SVT VI : 86 04 245 246 246 248 248 248 260 440 500 598 650 650 65 kieli nimeke rinnakkaisn. swe rinnakkaisn. fre osan tiedot osan tiedot swe osan tiedot fre julkaisija sarja fin ylänimeke huom. svt aihealue tietovuosi alue fînswefre Väestönmuutokset vuosina -93 5 Befolkningsrörelsen åren -93 5 Mouvement de la population de Finlande en - Teksti Text Texte Helsinki : [Tilastollinen päätoimisto], 938 Suomen virallinen tilasto 6 : 86 Väestötilastoa svt Väestö - Befolkning - Population - Suomi - Finland
SUOMEN VIRALLINEN TILASTO-FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK VI VÄESTÖTILASTOA 86 VÄESTÖNMUUTOKSET VUOSINA - TEKSTI VI BEFOLKNINGSSTATISTIK 86 BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅREN - TEXT MOUVEMENT DE LA POPULATION DE FINLANDE EN - TEXTE HELSINKI 938
Helsinki 938. Valtioneuvoston kirjapaino.
ALKUSANAT. Tämä selonteko maamme väestönmuutoksista vuosina on laadittu 'pääasiallisesti saman suunnitelman mukaan kuin lähinnä edellinen viisivuotiskatsaus. Sen perustana olevat taululiitteet on julkaistu virallisen tilaston VI sarjassa n:oina 79, 82 ja 85. Selonteon on laatinut allekirjoittanut H anho. Helsingissä, Tilastollisessa päätoimistossa, maaliskuussa 938. FÖRORD. Denna redogörelse över befolkningsrörelsen i vårt land under åren har i huvudsak uppgjorts enligt samma plan som närmast föregående f ernår söv er sikt. De tabellbilagor som ligga till grund för densamma ha publicerats som n:ris 79, 82 och 85 av serie VI av den officiella statistiken. Redogörelsen har utarbetats av undertecknad II anho. Helsingfors, å Statistiska centralbyrån, i mars 938. Martti Kovero. J. T. Hanho.
SISÄLLYS: Sivu I. Maan kirkollisessa jaoituksessa tapahtuneet muutokset II. Luonnollinen väenlisays ja sen tekijät.. 4 III. Muuttoliike 0 IV. Todellinen väenlisays 8 V. Solmitut ja purkautuneet avioliitot... 22 VI. Syntyneisyys 35 A. Synnyttäjät 35 B. Synnytysten tulokset 4 VII V Kuolemantapaukset 47 INNEHÅLL: Sid. I. Förändringar i rikets kyrkliga indelning II. Den naturliga folkökningen och dess faktorer 4 III. Flyttningsrörelsen 0 IV. Den faktiska folkökningen 8 V. Ingångna och upplösta äktenskap... 22 VI. Nativiteten 35 A. Barnaföderskor 35 B. Barnsbördernas resultat 4 VII. Dödsfallen 47 Page I. Changements dans la division ecclésiastique du pays II. Accroissement physiologique de la population ; ses facteurs 4 III. Migrations 0 IV. Accroissement réel de la population.. 8 TABLE DES MATIÈRES. V. Mariages contractés et dissous 22 VI. Nativité 35 A. Accouchées 35 B. Résultats des accouchements 4 VII. Mortalité 47
I. Maan kirkollisessa jaoituksessa tapahtuneet muutokset. Vuosina on kolme uutta luterilaista seurakuntaa muodostettu ja kaksi seurakuntaa on jaettu kielellisellä perusteella. Savukosken seurakunta, jonka väkiluku oli 088 henkeä, yhdistettiin vuonna Pelkosenniemen seurakuntaan. Uudet seurakunnat ja niiden väkiluku, seurakuntien jaot ja aluejärjestelyt käyvät selville seuraavista taulukoista. I. Förändringar i rikets kyrkliga indelning. Under åren ha tre nya lutherska församlingar bildats och två församlingar ha uppdelats på språklig grund. Savukoski församling, som omfattade 088 personer, förenades år med Pelkosenniemi församling. De nya församlingarna och deras folkmängd, delningen av församlingar och områdesregleringarna framgå av följande tabeller. Uudet seurakunnat. Nya församlingar. Uudet seurakunnat Nya församlingar Seurakunnat, joiden osista uudet on muodostettu Bildats av delar av följande församlingar Erotetun osan väkiluku Den avskilda delens folkmängd Kannonkoski Yli-Ii Vuonna År. f Kivijärvi {Viitasaari li 927 998 2 865 Vuonna År. Loimaan kauppala Loimaa köping Vuonna År. Porvoon ruotsal. kaupunkiseurak. Borgå svenska stadsförsaml Porvoon suomal. kaupunkiseurak. Borgå finska stadsförsaml. Porvoon ruotsal. maaseurak. Borgå svenska landsförsaml Porvoon suomal. maaseurak. Borgå finska landsf örsaml Loimaa Porvoon kaupunkiseurak. Borgå stadsförsaml Porvoon kaupunkiseurak. Borgå stadsförsaml Porvoon msk. Borgå landsf 2 236 4 323 2 50 726 3 784 Väestönmuutokset. Befolkningsrörelsen..
2 Alue järjestelyt. Områdesregleringar. Siirretyn alueen Seurakunnat, joista on väkiluku Det Seurakunnat, joihin on siirretty siirretty Från följande överförda områ- Till följande församlingar överförts församlingar överförts dets folkmängd Vuonna År. Nurmijärvi 34 Tuusula Tusby. Iitti 643 Kuusankoski. Kiikka 7 Tyrvää. Vanaja 08 Janakkala. Mikkelin msk. S:t Michels If 3 649 Mikkeli S:t Michel. Hartola 30 Joutsa. Joroinen 2 Jäppilä. Kerimäki Enonkoski. Maaninka 07 Lapinlahti. Ylistaro 9 Isokyrö. Oulainen 03 Merijärvi. Vuonna År. Askainen 3 Lemu. Urjala 89 Punkalaidun. Hämeenlinnan msk. Tavastehus lf 67 Hämeenlinna Tavastehus. Koijärvi 25 Urjala. Buovesi 40 Vilppula. Lappee 704 Lappeenranta Villmanstrand. Saari 33 Parikkala. Sääminki 228 Savonlinna Nyslott. Joroinen 2 306) Leppävirta 870/ Varkauden kaupp. Varkaus köp. Tuusniemi 36 Kaavi. Lappväärtti Lappfjärd 46 Karijoki. Vuonna År. Pohja Pojo 8 Karjaa Karis. Hollola 8 763 Lahti. Viipurin msk. Viborgs lf 89 Viipuri Viborg. Mikkelin msk. S:t Michels lf 99 Eistiina. Pieksämäki 0) Joroinen 22/ Jä PP ilä ' Sääminki 5Ï Kerimäki l) Punkaharju. Kemin msk. Kemi lf 9 Kemi. Vuonna År. Tammisaari Ekenäs 7 Tammisaaren msk. Ekenäs lf. Tammisaaren msk. Ekenäs lf 3 Tammisaari Ekenäs. Karjalohja 4 T T. T. «o> Sammatti. Lohja Lojo 43 J Eistiina 8j Juva 2 \ Anttola. Puumala 5l Pieksämäki 3 j Jäppilä 6 \ Suonenjoki. Joroinen 65
