HUR ÄR VÄDRET? A. Yhdistä sääilmaukset vastaaviin kuviin. Yhteen kuvaan voi liittyä useampikin ilmaus.

Koko: px

Aloita esitys sivulta:

Download "HUR ÄR VÄDRET? A. Yhdistä sääilmaukset vastaaviin kuviin. Yhteen kuvaan voi liittyä useampikin ilmaus."

Veikko Ketonen
8 vuotta sitten
Katselukertoja:

1 HUR ÄR VÄDRET? A. Yhdistä sääilmaukset vastaaviin kuviin. Yhteen kuvaan voi liittyä useampikin ilmaus. 1. Solen skiner. 2. Det är soligt. 3. Det är halvmulet. 4. Det är mulet/molnigt. 5. Det är varmt. 6. Det är kallt. 7. Det åskar och blixtrar. 8. Det stormar. 9. Det haglar. 10. Det regnar. 11. Det snöar. 12. Det är dimmigt. 13. Det är vackert väder. 14. Det är dåligt väder. B. Suomenna seuraavat sääilmaukset. 1. varning för storm 2. varning för hård vind 3. varning för skogsbrand C. Kertaa ilmansuunnat. Kirjoita ilmansuunnat kompassin ympärille. Pohjois-Suomessa= Etelä-Suomessa= Itä-Suomessa= Länsi-Suomessa= Keski-Suomessa=

Det är dimmigt. 13. Det är vackert väder. 14. Det är dåligt väder. B. Suomenna seuraavat sääilmaukset. 1. varning för storm 2. varning för hård vind 3.

2 ÖVERSÄTT TILL FINSKA! 1. Gå rakt fram 2. till höger 3. över bron 4. bakom kyrkan 5. på vänstra/högra sidan 6. Ta första/andra gatan genom parken 8. mellan sjukhuset och varuhuset 9. Det ligger på Hamngatan. 10. Tall till vänster. 11. mittemot järnvägsstationen 12. till höger/vänster om banken 13. Är det långt dit? 14. med vilken busslinje 15. närmaste hållplats 16. Kör längs Parksgatan. 17. förbi järnvägsstationen ÖVERSÄTT TILL SVENSKA! 1. Anteeksi, kuinka pääsen...? 2. Voiko sinne mennä bussilla/junalla? 3. Kiitos avusta!

mittemot järnvägsstationen 12. till höger/vänster om banken 13. Är det långt dit? 14. med vilken busslinje 15. närmaste hållplats 16.

3 KYSYMYSSANAT JA INTERROGATIIVIPRONOMINIT (GG s.13, ) KUKA är du? KENEN bil är den där röda? MIKÄ, MITÄ heter du? MIKÄ, MITKÄ - kysytään tarkemmin tiettyyn ryhmään kuuluvaa asiaa tai osaa kokonaisuudesta - vastauksena on substantiivi, usein erisnimi bok är din? hus bor du i? länder har du besökt? MIKSI måste vi lära oss svenska i Finland? MISSÄ bor du? MINNE går du? MISTÄ kommer du? MILLOIN är du född? KUINKA, MITEN gammal är du? MIKÄ, MILLAINEN - vastauksena on substantiivi, yleensä kysytyn asian alalaji är det film? böcker läser du? - Fantasiböcker. MILLAINEN är din skola? är ditt rum? är dina kompisar? MUISTA KYSYMYSLAUSEEN SANAJÄRJESTYS: K + P + S kysymyssana predikaatti subjekti (kivi) (paperi) (sakset)

länder har du besökt? MIKSI måste vi lära oss svenska i Finland? MISSÄ bor du? MINNE går du? MISTÄ kommer du? MILLOIN är du född? KUINKA, MITEN gammal är du?

