*******************************

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "*******************************"

Transkriptio

1 Kungörelse Delgeneralplan för Västervik vindkraftspark Program för deltagande och bedömning (PDB) samt utkast till delgeneralplan för Västervik vindkraftspark dat har uppgjorts och är offentligt framlagt i beredningsskedet enligt MBL 62 och MBF 30. Handlingarna är offentligt framlagda enligt markanvändnings- och bygglagen under tiden vid Tekniska Centralen, Lappfjärdsvägen 8. Handlingarna finns även på stadens hemsida Kommentarer kan inlämnas till Tekniska centralen, Lappfjärdsvägen 8, KRS eller e-post tekniska.centralen@krs.fi före utgången av den tid under vilken förslagen är framlagda. Tekniska centralen Kuulutus ******************************* Västervik tuulivoimapuiston osayleiskaava Västervikin tuulivoimapuiston osallistumis- ja arviointisuunnitelma (OAS) sekä osayleiskaavaluonnos, päivätty , on laadittu ja on julkisesti nähtävinä valmisteluvaiheessa MRL 62 :n ja MRA 30 :n mukaisesti. Asiakirjat ovat maankäyttö- ja rakennuslain nojalla julkisesti nähtävinä välisenä aikana Teknisessä keskuksessa, Lapväärtintie 8. Asiakirjat ovat myös nähtävinä kaupungin kotisivulla Kommentit jätetään osoitteella: Tekninen keskus, Lapväärtintie 8, KRS tai sähköpostitse tekniska.centralen@krs.fi ennen nähtävänäoloajan päättymistä. Tekninen keskus Anslagits på stadens anslagstavla / 2014 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Intygar: Anslagstavlans skötare Todistaa: Ilmoitustaulun hoitaja

2 3 Mottagare Kristinestads stad Dokument Planebeskrivning Datum KRISTINESSTAD DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK PLANEBESKRIVNING

3 1-2 Författare Jonas Aspholm Datum Granskare Jonas Lindholm Granskad Godkännare Jouni Laitinen Godkänd Framställning Planebeskrivning Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

4 1-3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planeområdets läge Planens namn och syfte Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planeprocessen Delgeneralplanen Genomförandet av delgeneralplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Människors levnadsförhållanden och livsmiljön Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Landskapsplanens etapplan Landskapsplanens etapplan Generalplan Gällande detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Grundkarta Skyddsbeslut OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Behovet av delgeneralplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för delgeneralplanen Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen Delgeneralplanens alternativ 19

5 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN Planens struktur Dimensionering Service Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Planens konsekvenser Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Konsekvenser för försvarsmaktens funktion Störande faktorer i miljön Planebeteckningar och planebestämmelser Namn GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Genomförande och tidsplanering 30

6 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeområdet är beläget i Kristinestad och berör främst Ömossa by och de boende i Västervik. Uppgörandet av delgeneralplanen för Västervik vindkraftspark i staden Kristinestad har utförts av Ramboll Finland Oy. Arkitekt SAFA Jouni Laitinen har fungerat som planläggare i projektet, Lantmäteriingenjör YHS Jonas Lindholm har fungerat som ansvarig planerare. PLANLÄGGARE: Kristinestad Lappfjärdsvägen 163A KRISTINESSTAD Tel (0) E-post: kristinestad@krs.fi Kontaktperson: Teknisk direktör: Joakim Ingves T E-post: joakim.ingves@krs.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA Tel Fax Kontaktperson: Planens utarbetare: Arkitekt SAFA Jouni Laitinen T E-post: jouni.laitinen@ramboll.fi Ansvarig planerare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi AKTÖR: Triventus Västervik Vind Oy Kägelstranden ESBO Projektledare: Gunnar Olsson T E-post: gunnar.olsson@triventus.com Kvalitetsgranskare: Thomas Bonn T E-post: thomas.bonn@triventus.com 1.2 Planeområdets läge Planeringsområdet är beläget söder om Kristinestad centrum på ett avstånd av ca 28 km. Planeområdet är beläget mellan Riksväg 8, Hedenvägen och Storkärrvägen. Avståndet till Björneborg i söder är ca 70 km och till Vasa i norr ca 125 km. Området består till största delen av obebyggda skogsmarker i ekonomibruk blandat med lägre belägna partier och åkermark. Den närmast belägna bosättningen är belägen på ett avstånd av ca 1km. Omgivningen är av glesbygdskaraktär. Vindkraftsparkens riktgivande läge och preliminära avgränsning kan studeras i bild 1 och bild 2.

7 1-6 Bild 1. Planeringsområdets riktgivande läge angivet med röd färg. Lantmäteriverket. Bild 2. Planeområdets preliminära avgränsning. Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK. Målsättningen med projektet är att uppgöra en delgeneralplan för vindkraft i Västervik i Kristinestad. Området som omfattas av delgeneralplanen är till sin areal ca 3 032,5 ha. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilagor: Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning

8 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planeprocessen Ramboll Finland Oy har av Triventus Västervik Vind Oy blivit valda som konsult för delgeneralplaneuppdraget , Sst Stadsstyrelsen beslutar att en delgeneralplan för området i Västervik kan påbörjas. Initiativtagare till planeändringen är Triventus Västervik Vind Oy. Staden godkänner den av aktören föreslagna konsulten för uppgörandet av delgeneralplanen, Ramboll Finland Oy. Projektstarten anhängiggjordes i samband med stadstyrelsens beslut om planläggning den..2012, protokollet utgivet den Kungörelse på stadens internetsida samt i de lokala dagstidningarna. PDB till påseende. Planeutkastet till påseende. Planeförslaget till påseende. Tekniska nämnden godkände delgeneralplanen. Stadsstyrelsen godkände delgeneralplanen. Stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen. 2.2 Delgeneralplanen Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen kommer att vara Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1) och Område för vindkraftverk (tv). Övriga områden utgörs av Riktgivande placering av jordkabel, Nuvarande väganslutning och Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras. Se planekartan. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kommer att påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i stadsfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på den rådande aktören och/eller på privata markägare. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Området utgörs i huvudsak av skogsfastigheter, men också av en del åker- och vägområden. På planeområdet finns det också delområden att beakta, med fokus på bl. a. olika miljövärden och för att tillgodose naturens mångfald Allmän beskrivning av området Planläggningsområdet omfattar ett ca 3 032,5 ha stort område. Planeområdet är beläget i Västervik, väster om riksväg 8 och Ömossa by i Kristinestad stad. På planeområdet finns varken permanent- eller fritidsboende. Planeområdet är obebyggt och utgörs främst av skogsfastigheter.

9 Människors levnadsförhållanden och livsmiljön De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Befolkningen i och kring byarna Ömossa och Heden bor närmast planeområdet och den tilltänkta vindkraftsparken. Övriga byar i närområdet är Sideby, Skaftung och Härkmeri. På området finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning samt jakt förekommer. På planeområdet finns flertalet jakttorn Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Marken består främst av moränmark, men små och fläckvisa förekomster av sankmark, tunnatorvlager, tjocka torvlager, grovsand och grovmo, mjäla och finmo samt sten- och bergsbunden mark förekommer även på planeområdet. Bild 3 visar var på planeområdet de olika jordartsförekomsterna ligger. Bild 3. Jordmånskarta för planeområdet. Planeområdets ungefärliga läge angivet med röd cirkel. Ljusbrun färg; moränmark, Rutnät; sankmark, Randiga områden; tunna torvlager, Grå färg; tjocka torvlager, Grön färg; grovsand och grovmo, Lila färg; mjäla och finmo, Röda nyanser; sten- och bergsbundenmark. Geologiska forskningscentralen 2011; Baskarta Lantmäteriverket tillst.nr 13/MML/11. Väster om riksväg 8 och sydost om planeområdets sydligaste del ligger det närmaste grundvattenområdet. Övriga grundvattenområden att beakta finns inte. I den västra delen av planeområdet leds vattenavrinningen till den fåra som passerar Storträsket innan den mynnar ut i Bottniska viken. I den östra delen av planeområdet sker vattenavrinningen österut mot Ömossa by och riksväg 8. Fåran som leder bort vattnet i detta avrinningsområde går i nordlig riktning och på den västra sidan av riksväg 8, fåran leder ut avrinningsvattnet via Härkmerifjärden innan den via Solax leds ut i Bottniska viken. Se bild 4.

