T4 Taasjärvi II:n rakenamisapaohje T4 Byggnadsanvisningar för Tasräsk II 24.8.20
Taasjärvi II:n rakenamisapaohje Byggnadsanvisningar för Tasräsk II. Yleisä. Perusiedo Nämä rakennusapaohjee ohjaava Taasjärvi II:n asemakaava-alueen kor eleiden 550-563 suunni elua ja rakenamisa Eelä-Sipoossa. Rakennusapaohjee koosuva kirjallisisa yleisohjeisa ja kor elikohaisisa ohjeisa, sekä sisällyslue elon mukaisisa liiepiirusuksisa, joissa on esie y mm. mallirakaisuja. Rakennusapaohjee on laa nu kaavoi aja Jarkko Lyy nen. Uudisrakenaminen sijoi uu kor eliryhmiin A, B, C, D, E, F ja G, joka muodosuva yhdesä ai useammasa korelisa. Tasbyn lan korjaus- ja äydennysrakenamisesa anneaan ohjee. Tämä rakennusapaohje lii yy 9.5.20 päivä yyn asemakaavakar aan (:000). Taasjärvi II:n alue lii yy lounaissivulaan Länsi-Taasjärven asemakaava-alueeseen jakaen samanyyppisä rakenne ua ympärisöä. Mm. äsä syysä ämän rakennusapaohjeen lähökohana on pide y Länsi- Taasjärven alueen rakenamisapaohje a (Arkkieh oimiso Leho Pelonen Valkama Oy) Alueella maaso nousee melko voimakkaas Tasräskin n. +20 m ja Grundräskin n.+23 merisä aina +38 m as alueen länsi puolella, jossa on myös jyrkin rinne. Maaperä on kallioa ja moreenia, Tasräske n ranavyöhykkeellä on savea. Alueella on myös avokallioia. Tasbyn lanläheisyydessä ja Tasräske n pohjoisrannalla on myös joiakin suuria siirolohkareia. Kasvillisuus on karuilla kallioalueilla suurela osin kiukasvuisa mänyä, joiakin suurempiakin mänyjä on alueella. Tasräskin rannoilla on paikoiellen soisunu a maasoa, jonka unumassa on myös ervaleppiä. Grundräske n rannoilla on havupuuvalaisa lehomaisa kangasmesää. Grundräske n ympärisö kokonaisuudessaan on ekologises merki ävä aluekokonaisuus. Kaava-alueen kaakkoisja pohjoisosassa on puroja joka on säilye y pinavesien luonaisina valumarei einä. Tasbyn lan eeläpuoleinen pieni lampi koseikkoineen on myös säilye y hulevesien hallinaan luonaisena viivyysalaana. Koko kaava-alueen koko on n. 20 ha. Alueelle muodosuu 5 uu a rakennuspaikkaa omako aloille ja n. 5 rivialoille. Asukkaiden lukumääräksi arvioidaan 350-400. Asukkaa lienevä rakennusyypisä johuen pääosin nuoria yöikäisiä perheiä. Alueelle ei muodosu uusia yöpaikkoja.. Allmän. Basinformaion Dessa anvisningar om byggsä e sy ar ll a syra planeringen och byggande av kvarer 550 563 i dealjplaneområde Tasräsk II i Södra Sibbo. Byggsä sanvisningarna besår av skri liga allmänna anvisningar och kvarersbesämda anvisning, sam bilageriningar med bl.a. modellösningar i enlighe med innehållsföreckningen. Anvisningarna har uarbeas av planläggare Jarkko Lyy nen. Nybyggande är förlag ll kvarersgrupper (A, B, C, D, E, F och G) som besår av e eller flera kvarer. Separaa anvisningar ges om renoverings- och komple eringsbyggande vid Tasby gård. Dessa anvisningar om byggsä e hänför sig ll dealjplanekaran (: 000) daerad 9.5.20. Tasräsk II ansluer sig i sydväs ll dealjplaneområde för Väsra Tasräsk och forsä er den liknande bebyggda miljön i nämnda område. Bland anna av denna anledning har byggsä sanvisningarna för Väsra Tasräsk (Arkkieh oimiso Leho Pelonen Valkama Oy) ugjor underlag för dessa anvisningar. I planområde s ger errängen rela v kra ig från Tasräskes ca +20 m och Grundräskes ca +23 m upp ll hela +38 m i den väsra sidan av område, där också den branase slu ningen finns. Jordmånen är berg och morän. På srandzonen invid Tasräske är jordmånen lera. I område finns också berghällar. I närheen av Tasby gård och på Tasräskes norra srand finns även några fly block. På de karga bergsområdena besår vegea onen ll sörsa delen av vinvuxna allar. Vissa sörre allar påräffas dock i område. Tasräskes sränder besår sällvis av försumpad erräng med förekoms av klibbal. På sränderna av Grundräske växer barrrädsdominerad, lundarad moskog. Miljön kring Grundräske är på de hela age e ekologisk beydande område. I planområdes sydösra och norra del finns de bäckar som har bevaras som naurliga avrinningsflöden för yva ne. Den lilla gölen och sumpmarken söder om Tasby gård har också bevaras som en naurlig fördröjningsbassäng för haneringen av dagva en. Hela planområde besår av ca 20 ha. I område bildas 5 s. nya byggplaser för egnahemshus och ca 5 s. byggplaser för radhus. De nya invånaranale uppska as ll 350 400 personer. På grund av byggnadsypen förvänas invånarna i huvudsak ugöras av unga familjer där föräldrarna är i arbesför ålder. I område uppkommer inga nya arbesplaser. 2
Kaava-alueen sijain kunnan opaskaralla Sipoon kunnan mi aus- ja kiineisöyksikkö. Planområdes läge på kommunens guidekara Sibbo kommun, Mäning och fas gheer. Kaava-alue ilmakuvassa Planområde på flygfoo 3
.2 Maankäyön mioius kaava-alueella Omako on en keskikoko on n. 000 m2, kor eli- ja on ehokkuudella 0,25 asuinrakennuksen rakennusoikeudeksi ulee n. 250 k-m2. Piharakennuksen rakennusoikeudeksi on määriely lisäksi 40 k-m2..2 Dimensionering av markanvändningen Tomerna för egnahemsnus är i genomsni ca 000 m2. Kvarers- och omexploaeringen 0,25 ger en byggrä på ca 250 vy-m2 för bosadsbyggnaden. Byggrä för gårdsbyggnader på 40 vy-m2 llkommer. Pina-ala Areal ha Pina-ala Areal % Kerrosala k-m² Våningsya vy-m² Tehokuus Exploaering e A- 2,0569 25,0 799 0,35 AP-2 0,603 7,4 000 0,6 AO- 5,5503 67,5 4000 0,25 Kaualueiden mioiuksena on käye y samoja leveyksiä kuin Länsi-Taasjärven alueella, kokoojakau Tasbyn e on 6 m leveä (sisäläen kevyen liikeneen väylän) ja on kadu 2 m. Pihakadun leveys vaihelee 9 m -0 m, ja pp/: ova 8 m - 0 m leveiä..3 Rakennusapaohjeiden arkoius Nämä ohjee ukeva alueen suunni elua ja rakenamisa sien, e ä alueesa ulisi rii ävän yhenäinen kokonaisuus. Rii ävä yhenäisyys kesää rakenamisen myöä synyvää vaihelevuu a, joka aas uo kor eleille omaleimaisuu a ja alueelle visuaalisa rikkau a. Eriyisen ärkeää on ohjaa julkisessa ja puolijulkisessa lassa olevaa rakenamisa, sekä rakennuksia e ä kaujen ja pihojen laauasoa. Rakennukse ja piha ulee sovi aa huolellises maasoon. Tavoi eena on maisemaan sopiva moderni, luonnonläheinen asuinalue. Ohjeilla määriellään osa rakaisuisa, maeriaaleisa, väreisä ja isuuksisa. Ohjee arkenava ja havainnollisava asemakaavamääräyksiä ja oimiva rakennusvalvonnan ukena rakennuslupia myönne äessä. Kor elisuunnielmisa ja rakennusapaohjeisa poikkeaminen on peruselluisa syisä mahdollisa, jos poikkeamisa hakeva voi osoi aa, e ä poikkeama on sopusoinnussa alueen suunniellun ja rakenne avan ympärisön kanssa eikä vaaranna hyvää ja yhenäisä rakennusapaa alueella. Aina sovelamisessa ulee kuienkin varmisaa