3 Suonenjoki Kaarlela Karleby Mietoinen Tyrvää Keuru Muurame Vehkalahti Virolahti Joutsa Haukivuori Eautalampi Mustasaari Korsholm Haapavesi Pudasjärvi Vuonna År. 5 083 894 80 5 848 228 499 4 9 4 58 406 47 74 38 Jäppilä. Kokkolan suom. seurak. Gamlakarleby finska förs. Kokkolan ruots. seurak. Gamlakarleby svenska förs. Karjala. Punkalaidun. Vilppula. Säynätsalo. Hamina Fredrikshamn. Miehikkälä. Hartola. Hankasalmi. Pieksämäki. Vaasan suom. seurak. Vasa finska förs. Vaasan ruots. seurak. Vasa svenska förs. Kärsämäki. Yli-Ii. Maan muihin kuin luterilaisiin seurakuntiin nähden on vuosina pantu toimeen seuraavat järjestelyt. Vuonna lakkautettiin Helsingin toinen suomalainen baptistiseurakunta ja Eaivolan kreikkalaiskatolinen seurakunta yhdistettiin Terijoen kreikkalaiskatoliseen seurakuntaan, osan seurakunnan jäsenistä liittyessä muihin kreikkalaiskatolisiin seurakuntiin. Vuonna lakkautettiin Kristiinankaupungin suomalainen metodistiseurakunta ja vuonna samoin Hammaslahden baptistiseurakunta. Lisäksi lakkautettiin vuonna Taalintehtaan ruotsalainen metodistiseurakunta, joka edellisenä vuonna oli perustettu. Uusia vapaàkirkkoseurakuntia perustettiin Kyy järvelle vuonna, Poriin ja Suonenjoelle vuonna, Jyväskylään ja Joensuuhun vuonna, Hämeenlinnaan ja Kauhavalle vuonna, metodistiseurakuntia Porvoon maalaiskuntaan ja Vaasaan vuonna, Ylistaroon vuonna ja Eiistavedelle vuonna sekä baptistiseurakunta Purmoon vuonna. Siviilirekisterissä muutoksia ovat aiheuttaneet uusien kuntien muodostaminen, nim. Viialan, Björköbyn ja ojan vuonna sekä Kannonkosken vuonna, samoinkuin uusien kauppalain perustaminen, nim. Seinäjoen vuonna sekä Karkkilan, Lauritsalan, Äänekosken ja Suolahden vuonna. Näistä Viiala ja Kannonkoski ovat myös eri seurakuntia. Lisäksi on muutoksia siviilirekisteriväestön lukumääriin johtunut myös kuntien aluejärjestelyistä, kuten liitetauluista käy selville. Beträffande andra församlingar i landet än de lutherska ha under åren verkställts följande regleringar. År indrogs andra finska baptistförsamlingen i Helsingfors och Eaivola grekisk-katolska församling förenades med Terijoki grekisk-katolska församling, varvid en del av församlingens medlemmar anslöt sig till andra grekisk-katolska församlingar. År indrogs Kristinestads finska metodistförsamling och år likaså Hammaslahti baptistförsamling. Dessutom indrogs år Dalsbruks svenska metodistförsamling, som grundlagts föregående år. Nya frikyrkliga församlingar grundlades i Kyyjärvi år, i Björneborg och Suonenjoki år, i Jyväskylä och Joensuu år, i Tavastehus och Kauhava år, metodistförsamlingar i Borgå landskommun och Vasa år, i Ylistaro år och i Eiistavesi år samt en baptistförsamling i Purmo år 9ä3. I civilregistret ha förändringar förorsakats av att nya kommuner bildats, näml. Viiala, Björköby och Öja år samt Kannonkoski år, liksom även av att nya köpingar grundlagts, näml. Seinäjoki år samt Karkkila, Lauritsala, Äänekoski och Suolahti år. Av dessa bilda Viiala och Kannonkoski även självständiga församlingar. Vidare ha förändringar i civilregisterbefolkningens storlek förorsakats av områdesregleringar mellan kommunerna, såsom av tabellbilagorna framgår.
4 Edellä mainittujen aluejärjestelyjen johdosta kaupunkien väestö on viisivuotiskautena lisääntynyt 36 932 henkeä, kun taas maaseudun väestö on vastaavassa määrässä vähentynyt. II. Luonnollinen vaenlisäys ja sen tekijät. Syntyneisyyden ja kuolleisuuden kehitys vuosina 92 käy selville seuraavista lukusarjoista. På grund av förenämnda områdesregleringar har städernas befolkning under femårsperioden ökats med 36 932 personer, medan åter landsbygdens befolkning i motsvarande grad minskats. II. Den naturliga folkökningen och dess faktorer. Nativitetens och dödlighetens utveckling under åren 92 framgår av följande sifferserier. Naissances d'enfants vivants, décès et accroissement physiologique 92. 92 922 923 924 925 926 927 928 929 930 92 922 923 924 925 Vuosi År 92925 926 927 928 929 930 926930 Kaupungit Städer Villes 96 8 48 8 792 9 066 8 840 8 822 8 824 9 243 9 266 9 455 9 266 9 087 8 58 8 746 982 Elävänä syntyneitä Levande födda Nés vivants Maaseutu Koko maa Landsbygd Hela riket Communes Pays entier rurales A 73 049 7659 7369 68 99 69 420 68 053 66 787 68 280 66 745 65 78 62 600 60 265 56 466 58 967 60 760 Kaupungit Städer Villes Kuolleita Döda Maaseutu Koko maa Landsbygd Hela riket Communes Pays entier rurales bsoluuttisesti. A b 8265 664 497 8040 6 482 42 698 896 6 440 46 78 057 7 48 46 024 78 260 6927 40 566 76 875 7 389 4037 75 6 7 932 43 795 77 523 7 89 40 894 76 0 8782 45 707 75 236 8 002 40 238 7866 8 204 40 764 69 352 8227 38 473 65 047 8 28 39 679 67 73 8 327 37 99 69 942 7 920 37 450 solut. 47 36 4980 47 556 53 442 47493 47 526 5727 48 73 54 489 48 240 48 968 46 700 47 960 46 38 45 370 Luonnollinen vaenlisäys tai -vähennys () Naturlig folkökning eller -minskning () Surplus des naissances Kaupungit Städer 2 952 999 2 352 648 93 433 892 424 484 453 062 860 300 49 262 Maaseutu Koko maa Landsbygd Hela riket Communes Pays entier 3852 28 96 32 053 22 967 28 854 27 96 22 992 27 386 2038 25 543 2836 2792 6 787 20 976 23 30 34 804 30 960 34 405 24 65 30 767 29 349 23 884 28 80 2522 26 996 22 898 22 652 7 087 2395 24 572 Promilleinä keskiväkiluvusta. / % 0 Q medelfolkmängden. /oo de la population moyenne. 0.3 9.0 9.9 7. 6.7 5.4 5.7 5.7 4.8 5.6 4.5 4.3 4.6 4.3 4.2 4.4 3.4 2.7.6.5.8 2.2 25.7 25.0 25.3 23.7 23.8 24.7 23.2 22.6 23.0 22.4 22.0 22.6 20.9 20. 8.9 9.7 20.3 20.0 24.3 23.4 23.7 22.4 22.3 23.2 2.7 2. 2.5 20.9 20.6 2.2 9.5 8.7 7.4 8. 8.5 8.4.3.7.5 2.9.6.8 2.2 2.8 2.4 3.5 2.0 2.6.9.5.2 0.9 0.2. 4.5 4.9 4.2 5.8. 3.9 4.7 3.7 4.8 3.8 5.3 3.5 4.2 3.6 2.9 3.3 2.7 2.5 3.0 4.0 4.4 3.8 5.3 3.5 4.2 3.4 4.5 3.5 5.0 3.2 3.9 3.3 2.6 2.9 2.4 2.0 2.6 5.4 3.7 4.2 2.8 3.2 3.8 2.3.5 2.2 0.8 2.2.8-5.2 0.4 0.6.6..2 0.. 7.9 9.9 0.0 9.5 7.8 9.2 7. 8.5 8.4 7.3 7.2 5.6 7.0 7.8 7.0 9.0 8.3 6.6 8.0 5.9 7.4 7.3 6.2 6. 4.5 5.7 6.5 5.8
5 Niinkuin edellä olevista lukusarjoista näkyy, on syntyneiden absoluuttinen luku, pieniä vaihteluita lukuun ottamatta, jatkuvasti vähentynyt vuodesta 92 vuoteen, jolloin se kaupungeissa ja maaseudulla oli suurempi kuin kolmena edellisenä vuonna. Kun syntyneiden luku vuosina 92925 oli 400 583, se vuosina 926930 vähentyi 38256:een eli 23.2 0/ 00 : S tä 2.2O/ 0O :een ja vuosina 343 920reen eli 8.4<>/ 00 :een keskiväkiluvusta. Syntyneiden luku vuosina oli kaupungeissa hieman suurempi, mutta maaseudulla 57 230 pienempi kuin vuosina 92 925, ja syntyneisyys on viimemainitusta ajanjaksosta alkaen vähentynyt kaupungeissa 5.6 0/ 00 :stä 2.2 0/ 00 :een ja maaseudulla 24.7 o/oo^stä 20.oO/ 00 :een keskiväkiluvusta. Verrattaessa toisiinsa vuosien 92925 ja kuolleisuutta havaitaan sen vähentyneen kaupungeissa.8 0/ 00 :stä ll.i o/ oo :een, maaseudulla 4.7 0/ 00 :stä 3.0 o/^: een ja koko maassa 4.2 o/ oo :stä 2.6 0/ 00 :een. Syntyneiden enemmyys eli luonnollinen väenlisäys on viisivuotiskaudesta 92925 viisivuotiskauteen vähentynyt 55 55:stä 08 604: ään eli 9.oO/ 00 :stä 5.8O/ O0 :een keskiväkiluvusta. Kun luonnollinen väenlisäys maan kaupungeissa vuosina 92925 oli yhteensä 0 864 henkeä eli 3.8 o/ oo keskiväkiluvusta, se vuosina oli vain 3 903 henkeä eli l.i /oo- Myös maaseudun väestöön nähden on luonnollisen väenlisäyksen vähentyminen ollut varsin suuri, nimittäin 44 687:stä vuosina 92 925 04 70 : een eli 0.0 o/ oo : stä 7.0 0/^ : een. Seuraava taulukko esittää kymmenvuosittain v:sta 87 alkaen ja viisivuotiskaudelta luonnollisen väenlisäyksen ja sen tekijät o/ oo ;nä keskiväkiluvusta. Såsom av ovanstående sifferserier framgår, har det absoluta antalet födda, med undantag av några smärre oregelbundenheter, fortgående minskats från år 92 till år, då det i städerna och på landsbygden var större än under de tre föregående åren. Medan antalet födda under åren 92925 var 400 583, minskades det under åren 926930 till 38256 eller från 23.2 0/^ till 2.2 o/ oo och under åren till 343 920 eller 8.4 o/ 00 av medelfolkmängden. Åren var antalet födda i städerna något större, men på landsbygden 57 230 mindre än åren 92 925, och nativiteten har sedan sistnämnda period minskats i städerna från 5.6 O/QQ till 2.2 o/ 00 och på landsbygden från 24.7 o/ oo till 20.0 O/QQ av medelfolkmängden. En jämförelse mellan dödligheten under åren 92925 och utvisar, att densamma minskats i städerna från.8 o/ oo till.i /oo> på landsbygden från 4.7 o/oo tm 3 - %o oeh. i hela landet från 4.2 o/ 00 till 2.6 o/ oo. Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen har från femårsperioden 92925 till femårsperioden minskats från 55 55 till 08 604 eller från 9.0 O/ oo till 5.8 O/ oo av medelfolkmängden. Medan den naturliga folkökningen i landets städer åren 92925 var sammanlagt 0 864 personer eller 3.8 o/ oo av medelfolkmängden, var den åren endast 3 903 personer eller l.i /oo- Även i avseende å landsbygdens befolkning har nedgången i den naturliga folkökningen varit synnerligen stor, nämligen från 44 687 åren 92925 till 04 70 eller från 0.0 o/ 00 till 7.0 o/ oo _ Följande tabell utvisar den naturliga folkökningen och dess faktorer i o/oo av medelfolkmängden tioårsvis sedan år 87 och för femårsperioden. Naissances d'enfants vivants, décès et accroissement physiologique en o/ oo de la population moyenne, 87. Vuosina Åren Années Kaupungit Städer VUles Elävänä syntyneitä Levande födda Nés vivants Maaseutu Landsbygd Communes rurales Koko maa Hela riket Pays entier Kaupungit Städer Villes Kuolleita Döda Décès Maaseutu Koko maa Landsbygd Hela riket Communes Pays entier rurales Luonnollinen väenlisäys Naturlig folkökning Accroissement physiologique Kaupungit Städer VUles Maaseutu Landsbygd Koko maa Communes Hela riket rurales Pays entier 87880.. 88890.. 89900.. 9090.. 9920.. 92930.... 28.9 29.2 28.7 27.3 9. 5.0 2.2 37.7 35.6 32.7 3.7 26.5 23.6 20.0 37.0 35.0 32.2 3. 25.4 22.2 8.4 23.3 2.3 9.0 6.4 5.4 2.2. 22. 2. 9.8 8.2 8.3 4.4 3.0 22.2 2. 9.7 7.9 7.8 4. 2.6 5.6 7.9 9.7 0.9 3.7 2.8. 5.6 4.5 2.9 3.5 8.2 9.2 7.0 4.8 3.9 2.5 3.2 7.6 8. 5.8
Sekä syntyneisyyteen että kuolleisuuteen samoinkuin syntyneiden enemmyyteen nähden kehitys on ollut samansuuntainen kaupungeissa ja maaseudulla, kuitenkin niin, että kaupunkien luonnollinen väenlisäys nousi aina ajanjakson 9090 loppuun saakka sen johdosta, että kuolleisuus aleni nopeammin kuin syntyneisyys. Syntyneisyys on alentunut vuosikymmenestä 87880 vuosikymmeneen 92930 kaupungeissa 3.9 /oo> maaseudulla 4. o/oo ja koko maassa 4.8 0/ 00. Suhteellisen kuolleisuuden vastaavat luvut olivat.l, 7.7 ja 8. o/ oo sekä syntyneiden enemmyyttä osoittavat luvut 2.8, 6.4 ja 6.7 /oo* Kaikkina edellä mainittuina ajanjaksoina syntyneisyys oli huomattavasti alhaisempi kaupungeissa kuin maaseudulla, mikä on sitä silmiinpistävämpää, kun juuri voimakkaimmat ikäluokat ovat edellisissä suhteellisesti lukuisammin edustettuina. Kuolleisuuteen nähden ovat kaupungit vuosikymmenen 89900 jälkeen olleet huomattavasti edullisemmassa asemassa kuin maaseutu. Siitä huolimatta kaupunkien luonnollinen väenlisäys on vuosikymmenen 9090 jälkeen tuntuvasti vähentynyt, ja viisivuotiskautena se maaseudun vastaavaan suhdelukuun verrattuna oli aivan vähäinen. Verrattaessa keskenään eri läänejä luonnolliseen väenlisäykseen ja sen tekijöihin nähden huomataan erinäisiä eroavaisuuksia. Vuosilta esitetään seuraavat absoluuttiset luvut kustakin läänistä erikseen. Såväl i fråga om nativitet som dödlighet ävensom beträffande överskottet av födda har utvecklingen gått i samma riktning i städerna och på landsbygden, dock så, att städernas naturliga folkökning steg anda till slutet av perioden 90 90 på grund därav, att dödligheten sjönk snabbare än nativiteten. Nativiteten har nedgått från årtiondet 87880 till årtiondet 92930 i städerna med' 3.9 /oo> på landsbygden med 4. o/ oo och i hela landet med 4.8 /oo- Motsvarande siffror för mortaliteten voro ll.l, 7.7 och 8. o/ 00 samt talen rörande överskottet av födda 2.8, 6.4 och 6.7 /oo- Under samtliga nyssnämnda tidsperioder var nativiteten märkbart lägre i städerna än på landsbygden, vilket är desto mer iögonenfallande, då just de kraftigaste åldersklasserna äro relativt talrikare företrädda i de förstnämnda. Beträffande dödligheten ha städerna sedan årtiondet 89900 varit i en märkbart gynnsammare ställning än landsbygden. Det oaktat har städernas naturliga folkökning sedan decenniet 9090 kännbart minskats och var under femårsperioden alldeles obetydlig i jämförelse med motsvarande relationstal för landsbygden. Vid en inbördes jämförelse av den naturliga folkökningen och dess faktorer i de olika länen kan man iakttaga en del skiljaktigheter. För åren meddelas följande absoluta tal för de olika länen. Naissances et décès. Lääni Län Départements Elävänä syntyneitä Levande födda Naissances d'enfants vivants Kuolleita Döda Décès îsyntyneiden enemmyys Surplus LVV/ UU * V J.V/VIVlCIi des naissances UudenmaanNylands Turun-Porin Åbo- Björneborgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs.. Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio.. Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs.. Koko maa Hela riket Pays entier 7 55 7 08 6 668 6 64 6 90 9 552 943 8 395 8 79 8 953 382 377 357 354 383 769 6 78 6 382 6 43 6 739 2 73 2 208 872 992 4 244 486 4 046 4 020 497 8 70 8 638 829 8 70 8 986 0 8 0 745 0 403 0 623 040 0 725 0 256 9 567 0 325 0 75 6 360 6 656 39 5 078 8 084 2 96 5 472 7 793 6 245 7866 69 352 65 047 67 73 69 942 48 96846 700 47960 46 38 45 370 22 898 22 652 7 087 2395 24 572 Kaupungit Städer Villes 9 266 9 087 8 58 8 746 982 8 204 8 227 8 28 8 327 7 920 062 860 300 49 262 MaaseutuLandsbygd Communes rurales62 600 60 265 56 466 58 967 60 760 40 764 38 473 39 679 37 99 37450 2836 2792 6 787 20 976 23 30 670 6 742 333 4 725 7 88 2 80 582 7 033 5 887 6 285 6 702 343 4 783 8 250 2 840 5 476 7 259 6 022 6 043 6 67 305 4 673 7 900 2 834 5 244 6 948 5 754 5 80 6 076 282 4 636 7 887 2 797 5 260 6 995 5 636 9 2 896 63 2 09 4 647 283 3 229 3 08 4 480 848 2 40 44 2 056 4 390 376 3456 3 72 4 369 383 693 4 599 2 850 206 2 653 344 3 545 57 274 49 740 3 972 86 3457 3 675 4 57 2 877 0 203 405 400 3 726 4 045 55 Syntyneisyyden kehitys eri lääneissä vuosikymmeninä 89900, 9090. 9920 ja Utvecklingen av nativiteten i de skilda länen under decennierna 89900, 9090, 9
7 92930 sekä vuosina, ilmaistuna promilleinä keskiväkiluvusta, selviää seuraavasta taulukosta. 920 och 92-930 ' samt åren framgår, uttryckt i promille av medelfolkmängden, av följande tabell. Naissances d'enfants vivants en o/ oo de la population moyenne. Lääni Län Départements - CO to MH M CO OS O5I-» CO co M CO CO CO co 05 co CO rf» CO CO Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-Björneborgs... Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S :t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier 32.4 32.0 34. 33.4 29.9 32.2 3.4 32.0 32.2 30.5 29.9 32.2 34.0 29.4 32.7 28.3 3.6 3. Niinkuin edellä olevasta taulukosta näkyy, on syntyneisyys alentunut kaikissa lääneissä. Kehitys on kuitenkin ollut vaihteleva. Jos näet verrataan viisivuotiskauden syntyneisyyslukuja vastaaviin suhdelukuihin vuosikymmeneltä 92 930, huomataan, että vähentyminen oli seuraava: Ahvenanmaalla På Åland Mikkelin läänissä Uudenmaan Vaasan Kuopion Turun-Porin Hämeen Oulun Viipurin I S:t Michels Nylands yy V clscl Kuopio Åbo-Björneborgs Tavastehus Uleåborgs Viborgs 2.3 6.2 23.3 /20.8 \4.l 24.6 20.9 26.8 23.2 25.0 23.3 28.8 26.0 24.5 2.7 29.9 27.8 25.4 22.2 3.0 7. 3.4 7.0 8.8 20.3 22.5 8.3 23.7 8.4 4.5 8.3 3.9 8.4 20.3 20.5 22.9 8.6 25. 9.5 3. 7.5 3.6 7.3 9.3 20.5 22.8 8.4 23.7 8.7 2.4 6.0 2.8 6.2 7.5 9.9 2.2 7.7 2.9 7.4 2.2 6.7 2.7 6.2 8.6 9.7 22.6 8.0 23.5 8. 2.6 7.0 3.7 6.9 8.6 20.6 23.2 8.6 24.2 8.5 Såsom tabellen utvisar, har nativiteten sjunkit i alla län. Om man nämligen jämför nativitetssiffrorna för femårsperioden med motsvarande relationstal för decenniet 92930, finner man, att minskningen utgjorde: Iän 3.0 3.2 3.4 3.5 3.7 3.9 4. 4.4 0.7 o/ oo Aikaisemmin syntyneisyyden vähentyminen on ollut suurin maan eteläosissa, huomattavasti pienempi sen sijaan sisä- ja pohjoisosissa. Kuten edellä esitetyistä luvuista käy selville, on syntyneisyyden vähentyminen viimeisenä viisivuotiskautena ollut melkoisen suuri myös Oulun ja Kuopion lääneissä. Jos läänit asetetaan järjestykseen sen mukaan, kuinka suuri syntyneisyys niissä oli viisivuotiskautena ', saadaan seuraavat tulokset. Suurin oli syntyneisyys Oulun ja Kuopion lääneissä, joissa suhdeluvut olivat 23.7 ja 22.5 /oo> sitten seurasivat Mikkelin, Viipurin, Vaasan ja Turun-Porin läänit, joissa ne olivat 20.3, 8.8, 8.3 ja 7. /oo> kun taas Hämeen lääni, Ahve : nanmaa ja Uudenmaan lääni suhdeluvuin 7.0, 3.4 ja 3.0 o/ oo muodostivat ryhmän, jossa syntyneisyys oli pienin. Kuolleisuuden kehitystä eri lääneissä valaisee seuraava taulukko. Tidigare har nativitetsminskningen varit störst i landets södra delar, märkbart mindre däremot i de inre och nordliga delarna. Såsom av ovan citerade siffror framgår har nativitetsminskningen däremot under senaste femårsperiod varit rätt stor även i Uleåborgs och Kuopio Iän. Om länen ordnas i enlighet med huru stor nativiteten varit under femårsperioden, kommer man till följande resultat. Störst var nativiteten i Uleåborgs och Kuopio län, där relationstalen voro 23.7 och 22.5 0/ 00, därpå följde S:t Michels, Viborgs, Vasa och Åbo-Björneborgs län med talen 20.3, 8.8, 8.3 och 7. o/ oo> medan åter Tavastehus län, Åland och Nylands län, där siffrorna voro 7.0, 3.4 och 3.0 o/^, bildade en grupp, där nativiteten var minst. Utvecklingen av mortaliteten i de olika länen belyses av följande tabell.
Décès en O/OQ de la population moyenne. L ä ä n i L ä n Départements If Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-Björneborgs... Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs. Koko maa Hela riket Pays entier 8.8 '8.7 8.6 2.0 20.8 20.4 20. 9.6 9.7 Kuten edellä olevasta taulukosta käy selville, on kuolleisuus viisivuotiskautena ollut pienin Uudenmaan läänissä ja Ahvenanmaalla,.4 /OOJ sen jälkeen Hämeen läänissä, 2. /oo> sekä suurin Mikkelin ja Kuopion lääneissä, 3.9 o/ oo kummassakin. Jos kysymyksessä olevaa viisivuotiskautta verrataan edelliseen kymmenvuotiskauteen, huomataan kuolleisuuden kaikissa lääneissä vähentyneen. Enimmän on kuolleisuus vähentynyt Oulun ja Vaasan lääneissä,.9 ja l- 7 /oo> vähimmän Uudenmaan ja Kuopion lääneissä,.0 ja l.i o/ oo. Syntyneisyyden ja kuolleisuuden erilaisuuksista eri läänien kesken on luonnollisena seurauksena, että myöskin niiden tulokset, luonnollinen väenlisäys tai väenvähennys, vaihtelevat. Tätä valaisee seuraava taulukko. 6.8 6.8 6.8 9.5 9.0 9.6 7.3 8.5 7.9 6. 2.4 7.4 J3.7 i 2.8 8.4 3.5 8.7 4.2 8.6 5.2 8.9 5.0 6.7 4.0 8.5 5.5 7.8 4..4 2.5.4 2. 2.6 3.9 3.9 2.3 3.6 2.6 2.2 2.8.6 3.0 2.9 4.3 4.4 3.4 4.6 3.3.5 2.9 2.0 2.0 2.4 3.8 3.7 2.0 3.6 2.6.7 2.8 2.3 2. 