10 1-9 Bild 4. Planeområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Söder om det anvisade planeområdet ligger närmaste grundvattenområde (blå avgränsning med gul fyllnad). De blåa linjerna anger huvudfårorna för vattenavrinningen, medan de rödstreckade linjerna anger delområden för den lokala vattenavrinningen. Luftkvaliteten på området bör anses vara god. Skogsmark dominerar området, men även småskaligt jordbruk samt boende finns på det aktuella planeområdet. Verksamhetsarterna är av sådan art att inga föroreningar på varken luften eller klimatet finns att påtala Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Ett område upptaget i Naturskydds- och ödemarks områden finns att beakta i planeområdets sydvästra del. Ett annat område att beakta är ett område upptaget i Naturskyddsprogrammet och som finns angivet till korsningsområdet av Kallträskvägen och Hedenvägen. Inom planeområdet finns det inga Naturaområden. Väster och norr om planeområdet finns ett antal Natura2000-områden, avstånden till nämnda områden är över 2 km. På planeområdet finns en del områden som utgörs av bl. a. myrmarker, våtmarker och gamla granskogar. Områdena framkommer i den till planebeskrivningen bifogade miljökonekvensbedömningen, bilaga 2, men presenteras även nedan närmare i bild 5.

11 1-10 Bild 5. Lokaliseringen av miljöskydds- och andra värdefulla områden som förekommer på planeområdet förevisas på bilden. Planeområdet är ett lugnt skogsområde med en liten genomfartstrafik. Skogsmark dominerar området, men även en del åkermark och en marktäkt finns inom planeområdets gräns Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Området för delgeneralplanen är en del av staden Kristinestad. Områdets utveckling styrs i första hand av den för området aktuella landskapsplanen och den under arbete varande etapplandskapsplan 2. Med en regional utgångspunkt är området utformat för att innefatta, i Finlands mått mätt, storskaliga vindkraftsparker, förutom redan befintliga tätortsområden, byamiljöer och glesbygdsområden.

12 1-11 Samhällsstrukturen i och kring planeområdet har sina rötter från sent 1500-tal. Sägen samt en del fakta tyder på att bondesonen Oluff Pehrsson Rääf år 1590 byggde sig ett nybyggarhemman i området, således skulle Pehrsson Rääf varit den som satte grundstenen i byggandet av byn Ömossa. Därefter har bondestrukturen präglat området och hemmanet har utvidgats för att sedan delas. I början av 1800-talet öppnades storlandsvägen mellan Lappfjärd och Björneborg, vägen gav Ömossa nya möjligheter och befolkningstillväxten tilltog. År 1892 öppnade man en folkskola och bondestrukturen som starkt hade präglat området var i övergångsskedet till ett etablerat bysamhälle. År 2005 stängde man det svenskspråkiga lågstadiet och år 2009 stängde man det finskspråkiga lågstadiet. Ömossa kan idag nämnas som en starkt präglad jord- och skogsbruksby omgiven av glesbygdskaraktär. Heden och Kallträsk har sitt ursprung av Ömossa by och är de närmaste byarna, varav Heden ligger i området för planeområdets södra planegräns. Likt Ömossa är Heden klassificerad som by, medan Kallträsk räknas som småby. Samhällsbyggnadsstrukturen förevisas noggrannare i bild 6. Bild 6. Planeområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Byn Heden är belägen på de gröna området i angränsning till planeområdet. Ömossa by är belägen på de gröna området i östlig riktning från planeområdet. Kallträsk småby anges med orange färg och söder om nämnda byar. Blå färg påvisar var landskapsbebyggelse/glesbygdsbebyggels är placerad. SYKE/YKR Karttakeskus Oy, Lupa L4659. På planeområdet finns arbetsplatser inom jord- och skogsbruk. I planeområdets södra del finns ett marktäktslov. Enstaka lokala arbetsplaster finns både i och kring byarna runt planeområdet, men de boende, som inte jobbar inom jord- eller skogsbruket, har i huvudsak sina arbetsplaster på annat håll. Till planeområdet tar man sig längs med riksväg 8 och Hedenvägen nr Lokala och mindre vägar på området utgörs av Storkärrsvägen och Flatberg skogsväg, från vilka enskilda skogsvägar är anlagda Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inte något område med en definierbar stads- eller tätortsbild. Man bör istället se på närområdet utgående från ett byaperspektiv. Ömossa och Heden i Kristinestad är typiska österbottniska byar, där en naturnära och lantlig miljö präglar boendet. Den del av planeområdet som är ämnad för vindkraft utgörs av skogsmark.

13 1-12 Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan 15 42,5 m.ö.h. Åkerområdena ligger överlag lägst på planeområdet och med en höjd på mellan m.ö.h. Höjdvariationen i området är liten, men den lokala terrängen består av små toppar om vartannat och är således mycket kuperad. Planeområdet och det direkta närområdet utgörs av skogsfastigheterna och blir inte noterat som annat än skog i den lokala landskapsbilden. Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY, finns inte på planeområdet. Närmast belägna byggda kulturmiljöer av riksintresse är Sideby och fiskhamnen Kilen, vilka ligger på ca 7-8 km:s avstånd från planeområdet Markägoförhållanden Fastigheterna på området ägs i huvudsak av privatpersoner. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk" Landskapsplanen För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: ), som är utarbetat enligt MBL innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet;

14 1-13 landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ). Bild 7. Utdrag ur Österbottens landskapsplan och riktgivande läge för planeområdet. (fastställd: ). Beteckningar och bestämmelser i landskapsplanen som finns inom, eller som på något sätt berör, planeområdet för Västerviks vindkraftspark, i Kristinestads stad, är listade nedan. Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Förbindelsebehov av naturgasledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. Vårdbiotop Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Värdefull geologisk formation Beskrivning av beteckningen: Beteckningen är informativ och anger ett geologiskt värdefullt område. By Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerade verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet

15 1-14 samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Fornminnesobjekt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges värdefulla fornlämningar på rikseller landskapsnivå. Skyddsbestämmelse: På området finns fast fornlämning som skyddats enligt fornminneslagen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket. Bestämmelsen gäller planeområdets alla fasta fornlämningar, av vilka de som är kända har presenterats i planbeskrivningens bilaga Fasta fornlämningar i Österbotten, Museiverket och Österbottens förbund, Stomvattenledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Riksväg / stamväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Förbindelseväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bebyggt område Vattenområde Landskapsplanens etapplan 1 Etapplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte planeområdet Landskapsplanens etapplan 2 Etapplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, är aktuell för planeområdet. Etapplan 2 är under arbete och förslaget behandlades i landskapsstyrelsen den , varefter det lades till offentligt påseende. Planeförslaget var framlagt till offentligt påseende den Planeområdet är huvudsakligen beläget inom det tv-1 område som är beläget mitt i kartan. Området lämpar sig således bra som vindkraftsområde. Bild 8 visar förslaget till etapplandskapsplan 2 på det aktuella området.

16 1-15 Bild 8. Utdrag ur förslaget till etapplan 2 i Österbottens landskapsplan. ( ). I etapplan 2 (planeförslag) finns följande reserveringar för planeområdet: Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt Generalplan Varken på planeområdet eller i planeområdets direkta närhet finns någon gällande delgeneralplan Gällande detaljplan På planeområdet finns inga gällande detaljplaner Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad den Tomtindelning och tomtregister Som informationen angående fastighetsindelningen på området har man använt tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket.