e ä poikkeava rakaisu ova kokonaisilmeelään vähinään yhä korkeaasoisia ai parempaan kokonaisloppuulokseen johavia. Som dimensionering av gauområdena har samma bredlekar llämpas som i Väsra Tasräsk. Maargaan Tasbyvägen är 6 m bred (inklusive cykel- och gångbanan) och omgaorna är 2 m breda. Bredden på gårdsgaor varierar mellan 9 m och 0 m, på pp/-gaor mellan 8 m och 0 m..3 Syfe med anvisningarna om byggsäe Dessa anvisningar södjer planeringen och byggande av område så a de växer fram ll en sammanhängande helhe. En llräcklig harmonisering håller mo de varia- oner som uppkommer under byggande och som i sin ur ger kvareren en särprägel och berikar område visuell. Särskil vik g är de a syra byggande i de offenliga och semioffenliga rumme, och a uppnå en god kvalie på såväl byggnaderna som gaorna och gårdsplanerna. Byggnaderna skall noggran anpassas ll errängen. Måle är e modern, naurnära bosadsområde som passar in i landskape. I anvisningarna fassälls en del av lösningarna, maerialen, färgerna och planeringarna. Anvisningarna preciserar och illusrerar dealjplanebesämmelserna och fungerar som söd för byggnads llsynen vid beviljande av bygglov. Av mo verade skäl är de möjlig a avvika från kvarersplanerna och byggsä sanvisningarna, om den som ansöker om undanag kan påvisa a avvikelsen är i harmoni med den planerade miljön som ska byggas och ine ävenyrar e bra och enhelig byggsä i område. Vid llämpningar bör man dock all d säkersälla a avvikande lösningar beräffande sin övergripande bild är av mins lika hög kvalie eller a de leder ll e bä re sluresula. 4
Havainnekuva / Illusra on 5
.4 Sisällyslueelo. Yleisä... 2. Perus edo... 2.2 Maankäyön mioius kaava-alueella... 4.3 Rakennusapaohjeiden arkoius... 4.4 Sisällyslue elo...6.5 Lue elo liiepiirusuksisa... 7 2. Yleise koko alue a koskeva määräykse... 8 2. Yleisohjee... 8 2.2 Rakennusen muoo ja sijain on lla... 9 2.3 Rakennusmaeriaali ja väri... 9 3. Kor elialuee... 2 3. A - kor eli 550, 55, 552... 4 3.2 B - kor eli 553, osi ain 554... 6 3.3 C - kor eli 555, osi ain 554... 8 3.4 D - kor eli 556, osi ain 554... 9 3.5 E - kor eli 557 osi ain (Tasbyn la)... 20 3.6 F - kor eli 558, 557 osi ain... 22 3.7 G - kor eli 559... 22 3.8 H - kor eli 560 osi ain, 56 osi ain... 24 3.9 I - kor eli 56 osi ain, 562... 25 4.0 J - kor eli 563... 26 Lii ee 6
.4 Innehållsföreckning. Allmän... 2. Basinforma on... 2.2 Dimensionering av markanvändningen... 4.3 Sy e med anvisningarna om byggsä e... 4.4 Innehållsföreckning... 6.5 Föreckning över bilagda riningar... 7 2. Allmänna besämmelser som gäller hela område... 8 2. Allmänna anvisningar... 8 2.2 Byggnadernas form och läge på omen... 9 2.3 Byggnadsmaerial och färger... 9 3. Kvarersområden... 2 3. A - kvarere 550, 55, 552... 4 3.2 B - kvarere 553, delvis 554... 6 3.3 C - kvarere 555, delvis 554... 8 3.4 D - kvarere 556, delvis 554... 9 3.5 E - kvarere 557 delvis (Tasbyn la)... 20 3.6 F - kvarere 558, 557 delvis... 22 3.7 G - kvarere 559... 22 3.8 H - kvarere 560 delvis, 56 delvis... 24 3.9 I - kvarere 56 delvis, 562... 25 4.0 J - kvarere 563... 26 Bilagor 7
.5 Lueelo liiepiirusuksisa Liie. Yleissuunnielma /000, A2 Liie 2. Väriyhdiselmämalli Liie 3. Kaujulkisivuja /500 Liie 4. Puusäleikköaidan ja auoallin yyppipiirusus Liie 5. Asemakaavakar a A3 Liie 6. Kaavamerkinnä ja määräykse Liie 7. Kadu ja puiso (o eia Länsi-Taasjärven alueen rakenamisapaohjeesa).5 Föreckning över bilagda riningar Bilaga. Allmän plan /000, A2 Bilaga 2. Färgkombina onsmodeller Bilaga 3. Gaufasader /500 Bilaga 4. Typrining för garage och för spjälsake av rä Bilaga 5. Dealjplanekara A3 Bilaga 6. Planbeeckningar och -besämmelser Bilaga 7. Gaor och parker (udrag ur byggsä sanvisningen för Väsra Tasräsk) Näkymä kaava-alueen keskelä pohjoiseen päin. / Vy norru från mi en av planområde. Tasäsk Vanha säilye ävä kivimuuri ja e Tasbyn lalle / Den gamla senmuren som bevaras och vägen ll Tasby gård 8
2. Yleise koko aluea koskeva määräykse - Allmänna besämmelser som gäller hela område 2. Yleisohjee Alueen suunnielussa ja oeuuksessa pyriään sovi amaan rakennukse oisiinsa ja asemakaavan henkeen niin, e ä synyy selkeä ja rauhallinen kokonaisuus. Tällöin pääavoi eena on hyvä yheinen ympärisö. Loppuuloksena ulee olla arvose u, arvonsa säily ävä ja pide y asuinalue. Rakennusen ulisi olla muodolaan ja väriykselään selkeiä ja naapurusoon sopivia. Talomallia vali aessa on syyä eukäeen varmisaa sen soveluvuus on lle rakennusvalvonnasa. Ton lii ymien ja auopaikkojen sijoius, rakennusen ohjeellise sijainni, alousrakennusen ohjeellise paika sekä mahdollise äyö ja ukimuuri ulee sijoi aa asemakaavakaran, /2000 havainnekuvan ja /500 yyppiasemapiirrosen periaa eiden mukaises. Alueen kallioisuus aiheu aa eriyisiä haaseia pihojen isu amiselle. Huolellisella ja amma maisella pihasuunni elulla voidaan daada helppohoioinen ja alueelle sopiva kaunis piha. Paikoiellen oneille jääviä avokallioia ja suuria mänyjä ulee mahdollisuukksien mukaan sääsää, suojella jo rakennusvaiheessa. 2. Allmänna anvisningar Vid planeringen och genomförande av område ska man sräva e er a anpassa byggnaderna ll varandra och ll dealjplanens anda så a de skapas en klar och lugn helhe. De huvudsakliga måle är därmed en bra och enhelig miljö. Sluresulae ska vara e anse och omyck bosadsområde som håller si värde. Avseende form och färg ska byggnaderna vara dis nka hus som smäler bra in i grannskape. Vid vale av husmodell är de anledning a i förväg konrollera med byggnads llsynen a den lämpar sig för omen. Placeringen av omansluningar och bilplaser, rikgivande placering av byggnader och ekonomibyggnader sam evenuella fyllnader och södmurar ska vara förenliga med principerna i dealjplanekaran, illusra onen /2000 och ypsiua onsplanerna /500. Den klippiga errängen medför särskilda umaningar för planeringen av gårdsplanerna. Genom omsorgsfull och professionell gårdsplanering kan man åsadkomma lä skö a gårdsplaner som anpassas ll områdes karakär. Berg i dagen och sora allar som sällvis blir kvar på omerna ska i mån av möjlighe sparas och skyddas redan i byggnadsskede. 9
