOPIMUKSET Sibbesborgin osayleiskaavan alueella on voimassa kaksi sopimusta maankäytön hankeyhteistyön käynnistämisestä yksityisen maanomistajan kanssa. Sopimukset on tehty Ulla Hultinin kuolinpesän sekä Joensuun Tila Oy:n kanssa. Sopimuksilla on alustavasti sovittu alueen kaavoituksesta ja kaavoituksen aiheuttamien kustannusten korvaamisesta. Varsinaiset maankäyttösopimukset tehdään kun alueen asemakaava on ehdotusvaiheessa. Sibbesborgin osayleiskaava-alue rajautuu Eriksnäsin osayleiskaavaalueeseen, jonka alueella kunnalla on voimassa sopimus maankäytön hankeyhteistyön käynnistämisestä 136

22 ja osayleiskaavan laatimisesta Eriksnäsin tilan omistajien kanssa. KAAVOITUKSEN KÄYNNISTYS- SOPIMUKSET Joensuun Tila Oy:llä on voimassa sopimus asemakaavoituksen käynnistämisestä osalle hankeyhteistyöaluetta. Valtuusto on päätöksellään hyväksynyt asemakaavan. Kaava tuli voimaan Hjalmar Richard Ullbergin kuolinpesän kanssa on voimassa sopimus asemakaavoituksen käynnistämisestä noin 12 hehtaarin alueelle Söderkullan keskustan eteläpuolella. Alueen kaavoitus ei ole vielä alkanut. Sibbesborgin kaava-alue rajautuu Eriksnäsin alueeseen, jolla on maanomistajien kanssa voimassa sopimus alueen osayleiskaavoituksesta. Kaava on ehdotusvaiheessa. Jordbyggnadsarbete som förändrar landskapet: grävnings-, sprängnings-, utjämnings- eller fyllnadsarbete, eller därmed jämförbar åtgärd får inte utföras utan tillstånd för miljöåtgärd. Trädfällning förutsätter tillstånd för miljöåtgärd om det handlar om kalhuggning eller avverkning för naturlig förnyelse av mer än 3 ha, eller avverkning i ett område som i en fastställd landskapsplan eller generalplan har angivits med skyddsbeteckning (S, SL, s, sl). Trots byggförbudet kan bygglov beviljas med utgångspunkt i gällande undantagslov, om förutsättningarna för beviljande av lovet inte har ändrats AVTAL PROJEKTSAMARBETSAVTAL I Sibbesborgs delgeneralplaneområde gäller två avtal med en enskild markägare om att starta projektsam-arbete kring markanvändningen. Avtalen har ingåtts med Ulla Hultins dödsbo och Joensuun Tila Oy. I avtalen har man avtalat preliminärt om planläggningen av området och om ersättandet av planläggningens kost-nader. De egentliga markanvändningsavtalen gör upp när detaljplanen har nått förslagsskedet. Sibbesborgs delgeneralplaneområde gränsar till Eriksnäs delgeneralplaneområde, där kommunen har ett gällande avtal med ägarna av Eriksnäs gård om att starta ett projektsamarbete kring markanvändningen och utarbeta en delgeneralplan. AVTALEN OM PLANLÄGGN- INGSSTART Kommunen och Joensuun Tila Oy har ett gällande a vtal om att starta detaljplanering i en del av projektsamarbetsområdet. Fullmäktige godkände detaljplanen på sitt sammanträde Planen trädde i kraft Med Hjalmar Richard Ullbergs dödsbo har Sibbo kommun ett gällande avtal om att starta detaljplanering av ett ca 12 hektar stort område söder om Söderkulla centrum. Detaljplaneringen av området har inte startat ännu. Sibbesborgs planområde gränsar till Eriksnäs, där kommunen och markägarna har ett gällande avtal om delgeneralplaneringen. Planen är i förslagsskedet. 137

