PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast)

PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast) 1. INLEDNING 2. EGENTLIGA FINLANDS VINDKRAFTSUTREDNING 2010 2011 3. OMRÅDEN PÅ KIMITOÖN SOM INGÅR I VINDKRAFTSUTREDNINGEN 4. AVSIKTEN MED KIMITOÖNS KOMMUNS PRINCIPBESLUT 5. VINDKRAFTENS BETYDELSE 6. TEKNISKA KRAV 7. KOMMUNENS ROLL VID ETABLERING AV VINDKRAFTSPARKER 8. VINDKRAFTENS KONSEKVENSER 9. ALLÄNNA REGLER SOM GÄLLER DÅ VINDKRAFTSPARKER PLANERAS 10. KIMITOÖNS KOMMUNS BESLUT OM RIKTLINJER FÖR VIDKRAFTSETABLERING 10.1 OMRÅDEN SOM LÄMPAR SIG FÖR VINDKRAFT 10.2. OMRÅDEN SOM INTE LÄMPAR SIG FÖR VINDKRAFT 10.3. UNDANTAGSFÖRFARANDE 10.4. REGELVERK FÖR BESLUTSPROCESSEN VID ALL VINDKRAFTSETABLERING 11. PROCESSPLAN FÖR PRINCIPBESLUTET 12. SAMMANFATTNING 1. INLEDNING Finlands regering fattade i april 2010 (20.4.2010) beslut om ett omfattande åtgärdspaket för förnybar energi, det sk. rispaketet (risupaketti). I och med åtgärdspaketet förbinder sig Finland till att öka vindkraftsenergins andel fram till 2020 med i medeltal 5,7 TWh per år. Statsmakten har följt upp åtgärdspaketet i och med att riksdagen har godkänt Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (30.12.2010/1396) och kompletterat Markanvändningsoch bygglagen (1999/132) med 10 a kap (11.2.2011/134) Särskilda bestämmelser för utbyggnad av vindkraft. Statsmaktens satsning på förnybar energi syns i alla statliga myndigheters inställning till vindkraft och annan förnybar energi. Inställningen är i allmänhet positiv för nya etableringar och de stöds genom bidrag, inmatningstariffer och inte minst genom ett positivt bemötande på alla nivåer i statsförvaltningen. Utgångspunkten för medvinden för förnyelsebar energi finns i Finlands klimat och energistrategi från 6.11.2008 som stöder sig på EU:s klimat och energipolitiska riktlinjer. Där förbinder sig Finland till att öka den förnyelsebara energins andel till 38 % fram till 2020. I strategin uppges vindkraftens andel av totaleffekten till 2000 MW fram till 2020. År 2010 är nivån 197 MW fördelat på 130 vindkraftverk. År 2020 bör antalet vindkraftverk uppgå till 600 700 st (medeltal 3 MW/turbin). I Egentliga Finland bör vindkraften byggas ut med ca 90 110 vindkraftverk för att uppnå målsättningen i Finlands klimat- och energistrategi där målsättningen har fördelats enligt den nuvarande el-energiförbrukningsandelen i landskapet i förhållande till hela landet. 1

2. EGENTLIGA FINLANDS VINDKRAFTSUTREDNING 2010 2011 Egentliga Finlands förbund har uppgjort en vindkraftsutredning som publicerades som utkast 7.3.2011 och som efter en utlåtanderunda behandlades av landskapsstyrelsen den 2.5.2011. Vindkraftsutredningen är en basutredning för en kommande etapplandskapsplan för Egentliga Finland där avsikten att inta områden lämpade för vindkraft. Förbundets vindkraftsutredning ligger till grund för Kimitoöns kommuns principbeslut om vindkraft. I förbundets vindkraftsutredning redogörs utförligt hur utredningen utförts. Egentliga Finlands förbunds vindkraftsutredning, i den version som landskapsstyrelsen behandlade 2.5.2011, finns bifogat till detta principbeslut. Utredningen är i huvudsak på finska men för Kimitoön och Väståboland finns en sammanfattning på svenska i samband med respektive område. 3. OMRÅDEN PÅ KIMITOÖN SOM INGÅR I VINDKRAFTSUTREDNINGEN I vindkraftsutredningen ingår många områden som undersökts. En del av de undersökta områdena har lämnats utanför utredningen av olika orsaker (Natura områden på basen av naturskyddslagen, naturskyddsområden, för små och splittrade områden, skärgården mm, se Vindkraftsutredningen, sid 19). Utredningen tar fasta på fyra potentiella vindparksområden, Nordanå Lövböle, Påvalsby, Östanå Labböle och Pajböle Kastkärr. På dessa områden har vindkraftsutredningen slutförts och etablering av vindkraftsparker kan vara möjlig. På ett flertal av de områden som inte har tagits med i utredningen kan vindkraft vara möjlig i mindre skala och med beaktande av speciella omständigheter. Det att ett område inte är undersökt i vindkraftsutredningen innebär inte att det är omöjligt att etablera vindkraft på området ifråga. Och omvänt, de områden som är med i Egentliga Finlands förbunds vindkraftsutredning är inte ett belägg för att det kan eller skall etableras vindkraft på området. Egentliga Finlands förbunds vindkraftsutredning skall beaktas som det den är en väl utförd basutredning i stor skala som gäller för hela landskapet. Varken mer eller mindre. Noggrannare undersökningar görs i samband med planläggning eller beslut om planeringsbehovslösning 4. AVSIKTEN MED KIMITOÖNS KOMMUNS PRINCIPBESLUT Kommunen har genom planläggning och lovbeviljning, suverän rätt att besluta om var vindkraft skall byggas ut och var det inte skall förekomma vindkraft. Avsikten med detta principbeslut är att fullmäktige tar ställning till följande: 4.1. Områden där kommunen ställer sig positivt till etablering av vindkraft och på vilka villkor som beslut kan fattas. 4.2. Områden där det inte kommer att byggas vindkraft. 4.3. Undantagsförfarande. Ett regelverk om förfaringssättet på områden som inte hör till de områden där vindkraft kan byggas ut (punkt 4.1) eller till de som är undantagna från vindkraftsutbyggande (punkt 4.2). Detta undantagsförfarande är viktigt för att situationen inte skall låsas för evigt. 4.4. Riktlinjer för hur besluten skall fattas. 2

5. VINDKRAFTENS BETYDELSE Näringslivet Vindkraften kan ha en betydande inverkan på öns näringsliv. Under utbyggnadsskedet finns förutsättningar till betydande sysselsättningseffekter och möjligheter för ortens näringsliv. Ett vindkraftverk är en betydande investeringsinjektion. Ett med dagens mått, normalstort vindkraftverk (2 3 MW) motsvarar en investering om 3 5 milj.. Om företagarna är tillräckligt offensiva under utbyggnadsskedet kan det betyda att betydande summor stannar på orten. Då vindbruk är i gång krävs service och underhållsinsatser. Allt från underhåll av vägar till avancerad reglerteknik. Också här finns stora möjligheter för ortens företagare. Markarrende, kan rätt skött, ge kännbara tilläggsinkomster åt markägarna. Markarrende kan betalas på flera olika sätt och om det har getts ut förtjänstfulla anvisningar av SLC/MTK, varför den delen inte behandlas vidare i detta sammanhang. Sist men inte minst kan vindbruk inverka på ortens näringsliv genom att de bolag som fungerar som vindkraftsoperatörer finns skrivna på orten och/eller en del av äganderätten av bolagen finns förankrat i bygdens företag och hos privatpersoner. I Sverige har det utarbetats system för hur närsamhället, föreningar, företag och invånare kan bli delägare i operatörsföretagen. Sammantaget kan konstateras att ett utbyggt vindbruk kan ha stor betydelse för Kimitoöns näringsliv. Kommunen För kommunen är ett utbyggt vindbruk av stor betydelse. Redan som tankeexperiment kan en vindkraftspark på t.ex 30 vindmöllor betyda 100 140 milj. euros investeringsimpuls till orten. Detta motsvarar en massiv industriutbyggnad eller ett flertal rekordstora infrabyggnadsprojekt (jämför Lövöbron ca 9 milj. euro). Investeringar betyder positiv inverkan på näringslivet och framförallt betyder det arbetstillfällen. Vardera har igen en positiv effekt i form av samfundsskatt och inkomstskatt. Via fastighetsskatten kan ett väletablerat vindbruk ha den största effekten. Fastighetsskattsatsen för vindkraftverk utgår från den fastställda allmänna fastighetsskattesatsen (för tillfället 1,1 %). Fastighetsskatten kan uppgå till 15 20 000 euro/vindmölla och vid exempelvis 30 möllors etablering blir fastighetsskatteinkomsten 450 600 000 euro. Det kan jämföras med kommunens totala fastighetsskatteinkomst 2010 som var drygt 2,3 milj. euro. Alltså vindkraften kan bli en betydande och närande gren som genererar betydande skatteinkomster och möjliggör därför service för kommuninvånarna. För att kommunen skall kunna fatta beslut om fastighetsskatt för kraftverk (max 2,85 % skattesats) bör ett vindkraftverk ha en nominell effekt över 10 megavoltampere. Det är oklart om bedömningsgrunden gäller en vindpark eller en enskild mölla. 3

