BILAGA 1 LIITE 1. Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "BILAGA 1 LIITE 1. Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma"

Transkriptio

1 BILAGA 1 LIITE 1 Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

2 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KORSNÄS KOMMUN MALAX KOMMUN Delgeneralplan för Molpe- Petalax vindkraftpark Program för deltagande och bedömning Rev FCG DESIGN OCH PLANERING AB P20392

3

4 INNEHÅLL 1 KONTAKTUPPGIFTER AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING PLANOMRÅDE PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN PLANER SOM BERÖR OMRÅDET Riksomfattande mål för områdesanvändning Landskapsplan Etapplandskapsplaner Generalplaner Detaljplaner Byggnadsordning Markägoförhållanden ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker som planeras i näromgivningen UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Miljökonsekvensbedömning (MKB) Utredningar DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN PRELIMINÄR TIDTABELL FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

5 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 1 (15) Delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark 1 KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Ulf Granås Teknisk chef Tel ulf.granas@korsnas.fi Adress: Korsnäs kommun Strandvägen 4323 FI Korsnäs Kommunens växel Tel Malax kommun Andreas Svarvar Planläggningsingenjör Tel (06) andreas.svarvar@malax.fi Adress: Malax kommun Malmgatan 5 FI Malax Kommunens växel Tel VindIn Christina Hillforth christina.hillforth@vindin.se FCG Design och planering Ab Kristina Salomaa Planerare, FM Tel kristina.salomaa@fcg.fi Jakob Kjellman Chef för affärsområde jakob.kjellman@fcg.fi

6 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 2 (15) 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 3 PLANOMRÅDE Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 skall ett program för deltagande och bedömning utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande och bedömning beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningar och planens konsekvenser. Programmet för deltagande och bedömning kan vid behov kompletteras under planeringens gång. VindIn Ab Oy planerar en vindkraftpark invid kommungränsen för Korsnäs och Malax kommuner, söder om Molpe by och väster om Petalax by. Molpe-Petalax vindkraftpark består totalt av 15 kraftverk, varav 3 kraftverk är belägna på Malax kommuns område och 12 kraftverk på Korsnäs kommuns område. Hela planområdet är 1780 ha stort, så att 465 ha är beläget på Malax kommuns område och 1315 ha på Korsnäs kommuns planområde. Det utarbetas en delgeneralplan för delområdet i Malax kommun och en delgeneralplan för delområdet i Korsnäs kommun. Figur 3.1. Projektområdet i förhållande till den nuvarande samhällstrukturen. Kommungränsen mellan Korsnäs och Malax överlappar projektområdet. Delgeneralplanområdet kommer att preciseras. Molpe-Petalax vindkraftpark är belägen söder om Molpe by och väster om Petalax by. Söder och väster om planområdet finns även byarna Häggvik, Granskog, Korsbäck, Råbacken och Långbacken. Inom 2 kilometer från de planerade kraftverken på planområdet finns det 44 fasta bostäder och 1 fritidsbostad. Enligt YKR-klassificeringen

7 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 3 (15) är kraftverken belägna utanför klassificerade områden, medan planområdet delvis överlappar områden som har klassificerats som landsbygd. 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND VindIn Ab Oy ansvarar för vindkraftprojektet Molpe-Petalax. VindIn är ett svenskt vindkraftsföretag som har som mål att identifiera lämpliga platser samt utveckla, bygga och driva vindkraftsproduktion i Skandinavien. Planläggningen har föregåtts av ett MKB-förfarande, som avslutades med kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen. Planutkastet har uppgjorts på basen av alternativ 3 som bedömdes i MKB-förfarandet. Som grundkarta i planeringen används Lantmäteriverkets terrängdatabas. 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. I delgeneralplanen anvisas var kraftverken samt tillhörande konstruktioner, som servicevägar och elstationen, kan placeras. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft till MW fram till år (VTT 2014) Dessutom tillhör planens målsättningar att ta i beaktande möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Malax och Korsnäs kommunfullmäktige för respektive kommuns delområden. Generalplanen utarbetas så att den uppfyller bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen beträffande planeringsprocessen och innehållet i planen. Dessutom beaktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt landskapsplanen och andra regionala reserveringar gällande området. 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Följande krav på generalplanens innehåll skall enligt 39 i Markanvändnings- och bygglagen speciellt beaktas: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, att trafiken samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, att miljöolägenheterna minskas, att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen som trädde i kraft skall beaktas och främjas vid all planläggning. En ändring av markanvändnings- och bygglagen (MBL) som berör byggande av vindkraft trädde i kraft Lagändringen möjliggör beviljandet av bygglov för vindkraftverk direkt på basen av generalplanen. Enligt MBL 77 a 1 mom. bygglov kan beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt

8 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 4 (15) bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. I MBL 77 b finns angett särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft. När en sådan plan utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att: generalplanen tillräckligt styr byggandet och annan områdesanvändning på området den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Om en i 77 a avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas i huvudsak påkallad av ett enskilt intresse och på initiativ av den sammanslutning som inleder vindkraftsprojektet eller på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, kan kommunen hos denne helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet av generalplanen. Kommunen godkänner principerna för avgiften och sättet och tidpunkten för uttagandet av avgiften särskilt för varje planområde. (MBL 77c) 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för vindkraftverk i Molpe- Petalax gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras.

9 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 5 (15) 7.2 Landskapsplan Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Österbottens landskapsplan gäller på planområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I landskapsplanen har man även angett tre områden för vindkraft; två havsområden (ytterom Sideby och Korsnäs) samt ett område på land (Bergö). Landskapsstyrelsen har i början av 2014 beslutat att inleda arbetet med att uppgöra Österbottens landskapsplan 2040 och målsättningen för en godkänd plan är år Öster om Molpe-Petalax vindkraftspark finns i landskapsplanen en beteckning för utveckling av å- och älvdalarna (mk). Beteckningen anger områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt näringsoch rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruk och andra landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön skall utvecklas. I sydvästra delen av planområdet är det i landskapsplanen betecknat ett grundvattenområde (pv). Detta är ett grundvattenområde som är viktigt för samhällenas vattentäkt eller som lämpar sig för vattentäkt. Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden.

10 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 6 (15) Västra delarna av planområdet är betecknat mv-13. Mv-beteckningen anger ett utvecklingsområde för turism och rekreation. För området mv-13 har det specificerats att beteckningen berör naturvärden för Hintjärv sjö, myrmarker och kusten samt kulturvärden för bebyggelsen i byarna och landskapen i området. Genom de västra delarna av planområdet har betecknats en blå linje med bokstäverna tl, vilket anger en datakommunikationsförbindelse. Intill planområdets västra delar finns även beteckningar för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (orange linje med bollar, med vilken avses den gamla vägsträckningen Strandvägen), beteckning för cykelled (röda bollar i linje) samt beteckning för en riktgivande friluftsled (gröna bollar i linje), beteckning (linje med v) för stomvattenledning, en regional väg (st, Strandvägen) samt ett regionalt överföringsavlopp (jv). Byarna Molpe och Petalax har i landskapsplanen angetts en rasterbeteckning som markerar deras betydelse som nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Byn Råbacken och delar av byn Korsbäck har betecknats som områden som är värdefulla för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. I närheten av planområdet har det angetts en del skyddsområden. Med beteckningen luo har markerats områden väst och nordväst om planområdet. Området är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och anger viktiga fågelområden utanför skyddsområden. Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. Nordost om planområdet har ett Natura 2000-område markerats. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. När områdesanvändningen planeras skall det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura Samma område har också angetts beteckningen SL3, vilket betyder att området tillhör eller förslagits tillhöra skyddsprogrammet för fågelvatten. Väster om planområdet har det markerats ett objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista. Med beteckningen anges ett område som ingår i FN:s organ för kultur och vetenskap UNESCOs förteckning över världsarvsobjekt. Kvarkenskärgården har utnämnts som världsarv på geologiska grunder. Värdefulla geologiska formationer är De Geer-moränerna, drumlinerna och glosjöarna. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändning i området bör världsarvets geologiska värden samt skyddsområdenas skyddsvärden beaktas. Byn Molpe har angetts beteckningen at-2, vilket betyder att byn klassas som en havsnära by. Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Petalax har angetts beteckningen ca, vilket anger ett sekundärcentrum för centrumfunktioner. Vid områdesplanering och planläggning bör särskild

11 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 7 (15) uppmärksamhet fästas vid mellanzonen mellan sekundärcentrumet och den övriga tätorten, vid fastställande av den service och de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild. I Petalax by har det i landskapsplanen angetts ett område för energiförsörjning (en). Med beteckningen anges transformatorer och elstationer. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Figur 7.1. Projektområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan. 7.3 Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I Etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts planområdet. Planen har fastställts För byn Petalax öster om planområdet har det i planen angetts en beteckning för sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). I etapplandskapsplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren Planutkastet var offentligt framlagt Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som var framlagt Naturabedömningen för 12/33 planerade områden för vindkraft var framlagd På basen av utlåtanden och åsikter om