4 RELATIIVIPRONOMINIT JA -ADVERBIT - viittaavat edellisessä lauseessa olevaan sanaan tai sanaryhmään eli korrelaattiin. Myös kokonainen lause voi olla korrelaattina. - aloittavat sivulauseen (muista KONSUKIEPRE!) som= vilken, vilket, vilka= Känner du den där pojken som står vid kiosken? Hon hittade en skjorta som hon var nöjd med. Hon hittade en skjorta med vilken hon var nöjd. Han lever ett liv om vilket de flesta bara kan drömma. vars, vilkas = På bröllopet fanns många nyfikna (mon.) vars/vilkas namn inte stod på gästlistan. Jag känner en pojke (yks.) vars pappa är läkare. vilket, något som= Det regnade på bröllopsdagen vilket/något som betydde lycka. allt som= allt vad= Allt som hände på festen vill jag inte komma ihåg. De gillade allt vad deras vänner hade planerat för dem. där= dit= då= Jag känner ett kafé där man får gott kaffe. Kaféet dit vi gick i går var stängt. De tänkte på året då de reste till Kina.

Hon hittade en skjorta med vilken hon var nöjd. Han lever ett liv om vilket de flesta bara kan drömma. vars, vilkas = På bröllopet fanns många nyfikna (mon.) vars/vilkas namn inte stod på gästlistan.

5 DEMONSTRATIIVI- JA INDEFINIITTIPRONOMINEJA Substantiivi määräisessä/pitkässä muodossa, adjektiivi a-muodossa den/det/de här= den/det/de där= tämä mukava tyttö tämä iso talo tuo kaunis kukka nuo valkoiset rakennukset hela= koko minun elämäni koko päivän båda/bägge= molemmat muusikot Substantiivi epämääräisessä/lyhyessä muodossa, adjektiivi a-muodossa denna, detta, dessa= tämä nuori poika nämä kiinnostavat ihmiset samma= sama ikävä työ OBS! Itsenäinen vastine on densamma, detsamma, desamma, joka ei koskaan esiinny substantiivin edessä. esim. Tack detsamma! Problemen tycks vara desamma överallt. Substantiivi epämääräisessä/lyhyessä muodossa, adjektiivi en/ett/a-muodossa (en) annan, (ett) annat, andra= toinen maailma toinen elämä toisia ajatuksia (en) sådan, (ett) sådant, sådana= sellainen nuori mies sellainen kaunis kortti sellaisia paksuja kirjoja

nämä kiinnostavat ihmiset samma= sama ikävä työ OBS! Itsenäinen vastine on densamma, detsamma, desamma, joka ei koskaan esiinny substantiivin edessä. esim. Tack detsamma!

6 (en) likadan, (ett) likadant, likadana= samanlainen valkoinen kukka samanlaisia lämpimiä tunteita någon, något, några= joku nuori mies joitakin viikkoja ingen, inget, inga= all, allt, alla= kaikki romantiikka kaikki pojat Kaikki olivat iloisia. OBS! Ingen-pronominin muoto täytyy jakaa: - sivulauseessa (ellei ole subjekti) ( att hon inte fick något brev) - kun predikaatti koostuu useammasta osasta (Hon vill inte träffa någon) - kun predikaattiin liittyy prepositio (Hon bryr sig inte om några killar) Kaikki uusi kiinnostaa minua Den ena flickan grät, medan den andra var helt tyst. Några människor vill gifta sig, andra vill aldrig göra det. varje normal människa, varje litet barn Var och en ska röra på sig en timme per dag. varannan dag, vartannat veckoslut var fjärde dag, vart tredje år Han älskar vartenda träningspass. EI- LASKETTAVAT LASKETTAVAT mycket pengar paljon många turister monet mera tid enemmän flera svenskar useammat de flesta finländare useimmat lite mjölk vähän få elever harvat mindre mat vähemmän färre finnar harvemmat

Ingen-pronominin muoto täytyy jakaa: - sivulauseessa (ellei ole subjekti) ( att hon inte fick något brev) - kun predikaatti koostuu useammasta osasta (Hon vill inte träffa någon) - kun predikaattiin

Samankaltaiset tiedostot

FOKUS. grammatik. Konjunktiot ja sanajärjestys

FOKUS. grammatik. Konjunktiot ja sanajärjestys FOKUS grammatik Konjunktiot yhdistävät sanoja, lauseenosia ja lauseita. Konjunktiot jaetaan rinnastus- ja alistuskonjunktioihin. Jag och min kompis ska resa till Köpenhamn. Minä ja kaverini matkustamme