17 Grundkarta Som bas i planeringen har man använt Lantmäteriverkets grundkarta i rasterformat Skyddsbeslut På planeområdet finns enligt fornminneslagen (295/1963) fredade fornlämningar. Grävning, övertäckning, ändring och motsvarande ingrepp är förbjudet att utföra på området enligt fornminneslagen. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERAL- PLANEN Konsulten utarbetar ett Program för deltagande och bedömning för att meddela om att planläggningen påbörjats. Aktören och intressenter hörs under planearbetet. Kommunerna har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol i sina egna kommuner och således bör man genom hela planeprocessen hålla ett smidigt och informativt samarbete med staden Kristinestad. Som nästa steg utarbetar konsulten ett planeutkast för markanvändning och diskuterar samtidigt vindkraftverkens placering med aktören. I samband med detta bör de för delgeneralplanen uppgjorda utredningarna beaktas. Planeutkastet modifieras för att erhålla en optimal lösning, när man tagit fram en fungerande planlösning sätter man planeutkastet till officiellt påseende för allmänheten. Efter att planeutkastet varit framlagt uppgör konsulten ett planeförslag, i vilket man beaktar den respons som inkommit under tiden som planeutkastet varit framlagt till officiellt påseende. Därefter sätter man planeförslaget till officiellt påseende för allmänheten. Eventuella anmärkningar som inkommit medan planeförslaget varit framlagt till officiellt påseende beaktas. Är man tvungen att göra stora förändringar i planeförslaget bör man åter en gång sätta planeförslaget till officiellt påseende. Små ändringar i planeförslaget kräver dock inte ett nytt officiellt påseendeskede. Som sista fas i planläggningen skall kommunen godkänna planeförslaget och därefter vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av delgeneralplanering Alla vindkraftverksområden behöver inte planläggas. Kommunen, med planläggningsmonopol för detalj- och generalplanering, har dock möjlighet att kräva att delgeneralplan uppgörs på områden tilltänkta för vindkraft, bl. a. med motiveringen att kommunen strävar efter att erhålla en klar och tydlig markanvändningsöversikt. Omfattningen av Västervik vindkraftspark kräver att området enligt Miljöförvaltningens anvisningar 4sv 2012 kap. 2.7 planläggs. Enligt planeförslaget till Etapplan 2 är det aktuella planeområdet lämpligt för vindkraft. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Stadsstyrelsen har den..20 enligt beslutat att en delgeneralplan kan påbörjas för området och att aktören bör stå för alla kostnader. Initiativtagare till planeändringen är Triventus Västervik Vind Oy. Planearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 39 Krav på generalplanens innehåll, 77a - Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen.

18 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 20 ): Intressenter Intressenter i planeringen är: STADEN KRISTINESTADS OLIKA FÖRVALTNINGAR (Lappfjärdsvägen 163A, KRISTINESTAD) VÄSKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION (Centrumvägen 4, KORSHOLM) ELY-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Österbotten) (PB 262, VASA) ELY-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Södra Österbotten) (PB 156, SEINÄJOKI) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (Smedsbyvägen 14-16, VASA) FORSTSYRELSEN (PB 475, VASA) FINLANDS SKOGSCENTRAL (PB 40, LAHTIS) FÖRSVARSFÖRVALTNINGEN OCH FÖRSVARSMAKTEN (PB 31, HELSING- FORS) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (PB 2, HELSINGFORS) Fingrid Oyj (PB 530, HELSINGFORS) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planeändringen kan ha konsekvenser för Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den..20 i samband med protokollutgivandet från Stadsstyrelsens möte den..20 i staden Kristinestad. Angående projektstarten har det meddelats allmänheten genom en kungörelse. Den sattes en kungörelse upp på Stadskansliet i Kristinestad. En kungörelse fanns även i och den..20. Föredragningslistor och protokoll har även kunnat ses på Deltagande och växelverkan Program för deltagande och bedömning var framlagt under tiden i enlighet med MBL 63 och MBF 30.

19 1-18 Planeutkastet med planebeskrivning var framlagt under tiden i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över planeutkastet inkom myndighetsutlåtanden och påpekanden. Planeförslaget med planebeskrivning var framlagt under tiden i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar enligt MBF 19 och MBF 20. Över planeförslaget inkom myndighetsutlåtanden och anmärkningar Myndighetssamarbete Ett myndighetssamråd har ordnats i beredningskedet (MBL 66 och MBF 18 ) den Under tiden när planeutkastet är framlagt till offentligt påseende kommer vid behov att ordnas ett ytterligare samråd. 4.4 Mål för delgeneralplanen Staden utarbetar, på initiativtagarens och markägarnas önskan, en delgeneralplan för byggande av förnyelsebar energi och som samtidigt beaktar både stadens som invånarnas befintliga verksamheter och näringsgrenar i området. Målet är att uppgöra en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk med tillhörande elöverföringsnät och elstationer på planeområdet. Förutom de förläggningsplatser som anvisas för vindkraftverkens fundament, servicevägar och infrastruktur förblir planeområdet ett område för jordoch skogsbruk samt rekreation. Avsikten är att bygga mellan vindkraftkraftverk på området, vardera med en effekt på ca 2-5 MW. Man bör beakta den för området uppgjorda miljökonsekvensbedömningen i planearbetet. Man bör även använda befintliga skogsvägar i mån av möjlighet, på så vis kan onödigt stora natur- och kostnadsmässiga ingrepp undvikas. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b, medan 5 - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen Samhällsstruktur För att erhålla en god överblick och en tydlig struktur angående markanvändningen i kommunen har staden Kristinestad beslutat att uppgöra en delgeneralplan för området. Vindparkens omfattning kräver hur som haver att delgeneralplan måste uppgöras för området. En vindpark med över 10 kraftverk eller med minst 30 MW effekt räknas tillhöra den största kategorin vindparker där såväl generalplanering som miljökonsekvensbedömning krävs. I MKB-förfarandet som i planearbetet för Västerviks vindpark undersöks huruvida vindkraftverk kan byggas i området, vardera med en effekt på 2-5 MW. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Målet med delgeneralplanen är att en mindre vindkraftspark skall kunna anläggas i Västervik. Vindkraftsparken kommer att bidra till det nationella målet som Finland har satt upp, angående vindkraftsproducerad el fram till år Arbetsplatser skapas under byggnadsfasen, medan eventuella servicearbeten och underhåll kommer att skötas under den tid vindkraftverken är i drift. Rekreation Bär- och svampplockningen bör få fortsätta och likaså möjligheten att idka skogsbruk och jakt.

20 1-19 Trafik Man strävar i huvudsak efter att använda befintliga skogsvägar och att endast komplettera vägnätet till nödvändiga delar. Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av nuvarande vägsträckning behövs, men för att nå hela området och de inplanerade vindkraftverken behöver man också utvidga planeområdets interna vägnät. För att nå vindkraftsparken bör man från riksväg 8 svänga in på Hedenvägen. Vindkraftsparken ligger på den norra sidan av Hedenvägen. 4.5 Delgeneralplanens alternativ I projektets miljökonsekvensbedömning har man redogjort för tre st. alternativ. Ett nollalternativ, ett alternativ med 29 vindkraftverk och ett alternativ med 51 vindkraftverk. Alternativen presenteras närmare i Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. I planläggningsarbetet har man utarbetat en delgeneralplan för det i miljökonsekvensbedömningen rekommenderade alternativet, dvs. projektalternativ 1 med 29 vindkraftverk och en maximalhöjd på 200 m. Såväl de positiva som de negativa aspekterna i alternativet bedöms som goda i miljökonsekvensbedömningen. I jämförelse med de övriga alternativen är energiproduktionen mer fördelaktig och samtidigt anses inte de potentiella/konstaterade negativa konsekvenserna som oskäliga. I det förespråkade alternativet kan de potentiella negativa konsekvenserna till sin helhet beaktas genom att bl. a. styra vindkraftverkens placering och servicevägarnas dragning. I bild 9 nedan framkommer jämförelseuppgifter alternativen emellan. Bild 9. Den för miljökonsekvensbedömningen framtagna tabellen påvisar för- och nackdelar för de jämförda alternativen. Noll-alternativet medför inga konsekvenser för nuläget Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från planeutkastets officiella påseende redovisas under denna rubrik Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem Myndighetsutlåtanden och inlämnade anmärkningar från planeförslagets officiella påseende samt konsultens bemötande på dessa redovisas under denna rubrik.