12 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 8 (15) planförlaget samt om Natura-bedömningen har Österbottens förbund tagit bort tre områden; Sidlandet, Blaxnäs och Gillermossen. Förslaget till etapplan 2 har godkänts av Österbottens landskapsfullmäktige och har skickats till Miljöministeriet för fastställelse. I etapplandskapsplan II har planområdet till stora delar betecknats som ett område lämpligt för vindkraftverk (tv-1). I samband med etapplandskapsplanen har man utfört en områdesvis konsekvensbedömning för de områden som anvisas som lämpliga för vindkraft. Området som anvisats vindkraft i etapplanen är cirka ha stort och skulle ge utrymme för kraftverk. Molpeområdet har angetts nummer 24 på objektkorten. (Österbottens förbund 2014a) I etapplanen har det även betecknats en kraftledning och ett område för energiförsörjning på östra sidan av planområdet. Från planområdets gräns till 110 kv kraftledningen är det cirka två kilometer och till elstationen i Petalax cirka tre kilometer. 7.4 Generalplaner Figur 7.2. Projektområdet i förhållande till etapplan II. Generalplaner i kraft i närheten av Molpe-Petalax vindkraftspark är delgeneralplanen för havsnära boende i Malax nordost om planområdet, Nyby delgeneralplan öster om planområdet (Petalax by), strandgeneralplanerna i Malax och Korsnäs nordost och nordväst om planområdet och delgeneralplan för Molpe norr om planområdet. Nordost om planområdet finns Malax strandgeneralplan, som har fastställts och ändrats Strandgeneralplanen i Korsnäs stäcker sig likaså längs med Korsnäs kommuns kust och har fastställts

13 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 9 (15) Figur 7.3. Planområdet i förhållande till Malax strandgeneralplan samt Korsnäs strandgeneralplan. I Molpe delgeneralplan har man anvisat områden för lantbruksenheters driftcentra (AM), bostadsområden dominerade av småhus (AP) samt jord- och skogsbruksdominerade områden (M-2) i närheten av Molpe-Petalax planområdes gräns. Molpe delgeneralplan är under revidering. Figur 7.4. Planområdet i förhållande till Molpe delgeneralplan. Nyby delgeneralplan för Petalax by är belägen öster om planområdet. Närmast planområdet har det betecknats jord- och skogsbruksområden.

14 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 10 (15) 7.5 Detaljplaner 7.6 Byggnadsordning Figur 7.5. Planområdet i förhållande till Nyby generalplan i Petalax by. Området för Molpe-Petalax vindkraftspark är inte detaljplanerat, men i närheten av planområdet finns det fem detaljplanerade områden. Den detaljplanen ( ) som finns närmast planområdet finns i Petalax by på cirka 1,3 kilometers avstånd. Väster om planområdet finns ett detaljplanerat område ( ) intill Korsungfjärdens kust. Malax kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige och Korsnäs kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige Markägoförhållanden Planeringen berör privat mark och VindIn Ab Oy har ingått markanvändningsavtal med markägarna. 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen I de norra delarna av Bräckskäret driver VS Tuulivoima Ab vindkraftverken vid namn Korsnäs 1 och Korsnäs 3. Vindkraftverkens sammanlagda effekt är 400 kw och de finns på cirka 10 kilometers avstånd nordväst om Molpe-Petalax planområde.

15 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 11 (15) 8.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Det mest väsentliga projektet med tanke på Molpe-Petalax vindkraftsprojekt är Otsotuulis planerade vindkraftspark Granskog som gränsar till Molpe-Petalax planområde i väst. Enligt nuvarande planeringsskede består projektet av 5 vindkraftverk. Inom 20 km från Molpe-Petalax planerade vindkraftpark finns det sju planerade vindkraftparker. Tabell 1. Vindkraftparker som planeras i närheten av Molpe-Petalax vindkraftpark. Namn Projektägare Antal kraftverk Totala effekt (MW) Avstånd till närmaste kraftverk Granskog UPM km Korsnäs Poikel VindIn Ab Oy, Edsvik 9 ~30 5,5 km Vindkraft Ab Sidlandet EPV Tuulivoima Oy ,5 km Ribäcken Långmossa Harrström Hedet Österbottens Miljöenergi Ab Långmossa Wind Park Ab Smålands Miljöenergi Ab Prokon Wind Energy Finland Oy km 9 ~30 9 km km km

16 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 12 (15) Figur 8.1. Befintliga och planerade vindkraftparker i närheten av projektområdet. 9 UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 9.1 Miljökonsekvensbedömning (MKB) Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således har ett MKB-förfarande tillämpats på Molpe-Petalax vindkraftpark. MKB-programmet var officiellt framlagd till påseende Kontaktmyndigheten har gett ett eget utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet (Dnr EPOELY/71/07.04/2013).

17 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 13 (15) 9.2 Utredningar Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och häljper att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som görs över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Konsekvensbeskrivningen var officiellt framlagd till påseende Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande över MKB-beskrivningen och därmed är MKB-förfarandet avslutat. Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och övriga tillståndsförfaranden. I samband med MKB-förfarandet för Molpe-Petalax vindkraftpark har gjorts följande utredningar: Kartering av det häckande fågelbeståndet (Turo Tuomikoski & Harry Lillandt 2013) Uppföljning av det flyttande fågelbeståndet (Turo Tuomikoski & Harry Lillandt 2012 & 2013) Biotop- och flygekorrekartering (FCG / Nuottajärvi & Partanen 2014) Kartering av lokala och flyttande fladdermöss (Thomas Lilley & Jenni Prokkola 2013 och Thomas Lilley 2013) Arkeologisk inventering (Keski-Pohjanmaan ArkeologiaPalvelu / Itäpalo 2013) Naturabedömning (FCG / Pihlaja 2014) I samband med MKB-förfarandet och planläggningen har uppgjorts följande modelleringar: Bullermodellering. Sammantagna konsekvenser för Molpe-Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126, källjud 105,9 db(a) och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2015) Skuggningsmodellering. Sammantagna konsekvenser för Molpe-Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126 och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2014) Synlighetsanalys och fotomontage. Sammantagna konsekvenser för Molpe- Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126 och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2014) Layoutplan för 15 kraftverk (preliminär placering av kraftverk, servicevägar och elöverföring).

18 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 14 (15) I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Konsekvensbedömning Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 10 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Molpe Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS, Cinia Oy)

19 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 15 (15) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser (t.ex. tillsynsnämnden i Korsnäs kommun, byggnadsinspektionen och miljönämnden i Malax kommun, Västkustens miljöenhet) Södra Österbottens NTM-central (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 11 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Planläggningen anhängig (oktober april 2015) VindIn Ab Oy har anhållit om att få uppgöra en delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark. Malax kommun har godkänt anhållan (KST ) och Korsnäs kommun har godkänt anhållan (KST ). Plan för deltagande och bedömning (PDB) har varit till påseende i båda kommunerna under perioden Ett infotillfälle har ordnats i Petalax högstadie under påseendetiden för PDB. Ett myndighetssamråd ordnades och ett arbetsmöte med myndigheter har ordnats Delgeneralplanes utkastskede (maj augusti 2015) När beredningsmaterialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Delgeneralplanens förslagsskede (september oktober 2015) Ett myndighetssamråd ordnas med berörda myndigheter efter att responsen över planutkastet har sammanställts. Planförslaget sätts till påseende i respektive kommuner i 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planeförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till kommunstyrelsen i Malax eller Korsnäs kommuner innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (november 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planeförslaget ges motiverade svaromål. Korsnäs kommunfullmäktige godkänner sitt delområde av delgeneralplanen och Malax kommunfullmäktige godkänner sitt delområde av delgeneralplanen. Godkännandebeslutet kungörs officiellt.

20

21 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KORSNÄSIN KUNTA MAALAHDEN KUNTA Molpe-Petolahden tuulivoimapuiston osayleiskaava Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Rev FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20392

22

23 SISÄLTÖ 1 YHTEYSTIEDOT OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMAN TARKOITUS HANKEALUE SUUNNITTELUTEHTÄVÄN TAUSTA SUUNNITTELUN TAVOITTEET SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT ALUETTA KOSKEVAT SUUNNITELMAT Valtakunnalliset alueidenkäytöntavoitteet Pohjanmaan maakuntakaava Vaihemaakuntakaavat Yleiskaavat Asemakaavat Rakennusjärjestys Maanomistus SUHDE MUIHIN HANKKEISIIN Lähialueen toiminnassa olevat tuulivoimapuistot Tuulivoimapuistoja joita suunnitellaan hankealueen läheisyyteen Granskog Muut tuulivoimapuistot Selvitykset ja ympäristövaikutusten arviointi Ympäristövaikutusten arviointi (YVA) Selvitykset Osallistuminen ja vuorovaikutus ALUSTAVA AIKATAULU FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

24 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 1 (15) Molpe-Petolahden tuulivoimapuiston osayleiskaava 1 YHTEYSTIEDOT Korsnäsin kunta Ulf Granås Tekninen johtaja Puh ulf.granas@korsnas.fi Osoite: Korsnäsin kunta Rantatie 4323 FI Korsnäs Vaihde Puh Maalahden kunta Andreas Svarvar Suunnitteluinsinööri Tel (06) andreas.svarvar@malax.fi Osoite: Maalahden kunta Malminkatu 5 FI Maalahti Vaihde Puh VindIn Christina Hillforth christina.hillforth@vindin.se FCG Design och planering Ab Kristina Salomaa Suunnittelija Puh kristina.salomaa@fcg.fi Jakob Kjellman Aluepäällikkö jakob.kjellman@fcg.fi FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

25 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 2 (15) 2 OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMAN TARKOITUS 3 HANKEALUE Maankäyttö- ja rakennuslain (MRL) 63 mukaan tulee laatia osallistumis- ja arviointisuunnitelma kaavan tavoitteista ja suunnittelun kulusta, vuorovaikutuksesta ja aikataulusta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmassa kuvataan myös suunnittelun lähtökohdat sekä tehtävät selvitykset ja kaavan vaikutukset. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa täydennetään tarvittaessa suunnitteluprosessin kuluessa. VindIn Ab Oy suunnittelee tuulivoimapuistoa Korsnäsin ja Maalahden kuntien rajalle, Molpe kylästä etelään ja Petolahden kylästä länteen. Tuulivoimapuisto koostuu kokonaisuudessaan 15 voimalasta, joista kolme sijoittuvat Maalahden kunnan alueelle ja 12 Korsnäsin kunnan alueelle. Koko kaava-alue on 1780 ha suuri, niin että 465 ha on Maalahden kunnan aluetta ja 1315 ha Korsnäsin kunnan aluetta. Tuulivoimapuistolle laaditaan yksi kaava Maalahden kunnan alueelle ja yksi kaava Korsnäsin kunnan alueelle. Tämä kaavaselostus koskee Maalahden kunnan aluetta. Kuva 3.1. Hankealue suhteessa olemassa olevaan yhdyskuntarakenteeseen. Korsnäsin ja Maalahden välinen kuntaraja halkoo hankealuetta. Molpe-Petolahden tuulivoimapuisto sijaitsee Molpen kylän eteläpuolella ja Petolahden kylän länsipuolella. Kaava-alueen etelä, ja länsipuolella sijaitsevat myös kylät Häggvik, Granskog, Korsbäck, Råbacken ja Långbacken. Kahden kilometrin etäisyydellä suunnitelluista voimaloista sijaitsee 44 vakituista asuntoa ja yksi vapaa-ajan asunto. FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

26 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 3 (15) YKR-luokituksen mukaan voimalat sijoittuvat luokittelemattomille alueille, kun kaavaalue osittain sijoittuu maaseuduksi luokitelluilla alueilla. 4 SUUNNITTELUTEHTÄVÄN TAUSTA VindIn Ab Oy on vastuussa Molpe-Petolahden tuulivoimahankkeesta. VindIn on ruotsalainen tuulivoimayritys jonka tavoitteena on tunnistaa sopivat alueet sekä kehittää, rakentaa ja käyttää tuulivoimaa Skandinaviassa. Kaavoitusta on edeltänyt YVA-menettely, joka päättyi yhteysviranomaisen antamaan lausuntoon YVA-selostuksesta. Kaavaluonnos on laadittu YVAssa arvioidun vaihtoehto 3 perusteella. Suunnittelun pohjakarttana käytetään Maanmittauslaitoksen maastotietokantaa. 5 SUUNNITTELUN TAVOITTEET Osayleiskaavan tavoitteena on mahdollistaa Molpe-Petolahden tuulivoimapuiston toteuttaminen. Kaavoituksen tavoitteena on huomioida alueen luonnonolot, kulttuurimaisema sekä Granskogin tuulivoimapuiston kanssa syntyvät yhteisvaikutukset. Tuulivoimapuiston tavoitteena on puolestaan edistää ilmastotavoitteita, joihin Suomi on sitoutunut. Suomen tavoitteena on lisätä tuulivoimalla tuotetun energian määrää MW:iin vuoteen 2020 mennessä. (VTT 2014) Lisäksi kaavan tavoitteena on huomioida mahdolliset muut alueidenkäytön tavoitteet sekä ne tavoitteet, jotka muodostuvat kaavoitusprosessin aikana. Osayleiskaava laaditaan siten, että se voidaan käyttää tuulivoimaloiden rakennuslupien myöntämisen perusteena MRL:n 77 a :n mukaisesti. Osayleiskaava laaditaan oikeusvaikutteisena ja sen hyväksyy Korsnäsin ja Maalahden kunnanvaltuustot kunkin kunnan kaavan osalta. Yleiskaava laaditaan niin että se täyttää MRL:n määräykset liittyen suunnitteluprosessiin ja kaavan sisältöön. Kaavoituksessa huomioidaan valtakunnalliset maankäyttötavoitteet ja maakuntakaava sekä muut alueelliset varaukset koskien suunnittelualuetta. 6 SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT Seuraavat MRL:n 39 :n mukaiset vaatimukset yleiskaavan sisällöstä tulee erityisesti huomioida: yhdyskuntarakenteen toimivuus, taloudellisuus ja ekologinen kestävyys; mahdollisuudet liikenteen, erityisesti joukkoliikenteen ja kevyen liikenteen, sekä energia-, vesi- ja jätehuollon tarkoituksenmukaiseen järjestämiseen ympäristön, luonnonvarojen ja talouden kannalta kestävällä tavalla; ympäristöhaittojen vähentäminen; rakennetun ympäristön, maiseman ja luonnonarvojen vaaliminen; sekä virkistykseen soveltuvien alueiden riittävyys. Tarkistetut valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, jotka astuivat voimaan , tulee huomioida ja edistää kaikessa kaavoituksessa. Tuulivoimaa koskeva muutos maankäyttö- ja rakennuslakiin astui voimaan Lakimuutos mahdollistaa tuulivoimaloiden rakennuslupien myöntämisen suoraan yleiskaavan perusteella. MRL:n :n 77 a mukaan Rakennuslupa tuulivoimalan rakentamiseen voidaan 137 :n 1 FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

27 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 4 (15) momentin estämättä myöntää, jos oikeusvaikutteisessa yleiskaavassa on erityisesti määrätty kaavan tai sen osan käyttämisestä rakennusluvan myöntämisen perusteena. MRL:n 77 b :ssä asetetaan erityisiä sisältövaatimuksia tuulivoimarakentamiselle tarkoitetulle yleiskaavalle. Laadittaessa 77 a :ssä tarkoitettua tuulivoimarakentamista ohjaavaa yleiskaavaa, on sen lisäksi, mitä yleiskaavasta muutoin säädetään, huolehdittava siitä, että: yleiskaava ohjaa riittävästi rakentamista ja muuta alueiden käyttöä kyseisellä alueella; suunniteltu tuulivoimarakentaminen ja muu maankäyttö sopeutuu maisemaan ja ympäristöön; tuulivoimalan tekninen huolto ja sähkönsiirto on mahdollista järjestää. Jos 77 a :n mukainen tuulivoimarakentamista ohjaava yleiskaava laaditaan pääasiallisesti yksityisen edun vaatimana ja tuulivoimahankkeeseen ryhtyvän taikka maanomistajan tai haltijan aloitteesta, kunta voi periä tältä yleiskaavan laatimisesta aiheutuneet kustannukset kokonaan tai osaksi. Kunta hyväksyy kaava-aluekohtaisesti perittävän maksun periaatteet ja maksun perimistavan sekä -ajan. (MRL 77c) 7 ALUETTA KOSKEVAT SUUNNITELMAT 7.1 Valtakunnalliset alueidenkäytöntavoitteet Valtiollisten ja kunnallisten viranomaisten tulee ottaa huomioon valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet (Valtioneuvoston päätös , ajantasaistetut tavoitteet saivat lainvoiman ) sekä edistää niiden toteutumista. Viranomaisten tulee myös arvioida toimenpiteidensä vaikutukset valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden näkökulmasta. Tuulivoimalaitosten osayleiskaavoitusta Molpe-Petolahdessa koskevat erityisesti seuraavat kohdat valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista: Toimiva aluerakenne: Yleistavoite: Alueidenkäytöllä tuetaan aluerakenteen tasapainoista kehittämistä sekä elinkeinoelämän kilpailukyvyn ja kansainvälisen aseman vahvistamista hyödyntämällä mahdollisimman hyvin olemassa olevia rakenteita sekä edistämällä elinympäristön laadun parantamista ja luonnon voimavarojen kestävää hyödyntämistä. Erityistavoite: Alueidenkäytön suunnittelussa on otettava huomioon maanpuolustuksen ja rajavalvonnan tarpeet ja turvattava riittävät alueelliset edellytykset (...) maanpuolustuksen ja rajavalvonnan toimintamahdollisuuksille. Eheyttävä yhdyskuntarakenne ja elinympäristön laatu: Yleistavoite: Alueidenkäytöllä edistetään yhdyskuntien ja elinympäristöjen ekologista, taloudellista, sosiaalista ja kulttuurista kestävyyttä. Yleistavoite: Alueidenkäytön suunnittelussa olemassa olevat tai odotettavissa olevat ympäristöhaitat ja poikkeukselliset luonnonolot tunnistetaan ja niiden vaikutuksia ehkäistään. Alueidenkäytössä luodaan edellytykset ilmastonmuutokseen sopeutumiselle. Erityistavoite: Alueidenkäytössä tulee edistää energian säästämistä sekä uusiutuvien energialähteiden ja kaukolämmön käyttöedellytyksiä. FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

28 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 5 (15) Kulttuuri- ja luonnonperintö, virkistyskäyttö ja luonnonvarat: Yleistavoite: Alueidenkäytöllä edistetään kansallisen kulttuuriympäristön ja rakennusperinnön sekä niiden alueellisesti vaihtelevan luonteen säilymistä. Yleistavoite: Alueidenkäytöllä edistetään elollisen ja elottoman luonnon kannalta arvokkaiden ja herkkien alueiden monimuotoisuuden säilyttämistä. Ekologisten yhteyksien säilymistä suojelualueiden sekä tarpeen mukaan niiden ja muiden arvokkaiden luonnonalueiden välillä edistetään. Erityistavoite: Alueidenkäytössä on varmistettava, että valtakunnallisesti merkittävät kulttuuriympäristöjen ja luonnonperinnön arvot säilyvät. Viranomaisten laatimat valtakunnalliset inventoinnit 2 otetaan huomioon alueidenkäytön suunnittelun lähtökohtina. 2 ) Näillä tarkoitetaan kulttuuriympäristöä ja luonnonperintöä koskevia viranomaisten laatimia valtakunnallisia inventointeja, jotka perustuvat riittävän laaja-alaiseen valmisteluun. Tätä päätöstä tehtäessä ovat olemassa seuraavat inventoinnit: Valtakunnallisesti arvokkaat maisema-alueet (Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, mietintö 66/1992), Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt (RKY 2009) ja Valtakunnallisesti merkittävät esihistorialliset suojelualuekokonaisuudet (Sisäasiainministeriö, kaavoitus- ja rakennusosasto, tiedotuksia 3/1983). Erityistavoite: Alueidenkäytössä on otettava huomioon pohja- ja pintavesien suojelutarve ja käyttötarpeet. Toimivat yhteysverkostot ja energiahuolto: Yleistavoite: Alueidenkäytössä turvataan energiahuollon valtakunnalliset tarpeet ja edistetään uusiutuvien energialähteiden hyödyntämismahdollisuuksia. Erityistavoite: Lentoasemien ympäristön maankäytössä tulee ottaa huomioon lentoliikenteen turvallisuuteen liittyvät tekijät, erityisesti lentoesteiden korkeusrajoitukset, sekä lentomelun aiheuttamat rajoitukset. Erityistavoite: Suunnittelussa on otettava huomioon sekä tarpeelliset uudet linjaukset että vanhojen verkostojen parantamisten ja laajentamisten tarpeet. Voimajohtolinjauksissa on ensisijaisesti hyödynnettävä olemassa olevia johtokäytäviä. Erityistavoite: Tuulivoimalat on sijoitettava ensisijaisesti keskitetysti useamman voimalan yksiköihin. 7.2 Pohjanmaan maakuntakaava Pohjanmaan maakuntakaava on voimassa kaava-alueella. Ympäristöministeriö on vahvistanut Pohjanmaan maakuntakaavan Maakuntakaavaan on merkitty kolme tuulivoimaloille osoitettua aluetta, joista kaksi sijoittuu merialueille (Sidebyn ja Korsnäsin ulkopuolelle) ja yksi mantereelle (Bergö). Vuonna 2014 maakuntahallitus on päättänyt aloittaa Pohjanmaan maakuntakaavan 2040 laatimisen. Hyväksytyn kaavan tavoite on vuosi Molpe-Petolahden hankealueen itäpuolella on maakuntakaavan jokilaaksojen kehittämismerkintä (mk). Merkinnällä osoitetaan maaseutuasutuksen alueita jokilaaksoissa, joilla kehitetään erityisesti maatalouteen ja muihin maaseutuelinkeinoihin, luonnon- ja kulttuuriympäristöön sekä maisemaan tukeutuvaa asumista, elinkeinotoimintaa ja virkistyskäyttöä. FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

29 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 6 (15) Hankealueen lounaisosassa on maakuntakaavassa merkitty pohjavesialue (pv). Merkinnällä osoitetaan yhdyskuntien vedenhankinnan kannalta tärkeät pohjavesialueet. Pohjavesien pilaantumis- ja muuttamisriskejä aiheuttavat laitokset ja toiminnot on sijoitettava riittävän etäälle tärkeistä ja vedenhankintaan soveltuvista pohjavesialueista. Hankealueen lounaisosat kuuluvat alueeseen joka on merkitty merkinnällä mv-13. Mvmerkinnällä osoitetaan matkailun kannalta vetovoimaisia alueita. Alueella mv-13 merkintä koskee Hinjärven, soiden ja rannikon luontoarvoja sekä kyläasutuksen ja latomaisemien kulttuuriarvoja. Hankealueen länsiosien läpi on merkitty sininen viiva kirjaimilla tl, joka tarkoittaa tietoliikenneyhteyttä. Hankealueen länsiosien lähellä on myös merkintä kulttuurihistoriallisesta tieyhteydestä, jolla tarkoitetaan Rantatietä, sekä merkintä pyöräilyreitistä ja ohjeellisesta ulkoilureitistä. Hankealueen länsipuolella on myös merkitty päävesijohto, jolla osoitetaan yhdyskuntien vesihuollon kannalta seudullisesti tärkeimmät päävesijohdot. Merkintä st ilmaisee seudullisen tien (Rantatie) ja merkintä jv ilmaisee seudullisen siirtoviemärin. Molpen ja Petolahden kylät on maakuntakaavassa merkitty rasterimerkinnällä joka ilmaisee kulttuuriympäristön tai maiseman vaalimisen kannalta valtakunnallisesti arvokkaan alueen. Alueiden suunnittelussa, rakentamisessa ja käytössä tulee edistää alueiden kulttuuri- ja luonnonperintöarvojen säilymistä. Yksityiskohtaisessa suunnittelussa on otettava huomioon maisema-alueiden ja rakennettujen kulttuuriympäristöjen kokonaisuudet, erityispiirteet ja ajallinen kerroksellisuus. Hankealueen läheisyydessä, lännessä ja luoteessa on osoitettu suojelualueita. Merkinnällä luo osoitetaan luonnon monimuotoisuuden kannalta erityisen tärkeä alue. Merkinnällä osoitetaan suojelualueiden ulkopuolella olevia tärkeitä lintualueita. Informatiivisella merkinnällä osoitetaan tärkeimmät suojelualueiden ulkopuoliset valtakunnallisesti merkittävät linnustoalueet. Merkintä ei rajoita alueen käyttöä esim. maa- ja metsätalouteen. Hankealueen koillispuolelle on osoitettu Natura 2000-alue. Alueella on voimassa MRL 33 :n mukainen rakentamisrajoitus. Alueen käyttöä suunniteltaessa on huolehdittava siitä, ettei niitä luonnonarvoja, joiden vuoksi alue kuuluu Natura verkostoon, merkittävästi heikennetä. Samalle alueelle on osoitettu merkintä SL3, joka tarkoittaa lintuvesiensuojeluohjelman mukaan perustettua tai perustettavaksi tarkoitettua luonnonsuojelualuetta. Hankealueen länsipuolelle on osoitettu kohde joka kuuluu UNESCO:n maailman perintökohteisiin. Merenkurkun saaristo on julistettu maailmanperintöalueeksi geologisin perustein. Arvokkaita geologisia muodostumia ovat DeGeer moreenit, drumliinit ja glojärvet. Alueella maankäyttöä suunniteltaessa tulee maailmanperinnön geologiset arvot sekä suojelualueiden suojeluarvot huomioida. Molpen kylä on merkitty merkinnällä at-2, jolla osoitetaan kylät, jotka soveltuvat merenläheiseen asumiseen. Alueidenkäytön suunnittelussa kylän asemaa tulee vahvistaa sovittamalla yhteen vapaa-ajan ja pysyvän asumisen sekä muun toiminnan tarpeet. Petolahti on merkitty merkinnällä ca, jolla osoitetaan kaupunkien ja kuntien alakeskukset. Alueidenkäytön suunnittelussa ja kaavoituksessa tulee kiinnittää erityistä FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

30 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 7 (15) huomiota alakeskuksen ja muun taajaman vaihettumisvyöhykkeeseen, alueelle sijoittuvien palveluiden ja toimintojen määrittelyyn, liikennejärjestelyihin sekä taajamakuvaan. Petolahden kylässä on osoitettu energiahuollon alue (en). Merkinnällä osoitetaan muuntajat ja sähköasemat. Alueella on voimassa MRL 33 :n mukainen rakentamisrajoitus. Kuva 7.1. Kaava-alue on Pohjanmaan maakuntakaavassa 2030 merkitty sinisellä. 7.3 Vaihemaakuntakaavat Maakuntakaavoituksen yhteydessä laaditaan myös uusia vaihemaakuntakaavoja. Nämä ovat vaihemaakuntakaava I (kaupallisten palvelujen sijoittuminen Pohjanmaalla) ja vaihemaakuntakaava II (uusiutuvat energiamuodot ja niiden sijoittuminen Pohjanmaalla). Vaihemaakuntakaava I:ssä ei ole osoitettu merkintöjä kaava-alueelle. Kaava on vahvistettu Kaava-alueen itäpuolelle Petolahden kylä on merkitty keskustatoimintojen toissijaiseksi keskukseksi (ca). Vaihemaakuntakaava II:ssa painopiste on tuulivoimassa. Kaavan tavoitteena on osoittaa tuulivoimalle soveltuvimmat alueet vuoteen 2030 asti. Työ käynnistettiin joulukuussa Ensimmäisessä vaiheessa tehtiin osallistumis- ja arviointisuunnitelma, joka oli nähtävänä Liitto on myös tehnyt lisäselvityksiä ja vaikutustenarviointeja suurista petolinnuista ja muuttolinnuista. Selvitykset valmistuivat alkukesällä Maakuntahallitus hyväksyi kaavaluonnoksen ja se oli julkisesti nähtävänä Kaavaluonnoksesta saatujen palautteiden perusteella laadittiin kaavaehdotus, joka käsiteltiin maakuntahallituksessa FCG Suunnittelu ja tekniikka Ab Yrittäjänkatu 13, Vasa Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

KORSHOLM MUSTASAARI DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I SEPÄNKYLÄN KESKUS I, ASEMAKAAVA. Bilaga/Liite 2

KORSHOLM MUSTASAARI DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I SEPÄNKYLÄN KESKUS I, ASEMAKAAVA. Bilaga/Liite 2 KORSHOLM MUSTASAARI DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I SEPÄNKYLÄN KESKUS I, ASEMAKAAVA PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA (OAS) 1.4.2014 Bild 1. Planeringsområdet.

Lisätiedot

6 20.01.2016 25 02.02.2016

6 20.01.2016 25 02.02.2016 Maankäyttöjaosto/ Markanvändningssektionen Kunnanhallitus/Kommunstyrel sen 6 20.01.2016 25 02.02.2016 Rakennuskiellon ja toimenpiderajoituksen asettaminen Pohjois-Paippisten osayleiskaava-alueelle / Utfärdande

Lisätiedot

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa SKILLNADEN II Samverkan som strategi MUUTOS II Strategiana yhteistyö 24.11.2015 Tua Heimonen Specialplanerare,

Lisätiedot

PVO Innopower Oy Kristiinankaupungin merituulivoimapuiston YVA ja uusi suunnitelma MKB och ny plan för en havsvindpark utanför

PVO Innopower Oy Kristiinankaupungin merituulivoimapuiston YVA ja uusi suunnitelma MKB och ny plan för en havsvindpark utanför PVO Innopower Oy Kristiinankaupungin merituulivoimapuiston YVA ja uusi suunnitelma MKB och ny plan för en havsvindpark utanför Kristinestad Matti Kautto, yksikön päällikkö YMPÄRISTÖVAIKUTUSTEN ARVIOINNIN

Lisätiedot

*******************************

******************************* Kungörelse Delgeneralplan för Västervik vindkraftspark Program för deltagande och bedömning (PDB) samt utkast till delgeneralplan för Västervik vindkraftspark dat. 20.01.2014 har uppgjorts och är offentligt

Lisätiedot

Planläggningsöversikt Kaavoituskatsaus

Planläggningsöversikt Kaavoituskatsaus Tekniska avdelningen / Tekninen osasto Niko Toivonen Bernt Simons Planläggningsöversikt Kaavoituskatsaus 31.12.2014 Aktuell planläggningsöversikt 31.12.2014 Enligt 7 i markanvändnings- och bygglagen ska

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2003 vp Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoito Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoidon osalta on ilmennyt ongelmia ympäri Suomea. Monet kunnat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2001 vp Kunnan oikeus ilman perillisiä kuolleen henkilön kiinteistöön Eduskunnan puhemiehelle Perintökaaren mukaan ilman perillisiä kuolleen henkilön omaisuuden perii valtio. Omaisuus

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 857/2005 vp Vakuutusmeklaritutkinto Eduskunnan puhemiehelle 1.9.2005 tuli voimaan laki vakuutusedustuksesta (570/2005). Lain 49 :n mukaan siirtymäsäännöksistä säädetään seuraavasti:

Lisätiedot

G 26 Pohjois-Paippisten osayleiskaava G 26 Delgeneralplan för Norra Paipis

G 26 Pohjois-Paippisten osayleiskaava G 26 Delgeneralplan för Norra Paipis G 26 Pohjois-Paippisten osayleiskaava G 26 Delgeneralplan för Norra Paipis Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Programmet för deltagande och bedömning 8.2.2016 Kaavaprosessi ja käsittelyvaiheet - Planprocess

Lisätiedot

Kaupunkisuunnittelu Länsi-Vantaan asemakaavayksikkö Asia: ASEMAKAAVAMUUTOS NRO , VAPAALA, LUONNOS

Kaupunkisuunnittelu Länsi-Vantaan asemakaavayksikkö Asia: ASEMAKAAVAMUUTOS NRO , VAPAALA, LUONNOS Vantaa Kaupunkisuunnittelu Länsi-Vantaan asemakaavayksikkö 23.9.2011 Maanomistajat, rajanaapurit, viranomaiset ja osalliset Viite: Vuorovaikutus kaavaa valmisteltaessa MRL 62 mukaisesti Asia: ASEMAKAAVAMUUTOS

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2013 vp Rajatyöntekijöiden oikeus aikuiskoulutustukeen Eduskunnan puhemiehelle Osaamisen kehittäminen ja aikuisopiskelu ovat nykyään arkipäivää. Omaehtoisesti opiskelevat rajatyöntekijät

Lisätiedot

Rajakaaren asemakaava, joka koskee Täktomin kylän kiinteistöjä Raja en, Täktomin en ja Sammal en välisellä alueella sekä ealue a

Rajakaaren asemakaava, joka koskee Täktomin kylän kiinteistöjä Raja en, Täktomin en ja Sammal en välisellä alueella sekä ealue a Rajakaaren asemakaava, joka koskee Täktomin kylän kiinteistöjä Raja en, Täktomin en ja Sammal en välisellä alueella sekä ealue a Detaljplan för Råsvängen, som berör fas gheter mellan Råvägen, Täktomvägen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

ISOKANKAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA

ISOKANKAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA IIN KUNTA ISOKANKAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Sisällysluettelo 1 Osallistumis- ja arviointisuunnitelman tarkoitus... 1 2 Suunnittelualue... 1 3 Suunnittelutehtävän

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1254/2001 vp Osa-aikalisän myöntämisen perusteet Eduskunnan puhemiehelle Kun osa-aikalisäjärjestelmä aikoinaan otettiin käyttöön, sen yhtenä perusteena oli lisätä työssä jaksamista

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 663/2009 vp Avustukset valtakunnallisille kulttuuritapahtumille Eduskunnan puhemiehelle Opetusministeriö myöntää vuosittain tukea kulttuuritapahtumille. Avustusten tarkoituksena on

Lisätiedot

KIIHTELYSVAARAN RANTAOSAYLEISKAAVA

KIIHTELYSVAARAN RANTAOSAYLEISKAAVA Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, hyväksytty valtioneuvostossa 31.11.2008 ja tulleet voimaan 1.3.2009 Alueidenkäyttötavoitteiden tehtävä Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet ovat osa maankäyttö-

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver. Torgmöte 3½ 3.3 kl. 12:30-14 i Saima, stadshuset Kim Mäenpää presenterade projektet Skede 1 av HAB och torgparkeringen Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Poikelin tuulivoimapuiston osayleiskaava

Poikelin tuulivoimapuiston osayleiskaava S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A VINDIN AB OY EDSVIK VINDKRAFTPARK AB Poikelin tuulivoimapuiston osayleiskaava FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY I (I) Salomaa Kristina Sisällysluettelo 1 YHTEYSTIEDOT...

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 159/2012 vp Aikuisen ADHD-potilaan metyylifenidaattilääkityksen korvaaminen Eduskunnan puhemiehelle ADHD aiheuttaa keskittymishäiriötä, se myös hankaloittaa ja vaikeuttaa ihmiselämän

Lisätiedot

NÄRPIÖN KAUPUNGIN STRATEGINEN YLEISKAAVA

NÄRPIÖN KAUPUNGIN STRATEGINEN YLEISKAAVA NÄRPIÖN KAUPUNKI NÄRPIÖN KAUPUNGIN STRATEGINEN YLEISKAAVA FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Sisällysluettelo 1 YHTEYSTIEDOT... 1 2 OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMAN TARKOITUS... 2 3 SUUNNITTELUALUE...

Lisätiedot

Vaasan seudun rakennemalli Strukturmodell för Vasaregionen

Vaasan seudun rakennemalli Strukturmodell för Vasaregionen Vaasan seudun rakennemalli Strukturmodell för Vasaregionen Markku Järvelä 30.1.2014 Millainen seutu tänään? Hurudan är regionen idag? Yhdyskuntarakenne 2012 Samhällsstruktur 2012 Asukkaita / invånare 112

Lisätiedot

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom. Kaavoitusjaosto/Planläggningssekti onen 104 21.09.2011 Aloite pysyvien päätepysäkkien rakentamisesta Eriksnäsin alueelle/linda Karhinen ym. / Motion om att bygga permanenta ändhållplatser på Eriksnäsområdet/Linda

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1024/2004 vp Omakotitalojen saaminen energiansäästöavustusten piiriin Eduskunnan puhemiehelle Hyväksytyn ilmastostrategian mukaan Suomi sitoutuu vähentämään kasvihuonekaasupäästöjä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 528/2006 vp Talous- ja velkaneuvonnan valtionosuuden kohdentaminen Enon kunnalle Eduskunnan puhemiehelle Valtion talousarviossa on määräraha talous- ja velkaneuvontaan. Lääninhallitusten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 576/2008 vp Jättiputken hävittäminen luonnosta Eduskunnan puhemiehelle Etelä-Suomeen on levinnyt iholle palovammoja muistuttavat, kivuliaat rakkulat jättäviä jättiputkia. Arvion mukaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 352/2002 vp Korvattavat MS-lääkkeet Eduskunnan puhemiehelle MS-tautia sairastavan potilaan taudin kuva ja eteneminen on hyvin yksilöllistä. Hyvin useasti tauti etenee aaltomaisesti

Lisätiedot

Kaavakuva biomassasta valmistetun liikennepolttoaineen tuotantoprosessin vaiheista.

Kaavakuva biomassasta valmistetun liikennepolttoaineen tuotantoprosessin vaiheista. TIIVISTELMÄ Hankkeen tarkoitus Neste Oilin ja Stora Enson yhteisyritys NSE Biofuels Oy suunnittelee kaupallisen biojalostamon rakentamista. BTL-laitoksessa (Biomass to Liquid) on tarkoitus valmistaa pääasiassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 712/2013 vp Vammaisten henkilöiden avustajien palkkausjärjestelyn yhdenmukaistaminen Eduskunnan puhemiehelle Vammaisen henkilön avustajan työ on raskasta ja vaativaa, mutta matalasti

Lisätiedot

87 22.10.2014 275 25.11.2014 21 18.03.2015 87 31.03.2015. Kaavoitusohjelma 2015-2018, päivitetty / Planläggningsprogram 2015-2018, uppdaterat

87 22.10.2014 275 25.11.2014 21 18.03.2015 87 31.03.2015. Kaavoitusohjelma 2015-2018, päivitetty / Planläggningsprogram 2015-2018, uppdaterat Maankäyttöjaosto/ Markanvändningssektionen Kunnanhallitus/Kommunstyrel sen Maankäyttöjaosto/ Markanvändningssektionen Kunnanhallitus/Kommunstyrel sen 87 22.10.2014 275 25.11.2014 21 18.03.2015 87 31.03.2015

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 773/2013 vp Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen tukitoimet Eduskunnan puhemiehelle Hallitus nimesi lähes päivälleen vuosi sitten Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen alueeksi.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 329/2009 vp Kasvirohdosvalmisteiden myyntikanavan määrittely lääkelaissa Eduskunnan puhemiehelle Luontaistuotealan keskusliitto ry ja Fytonomit ry ovat luovuttaneet 16.4.2009 ministeri

Lisätiedot

POHJANMAAN LIIKENNEJÄRJESTELMÄSUUNNITELMA 2040 SEMINAARI

POHJANMAAN LIIKENNEJÄRJESTELMÄSUUNNITELMA 2040 SEMINAARI POHJANMAAN LIIKENNEJÄRJESTELMÄSUUNNITELMA 2040 SEMINAARI VALTAKUNNALLISTEN ALUEDENKÄYTTÖTAVOITTEIDEN OHJAAVUUS JOUNI LAITINEN 23.1.2012 VALTAKUNNALLISET ALUEIDENKÄYTTÖTAVOITTEET (VAT) Valtioneuvosto päätti

Lisätiedot

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE HAE VALTIONTUKEA ANSÖK OM STATSBIDRAG Tukea hakeva organisaatio Sökande organisation Organisaationumero Organisationsnummer Osoite Adress Yhteyshenkilö

Lisätiedot

SIPOON YLEISKAAVA 2025 PRESENTATION 11.6.2007

SIPOON YLEISKAAVA 2025 PRESENTATION 11.6.2007 SIPOON YLEISKAAVA 2025 GENERALPLAN FÖR SIBBO 2025 ESITTELY 11.6.2007 PRESENTATION 11.6.2007 YLEISKAAVOITUS JA KUNTASTRATEGIA GENERALPLANERINGEN OCH KOMMUNSTRATEGIN yleiskaava kaavoitusohjelmassa generalplanen

Lisätiedot

Ekologiset yhteydet, MRL ja valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet. Nunu Pesu ympäristöministeriö

Ekologiset yhteydet, MRL ja valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet. Nunu Pesu ympäristöministeriö Ekologiset yhteydet, MRL ja valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet Nunu Pesu ympäristöministeriö 27.3.2013 Maankäyttö- ja rakennuslaki MRL 1 Lain yleinen tavoite Tämän lain tavoitteena on järjestää

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2009 vp Perhepäivähoitajien palkkaus Eduskunnan puhemiehelle Perhepäivähoitaja on lapsia omassa kodissaan, ryhmäperhepäivähoidossa tai lapsen kotona hoitava henkilö. Perhepäivähoidossa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 242/2007 vp Tupakkalain soveltaminen takseissa Eduskunnan puhemiehelle Tupakkalain 5 luvun 12 :n mukaan tupakointi on kielletty yleisten kulkuneuvojen sisätiloissa eli mm. takseissa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 76/2006 vp Kelan järjestämän vaikeavammaisten lääkinnällisen kuntoutuksen suunnitelman laatiminen Eduskunnan puhemiehelle Kelalla on lakisääteinen velvollisuus järjestää vajaakuntoisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 546/2010 vp Kuljettajantutkintojen kilpailuttaminen Eduskunnan puhemiehelle Liikenteen turvallisuusvirasto Trafi kilpailuttaa kuljettajantutkintojen vastaanottamisen 19 maakunnassa,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 680/2009 vp Nuorten akateemisten työttömyyden vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Ylemmän korkeakoulututkinnon suorittaneiden työttömyys on kasvanut keväällä 2009 erityisesti 25 30-vuotiaiden

Lisätiedot

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman KK 496/2009 vp Mikaela Nylander /r ym. SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 496/2009 rd Publicering av platsannonser också i svenska dagstidningar Till riksdagens talman Enligt språklagen är en tvåspråkig myndighet skyldig

Lisätiedot

KESKUSTAAJAMAN ASEMAKAAVAN MUUTOS KORTTELEISSA 21 JA 35

KESKUSTAAJAMAN ASEMAKAAVAN MUUTOS KORTTELEISSA 21 JA 35 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A RUOKOLAHDEN KUNTA KESKUSTAAJAMAN ASEMAKAAVAN MUUTOS KORTTELEISSA 21 JA 35 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20848 1 (8) P20848 Sisällysluettelo 1 SUUNNITTELUN KOHDE...

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 614/2013 vp Kotkaniemi-museon kulttuurihistoriallisen perinnön turvaaminen Eduskunnan puhemiehelle Presidentti P.E. Svinhufvudin kotimuseon Kotkaniemen tulevaisuus on uhattuna: opetus-

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 946/2010 vp Adr-ajolupavaatimukset Helsinki-Vantaan lentokentällä Eduskunnan puhemiehelle Autonkuljettajilta vaaditaan adr-ajolupa, mikäli he kuljettavat vaarallisia aineita yli sallittujen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 419/2010 vp Saaristomaiseman suojelu tuulivoimarakentamiselta Eduskunnan puhemiehelle Vanhasen II hallituksen uusiutuvan energian velvoitepaketissa esitetään, että tuulivoiman vuosituotannon

Lisätiedot

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 Tiedotustilaisuus Aika Torstai 16. toukokuuta 2013 klo 18 20 Paikka Kaupunginjohtotoimisto, Köpmansgatan 20, Informationssalen Läsnä 27 henkilöä Antti Yliselä, suunnittelupäällikkö

Lisätiedot

Oy Kråklund Golf Ab Ylimääräinen yhtiökokous ti 26.8.2014 klo 18:00. Extra bolagsstämma tis 26.8.2014 kl. 18:00

Oy Kråklund Golf Ab Ylimääräinen yhtiökokous ti 26.8.2014 klo 18:00. Extra bolagsstämma tis 26.8.2014 kl. 18:00 Oy Kråklund Golf Ab Ylimääräinen yhtiökokous ti 26.8.2014 klo 18:00 Oy Kråklund Golf Ab Extra bolagsstämma tis 26.8.2014 kl. 18:00 Jokamieskentän rakentaminen ja harjoitusalueiden perusparannus Hanke 2014

Lisätiedot

Mitä arvoa luonnolla on ihmiselle? Vilket är naturens värde för människan?

Mitä arvoa luonnolla on ihmiselle? Vilket är naturens värde för människan? Mitä arvoa luonnolla on ihmiselle? Vilket är naturens värde för människan? Lotta Haldin luontoympäristöyksikkö/ naturmiljöenheten AVAJAISTILAISUUS / INVIGNING perjantaina/fredag 9.10. klo/kl. 9 11.30 Vaasan

Lisätiedot

SIPOONKORPI - SELVITYKSIÄ SIBBO STORSKOG - UTREDNINGAR

SIPOONKORPI - SELVITYKSIÄ SIBBO STORSKOG - UTREDNINGAR SIPOONKORPI - SELVITYKSIÄ SIBBO STORSKOG - UTREDNINGAR Sipoonkorpi-työryhmien mietinnöt 1993 ja 2004 Natura 2000 Ekologinen verkosto Itä-Uudellamaalla, Väre 2002 Ehdotus asetukseksi Sipoonkorven luonnonsuojelualueesta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1256/2001 vp Palkansaajan järjestäytymättömyys ammattiliittoihin Eduskunnan puhemiehelle Perustuslaki turvaa oikeuden olla järjestäytymättä ammattiliittoon. Käytännössä valinnanvapautta

Lisätiedot

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Regional Council of Ostrobothnia www.obotnia.fi

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Regional Council of Ostrobothnia www.obotnia.fi Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund Pohjanmaan liitto En samkommun för de 15 Pohjanmaan maakuntaan kommunerna i landskapet kuuluvien 15 kunnan Österbotten muodostama kuntayhtymä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 759/2004 vp Liikunnanopettajien pätevöityminen terveystiedon opettajiksi Eduskunnan puhemiehelle Uuden lain myötä aikaisemmin valmistuneet liikunnanopettajat eivät ole päteviä opettamaan

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 219/2013 vp Rakennuslain muuttaminen Eduskunnan puhemiehelle Hallituksella on suunnitteilla rakennuslain muutos, jossa mm. rakentamisen suunnittelua, rakennustyön johtoa ja rakentamisen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 590/2013 vp Poliisimiesten sivutyöluvat ja poliisijohdon palkkataso Eduskunnan puhemiehelle Lähes peräkkäisinä päivinä uutisoitiin ensin poliisimiesten sivutöistä ja niiden laillisuudesta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 648/2002 vp Tupakkalain tulkinta Eduskunnan puhemiehelle Ympäristön tupakansavu luokitellaan syöpävaaralliseksi aineeksi. Tämä merkitsee sitä, että erityisen riskialttiita työntekijöitä,

Lisätiedot

Asemanseudun osayleiskaava

Asemanseudun osayleiskaava INKOON KUNTA Asemanseudun osayleiskaava FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 3.12.2014 P25714 Salomaa Kristina 3.12.2014 Sisällysluettelo 1 KAAVAPROSESSI JA KÄSITTELYVAIHEET... 1 2 OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA...

Lisätiedot

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Osuuskauppa Varuboden-Osla haluaa omalla toimialueellaan,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 276/2003 vp Lasinkeräyksen järjestäminen ja kierrätys Eduskunnan puhemiehelle Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta YTV on ilmoittanut lopettavansa jätelasin keräämisen toimialueellaan

Lisätiedot

PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast)

PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast) PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast) 1. INLEDNING 2. EGENTLIGA FINLANDS VINDKRAFTSUTREDNING 2010 2011 3. OMRÅDEN PÅ KIMITOÖN SOM INGÅR I VINDKRAFTSUTREDNINGEN 4. AVSIKTEN MED KIMITOÖNS KOMMUNS

Lisätiedot

STUSNÄSIN TUULIPUISTON OSAYLEISKAAVA

STUSNÄSIN TUULIPUISTON OSAYLEISKAAVA STUSNÄSIN TUULIPUISTON OSAYLEISKAAVA OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 13.2.2012 päivitetty 24.4.2012 kaavan laatijana toimii Ramboll Finland Oy SISÄLLYSLUETTELO 1. SIJAINTI JA NYKYTILANNE...2 2. SUUNNITTELUN

Lisätiedot

11.10.2013 KEMIÖNSAAREN KUNTA DRAGSFJÄRDIN LÄNTISEN SAARISTON RANTAOSAYLEISKAAVAN MUUTOS TILA 322-523-24-5 EKHAMN

11.10.2013 KEMIÖNSAAREN KUNTA DRAGSFJÄRDIN LÄNTISEN SAARISTON RANTAOSAYLEISKAAVAN MUUTOS TILA 322-523-24-5 EKHAMN 11.10.2013 KEMIÖNSAAREN KUNTA DRAGSFJÄRDIN LÄNTISEN SAARISTON RANTAOSAYLEISKAAVAN MUUTOS TILA 322-523-24-5 EKHAMN KEMIÖNSAAREN KUNTA DRAGSFJÄRDIN LÄNTISEN SAARISTON RANTAOSAYLEISKAAVAN MUUTOS Tämä rantaosayleiskaavan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 59/2012 vp Ulkomailla äänestämisen helpottaminen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla äänestäminen on suomalaisissa vaaleissa äänioikeutetulle yhtä tärkeä oikeus kuin kotimaassakin oleskeleville

Lisätiedot

KAAVASELOSTUS KEMIÖNSAAREN KUNTA KIMITOÖNS KOMMUN WESTANKÄRRIN RANTA-ASEMAKAAVAN MUUTOS ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN FÖR WESTANKÄRR

KAAVASELOSTUS KEMIÖNSAAREN KUNTA KIMITOÖNS KOMMUN WESTANKÄRRIN RANTA-ASEMAKAAVAN MUUTOS ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN FÖR WESTANKÄRR KAAVASELOSTUS KEMIÖNSAAREN KUNTA KIMITOÖNS KOMMUN WESTANKÄRRIN RANTA-ASEMAKAAVAN MUUTOS ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN FÖR WESTANKÄRR Kiinteistöt Fastigheter 1/5 322-477-1-105 2/5 322-477-1-104 3/5 322-477-1-103

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 85/2011 vp Varhennetun eläkkeen vaikutukset takuueläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Laki takuueläkkeestä tuli voimaan 1.3.2011, ja sen tarkoituksena on ollut turvata Suomessa asuvan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 440/2012 vp Taksiautoilijoiden ajoluvan ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Taksiautoilijat sekä linja- ja kuorma-auton kuljettajat ovat olennainen osa tieliikennettämme, ja heidän kykynsä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 751/2004 vp Osa-aikalisän nykyistä joustavampi käyttö hoivatyössä Eduskunnan puhemiehelle Osa-aikalisä antaa työntekijälle mahdollisuuden lyhentää työaikaansa määräaikaisesti. Työnantajan

Lisätiedot

Österbottens landskapsplan 2040 Pohjanmaan maakuntakaava 2040

Österbottens landskapsplan 2040 Pohjanmaan maakuntakaava 2040 www.obotnia.fi/landskapsplanen Österbottens landskapsplan 2040 Pohjanmaan maakuntakaava 2040 Planläggningssystemet Kaavoitusjärjestelmä Planeringssystemet i Österbotten Suunnittelujärjestelmä Pohjanmaalla

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1027/2010 vp Kehäradan Ruskeasannan aseman rakentaminen Eduskunnan puhemiehelle Kehärataa ollaan rakentamassa Vantaalle siten, että radan on tarkoitus valmistua vuonna 2014. Kehärata

Lisätiedot

31, TL 2016-02-23 16:30 / :s bilaga: Liite 31, TL 23.2.2013

31, TL 2016-02-23 16:30 / :s bilaga: Liite 31, TL 23.2.2013 23.2.2013 31 Sivu 1 / PLANLÄGGNINGEN FÖR VISAS-KVARTERET I JAKOBSTADS CENTRUM HAR PÅBÖRJATS. DE- TALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR KVARTERSOMRÅDET FÖR BOSTADS-, AFFÄRS- OCH KON- TORSBYGGNADER I STADSDELEN CENTRUM,

Lisätiedot

OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 24.1.2013 luonnos OKKOSENRANTA ASEMAKAAVAN LAAJENNUS

OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 24.1.2013 luonnos OKKOSENRANTA ASEMAKAAVAN LAAJENNUS OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 24.1.2013 luonnos OKKOSENRANTA ASEMAKAAVAN LAAJENNUS Osallistumis- ja arviointisuunnitelma on maankäyttö- ja rakennuslain (MRL 63 ) mukainen asiakirja, jossa kuvataan

Lisätiedot

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng 1 *Starttirahalla edistetään uuden yritystoiminnan syntymistä ja työllistymistä turvaamalla yrittäjän toimeentulo yritystoiminnan käynnistämisvaiheen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 350/2007 vp Oikeus sairauspäivärahaan tai eläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Kontiolahtelainen Kauko Riikonen koki melkoisen yllätyksen, kun hän 1.6.2004 nilkkavammasta alkaneen sairausloman

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 281/2011 vp Lapsettomien leskien leskeneläkkeen ikärajojen laajentaminen Eduskunnan puhemiehelle Lapsettomien leskien leskeneläkettä saavat tämänhetkisen lainsäädännön mukaan 50 65-

Lisätiedot

Luhalahti, Iso-Röyhiö rantaosayleiskaava asukastilaisuus

Luhalahti, Iso-Röyhiö rantaosayleiskaava asukastilaisuus Luhalahti, Iso-Röyhiö rantaosayleiskaava asukastilaisuus 17.5.2016 kaavajärjestelmä Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet Toimiva aluerakenne Eheytyvä yhdyskuntarakenne ja elinympäristön laatu Kulttuuri-

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 391/2001 vp Valtiokonttorin maksamien pienten eläkkeiden maksatuksen järkeistäminen Eduskunnan puhemiehelle Useimpien eläkkeellä olevien ihmisten kokonaiseläke koostuu monien eläkelaitosten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 399/2007 vp Kansainvälisen adoption rajoitukset Eduskunnan puhemiehelle Lapseksiottamisesta annettua lakia (153/1985) muutettiin vuonna 1996, jotta Suomessa voitiin saattaa voimaan

Lisätiedot

Tuulivoimakaavoitus Kymenlaaksossa. 3.10.2013 Lotta Vuorinen

Tuulivoimakaavoitus Kymenlaaksossa. 3.10.2013 Lotta Vuorinen Tuulivoimakaavoitus Kymenlaaksossa 3.10.2013 Lotta Vuorinen Tuulivoiman maakuntakaavoitus 11.10.2013 Mitä maakuntakaavoitus on? Maakuntakaava on yleispiirteinen suunnitelma alueiden käytöstä maakunnassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 482/2012 vp Leskeneläkkeen 50 vuoden ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Leskeneläkettä koskevat säännökset edellyttävät leskeltä 50 vuoden ikää tietyissä tilanteissa. Kansaneläkelain mukaan

Lisätiedot

Österbottens landskapsplan 2040 Pohjanmaan maakuntakaava 2040

Österbottens landskapsplan 2040 Pohjanmaan maakuntakaava 2040 www.obotnia.fi/landskapsplanen Österbottens landskapsplan 2040 Pohjanmaan maakuntakaava 2040 Planläggningssystemet Kaavoitusjärjestelmä Planeringssystemet i Österbotten Suunnittelujärjestelmä Pohjanmaalla

Lisätiedot

Anslutningsskyldighet och befrielse från anslutningsskyldigheten. Liittämisvelvollisuus ja siitä vapauttaminen

Anslutningsskyldighet och befrielse från anslutningsskyldigheten. Liittämisvelvollisuus ja siitä vapauttaminen Anslutningsskyldighet och befrielse från anslutningsskyldigheten Liittämisvelvollisuus ja siitä vapauttaminen 10 Lag om vattentjänster 119/2001 Vesihuoltolaki 119/2001 Anslutning av fastigheter till vattentjänstverkets

Lisätiedot

Saimaanharjun asemakaavan muutos

Saimaanharjun asemakaavan muutos S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A TAIPALSAAREN KUNTA Saimaanharjun asemakaavan muutos FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P233-P23333 1 (7) Sisällysluettelo 1 n tarkoitus... 1 2 Suunnittelualueen sijainti...

Lisätiedot

ENO-TUUPOVAARA RANTAOSAYLEISKAAVA

ENO-TUUPOVAARA RANTAOSAYLEISKAAVA Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, hyväksytty valtioneuvostossa 31.11.2008 ja tulleet voimaan 1.3.2009 Alueidenkäyttötavoitteiden tehtävä Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet ovat osa maankäyttö-

Lisätiedot

Osmajärven alueen ranta- asemakaava, osittainen kumoaminen

Osmajärven alueen ranta- asemakaava, osittainen kumoaminen S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A LEPPÄVIRRAN KUNTA Osmajärven alueen ranta- asemakaava, osittainen kumoaminen Kaavaselostus, ehdotus FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20689 Kaavaselostus, ehdotus 1

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1097/2010 vp Rovaniemen pääpostin säilyttäminen nykyisessä paikassa Eduskunnan puhemiehelle Itella on Rovaniemellä yhdistämässä linja-autoaseman vieressä toimivan pääpostin kauppakeskus

Lisätiedot

OMRÅDESEFFEKTIVITET OCH EXPLOATERINGSTALET ALUETEHOKKUUS JA TEHOKKUUSLUKU. k-m² eª = m². m²-vy

OMRÅDESEFFEKTIVITET OCH EXPLOATERINGSTALET ALUETEHOKKUUS JA TEHOKKUUSLUKU. k-m² eª = m². m²-vy ALUETEHOKKUUS JA TEHOKKUUSLUKU OMRÅDESEFFEKTIVITET OCH EXPLOATERINGSTALET Aluetehokkuusluku (eª) ilmaisee rakennusten kokonaispinta-alan suhteessa maa-alueen pinta-alaan. Tehokkuusluku kuvaa siten kaavoitetun

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 264/2013 vp Eduskunnan suullinen kyselytunti radiossa Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan suullisella kyselytunnilla ministerit vastaavat kansanedustajien kysymyksiin. Kyselytunti mahdollistaa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1258/2001 vp Kelan asumistuki Eduskunnan puhemiehelle Yleinen vuokrataso on noussut viime vuosien aikana huomattavan korkeaksi. Varsinkin pienten asuntojen neliövuokrat ovat kaupungeissa

Lisätiedot

STORBÖTETIN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA

STORBÖTETIN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA S U U N N IT T E L U JA T E K N IIK K A VÖYRIN KUNTA STORBÖTETIN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 25489-P19943P001 1 (16) FCG Suunnittelu

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 217/2001 vp Lakeuden Jätekeskus Oy:n jätehuoltoalueen rakennushanke Ilmajoella Eduskunnan puhemiehelle Ilmajoen kunnan alueelle Laskunmäkeen ollaan rakentamassa Lakeuden Jätekeskus

Lisätiedot

KESKEISEN ALUEEN OSAYLEISKAAVAN MUUTOS, KOLMOSTIEN JA KYLPYLÄKADUN LIITTYMÄALUE

KESKEISEN ALUEEN OSAYLEISKAAVAN MUUTOS, KOLMOSTIEN JA KYLPYLÄKADUN LIITTYMÄALUE Liite 17 / Ymp.ltk 18.2.2014 / 25 KESKEISEN ALUEEN OSAYLEISKAAVAN MUUTOS, KOLMOSTIEN JA KYLPYLÄKADUN LIITTYMÄALUE OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 18.2.2014 tark. 16.12.2014 IKAALISTEN KAUPUNKI Kaavoitus-

Lisätiedot

OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA

OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA LAUKUNKANKAAN TUULIPUISTON OSAYLEISKAAVA OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA 5.2.2013 KUNTA Enonkoski 046 KYLÄ Haukiniemi 404 TILA Kurppala 5:2 Möngänkangas 5:18 Päiväsuo 5:28 Keisarinviitta 5:29 Hanikonsiru

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 62/2003 vp Pehmytkudosreuman lääkitys Kela-korvauksen piiriin Eduskunnan puhemiehelle Pehmytkudosreuman (fibromyalgian) hoitoon käytettävät lääkkeet eivät kuulu Kelan erityiskorvattavien

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 30/2005 vp Digitaalisiin televisiolähetyksiin siirtyminen Eduskunnan puhemiehelle Analogiset tv-lähetykset loppuvat nykytiedon mukaan 31.8.2007. Kuitenkin useimmat ihmiset ovat ostaneet

Lisätiedot