Miljö och naturvärden Vindkraft har en inverkan på miljön och på naturvärden. I vissa fall kan påverkan vara så stor att det är bättre att inte etablera vindkraft. Konsekvenserna bedöms antingen i en miljökonsekvensprocess (MKB) eller i en planeringsprocess (generalplan, planeringsbehovsavgörande). Dessa är vidare utredda under punkt 8. Bosättning och landskapsbild Vindkraft har också betydelse för all slags bosättning, trivsel och landskapsbild. Påverkningarna upplevs individuellt och är svåra att mäta. Tycker man inte om vidkraftverk så finns det inte mycket att göra åt den saken. Konsekvensbedömning eller utredningar upplevs då närmast som förklaringar. Men det finns också betydande befolkningsgrupper som försvarar vindkraft och t.o.m. gillar den. Vissa konsekvenser för bosättning och trivsel går att mäta. Sådana är buller, reflexer och synlighet (se vidare under punkt 8). Mätvärdena är nödvändiga för beslutsfattandet men påverkar sällan de känslomässiga åsikter som finns om vindkraftverk i näromgivningen. Befolkningens åsikter är viktiga för beslutsfattandet och åsikter kommer att noggrant noteras. 6. TEKNISKA KRAV Vindförhållanden Ett normalstort vidkraftverk anses behöva en medelvind om ca 6,5 m/s på eters höjd. Vindförhållandena finns grovt anvisade i Finlands vindatlas (www.tuuliatlas.fi), som uppgjorts med vindsimuleringar med stöd av vindförhållandedata under de 50 senaste åren. Inför en vindkraftsetablering bör vindförhållandena mätas mera noggrant. Ofta görs vindmätningar under minst ett års tid för att få alla säsongvariationer med och på olika höjd ända upp till 100 eller 150 meter. På Kimitoön är vidförhållanden i allmänhet goda för vindbruk. På många platser kan man nå betydligt över det gränsvärdet som anses vara etableringsgräns för lönsamt vindbruk. Också vindvariationerna olika årstider är vid kusten förhållandevis små. Det blåser alltså jämt och stadigt. Anslutning till el-nätet Enligt Fingrid Oyj:s uppgifter är det möjligt att belasta nuvarande 110kV:s nät med ungefär 100 MW. Uppgiften är preliminär och också mycket beroende av kapacitetsutnyttjandet i stort. Påverkande faktorer är årstid, industrins elanvändning (på ett större område än Kimitoön) och liknade faktorer. I någon mån kan Fortums motsvarande nät användas. Deras överföringskapacitet är dock klart mindre (utreds). 4

Fingrid har ett lagstadgat uppdrag att bygga ut högspänningsnätet vid behov. Problemet är att kunna konstatera när en vindkraftsoperatör är så långt hunnen att det är skäl att reservera kapacitet i 110 kv:s nätet. Fingrid kan inte fatta beslut om reservering eller utbyggnad av nätet före en vindkraftspark har vattentäta beslut om bygglov och om att de förverkligas. Så länge det finns ledig kapacitet, är detta inte ett stort problem. Det blir en tidtabellsmässig utmaning då ledig överföringskapacitet inte längre finns. Fingrid behöver ca tre år att bygga ut sitt 110 kv nät oberoende av vilken kapacitetsökningen är. Sammantaget kan konstateras att det finns ledig kapacitet för ungefär de tre första vindkraftsparker som nu är i planläggningsstadiet. Möjligtvis är också detta antagande överoptimistiskt, om vindkraftsparkerna förverkligas med de hittills presenterade maximala nominella effekterna. Överföringskapaciteten kommer i framtiden att bli en tidsmässigt begränsande faktor. 7. KOMMUNENS ROLL VID ETABLERING AV VINDKRAFTSPARKER Planläggning och beslut Som tidigare nämnts har kommunen genom planläggning och lovbeviljning rätt att besluta om vindkraftsetablering. Till sitt förfogande har kommunen de instrument som markanvändnings- och bygglagen (1999/132) ställer till förfogande d.v.s. generalplan, planeringsbehovsavgörande och bygglovsbeslut. Generalplan för vindkraft I kapitel 10a markanvändnings- och bygglagen stadgas om generalplan för vindkraft. De centrala punkterna i lagen är: - Bygglov kan beviljas med stöd av en generalplan för vindkraft med rättsverkningar då det särskilt i planen bestämts att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. - Generalplanen bör styra byggandet och annan markanvändning tillräckligt - Den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan markanvändning ska lämpa sig för landskapet och omgivningen - Det ska vara möjligt att ordna vindkraftens tekniska service och el överföring - Kommunen har rätt att helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet an generalplanen, då den utarbetas på enskilt initiativ och intresse. Då generalplan utarbetas för vindkraft sker det enligt samma process som för all annan planläggning. Information och växelverkan är viktiga. Utredning av konsekvenser är ett annat mycket central beståndsdel i planläggningen. Utredningarna är i någon mån mera speciella då det är fråga om vindkraftsplanläggning och beskrivs nedan. Därtill stadgar markanvändnings- och bygglagen för hur planläggning bör uppfylla målsättningen för styrande av byggandet. 5

Planeringsbehovsbeslut (särskilda förutsättningar för bygglov på områden i behov av planering) Enligt markanvändnings- och bygglagen 137 kan kommunen under vissa förutsättningar bevilja bygglov på områden som är i behov av planering och där generalplan eller detaljplan inte har utarbetats. Bedömningen av om de förutsättningar som lagens 137 föreskriver fattas av myndighet som kommunen utser. I Kimitoöns kommun är denna myndighet tekniska nämnden. Planeringsbehovsbeslut kan vara ett möjligt förfaringssätt för att bevilja lov för vindkraft. Planeringsbehovs beslut för vindkraft skall grunda sig på lika grundliga utredningar som då generalplan utarbetas och konsekvenserna bör bedömas på samma sätt. Bygglov Bygglov kan beviljas för vindkraft på basis av generalplan med rättsverkningar och där det särskilt har beslutats att bygglov kan beviljas. Dessutom kan vindmöllor byggas med stöd av bygglov då det är fråga om mindre vindkraftverk för enskilt bruk. Koordinering av planläggning och miljökonsekvensbedömning För större vindkraftsparker bör miljökonsekvensbedömning (MKB) utföras. MKB förfarandet grundar sig på Lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och syftar till att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande och samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Gällande vindkraftsetablering bestäms i förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) att då följande kriterier uppfylls skall miljökonsekvensförfarandet genomföras: e) vindkraftverksprojekt där de enskilda kraftverken är minst tio till antalet eller projektets totala kapacitet är minst 30 megawatt, (14.4.2011/359). NTM centralens ansvarsområde för miljö är den myndighet som fattar beslut om miljökonsekvensbedömningsförfarande. Vid MKB förfarandet görs samma utredningar och konsekvensbedömningar som vid generalpanering eller beslut om planeringsbehov. MKB förfarandet och planläggningen koordineras normalt så att MKB processen tar fram de utredningar som behövs och konsekvenserna bedöms i MKB dokumentet och dessa kan sedan användas i generalplansprocessen. 8. VINDKRAFTENS KONSEKVENSER I planläggningsprocessen och vid lovbeviljningen görs utredningar som ligger till grund då planläggningen godkänns. Med utredningarna syftar man till att så noggrant som möjligt på förhand reda ut de konsekvenser som planläggningen kan ha. 6

Vid all planläggning utreds miljö, samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser. Utredningarna skall vara tillräckliga och omfatta hela det område som skall planeras. Vid vindkraftsplanering utreds ännu mera noggrant vissa konsekvenser som är speciella för vindkraft. Utredningarna görs av experter och utredningarna kommer att kontinuerligt presenteras på kommunens webbsida i den takt de blir klara. Likaså ingår utredningarna i det slutliga planläggnings- eller planeringsbehovsbeslutet. Följande konsekvenser undersöks alltid: Ljud Bullerutredningar är en av de viktigaste basutredningar som görs då vindkraftsanläggningar planeras. Vindkraft ger upphov till ljud av två olika typer. Dels ett mekaniskt ljud som beror på växellådor och mekanisk kraftöverföring. Det mekaniska ljudet kan oftast dämpas med inkapslingen av turbinmaskineriet och är därför sällan störande. Den andra typen av ljud är aerodynamiskt ljud som uppkommer då vindmöllans vingar roterar. Då vingarna passerar tornet pressas luften ihop och åstadkommer ett dovt ljud. I moderna vindkraftverk kan den här typen av problem begränsas. Andra viktiga åtgärder är placering av möllorna, förhärskande vindriktning i förhållande till bosättning, beaktande av terrängförhållanden och vegetation. Ett 2 3 MW vindkraftverk har normalt ca 100 db ljudnivå inne i maskinrummet. I ett bostadsområde eller vid en enskild bostad bör ljudnivån vid tomtgränsen understiga 40 db. Det motsvarar ljudnivån i ett modernt kylskåp. Oftast åstadkommer bakgrundsljud i form av normalt vindljud samt dämpande terrängformationer och växtlighet, att 40 db uppnås på ett avstånd om ca 4 500 m. I vissa förhållande kan avståndet vara mycket längre. Då vindkraftverk projekteras mäts vinden under ca ett år på olika höjder. Dessa vindmätningar är till stor nytta då bullerutredningar görs. Ljusreflexer Ljusblink åstadkoms då solen står lågt på himlen bakom en vindmölla. Detta är sannolikt ganska få timmar per år (enligt forskning några tiotals timmar) och kan beräknas enskilt för varje plats med hjälp av geodataprogram då vindmöllans plats och höjd är given. Det är viktigt att utreda ljusreflexernas inverkan för varje tomt. Landskapsbild, synlighet och förändring i landskapsbilden Vindkraftsetableringar kommer att förändra landskapsbilden. Fastän inverkan på näromgivningen invid ett vindkraftverk kan vara begränsad så är det ett faktum att vindmöllor genom sin storlek, höjd och roterande rörelse har inverkan på landskapsbilden som sträcker sig långt. Detta är fallet speciellt på platser som är öppna såsom stora åkerslätter eller i skärgården över fjärdar och vikar. I vissa förhållanden kan ett vindkraftverk med navhöjden (stort) synas på 20 30 km:s avstånd. Normalt är dock att ett vindkraftverk p.g.a. terrängförhållanden, väderlek, skog och andra naturliga synhinder, försvinner i landskapsbilden på 3 6 km. Under gynnsamma förhållanden kan en vindmölla möjligen höras på 0,5 km men inte ses. 7

Uppfattningen om landskapsbilden är en individuell och ofta känslomässig aspekt. Därför är den också viktig. Vissa landskapstyper anses bättre lämpade att bära den belastning som en förändrad landskapsbild medför. Vid industrianläggningar kan vindkraft sitta riktigt bra i landskapet. För en del individer är vindkraft en positiv signal om utveckling och vindmöllor kan ses t.o.m. som visuellt attraktiva. Med vindmöllornas modell, färg, utformning av observationsbelysning och med deras inbördes placering kan mycket göras för att åstadkomma så litet intrång i landskapsbilden som möjligt. Det finns många olika program, för att beräkna och visualisera vindmöllornas konsekvenser för landskapsbilden. Ett av de mera trovärdiga, är program där de planerade möllorna monteras in som fotomontage i landskapet. Utredningar av den här typen är standard i planerings- eller MKBprocessen. Fåglar och fladdermöss Vindkraftverkens konsekvenser för fågelliv och fladdermusbestånd har undersökts i ett flertal studier och vindkraftens inverkan är relativt väl känd. Själva vindmöllorna har en påverkan för fåglar och fladdermöss men också nya el överföringslinjer kan ha betydelse. Oftast är vindmöllornas konsekvenser för fåglarna ganska minimala. Det finns studier som visar att andra infrainstallationer, kraftlinjer, torn mm. kan medföra en betydligt större risker. Det finns områden som inte rekommenderas för vindkraft för att de tillhör Natura områden som är viktiga för fågellivet. Likaså är övriga viktiga fågelområden (IBA- och FINIBA-områden) undantagna från vindkraftsetablering. Stora rovfåglars boplatsområden har också lämnats utanför vindkraftsområdena. Vid planering av vindkraft är det viktigt att undersöka fågelliv, flyttningssträck, variationer i flyttningsbeteende mm. i grundliga undersökningar och utredningar. Fåglar flyttar och flyger i allmänhet dagtid men det finns arter som flyttar också nattetid och därför rekommenderas att undersökningar av fågelsträck bör företas med radaranläggning (BirdLife Finland). Vindmöllornas placering och avstånd mellan möllorna kan ha stor betydelse för fåglarnas möjlighet att anpassa sig till vindkraft. Om vindkraftens konsekvenser för fladdermössen finns ganska litet forskning. Fladdermössens utbredning regionalt och lokalt är också väldigt litet kända. Konsekvensbedömning och utredningar om fåglar och fladdermöss görs som en central del av planerings- eller MKB-processen. Däggdjur Det finns knappt om forskning gällande vindkraftens påverkan på däggdjur. Likaså finns det ganska få rapporterade och dokumenterade störningar som vindkraftsetablering har förorsakat däggdjur. Största påverkan har antagligen ökat buller och en ökad bygg- och serviceaktivitet i områden som annars kan vara ganska ostörda. Konsekvenserna för däggdjuren undersöks i samband med planerings- eller MKB-processen och om det finns sällsynta eller utrotningshotade djurs boplatser bör detta iakttas som en begränsande faktor för vindkraftsetablering. 8

Inverkan på områdenas rekreationsbruk Konsekvenserna för rekreation kan variera väldigt mycket och de är alltid speciella för varje område. Oftast är det buller eller utsiktsfaktorer som inverkar menligt på rekreationsbruket. I allmänhet har vindkraften en marginell betydelse för rekreationsvärdet. Som regel kan man utgå ifrån att allemansrätten kan fortgå förutom alldeles under eller invid vindmöllorna. Likaså är jakt och fiske fortfarande möjliga i vindkraftsparker. Byggandet Allmänt kan man utgå ifrån att konsekvenserna under byggtiden är större än under vindmöllornas användningstid. Byggandet medför buller, damm och ökad aktivitet då vindmöllor, vägar och kraftlinjer byggs. Vindkraftsbyggandet kan medföra olägenheter för boende, djurliv och för områdets rekreationsbruk. Vid etablering av vindkraftsparker bör redan på förhand planeras för att byggandet skall medföra så liten påverkan som möjligt för miljön. Det är i allas intressen att befintliga skogsbilvägar förbättras för vindkraftsbyggandets behov och det kan ibland vara befogat att göra nätkopplingen i form av jordkablar. Dessa faktorer bedöms och utreds vid planerings- eller MKB-processen. Övriga konsekvenser Vindkraft kan ha konsekvenser för flygtrafik och för försvarsmaktens verksamhet. Dessa bör utredas och konsekvensbedömas i de utredningar som görs i planerings- eller MKB-processen. 9. ALLÄNNA REGLER SOM GÄLLER DÅ VINDKRAFTSPARKER PLANERAS Rekommendationer generalplanering och planeringsbehovsbeslut. Miljöministeriet har gett allmänna rekommendationer för hur och när planeringsprocessen skall styras. Följande principer rekommenderas i rapport 19/2011 Tuulivoimarakentamisen suunnittelu: 9

