Yhen lumitähen kulkeminen En snöflingas vandring Stina Rova Page 1
Yhen lumitähen kulkeminen Ilma oli noussu korkealle. Ilmamolekyylit häyt kokkointua yhtheen, ette ei net paleltus kuohleeksi. Mitä korkeamalle net nousit sen kylmempi se tuli. Nyt net olit kokkointunhee yhtheen ja tehnee kaupunkin. Sen nimi oli Cumulus. Sielä net asut höyrynä. Pilvi jääty alapuolelta. Sillon Trilla synty ja tuli lumitäheksi. Trilla asu siinä kaupunkissa, mutta se tiesi ettei se pitäny siinä pitkhään asua. Sen kohtalo oli kulkeminen. Se sai kääntää kapan tuulen jälkhiin. Ihmiset sanovat ette se ei ole hyvä ette muuttaa mieltä sen jälkhiin kenen kans puhhuu. Mutta Trilla piti ette se tohti sanoa mielipitheen, mutta se hääty soppeutua siihen tilasuutheen mikä oli. Ei se tutkinu ette ihmiset olit siihen niin seppiä Pilvessä se oli yks vesinoppa ja ko tuli kylmempi se levitti spetsikläninkin ulos ja niin tehit kaikki sen kaveritki. Sillon net saatot lentää sinne kylmän maan pääle ja lämmittää sitä. Lumitähet (Snöflingor) 1. Katto muutampia lumitähtiä. Minkäs näköset net oon? (Titta på några snöflingor. Hur ser de ut?) 2. Mitäs tapathu ko otaat lumitäheen kätheen? Miksi? (Vad händer när du tar en snöflinga i handen? Varför?) 3. Kunkas paksu lumitäkki oon? Mitäs hyötyä siittä oon? (Hur tjock är snötäcket? Vad gör den för nytta?) 4. Näeks yhthään pilviä taifaala? Miksikäs niitä pilviä kututhaan? (Ser du några moln på homlen? Vad kallas sådana moln?) 5. Kunkas monta astetta nyt oon? Kunkas monta astetta lämpimämpi häätys olla ette net sullaisit? (Hur många grader är det nu? Hur många grader varmare måste det vara för att de skulle smälta?) 6. Yrittä marsia syväässä lumeessa. Selitä mitä sie tunnet? (Försök gå i djup snö. Beskriv vad du känner?) 7. Lapset tykkävä tehhä lumiäijiä ko oon suvi. Miksis ei ole maholista tehhä lumiäijiä ko oon kymmenen astetta kylmä? (Barnen tycker om att göra snögubbar när det är töväder. Varför är det inte möjligt att göra snögubbar när det är minus 10 grader?) Exercises; Snowflakes 1. Observe some of the snowflakes. What do their shape look like? 2. What happens when you take a snowflake in your hand? Why? 3. How thick is the cover of snowflakes. What are their function? 4. Do you see any clouds in the sky? What do you call that sort of clouds? 5. How many degrees ate there today? How many degrees warmer must it be for the snowflakes to start melting? 6. Try to walk in deep snow. Describe how yuou are feeling. 7. Children like to make snowmen when it is thaw about 0 degrees. Why isn't it possible to make snowmen when it is minus 10 degrees? Page 2 Page 9
Liitä oikean sanan kansa yhtheen Lunta aukennee (öppnar sig) Aurinko herättää (väcker upp) Vettä paukkuu (smäller) Taivas viheeltä (visslar, viner) Pilvet hajaatuavat (skingras) Aamu piminee (mörknar) Ilta leimahtaa (blixtrar) Päivä myrkskyää (stormar) Tuuli tullee (kommer) Tuisku kastellee (väter) Pakkanen sattaa (regnar) Pitkänen paistaa (skiner) Kaste lennelle (virvlar) Kesä valkennee (gryr) Talvi pakkasttaa (håller i sig frosten) Kevä tuopi linnut (kommer med fåglarna) Syksy viepi linnut (tar bort fåglarna) Lunta = snön, aurinko= sol, vettää= vatten, =regn, taivas= himlen, pilvet= molnen, aamu= morgon, ilta= kväll, päivä= dagen, tuuli= vinden, tuisku= stormen, pakkanen= frosten, pitkänen= åskan, kaste= daggen, kesä= sommar, talvi= vinter, kevä= vår, syksy= höst Ko aurinko tuli niin net tulit niin keveäksi ette net saatot lentää ylös taas. Sillä mallila net saatot olla hyötyksi, välistä ko lämmin täkki lumitähistä ja välistä ko maa tartti saetta niin net tulit alas vesinoppina. Sillon ko aurinko oli ajanu ilhmaan ilmamolekyylit, net tulit alas satheena ja kastelit maan. Kukas tiesi ette Trillala oli niin paljon tekemistä. Sen piti kansa täälä maan päälä opettaa ihmisiä nauthiin sen kauhneuestaki, näkheen sen kaunhiin täkin mikä niistä tuli keskelä talvea ko täälä oli pimeä. Sillä mallila net autot ihmisiä ja elukoita näkheenki. Pikku Trilla ja sen kaverit olit olheet siukkana paljon viimi aikana. Se oli tarkotus ette vain Trilla ja sen kaverit menevät ylös, mutta viimi aikana niitten matkhaan oli lyöny semmonen likanen joukko. Page 8 Page 3