3.0 4.0 4.3 2.4 3.8 2.9. 2.6 0.9.8 2.4 3.9 3.6.8 3. 2.4 0.6.5 0..6 2.2 3.7 3.6.8 2.7 2.0 Ovanstående tabell utvisar, att mortaliteten under femårsperioden varit minst i Nylands län och på Åland,.4 /oo> därnäst i Tavastehus län, 2. 0/ 00j samt störst i S:t Michels och Kuopio län, i vartdera länet 3.9 o /oo* Om ifrågavarande femårsperiod jämföres med föregående decennium, framgår det, att mortaliteten sjunkit i alla län. Mest har mortaliteten nedgått i Uleåborgs och Vasa län,.9 och.7 /oo> minst i Nylands och Kuopio län, l.o och l.l o/ 00. En naturlig följd av de olikheter, som göra sig gällande inom de olika länen med avseende å nativiteten och mortaliteten, är även, att deras resultat, den naturliga folkökningen eller folkminskningen variera i dem. Detta framgår av följande tabell. Accroissement physiologique en o/ oo de la population moyenne. L ä ä n i L ä n Départements ou Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-Björneborgs... Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier 3.6 >3.3 5.5 2.4 9..8.3 2.4 2.5 3.7 3.! 5.4 i 4.5 0.4 3..0 3. 3.2 Jos viisivuotiskauden ja kymmenvuotiskauden 92930 luonnollista väenlisäystä esittäviä suhdelukuja verrataan keskenään, huomataan vähäistä nousua Ahvenanmaalla, mutta vähennystä kaikissa lääneissä. Tämä vähennys oli suurin Viipurin läänissä, 2.8 /oo> ja sen jälkeen Turun-Porin ja Hämeen lääneissä, 2.5 o/ oo kummassakin. Jos tarkastetaan eri läänien luonnollista väenlisäystä viisivuotiskautena, huomataan 5.2 5.9 6.2 8. 6.4 9.9 7.8.4 7.6 3.8 r 7..3 7.4 9.0 8..0 7.7 2.3 8..6 4.6 2.0 4.9 6.2 6.4 8.6 6.0 0. 5.8 2.3 5.5 2.3 5.4 7.4 6.2 8.5 5.2 0.5 6.2.6 4.6.6 5.3 6.9 6.7 9. 6.4 0. 6. 0.7 3.2 0.5 4. 4.5 5.9 6.9 5.3 8. 4.5. 4..8 4.4 6.2 5.8 9.0 6.2 0.4 5.7 2.0 5.5 3.6 5.3 6.4 6.9 9.6 6.8.5 6.5 Om man med varandra jämför relationstalen för den naturliga folkökningen under femårsperioden och decenniet 92930, finner man en liten stegring på Åland, men en minskning i alla övriga län. Denna minskning var störst i Viborgs län, 2.8 O/oo> och därnäst i Åbo-Björneborgs och Tavastehus län, 2.5 o/oo * vartdera länet. En granskning av den naturliga folkökningen i de olika länen under femårsperioden
9 siinäkin tuntuvia eroavaisuuksia. Suurin, 0. /oo> oli luonnollinen väenlisäys, samoinkuin kahtena edellisenä vuosikymmenenä, Oulun läänissä. Lähinnä seurasivat Kuopion, Mikkelin ja Viipurin läänit, joissa suhdeluvut olivat 8.6, 6.4 ja 6.2 /oo, sekä sen jälkeen Vaasan, Hämeen ja Turun-Porin läänit suhdeluvuin 6.0, 4.9 ja 4.6 /oo. Pienin oli luonnollinen väenlisäys Uudenmaan läänissä ja Ahvenanmaalla, joiden suhdeluvut olivat.6 ja 2.0 /oo- Luonnollinen väenlisäys oli siten Oulun läänissä enemmän kuin kuusi kertaa niin suuri kuin Uudenmaan läänissä. Yleiskatsauksen saamiseksi esitetään seuraavat syntyneitä ja kuolleita sekä luonnollista väenlisäystä viisivuotiskautena koskevat luvut läänittään, erikseen kaupungeista ja maaseudulta. ådagalägger även den avsevärda olikheter. Störst, 0. /oo> var den naturliga folkökningen, liksom också under de två föregående decennierna, i Uleåborgs län. Närmast följa Kuopio, S:t Michels och Viborgs län, där relationstalen voro 8.6, 6.4 och 6.2 /oo> samt därpå Vasa, Tavastehus och Åbo-Björneborgs län med relationstalen 6.0, 4.9 och 4.6 /<x). Minst var den naturliga folkökningen i Nylands län och på Åland, där relationstalen voro.6 och 2.0 /oo- Den naturliga folkökningen var sålunda mera än sex gånger så stor i Uleåborgs som i Nylands län. För tydlighetens skull framläggas följande siffror, som angiva antalet födda och döda samt den naturliga folkökningen under femårsperioden länsvis, i städerna och på landsbygden. Naissances d'enfants vivants, décès et accroissement physiologique par départements. Lääni Län Départements Elävänä syntyneitä Levande födda Mp. Mk. S. m. vivants Np. Kvk. S.f. Kuolleita Döda Luonnollinen väenlisäys Naturlig folkökning Accroissement physiologique Mp. Np. M. sp. Mk. Kvk. B. k. S. m. S. f. L. d. s. Kaupungit Städer Villes Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-Björneborgs... Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Yhteensä Summa Maaseutu Landsbygd Comm. rurales Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-Björneborgs... Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Yhteensä Summa 7 350 3 032 03 2 789 3 948 864 299 2 008 827 23220 6 939 2 755 75 2 60 3 62 848 282 82 692 2642 4 28 5 787 78 5 399 7 560 72 2 58 3 837 3 59 44 862 7 528 2 785 65 2 29 3 235 583 53 300 20 30 0 37 0 092 20 463 876 9 970 9 07 39 047 3 835 882 793 675 75 4 539 3 546 28 085 0 282 26 907 25436 52 343 8 235 9 792.989 8 98 6 878i 20 877 9 697 40 574 3 053J 25 578 24 207 49 78 6 754 24 654 23 45 4805 4 064 53 57045488 299 058 0 992 7 607 302 64 2 305 2 989 586 040 682 283 20 658 535 5887 29 4596 6 224 69 2 04 39 2 583 40 959 78 247 38 498 73 28 298 495 527 2 99 7 348 5 524 295 2 744 4 939 3 07 26 906 635 6 006 24 738 45 67 55 222 9 07 9 299 4 257 4 529j 8 786 5480 33 75 8 672 9 956 8 628 695 3 073 2 94 2 994 5 908 540 24 593 7 824 857 5 98 6 079 32 833 8 824 828 6 952 2 897 26 96 0 590 0 554 244 92 36594 357 5 578 532304 70 Kaupungit ja maaseutu Städer och landsbygd Villes et comm. rurales Uudenmaan Nylands 7 72 7 03 34 752 5 704 4 955 30 659 2 07 2 076! 4093 Turun-Porin Åbo-Björneborgs 23 002 2832 44 834 6 620 673 32 793 6 382 5 659 2 04 Ahvenanmaa Åland 985 868 853 780 802 582 205 Hämeen Tavastehus 7 328 656 33 484 2 573 322 23 895 4 755 66 27 9 589 Viipurin Viborgs 30 855 29 048 59 903 2470 8 469 39 939 9 385 0 4 834 579 9 964 Mikkelin S :t Michels 0 656 0 037 20 693 7 46 6 78 4 242 395 3 256 6 45 Kuopion Kuopio 2276 20 979 4355 4 054 2 580 26 634 822 8 399 6 52 Vaasan Vasa 27 586 26 036 53 622 8 267 7 76 36 028 9 39 8 275 7 594 Oulun Uleåborgs 26 48 2543 5624 5 364 480 29 5447 0 963 22 080 Koko maa Hela riket Pays entier76 7906730 343 920 22 2933 023 235 36 54 497 5407 08 604 668 347 305 623 262 242 47 409 984 846 49 803 336 543 540 642 936 3 903 Väestönmuutokset. Befolkningsrörelsen..