2.2 Rakennusen muoo ja sijaini onilla Rakennusen sijoi elussa ja muodossa noudaeaan asemakaavaa ja rakennusapaohjeen /2000 havainnekuvaa, jossa on osoie u rakennusmassan sijoius ja kaon lappeiden suuna. Ellei asemakaavassa muua osoiea kuen kor elissa 553, rakennukse on sijoie ava vähinään 4 m päähän naapurion n rajasa, ja vähinään 8 m päähän naapurion lla olevasa ai sille ulevasa rakennuksesa. Tilannekohaisa harkinaa voidaan käy ää yheisyössä rajanaapurien ja rakennusvalvonnan kanssa rakennusen eäisyyksisä, kunhan naapuri esi ävä yheisen suunnielman palourvallisuus- ja muiden määräysen äy ymisesä. Mikäli erillise rakennukse sijaiseva lähempänä kuin 8m eäisyydellä oisisaan ulee palonorjunnan vaa mukse o aa huomioon. Asunnon pääasiallisen oleskelu- lan ikkunan edessä ei kuienkaan saa sijaia oisa rakennusa 8m lähempänä. Rakennusen suunni elussa ja sijoi elussa on oe ava huomioon, e ä ka ojen ja pihojen hulevede ulee kaavamääräyksen mukaises pyrkiä imey ämään on lla. Samoin naapurin on llle ei saa valua missään oloissa pinavesiä. VL-kor elialueisiin rajauuvilla eriyises kallioisilla oneilla voidaan myönää lupa johaa hulevesiä virkisysalueelle. Tällöin rakennuslupavaiheessa pääsuunni elijan ja viranomaisen yheisyöllä varmiseaan, e ei hulevesiä valu viivy ämä ä vesisöihin. Sokkeleiden avoiekorkeus on n. 400 mm, rineessä sokkeli on porrase ava niin e ä sokkelin enimmäiskorkeus on 000 mm. Ryöminä lallisa alapohjaa käye äessä sokkelikorkeus saa olla pääosin korkeinaan 600mm, ja aina korkeinaa 200mm. 2.3 Rakennusmaeriaali ja väri Rakennukse ova joko puuverhoiluja ai rapa uja. Väri määriellään osa-aluekohaises värimalliaulukossa. Hirsialoja ei alueella sallia. Perusväriä käyeään rakennuksien ulkoseinissä pääasiallisena värinä. Tehosevärejä voidaan käy ää ovissa, ikkunoissa ja lisoiuksissa ja muissa rakennusosissa. Voimakkaimpia ehosevärejä ei voida käy ää nurkkalisoissa, ja nurkkalisojen sävyksi suosiellaan pääsäänöises julkisivun pääväriä. Useimmilla kor elialueilla on salliua käy ää myös johonkin pääväriin murre ua valkoisa päävärinä. Kuulovärejä saa käy ää vain piharakeneissa, aidoissa ja kaieissa. Talousrakennukse maalaaan samalla avalla ja samoilla sävyillä kuin päärakennuksekin. Talousrakennuksen pääjulkisivumaeriaali on sama kuin päärakennuksessa. Kaon sävyyn sovieu ummanharmaa ikkuna ova aina salli uja. 2.2 Byggnadernas form och läge på omen Byggnadernas placering och form ska följa dealjplanen och illusra onen /2000 i anvisningen om byggsäe, i vilken byggnadsmassans placering och rikningen på akes långsida har fassälls. Om ine anna anvisas i dealjplanen, som i kvarer 553, skall byggnaderna placeras mins 4m från grannomens gräns, och på mins 8 meers avsånd från befinlig eller kommande byggnad på grannomen. Nämnda avsånd kan prövas från fall ll fall i samarbee mellan grannarna och byggnads llsynen, under förusä ning a grannarna lägger fram en gemensam plan för hur besämmelser om brandsäkerhe och andra besämmelser uppfylls. Om separaa byggnader ligger på närmare än 8 meers avsånd från varandra ska kraven på brandbekämpning as i beakande. En byggnad får dock ine placeras närmare än 8 meer framför fönsre ll en annan bosads huvudsakliga viselserum. Vid planering och placering av byggnader skall man beaka, a man enlig planbesämmelserna skall e ersräva a dagva ne från ak och gårdsplaner infilreras på omen. Likaså får yva en under inga förhållanden rinna u på grannens om. På mycke bergiga omer som gränsar ll VL-kvarersområden kan beviljas lov a leda dagva ne ll rekrea onsområde. Genom samarbee mellan huvudplaneraren och myndigheerna i bygglovsskede säkersälls a dagva ne ine rinner ofördröj ll va endragen. Sockelns höjd ska vara ca 400 mm. I en slu ning ska sockeln errasseras så a den högsa höjden är 000 mm. Vid byggande av bo enbjälklag med krypurymme ska sockelhöjden i huvudsak vara högs 600 mm och all d högs 200 mm. 2.3 Byggnadsmaerial och färger Byggnaderna är an ngen räbeklädda eller rappade. Färgerna fassälls för en med hjälp av en färgmodellsabell. Timmerhus llås ine i område. Grundfärgen används som huvudsaklig färg på byggnadernas y erväggar. Effek ärger kan användas på dörrar, fönser och liser sam på övriga delar av byggnaden. Sarkare effek ärger kan ine användas på hörnbräderna och i regel rekommenderas fasadens huvudfärg som nyans på hörnbräderna. I de flesa kvarersområden är de llåe a som huvudfärg använda vi som nyanseras med någon av huvudfärgerna. Lasyrfärger är bara llåna för gårdskonsruk oner, sake och räck. Ekonomibyggnaderna ska målas på samma sä och i samma nyanser som huvudbyggnaderna. Ekonomibyggnadens huvudsakliga fasadmaerial ska vara desamma som för huvudbyggnaden. Mörkgrå fönser i samma nyans som ake är all d llåna. 0
Kao Ka omuoo on harjaka o ai kaksoislapeka o, jossa kaonlappee ova vasakkain eri asoilla. Ka okalevuuden ulee olla vähinään : 3 ja korkeinaan : 2. Harjan suuna on rakennuksen pikän sivun suunainen ja on osoie u havainnekuvassa. Ka een väri on ummanharmaa ai musa. Kivirakeneisissa rakennuksissa käyeään grafii n harmaaa ilika oa ai ummanharmaaa konesauma ua pel ka oa, ja puurakeneisissa ummanharmaaa konesauma ua pel ka oa. Räysäiden ulee olla ulkoneva, mu a niiden maksimipiuus julkisivulinjasa on kuienkin 60 cm. Peruselluisa syisä esim. parvekkeiden ja erassien kaoissa voidaan myönää poikkeuksia, mikäli rakennuksen kokonaisilme kasoaan riiänvän korkeaasoiseksi ja alueelle sopivaksi. Tak Takformen är sadelak eller dubbel pulpe ak där akyorna placeras mo varandra men på olika plan. Takluningen ska vara mins :3 och högs :2. Takåsens rikning ska vara i samma rikning som byggnadens långsida och visas i illusra onen. Färgen på ake är mörkgrå eller svar. Senkonsruerade byggnader har grafigrå egelak eller mörkgrå dubbelfalsa plå ak, och räkonsruerade byggnader mörkgrå dubbelfalsa plå ak. Takskäggen ska vara uskjuande, dock med en maximal längd på 60 cm från fasadlinjen. Av mo verade skäl kan undanag beviljas.ex. när de gäller ak på balkonger och errasser under förusä ning a de övergripande inrycke av byggnaden berakas uppvisa llräcklig hög kvalie och som lämplig för område. Pysäköini ja auokaokse Asemakaava määrää rakenamaan AO- kor eleissa 2 sekä AP- ja A--kor eleissa,5 auopaikkaa asunoa kohden. A--kor eleissa ulee lisäksi rakenaa vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa. Auopaika sijoieaan on lle sien, e ä auo on käänne ävissä omalla on lla. Tielle ei saa peruu aa on la. Poikkeuksena on kuienkin Keunleivänkujan pihakau, jolle saa peruu aa kor elin 560 auoalleisa. Kauliiymä Ton en kaulii ymän leveys on korkeinaan 4,5m, ja lisäksi voi olla oma korkeinaan,5m leveä lii ymä jalankululle. Lii ymä ja niihin lii yvä eupiha, esim. auoallin edusa on päällyse ävä yhenäisenä kadun päällyseeseen as esim. beonikivellä, arvi aessa kaualueen puolelle. Talousrakennukse ja kaokse Asemakaava sallii AO- -kor elialueilla