21 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 5.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område (anges som M-1 på planekartan) och område för vindkraft (anges med bokstavskombinationen tv och en cirkel på planekartan). Nämnda beteckningar påvisar var man får bedriva skogsbruk och var man får bygga vindkraftverk. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att bygglov skall kunna beviljas på basen av planen, men samtidigt att inte ge markägarna förbud angående idkandet av skogsbruk, jakt, bär- och svampplockning osv. Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, vägdragningar och fornminnen. D.v.s., infrastruktur och områden att beakta pga. områdenas karaktär och särdrag, men som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde som dominerar delgeneralplanen. Specifika områden inom planeområdets jord- och skogsbruksområde kan således vara skyddade Dimensionering På vindkraftsområdet finns inget fast boende och ingen fritidsbebyggelse, men i den södra delen av planeområdet, längs med Hedenvägen, finns det fast boende. För närmare uppgifter angående befolkningen se punkt Människors levnadsförhållanden och livsmiljön. På planeområdet får uppföras 29 st. vindkraftverk, totalhöjd/vindkraftverk 202 m. Placeringen av de 29 anvisade platserna för vindkraftverk kan närmare studeras på planekartan Service För planeområdet behövs ingen service och den närliggande servicens placering är således icke relevant. För området behövs ett fungerande vägnät, så att eventuella servicearbeten på vindkraftverken kan utföras och för att markägarna skall ha tillgång till sina fastigheter. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har undersökts i de för delgeneralplanen utförda naturinventeringarna. På de områden som på något vis behöver beaktas, så placeras varken nya vägar eller vindkraftverk. På de områden där man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för vindkraftverkenas fundament, nya vägar och förbättring av befintliga vägar samt dragning av jordkabel förorsakar delgeneralplanen förändringar/ingrepp i jord- och berggrunden. 5.3 Områdesreserveringar AT SM Byområde. - I den södra/sydöstra delen av planeområdet finns delområden anvisade för fast bosättning. Fornminnesområde. - Konstaterade fornminnesområden har angetts på planekartan.

22 1-21 M-1 Jord- och skogsbruksområde. - Planeområdet utgörs i sin helhet av ett jord- och skogsbruksdominerat område. - Inom jord- och skogsbruksområdet finns andra bestämmelser som anvisar såväl möjligheter som begränsningar i planeområdet. MY-1 Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden. - På planekartan har anvisat de områden som har en biotop, eller annan säregenskap, att beakta. EO-1 Täktområde geo Viktig ås eller annan geologisk formation. luo Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. - På planekartan har anvisat de områden som har en biotop, eller annan säregenskap, att beakta. tv Område för vindkraftverk. - För detta ändamål har i planen reserverats 29 områden. - På respektive plats är det möjligt att bygga 1 vindkraftverk med en maximalhöjd på 200 m. De väsentliga planebeteckningarna finns listade ovan. Övriga beteckningar kan studeras närmare på planekartan. 6. PLANENS KONSEKVENSER Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Markanvändnings- och byggförordning 1 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön.

23 1-22 Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 6.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Som grund för bedömningen har utnyttjas redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar, samt uppgifter som framkommit vid bedömning av projektets konsekvenser under uppgörandet av projektets miljökonsekvensbedömning. I programmet för deltagande och bedömning redogjordes för planeprocessen i sin helhet. I det skedet betonades också vilka konsekvenser som noggrannare bör utredas. Av de i MBF 9 listade rubrikerna styrdes fokus mot följande rubriker; människors levnadsförhållanden och livsmiljön, jord- och berggrunden, växt- och djurarter, naturens mångfald, samhällsoch energiekonomi, trafiken, landskapet samt den byggda miljön. Resterande rubriker, vattnet, luften och klimatet och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, stadsbilden och kulturarvet, åsidosattes inte fastän fokus ansågs ligga hos de övriga. Resultatet från utredningsskedet påvisar dock att så gott som alla rubriker beaktats till en viss del. Orsaken ligger inte i att utredningsarbetet varit ostrukturerat, utan snarare i att enskilda konsekvenser speglas i ett flertal delområden Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenserna för planeringsområdet bedöms genom granskning av nuvarande och planerad områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas, förutom i punkt 6.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet, även intressenters och olika intressentgruppers synpunkter och åsikter Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Befolkningen i och kring byarna Ömossa och Heden bor närmast planeområdet och den tilltänkta vindkraftsparken. Övriga byar i närområdet är Sideby, Skaftung och Härkmeri. De av miljöministeriet angivna riktvärdena för buller uppfylls nästan till allt fast boende och fritidsboende i ovan nämnda byar och deras närmaste omgivning. Således torde inte boendemiljön påverkas negativt, av de eventuella olägenheter som vindkraftsparken tidvis kan medföra, eftersom strävan om att uppfylla angivna bullervärden finns. Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken, däremot ändras själva boendemiljön. Vindkraftverken blir synliga från ställvisa platser i både närområdet som i de omkringliggande byarna och blir således en del av den alldagliga landskapsbilden. Landskapsbildens utformning upplevs genom subjektiva åsikter och frågan huruvida bilden förbättras, inte förändras eller styrs mot en försämring är svårt att bedöma. En annan bidragande faktor till befolkningens ökning eller minskning är arbetsplatsernas antal i det direkta närområdet. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mera liv och rörelse i trakten, men på lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten. Vindkraftsparken bör därför, med beaktan av ovan nämnda aspekter, inte ses som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen i området. I miljökonsekvensbedömningen utfördes en enkätundersökning som belyser ovanstående problematik. Text ur MKB: Sociala konsekvenser För att undersöka allmänhetens åsikter om projektet och de sociala konsekvenserna har en enkätundersökning genomförts per post i projektets närområde. Från resultatet av enkätundersökning-

24 1-23 en kan utläsas att lokalbefolkningens inställning till projektet huvudsakligen är positiv. Det finns dock en del av befolkningen som är negativt inställda till projektet som helhet eller oroliga för vissa störningsmoment. Den negativa attityden hålls främst på grund av risken för försämrad boendetrivsel och störningar i samband med friluftsliv och jakt. Oron är starkt kopplad till farhågor om ljudstörningar och en påtaglig förändring av landskapsbilden. Resultaten av enkätundersökningen visar också att det finns en stor medvetenhet om att projektet kan medföra fördelar för sysselsättningen i Kristinestad, det lokala näringslivet och serviceutbudet i området. Det finns också en uttalad önskan om att lokala företag ska få möjlighet att vara delaktiga i projektet. Ljud Ljud från vindkraft utgörs huvudsakligen av ett aerodynamiskt ljud som alstras av rotorbladens rörelse genom luftrummet. Enligt Miljöministeriets riktlinjer skall den ekvivalenta ljudnivån från vindkraft inte överstiga 40 dba vid fasta bostäder respektive 35 dba vid områden för fritidsboende. De modelleringar som gjorts för projektalternativen visar att miljöministeriets riktvärden för ljud innehålls vid samtliga fasta bostäder. I båda projektalternativen blir ljudpåverkan störst i samhället Västervik där den ekvivalenta ljudnivån beräknas ligga strax under 40 dba. Rörliga skuggor När solen står lågt vid horisonten och värdet är klart orsakar rotorbladen långa rörliga skuggor upp till två kilometer från varje enskilt vindkraftverk. Dessa kan upplevas som störande för boende i närheten av parken. I Finland finns i inga fastställda gränsvärden för maximal skuggtid vid bostäder. I Danmark tillämpas högst tio timmar per år som gräns för det maximala värdet. I Sverige och Tyskland är motsvarande värde maximalt åtta timmar per år. De modelleringar som gjorts visar att projektalternativ 1 orsakar 8-10 timmar rörligs skugga per år vid 11 bostäder och timmar per år vid 10 bostäder. Fem bostäder beräknas få upp till 17 timmar rörlig skugga årligen. För detta alternativ kan det bli aktuellt att installera skuggstyrning på vissa av kraftverken. I projektalternativ 2 är vindkraftverken betydligt lägre och orsakar därför bara 8-10 timmar rörlig skugga per år vid en bostad Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Under byggnadskedet kommer arbetsmaskiner att figurera i området och en viss förorening under arbetsskedet är därför också oundviklig. Anläggandet av såväl vägar som fundament och kranplatser kräver endast ytliga ingrepp i markytan, och ingreppen kan därför inte påstås medföra några långsiktiga eller geografiskt vidsträckta konsekvenser. När byggnadsskedet är över, produceras miljövänlig energi och varken jordmånen eller berggrunden kommer i det skedet att belastas. Fördelarna med det i delgeneralplanen föreslagna alternativet väger tyngre i jämförelse med det i punkt Delgeneralplanens alternativ beskrivna motalternativet. Såväl antalet kraftverk som vägdragningar är lägre och som en följd av det är även utsläppsmängderna, som uppstår under byggnation och avveckling, också lägre. Däremot är produktionskapaciteten högre och som bränslefri energiproduktionsform är vindkraften till fördel för såväl luftkvaliteten som klimatet i sig. Med beaktan av nämnda faktorer kan alternativet beskrivas som ett så kallat winwin-alternativ, eftersom påverkan på både klimatet som jord- och berggrunden minimeras samtidigt som en miljövänlig energiproduktionsform uppförs. I miljökonsekvensbedömningen framkommer en rekommendation för det i delgeneralplanen föreslagna alternativet, i miljökonsekvensbedömningen benämnt som projektalternativ 1. Text ur MKB: Klimatet Projektalternativ 1 som utgörs av betydligt färre vindkraftverk än alternativ 2 medför en högre elproduktion tack vare högre effekt, högre totalhöjd och större avstånd mellan turbinerna. Alternativ 1 medför därmed större utsläppsbesparingar än alternativ 2 samtidigt som de utsläpp som uppstår under byggnation och avveckling är lägre tack vare det mindre antalet. Projektalternativ 2 medför också en stor utsläppsbesparing, men kräver längre tid i drift för att kompensera den koldioxid som släpps ut under byggnation och avveckling. Ur klimat- och utsläppsynpunkt är projektalternativ 1 att föredra då denna utformning medför en effektivare hushållning med naturresurserna.