0 Edellä olevasta taulukosta käy selville, että viisivuotiskautena syntyneiden miespuolisten luku koko maassa oli huomattavasti suurempi kuin naispuolisten. Kun kuitenkin kuolleiden miespuolisten luku oli suunnilleen vastaavassa määrässä suurempi kuolleiden naispuolisten lukua, siten luonnollisessa väenlisäyksessä molemmat sukupuolet mainittuna ajanjaksona olivat lukumäärältään melkein samansuuruiset. Jos tarkastetaan, kuinka suuri luonnollinen väenlisäys oli syntyneiden lukuun verrattuna, huomataan, että kaupungit ja maaseutu eroavat tuntuvasti toisistaan ja että myös eri läänien luvut ovat sangen erilaiset. Tämä selviää seuraavista lukusarjoista, jotka prosentein ilmaisevat kysymyksessä olevat suhteet. Av föregående tabell framgår, att under femårsperioden antalet mankön, som föddes i hela landet, var avsevärt större än antalet kvinnkön. Då likväl antalet döda av mankön i ungefär samma mån översteg antalet döda av kvinnkön, så var under nämnda period den absoluta naturliga folkökningen nästan lika stor för båda könen. Om vi åter granska hur stor den naturliga folkökningen var i förhållande till antalet födda, kan observeras, att städerna och landsbygden i betydande grad avvika från varandra och att även siffrorna för de olika länen variera i rätt hög grad. Detta framgår av följande procentuella sifferserier, som belysa ifrågavarande förhållanden. Accroissement physiologique en % du nombre des naissances vivantes. Uudenmaan lääni Turun-Porin Ahvenanmaa Hämeen lääni Viipurin Mikkelin Kuopion Vaasan Oulun Nylands län Åbo-Björneborgs län Åland Tavastehus län Viborgs S :t Michels Kuopio Vasa Uleåborgs,, Koko maa Hela riket Kaupungit Städer 5.9.7 27.5 4.9 7.7 3.7 20.9 6.7 26.6 8.7 Maaseutu Landsbygd 24. 3. 3.3 3.3 35.6 3. 39.4 34. 44.0 35.0 Koko lääni Hela länet.8 26.9 4.6 28.6 33.3 3.2 38.3 32.8 42.8 3.6 Kun koko maan väenlisäys oli 3.6 % syntyneiden luvusta, oli vastaava luku maaseudun väestöön nähden 35.0 %, mutta kaupunkilaisväestöön nähden vain 8.7 %. Lääneistä kokonaisuudessaan Oulun ja Kuopion läänit osoittivat terveintä kehitystä. Lähinnä seurasivat Viipurin ja Vaasan läänit, kun taas muissa lääneissä ja varsinkin Uudenmaan läänissä olosuhteet olivat epäedullisemmat. Uudenmaan ja Turun-Porin läänien kaupungeissa syntyneiden luku oli kuolleiden lukua pienempi. Luonnollinen väenlisäys eroaa, kuten seuraavassa lähemmin esitetään, varsinkin kaupungeissa ja maaseudulla sekä eri lääneissä, melkoisesti todellisesta väenlisäyksestä. Medan folkökningen i hela landet utgjorde 3.6 % av antalet födda, var motsvarande siffra för befolkningen på landsbygden 35.0 %, men för stadsbefolkningen endast 8.7 %. Av länen i deras helhet uppvisade Uleåborgs och Kuopio län den sundaste utvecklingen. Därnäst följde Viborgs och Vasa län, medan förhållandena åter i de övriga länen och speciellt i Nylands län voro ogynnsammare. I Nylands och Åbo-Björneborgs läns städer understeg antalet födda de avlidnas antal. Såsom av följande utredning framgår, avviker den naturliga folkökningen, särskilt i städerna och på landsbygden samt i de skilda länen, i betydande grad från den faktiska folkökningen. III. Muuttoliike. Maamme väestötilasto ei valaise muuttoliikettä kokonaisuudessaan, vaan se käsittää ainoastaan ne muutot, jotka saadaan selville otetuista ja tuloseurakuntaan jätetyistä virallisista muuttotodistuk- III. Flyttningsrörelsen. Befolkningsstatistiken hos oss belyser icke flyttningsrörelsen i dess helhet, utan lämnar uppgift endast om den omflyttning, som kommer tillsynes genom uttagande av officiellt flyttningsbetyg och
- sista. Näin ollen siirtolaiset, jotka yleensä eivät ota muuttotodistuksia, jäävät kotiseurakuntansa kirkonkirjoihin eivätkä sisälly virallisen tilaston seurakuntaan ja seurakunnasta muuttaneiden lukuun. Muuttoliike koskee siis pääasiallisesti maan ra jäin sisäpuolella tapahtuneita muuttoja, mitkä eivät vaikuta maan koko väkilukuun, mutta joilla sen sijaan on suuri merkitys väestön jakaantumiselle eri paikkakunnille. Suomen kansalaisiksi otettujen ja Suomen kansalaisuudesta vapautettujen henkilöiden lukumäärien ero sitä vastoin vaikuttaa koko väestön lisäykseen tai vähennykseen. Muuttoliikkeen yleinen kehitys vuodesta 88 alkaen ilmenee seuraavasta taulukosta. inlämnande av dylikt i den församling, till vilken inflyttningen äger rum. Under sådana förhållanden kvarstå emigranterna, vilka i allmänhet icke uttaga flyttningsbetyg, i sina hemförsamlingars kyrkböcker och ingå alltså icke i den officiella statistikens siffror rörande personer, som inflyttat i församlingarna eller utflyttat ur desamma. I flyttningsrörelsen inbegripes sålunda huvudsakligen omflyttningen inom landets gränser, vilken icke påverkar landets hela folkmängd, men däremot är av stor betydelse för befolkningens fördelning på olika orter. Skillnaden mellan det antal personer, som erhållit finskt medborgarskap, och antalet personer, som befrias från dylikt, föranleder däremot en ökning eller minskning av folkmängden. Den allmänna utvecklingen av flyttningsrörelsen fr. o. m. år 88 framgår av följande tabell. Migrations à l'intérieur du pays. Vuosina År A n nées Seurakuntiin muuttaneita Inflyttade Entrées,Mp. Kvk. S. m. Np. Kvk. S. f. M. sp. B. k. L. d. s. Seurakunnista muuttaneita Utflyttade Sorties Mp. Mk. S. m. Np. Kvk. S. f. M. sp. B. k. L. <. s. Muuttovoitto (+) tai -tappio () Omflyttningsvinst (+) eller -förlust (-) Surplus des entrées (+) ou des sorties () Mp. Mk. S. m. Np. Kvk. S.f. M. sp. B. k v L. d. s. 88885,, 886890 89895 896900 90905 90690 995 96920 92925 926930 265 08 788 26 508 59 63 62 78 206 84 202 948 240 49 243 226 294 359 530 38 772 54 809 54 969 53 740 57 240 6 753 25 728 48 683 90 479 94 473 239 52 235 747 278 222 279 47 263 055 484 932 95 62 70 756 783 70 72 76 489 27 08 234 56 275 9 350 092 356 65 445 696 438 695 58 64 520 584 489 349 844462 333 934 25 565 26 782 24 452 33 729 99 508 08 275 25 45 57 593 6 226 202 648 20 388 238 40 238 766 224 977 353 990 35 358 54 507 54 50 52 704 56 920 6 756 26 039 48 200 89 403 94 68 236 400 235 436 277 364 277 240 263 67 479 299 9 036 70 463 7588 69 649 76 563 26 264 234 34 273 65 346 996 355 844 439 048 436 824 55 774 56 006 488 44 833 289 326 394 24 970 26 089 22 353 33 483 + 757 + 53 + 057 + 2 020 + 952 + 3 536 + 560 + 2 009 + 2 347 + 37 + 5 540 + 3 44 + 302 + 468 + 036 + 320 g 3 + 483 + 076 45 + 32 + 3 + 858 + 2 23 2 + 5 633 + 426 + 293 + 225 +. 063 74 + 754 + 202 + 540 + 3 096 + 807 + 6 648 + 87 + 2 867 + 4 578 + 205 +73 + 7 540 + 595 + 693 + 2 099 + 246 Edellä olevan taulukon perusteella voidaan todeta, että muuttoliike on ollut yhä lisääntymässä. Kuten aikaisempina vuosina, on myös viisivuotiskautena eri vuosiin nähden muuttoliikkeen suuruudessa havaittavissa huomattavaa eroavaisuutta. Muuttoliike, koko maa huomioon otettuna, tuotti tänä kautena 73 hengen lisäyksen. Tämän lisän täytyy katsoa johtuneen väestökirjanpidon epätäydellisyydestä sekä lisäksi johonkin määrin siitä seikasta, että Suomen kansalaisiksi otettujen ulkomaalaisten luku ilmeisesti På. grundvalen av föregående tabell kan man konstatera, att flyttningsrörelsen småningom alltmera ökats. Såsom under tidigare år kan man även under de skilda åren av femårsperioden observera betydande förskjutningar ifråga om flyttningsrörelsens storlek. Flyttningsrörelsen gav för hela riket under perioden ifråga till resultat en vinst av 73 personer. Denna ökning måste anses bero på ofullkomligheter i befolkningsbokföringen samt i någon mån på den omständigheten, att antalet utlänningar, som erhållit finskt
on ollut suurempi niiden kotimaan kansalaisten lukua, jotka näiden vuosien kuluessa on vapautettu maan kansalaisuudesta ja joiden lukumäärästä tietoja ei ole käytettävänä. Vuosina on yhteensä 3 595 ulkomaan kansalaista saanut Suomen kansalaisoikeudet. Näistä oli miehiä 888 ja naisia 707. Eri vuosia kohden nämä jakaantuivat seuraavalla tavalla: 2 Miesp. Mankön 403 404 302 334 445 medborgarskap, påtagligen varit större än antalet finska medborgare, vilka under de ifrågavarande åren befriats från finskt medborgarskap och beträffande vilkas antal uppgifter icke föreligga. Under åren ha sammanlagt 3 595 utländska undersåtar erhållit finska medborgarrättigheter. Av dem voro 888 man och 707 kvinnor. På de olika åren fördelade de sig på följande sätt: Muuttoliikkeen suuruutta kaupunkien ja maa- Flyttningsrörelsens storlek i avseende å städernas seudun väestöön nähden osoittaa seuraava tau- och landsbygdens befolkning framgår av föllukko. jande tabell. Migrations à l'intérieur du pays. Naisp. Kvinnkön 366 388 295 3 347 Yhteensä Summa 769 792 597 645 792 Vuosi na ÅT Années 88885 886890 89895 896900 90905 90690 995 96920 92925 926930 88885 886890 89895 896900 90905 90690 995 96920 92925 926930 Seurakuntiin muuttaneita Inflyttade Mp. Mk. S. m. 22 8 27 295 30 52 42 843 44 82 58 775 59 456 56 37 63 423 7804 24 342 42 406 20 089 24 858 8 652 8 337 77 454 8493j 95 996 6 770 7 357 47 409J 43 492i 84 048 77 690 54 490 235 88 96 366 34 720 30 35 088 38 903 Kvk. S. f. 26 038 3525 37 923 53 928 57 078 73 305 74 992 7367 80 439 87 045 8 489 69 926 26 55 3245 26 204 26 663 90 75 94 203 0 760 36 55 37 395 66 207 60 755 206 855 99 032 76 00J 303 443 25 236 44 205 39 668 44 508 49 826 M. sp. B. k. L. d. s. 48 849 58 820 68 435 96 77 0 899 32 080 34 448 27 738 43 862 58 849 305 83 2 332 46 640 57 003 44 856 45 000 Seurakunnista muuttaneita Utflyttade Sorties Mp. Mk. S. m. Np. Kvk. 8.. M. sp. B. k. L. d. s. Muuttovoitto ( + ) tai -tappio () Omflyttningsvinst (+) eller -förlust () Surplus des entrées (+) ou des sorties () Mp. Mk. S. m. Np. Kvk. S. t. Kaupungit Städer Villes 3 428 5 305 28 733 9 383 +0 5 392 8 082 33 474+ 903 ~ 3443 9 726 23 376 4302 + 0786 4547 25 703 32 033 57736 + 740 2895 29 02 36733 65 745+ 5809 39 90 48 849 88 750+ 8874 20345 + 24 456' + 44700 54 479 9979 + 4756 2053 45 86 56978 02 64+ 85 4389 43 040 i 5546 98 50 + 20 383 24 978 43 60 54 370 97 97+ 28203 32675 84 448 5 346 99794 + 39 894; 6643 33 45 44 629 78 080+ 8 955' + 25 297 242 6662 28 804+ 7947 + 9 889 + 890 669 28 509+ 2968 5 526! + 3 274 803 3377 + 5378 80! + 3 69 9 333 33 024+ 4 646 7 330! + Maaseutu Landsbygd Communes rurales 6869 86080 045 8753 8 6260 736 75696 92883 07957 200840 390 3 754 206756 05725 24824 230549 9 7294 064 25332 3890 57370 289260 5 20 2089 254752 3224 57885 290099 4 857 20490 3366 62747 87 55 350298 5 338 2344 304247 56688 80957 337645 3 96 20202 390903 24 220386 4360 976 3 53 376722 95726 22779 47505 8 036 22747 330500 8376 208797 39073 26886 32787 53863 269542 363953 633495 34354 6050 22602 0907 46407 248 34 554 27 78925 42365 5380 9666 7645 9 596 69779 426 54969 97580 2 500 5 30 79596 39 430 5546 90976 4 342 7038 88729 43229 57230 459 4 326 7404 M. sp B. k. L.d.s 206 25 346 25 333 39 035 3654 43 330 35 269 25 574 45 36 60 878 06 037 34 252 7 836 28 494 3 479 976-9 362-2544 - 23 793-35 939-35 347-36 682-33 398-22 707-40 783-59 673-94 864-26 72-7 24-27 80-380 - 730
3 Edellä olevasta taulukosta käy selville, että kaupungit säännöllisesti ovat saaneet muuttoliikkeestä huomattavan suuren väestönlisän. Vuoden poikkeuksellisen suuret luvut muuttovoittoon ja -tappioon nähden johtuvat pääasiallisesti marraskuun 28p:nä 930 muuttokirjoista annetun asetuksen voimaantulosta seuraavan vuoden alussa. Aikaisemmin lukuisat henkilöt olivat vuosikausia oleskelleet poissa kotipaikkakunnaltaan ilmoittamatta muutostaan. Tähän käytäntöön, joka saattoi tiedot muuttoliikkeestä epäluotettaviksi, mainittu asetus sai aikaan huomattavan parannuksen. Asetuksessa määrätään, että muuttaneen henkilön tulee viimeistään kahden kuukauden kuluessa muuttamisestaan antaa siitä ilmoitus asianomaiselle kirkkoherranvirastolle tai rekisteriviranomaiselle, ja laiminlyönneistä tässä suhteessa määrätään sakkoja. Muuttoliikkeen voimakkuus samoin kuin sen tuloksetkin ovat sangen erilaisia eri lääneissä sekä kaupungeissa että maaseudulla. Tämä ilmenee seuraavalla sivulla esitetyistä absoluuttisista luvuista vuosilta. Selvemmin ilmenevät muuttoliikkeen voimakkuus ja sen tulokset siv. 5 olevasta taulukosta, joka osoittaa seurakuntiin ja seurakunnista muuttaneiden suhteellisen luvun promilleinä vuosien keskiväkiluvusta. Lisäksi valaisee muuttoliikettä vuosina kaupungeissa ja maaseudulla läänittäin sekä sukupuolen mukaan siv. 67 oleva taulukko. Av föregående tabell framgår, att städerna regelbundet genom flyttningsrörelsen fått emottaga ett avsevärt befolkningstillskott. De ovanligt stora talen för års flyttningsvinst resp. -förlust berodde huvudsakligen på att en förordning av den 28 november 930 angående flyttningsbetyg trädde i kraft från början av följande år. Tidigare hade ett talrikt antal personer i åratal vistats borta från hemorten utan att anmäla om sin flyttning. I avseende å denna sed, som gjorde uppgifterna om flyttningsrörelsen otillförlitliga, åstadkom nämnda förordning en märkbar förbättring. I densamma stadgas nämligen, att en person, som flyttat, senast inom två månader efter sin flyttning skall inlämna anmälan därom till vederbörande kyrkoherdeämbete eller registermyndighet, och för underlåtenhet häri stadgas böter. Flyttningsrörelsens intensitet och resultat variera rätt mycket i olika län, såväl i städerna som på landsbygden. Detta framgår av de å följande sida anförda absoluta talen för åren. riyttningsrörelsens intensitet och resultat framgå tydligare av tabellen å sid. 5, som utvisar det relativa antalet inflyttade och utflyttade i promille av medelfolkmängden åren. Dessutom belyses flyttningsrörelsen åren i städerna och på landsbygden länsvis och enligt kön i tabellen å sid. 67.