rakenamaan eninään 40 k-m2 alous loja kuakin asunoa kohden. Talousrakennukse ja kaokse kuen auoalli ja -kaokse ova merki ävä kor elikokonaisuu a äydenäviä kaupunkikuvallisia elemen ejä. Niiden ulee muodosaa asuinrakennusen kanssa ilmeelään, maeriaaleilaan, väreilään ja korkeusmaailmalaan yheen sopiva ja halli u kokonaisuus. Talousrakennuksen ulee aina olla selväs maalampi kuin päärakennuksen, jäädä selväs ilmeelään ja koolaan päärakennuksellle aliseiseksi. Talousrakennukse maalaaan samalla avalla ja samoilla sävyillä kuin päärakennuksekin. Talousrakennuksen pääjulkisivumaeriaali on sama kuin päärakennuksessa. Talousrakennusen ja rakennelmien ka omuoo on harjaka o ai asuinrakennuksen ka omuooa vasaava. Talousrakennuksissa on aina salli ua käy ää kaksoislapeka- Parkering och äcka bilplaser Dealjplanen innehåller en besämmelse om a 2 bilplaser ska byggas per bosad i AO--kvareren och,5 bilplaser i A--kvareren. I A--kvareren skall dessuom byggas gäsplaser bilplas / högs 0 bosäder. Bilplaserna placeras på omen så a bilen kan svängas på den egna omen. Lösningar som förusä er a man backar u på gaan är ine llåna. E undanag ll de a ugörs dock av gårdsgaan Harsyregränden, ll vilken man får backa u ur garage i kvarer 560. Gauansluningar Bredden på omernas gauansluningar är högs 4,5 m och dessuom kan man ha en egen högs,5 m bred ansluning för gångrafik. Ansluningarna och ll dem anknyande förgård,.ex. område framför garage, skall förses med sammanhängande beläggning,.ex. beongsen, ända fram ll gaubeläggningen, vid behov ll gauområde. Ekonomibyggnader och skyddsak Dealjplanen llåer byggande av ekonomibyggnader på högs 40 vy-m2 per bosad i AO--kvarersområdena. Ekonomibyggnader och skyddsak, som.ex. garage och carporar, är beydande sadsbildsmässiga elemen som komple erar kvarershelheen. Dessa ska llsammans med bosadsbyggnaden ugöra en konrollerad och sammanhängande helhe vad gäller inrycke, maerialen, färgerna och höjdposi onerna. Ekonomibyggnaderna ska all d vara klar lägre än huvudbyggnaden och beräffande exeriör och sorlek klar och ydlig undersällas denna. Ekonomibyggnaderna ska målas på samma sä och i samma nyanser som huvudbyggnaderna. Ekonomibyggnadens huvudsakliga fasadmaerial ska vara desamma som för
oa mikäli avoi eena on rakennuksen visuaalisen ilmeen kevenäminen. Ka okalevuuden ulee olla :3. Harjan suuna on /2000 havainnekuvan mukainen ai asuinrakennukseen kyke ynä ollessaan asuinrakennuksen harjan suunainen. Ka omaeriaali on värilään ummanharmaa. Ton kohaise jäeas a sijoieaan on lii ymän vareen ja ne rajaaan isuuksin. Pos laa kko sijoieaan on lii ymän viereen kadun väli ömään läheisyyeen. Aida ja ukimuuri Tukimuureina suosiellaan käye äväksi louhi ua luonnonkiveä ai vaihoehoises liuskekiviverhoiluja beonimuureja. Myös kivipaasisa ehyjä muureja ai kivikorimuureja suosiellaan. Ton en rajalla maanpinnan korkeusasemien on olava oisiinsa sovieu, yli 40 cm asoeroja ai jyrkkiä luiskia rajalla ei sallia. Samoin ukimuureja ei saa ehdä rajalle ilman pako avaa syyä. Tällöin asiasa ulee aina myös sopia naapurin kanssa ja hyväksy ää ukimuurisuunnielma ja aida rakennusvalvonnassa. Toneisa ulee esi ää pihasuunnielma pinakäsi elyineen, isuuksineen, aioineen, muureineen ja korkoineen. Kaikki on suosiellaan aida avaksi pensasaidalla. Vaihoehoinen aiaamismaeriaali on puu. Aiarakeneiden ulee sopia naapurion en rakaisujen kanssa. Puuaiojen yheydessä ulee esi ää suunnielma yhdise ynä rajanaapurien suunnielmien kanssa, ja on en välisesä rajaaidasa ulee sopia naapureiden kesken päällekkäisen rakaisujen väl ämiseksi. Puuaida ova vaakasuunaisia puusäleikköaioja rakennusapaohjeen lii een yyppipiirusuksen mukaises. Puurakeneisen aidan maksimikorkeus on,2 m. Väriykseksi suosiellaan ummia sävyjä. huvudbyggnaden. Ekonomibyggnader och konsruk oner ska ha sadelak eller en akform som mosvarar bosadsbyggnaden. I ekonomibyggnaderna är de all d llåe a bygga dubbel pulpe ak ifall sy e med de a är a lä a upp de visuella inrycke av byggnaden. Takluningen ska vara :3. Takåsens rikning ska vara förenlig med illusra onen /2000 eller, om den är kopplad ll bosadsbyggnaden, i samma rikning som bosadsbyggnadens akås. Färgen på akmaeriale är mörkgrå. Tombesämda avfallskärl ska placeras in ll omansluningen och avgränsas med planeringar. Poslådan placeras bredvid omansluningen i gaans omedelbara närhe. Sake och södmurar Som södmurar rekommenderas de a man anlägger krossad naursen eller alerna v skifferklädda beongmurar. Murar av senhällar och senkorgsmurar är också alerna v som rekommenderas. Vid omgränsen skall markyans höjdnivåer anpassas ll varandra, nivåskillnader över 40 cm eller brana släner llås ine vid gränsen. Södmurar får ej heller byggas vid gränsen uan vingande skäl. I sådana fall skall man all d komma överens med grannen om saken och planerna för södmurarna och sakeen skall godkännas av byggnads llsyningen. Gårdsplaneringen för omerna skall förees, inkluderande ybehandling, planeringar, sake, murar och höjdnivåer. De rekommenderas a alla omer inhägnas av en häck. Alerna v kan sake av rä byggas. Sakekonsruk onerna ska passa in med lösningarna på grannomerna. I anknyning ll räsakeen skall planerna kombinerade med rågrannens planer förees och om gränssakee mellan omerna skall en överenskommelse grannarna emellan nås, för undvikande av överlappande lösningar. I samband med räsake ska planer läggas fram llsammans med grannarnas planer. Träsake ska ha vågräa spjälor i enlighe med ypriningen som finns som bilaga ll dessa anvisningar. E räsake får vara högs,2 m hög. Mörka nyanser rekommenderas. Ks. liie 4. Puusäleikköaidan ja auoallin yyppipiirusus. / Se bilaga 4. Typrining för garage och för spjälsake av rä. (Arkkieh oimiso Leho Pelonen Valkama Oy) 2
3. Korelialuee - Kvarersområden Asemakaava-alue on jae u kymmeneen yleensä usean kor elialueen muodosamaan osaan, joiden sisällä rakennusen ulee muodosaa visuaalises yheensopiva kokonaisuus. Osa-alueilla D ja F suosiellaan käye äväksi myös perineisiä selkeämuooisia, harjaka oisia, aloyyppejä ja väriysä joka sopeuuu Tasbyn lan rakennuksiin. Muilla osa-alueilla suosiellaan lähinnä moderneja ajan mukaisia rakennuksia ja väriysä mm. ilman valkoisia nurkka- ja ikkunoiden vuorilauoja. Osa-aluei ain on laadi u väriyhdiselmämalli, joissa on käye y NCS-värikar aa kivirakeneisiin julkisivupinoihin, ja Tikkurilan värikar aa puurakeneisiin julkisivuihin. Väriyhdiselmämalli ova lii eessä 2 ämän rakennusapaohjeen lopussa. Dealjplaneområde är indela i o delar, vilka i regel besår av flera kvarersområden, inom vilka byggnaderna skall bilda en visuell samsämd helhe. Inom delområdena D och F rekommenderas a också radi onella, ydlig formade husyper med åsak och färgsä ning som är samsämmig med byggnaderna på Tasby gård används. På övriga områden rekommenderas främs moderna dsenliga byggnader och färgsä ning bl.a. uan via knubräder och via foderbräden run fönsren. I färgkombina onsmodellerna som uarbeas delområdesvis, har NCS-färgkara för fasadyor av sen sam färgkaror av Tikkurila för fasadyor av rä använs. Färgkombina onsmodellerna finns som bilaga 2 i slue av den här byggsä sanvisningen. Esimerkki väriyksesä kaunäkymässä / Exempel på färgsä ning i gaubilden 3
