KIRJALLINEN KYSYMYS 321/2011 vp Yrityksen perustaminen ulkomaalaisena Suomessa Eduskunnan puhemiehelle Otan kirjallisessa kysymyksessäni esimerkiksi vastavalmistuneen ulkomaalaisen opiskelijan, joka ei ole EU:n kansalainen. Opiskelijalla on valmistumisen jälkeen 6 kuukautta aikaa työnhakua varten, ja mikäli tämä ei onnistu, häntä uhkaa oleskeluluvan päättyminen Suomessa. Esimerkkihenkilöni on opiskellut Suomessa jo 8 vuotta ja puhuu selvää suomen kieltä. Hänellä on korkeakoulututkinto sekä Suomesta että omasta kotimaastaan. Poliisi on kertonut henkilölle, että hänen on mahdollista perustaa oleskeluluvallansa yritys, joka mahdollistaisi oleskeluluvan Suomessa jatkossakin, mutta ELY-keskus ei suostu rekisteröimään hänen yritystään. Miksi ei? Vaikka henkilöllä olisi jo valmis tuote, jota hän haluaisi myydä, hän ei voi tehdä niin, koska tuotteen myyminen ei ole mahdollista ilman yritystä eikä yrityksen pyörittäminen onnistu esimerkiksi ilman vuokratiloja. Starttirahaankaan hän ei ole oikeutettu, koska hänellä ei ole yritystä. Tämäkö on se Suomen linja, jossa passitetaan innovatiiviset ja kielitaitoiset korkeakoulutetut ulkomaille? Me tarjoamme koulutuksen, mutta emme elämää ja elinkeinoa Suomessa. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitä hallitus aikoo tehdä tälle jäykälle laille, jonka mukaan Suomeen ei sallita muuttavan sellaisia ihmisiä, joilla on halua tehdä töitä, eikä ulkomaalaisille anneta edes mahdollisuutta aloittaa yritystoimintaa Suomessa? Helsingissä 17 päivänä marraskuuta 2011 Osmo Kokko /ps Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Osmo Kokon /ps näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 321/2011 vp: Mitä hallitus aikoo tehdä tälle jäykälle laille, jonka mukaan Suomeen ei sallita muuttavan sellaisia ihmisiä, joilla on halua tehdä töitä, eikä ulkomaalaisille anneta edes mahdollisuutta aloittaa yritystoimintaa Suomessa? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Ulkomaalaislain (301/2004) mukaan muut kuin EU-kansalaiset ja heihin rinnastettavat tarvitsevat lähtökohtaisesti elinkeinonharjoittajan oleskeluluvan harjoittaakseen elinkeinoa Suomessa. Ulkomaalaiselle, jolle on myönnetty tilapäinen oleskelulupa opiskelua varten, myönnetään tutkinnon suorittamisen jälkeen uusi tilapäinen oleskelulupa työnhakua varten. Jos jatko-oleskelulupahakemus työntekoa varten on tehty työnhakua varten myönnetyn oleskeluluvan voimassa ollessa, ulkomaalainen saa työpaikan löydettyään aloittaa työnteon. Uusi määräaikainen oleskelulupa myönnetään uudella perusteella, jos ulkomaalaiselle voitaisiin myöntää ensimmäinen oleskelulupa tällä uudella perusteella. Ulkomaalaislain mukaan elinkeinonharjoittajan oleskeluluvan myöntäminen perustuu harkintaan, jossa tulee varmistaa, että elinkeinotoiminnalla on kannattavan toiminnan edellytykset. Toiminnan kannattavuutta arvioidaan erilaisten ennalta saatavien selvitysten, kuten liiketoimintasuunnitelman tai sitovien esisopimusten sekä rahoituksen perusteella. Harkittaessa elinkeinonharjoittajan oleskeluluvan myöntämistä on varmistuttava myös siitä, että toimeentulo on turvattu. Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus (ELY-keskus) ratkaisee näiden edellytysten täyttymisen. Maahanmuuttovirasto myöntää ELYkeskuksen myönteisen ratkaisun jälkeen oleskeluluvan, jos ulkomaalaislain 36 :n mukaiset yleiset edellytykset oleskeluluvalle täyttyvät eikä ulkomaalaista ole määrätty maahantulokieltoon. Ulkomaalaislaki antaa mahdollisuuden myöntää oleskelulupia elinkeinonharjoittamista varten niin Suomesta kuin ulkomaillakin haettuna. Yritystoiminnan aloittaminen on mahdollista Suomessa silloin, kun laissa säädetyt edellytykset täyttyvät. Oleskelulupa-asian osalta olennaista on tällöin se, että elinkeinotoiminnalla on kannattavan toiminnan edellytykset ja että ulkomaalaisen toimeentulo on turvattu. Yritysten rekisteröinnistä vastaa Patentti- ja rekisterihallitus (PRH), ei ELY-keskus. Rekisteröinti on muodollinen toimenpide, joka on yhteydessä elinkeinonharjoittajan oleskeluluvan myöntämiseen: kaupparekisteri edellyttää pääsääntöisesti, että rekisteröitävällä henkilöllä on pysyvä asuinpaikka