Vähän sitä joukkoa piti olla ilmassa, mutta nyt ei ollu mithään määrää kunka paljon niitä hyökkäsi. Ihmiset olit alkanhee tekheen hiiliä ja ajamhaan net ylöspäin. Trilla ei ollu koskhaan saanu valita kunka se ellää. Se, elukat ja kasvit olit tyytyväiset siihen tehtävhään mikä niilä oli. Ei net olhee niin ylpeät ette net halusit tehhä muuta ko sitä mihinkä net olit luotu. Ihmiset olit merkilisiä, net olit paljon erilaiset ko Trilla. Net sait valita tien, ja jos net ei halunhee tehhä hyvvää, niin net ei tarvinhee. Mutta kylvämisen pääle tuli tulo. Trilla ihmetteli kunka monet valittit huonot työt. Sehän tuli niin hankala kaikile sen vuoksi. Ihmiset kattot niin lyhyesti, vain mikä oli hetkele helpoin eikä mikkä jälkiseuraukset siittä tulit. Se oli aivan ko net uskosit ette net häveäisit hyvistä töistä. Tietysti ihmiselle oon taistelu tehhä hyvvää. Sitä ei ole lumitähelä. Trilla oli kansa tähti mikä loisti, mutta ko se oli maan päälä ja likelä ihmisiä sitä ei huomattu. hade. De var inte så högfärdiga, att de ville göra annat än det de var skapade till. Men människorna var konstiga. De var mycket annorlunda än de andra. De fick välja. Om de inte ville göra det goda som Trilla och de andra gjorde, behövde de inte det. Trilla var helt förundrad över hur få som valde att göra de goda uppgifterna. Det blev ju så svårt för alla på planeten jorden och i luften också. Trilla såg, att människorna egentligen ville göra det goda, men inte vågade. Av många anledningar trodde de att man förlorade på att göra det goda. Det verkade också som om det var lättare att göra det onda. Vad gör det, om man får kämpa för att göra det goda, om man i längden alltid vinner på det. Nog hade det varit kämpigt för Trilla också att ideligen vara på vandring utan hemvist, men Trilla tänker fortsätta sitt eviga kretslopp, tills människan kanske en dag sätter stopp för det. Trilla var en stjärna på vandring liksom stjärnorna på himlavalvet, men hon var svårare att upptäcka på grund av att hon var på marken och nära människorna. Page 4 Page 7
Då kunde de flyga till den kalla jorden och värma den. När solen kom, blev de lätta som luft och kunde då flyga upp igen. På det viset kunde de vara till stor nytta, ibland som värmande täcke av snöflingor och ibland när jorden behövde regn, när solen hade lyst och jagat upp i luften alla luftmolekylerna, då kom de ner som vattendroppar och vattnade jorden. Vem anade att lilla Trilla hade så mycket att ombesörja. Här på jorden skulle hon också låta människors ögon njuta av hennes skönhet. Tänk vilket härligt vitt glittrande täcke de bildade mitt under den mörka perioden, när solen höll sig borta. På det viset hjälpte de människor och djur att se också i mörkret. Trilla själv hade aldrig fått välja hur hon skulle leva. Hon och alla djuren och växterna fann sig i den uppgift de En snöflingas vandring Luften hade stigit högt upp, så de små luftmolekylerna fick kura ihop sig ordentligt för att inte frysa ihjäl. Ju högre upp de gick desto kallare blev det. Men nu hade de kurat ihop sig och bildat en hel stad. Man kallade staden stackmoln. Där bodde de som vattenånga. Molnet underkyldes dock. Då föddes Trilla och blev en snöstjärna. Trilla bodde i staden, men hon visste att hon inte skulle bo länge där. Hennes öde var en vandring. Hon fick bokstavligt talat vända kappan efter vinden. Människor säger att det inte är bra att man inte är likadan i alla väder och sammanhang, att man byter åsikt allt efter den man talar med. Men Trilla tyckte inte att hon inte vågade vara sig själv utan hon tyckte att hon egentligen var samma Trilla, men att hon anpassade sig till den miljö hon var i. Hon tyckte inte att människorna var så duktiga på det som hon. I molnet var hon en vattendroppe och när det blev kallare bredde hon ut sin sexkantiga spetsklänning och alla hennes kamrater gjorde likadant sitt liv. Page 6 Page 5