4 Kor elialueiden visuaalinen ryhmäjako / Visuell gruppindelning av kvarersområden
3. A - koreli 550, 55, 552 - Erillispienalojen kor elialue (AO-) - kerrosluku I u /2 (550, 55), II (552) - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o, kaokalevuus :3 - :2-2 auopaikkaa / asuno - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius ja harjasuuna asemakaavan ja /2000 havainnekuvan mukaan - kor elissa 55 huomioiava pihajärjeselyjen ja lii ymien suunni elussa kaualueella oleva vanha säilyvä kivimuuri, joa voidaan purkaa vain ajolii ymän kohdalla. Samoin on ulee äy ää vähinään Kalliomareenkujan puoleisela osala samaan asoon kujan kanssa. Lii ymien suunni elussa ja äy öjen sovi amisessa maasoon ulee nouda aa eriyisä huolellisuu a sekä suunni elussa e ä oeuuksessa. - väriyhdiselmämalli A, vaalea väri. 3. A-kvarere 550, 55, 552 - kvarersområde för frisående småhus (AO-) - våningsal I u ½ (550, 55), II (552) - akform sadelak eller dubbel pulpe ak, akluning :3 :2-2 bilplaser/bosad - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras och deras akåsar rikas enlig illusra on /2000 - i kvarer 55 ska man vid planeringen av gårdsarrangemangen och ansluningarna beaka den gamla senmuren i gauområde, vilken får rivas endas för infaren. Likaså skall omerna vid Sensöegränden fyllas ll åminsone samma nivå som gränden. Vid planeringen av ansluningarna och anpassningen av fyllningen ll errängen skall särskild noggrannhe iak as såväl i planeringen som vid förverkligande. - färgkombina onsmodell A, ljusa färger 26 9 jäe aukko kivimuurissa max. 5m liiymän kohdalla Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 5
Vanha säilye ävä kivimuuri ja e Tasbyn lalle / Den gamla senmuren som bevaras och vägen ll Tasby gård ENKUJA aukko kivimuurissa max. 5m liiymän kohdalla säilyeävä vanha kivimuuri 25 aukko kivimuurissa max. 5m liiymän kohdalla 28 Vanha säilye ävä kivimuuri ja lii ymäjärjesely / Den gamla senmuren som bevaras och ansluningsarrangemangen 6
3.2 B - koreli 553, osiain 554 - Erillispienalojen kor elialue (AO-) - kerrosluku II - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o, kaokalevuus :3 - :2-2 auopaikkaa / asuno - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius ja harjasuuna asemakaavan ja /2000 havainnekuvan mukaan - kor elissa 553 huomioiava piharakennusen sijain kaukana esä pihajärjeselyjen ja lii ymien suunni elussa niin, e ä pyriään ero amaan esim. isuuksin ajoaluee muusa oleskelupihasa - väriyhdiselmämalli B, keskivahva väri 3.2 B-kvarere 553, delvis 554 - kvarersområde för frisående småhus (AO-) - våningsal II - akform sadelak eller dubbel pulpe ak, akluning :3 :2-2 bilplaser/bosad - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras och deras akåsar rikas enlig illusra on /2000 - i kvarer 553 ska man vid planeringen av gårdsarrangemangen och ansluningarna beaka gårdsbyggnadernas läge lång från vägen och e ersräva a.ex. med hjälp av planeringar separera körfälen från de övriga delarna av gårdsplanen som är avsedda för viselse - färgkombina onsmodell B, mellansarka färger 35 Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 7
35 9 Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 35 Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 8
3.3 C - koreli 555, osiain 554 - Erillispienalojen kor elialue (AO-) - kerrosluku I u /2 - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o, kaokalevuus :3 - :2 - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius ja harjasuuna asemakaavan ja /2000 havainnekuvan mukaan - väriyhdiselmämalli C, keskivahva väri 3.3 C-kvarere 555, delvis 554 - kvarersområde för frisående småhus (AO-) - våningsal I u ½ - akform sadelak eller dubbel pulpe ak, akluning :3 :2 - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras och deras akåsar rikas enlig illusra on /2000 - färgkombina onsmodell C, mellansarka färger 3 Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 9
3.4 D - koreli 556, osiain 554 - asuinrakennusen (A-) ja erillispienalokor elien alue (AO-) - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius /2000 havainnekuvan mukaan - A- kor eliehokkuus 0,35. Piharakennuksia saa lisäksi rakenaa kor eliehokkuudella e=0,04 - kerrosluku I u /2 (AO-) ja II (A-) - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o ja avoräysää, ka okalevuus :3 - :2-2 auopaikkaa / asuno (AO-) ja,5 auopaikkaa / asuno, vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa (A-) - väriyhdiselmämalli D, vahva väri. Alueella ei sallia päävärilään vaaleia rakennuksia, vaan vain väriyhdiselmämallin D mukaisia sävyjä. Nurkkalauojen ulee olla päävärin sävyisiä. 3.4 D-kvarere 556, delvis 554 - område för bosadsbyggnader (A-) och frisående småhuskvarer (AO-) - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras enlig illusra on /2000 - Kvarerseffek vie 0,35 i A-. Gårdsbyggnader får där ll uppföras med kvarerseffek vieen 0,04. - våningsal I u ½ (AO-) och II (A-) - akform sadelak eller dubbel pulpe ak och öppe akskägg, akluning :3 - :2-2 bilplaser/bosad (AO-) och,5 bilplaser/bosad, gäsplaser bilplas/högs 0 bosäder (A-) - färgkombina onsmodell D, sarka färger. På område llås ine byggnader med ljus huvudfärg, uan endas nyanser enlig färgkombina onsmodellen D. Knubrädena skall ha samma nyans som huvudfärgen. L Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang U HAR 20