25 1-24 Väster om riksväg 8 och sydost om planeområdets sydligaste del ligger det närmaste grundvattenområdet. Övriga grundvattenområden att beakta finns inte. I den västra delen av planeområdet leds vattenavrinningen till den fåra som passerar Storträsket innan den mynnar ut i Bottniska viken. I den sydvästra delen leds vattenavrinningen till Anttila benämnda område, vidare till Storsjöträsket och där efter vidare söderut för att mynna ut i Bottniska viken. I den östra delen av planeområdet sker vattenavrinningen österut mot Ömossa by och riksväg 8. Fåran som leder bort vattnet i detta avrinningsområde går i nordlig riktning och på den västra sidan av riksväg 8, fåran leder ut avrinningsvattnet via Härkmerifjärden innan den via Solax leds ut i Bottniska viken. I jämförelse med var närmaste grundvattenområde är beläget, så leds den lokala vattenavrinningen i annan riktning. Konsekvenserna för grundvattenområdet anses således som obetydliga. Text ur MKB: Grundvatten Betydelsen av effekterna på grundvattnet är beroende av vattennivån och vattentrycket. Om grundvattnets kvalitet försämras lokalt runt vissa kraftverk så får detta ingen stor betydelse så länge grundvattennivån inte påverkas på annat sätt, t.ex. genom stora uttag i vattentäkter. Grundvattenområdet Kallträskinkangas ligger ca 1 km från närmaste vindkraftverk och den befintliga vattentäkten ligger på ca 4 km avstånd. Dessa avstånd är tillräckligt stora för att inte påverkas av eventuella förändringar i samband med projektet. Den befintliga och planerade vattentäkten i Kallträskinkangas ligger också för långt ifrån projektområdet för att påverka den ursprungliga grundvattennivån eller vattentrycket runt vindkraftverken. Byggnation av väg, kranplatser, kabeldiken m.m. har i regel ingen påverkan på grundvattnet då dessa åtgärder sker ovanför grundvattnets nivå. Stora förflyttningar av jordmassor under byggnationen kan ha viss påverkan på grundvattnets nivå och strömning. Dessa effekter är dock små och lokala. För ytvattnets del föreligger den största risken vid området för Snoddiket. Bl. a. kan en ökad tillförsel av humus m.m. tillfälligt förändra den naturliga balansen i nämnda vattendrag. Oberoende alternativ som framförs i miljökonsekvensbedömningen antas risken varken öka eller minska, med noll-alternativet undviks dock den eventuella risken. Det har dock konstaterats att den eventuella påverkan inte vore av någon betydande karaktär. Text ur MKB: Ytvatten Vindkraftsetablering kan påverka ytvattnet dels genom att vattnets naturliga balans tillfälligt förändras under byggnationen och dels genom ökad tillförsel av humus m.m. till vattendrag. För båda projektalternativen föreligger de största riskerna för ytvattnets kvalitet under byggnationen längs med Snoddiket. I båda fallen byggs flera vindkraftverk och ny väg nära diket. Vägen planeras också korsa diket, på en plats i alternativ 1 och på två platser i alternativ 2. Dock bedöms konsekvenserna för Snoddiket bli små för båda alternativen, inte minst för att diket redan är påverkat av läckage av näringsämnen och fasta substanser från omgivande jordbruksoch skogsbruksmark Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna I området eller i dess omedelbara närhet finns inga naturskyddsområden eller några områden som tillhör Natura En miljökonsekvensbedömning har blivit gjord för projektet. Miljökonsekvensbedömningen har utgjort grund för delgeneralplanens uppgörande. Genom att undvika en placering av både vägar som vindkraftverk på de värdefulla biotoperna och de områden som är skyddade enligt fornminneslagen så har detta beaktats. Närmare uppgifter i Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. Text ur MKB: Vegetation och naturvärden De höga naturvärden som finns i projektområdet utgörs huvudsakligen av ett fåtal högmossar, varav Nedermossen-Högmossen är ett relativt stort mosskomplex med rikt fågelliv. Det finns också några mindre områden med gammal skog där det finns indikationer på utveckling mot ett naturliknande tillstånd. I den södra delen av projektområdet finns ett källområde med höga naturvärden. Området utgör en helhet bestående av flera olika naturtyper (källflöden, källrännil och näringsrikt kärr) i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd.

KORSHOLM MUSTASAARI DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I SEPÄNKYLÄN KESKUS I, ASEMAKAAVA. Bilaga/Liite 2

KORSHOLM MUSTASAARI DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I SEPÄNKYLÄN KESKUS I, ASEMAKAAVA. Bilaga/Liite 2 KORSHOLM MUSTASAARI DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I SEPÄNKYLÄN KESKUS I, ASEMAKAAVA PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) OSALLISTUMIS- JA ARVIOINTISUUNNITELMA (OAS) 1.4.2014 Bild 1. Planeringsområdet.

Lisätiedot

BILAGA 1 LIITE 1. Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

BILAGA 1 LIITE 1. Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma BILAGA 1 LIITE 1 Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KORSNÄS KOMMUN MALAX KOMMUN Delgeneralplan för Molpe- Petalax vindkraftpark

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1254/2001 vp Osa-aikalisän myöntämisen perusteet Eduskunnan puhemiehelle Kun osa-aikalisäjärjestelmä aikoinaan otettiin käyttöön, sen yhtenä perusteena oli lisätä työssä jaksamista

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom. Kaavoitusjaosto/Planläggningssekti onen 104 21.09.2011 Aloite pysyvien päätepysäkkien rakentamisesta Eriksnäsin alueelle/linda Karhinen ym. / Motion om att bygga permanenta ändhållplatser på Eriksnäsområdet/Linda

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa SKILLNADEN II Samverkan som strategi MUUTOS II Strategiana yhteistyö 24.11.2015 Tua Heimonen Specialplanerare,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2003 vp Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoito Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoidon osalta on ilmennyt ongelmia ympäri Suomea. Monet kunnat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2013 vp Rajatyöntekijöiden oikeus aikuiskoulutustukeen Eduskunnan puhemiehelle Osaamisen kehittäminen ja aikuisopiskelu ovat nykyään arkipäivää. Omaehtoisesti opiskelevat rajatyöntekijät

Lisätiedot

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver. Torgmöte 3½ 3.3 kl. 12:30-14 i Saima, stadshuset Kim Mäenpää presenterade projektet Skede 1 av HAB och torgparkeringen Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas

Lisätiedot

Rajakaaren asemakaava, joka koskee Täktomin kylän kiinteistöjä Raja en, Täktomin en ja Sammal en välisellä alueella sekä ealue a

Rajakaaren asemakaava, joka koskee Täktomin kylän kiinteistöjä Raja en, Täktomin en ja Sammal en välisellä alueella sekä ealue a Rajakaaren asemakaava, joka koskee Täktomin kylän kiinteistöjä Raja en, Täktomin en ja Sammal en välisellä alueella sekä ealue a Detaljplan för Råsvängen, som berör fas gheter mellan Råvägen, Täktomvägen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 76/2006 vp Kelan järjestämän vaikeavammaisten lääkinnällisen kuntoutuksen suunnitelman laatiminen Eduskunnan puhemiehelle Kelalla on lakisääteinen velvollisuus järjestää vajaakuntoisten