10. KIMITOÖNS KOMMUNS BESLUT OM RIKTLINJER FÖR VIDKRAFTSETABLERING Enskilda vindmöllor bör vara på minst 500 meters avstånd från närmaste bostad (året om eller fritid) 10.1. OMRÅDEN SOM LÄMPAR SIG FÖR VINDKRAFT Följande områden lämpar sig för vidare utredningar och beslut om vindkraftsetablering: De områden som i Egentliga Finlands landskapsförbunds vindkraftsutredning ingår som utredningsområden på fasta Kimitoön och som är utmärkta med blått i bifogade kartbilaga 2. Områdesavgränsningen granskas noggrannare i planeringsprocessen. Områdena som ingår är namngivna enligt följande: a. Nordanå Lövböle (kartbilaga 2, område a). Planeringen har redan startat. b. Påvalsby (kartbilaga 2, område b) c. Östanå Labböle (kartbilaga 2, område c) d. Pajböle Kastkärr (kartbilaga 2, område d) Existerande vindmöllor på Högsåra (kartbilaga 2, märkta med o) Motivering: Området i fråga i Egentliga Finlands förbunds vindkraftsutredning beaktats som lämpliga. Kommunen anser att utredningen är tillräcklig som bas för ett principiellt positivt ställningstagande till vindkraft och för att inleda planeringsprocessen om ansökning om sådan lämnas till kommunen. 10.2. OMRÅDEN SOM INTE LÄMPAR SIG FÖR VINDKRAFT Följande områden lämpar sig inte för vindkraftsetablering: A. De områden som i Egentliga Finlands landskapsförbunds vindkraftsutredning ingår som utredningsområden på fasta Kimitoön och som anges i utredningen som olämpliga eller mindre lämpade. a. Områden som i huvudsak är betecknat som olämpligt p.g.a. befintliga naturvärden (kartbilaga 2 grön färg) b. Områden som i huvudsak är betecknat som olämpligt p.g.a. annan markanvändning eller av byggbarheten är begränsad (kartbilaga 2 röd färg) B. Skärgården i sin helhet, enligt avgränsningen i kartbilaga 2, röd linje. Motivering: Vindkraftsetablering i skärgården på holmar och skär konkurrerar med annan markanvändning (rekreation, fritidsbebyggelse, turismen) och är till sina konsekvenser så betydande för miljön och för landskapsbilden att vindbruk inte skall etableras. 10

10.3. UNDANTAGSFÖRFARANDE Detta principbeslut uppgörs enligt kunskaper och läge under 2011. I framtiden kan läget och behoven ändra. Därför bör det i fortsättning finnas möjlighet att via ett undantagsförfarande ta till prövning även sådana områden som inte ingår i de områden som uttryckligen lämpar sig för vindkraft (punkt 10.1). Detta är viktigt för att inte utvecklingen skall avstanna och för att inte vindkraftsetableringsområdena skall låsas för evigt. Följande områden omfattas av undantagsförfarandet: a. Västlax (kartbilaga 2, område e). Motivering: Konsekvenser för landskapsbilden och örnbo i grannskapet gör att en vindkraftsetablering bör övervägas genom undantagsförfarande. b. Områden som ingår i Egentliga Finlands förbunds vindkraftsutredning på fasta Kimitoön men som inte tagits med som utredningsområde p.g.a. att området i fråga till sin storlek eller form inte har varit tillräckligt lämpade. I kartbilaga 2 är dessa områden inte namngivna men betecknade med bokstavsbeteckningarna f k. c. Övriga områden på fasta Kimitoön som är mera än 500 meter från bosättningen och som annars uppfyller kraven för undantagsförfarande. Motivering: Via planläggnings eller beslutsprocessen bör närmare undersökas om områdena ifråga lämpar sig för vindkraftsbruk i tillräcklig omfattning, ifall ansökan om vindkraftsetablering görs. Speciell vikt bör fästas vid planernas konsekvenser för landskapsbilden eftersom områdena är små och till sin form splittrade Före beslut fattas om att inleda planering eller planeringsbehovsförfarande, bör den myndighet (tekniska nämnden)som fattar beslutet på förhand kräva följande: - Utredning över möjligheterna till nätanslutning och om projektet kan anses tekniskt och ekonomiskt genomförbart. - Utredning över befintliga fasta och fritidsbostäder - Myndigheten begär förhandsutlåtande utgående från inlämnade utredningar av kommunstyrelsen, bygg- och miljötillsynsnämnden, NTM centralen och Egentliga Finlands förbund. - NTM centralens ställningstagande om det tilltänkta området utlöser krav på bedömning av samverkande konsekvenser från andra redan etablerade eller under planering varande vindkraftsparker Myndigheten (tekniska nämnden) bör utifrån inlämnade förhandsutredningar och utlåtanden noggrant överväga om förutsättningarna uppfylls för att inleda en generalplanerings eller planeringsbehovsprocess. De generalplaner som har inletts före principbeslutet vunnit laga kraft betraktas som om de hade genomgått undantagsförfarandet, ifall de inte hör till områdena a d i punkt 10.1 11

10.4. REGELVERK FÖR BESLUTSPROCESSEN VID ALL VINDKRAFTSETABLERING Kimitoöns kommun samarbetar med NTM centralen då beslut om vindkraft planeras eller verkställs. Kommunen följer miljöministeriets rekommendationer i dess rapport 19/2011 eller i beslut och rekommendationer som delges senare av statliga myndigheter. Detta är speciellt viktigt då det gäller avgränsning av planområde samt vid val om metod för beslut. 1. Generalplan för vindkraft är huvudförfarandet vid vindraftsetablering. Planeringsprocessen medför ett mervärde i form av information och växelverkan som det är all anledning att använda sig av. 2. Planeringsbehovsförfarande och beslut kan komma ifråga endast vid mindre vindkraftsetableringar som omfattar maximalt 2 4 vindmöllor. 3. Bygglov utan stöd av generalplan eller utan planeringsbehovsbeslut kan beviljas för enskilda vindmöllor då det är fråga om 1 2 möllor vars navhöjd är maximalt 40 m. 4. Generalplan, planeringsbehovsbeslut eller bygglov kan endast beviljas för de områden där vindkraft kan etableras enligt detta principbeslut (punkt 10.1) eller på område som har definierats i undantagsförfarandet enligt punkt 10.3. 5. Kommunen tar ut samtliga kostnader för utarbetandet av generalplaner eller planeringsbehovslösningar då de utarbetas på enskilt initiativ och privat intresse. 11. PROCESSPLAN FÖR PRINCIPBESLUTET Avsikten är att handlägga ärendet enligt följande: - Förbehandling i arbetsgruppen för markpolitik och planeringsteamet - Ledningsgruppen - Tekniska nämnden som sätter den till påseende och begär utlåtande av kommunstyrelsen, bygg- o miljötillsynsnämnden, NTM, EFF, Fingrid och Fortum och landskapsmuseet - Aftonskola för fullmäktige - Fortsatt behandling i tekniska nämnden, korrigeringar där inlämnade anmärkningar beaktas - Kommunstyrelsen - Fullmäktige fattar principbeslutet under senhösten. 12