Suomessa. Tämä tarkoittaa käytännössä sitä, että väestötietojärjestelmästä saatavan tiedon mukaan rekisteröitävällä henkilöllä tulee olla merkittynä kotikunta Suomessa. Väestörekisterijärjestelmän kotipaikkaa koskeva merkintä tehdään maistraatissa. Ulkomaalaiselle henkilölle voidaan merkitä kotikunta Suomessa siinä tapauksessa, että hänellä on tarkoitus jäädä tänne vakinaisesti asumaan ja hänellä on lisäksi pysyvä tai jatkuva oleskelulupa tai vähintään yhden vuoden oleskeluun oikeuttava tilapäinen oleskelulupa. Starttirahan myöntämisestä vastaavat TE-toimistot. Starttirahaa tulee yleensä hakea ennen yrityksen rekisteröintiä. 2
Ministerin vastaus KK 321/2011 vp Osmo Kokko /ps Helsingissä 12 päivänä joulukuuta 2011 Sisäasiainministeri Päivi Räsänen 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 321/2011 rd undertecknat av riksdagsledamot Osmo Kokko /saf: Vad tänker regeringen göra åt den stela lagen, enligt vilken människor som har lust att arbeta inte tillåts flytta till Finland, och utlänningar inte ges ens en möjlighet att inleda företagsverksamhet i Finland? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Enligt utlänningslagen (301/2004) behöver andra än unionsmedborgare och därmed jämförbara personer i princip uppehållstillstånd för näringsidkare för att få bedriva näring i Finland. En utlänning som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd för studier, beviljas efter avlagd examen ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd för sökande av arbete. Om ansökan om fortsatt uppehållstillstånd för arbete har lämnats in medan uppehållstillståndet som beviljats för sökande av arbete är i kraft, får utlänningen börja arbeta efter att ha fått en arbetsplats. Ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas på nya grunder, om utlänningen kunde beviljas första uppehållstillstånd på dessa nya grunder. Enligt utlänningslagen baserar sig beviljandet av uppehållstillstånd för näringsidkare på prövning, där det ska säkerställas att det finns förutsättningar för lönsam näringsverksamhet. Verksamhetens lönsamhet utvärderas utifrån olika utredningar som fås på förhand, såsom affärsverksamhetsplanen eller ett bindande föravtal samt finansieringen. När beviljandet av uppehållstillståndet för näringsidkare prövas, gäller det också att säkerställa att försörjningen är tryggad. Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) avgör när dessa villkor har uppfyllts. Efter ett positivt avgörande från NTM-centralen utfärdar Migrationsverket ett uppehållstillstånd, om de allmänna villkoren för uppehållstillstånd enligt 36 i utlänningslagen uppfylls och utlänningen inte har meddelats inreseförbud. Enligt utlänningslagen kan uppehållstillstånd för att bedriva näring beviljas såväl om ansökan lämnas i Finland som om den lämnas i utlandet. Företagsverksamhet får inledas i Finland när de förutsättningar som lagen bestämmer har uppfylls. Det väsentliga med tanke på uppehållstillståndsärendet är då att det finns lönsamma förutsättningar för näringsverksamheten och att utlänningens försörjning är tryggad. Företagens registrering sköts av Patent- och registerstyrelsen (PRS), inte av NMT-centralen. Registreringen är en formell åtgärd som har samband med beviljandet av uppehållstillståndet för näringsidkare: handelsregistret förutsätter i regel att den som registreras har stadigvarande bostad i Finland. Det innebär i praktiken att den som registreras ska ha antecknats en hemkommun i Finland enligt uppgift från befolkningsdataregistret. Befolkningsdataregistrets anteckning om hemort görs hos magistraten. Utländska personer kan få en hemkommun i Finland antecknad i befolkningsdatasystemet, om de har för avsikt att varaktigt bosätta sig här och dessutom har ett permanent eller ett kontinuerligt uppehållstillstånd eller ett tillfälligt uppehållstillstånd som berättigar till minst ett års vistelse i landet. Startpenning beviljas av arbets- och näringsbyråerna. I allmänhet ska man ansöka om startpeng innan man registrerar sitt företag. 4
Ministerns svar KK 321/2011 vp Osmo Kokko /ps Helsingfors den 12 december 2011 Inrikesminister Päivi Räsänen 5