3.5 E - koreli 557 osiain (Tasbyn ila) 3.5 E-kvarere 557 delvis (Tasby gård) - Asuinpienalojen kor elialue (AP-2) - kvarersområde för småhus (AP-2) - Tasbyn la pihapiireineen, rakennusoikeus 000 k-m2 - Tasby gård med gårdsområde, byggrä 000 vy-m2 - päärakennus suojelu sr-merkinnällä, suojelu rakennus. Alueen hisoriallisen luoneen kannala ärkeä rakennus, joa ei saa purkaa. Rakennuksessa suorie avien korjausja muuosöiden ulee olla sellaisia, e ä rakennuksen hisoriallinen luonne säilyy. - huvudbyggnaden är skyddade med beeckningen sr, skyddad byggnad. En beräffande områdes hisoriska karakär vik g byggnad som ine får rivas. Renoverings- och ändringsarbeen som u örs på byggnaden ska vara sådana a byggnadens hisoriska karakär bevaras..- muiden mahdollises pihapiirin nykyisiä rakennuksia korvaavien uude asuin- ja piharakennukse on rakenneava sien, e ä ne sijainnin, muodon, väriyksen ja julkisivujen jäsenelyn osala nouda ava kor elin sr-rakennuksen ominaispiireiä. - nya bosads- och gårdsbyggnader som evenuell ersä er befinliga byggnader i gårdsområde ska uppföras så a de beräffande läge, form, färgsä ning och disposi on av fasaden följer särdragen hos sr-byggnaden i kvarere. - de cenrala inrycke, öppenheen och rymligheen ska bevaras i gårdsområde. Parkeringsplaser för bilar och gårdsbyggnader ska i huvdsak förläggas ll kanerna av AP-2-kvarersområde. - keskeisen pihapiirin yleisilmeen ja lallisuuden ulee säilyä nykyisen yyppisenä avoimena. Auojen pysäköin ja piharakennukse ulee sijoi aa pääosin AP-2-kor elialueen reunoille. -,5 bilplaser/bosad, gäsplaser bilplas/högs 0 bosäder -,5 auopaikkaa / asuno, vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa - sadelak - harjaka o - fasadmaerial rä eller rappning - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - färgkombina onsmodell E, nyanserna ska anpassas ll huvudbyggnaden, ljusa färger - väriyhdiselmämalli E, värisävy sovie ava päärakennukseen, vaalea väri E 32 9 HARS YRES TIGEN 34 0 NATTVIO LSVÄGE N 3 KETU NLEIV ÄNPO LKU 32 9 28 9 28 3 L Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 2
Tasbyn lan suojelu päärakennus / Tasby gårds skyddade huvudbyggnad Tasbyn lan muia korvauuvia rakennuksia / Tasby gårds övriga byggnader som ersä s 22
3.6 F - koreli 558, 557 osiain 3.6 F-kvarere 558, 557 delvis - Erillispienalojen kor elialue (AO-) - kvarersområde för frisående småhus (AO-) - kerrosluku I (558) ja u/2 (557) - våningsal I (558) och u ½ (557) - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o, kaokalevuus :3 - :2 - akform sadelak eller dubbel pulpe ak, akluning :3 :2 - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - fasadmaerial rä eller rappning - auokaosen ja alousrakennusen sijoius ja harjasuuna asemakaavan ja /2000 havainnekuvan mukaan - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras och deras akåsar rikas enlig illusra on /2000 - väriyhdiselmämalli F, vaalea väri - färgkombina onsmodell F, ljusa färger 3.7 G - koreli 559 3.7 G-kvarere 559 - Erillispienalojen kor elialue (AO-) - kvarersområde för frisående småhus (AO-) - kerrosluku I u /2 - våningsal I u ½ - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka oa okalevuus :3 - :2 - akform sadelak eller dubbel pulpe ak, akluning :3 :2 - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - fasadmaerial rä eller rappning - auokaosen ja alousrakennusen sijoius ja harjasuuna asemakaavan ja /2000 havainnekuvan mukaan - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras och deras akåsar rikas enlig illusra on /2000 - väriyhdiselmämalli G, vaalea väri - färgkombina onsmodell G, ljusa färger 36 H S AR YR E Ä GR ND EN 4:445 KE TU NL EIV ÄN KU JA L L LE HD OK IN Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 37 L 23
24 Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang
3.8 H - koreli 560 osiain, 56 osiain - asuinrakennusen (A-) ja erillispienalokor elien alue (AO-) - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius /2000 havainnekuvan mukaan - A- kor eliehokkuus 0,35. Piharakennuksia saa lisäksi rakenaa kor eliehokkuudella e=0,04 - kerrosluku I u /2 (AO-) ja II (A-) - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o ja avoräysää, ka okalevuus :3 - :2-2 auopaikkaa / asuno (AO-) ja,5 auopaikkaa / asuno, vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa (A-) - väriyhdiselmämalli H, vahva väri. Alueella ei sallia päävärilään vaaleia rakennuksia, vaan vain väriyhdiselmämallin H mukaisia sävyjä. Nurkkalauojen ulee olla päävärin sävyisiä. 3.8 H-kvarere 560 delvis, 56 delvis - bosadsbyggnader (A-) och frisående småhus (AO-) - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras enlig illusra on /2000 - Kvarerseffek vie 0,35 i A-. Gårdsbyggnader får där ll uppföras med kvarerseffek vieen 0,04. - våningsal I u ½ (AO-) och II (A-) - akform sadelak eller dubbel pulpe ak och öppe akskägg, akluning :3 - :2-2 bilplaser/bosad (AO-) och,5 bilplaser/bosad, gäsplaser bilplas/högs 0 bosäder (A-) - färgkombina onsmodell H, sarka färger. På område llås ine byggnader med ljus huvudfärg, uan endas nyanser enlig färgkombina onsmodellen H. Knubrädena skall ha samma nyans som huvudfärgen. Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 25
3.9 I - koreli 56 osiain, 562 - asuinrakennusen (A-) ja erillispienalokor elien alue (AO-) - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius /2000 havainnekuvan mukaan - A- kor eliehokkuus 0,35. Piharakennuksia saa lisäksi rakenaa kor eliehokkuudella e=0,04 - kerrosluku I u /2 (AO-) ja II (A-) - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o ja avoräysää, ka okalevuus :3 - :2-2 auopaikkaa / asuno (AO-) ja,5 auopaikkaa / asuno, vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa (A-) - väriyhdiselmämalli I, keskivahva väri 3.9 I-kvarere 56, delvis 562 - bosadsbyggnader (A-) och frisående småhus (AO-) - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras enlig illusra on /2000 - Kvarerseffek vie 0,35 i A-. Gårdsbyggnader får där ll uppföras med kvarerseffek vieen 0,04. - våningsal I u ½ (AO-) och II (A-) - akform sadelak eller dubbel pulpe ak och öppe akskägg, akluning :3 - :2-2 bilplaser/bosad (AO-) och,5 bilplaser/bosad, gäsplaser bilplas/högs 0 bosäder (A-) - färgkombina onsmodell I, mellansarka färger 3 Esimerkki pihajärjeselyisä / Exempel på gårdsplansarrangemang 26
4.0 J - koreli 563 - asuinrakennusen (A-) - julkisivumaeriaali puu ai rappaus - auokaosen ja alousrakennusen sijoius /2000 havainnekuvan mukaan - A- kor eliehokkuus 0,35. Piharakennuksia saa lisäksi rakenaa kor eliehokkuudella e=0,04 - kerrosluku II (A-) - ka omuoona on harjaka o ai kaksoispulpe ka o ja avoräysää, ka okalevuus :3 - :2 -,5 auopaikkaa / asuno, vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa (A-) - väriyhdiselmämalli J, vahva väri. Alueella ei sallia päävärilään vaaleia rakennuksia, vaan vain väriyhdiselmämallin J mukaisia sävyjä. Nurkkalauojen ulee olla päävärin sävyisiä. 4.0 J-kvarere 563 - kvarersområde för bosadshus (A-) - fasadmaerial rä eller rappning - äcka bilplaser och ekonomibyggnader ska placeras enlig illusra on /2000 - Kvarerseffek vie 0,35 i A-. Gårdsbyggnader får där ll uppföras med kvarerseffek vieen 0,04. - våningsal II (A-) - akform sadelak eller dubbel pulpe ak och öppe akskägg, akluning :3 - :2 -,5 bilplaser/bosad, gäsplaser bilplas/högs 0 bosäder (A-) - färgkombina onsmodell J, sarka färger. På område llås ine byggnader med ljus huvudfärg, uan endas nyanser enlig färgkombina onsmodellen J. Knubrädena skall ha samma nyans som huvudfärgen. 27
Liiee - Bilagor Lueelo liiepiirusuksisa Liie. Yleissuunnielma /000, A2 Liie 2. Väriyhdiselmämalli Liie 3. Kaujulkisivuja /500 Liie 4. Puusäleikköaidan ja auoallin yyppipiirusus Liie 5. Asemakaavakar a A3 Liie 6. Kaavamerkinnä ja määräykse Liie 7. Kadu ja puiso (o eia Länsi-Taasjärven alueen rakenamisapaohjeesa) Föreckning över bilagda riningar Bilaga. Allmän plan /000, A2 Bilaga 2. Färgkombina onsmodeller Bilaga 3. Gaufasader /500 Bilaga 4. Typrining för garage och för spjälsake av rä Bilaga 5. Dealjplanekara A3 Bilaga 6. Planbeeckningar och -besämmelser Bilaga 7. Gaor och parker (udrag ur byggsä sanvisningen för Väsra Tasräsk) 28
Liie. Yleissuunnielma Bilaga. Allmän plan 29
Liie 2. Väriyhdiselmämalli Bilaga 2. Färgkombina onsmodeller PÄÄVÄRIT TEHOSTEVÄRIT 30
PÄÄVÄRIT TEHOSTEVÄRIT 3
32 PÄÄVÄRIT TEHOSTEVÄRIT
33
34 Liie 3. Kaujulkisivuja /500 Bilaga 3. Gaufasader /500
35
36 Liie 4. Puusäleikköaidan ja auoallin yyppipiirusus Bilaga 4. Typrining för garage och för spjälsake av rä
28 29 38 39 40 Liie 5. Asemakaavakar a Bilaga 5. Dealjplanekara 43, 40 39 45,5 42 38,8 7 43,8 45 37 37 40 39 4 43 42 4 39 36 35 39 37 40 39 232 38,3 38 35 34 23 23 37,9 230 36,2 37 p KALLIOKIELONTIE 35 33 7 VL km 229 28 3,0 38 6 6 30,4 562 5 AO- I u/2 4 e=0.25 28 5 4 3 2 2 3 39 8 3 2 56 le 4 2 40 6 26 30 24 3 32 5 23 2 24,0 7 24,0 0 L L 5 28 3 3 p II e=0.25 8 sr-2 VL 553 L 4 Z AO- 4:445 70 35 9 II 2 43 e=0.25 27 2 3 28,7 95 k 63 552 a 2 2 4:546 AO- 42 7 II hule k 8 e=0.25 99 7 a 344:547 6 7 35 5 8 k 26 9 a 2 9 6 AOk 65 5 86 4:544 34,2 3 a I u /2 7 4 e=0.25 3 kao 0 a 55 a 4:548 550 26 I u /2 3 4 k 4:543 e=0.25 4 AO- 38 34 7 p AO- 30,5 I u/2 k a 4:549 55 I u/2 e=0.25 5 2 2 e=0.25 4 27 2 4:542 a k 8 53 2 4:550 3 5 AKR 3 33 7 20 2 rakeneilla 6 3 II u /2 3 2 8 % 32,2 3 4 5 6 k e=0.35 k 4:54 AKR p 6 4:55 44 p 4:559 II u /2 2 8 % e=0.35 2 a 77 k k 4 62 57 a 527,6 4:558 9 7 AO 4:562 8 a 4:444 I u /2 6 34 28,3 e=0.25 20 5 5 4:557 4:56 2 57 23 2 a a 6 2 3 26,0 3 4 assby 8 2 Päiväkoi 5 6 7 54 2 Daghem YL 28,8 a II 4:560 a 59 e=0.25 4:552 28,0 a 4:57 6 4 5 a 2 I u /2 AO 84 4 56 5 e=0.25 3 4:570 6 9 25,7 79 79 9 54 4 3 7 20,4 Massby 22,7 AO a 2,8 4:553 a 6 8 4:545 27,6 2 9 I u /2 4:563 3,4 4 3 e=0.25 25 2 22,4 25, a a 59 2 7 le 8 4:554 4:564 58 72 a 3 6 4:569 27 AO 65 3 a vk a 3 7 VP a I u /2 520 37 a 4:572 e=0.25 30,3 4:555 4:565 4 7 4:568 6 AO 69 sl 4 5 44 VP 0 6 I /2 72 28,9 96 a 8 5 e=0.25 a a 4:566 a 4:556 4:573 59 4 25 6 25 28 25 29 62 26 3 SKOGSSTJÄRNEGR. 30 28 25 35 30 3 6 METSÄTÄHDENKUJA pp VL GETPORSGR. 6 2 34 6 5 TASBYVÄGEN SUOPURSUNKUJA oja- I u/2 luo-2 e=0.25 3 6 4 37 9 555 AO- VL KALLIOIMARTEENTIE 35 PYROLAVÄGEN TALVIKINTIE 4 33 3 7 STENSÖTEVÄGEN AO- AO- I u/2 e=0.25 LINNEAGR. 40 I u/2 e=0.25 4:445 30 35 25 3 28 37 p II a e =0.35 3 500 L 2 L p L 4:445 32 9 L L 34 0 3 554 556 3 A- AO- 29 7 L le II 557 II 2 le 2 32 9 e =0.35 L e=0.25 VANAMONKUJA KIELOKUJA TASBYNTIE TASBYVÄGEN KALLIOIMARTEENTIE AO- pp/h pp/h le II e =0.35 LEHDOKINTIE LEHDOKINTIE KALLIOIMARTEENKUJA A- pp/ STENSÖTEGRÄNDEN oja- 7 pp/ I u/2 28 9 000 KETUNLEIVÄNPOLKU HARSYRESTIGEN 25 oja- e =0.35 5 II p GETRAMSVÄGEN p 6 le A- KETUNLEIVÄNKUJA AP-2 luo-2 35 le 563 A- 560 I e =0.25 28 8 3 4 L L oja- 2 33 3 753 SIPOO SIBBO 49 Massby 33 5 Z vu 4 NATTVIOLSVÄGEN HARSYREGRÄNDEN AO- LP 4:445 559 AO- 36 27 37 I u/2 Le =0.25 5 38 6 6 7 LEHDOKINKUJA NATTVIOLSGRÄNDEN 2 le LEHDOKINPOLKU L pp/ NATTVIOLSSTIGEN 558 AO- VL I e I=0.25 VP L L L 26 25 27 28 24 0 m 50 m Pohjakara äyää kaavoiusmiauksisa anneun a (284/99) vaaimukse ja on ajan asalla. Sipoossa..20 Pekka Söyrilä miaus- ja kiineisö le 36 37
Liie 6. Kaavamerkinnä ja määräykse Bilaga 6. Planbeeckningar och -besämmelser A- AP-2 AO- VP VL LP Asuinrakennusen korelialue. Asemakaavassa osoieun rakennusoikeuden lisäksi erillisiä asunokohaisia iraimisovarasoja saa rakenaa 6m2/asuno, sekä lisäksi alousrakennuksia 4% rakennusoikeudesa. Kvarersområde för bosadshus. Uöver den byggnadsrä som anvisas i dealjplanen får man bygga separaa bosadsanknuna lösöreförråd 6 m2/bosad, sam ekonomibyggnader 4% av byggnadsräen. Asuinpienalojen korelialue. Uude asuin- ja piharakennukse on rakenneava sien, eä ne sijainnin, muodon, väriyksen ja julkisivujen jäsenelyn osala noudaava korelin sr-rakennuksen ominaispiireiä. Kvarersområde för småhus. Nya bosadshus och gårdsbyggnader ska byggas så a de i fråga om läge, form, färgsäning och fasadindelning följer sr-byggnadens särdrag. Erillispienalojen korelialue. Salliun rakennusoikeuden lisäksi saa rakenaa eninään 40 k-m² alousiloja kuakin asunoa kohi Kvarersområde för frisående småhus. Uöver den illåna byggräen illås byggande av ekonomiurymmen på högs 40 m²-vy per bosad. Puiso. Park. Lähivirkisysalue. Område för närrekreaion. Yleinen pysäköinialue. Område för allmän parkering. 3 m kaava-alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. Linje 3 m uanför planområdes gräns. Korelin, korelinosan ja alueen raja. Kvarers-, kvarersdels- och områdesgräns. Osa-alueen raja. Gräns för delområde. Ohjeellinen osa-alueen raja. Rikgivande gräns för område eller del av område. Poikkiviiva osoiaa rajan sen puolen, johon merkinä kohdisuu. Tvärsrecken anger på vilken sida av gränsen beeckningen gäller. Ohjeellinen onin/rakennuspaikan raja. Rikgivande om-/byggnadsplasgräns. 560 TASBYVÄGEN 000 I I u/2 Korelin numero. Kvarersnummer. Ohjeellisen onin/rakennuspaikan numero. Nummer på rikgivande om/byggnadsplas. Kadun, ien, kauaukion, orin, puison ai muun yleisen alueen nimi. Namn på gaa, väg, öppen plas, org, park eller anna allmän område. Rakennusoikeus kerrosalaneliömereinä. Byggnadsrä i kvadrameer våningsya. Roomalainen numero osoiaa rakennusen, rakennuksen ai sen osan suurimman salliun kerrosluvun. Romersk siffra anger sörsa illåna anale våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. Muroluku roomalaisen numeron jäljessä osoiaa, kuinka suuren osan rakennuksen suurimman kerroksen alasa saa ullakon asolla käyää kerrosalaan laskeavaksi ilaksi. E bråkal efer en romersk siffra anger hur sor del av arealen i byggnadens sörsa våning man får använda i vindsplane för urymme som inräknas i våningsyan. 38
e =0.25 Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde onin/rakennuspaikan pina-alaan. Exploaeringsal, dvs. förhållande mellan våningsyan och omens/byggnadsplasens ya. Rakennusala. Byggnadsya. Nuoli osoiaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakenneava kiinni. Pilen anger den sida av byggnadsyan som byggnaden skall angera. Isueava alueen osa. Del av område som skall planeras. a p Rakennusala, jolle saa sijoiaa alousrakennuksen. Byggnadsya där ekonomibyggnad får placeras. Auon säilyyspaikan rakennusala. Byggnadsya för förvaringsplas för bil. Pysäköimispaikka. Parkeringsplas. Rakennuksen harjansuunaa osoiava viiva. Linje som anger akåsens rikning. Isueava puurivi. Puiden rungon ympärysmian ulee olla isueaessa vähinään 6-8 cm miauna m korkeudela ja niiden eäisyys oisisaan saa olla eninään 8 m. Trädrad som skall planeras. Trädsammens omkres bör vara mins 6-8 cm mä på m höjd då de planeras och deras avsånd från varanda vara högs 8 m. pp/ Jalankululle ja polkupyöräilylle varau kau/ie, jolla onille/rakennuspaikalle ajo on salliu. Gaa/väg reserverad för gång- och cykelrafik där infar ill om/byggnadsplas är illåen. Kaualueen rajan osa, jonka kohdala ei saa järjesää ajoneuvoliiymää. Del av gauområdes gräns där in- och ufar är förbjuden. sr-2 Suojelu rakennus. Alueen hisoriallisen luoneen kannala ärkeä rakennus, joa ei saa purkaa. Rakennuksessa suorieavien korjaus- ja muuosöiden ulee olla sellaisia, eä rakennuksen hisoriallinen luonne säilyy. Skyddad byggnad. Vikig byggnad som ej får rivas med anke på områdes hisoriska karakär. Reparaions och ombyggnadsågärder som vidas i byggnaden skall vara sådana, a byggnadens hisorisk värdefulla karakär bevaras. Kau. Gaa. Ohjeellinen polku. Kulkuyheys ulee oeuaa luonnonolosuheiden mukaan niin, eä maisemakokonaisuuden arvo ei vähenny. Rikgivande sig. Gångleden bör anpassas ill naurförhållandena så, a lands- kapshelheens värde ine minskas. Yleiselle jalankululle varau alueen osa. För allmän gångrafik reserverad del av område. hule oja- le Ohjeellinen alueen osa, jolle voidaan ehdä allas hulevesien selkiyämisä ja imeyämisä varen. Rikgivande del av område, där en bassäng för sedimenering och infilrering av dagvaen kan anläggas. Ohjeellinen avo-ojaa varen varau alueen osa. Rikgivande, för öppe dike reserverad del av område. Ohjeellinen, leikki- ja oleskelualueeksi varau alueen osa. Rikgivande, för lek och ueviselse reserverad del av område. 39
luo-2 Luonnon monimuooisuuden kannala eriyisen ärkeä alue. Merkinnällä osoieuilla alueilla ulee niille kohdisuvissa oimenpieissä ja oimenpieiden suunnielussa oaa huomioon alueen eriyise luonoarvo. Område som är särskil vikig med anke på naurens mångfald. På de områden som anvisas med beeckningen ska vid ågärder och planering av ågärder as hänsyn ill områdes särskilda naurvärden. vu Ohjeellinen urheilukenä. Rikgivande område för idrosplan. km Ohjeellinen kumpare. Rikgivande krön. z Puisomuunamolle varau alueen osa. För parkransformaor reserverad del av område. YLEISET MÄÄRÄYKSET, ALLMÄNNA BESTÄMMELSER : Alueelle laadiaan siova rakennusapaohjee. Bindande anvisningar för byggnadssä uppgörs på område. Alueella on ohjeellinen onijako. Tomindelningen på område är rikgivande. Rakennus on yleensä sijoieava onille vähinään neljän merin päähän naapurin onin rajasa, ellei asemakaavassa muua osoiea. Byggnaden bör i allmänhe placeras mins 4 meer från grannens omgräns, om ine anna anvisas i dealjplanen. Auopaikkoja on rakenneava AO- koreleissa 2 ap/asuno. AP- ja A- koreleissa auopaikkoja on rakenneava,5 /asuno ja vieraspaikkoja ap / eninään 0 asunoa. Bilplaser bör byggas 2 bp/bosad i AO- kvareren. I AP- och A--kvareren bör byggas,5 bp/bosad och gäsbilplaser bp / högs 0 bosäder. Pysäköinipaika on eroeava muusa ympärisösä aidoin ja/ai suojaisuuksin ja jäsennelävä puu- ja/ai pensasisuuksin eninään 6 auopaikkaa käsiäviin osiin. Parkeringsplas bör skiljas från den övriga omgivningen med sake och/eller skyddsplaneringar och uppdelas genom räd- och/eller buskplaneringar i delar som omfaar högs 6 bilplaser. Leikki- ja muua oleskeluilaa on rakenneava seuraavasi: Vähinään kaksi asunoa käsiävälle onille on rakenneava vähinään 2 m² leikkialuea ja 5 m² muua oleskelualuea/00 m² asuinkerrosalaneliömeriä kohden. Leikkipaikan ulee olla joka apauksessa vähinään 00 m² ja muun oleskelualueen 20 m². Leikki- ja oleskelualuee on eroeava suojaisuuksin ja/ai aidoin huololiikeneesä ja pysäköinipaikoisa. Lek- och anna ueviselseområde bör anläggas enlig följande: Inom omen för mins vå bosäder bör anläggas mins 2 m² lekområde och 5 m² anna ueviselseområde/00 m² bosadsvåningsya. Lekområde bör i alla fall vara mins 00 m² och anna ueviselseområde 20 m². Lek- och ueviselseområde bör med skyddsplaneringar och/eller sake avskiljas från servicerafik och bilplaser. Rakennuslupaa haeaessa on selvieävä, eei radonisa aiheudu erveydellisä haiaa. Vid ansökan om bygglov skall klarläggas, a radon ine orsakar olägenheer för hälsan. Kaomuoo on harjakao ai kaksoispulpeikao ja avoräysää, kaokalevuus :3 - :2. Takformen är åsak eller dubbel pulpeak med öppen akfo, akluning :3 - :2. Alueella ei saa säilyää irrallaan ai varasoida nesemäisiä poloaineia ai muia vesisöjä likaavia aineia. I område får ine oskydda förvaras eler lagras flyande bränslen eller andra ämnen, som kan förorena vaendragen. Kaikki säiliö, joka on arkoieu nesemäisille poloaineille ai muille vesisöjen veden laadulle vaarallisille aineille, on sijoieava vesiiiviiseen kaeuun suoja-alaaseen Alaan ilavuuden ulee olla suurempi kuin varasoiavan neseen suurin määrä. Alla ciserner, som är avsedda för flyande bränslen eller andra ämnen, som kan ävenyra vaendragens kvalie, skall anläggas i en vaenä och äck skyddsbassäng. Bassängens volym skall vara sörre än den maximala mängden väska som lagras. Isuusalueila, kaoila ja muila piha-alueila keryvä puhaa hulevede ulee mahdollisuuksien mukaan imeyää. Ren dagvaen från planeringsområden, ak och andra gårdsområden skall i mån av möjlighe infilreras. Koreleiden 560 ja 563 sekä onien 8/554 ja 6-7/56 asuinrakennukse on liieävä MRL 57a :n mukaisesi kaukolämpöverkkoon. I kvareren 560 och 563 sam omerna 8/554 och 6-7/56 skall bosadshusen ansluas ill fjärrvärmenäe enlig MarkByggL 57a 40