Lisätiedot

6 20.01.2016 25 02.02.2016

6 20.01.2016 25 02.02.2016 Maankäyttöjaosto/ Markanvändningssektionen Kunnanhallitus/Kommunstyrel sen 6 20.01.2016 25 02.02.2016 Rakennuskiellon ja toimenpiderajoituksen asettaminen Pohjois-Paippisten osayleiskaava-alueelle / Utfärdande

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 663/2009 vp Avustukset valtakunnallisille kulttuuritapahtumille Eduskunnan puhemiehelle Opetusministeriö myöntää vuosittain tukea kulttuuritapahtumille. Avustusten tarkoituksena on

Lisätiedot

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 Tiedotustilaisuus Aika Torstai 16. toukokuuta 2013 klo 18 20 Paikka Kaupunginjohtotoimisto, Köpmansgatan 20, Informationssalen Läsnä 27 henkilöä Antti Yliselä, suunnittelupäällikkö

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2001 vp Kunnan oikeus ilman perillisiä kuolleen henkilön kiinteistöön Eduskunnan puhemiehelle Perintökaaren mukaan ilman perillisiä kuolleen henkilön omaisuuden perii valtio. Omaisuus

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 276/2003 vp Lasinkeräyksen järjestäminen ja kierrätys Eduskunnan puhemiehelle Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta YTV on ilmoittanut lopettavansa jätelasin keräämisen toimialueellaan

Lisätiedot

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE HAE VALTIONTUKEA ANSÖK OM STATSBIDRAG Tukea hakeva organisaatio Sökande organisation Organisaationumero Organisationsnummer Osoite Adress Yhteyshenkilö

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 590/2013 vp Poliisimiesten sivutyöluvat ja poliisijohdon palkkataso Eduskunnan puhemiehelle Lähes peräkkäisinä päivinä uutisoitiin ensin poliisimiesten sivutöistä ja niiden laillisuudesta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 773/2013 vp Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen tukitoimet Eduskunnan puhemiehelle Hallitus nimesi lähes päivälleen vuosi sitten Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen alueeksi.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1024/2004 vp Omakotitalojen saaminen energiansäästöavustusten piiriin Eduskunnan puhemiehelle Hyväksytyn ilmastostrategian mukaan Suomi sitoutuu vähentämään kasvihuonekaasupäästöjä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 71/2004 vp Ulkomailla työskentelyn vaikutukset kansaneläkkeen viivästymiseen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla työskennelleiden Suomen kansalaisten eläkepäätökset viipyvät usein kuukausikaupalla.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2009 vp Perhepäivähoitajien palkkaus Eduskunnan puhemiehelle Perhepäivähoitaja on lapsia omassa kodissaan, ryhmäperhepäivähoidossa tai lapsen kotona hoitava henkilö. Perhepäivähoidossa

Lisätiedot

Liikenne sähköistyy Pohjoismaissa Trafiken elektrifieras i Norden

Liikenne sähköistyy Pohjoismaissa Trafiken elektrifieras i Norden Liikenne sähköistyy Pohjoismaissa Trafiken elektrifieras i Norden Elina Väistö Sito Parhaan ympäristön tekijät Sitossa laadittu kuluneen vuoden aikana Utarbetad vid Sito under det gångna året Sähköautojen

Lisätiedot

18.8.2014. Suomenojan jätevedenpuhdistamon ympäristöluvan lupamääräysten tarkistaminen ja toiminnan lopettamismääräykset, Espoo

18.8.2014. Suomenojan jätevedenpuhdistamon ympäristöluvan lupamääräysten tarkistaminen ja toiminnan lopettamismääräykset, Espoo Dnro ESAVI/340/04.08/2013 Etelä-Suomi Saap. Ant. 2 0. 08, 1014 r Kirkkonummen kunta PL 20 02401 KIRKKONUMMI Viite HSY Helsingin seudun ympäristöpalvelut - kuntayhtymä Suomenojan jätevedenpuhdistamon ympäristöluvan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 391/2001 vp Valtiokonttorin maksamien pienten eläkkeiden maksatuksen järkeistäminen Eduskunnan puhemiehelle Useimpien eläkkeellä olevien ihmisten kokonaiseläke koostuu monien eläkelaitosten

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 352/2002 vp Korvattavat MS-lääkkeet Eduskunnan puhemiehelle MS-tautia sairastavan potilaan taudin kuva ja eteneminen on hyvin yksilöllistä. Hyvin useasti tauti etenee aaltomaisesti

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 413/2004 vp Asunto-osakeyhtiöiden hallitusten ja osakkeenomistajien ohjeistaminen Eduskunnan puhemiehelle Viime lokakuun alusta voimaan tullut järjestyslaki kumosi kaupunkien omat järjestyssäännöt.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 30/2005 vp Digitaalisiin televisiolähetyksiin siirtyminen Eduskunnan puhemiehelle Analogiset tv-lähetykset loppuvat nykytiedon mukaan 31.8.2007. Kuitenkin useimmat ihmiset ovat ostaneet

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 767/2001 vp Postinjakelu Kangasalan Kuohenmaalla Eduskunnan puhemiehelle Postin toiminta haja-asutusalueilla on heikentynyt. Postin jakaminen myöhään iltapäivällä ei ole kohtuullista.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 680/2009 vp Nuorten akateemisten työttömyyden vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Ylemmän korkeakoulututkinnon suorittaneiden työttömyys on kasvanut keväällä 2009 erityisesti 25 30-vuotiaiden

Lisätiedot

PVO Innopower Oy Kristiinankaupungin merituulivoimapuiston YVA ja uusi suunnitelma MKB och ny plan för en havsvindpark utanför

PVO Innopower Oy Kristiinankaupungin merituulivoimapuiston YVA ja uusi suunnitelma MKB och ny plan för en havsvindpark utanför PVO Innopower Oy Kristiinankaupungin merituulivoimapuiston YVA ja uusi suunnitelma MKB och ny plan för en havsvindpark utanför Kristinestad Matti Kautto, yksikön päällikkö YMPÄRISTÖVAIKUTUSTEN ARVIOINNIN

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 751/2004 vp Osa-aikalisän nykyistä joustavampi käyttö hoivatyössä Eduskunnan puhemiehelle Osa-aikalisä antaa työntekijälle mahdollisuuden lyhentää työaikaansa määräaikaisesti. Työnantajan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 552/2010 vp kohtuullista- Liikennerikkomusrangaistusten minen Eduskunnan puhemiehelle Tieliikennelaissa säädetään, että vuoden aikana kolme tai kahden vuoden aikana neljä sakkoa saaneelle

Lisätiedot

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman KK 496/2009 vp Mikaela Nylander /r ym. SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 496/2009 rd Publicering av platsannonser också i svenska dagstidningar Till riksdagens talman Enligt språklagen är en tvåspråkig myndighet skyldig

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 857/2005 vp Vakuutusmeklaritutkinto Eduskunnan puhemiehelle 1.9.2005 tuli voimaan laki vakuutusedustuksesta (570/2005). Lain 49 :n mukaan siirtymäsäännöksistä säädetään seuraavasti:

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1362/2010 vp Ruotsissa työskennelleiden henkilöiden eläkepäätösten käsittelyajat Eduskunnan puhemiehelle 1960- ja 1970-luvuilla Suomesta lähti satojatuhansia suomalaisia Ruotsiin töihin.

Lisätiedot

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi.

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi. KK 1370/1998 vp Kirjallinen kysymys 1370 Mikko Kuoppa Iva-r: Varhennetun vanhuuseläkkeen riittävyydestä Eduskunnan Puhemiehelle Varhennettua vanhuuseläkettä on markkinoitu ikääntyneille työntekijöille

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 546/2010 vp Kuljettajantutkintojen kilpailuttaminen Eduskunnan puhemiehelle Liikenteen turvallisuusvirasto Trafi kilpailuttaa kuljettajantutkintojen vastaanottamisen 19 maakunnassa,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1012/2010 vp Eläkkeiden maksun myöhästymiset Eduskunnan puhemiehelle Eläkkeiden maksuissa on ollut paljon ongelmia tänä vuonna. Osa eläkeläisistä on saanut eläkkeensä tililleen myöhässä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 350/2007 vp Oikeus sairauspäivärahaan tai eläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Kontiolahtelainen Kauko Riikonen koki melkoisen yllätyksen, kun hän 1.6.2004 nilkkavammasta alkaneen sairausloman

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 678/2001 vp Ansiosidonnaisen työttömyysturvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Maan suurin ammattijärjestö SAK ehdotti maanantaina 14.5.2001, että ansiosidonnaiselle työttömyysturvalle

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 85/2011 vp Varhennetun eläkkeen vaikutukset takuueläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Laki takuueläkkeestä tuli voimaan 1.3.2011, ja sen tarkoituksena on ollut turvata Suomessa asuvan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1278/2010 vp Osa-aikaeläkkeellä olevien sairauspäivärahaan liittyvien ongelmien korjaaminen Eduskunnan puhemiehelle Jos henkilö sairastuu osa-aikaeläkkeelle jäätyään, putoavat hänen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1173/2006 vp Vastasyntyneiden neonataaliseulonta Eduskunnan puhemiehelle Vastasyntyneiden seulonta on ehkäisevä terveydellinen toimenpide, jossa etsitään näennäisesti terveistä lapsista

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 576/2008 vp Jättiputken hävittäminen luonnosta Eduskunnan puhemiehelle Etelä-Suomeen on levinnyt iholle palovammoja muistuttavat, kivuliaat rakkulat jättäviä jättiputkia. Arvion mukaan

Lisätiedot

Kaavakuva biomassasta valmistetun liikennepolttoaineen tuotantoprosessin vaiheista.