23 6.4 ALUETTA KOSKE- VAT MUUT SUUN- NITELMAT JA SELVI- TYKSET SUUNNITELMA HELSINKI-PORVOO KEHYS- Helsinki Porvoo kehyssuunnitelmatyössä etsittiin tämän seudun yhteistä maankäytön tahtotilaa aina vuoteen 2050 asti. Työ saatiin päätökseen vuonna Suunnitelman on tarkoitus ohjata kaavoitusta ja liikennejärjestelmäsuunnittelua, ja sitä onkin hyödynnetty 2. vaihemaakuntakaavoituksen liikenneratkaisujen yhtenä lähtökohtana. Suunnitelma perustuu olettamukseen, että Helsingin ja Porvoon välinen alue vastaanottaa tulevina vuosikymmeninä yhden viidesosan metropolialueen väestönkasvusta, eli noin uutta asukasta sijoittuisi asumaan tälle rannikkovyöhykkeelle. Vahvojen keskusten merkitystä seudun kehittymiselle pidettiin kehyssuunnitelmatyössä tärkeänä, joten työssä etsittiin erityisen houkuttelevia elinympäristöjä. Tärkeimmiksi keskuksiksi valikoituivat Helsingin Östersundom ja Sipoon Söderkulla sekä Porvoon Kuninkaanportti. Näiden lähtökohtien pohjalta laadittiin kolme rakennemallia, joista kahdessa Sipoonlahden ympäristö (eli likimain myöhemmin määritelty Sibbesborgin kilpailualue) on määritelty voimakkaan keskustamaisen kasvun alueeksi. Kuvassa 51 on esitetty toinen näistä rakennemalleista. Malleihin peilattiin erilaisia raideliikenteeseen tukeutuvia liikennejärjestelmävaihtoehtoja. A- lueen hyvän saavutettavuuden varmistaminen oli yksi kehyssuunnitelman kulmakiviä. Etelä-Sipooseen ulottuviksi vaihtoehdoiksi todettiin parhaimpina metro, pikaraitiotie tai kaupunkijuna. 6.4 ÖVRIGA PLANER OCH UTREDNINGAR SOM GÄLLER OMRÅ- DET HELSINGFORS-BORGÅ RAM- PLAN I ramplanen Helsingfors-Borgå strävade man efter att ta fram en för regionen gemensam målbild för markanvändningen fram till år Arbetet slutfördes år Ramplanen syftar till att styra planläggningen och planeringen av trafiksystemet och har utgjort en av pelarna för trafiklösningarna i etapplandskapsplan 2. Planen grundar sig på antagandet att området mellan Helsingfors och Borgå under de kommande årtiondena tar emot en femtedel av befolkningstillväxten i metropolområdet, dvs. ca nya invånare skulle flytta till denna kustzon. I arbetet med ramplanen betraktades starka centrum som viktiga för utvecklingen av regionen, och därför strävade man i arbetet med ramplanen efter att kartlägga särskilt attraktiva livsmiljöer. Som viktigaste centrum utkristalliserades Östersundom i Helsingfors och Söderkulla i Sibbo samt Kungsporten i Borgå. På basis av dessa utgångspunkter sammanställdes tre strukturmodeller. I två av dessa har omgivningen kring Sibboviken (dvs. nästan samma område som det senare fastställda tävlingsområdet Sibbesborg) som ett område där centrumtillväxten är som kraftigast. Bild 51 illustrerar den ena av dessa strukturmodeller. Modellerna återspeglade alternativa trafiksystem som baserar sig på spårtrafik. Att säkerställa att området är lättillgängligt var en av hörnstenarna i ramplanen. Metro, snabbspårväg eller stadståg konstaterades vara de bästa alternativen för Södra Sibbo. 138

24 Kuva 51. Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma, Bild 51. Helsingfors-Borgå ramplan, 2009.

25 Kuva 52.Sibbesborgin kestävän yhdyskunnan suunnittelukilpailu, ehdotus Playscape Bild 52. Planeringstävlingen om ett hållbart samhälle i Sibbesborg, förslag Playscape ETELÄ-SIPOON LIIKENNE- VISIO Keväällä 2011 laaditussa Etelä- Sipoon liikennevisiossa on tutkittu, miten alueen joukkoliikennejärjestelmä voidaan rakentaa rinnan asuin- ja työpaikka-alueiden kanssa. Sipoo suuntautuu liikenteellisesti sekä työssäkäynnin että asioinnin osalta voimakkaasti Helsinkiin ja muualle pääkaupunkiseudulle. Suurin osa Sipoon liikenteestä on ulkoista eli kunnan rajan ylittävää. Maankäytön voimakas lisääntyminen ja vahvat pääkaupunkiseudulle suuntautuvat liikennevirrat edellyttävät joukkoliikennejärjestelmän voimakasta kehittämistä. Etelä-Sipoon liikennevisiossa (2011) on hahmoteltu erilaisia mahdollisuuksia järjestää etenkin pääkaupunkiseudulle suuntautuva joukkoliikenne Etelä-Sipoon kasvaessa tulevaisuudessa. Ideana on joukkoliikenteen tukeutuminen Porvoonväylällä kulkevaan bussiliikenteeseen alueen kehittämisen alkuvaiheessa. Eteläosien saavuttaessa riittävän väestöpohjan alue tukeutuisi metroon, joka Östersundomista Söderkullaan asti ulottuvana toimisi joukkoliikenteen runkoyhteytenä. Myös taajamajunayhteys Helsingin ja Porvoon välille nähtiin mahdollisena ratkaisuna metron ohella SIBBESBORGIN KESTÄVÄN YHDYSKUNNAN SUUNNITTELUKIL- PAILU Sipoon kunta järjesti vuoden 2011 aikana kansainvälisen kestävän yhdyskunnan suunnittelukilpailun. Kilpailun tavoitteena oli tuottaa kokonaissuunnitelma jopa asukkaan uudeksi kaupungiksi ja tarkempi kestävän yhdyskunnan suunnitelma Söderkullan ja Sipoonlahden ympäristöön. Kilpailualue käsitti myös Eriksnäsin osayleiskaava-alueen. Kilpailu järjestettiin laajassa yhteistyössä kunnan ja useiden toimijoiden kesken. Suunnittelukilpailun kaikissa vaiheissa panostettiin erityisesti vuorovaikutukseen asukkaiden ja päättäjien kanssa. Sibbesborgin kestävän yhdyskunnan suunnittelukilpailussa palkitut ehdotukset sekä näiden 140

26 6.4.2 TRAFIKVISION FÖR SÖDRA SIBBO I en trafikvision för Södra Sibbo som utarbetades våren 2011 undersökte man hur kollektivtrafiken kan byggas upp jämsides med bostads- och arbetsplatsområdena. På grund av arbetsplatserna och ärenden att uträtta är trafiken till och från Sibbo kraftigt koncentrerad till Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen. Största delen av Sibbotrafiken är extern, dvs. den överskrider kommungränsen. Den betydande ökningen i markanvändningen och de stora trafikströmmarna mot huvudstadsregionen förutsätter en kraftig utveckling av kollektivtrafiksystemet. I trafikvisionen för Södra Sibbo (2011) skisserar man upp olika möjligheter att anordna kollektivtrafiken i synnerhet till huvudstadsregionen allteftersom Södra Sibbo växer i framtiden. Tanken är att kollektivtrafiken i de tidigaste utvecklingsfaserna stödjer sig på busstrafiken längs Borgåleden. När ett tillräckligt befolkningsunderlag har uppnåtts i de södra delarna skulle området stödja sig på metron, som från Östersundom ända till Söderkulla skulle fungera som en stomförbindelse för kollektivtrafiken. Även ett regionaltåg mellan Helsingfors och Borgå sågs som en möjlig lösning vid sidan av metron PLANERINGSTÄVLINGEN OM ETT HÅLLBART SAMHÄLLE I SIB- BESBORG Sibbo kommun anordnade år 2011 en internationell tävling kring planeringen av ett hållbart samhälle. Tävlingen syftade till att ta fram en övergripande plan för en ny stad med upp till invånare och en mer exakt plan för ett hållbart samhälle för omgivningarna i Söderkulla och Sibboviken. Tävlingsområdet omfattade även Eriksnäs delgeneralplaneområde. Tävlingen anordnades som ett brett samarbete mellan kommunen och flera aktörer. Stora satsningar gjordes på växelverkan mellan invånarna och beslutsfattarna under alla skeden av planeringstävlingen. De tävlingsbidrag som belönades i planeringstävlingen om ett hållbart samhälle i Sibbesborg och den utvecklingsbild som sammanställts utifrån bidragen är utgångspunkten för planeringen av Eriksnäs och för utarbetandet av delgeneralplanen för Sibbesborg. Resultaten från tävlingen tillämpas även på Eriksnäs UTVECKLINGSBILDEN FÖR DELGENERALPLANEN FÖR SIBBES- BORG Utvecklingsbilden som ingår i delgeneralplanen för Sibbesborg gäller det område som omfattades av plane- ringstävlingen om ett hållbart samhälle i Sibbesborg som hölls år Målåret för utvecklingsbilden är år 2065, varvid samhällsstrukturen och kollektivtrafiksystemen i huvudsak kan vara genomförda. Vad gäller planeringen av markanvändningen är målet dels att svara på huvudstadsregionens behov av tillväxt och dels att styra mot ett målinriktat och hållbart sätt för samhällsstrukturen att växa. Utvecklingsbilden bygger på antagandet att Södra Sibbo år 2065 kan ha invånare och ca arbetstillfällen i närheten av metrostationerna. I utvecklingsbilden har man även identifierat de särskilda lokala styrkorna och möjligheterna som utvecklingen av området bör stödja sig på. Utvecklingsbilden illustrerar de principer och mål som man strävar efter att iaktta i arbetet med att ta fram lösningar för delgeneralplanen och de mer detaljerade planeringsfaserna samt vid genomförandet av planerna. På det här sättet styr utvecklingsbilden delgeneralplaneringen, detaljplaneringen och planeringen på projektnivå. Hur det hållbara samhället växer fram kan man följa upp med hjälp av en uppsättning hållbarhetskriterier som tagits fram specifikt för Sibbesborg. Genom de planeringslösningar och principerna som lagts fram i utvecklingsbilden styrs utvecklingen av området mot ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbar samhällsmodell. Till de viktigaste lösningarna räknas att skapa en tät, effektiv och klart avgränsad stadsstruktur där det är trevligt att bo, arbeta och vila, men där man inte slösar med naturresurser eller 141