12. SAMMANFATTNING Statsmakten har från och med våren 2010, gjort stora och betydelsefulla beslut om främjandet av vindkraft i Finland, som har lett till ett intresse för vindkraftsetablering på Kimitoön som få, om ens någon, kunde ana sig till för ett år sedan. Redan nu har tre ansökningar om vindkraftsplanering och beslut inlämnats. Samtliga tre ansökningar har lett till att tekniska nämnden har fattat beslut om att inleda generalplanering. Områdena ifråga är Nordanå Lövböle, Gräsböle och Misskärr. Vid beredningen av besluten har det uppkommit många omständigheter som har varit svåra att avgöra, eftersom situationen är så ny och ovan. Diskussioner har förts med NTM centralen och med Egentliga Finlands förbund och i gott samråd med dem har praktiska åtgärder och beslut fattats skilt för varje enskilt område. Dessutom har det inofficiellt meddelats om intresse för uppförande av vindkraftverk på åtminstone tre områden ytterligare på Kimitoön. Då situationen är som den är, på vindkraftsfronten, så har tanken om att fatta ett principbeslut om vindkraft på Kimitoön som vägledning för planläggning och andra beslut, vuxit fram. Egentliga Finlands förbund har uppgjort en vindkraftsutredning (Varsinais-Suomen tuulivoimaselvitys 2010 2011) som i mycket har varit vägledande för de beslut som hittills fattats. Likaså har de guider och anvisningar som miljöministeriet gett ut varit till stor hjälp. Förbundets vindkraftsutredning behandlades av landskapsstyrelsen i maj. Kimitoöns kommuns principbeslut om vindkraft stöder sig till stora delar på Egentliga Finlands förbunds vindkraftsutredning. Vindkraftsetablering och planering är alltid känsligt. Invånarna har en väldigt kluven inställning till vindkraft. Därför har principen från början varit maximal öppenhet och stor förståelse för dialog och växelverkan. Avsikten med ett principbeslut är att skapa ett regelverk för vindkraftsetablering som innehåller följande huvudpunkter: 1. Områden där kommunen ställer sig positivt till etablering av vindkraft och på vilka villkor som beslut kan fattas. 2. Områden där det inte kommer att byggas vindkraft. 3. Undantagsförfarande. Ett regelverk om förfaringssättet på områden som inte hör till de områden där vindkraft kan byggas ut (punkt 1) eller till de som är undantagna från vindkraftsutbyggande (punkt 2). Detta undantagsförfarande är viktigt för att situationen inte skall låsas för evigt. 4. Riktlinjer för hur besluten skall fattas. 5. Beslut om hur kostnaderna för planerings- eller andra beslut skall täckas. Avsikten är att förankra principbeslutet möjligast väl, även om besluten brådskar, eftersom trycket för att fatta nya planläggningsbeslut är stort. 13

Varsinais-Suomen liitto Egentliga Finlands förbund Regional Council of Southwest Finland Varsinais-Suomen tuulivoimaselvitys 2010-2011

Varsinais-Suomen tuulivoimaselvitys 2010-2011 Tekijät: Aleksis Klap, Heidi Saaristo ja Timo Juvonen Kuvat: Aleksis Klap Taitto: Antti Vaalikivi ISBN 978-952-5599-61-9 Varsinais-Suomen liitto PL 273 (Ratapihankatu 36) 20101 Turku (02) 2100 900 www.varsinais-suomi.fi

Sisältö Johdanto 5 Tuulivoimaloiden aiheuttamat vaikutukset ympäristöön ja luontoon 6 Ääni 6 Välke 7 Näkyvyys ja muutokset maisemaan 7 Suojelualueet 8 Hiljaiset alueet ja tärkeät ekologiset käytävät 8 Linnusto ja lepakot 9 Nisäkkäät 10 Vaikutukset alueiden virkistyskäytölle 10 Maakuntakaavamerkinnät 10 Tekniset vaatimukset 11 Tuulisuus 11 Sähköverkkoon liittyminen 11 Säätö- ja varavoiman tarve 12 Rakentamisen vaikutukset 13 Vaikutukset lentoliikenteeseen 13 Teknistaloudellinen selvitys 14 Alueiden VALINTAKRITEERIT JA luokittelu 16 Aluekokonaisuus 1, Kemiönsaaren alue ja Salon Järvenkylä 18 Aluekokonaisuus 2, Salo-Paimio-Sauvo alue 28 Aluekokonaisuus 3, Länsi-turunmaa 33 Aluekokonaisuus 4, Salon itäosat 37 Aluekokonaisuus 5, Somero 42 Aluekokonaisuus 6, Marttila-Koski 46 Aluekokonaisuus 7, Pöytyä-Yläne 50 Aluekokonaisuus 8, Nousiainen 57 Aluekokonaisuus 9, Mynämäki-Uusikaupunki 60 Aluekokonaisuus 10, Laitila 64 Aluekokonaisuus 11, Pyhäranta 68 Muut tuotantoon soveltuvat alueet 72 Teollisuusalueet 72 Tieverkoston vierustat 72 Muut alueet 72 Tuotantoon soveltumattomat alueet 74 Luontoarvot 74 Maisema-arvot 74 Alueidenkäyttöön liittyvät ristiriidat 74 Raporttiluonnoksesta saadut kommentit 75 Yhteenveto 76 sammandrag 77 Lähteet 78 Liite 1, näkyvyysanalyysikartat 79 Liite 2, Teknistaloudelliset laskelmat 91 TUULIVOIMASELVITYS 2010-2011 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO 3

4 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO TUULIVOIMASELVITYS 2010-2011

Johdanto Varsinais-Suomen tuulivoimaselvitys 2010-2011 Selvitys on toteutettu Ympäristöministeriön ja Varsinais-Suomen liiton rahoituksella toukokuun 2010 ja toukokuun 2011 välisenä aikana. Selvitystyössä kartoitetaan maakunnan alueelta parhaiten tuulivoimatuotantoon soveltuvat alueet ja tulokset tulevat toimimaan maakuntakaavoituksen taustaselvityksenä. Tulokset eivät osoita yksittäisten tuulivoimaloiden sijainteja, vaan tuulivoimapuistoiksi parhaiten soveltuvia alueita. Selvityksen aluevalintojen määrittelyssä on käytetty avuksi aiheesta tehtyjä julkaisuja ja tutkimusraportteja sekä eri yhteistyötahojen kanssa pidettyjä kokouksia ja haastatteluja. Yhteistyötä on tehty Varsinais-Suomen ELY-keskuksen Ympäristö- ja luonnonvarat -vastuualueen, Varsinais-Suomen luonnonsuojelupiirin ja Turun lintutieteellisen yhdistyksen kanssa. Yhteistyön tarkoituksena on ollut selvittää Varsinais-Suomen alueelta tuulivoimatuotantoon todennäköisesti soveltumattomat alueet, joita ovat mm. laajat yhtenäiset metsäalueet, ekologian kannalta tärkeät alueet ja verkostot ja linnuston kannalta merkittävät muutto- ja levähdysalueet. Tuulivoimatuottajia on haastateltu toteutuneiden ja toteuttamiskelpoisten tuulipuistoalueiden reunaehtojen selvittämiseksi kesän 2010 aikana. Selvitystyön alkaessa asutus-, loma-asutus sekä luonto- ja ympäristöarvot huomioon ottaen tehtiin paikkatietotarkastelu, jonka tuloksena valkoitui noin 1500 erikokoista tuulivoimatuotantoon soveltuvaa aluetta. Selvitystyötä on tarkennettu pinta-alaltaan suurimpiin alueisiin ja lisätarkastelut on kohdistettu noin 35 alueeseen. Valtaosa paikkatietomenetelmin valikoituneista alueista oli pinta-alaltaan liian pieniä usean tuulivoimalan alueeksi ja osa alueista ei soveltunut tuulivoimarakentamiseen esimerkiksi lähellä olevien luonto- tai maisema-arvojen, maankäyttöpaineiden tai heikon rakennettavuuden takia. Tarkemmin selvitettyjä alueita on käyty esittelemässä kunnissa vuoden 2010 lopulla. Kuntien suhtautuminen tuulivoimaan on ollut positiivista eikä selvitysalueille ole vaikuttanut kohdistuvan muita maankäytöllisiä paineita. Osa kunnista esitti muitakin tuulivoimatuotantoon soveltuvia alueita. Nämä alueet ovat pääsääntöisesti kuitenkin kokoluokaltaan pienempiä ja tarjoavat paikan vain yksittäisille voimaloille. Selvitysluonnos on ollut kommenteilla alueen kunnissa ja yhteistyötahoilla ja palaute pyydettiin kohdentamaan käytettyjen aineistojen ja aluenimien oikeellisuuteen. Saatu palaute oli pääosin positiivista ja palautteen mukaan selvitystä on tarkennettu tarvittavilta osin. Valmistunut selvitys toimitetaan Ympäristöministeriöön.Tarkoituksena on, että maakuntahallitus esittää maakuntavaltuustolle maakuntakaavoituksen käynnistämisestä tuulivoiman hyödyntämiseen parhaiten soveltuvien alueiden osoittamiseksi. Maakunnallinen tuulivoimaselvitys tai myöhemmin laadittava maakuntakaava ei kuitenkaan tule rajamaan kuntien mahdollisuutta osoittaa sellaisia pienempiä tuulivoima-alueita, jotka eivät mittaluokkansa vuoksi tarvitse maakuntakaavan merkintää. Raportin alkuosioissa on käsitelty tuulivoimatuotannon aiheuttamia vaikutuksia luontoon ja ympäristöön sekä tavat jolla tämän hankkeen rajauksissa nämä arvot ovat huomioitu. Tuulivoiman teknisiä vaatimuksia käsittelevässä osiossa on esitelty yleisesti reunaehdot, jotka on huomioitu aluevalintoja tehtäessä. Tarkemmin tuulivoimatuotantoon selvitetyt alueet on jaettu aluekokonaisuuksiksi sen mukaan, miten alueet kuormittavat tiettyä osaa kantaverkosta. Yksittäiset selvitetyt kohteet esitetään aluekortteina, joissa on esitetty alueen yksityiskohtaisemmat tiedot. Liitteissä on kartat näkyvyysanalyysin tuloksista sekä teknis-taloudellisten laskelmien taulukot. Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet Valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden (VAT) mukaan Maakuntakaavoituksessa on osoitettava tuulivoiman hyödyntämiseen parhaiten soveltuvat alueet. Tuulivoimalat on sijoitettava ensisijaisesti keskitetysti useamman voimalan yksiköihin (4.5 Toimivat yhteysverkostot ja energiahuolto). Lisäksi VAT:ssa on määritetty, että yhtenäisiä ja laajoja pelto- ja metsäalueita ei tule pirstoa ilman erityistä syytä. Myös hiljaisten alueiden ja ekologisten yhteyksien säilymiseen tulee kiinnittää erityistä huomiota. Nämä alueet sijaitsevat usein samoilla alueilla kuin tuulivoimatuotantoon soveltuvat alueet. Tuulivoimatuotantoalueiden maakunnallisista vähimmäismääristä ei ole annettu määräyksiä tai ohjeistuksia. Varsinais-Suomen maakuntaohjelmassa ja ilmasto- ja energiastrategissa on asetettu tavoitteeksi rakentaa maakuntaan lisää tuulivoimaa. Suunniteltavien alueiden määrä ja koko tulee perustumaan ensisijaisesti asutuksen sijainnin sekä maisema- ja luontoarvojen asettamien reunaehtojen mukaan. Energiapaketti ja energiastrategia Suomen hallituksen huhtikuussa 2010 (20.4.2010) esittelemän uusiutuvan energian velvoitepaketin eli ns. risupaketin mukaan tavoitteet tuulivoimaloiden tuoton lisäämiseksi vuositasolla ovat noin 5,7 TWh vuodessa vuoteen 2020 mennessä. Varsinais-Suomen osuus Suomen kokonaissähkön kulutuksesta on vuoden 2009 alustavien tietojen mukaan väestömäärän mukaan noin 10 % eli noin 8 TWh ja sähkönkulutukseen perustuvassa vertailussa noin 5,9 % eli noin 4,8 TWh. Mikäli velvoitepaketissa suunniteltu tuulivoimaloiden vuoden 2020 sähköntuottomäärä suhteutetaan Varsinais-Suomen väestömäärään eli 10 %, tarkoittaa se, että Varsinais-Suomessa tulisi vuositasolla tuottaa tuulivoimalla sähköä noin 570 GWh:a ja kulutukseen suhtetutettuna noin 336 GWh:a vuodessa. Kyseiset vuosituotantomäärät vastaavat laskennallisesti noin 90 tuulivoimalaa (10 % osuus) ja noin 50 voimalaa (5,9 % osuus) kun kyse on 3 MW tuulivoimaloista, joiden tuottokerroin on 0,25. Tuottokertoimella 0,2 vastaavat luvut ovat noin 110 tai 65 tuulivoimalaa. Varsinais-Suomen energiastrategiassa on tuulivoimaloiden sähkötuoton tavoite noin 360 GWh:a, joka tarkoittaa noin yhden suurehkon tuulivoimapuiston rakentamista jokaiseen seutukuntaan. TUULIVOIMASELVITYS 2010-2011 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO 5

Tuulivoimaloiden aiheuttamat vaikutukset ympäristöön ja luontoon Merkittävimmät tuulivoimaloiden aiheuttamat vaikutukset ihmisille ovat tuulivoimaloiden näkyminen maisemassa ja voimaloiden aiheuttama ääni. Asetukset määrittävät korkeimmat äänenpainetasot, db(a), jotka saavat kohdistua asutukseen tai loma-asutukseen päivä- ja yöaikana. Raja-arvot on tässä selvityksessä otettu huomioon siten, että tuulivoimalan etäisyys lähimpää rakennukseen on noin yhden kilometrin. Lähimmän rakennuksen sijaitessa alle kilometrin päässä tuulivoimalasta, tulee tuulivoimaloiden geometrisen sijoittumisen ja siitä aiheutuvan yhteismelun vaikutukset alueelle tutkia perusteellisesti tuulivoimapuiston tarkemman suunnittelun yhteydessä. Nyt suunnitellut tuulipuistoalueet sijaitsevat pääsääntöisesti metsäisellä alueella, jolloin melun, välkkymisen ja näkyvyyden vaikutukset jäävät vähäisemmiksi verrattuna avoimiin meri-, rannikko- ja peltoalueisiin. Ääni Tuulivoimaloista aiheutuu kahden tyyppistä ääntä eli mekaanista ja aerodynaamista ääntä. Näistä äänityypeistä aerodynaaminen on nykyvoimaloissa voimakkuudeltaan kovempaa ja aiheuttaa enemmän häiriötä. Mekaaninen ääni syntyy lähinnä tuulivoimalan vaihteistosta, mekaanisista osista ja jäähdytyslaitteistosta, jotka pystytään vaimentamaan tehokkaasti kotelointi- ja äänieristystekniikoin. Aerodynaaminen melu syntyy lapojen pyöriessä ja ääni on jaksollista. Kovin ääni tulee lavan ohittaessa tuulivoimalan tornin, jolloin lavan ja torninrungon väliin puristuva ilmamassa aiheuttaa kovemman humahtavan äänen (nykyvoimaloissa tapahtuu noin kerran sekunnissa). Tuulivoimaloiden aiheuttama melu nykyisissä noin 2 3 MW laitoksissa on valmistajien ilmoittamien tietojen mukaan noin 90 100 db(a) voimalan konehuoneessa. Yleisesti käytetyissä laskukaavoissa tuulivoimalan melun vaikutukset eivät ole häiritseviä enää noin 300 500 metrin etäisyydellä tuulivoimalasta (Sustainable Development Commission 2005, 350 metriä tuulipuistosta 35-45 dba; EEA 6/2009 500m myötätuuleen 25-35 dba). Yleisenä äänen kulkeutumista kuvaavalla laskukaavalla [(L p =L w -10Log 10 (4πr 2 )-ar)] äänenpaine noin 0,5-1 km etäisyydellä melulähteestä on alle 40 db, olettamalla äänen kulkeutuminen ja vaimentuminen vakioksi (maanpinta on tasainen, voimalan korkeus 100m ja lähtö äänenpaine 100 db). Tuulivoimalan aiheuttama ääni jää kuitenkin tuulen tuottaman taustamelun peittoon tuulisuuden ollessa noin 7-8 m/s tai suurempi. Useiden voimaloiden yksiköissä on raportoitu äänen kertaantuvan voimakkaampana silloin kun useiden tuulivoimaloiden pyöriessä lavat ohittavat tornin samanaikaisesti. Tällöin syntyvä melun kerrannaisvaikutus voi olla selvästi suurempi kuin yhden tornin aiheuttama ääni ja äänen on todettu kantautuvat jopa 1000-1500 metrin etäisyydelle voimaloista. Tähän kerrannaisvaikutuksen aiheuttamaan häiriöön voidaan kuitenkin vaikuttaa voimaloiden sijoittamisella suhteessa lähimpiin kiinteistöihin. Esimerkiksi Van der Bergin tutkimuksessa on havaittu, että tuulivoimaloiden sijoittelulla pystytään vaikuttamaan merkittävästi äänen häiritsevyyteen lähialueella. Näissä tutkimuksissa tuulipuistoissa olevista voimaloista yksittäiset aiheuttivat suurimman osan lähialueen asutukselle aiheutuvasta häiriöstä. Varsinkin tilanteissa, joissa yöaikainen tuulennopeus maanpinnalla on pienempi kuin tuulivoimalan navan korkeudella, aiheutuu tilanne, jossa maanpinnan tuulisuus ei aiheuta tuulivoimalan äänen peittävää taustamelua. Tämän tyyppinen tapaus on tutkittu ja raportoitu Hollannista, jossa häiritsevin tilanne sijoittui yöaikaan. Tutkittu alue oli tasaista maastoa, jossa ei ollut merkittävää maastosta aiheutuvaa vaimentumista. (Van der Berg, Pihlainen). Yleisesti ääni kulkeutuu ja kuuluu merkittävästi paremmin myötätuuleen, mikä tulee ottaa huomioon puistokohtaisia melumallinnuksia tehtäessä. Tuulivoimaloiden meluselvityksiä tehtäessä tulee huomioida riittävästi tuulennopeuden mahdolliset erot voimalan napakorkeudella ja maanpinnalla eikä yleistää mallinnukseen tuulenvaikutusta vain yhdeltä korkeudelta tehdyillä tuulisuusmittauksilla. Nykyään tuulisuusmittaukset tehdään pääsääntöisesti noin etrin korkuisesta mittaustornista useilta korkeuksilta, jolloin tuulisuuseroja ja niiden vaikutuksia äänen kulkeutumiseen maanpinnan ja tornin napakorkeuden välillä voidaan vertailla meluselvityksiä tehtäessä. Manneralueille suunnitellut tuulivoimapuistot sijaitsevat kuitenkin pääsääntöisesti metsäisessä ympäristössä, jolloin ympäröivä maasto vaimentaa ääntä tehokkaammin verrattuna avoimiin vesi- ja peltoalueisiin. Äänen Etäisyys laitoksesta, metriä lähtötaso db(a) 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 97 57 53 48 44 42 40 38 36 35 34 33 98 58 54 49 45 43 41 39 37 36 35 34 99 59 55 50 46 44 42 40 38 37 36 35 100 60 56 51 47 45 43 41 39 38 37 36 101 61 57 52 48 46 44 42 40 39 38 37 102 62 58 53 49 47 45 43 41 40 39 38 103 63 59 54 50 48 46 44 42 41 40 39 Tuulivoimalaitoksen aiheuttama melu etäisyyden funktiona (äänen lähtötaso konehuoneen korkeudella). Taulukko on laskettu tasaiselle pinnalle ja neutraalin säätilan vallitessa. (Tuulivoiman projektiopas, 1999) 6 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO TUULIVOIMASELVITYS 2010-2011

Välke Tuulivoimalat voivat aiheuttaa valon vilkkumista tilanteessa, jossa aurinko paistaa voimalan takaa riittävän matalalla ja pyörivät lavat aiheuttavat vilkkumista lähialueelle. Vilkkumisen laajuus ja ajallinen kesto vuodessa pystytään selvittämään paikkatieto-ohjelmistojen avulla, kun tuulivoimaloiden tarkat sijaintipaikat ja korkeudet ovat tiedossa. Hetket, jolloin tuulisuus on oikean suuntaista ja aurinko paistaa suoraan voimalan takaa aiheuttaen vilkkumista, ovat vuositasolla todennäköisesti vain joitakin kymmeniä tunteja (Summan tuulipuiston vaikutukset lähiympäristöön, Erkki Haapanen, Tuulitaito 3.12.2009, pdf-esitys). Ongelmallisimmissa tilanteissa asutuksen sijaitessa lähellä tuulivoimalaa ja vilkkumisen ja varjostuksen haittojen ollessa merkittäviä, voidaan tuulivoimala ohjelmoida sammumaan tarvittavaksi aikaa (tuulivoimatuottajien haastattelut, kevät 2010). Tuulivoimaloiden lapojen aiheuttama vilkkuminen on yksi syy siihen, ettei voimaloiden sijoittamista autoteiden varsille ole suositeltu. Näkyvyys ja muutokset maisemaan Kansallisena tavoitteena oleva mittava tuulivoimapuistojen rakentaminen tulee muuttamaan totuttua maisemaa. Vaikka tuulivoimaloiden vaikutukset rakennuspaikalla ja sen välittömässä läheisyydessä rajoittuvat usein varsin pienelle alueelle, tuovat voimalat kokonsa ja korkeutensa sekä pyörivän liikkeensä ja huomiovalaistuksensa johdosta täysin uuden elementin maisemaan. Suuret voimalat leimaavat maiseman tekniseksi tuotantoympäristöksi ja siksi teollisuusalueiden, satamien ja kaupunkien edustojen, joissa on ennestään piippuja, nostureita ja muita kookkaita rakennelmia, on yleisesti katsottu soveltuvan parhaiten tuulivoimaloiden sijoituspaikaksi. Tässä selvityksessä on arvioitu Varsinais-Suomen manneralueilla olevien mahdollisten tuulivoima-alueiden maiseman sietokykyä vastaanottaa tuulivoimarakentamisen aiheuttamia muutoksia. Arvioinnin tuloksena tarkemmin tutkituista alueista muutama on karsiutunut pois parhaiten tuulivoiman hyödyntämiseen soveltuvien alueiden joukosta niiden aiheuttamien merkittävien maisemavaikutusten takia. Muiden alueiden osalta maisemallisten vaikutusten arviointi vahvisti käsitystä, että alue soveltuu hyvin tuulivoiman hyödyntämiseen. Maiseman sietokyky vastaanottaa uusia kauas näkyviä teollisia elementtejä on riippuvainen maiseman rakenteesta ja luonteesta. Yleisesti on todettu, että piirteiltään laajat yhtenäiset alueet kuten metsäselänteet tai avarat viljelymaisemat kestävät maisemassa tapahtuvan muutoksen paremmin kuin maisemaltaan pienipiirteiset ja vaihtelevat alueet. Jokainen alue on kuitenkin omanlaisensa eikä käsitystä voida yleistää koskemaan kaikkia alueita. Yleisesti voidaan kuitenkin todeta, että kulttuurimaisemat ja -ympäristöt, joissa on vain vähän moderneja elementtejä, ovat erityisen herkkiä muutoksille. Arvokas maisema voidaan menettää myös silloin, jos voimalat rakennetaan siten, että ne visuaalisesti kilpailevat vakiintuneiden maamerkkien kuten kirkontornien tai majakoiden kanssa. Varsinais-Suomen maisema on hyvin vaihtelevaa. Maakunnassa on laajoja peltoja ja yhtenäisiä metsiä, saaristoa ja erämaista järvimaisemaa. Polveilevien savilaaksojen ja erikokoisten metsäselänteiden ansiosta maisema saa monin paikoin saaristomaisen ilmeen myös mantereella. Varsinais-Suomessa on muuhun maahan verrattuna poikkeuksellisen paljon valtakunnallisestikin arvokkaita kulttuuriympäristöjä ja maisema-alueita. Muinaisjäännösinventoinnin tarve tulee selvittää yksityiskohtaisemman suunnittelun yhteydessä, sillä maakunnassa on paljon tunnistettuja muinaisjäännöksiä sekä inventoimattomia metsäalueita. Varsinais-Suomessa on Turunmaan aluetta lukuun ottamatta laadittu kattavat maakunnalliset rakennus- ja kulttuuriympäristöinventoinnit, jotka on otettu huomioon tässä selvitystyössä. Tämän selvityksen maisema-arvioinnissa on pyritty vastaamaan kysymyksiin miten ja kuinka merkittävästi tuulivoimalat ja tarvittavat uudet sähköjohdot muuttavat alueen luonnetta. Paikkatietomallinnusten avulla tehtyjen näkymäanalyysien lisäksi maiseman sietokykyä on arvioitu aluekohtaisesti selvittämällä alueen Tuulivoimala Pöytyän alueella kuvattuna Aurajokilaakson valtakunnalisesti arvokkaalta maisema-alueelta. TUULIVOIMASELVITYS 2010-2011 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO 7

maisemarakenne, maiseman erityispiirteet ja arvot sekä arvioitu mahdollisten voimaloiden vaikutusta maiseman luonteeseen ja maisemassa olevien maamerkkeihin. Erityistä huomiota on kiinnitetty mahdollisten tuulipuistojen vaikutuksiin valtakunnallisesti ja maakunnallisesti arvokkaisiin kulttuuriympäristöihin. Tämän selvityksen lähtökohtana on ollut, ettei valtakunnallisesti tai maakunnallisesti merkittävät alueet sovellu sellaiseen mittavaan tuulivoimarakentamiseen, jolle tässä selvityksessä on pyritty löytämään soveltuvia alueita. Valittu lähtökohta on ympäristöministeriön ohjeistuksen mukainen. Suuret tuulivoimalat näkyvät sekä lähi- että kaukomaisemassa. Tässä selvityksessä vaikutuksia on arvioitu erityisesti mahdollisten voimaloiden lähialueella eli noin 3-5 kilometrin etäisyydellä voimaloista. Vaikutuksia on arvioitu myös yleispiirteisesti noin 10 kilometrin etäisyydellä mahdollisesta tuulipuistosta. Yleisesti voidaan todeta, että suurimmat tuulivoimalat, joiden lapakorkeus on lähes 200 metriä, voivat kirkkaalla säällä näkyä jopa 20-30 kilometrin päähän. Yleistäen voidaan todeta, että napakorkeudeltaan etriä korkea tuulivoimala hallitsee maisemaa alle viiden kilometrin etäisyydellä, ellei näkemäesteitä kuten metsiä ole. Selkeällä säällä tuulivoimaloiden pyörivät lavat voi erottaa 5 10 kilometrin etäisyydellä mutta 15 20 kilometrin etäisyydellä lapoja ei voi enää havaita paljaalla silmällä. Säätilalla ja vuorokauden ajalla on luonnollisesti merkittävä vaikutus voimaloiden näkyvyyteen. Nykyisen kaltaisilla korkeilla voimaloilla tulee myös yöaikaisiin vaikutuksiin kiinnittää huomiota niiden tarvitsemien lentoliikenteen huomiovalojen aiheuttamien vaikutusten takia. Myös maapallon kaarevuudella on pieni vaikutus näkyvyyteen. Valittavan voimalan mallilla, värityksellä, huomiovalaistuksella ja voimaloiden keskinäisellä sijoittelulla on suuri merkitys, kun tuulivoimarakentaminen halutaan sovittaa maisemaan parhaalla mahdollisella tavalla. Tässä selvityksessä on keskitytty löytämään ne alueet, jossa maiseman sietokyky vastaanottaa voimaloiden aiheuttama muutos on mahdollisimman hyvä eikä riippuvainen yksityiskohtaisista suosituksista tai ohjeista mahdollisten voimaloiden sijoitteluun tai muihin yksityiskohtiin liittyen. Tuulivoimapuistoista aiheutuvaa näkyvyyttä on mallinnettu paikkatieto-ohjelmistolla (ArcMap, ArcEditor, Spatial Analystin, viewshed). Ohjelmisto laskee maaston korkeustietojen pohjalta voimaloiden aiheuttaman teoreettisen näkyvyysalueen. Maanpinnan korkeustiedot ovat korkeusmallissa 25 metrin hilakoon rasteritietoina ja metsän korkeudeksi on yleistetty 15 metriä. Metsän korkeus on lisätty korkeusmallin niihin kohtiin, jotka ovat Corine-aineiston luokituksen mukaan metsiä (luokka 3.1, sulkeutuneet metsät). Useat pienet metsäalueet, esimerkiksi pienet peltoalueilla olevat metsäsaarekkeet, jäävät tämän luokituksen ulkopuolelle, joten todellisuudessa voimaloiden näkyvyysalueet ovat esitettyä pienempiä. Voimalan korkeutena on käytetty 100 metrin napakorkeutta, havainnoitsijan katselukorkeus on 2 metriä ja näkyvyysanalyysit on tehty ulottumaan noin 20 kilometrin etäisyydelle voimaloista. Vertailemalla näkymäaluetuloksia ja Corine-luokituksen metsätietoja, saadaan tulokseksi neljä erillistä näkyvyysluokkaa: 1. Voimala näkyy, 2. Voimala ei näy, koska alue on metsää, 3. Voimala ei näy, metsän peittävyyden takia, 4. Voimala ei näy, maastonmuotojen aiheuttaman peittovaikutuksen takia. Näkyvyysaluekartoissa on siis oletuksena se, että metsässä voimaloita ei voi nähdä puuston latvuston peittävyyden takia. Tuulivoimapuistoista tehdyillä kuvasovitteilla on tarkoitus selventää napakorkeudeltaan etriä korkeiden tuulivoimaloiden maisemaan aiheuttamaa muutosta. Maastossa otetut kuvat on otettu niin, että koko voimalapuiston alue näkyy yhdessä kuvassa. Lisäksi kuvien ottopaikoiksi on valikoitu sellaisia kohteita, joihin maisemavaikutusten on oletettu aiheuttavan eniten muutoksia ja joissa ihmisten oletetaan liikkuvan (esim. kylät, tiet). Kuvasovitteissa käytetyt kuvat on otettu selvitystyön aikana. Tehdyt kuvasovitteet eivät perustu ohjelmistoilla tehtyihin tarkkoihin määrityksiin ja ovat siten suuntaa-antavia. Kuvasovitteissa käytetty esimerkki voimala on tyypiltään WinWindin WWD3-voimala (kuva: www. tuulivoimatieto.fi), voimalan parasta sopivuutta maisemaan ei ole huomioitu voimalan värityksen osalta. Suojelualueet Maakunnallisessa selvityksessä tuulivoiman ei ole katsottu soveltuvan luonnonsuojelu-, luonnonsuojeluohjelma- eikä Natura-alueille. Mikäli suojelu perustuu linnustoarvoihin, on alueille tapauskohtaisesti määritetty tarvittaessa puskurivyöhykkeet erityisesti oletettujen päämuuttoreittien suuntaisesti. Saatavilla ol- Avointa maisemaa Puolakkanummen soidensuojelualueella leet tiedot uhanalaisista tai rauhoitetuista eläimistä ja kasveista on mainittu aluekorttien yhteydessä. Osa sijaintitiedosta ei ole julkista (esimerkiksi merikotkan pesät) eikä kohteita ole siksi merkitty selvityksessä oleviin karttoihin. Hiljaiset alueet ja tärkeät ekologiset käytävät Varsinais-Suomessa ei maakuntatasolla ole selvitetty hiljaisia alueita tai tärkeitä ekologisia käytäviä. Kattavan inventointitiedon puutteesta johtuen, näitä seikkoja ei ole otettu täysimääräisesti 8 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO TUULIVOIMASELVITYS 2010-2011