Kaavakuva biomassasta valmistetun liikennepolttoaineen tuotantoprosessin vaiheista. TIIVISTELMÄ Hankkeen tarkoitus Neste Oilin ja Stora Enson yhteisyritys NSE Biofuels Oy suunnittelee kaupallisen biojalostamon rakentamista. BTL-laitoksessa (Biomass to Liquid) on tarkoitus valmistaa pääasiassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 528/2006 vp Talous- ja velkaneuvonnan valtionosuuden kohdentaminen Enon kunnalle Eduskunnan puhemiehelle Valtion talousarviossa on määräraha talous- ja velkaneuvontaan. Lääninhallitusten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 95/2006 vp Saamenkieliset ylioppilaskirjoitukset Eduskunnan puhemiehelle Saamen kielen aseman parantamiseksi Suomessa tuli vuonna 1992 voimaan kielilaki. Vuonna 2004 tuli voimaan saamen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 59/2012 vp Ulkomailla äänestämisen helpottaminen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla äänestäminen on suomalaisissa vaaleissa äänioikeutetulle yhtä tärkeä oikeus kuin kotimaassakin oleskeleville

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 413/2007 vp Kela-korvattavat lääkkeet ja perhekohtainen omavastuu Eduskunnan puhemiehelle Joissakin sairauksissa on se tilanne, ettei Kelan korvauksen piirissä oleva lääke anna sitä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 816/2006 vp Yrittäjän sosiaaliturva EU-maissa Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin alueella työskentelevä yrittäjä (KK-Communication Ltd FI1839803-7 Lappeenranta Finland) ei kuulu

Lisätiedot

Kaupunkisuunnittelu Länsi-Vantaan asemakaavayksikkö Asia: ASEMAKAAVAMUUTOS NRO , VAPAALA, LUONNOS

Kaupunkisuunnittelu Länsi-Vantaan asemakaavayksikkö Asia: ASEMAKAAVAMUUTOS NRO , VAPAALA, LUONNOS Vantaa Kaupunkisuunnittelu Länsi-Vantaan asemakaavayksikkö 23.9.2011 Maanomistajat, rajanaapurit, viranomaiset ja osalliset Viite: Vuorovaikutus kaavaa valmisteltaessa MRL 62 mukaisesti Asia: ASEMAKAAVAMUUTOS

Lisätiedot

Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby

Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby Sosiaali- ja terveyslautakunta 149 03.09.2014 Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby 537/02/02/00/2014

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 991/2013 vp Synnytysten jatkuminen Oulaskankaan sairaalassa Eduskunnan puhemiehelle Oulaisten kaupungissa sijaitseva Oulaskankaan sairaala tarjoaa laadukasta erikoissairaanhoitoa Oulun

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 876/2010 vp Työnantajien Kela-maksun poiston vaikutus työpaikkojen määrään Eduskunnan puhemiehelle Työnantajien Kela-maksu on hallituksen esityksestä poistettu. Hallitus perusteli esityksessään

Lisätiedot

KIMITOÖNS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DALSBRUKS HAMN. Alternativa detaljplaneutkast

KIMITOÖNS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DALSBRUKS HAMN. Alternativa detaljplaneutkast KIMITOÖNS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DALSBRUKS HAMN Alternativa detaljplaneutkast En detaljplan som beaktar kulturmiljön, havsnäringarna, turismen, boendet och industriverksamheten utarbetas för Dalsbruk. Detaljplanen

Lisätiedot

Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom. Sivistyslautakunta/Bildningsnämnde 49 07.05.2008 n ALOITE KUNNALLISEN KOULUMATKATUEN MYÖNTÄMISESTÄ TOISEN ASTEEN OPISKELIJOILLE/HEIKKI VESTMAN YM. / MOTION OM BEVILJANDE AV KOMMUNALT BIDRAG FÖR SKOLRESOR

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 603/2005 vp Mellanaavan jätevedenpuhdistamon vesien laskeminen Eduskunnan puhemiehelle Ivalossa on herättänyt paljon keskustelua ja kritiikkiä Lapin ympäristökeskuksen suunnitelma ohjata

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 482/2012 vp Leskeneläkkeen 50 vuoden ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Leskeneläkettä koskevat säännökset edellyttävät leskeltä 50 vuoden ikää tietyissä tilanteissa. Kansaneläkelain mukaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 874/2010 vp Poliisikoiratoiminnan keskittäminen Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella Eduskunnan puhemiehelle Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella on valmisteilla muutos, jossa poliisikoiratoiminta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 440/2012 vp Taksiautoilijoiden ajoluvan ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Taksiautoilijat sekä linja- ja kuorma-auton kuljettajat ovat olennainen osa tieliikennettämme, ja heidän kykynsä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1258/2001 vp Kelan asumistuki Eduskunnan puhemiehelle Yleinen vuokrataso on noussut viime vuosien aikana huomattavan korkeaksi. Varsinkin pienten asuntojen neliövuokrat ovat kaupungeissa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 712/2013 vp Vammaisten henkilöiden avustajien palkkausjärjestelyn yhdenmukaistaminen Eduskunnan puhemiehelle Vammaisen henkilön avustajan työ on raskasta ja vaativaa, mutta matalasti

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 329/2009 vp Kasvirohdosvalmisteiden myyntikanavan määrittely lääkelaissa Eduskunnan puhemiehelle Luontaistuotealan keskusliitto ry ja Fytonomit ry ovat luovuttaneet 16.4.2009 ministeri

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1097/2010 vp Rovaniemen pääpostin säilyttäminen nykyisessä paikassa Eduskunnan puhemiehelle Itella on Rovaniemellä yhdistämässä linja-autoaseman vieressä toimivan pääpostin kauppakeskus

Lisätiedot

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki Sakägare/ Asianosainen Ärende/ Asia - VALREKLAM INFÖR RIKSDAGSVALET 2015 - VAALIMAI- NONTA ENNEN EDUSKUNTAVAALEJA 2015, TILLÄGG / LISÄYS Det finns tomma reklamplatser kvar i stadens valställningar och

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 619/2002 vp EU-direktiivi satamapalvelujen järjestämisestä Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unioni on laatimassa direktiiviä satamapalvelujen järjestämisestä. Tämänkin EU-direktiivin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 399/2007 vp Kansainvälisen adoption rajoitukset Eduskunnan puhemiehelle Lapseksiottamisesta annettua lakia (153/1985) muutettiin vuonna 1996, jotta Suomessa voitiin saattaa voimaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 159/2012 vp Aikuisen ADHD-potilaan metyylifenidaattilääkityksen korvaaminen Eduskunnan puhemiehelle ADHD aiheuttaa keskittymishäiriötä, se myös hankaloittaa ja vaikeuttaa ihmiselämän

Lisätiedot

PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast)

PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast) PRINCIPBESLUT OM VINDKRAFT PÅ KIMITOÖN (Utkast) 1. INLEDNING 2. EGENTLIGA FINLANDS VINDKRAFTSUTREDNING 2010 2011 3. OMRÅDEN PÅ KIMITOÖN SOM INGÅR I VINDKRAFTSUTREDNINGEN 4. AVSIKTEN MED KIMITOÖNS KOMMUNS