4 Migrations à l'intérieur du pays. Lääni Départements Län Seurakuntiin muuttaneita Inflyttade Entrées erg Siïï O ÖM Seurakunnista muuttaneita Utflyttade Sorties gg.gp B Muuttovoitto (+) tai -tappio () Omflyttningsvinst (+) eller -förlust () Surplus des entrées (+) ou des sorties (/ Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B: borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels.. Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B: borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels.. Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs... Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands... Turun-Porin Åbo-B: borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels.. Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands... Turun-Porin Åbo-B: borgs Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels.. Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B:borgs.. Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels... Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier 44 354 363 586 2 953 7 320 6 664 4 7 099 6 076 4 469 4 62 68 4 337 3 342 3 529 89 20 272 46 640 2 87 4 836 29 3 904 79 440 2 287 2 49 926 3 872 5 354 55 69 7 292 586 2 00 6 454 2 04 44856 5 32 5 33 60 5 97 7 734 747 2 079 4 48 2 293 45000 34 78 35 38 958 34 332 43 898 07 7 207 22 84 22 240 9 920 4 976 480 322 2 677 3 872 646 7 82 6 220 9 499 2 459 44 0 058 88 3 965 8 005 7 789 5 682 90 3 576 395 444 586 4286 90 89 6227 79 072 48 48 544 47 285 628 6 78 2 324 29 93 28 36 24 389 9 603 648 5 659 26 09 7 40 3 54 9 93 8 392 22 370 7 295 570 23 962 29 072 5 405 0 292 0 208 7 608 79596 24452 295 5 734 397 5 29 5 60 499 9 359 8 588 7 356 25 082 8 930 550 7 563 22 478 5 872 4 645 8 24 27 56 2065 557 2208 23 344 5 946 438 3 006 9 649 88 729 33 729 27 048 560 229 0 484 660 232 4 467 5 729 4 77 9 63 3 823 90 3 766 4 75 095 864 87 939 78 92525 565 28 804 9666 24 970 +7 836 7 24 + 595 987 3 862 73 3 506 558 07 886 997 769 9 642 46 82 4 328 6 028 25 827 249 909 3377 9 94 4 478 4 429 5 767 373 259 2 68 223 28 755 55 803 +7 306 + 5 983+23269 40 442 52 002 + 603 524 3 52 93 422 + 357 235 + 22 36 22 46 705 + 2 469 889 + 580 46 670 58 330 + 5 660 2 772+ 2 888 20 297 22 429 + 4 532080 5 648 24 052 28 59 6845 7 95 27 844 33 573 + 370 5 030 3 660 22 840 27 6 + 30, 600 + 705 2 332 22602 333 934 78080 248 34 326394 +3425-26 72 + 7 540 0 600 605 49 2 507 2532 9 38 0 338 8 545 6 802 099 3 560 404 20 67 24 042 4 708 8 680 8 932 6 438 226 5 442 435 342 5 340 5 520 028 2 00 6 842 2 538 7 809 434 5 00 6 604 5 608 502 2 557 8 397 33 024 45933483 20 235 + 4 834 680 + 454 9 928 + 804 29 325 509 78 6 + 39 6 273. 57 85 64 26 247 + 8 62 8 855 228 043 + 2 434 5 446 3 02 2 202 + 3 + 308 + 339 0 422 + 224 733 509 874 +. 23 582 34S 9386 + 3 684 700 7 422 + 974 0 477 + 56 + 37 2423 +0 398 0 559 29 200 +2 033 2 6 5 779 + 369 743 0 566 + 40 675 0 929 + 422 43 8207 + 57 756 57 003 69 77926 782 28 509 97 58026 089 +28 494 27 80 2768 9 603 57 7470 2368 677 955 450 875 + 4 230 93 73 79 264 335 83 + 4 305 + 05 90 97622 353 +3 479-936 - 866 40-698 - 54-234 - 027-380 - 65 380 + 2 099 22 452 + 5 407 343 22 287 + 853 2 075 534 60 37 9 439 + 488 22 37 + 967+ 28 698 + 374 409 994 3 66 80 243 5 238 737 3969 0 520 70 04 +976 730 2 984 27 93 6 28 374 274 72 599 3 294 673 33 93 0 899 844 495 50 5 064 222 23 769 973 035 2 223 2 232 87 + 246
5 Migrations à l'intérieur du pays en o/ oo de la population moyenne. Kutakin vuoden keskiväkiluvun 000 henkeä kohden tuli : På varje 000-tal av årets medelfolkmängd kommo: /oo de la population moyenne : Lääni - Départements Län Seurakuntiin muuttaneita Inflyttade Entrées 00» i* Seurakunnista muuttaneita Utflyttade Sorties œ C Muuttovoitto (+) tai -tappio () Omflyttningsvinst (+) eller -förlust (-) Surplus des entrées (+) ou des sorties () g * g. e Uudenmaan Nylands... Turun-Porin Åbo-B: borgs Ahvenanmaa Åland... Hämeen Tavastehus... Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels. Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B: Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B:borgs.. Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B:borgs.. Ahvenanmaa Åland Hämeen Tavastehus Viipurin Viborgs Mikkelin S:t Michels Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier Uudenmaan Nylands Turun-Porin Åbo-B:borgs.. Ahvenanmaa Åland Hämeen - Tavastehus Viipurin Viborgs.«Mikkelin S:t Michels... Kuopion Kuopio Vaasan Vasa Oulun Uleåborgs Koko maa Hela riket Pays entier 6.6 32.0 299.4 69.0 88.7 447.6 25.7 30.5 4.5 62.9 50.7 45.8 77.0 55.4 34.4 9.0 57.9 38.0 49.5 65. 44.5 47.5 57.4 65.7 56.5 72. 69.2 43.4 43.5 77.0 47.3 52. 66.8 67.9 62.5 77.6 60. 0.9 45.2 58.9 5.5 5.4 66.4 64.3 65.2 83.5 6.9 72.0 5. 58. 4.4 83.6 37.6 09.4 82. 52.7 49.7 43.2 57.8 74.0 39.8 35.5 8.8 36.0 23.8 20.9 33.6 4.8 6.0 26.4 38. 29.5 7.3 32.4 22.6 2.6! 22.9! 4.7! 4.5 44.9 32. 5.4 37.5 29.0 23.4 25.8 5.4 5.8 48.8 37. 5.5 49.9 29.7 22.9 26.4 6.2 8.4 29.6 52. 92.9 56. 2. 97.7 8.2 56.2 5.3 66.2 90.7 45.6 37. 23.4 39.9 4.2 36.3 35.7 7.0 9.4 33.9 4.5 33.0 20.5 60.8 45.7 26.6 26.9 7.4 7.5 23.3 i 34.0 46.2 36.0 9.7 44.4 35. 28.8 28.8 24.8 8.8 26.6 i 33.2 50.3 39.9 9.9 53.2 36.2 29. 29.5 2.9 2.8 35.4 98.6 6.0 7.0 36.8 27.0 43.2 36.4 05.3. 3.2 37.9 4.3 48. 47.5 59.3 56.9 33.9 44.2 40.2 3.7 37.9 32.5 4.8 47.0 53.6 57. 35.8 40.0 38.5 32.9 40.5 35.3 48.0 5.6 6.2 54.7 36.9 42.9 4.2 33.3 43.2 4.5 48.2 48.6 65.7 64.3 43.7 47.3 42.6 7. 95.8 46.8 5.4 87.3 05.8 69.4 52.7 59.3 83.0 42.5 38.2 6.5 39.8 40.4 50.3 29.8 6.2 7.5 32. 40.9 32. 5.8 66.5 45.7 25.7 24.8 6.8 6.4 32.6 48.6 36.5 7.0 43.0 29.3 30. 28.8 22.6 7.3 30.4 50.2 42.0 7.0 49.0 3.6 30.6 32.5 23.6 2.0 33.5 07. 99.6 5.8 9.6 93. 08.5 75.2 57.6 64.5 88.6 37.8 38. 8.4 4.5 4.5 5. 32.2 7.9 20.2 33.7 36.0 33.2 7.2 6.2 45.9 28.4 27.6 8.6 8.8 33.8 40. 37.3 8.5 44.2 33.4 33.2 3.0 24.0 9.9 32.6 4.0 42.2 9. 48.8 34.7 34.2 35.2 25.7 23.7 + 63.0 + 6.0 +82.4 + 32.2 + 6.7 +304.4 0.7 + 25.2 + 30.4 + 49.7 9.0 + 6.9 + 7.9 + 35.7 + 7.3 + 86.9 + 3.7 +.0 4. + 24.3 2.2 9.2 6.0 5.2 53. 9.7 9.5.5 2.7 2.7 2.3 3.8 6.6 29.4 3.8.4.5 + 44.8 6.7 + 4.4 +.5 + 4.6 27.3 9.0 6.3 + -7 + 2. 7.8 0.6 5.0.6 0.3 4.8 3.5 0.9 0.8 + 5.3 5.7 + 0.2 + 24.9 + 2.8 2.8 + 5.5 + 9.6 2.6 0.2 + 24.9.5 + 3.3 +23.9 34. 0.4 +09.5 23. 0.2 + 8.5 4..8 + 2..9 0.7 + 7.6 2..2.9.3 + 3.5 + 38.5 9.3 + 0.2 + 4.4.6 3.5 9.9 0.9 6.4 5.4 74.0 2.3 7.7 8.2 8.2 + 24.9 + 6. + 6.6 + 7.8 2.4 + 28.3 + 3.8 + 5.5 3.7 4.4.6 5.5 0.3 6.7 3.0 7.2.5 3.s.4 4.9.5 0.9.9 7.7 6. 7.4 2.6 6..3.2 0.2.7 i 4.4 I 2.2 0.8. + 0.6 9.3 2.3 0.8 4.4.5 5. 5.7 3.8.9 + 0.