Lisätiedot

Yhteisen kirkkovaltuuston kokous 2/2015 Gemensamma kyrkofullmäktiges sammanträde 2/2015

Yhteisen kirkkovaltuuston kokous 2/2015 Gemensamma kyrkofullmäktiges sammanträde 2/2015 Yhteisen kirkkovaltuuston kokous 2/2015 Gemensamma kyrkofullmäktiges sammanträde 2/2015 Aika Tid ti/tis 19.5.2015 klo/kl. 17.00 18.23 Paikka Plats Kauniaisten kirkko, Kavallintie 3 Grankulla kyrka, Kavallvägen

Lisätiedot

G 26 Pohjois-Paippisten osayleiskaava G 26 Delgeneralplan för Norra Paipis

G 26 Pohjois-Paippisten osayleiskaava G 26 Delgeneralplan för Norra Paipis G 26 Pohjois-Paippisten osayleiskaava G 26 Delgeneralplan för Norra Paipis Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Programmet för deltagande och bedömning 8.2.2016 Kaavaprosessi ja käsittelyvaiheet - Planprocess

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1027/2010 vp Kehäradan Ruskeasannan aseman rakentaminen Eduskunnan puhemiehelle Kehärataa ollaan rakentamassa Vantaalle siten, että radan on tarkoitus valmistua vuonna 2014. Kehärata

Lisätiedot

Loviisan kouluverkon kehittämissuunnitelma 2013-2018, INFO / Utvecklingsplan för skolnätet i Lovisa 2013-2018, INFO

Loviisan kouluverkon kehittämissuunnitelma 2013-2018, INFO / Utvecklingsplan för skolnätet i Lovisa 2013-2018, INFO Loviisan kouluverkon kehittämissuunnitelma 2013-2018, INFO / Utvecklingsplan för skolnätet i Lovisa 2013-2018, INFO TYÖRYHMÄN KOKOONPANO /ARBETSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING Nina Pere, sivistyslautakunnan suomenkielisen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 475/2012 vp Ammattikorkeakoulujen turvaaminen aikuiskoulutuksen Eduskunnan puhemiehelle Julkisuuteen tulleen tiedon mukaan ammattikorkeakoulujen rahoitusmallia ollaan uudistamassa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2002 vp Työajan vähentäminen iän perusteella Eduskunnan puhemiehelle Puron työryhmän valmisteleman yksityisalojen työeläkkeiden eläkeuudistuksen tärkein tavoite oli tehdä työeläkejärjestelmään

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 140/2007 vp Konkurssipesään peräytettävät velat Eduskunnan puhemiehelle Takaisinsaannista konkurssipesään annetun lain (758/1991) 10 :ssä säädetään velan maksun peräytymisestä seuraavasti:

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1094/2013 vp Eläkeläisten kireä verotus Eduskunnan puhemiehelle Kun henkilö jää eläkkeelle, hänen tulotasonsa puolittuu, kun sitä verrataan henkilön työelämästä saamaan palkkaan. Eläkeläisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 614/2013 vp Kotkaniemi-museon kulttuurihistoriallisen perinnön turvaaminen Eduskunnan puhemiehelle Presidentti P.E. Svinhufvudin kotimuseon Kotkaniemen tulevaisuus on uhattuna: opetus-

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 453/2006 vp Helsinki Lohja-moottoritien liikennemäärien kasvu Eduskunnan puhemiehelle Valtatien 1, E18-moottoritien viimeisen osuuden Lohja Muurla rakentaminen on täydessä vauhdissa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 281/2011 vp Lapsettomien leskien leskeneläkkeen ikärajojen laajentaminen Eduskunnan puhemiehelle Lapsettomien leskien leskeneläkettä saavat tämänhetkisen lainsäädännön mukaan 50 65-

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 62/2003 vp Pehmytkudosreuman lääkitys Kela-korvauksen piiriin Eduskunnan puhemiehelle Pehmytkudosreuman (fibromyalgian) hoitoon käytettävät lääkkeet eivät kuulu Kelan erityiskorvattavien

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 768/2008 vp Saarijärven-Viitasaaren seutukunnan säilyminen äkillisen rakennemuutoksen alueena Eduskunnan puhemiehelle Saarijärven-Viitasaaren seutukunnalla, joka käsittää pohjoisen

Lisätiedot

Planläggningsöversikt Kaavoituskatsaus

Planläggningsöversikt Kaavoituskatsaus Tekniska avdelningen / Tekninen osasto Niko Toivonen Bernt Simons Planläggningsöversikt Kaavoituskatsaus 31.12.2014 Aktuell planläggningsöversikt 31.12.2014 Enligt 7 i markanvändnings- och bygglagen ska

Lisätiedot

Dermovat scalp 0,5 mg/ml liuos iholle Klobetasolipropionaatti

Dermovat scalp 0,5 mg/ml liuos iholle Klobetasolipropionaatti PAKKAUSSELOSTE Lue tämä seloste huolellisesti, ennen kuin aloitat lääkkeen käyttämisen - Säilytä tämä seloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. - Jos sinulla on lisäkysymyksiä, käänny lääkärisi tai apteekin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 416/2013 vp Kehitysvamma-alan ammattitutkinnon kelpoisuus sosiaali- ja terveysalalla Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvamma-alan ammattitutkintoon valmistavaa koulutusta tarjotaan useissa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 426/2007 vp Isännöitsijän pätevyyden valvonta Eduskunnan puhemiehelle Isännöitsijä on asunto-osakeyhtiön tai kiinteistöyhtiön operatiivinen johtaja, jonka tärkein tehtävä on johtaa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 664/2003 vp Laboratoriolääketieteen ammattiryhmien koulutus- ja työtilanne Eduskunnan puhemiehelle Laboratoriolääketieteen asiantuntijoita, kuten erilaisia laboratoriolääkäreitä, sairaalakemistejä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 505/2006 vp Linja-autoliikenteen polttoainevero Eduskunnan puhemiehelle Hallitus on vähentänyt joukkoliikenteen tukia, mistä on erityisesti kärsinyt harvaan asuttujen seutujen joukkoliikenne.

Lisätiedot

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman KK 629/2004 vp Astrid Thors /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 629/2004 rd Vattenskyddet och golfplaner Till riksdagens talman Många golfplaner har byggts i vårt land och flere planeras, ofta i närheten av ett vattendrag.

Lisätiedot

Thomas Åman, Metsäkeskus Lars Berggren, Skogsstyrelsen FLISIK-hanke

Thomas Åman, Metsäkeskus Lars Berggren, Skogsstyrelsen FLISIK-hanke Thomas Åman, Metsäkeskus Lars Berggren, Skogsstyrelsen FLISIK-hanke Erilaisia toimintoja Sanasto Opintomatkoja Yhteinen maastoretki (kunnostusojitus) Yleisellä tasolla Seuraava vaihe työharjoittelu (käytännön

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1376/2010 vp Byetta-lääkkeen korvattavuus tyypin 2 diabetesta sairastaville Eduskunnan puhemiehelle Byettä on pistettävä inkretiini, joka on ollut helmikuun alusta rajoitetusti peruskorvattava

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1256/2001 vp Palkansaajan järjestäytymättömyys ammattiliittoihin Eduskunnan puhemiehelle Perustuslaki turvaa oikeuden olla järjestäytymättä ammattiliittoon. Käytännössä valinnanvapautta

Lisätiedot

AVUSTUSHAKEMUS MUINAISJÄÄNNÖSALUEIDEN HOITOON ANSÖKAN OM FORNLÄMNINGSOMRÅDETS VÅRDBIDRAG

AVUSTUSHAKEMUS MUINAISJÄÄNNÖSALUEIDEN HOITOON ANSÖKAN OM FORNLÄMNINGSOMRÅDETS VÅRDBIDRAG MUSEOVIRASTO PL 913 00101 HELSINKI p. 0295 33 6999 www.nba.fi MUSEIVERKET PB 913 00101 HELSINGFORS tel. 0295 33 6999 AVUSTUSHAKEMUS MUINAISJÄÄNNÖSALUEIDEN HOITOON ANSÖKAN OM FORNLÄMNINGSOMRÅDETS VÅRDBIDRAG

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 610/2002 vp Hirvieläinvahinkojen vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Viime vuosina hirvieläinkannat ovat maassamme voimakkaasti kasvaneet. Yhteiskunnalle ja yksityisille ihmisille

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot