Slutrapport 16.12.2014



Samankaltaiset tiedostot
Kuntatalouden trendi. Oulun selvitysalue Heikki Miettinen

Kuntatalouden trendi. Oulun selvitysalue Heikki Miettinen

Kuntatalouden trendit ja painelaskelmat. Raahen selvitysalue Heikki Miettinen

Kuntatalouden ennakointi 2014 tilinpäätöstietojen pohjalta

Asukkaiden palvelutarpeiden muutos ja kuntatalous. Jyväskylän selvitysalue Heikki Miettinen

Painelaskelmat. Porin kaupunkiseudun kuntarakenneselvitys Page 1

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Heinävesi Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Joroinen Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Varkaus Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ja kuntatalouden ennakointi. Kuhmoinen Heikki Miettinen

Asukkaiden palvelutarpeiden ja kuntatalouden ennakointi. Jämsä Heikki Miettinen

Asukkaiden palvelutarpeiden ja kuntatalouden ennakointi. Jämsä-Kuhmoinen selvitysalue Heikki Miettinen

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Keski-Savon selvitysalue Heikki Miettinen

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Leppävirta Tuomas Jalava

Miehikkälän taloustarkastelu Kotka Haminan seudun kuntarakenneselvitys Ohjausryhmän kokous Riitta Ekuri

Pyhtään taloustarkastelu Kotka Haminan seudun kuntarakenneselvitys Ohjausryhmän kokous Riitta Ekuri

Kuva: Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet

Asukkaiden palvelutarpeiden, rekrytointitarpeiden ja talouden ennakointi (ART) Savonlinnan kaupunki Heikki Miettinen

TALOUSLUKUJEN VERTAILUA

KUNTA 2030 Kunnan palvelutarpeiden sekä talouden ennakointi. Sulkava Heikki Miettinen ja Sari Pertola

Kuntien talouden ennakoimisen vaikeudet

KUNTA 2030 Kunnan palvelutarpeiden sekä talouden ennakointi. Rovaniemen kaupunki. Heikki Miettinen

Virolahden taloustarkastelu Kotka Haminan seudun kuntarakenneselvitys Ohjausryhmän kokous Riitta Ekuri

Jyväskylän kaupunkiseudun erityinen kuntajakoselvitys Talous ja henkilöstö

Kuntajakoselvitysalueita koskevien talous- ja ennakointiaineistojen tuottaminen

Rahoituskulut ja tuotot Vuosikate

Kuntatalouden tunnuslukuja selvitysalueelta

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Pyhäjoki Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Siikajoki Tuomas Jalava

Palvelutarpeiden ja kuntalouden ennakointi Sulkava

Haminan taloustarkastelu Kotka Haminan seudun kuntarakenneselvitys Ohjausryhmän kokous , seutufoorumi

Tilastokatsaus Etelä-Karjalan kuntarakenneselvitysalueelta IMATRA PARIKKALA RAUTJÄRVI RUOKOLAHTI LAPPEENRANTA LEMI LUUMÄKI SAVITAIPALE TAIPALSAARI

Selvitysalue kuntatalouden tunnuslukuja Anni Antila

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Raahe Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi. Raahen seudun selvitysalue Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Ii Tuomas Jalava

Loppuraportti

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Lumijoki Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Muhos Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Kempele Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Liminka Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Tyrnävä Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Oulu Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Hailuoto Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Oulun selvitysalue Tuomas Jalava

Hallinto Henkilöstö Talous Tukipalvelut

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken?

Lohjan lukioverkko Page 1

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Jyväskylän selvitysalue yhdessä Heikki Miettinen

Kuntarakenneselvittäjän havaintoja Multian Väätäiskylältä ensin aamulla. Yhdistymisselvitys 2015; A.Luomala FMP OY

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Liperi Olli Hokkanen

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Outokumpu Olli Hokkanen

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Kontiolahti Olli Hokkanen

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken?

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Polvijärvi Olli Hokkanen

Språkbarometern Kielibarometri 2012

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Joutsa Tuomas Jalava

Kaupunginjohtajan esitys Stadsdirektörens förslag TALOUSARVIO 2017 JA TALOUSSUUNNITELMA BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Talousarvio & taloussuunnitelma 2016 Terveydenhuolto. Paraisten kaupunki TERVEYDENHUOLTO

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Laukaa Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Jyväskylä Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Petäjävesi Tuomas Jalava

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Luhanka Tuomas Jalava

Asukkaat ja palvelutarpeiden ennakointi. Hattula, Hämeenlinna ja Janakkala yhdessä Heikki Miettinen

Yhteisen kirkkovaltuuston kokous 2/2015 Gemensamma kyrkofullmäktiges sammanträde 2/2015

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Uurainen Tuomas Jalava

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012

Kotkan kaupungin taloustarkastelu Kotka Haminan seudun kuntarakenneselvitys Ohjausryhmän kokous Riitta Ekuri FCG

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Toivakka Tuomas Jalava

FORSSAN PALVELUVERKKOSELVITYS - vaihtoehtoluonnokset

Eduskunnan puhemiehelle

Kaupunginjohtajan esitys Stadsdirektörens förslag Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Asukkaat ja palvelutarpeiden ennakointi. Hämeenlinna Heikki Miettinen

Kirsi Mukkala KESKI-SUOMEN KUNTIEN ALUSTAVAT TILINPÄÄTÖSTIEDOT 2016

Eduskunnan puhemiehelle

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012

Kirkkonummen kunnan kuntalaiskysely / Kyrkslätts kommuns kommuninvånarenkät

Palvelualuekohtaiset alustavat kehykset

Asukkaat ja palvelutarpeiden ennakointi. Hattula Heikki Miettinen

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi A(RT) Joensuu Heikki Miettinen

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 4 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Stadskansliet / Kaupunginkanslia, Nykarleby

Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi. Nokian kaupunki Heikki Miettinen

Asukkaat ja palvelutarpeiden ennakointi. Janakkala Heikki Miettinen

Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby

Hattula - Hämeenlinna Janakkala

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Itä-Uusimaa. - kuntajakoselvitysalue. Lehdistötilaisuus Sipoo. ä ä. ä ö

Pendelöinti ja työpaikkaomavaraisuus Vaasan seudulla

Kaupunginjohtajan esitys Stadsdirektörens förslag TALOUSARVIO 2018 JA TALOUSSUUNNITELMA BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN

Kirkkonummen kunnan yrittäjäkysely / Kyrkslätts kommuns företagarenkät

Kuntien taloudellisen aseman muutoksia Sote uudistuksessa

Rahan yksikkö: tuhatta euroa TP 2016 TA 2017 Kehys Tuloslaskelma TP 2016 TA 2017 Kehys

Eduskunnan puhemiehelle

Loviisan kouluverkon kehittämissuunnitelma , INFO / Utvecklingsplan för skolnätet i Lovisa , INFO

Tutkinnon suorittaneet, osuus 15 v täyttäneistä - Personer med examen, andel av 15 år fyllda, LOHJA - LOJO

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: heinäkuu 2012 Sysselsättningsöversikt: juli 2012

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

AJASSA LIIKKUU RÖRELSER I TIDEN

Transkriptio:

Särskild kommunindelningsutredning - Ekonomiarbetsgruppen Storkyro, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Korsholm, Närpes, Vasa och Vörå Slutrapport 16.12.2014

Arbetsgruppen Rabbe Eklund (ordf/pj) Korsholm/Mustasaari Jan Finne Vasa/Vaasa Kent-Ole Qvisén Närpes/Närpiö Caroline Westerdahl Korsnäs Jyrki Jussila Kaskö/Kaskinen Rikard Haldin Kristinestad/Kristiinankaupunki Jaana Järvi-Laturi Storkyro/Isokyrö Pamela Buss Malax/Maalahti Markku Niskala Vörå/Vöyri Jukka Girén Laihela/Laihia Personalrepresentant/Henkilöstöedustaja: Heikki Mustonen, JHL Sekreterare/Sihteeri: Henrik Sandback, Korsholm/Mustasaari Arbetsgruppen har haft 7 möten under perioden maj- december 2014

Rapportens uppbyggnad FCG har för varje kommun och tre olika alternativ för sammanslagningar sammanställt Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi där 13 st painelaskelma, kunvainveoprosenttijoustaisi uppgjorts fram till 2029. Arbetsgruppen har tagit del av flera varianter för painelaskelmat och som slutlig version har alternativet med ½ procents realtillväxt av statsandelarna fr.o.m. 2018 använts, denna version används för beräkningarna i denna rapport. Ett språktillägg (2,1 M ) för Närpes stad har även beaktas fr.o.m. 2015. FCG:s beräkningar med både 1 procents tillväxt och ½ procents tillväxt av statsandelarna som bilaga X. Observera de bakgrundsfaktorer för beräkningarna som använts av FCG, dessa är de fyra första sidorna i bilagan! En ekonomisk analys av utredningsområdet har även sammanställts av FCG där de enskilda kommunernas ekonomi granskas t.o.m. bokslutet 2013. Denna analys Kuntatalouden tunnusluvut Vaasan selvitysalue finns som bilaga Y. Arbetsgruppen har även sammanställt eget material, där skuldbördans och det ackumulerade överskottets utveckling har sammanställts kommunvis och för de tre sammanslagningsalternativen. Detta redovisas i bilaga Z. Arbetsgruppen har konstaterat att resurser inte finns för att granska utredningsområdets kommunkoncerner eller detaljgranska kommunernas balansräkningar.

Kommunkombinationer Tre alternativa kommunkombinationer har använts i beräkningarna, dessa är: Alla tio utredningskommuner = Alla 10 De tre städerna i söder Kaskö Kristinestad Närpes = 3 städer De övriga sju kommunerna norr om 3 städer = 7 kommuner

Allmänna iakttagelser Inkomstskattesatsen Alla kommuner i utredningen har en tradition av hög uttaxering. I tabellen på nästa sida framgår inkomstskattesatserna under åren 2001 2014 för de tio utredningskommunerna. Av 140 observationer är 118 st (84,3 %) högre än landets medeltal + 0,5 procentenheter vilket är ett delkriterium för en kriskommun. Alla 10 är även högre än landets medeltal + 0,5 procentenheter fram t.o.m. 2011, och hela tiden högre än landets medeltal.

Tuloveroprosentit Kriisikuntakriteeri: Tuloveroprosentti on vähintään 0,5 prosenttiyksikköä korkeampi kuin keskimäärin muissa kunnissa Huom! Vaasan veroprosentti 2001 2012 on tässä Vaasan ja Vähäkyrön veroprosenttien väestömäärillä painooettu keskiarvo. Vöyrin veroprosentti 2001 2010 on laskettu vastaavasti Vöyrin, Maksamaan ja Oravaisten veroprosentteja painottamalla. Kriteeri on ylittynyt useimmissa selvitysalueen kunnissa 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Vaasan selvitysalue 18,52 18,74 18,97 18,98 19,03 19,17 19,19 19,45 19,56 19,63 19,68 19,72 19,86 20,20 Isokyrö 19,00 19,00 19,00 19,00 19,50 19,75 19,75 19,75 19,75 20,25 20,25 20,50 20,50 21,00 Kaskinen 18,50 18,50 18,00 17,75 17,75 17,75 17,75 17,75 18,75 20,00 20,00 20,00 21,00 21,00 Korsnäs 19,25 19,25 19,25 19,25 19,50 19,50 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 20,00 21,00 Kristiinankaupunki 19,00 19,00 19,50 19,50 19,50 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,50 21,00 Laihia 18,00 18,50 18,50 18,50 18,50 19,00 19,00 19,50 19,50 19,50 19,50 19,75 20,00 20,75 Maalahti 19,75 19,75 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 20,25 20,25 21,00 Mustasaari 19,00 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 20,75 Närpiö 19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 19,50 19,50 19,50 19,50 20,00 20,00 20,00 20,50 20,50 Vaasa 18,07 18,54 19,00 19,00 19,05 19,05 19,09 19,55 19,61 19,61 19,61 19,61 19,50 19,50 Vöyri 19,08 19,00 19,08 19,24 19,24 19,48 19,48 19,48 19,48 19,48 19,00 19,00 19,00 20,00 Koko maa 17,67 17,78 18,04 18,12 18,29 18,39 18,45 18,54 18,59 18,97 19,16 19,26 19,39 19,75 Koko maa +0,5 18,17 18,28 18,54 18,62 18,79 18,89 18,95 19,04 19,09 19,47 19,66 19,76 19,89 20,25 =kriteeri ylittyy Lähde: Kuntaliitto Vuoden 2014 kuntajako Vuosina 2001 2013 perustettujen uusien kuntien osalta tuloveroprosentti on laskettu liitoskuntien keskiarvolla. Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla Koko maan keskiarvo on laskettu painottamalla kunnallisveroa vastaavilla verotettavilla tuloilla 2013 tiedot ennakkotietoja

Allmänna iakttagelser Skuldsättning/Överskott Skuldsättningen ökar framför allt under de två senaste åren 2012 och 2013 och fortätter att öka 2014. Utredningsområdets skuldbörda per invånare utgjorde 108 % av landets medeltal i bokslutet 2013. Kaskö, Korsholm, Kristinestad och Vasa har 2013 en skuldsättning (euro/invånare) som överstiger landets medeltal som är 2 261 euro/invånare. De två andra relationstalen som beskriver skuldsättningen, soliditeten och den relativa skuldsättningen, försämras även då skuldbördan ökar. Det ackumulerade överskottet minskar de två senaste åren för att i bokslutet 2013 utgöra endast 31,3 % av landets medeltal per invånare. Detta framgår tydligt ur figuren på nästa sida som omfattar tidsperioden 1997 2016, där 2013 är det sista bokslutsåret. I bokslutet 2013 har Kristinestad och Laihela ett ackumulerat underskott i sina balansräkningar. I bilaga Z finns figurer för alla utredningskommuner och de tre kommunkombinationerna. Källa är de enskilda kommunernas bokslut, budgeter och ekonomiplaner.

Kriskommunkriterierna På de tre följande sidorna finns sammanställningar för de tre åren 2011 2013 över när statsrådets gränsvärden för en kriskommun överskrids. Gemensamt för de tre åren är att inkomstskattesatsen i en majoritet av kommunerna alla år överskrider gränsvärdet för en kriskommun. Den ökade skuldsättningen syns genom att i bokslutet 2013 överskrider fyra kommuner gränsvärdet då man ser till soliditeten. Kristinestad överskrider under dessa tre år gränsvärdena 12 gånger av totalt 18 möjliga observationer. Det mest anmärkningsvärda är Laihela som åren 2011 och 2012 inte överskrider ett enda av gränsvärdena för att i bokslutet 2013 på en gång överskrida 4 av dem, endast skuldsättningen per invånare och den relativa skuldsättningen underskrider gränsvärdena. Detta är ett exempel på hur snabbt den ekonomiska utvecklingen i en kommun kan utvecklas negativt utan att tidigare års bokslut ger några tydliga varningssignaler.

Kriisikuntakriteerien täyttyminen vuonna 2011 Huom! Vaasan veroprosentti on tässä Vaasan ja Vähäkyrön veroprosenttien väestömäärillä painotettu keskiarvo. Raja arvo Vaasan selvitysalue Isokyrö Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Laihia Maalahti Mustasaari Närpiö Vaasa Vöyri Vuosikate, /as < 0 291 243 817 551 32 2 265 217 305 406 207 Tulovero % > 19,66 19,68 20,25 20,00 19,75 20,00 19,50 19,75 19,75 20,00 19,61 19,00 Lainamäärä, /as > 3128 1538 1187 2185 384 2241 916 1727 1708 1255 1931 570 Kertynyt alijäämä, /as (ylijäämä) < 0 623 883 7459 1988 213 437 652 536 360 490 763 Omavaraisuusaste, % < 50 % 62,2 % 61,6 % 76,9 % 73,4 % 40,7 % 66,2 % 54,1 % 52,3 % 66,7 % 62,7 % 63,0 % Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 % 38,0 % 33,3 % 53,9 % 17,0 % 54,2 % 27,4 % 41,2 % 46,1 % 32,2 % 40,4 % 22,5 % Yhteenlasketut arvot ovat tarkistamattomia. Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla Lähde: Tilastokeskus

Kriisikuntakriteerien täyttyminen vuonna 2012 Huom! Vaasan veroprosentti on tässä Vaasan ja Vähäkyrön veroprosenttien väestömäärillä painotettu keskiarvo. Raja arvo Vaasan selvitysalue Isokyrö Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Laihia Maalahti Mustasaari Närpiö Vaasa Vöyri Vuosikate, /as < 0 171 216 37 182 70 78 116 121 149 321 114 Tulovero % > 19,76 19,72 20,50 20,00 19,75 20,00 19,75 20,25 19,75 20,00 19,61 19,00 Lainamäärä, /as > 3393 1890 1524 2220 629 2769 1126 1809 2242 1706 2365 590 Kertynyt alijäämä, /as (ylijäämä) < 0 504 997 7048 2009 103 323 532 347 276 458 696 Omavaraisuusaste, % < 50 % 58,2 % 58,5 % 76,1 % 70,6 % 35,4 % 61,3 % 52,0 % 45,7 % 61,6 % 59,0 % 59,2 % Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 % 42,5 % 38,3 % 44,8 % 21,1 % 57,1 % 30,8 % 41,0 % 53,7 % 39,0 % 45,6 % 23,7 % Yhteenlasketut arvot ovat tarkistamattomia Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla Lähde: Tilastokeskus

Kriisikuntakriteerien täyttyminen vuonna 2013* Raja arvo Vaasan selvitysalue Isokyrö Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Laihia Maalahti Mustasaari Närpiö Vaasa Vöyri Vuosikate, /as < 0 218 196 828 284 46 114 27 219 257 284 97 Tulovero % > 19,89 19,86 20,50 21,00 20,00 20,50 20,00 20,25 19,75 20,50 19,50 19,00 Lainamäärä, /as > 3830** 2442 1530 2273 490 3353 1865 2259 2872 1839 2657 919 Kertynyt alijäämä, /as (ylijäämä) < 0 402 918 7394 2091 328 30 288 226 285 349 590 Omavaraisuusaste, % < 50 % 53,6 % 56,3 % 77,0 % 71,0 % 31,9 % 49,9 % 46,2 % 40,2 % 59,7 % 56,3 % 56,1 % Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 % 47,0 % 39,6 % 38,9 % 18,5 % 64,2 % 42,1 % 46,8 % 61,4 % 40,2 % 50,1 % 28,4 % Yhteenlasketut arvot ovat tarkistamattomia Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla *Ennakkotiedot 10.6.2014 **Alustava. Lähde: Tilastokeskus

Skattetrycksberäkningar (painelaskelmat) finns i sin helhet i bilaga X Beräkningarna är schematiska och resultaten i dem kan bli överdrivna, t.ex. så att för en kommun som i dag har höga kostnader för sin service så ökas dessa kostnader med ränta på ränta fram till 2029 så att de blir mycket dyra. I det motsatta fallet kan en kommun som i dag har låga kostnader få en för låg kostnadsnivå då den mekaniskt räknas framåt. Antagandet i beräkningarna är hela tiden att ingenting görs för att sänka kostnaderna. Den enda balansering som sker är en beräknad höjning av inkomstskatetsatsen. Om ingenting görs för att sänka kostnaderna och skatterna hålls på 2014 års nivå är det sammanräknade ackumulerade underskottet i de tio utredningskommunerna större än 1,1 miljarder euro vid utgången av 2029. Räknat per invånare är detta underskott 7 858 euro. Dessa beräkningar är gjorda så att befolkningsutvecklingen inklusive den demografiska strukturen beaktas i kommunerna. Ränteutvecklingen och ökningen av avskrivningarna är försiktigt räknad. Räntenivån kommer att stiga fram till år 2029 och redan år 2013 är kommunernas sammanräknade skuldbörda 0,32 miljarder euro och den beräknas öka till 0,45 miljarder euro till utgången av 2016. En procent högre räntenivå ökar räntekostnaderna med 4,5 miljoner euro per år fr.o.m år 2017. I bokslutet 2013 är det sammanräknade ackumulerade överskottet i utredningskommunerna 0,05 miljarder euro eller 389 euro per invånare då medeltalet per invånare i hela landet var 1 290 euro. Beräkningarna baserar sig på ett servicebehovsindex (palvelutarpeiden kehitys) som räknats fram på basen av den demografiska utvecklingen för de sju servicegrupperna dagvård, grundskola, andra stadiet, åldringsvård, primärhälsovård, specialsjukvård och övrig verksamhet. Indexet är 100 för år 2013. I tabellen på nästa sida är servicebehovet sammanställt för kommunerna, utvecklingen åren 2013 2029 är granskad samt utvecklingen 2025 2029. Skattetrycksberäkningarna är gjorda av FCG och redovisas kommunvis och för de tre kommunkombinationerna för de fyra granskningsåren 2017, 2021, 2025 och 2029.

Servicebehovsindex År 2013 = 100 Index angivet för 2029 Servicebehov över medelindexet alla granskningsår fram till 2029 Servicebehov över medelindexet åtminstone granskningsåren 2025 och 2029 Primär Primär Medelindex Grundskola Andra Åldringshälso Special Grund Andra Åldringshälso Special Dagvård stadiet vård vård sjukvård Annat Dagvård skola stadiet vård vård sjukvård Annat 2029 Alla 10 119 123 119 131 123 118 7 kommuner 120 125 120 134 125 119 3 kommuner 111 111 111 121 111 107 Storkyro 111 119 111 107 Korsnäs 141 141 119 Laihela 127 131 142 127 124 Malax 130 130 122 118 Korsholm 161 139 161 139 131 Vasa 124 132 124 118 Vörå 145 139 145 139 118 Kaskö 224 144 224 144 133 Kristinestad 124 107 124 107 101 Närpes 122 122 109 Antal kommuner 0 4 1 3 0 6 0 0 4 2 6 0 7 0

Servicebehovsindexet vad är det Indexet är beräknat skilt för varje kommun. Utgångsvärdet är 100 år 2013 för varje kommun. Nivån på servicen år 2013 varierar mellan kommunerna. På basen av den demografiska utvecklingen i kommunerna har servicebehovet i de 7 olika servicegrupperna samt ett medelindex där grupperna vägts samman räknats fram för fyra granskningsår 2017, 2021, 2025 och 2029. I tabellens vänstra del har de servicegrupper där servicebehovet per kommun alla fyra granskningsår varit över kommunens medelindex för granskningsåret noterats. Noteringen är indexvärdet i respektive kommun år 2029. De fyra servicegrupperna specialsjukvård (6 noteringar), grundskola (4 noteringar), åldringsvård (3 noteringar) och andra stadiet (1 notering) kommer fram i jämförelsen. Specialsjukvården och grundskolan sticker även fram i alla tre kommunkombinationer. I tabellens högra del har motsvarande jämförelse gjorts för de två granskningsåren 2025 och 2029. Samma fyra servicegrupper kommer fram dock så att åldringsvården fördubblar sina noteringar till 6 noteringar och åldringsvården kommer även fram för alla kommunkombinationer. De nya noteringarna är skuggade.

Servicebehovet Då man granskar servicebehovet i detalj per kommun ser man att servicebehovet fram till 2029 ökar i alla kommuner och inom alla servicegrupper med några undantag. I bilaga X finns de detaljerade uppgifterna. För dagvårdens del minskar behovet (indexet under 100) i Malax, Vörå, Kaskö och Kristinestad. För andra stadiets del minskar servicebehovet i Kaskö och Kristinestad samt i kombinationen 3 städer. Servicebehovet inom primärhälsovården och gruppen annat minskar även i Kristinestad samt i kombinationen 3 städer medan servicebehovet av grundskola minskar i Kaskö. Om dagvården undantas är det endast Kaskö och Kristinestad som uppvisar minskade servicebehov samt 3 städer där Närpes som är den tredje staden har ett växande servicebehov inom alla servicegrupper. Servicebehovet ökar mest inom åldringsvården, och tyngdpunkten av ökningen är under slutet av perioden. Antalet kommuner fördubblas då man granskar utvecklingen 2025 och 2029 jämfört med hela perioden. Behovet av specialsjukvård är mera konstant och ökningen är inte lika dramatisk som för åldringsvården. Grundskolan är den tredje iögonenfallande sektorn som uppvisar ett servicebehov som är större än medeltalet i respektive kommun/kommunkombination.

Med servicebehovet som grund har en resultaträkning per kommun/kommunkombination räknats fram t.o.m. 2029, de s.k. skattetrycksberäkningarna. Det ackumulerade underskottet år 2029 är beräknat från dessa resultaträkningar. Beräkningarna i detalj finns i bilaga X. Ackumulerat underskott 2029 Minskningsbehov av verksamhetsbidraget år 2017 för att år 2029 uppnå "nollresultat" Kommun 1 000 per invånare år 2029 1 000 per invånare år 2013 Årlig % av "produktivitetsökning" verksamhetsbidraget i % fr.o.m. 2013 2017 Alla 10 1 124 274 7 858 86 483 663 12,2 1,9 7 kommun 995 574 7 907 76 583 679 12,5 1,9 3 kommun 130 309 7 596 10 024 567 10,1 1,5 Storkyro 13 663 2 828 1 051 217 4,1 0,6 Korsnäs 5 854 2 321 450 203 3,6 0,5 Laihela 63 758 7 076 4 904 613 11,7 1,8 Malax 50 708 8 348 3 901 699 11,5 1,8 Korsholm 91 974 4 008 7 075 369 7,5 1,1 Vasa 795 806 10 853 61 216 923 16,7 2,7 Vörå 79 736 11 065 6 134 917 16,3 2,6 Kaskö 20 696 15 173 1 592 1 179 23,1 3,8 Kristinesta 79 745 12 887 6 134 876 15,4 2,4 Närpes 26 014 2 709 2 001 214 3,9 0,6

Beräkningarna på föregående sida är mycket schematiska, som det redan påtalats på sidan 17, då man i beräkningarna redan år 2017 börjar kompensera för de ökningar av servicebehovet som uppstår senare. Beräkningarna skall främst ses som exempel över de utmaningar som vi står inför fram till år 2029. I den vänstra delen av tabellen syns det totala ackumulerade underskottet som det beräknas vara år 2029. Underskottet är även räknat som euro/invånare enligt det invånarantal som beräknas per kommun år 2029. I den högra delen av tabellen är minskningsbehovet av verksamhetsbidraget räknat för de 13 åren 2017 2029 så att det ackumulerade underskottet 2029 dividerats med 13. Detta är även räknat som euro/invånare enligt invånarantalet 2013. Om verksamhetsbidraget för Alla 10 är 86,5 miljoner euro (663 euro/invånare) lägre år 2017 än det beräknas vara utan åtgärder och tillväxten efter det är enligt servicebehovet för hela utredningsområdet skall det ackumulerade underskottet vara 0 euro år 2029. I kolumnen nästlängst till höger anges minskningsbehovet i % av verksamhetsbidraget 2013, det varierar från 3,6 % till 23,1 %. För Alla 10 är minskningsprocenten 12,2 %. I kolumnen längst till höger har en produktivitetsökning per år beräknats. Om Alla 10 fr.o.m. år 2017 årligen sänker sitt verksamhetsbidrag med 1,9 % blir det ackumulerade underskottet 0 euro år 2029. Varje år antas det i grunden finnas en tillväxt enligt servicebehovet. Behovet av produktivitetsökning varierar mellan 0,5 3,8 % per år i de enskilda kommunerna.

Inkomstskattesatserna 2015 (verklig), 2021 och 2029 enligt skattetrycksberäkningarna. De detaljerade beräkningarna finns i bilaga X. I tabellerna på de följande 3 sidorna presenteras beräkningar för inkomstskattesatserna i kommunerna åren 2021 och 2029 om inga andra åtgärder vidtas än att inkomstskattesatsen höjs så att det ackumulerade underskottet skall bli 0 euro för respektive år. Jämförelse görs med de verkliga inkomstskattesatserna för år 2015. Höjningen 2021 räknas mot 2015 och höjningen 2029 mot 2021. I kolumnen längst till höger räknas höjningen från 2015 till 2029. Den varierar från 2,90 procentenheter till 16,20 procentenheter. I hela utredningsområdet skulle skatten öka med 5,20 procentenheter till 25,50 % år 2029. Observera att detta endast innebär att resultatet respektive år blir 0 euro! För att ett ackumulerat underskott skall undvikas krävs det att inkomstskattesatserna årligen är på de nivåer som framgår ur bilaga X.

SKATTERNA 2015 SORTERAT ENLIGT INKOMSTSKATTESATSEN 2015 Skatt 2015 Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesatskattesats Inkomst Höjning Inkomst Höjning sammanlagt Kommun från 2015 skattesats från 2021 2015 2029 Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20

SKATTERNA 2021 SORTERAT ENLIGT DEN BERÄKNADE INKOMSTSKATTESATSEN 2021 Skatt 2015 Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesatskattesats Inkomst Höjning Inkomst Höjning sammanlagt Kommun från 2015 skattesats från 2021 2015 2029 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20

SKATTERNA 2029 SORTERAT ENLIGT DEN BERÄKNADE INKOMSTSKATTESATSEN 2029 Skatt 2015 Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesatskattesats Inkomst Höjning Inkomst Höjning sammanlagt Kommun från 2015 skattesats från 2021 2015 2029 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20

Analys för att eliminera det ackumulerade underskottet Då man för 2029 jämför skatteutvecklingen för de tre kommungrupperna med kravet på minskning av verksamhetsbidraget ser man att de höga minskningsprocenterna för Alla 10 (12,2 %)och 7 kommuner (12,5 %) uppvägs av en mindre höjning av inkomstskattesatsen (+ 5,20 respektive + 4,94). För 3 städer kräver den lägre minskningsprocenten (10,1 %) en högre inkomstskattesats (+ 7,34) för att samma effekt skall uppnås. Detta visar på ett väsentligt större beroende av statsandelar i 3 städer. Vasa, Korsholm och Kaskö har en lägre statsandelsprocent än de övriga kommunerna. Detta innebär att de övriga kommunerna är känsliga för ändringar i statsandelssystemet.

SOHÄ reformen, ytterst preliminära beräkningar gjorda i v. 49/2014 Kommun invånarantal 31.12.2013 Stasandelar 2015 2014 SOHÄdifferens SOHÄ + statsandelar euro per invånare ger på 13 år Alla 10 130 510 8 830 517 11 764 000 2 933 483 22 38 135 279 7 kommune 112 824 6 966 344 14 754 000 7 787 656 69 101 239 528 3 städer 17 686 1 864 173 2 990 000 4 854 173 274 63 104 249 Storkyro 4 854 68 823 939 000 1 007 823 208 13 101 699 Korsnäs 2 218 436 053 385 000 821 053 370 10 673 689 Laihela 8 007 914 861 299 000 615 861 77 8 006 193 Malax 5 580 695 683 1 259 000 563 317 101 7 323 121 Korsholm 19 153 1 348 708 2 382 000 3 730 708 195 48 499 204 Vasa 66 321 2 458 514 17 139 000 14 680 486 221 190 846 318 Vörå 6 691 1 043 702 237 000 1 280 702 191 16 649 126 Kaskö 1 350 140 690 168 000 27 310 20 355 030 Kristinestad 7 001 353 823 2 269 000 2 622 823 375 34 096 699 Närpes 9 335 1 369 660 889 000 2 258 660 242 29 362 580

SOHÄ reformen, ytterst preliminära beräkningar gjorda i v. 49/2014, SORTERAT Kommun invånarantal 31.12.2013 Stasandelar 2015 2014 SOHÄdifferens SOHÄ + statsandelar euro per invånare ger på 13 år Alla 10 130 510 8 830 517 11 764 000 2 933 483 22 38 135 279 7 kommun 112 824 6 966 344 14 754 000 7 787 656 69 101 239 528 3 städer 17 686 1 864 173 2 990 000 4 854 173 274 63 104 249 SORTERAT ENLIGT EURO PER INVÅNARE Kristinesta 7 001 353 823 2 269 000 2 622 823 375 34 096 699 Korsnäs 2 218 436 053 385 000 821 053 370 10 673 689 Närpes 9 335 1 369 660 889 000 2 258 660 242 29 362 580 Storkyro 4 854 68 823 939 000 1 007 823 208 13 101 699 Korsholm 19 153 1 348 708 2 382 000 3 730 708 195 48 499 204 Vörå 6 691 1 043 702 237 000 1 280 702 191 16 649 126 Laihela 8 007 914 861 299 000 615 861 77 8 006 193 Kaskö 1 350 140 690 168 000 27 310 20 355 030 Malax 5 580 695 683 1 259 000 563 317 101 7 323 121 Vasa 66 321 2 458 514 17 139 000 14 680 486 221 190 846 318

SOHÄ reformen, KOMMENTAR De ytterst preliminära beräkningar som gjorts där SOHÄ reformens inverkan och statsandelsrefomens inverkan på 2014 års kostnads /intäktsnivå visar att endast Vasa, Malax och Kaskö blir nettovinnare. Resultatet skall ses som indikativt, riktningen visas men nivåerna kan ändra mycket ännu! Alternativen Alla 10 och 7 kommuner är även vinnare. Effekten av statsandelsreformen för de tre olika kommunkombinationerna är okända. I beräkningarna har summan för de enskilda kommunernas statsandelar räknats som kombinationens statsandel. Andra beräkningar än dessa finns inte för närvarande att tillgå. OBSERVERA att inga språktillägg finns med i dessa jämförelser. Då Närpes blir tvåspråkigt beräknas stadens statsandel öka med ca 2,1 miljoner euro per år. Samma gäller Korsnäs, då kommunen blir tvåspråkig beräknas kommunens statsandel öka med ca 0,5 miljoner euro per år.

Slutsatser I Arbetsgruppen anser att SOHÄ reformen och kommunreformen inte kan ske samtidigt. Reformerna måste skiljas åt och genomföras på olika tidpunkter. SOHÄ reformen bör genomföras före kommunreformen. Arbetsgruppen har tagit del av de ytterst preliminära beräkningar som finns om SOHÄ reformens inverkan kombinerat med förändringarna i statsandelarna. Beräkningarna är på 2014 års nivå och de ger vid handen att ekonomiskt gagnas helheten av en gemensam kommun inom utredningsområdet. Alternativet 3 städer går inte att motivera som ett ekonomiskt alternativ. Beräkningarna för SOHÄ reformens inverkan understöder FCG:s beräkningar som visar att alternativet 3 städer inte är ekonomiskt eller demografiskt försvarbart. På lång sikt skulle 3 städer inte vara ett bärkraftigt alternativ. Alternativet 7 kommuner är ekonomiskt något starkare än Alla 10. Med tanke på den byråkrati som otvetydigt uppstår då en större helhet skapas är det motiverat att en kommunfusion sker i mindre format med möjlighet till utvidgning.

Slutsatser II Vasa stad har under många år kunnat upprätthålla en hög servicenivå på de kommunala tjänsterna tack vare den höga nivån på skatteintäkterna. Stadens service produceras följaktligen enligt jämförelser med i genomsnitt högre kostnader. Stadens driftsekonomi är i nuläget svag, eftersom lågkonjunkturen har bromsat skatteutvecklingen och statens inbesparningsåtgärder har minskat på statsandelarna. Gjorda beslut och genomförda åtgärder har dock redan börjat minskat på kostnaderna i Vasa. Vasa stad är i en nyckelposition vid bildandet av nya kommunstrukturer i utvecklingsområdet och det är av största vikt att stadens ekonomi fås i balans. Också i fortsättningen bör servicens nivå och servicens omfattning bedömas. Ur regionens synvinkel är det av särskilt stor betydelse att specialsjukvårdens kostnader och därigenom servicenivån på specialsjukvården kritiskt granskas. Specialsjukvården är ofta den enskilt största kostnadsposten i kommunerna och Vasaregionen är inget undantag. Arbetsgruppen har tagit del av personalarbetsgruppens och den tekniska arbetsgruppens rapporter. De beräkningar om löneharmoniseringar vid eventuella kommunfusioner som gjorts utgör en god grund då man skall bedöma hur löneharmoniseringarna påverkar totalekonomin. Den tekniska arbetsgruppens beräkningar om investeringsnivåerna uppskattar även priset för aviserade investeringar som ej kostnadsberäknats. Om inga minskningar görs i investeringsprogrammen är beräkningarna en god bedömning av investeringsnivån i utredningsområdet.

Närpiön valtionosuudessa on huomioitu kaksikielisyydestä tuleva 2,1 M vuonna 2015 Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi Bilaga X, 76 sidor Kaikki 10 kuntaa = Vaasan selvitysalue 7 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs 3 Kuntaa = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö 30.10.2014 Heikki Miettinen

Miten kuntalaisten palvelutarpeet muuttuvat? Väestökehityksen vaikutukset voidaan karkeasti laskea: pohjana ikäluokittaiset palvelujen käyttötiedot ja väestöennuste Laskenta ei huomioi esim.: säädösten muutokset asukkaiden vaatimustason muutokset palvelujen järjestämistavan muutokset uudet palveluinnovaatiot, esim. uudet hoitomenetelmät tuottavuuden muutokset yksityisen palvelutarjonta

Ennakoinnin rajoitukset Vakaat trendit: väestön ikääntyminen kuntien henkilöstön eläköityminen Useissa asioissa kehitys on epävarmaa: yleinen talouskehitys alueen yritysten menestyminen valtionosuuksien kehitys veroratkaisut kuntien tehtävät

Lähtötiedot Kuntatalouden trendiennusteen lähtötiedot ja oletukset 2013 tilinpäätöstiedot (Tilastokeskus) Hoitoilmoitustiedot (THL) Väestöennuste (Tilastokeskus 2012) Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista 2015 Peruspalvelujen hintaindeksi (Tilastokeskus) Närpiön valtionosuudessa on huomioitu kaksikielisyydestä tuleva 2,1 M vuonna 2015 Kuntaliiton ennusteet kunnallisverojen, kiinteistöverojen ja yhteisöverojen tuotoista 2014 alueen kunnille Kuntaliiton ennusteet kunnallisverojen, kiinteistöverojen ja yhteisöverojen kehityksestä koko maassa 2015-2018 OKM:n ennakkotieto muista opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksista 2014

Kuntatalouden trendiennusteen lähtötiedot ja oletukset Laskenta ja oletukset Ennusteet vuoden 2013 rahanarvossa Verotulot 2014 Kuntaliiton ennusteiden mukaisesti Verotulot alueen kunnissa kehittyvät 2015-2017 kuten Kuntaliiton ennusteessa koko maassa (ks. seuraava dia) Vuodesta 2018 eteenpäin on tehty seuraavat oletukset: Verotettavien ansiotulojen reaalinen muutos/tulonsaaja +1%/vuosi Verotettavien eläketulojen reaalinen muutos/tulonsaaja +0,75%/vuosi Kiinteistöverotulojen reaalinen muutos/asukas +1%/vuosi Yhteisöverontulojen reaalinen muutos/asukas +1%/vuosi (lähtötaso 2010-2012 keskiarvo)) Valtionosuuksien ja verotulojen tasauksen reaalinen muutos/asukas 2018-2029 +1%/vuosi Palvelutuotannon yksikkökustannusten reaalinen muutos on +1%/vuosi koko ennustejakson 2005 2013 kuntatalouden hinnat nousivat keskimäärin 0,8 % nopeammin kuin kuluttajahinnat Veroprosentit ja vähennykset pysyvät vuoden 2014 tasolla Palkkatulon saajien määrä kehittyy kuten 15-64 -vuotiaiden määrä Eläketulon saajien määrä kehittyy kuten yli 64 -vuotiaiden määrä Vanhusten hoidossa vanhusväestön ikärajaa on nostettu ½ vuodella/ennustejakso 75v vuonna 2012, 75,5v vuonna 2017, 76v vuonna 2012, 76,5v 2025 ja 77v vuonna 2029) Muuten palvelutarve kehittyy kuten palveluja käyttävien ikäluokkien koko

Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta käyvin hinnoin Vaasan selvitysalue = Kaikki 10 kuntaa Vaasa ja 6 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kas.-Krist.-Närp. = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Näitä lukuja ei ole käytetty suoraan painelaskelmissa vaan ne on ensin muutettu vuoden 2013 rahanarvoon Kunnallisvero 2013 2013-2014 2014 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 nimellinen muutos % 1 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 nimellinen muutos % nimellinen muutos % 2 1,2 2,8 3,4 3,4 Isokyrö 13 456 3,9 13 981 14 154 14 545 15 037 15 554 10,2 Kaskinen 4 903 1,4 4 972 5 033 5 172 5 347 5 531 8,0 Korsnäs 5 699 6,5 6 069 6 145 6 314 6 528 6 753 12,3 Kristiinankaupunki 19 054 3,9 19 797 20 043 20 596 21 293 22 025 10,2 Laihia 24 598 5,2 25 877 26 198 26 921 27 832 28 790 11,2 Maalahti 15 791 5,2 16 612 16 818 17 282 17 867 18 482 11,2 Mustasaari 64 837 6,5 69 051 69 908 71 837 74 269 76 824 12,3 Närpiö 26 024 1,4 26 388 26 716 27 453 28 382 29 359 8,0 Vaasa 220 512 1,4 223 599 226 374 232 619 240 495 248 767 8,0 Vöyri 17 572 6,7 18 749 18 982 19 506 20 166 20 860 12,4 Vaasan selvitysalue 412 446 3,1 425 096 430 372 442 245 457 217 472 945 9,5 Vaasa ja 6 kuntaa 362 465 3,2 373 939 378 580 389 024 402 195 416 030 9,5 Kas.-Krist.-Närp. 49 981 2,4 51 157 51 792 53 221 55 023 56 915 8,9 1 Huomioitu kunnallisveronprosentin korotukset ja 1,4 % yleinen nimellinen muutos (Kuntaliitto) 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille 2015-2018 Kiinteistövero 2013 2013-2014 2014 3 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 nimellinen muutos % 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 nimellinen muutos % nimellinen muutos % 2 4,0 1,9 1,9 1,8 Isokyrö 732 20,0 879 913 931 948 966 22,4 Kaskinen 561 4,7 588 611 623 634 646 11,4 Korsnäs 496 31,1 650 676 689 702 715 28,8 Kristiinankaupunki 1 658 9,2 1 811 1 883 1 919 1 955 1 991 14,9 Laihia 1 218 10,1 1 341 1 394 1 421 1 447 1 474 15,6 Maalahti 1 189 11,1 1 321 1 373 1 399 1 425 1 452 16,3 Mustasaari 3 445 13,1 3 897 4 051 4 129 4 206 4 284 17,8 Närpiö 1 792 10,8 1 985 2 064 2 103 2 143 2 182 16,1 Vaasa 14 192 19,5 16 960 17 634 17 971 18 308 18 645 22,1 Vöyri 1 175 31,3 1 543 1 605 1 635 1 666 1 697 28,9 Vaasan selvitysalue 26 458 17,1 30 974 32 204 32 820 33 435 34 051 20,5 Vaasa ja 6 kuntaa 22 447 18,5 26 590 27 647 28 175 28 703 29 232 21,4 Kas.-Krist.-Närp. 4 011 9,3 4 383 4 558 4 645 4 732 4 819 15,0

Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta käyvin hinnoin Vaasan selvitysalue = Kaikki 10 kuntaa Vaasa ja 6 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kas.-Krist.-Närp. = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Näitä lukuja ei ole käytetty suoraan painelaskelmissa vaan ne on ensin muutettu vuoden 2013 rahanarvoon Yhteisövero 2013 2013-2014 2014 3 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 nimellinen muutos % 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 nimellinen muutos % nimellinen muutos % 2 5,8-11,6 6,9 3,6 Isokyrö 517-7,1 480 508 449 480 498-7,4 Kaskinen 1 106-29,6 778 823 728 778 806-40,7 Korsnäs 764 3,1 787 833 736 787 816 2,9 Kristiinankaupunki 921 3,2 951 1 006 889 951 985 3,0 Laihia 1 106-6,1 1 039 1 099 972 1 039 1 076-6,3 Maalahti 738 16,8 862 912 807 862 893 13,9 Mustasaari 2 065 10,7 2 286 2 418 2 138 2 285 2 368 9,3 Närpiö 1 820 2,8 1 871 1 980 1 750 1 871 1 938 2,6 Vaasa 38 149-23,3 29 255 30 951 27 361 29 249 30 302-29,4 Vöyri 1 775 15,3 2 046 2 165 1 913 2 045 2 119 12,8 Vaasan selvitysalue 48 961-17,6 40 356 42 696 37 743 40 348 41 800-20,6 Vaasa ja 6 kuntaa 45 114-18,5 36 755 38 887 34 376 36 748 38 071-22,0 Kas.-Krist.-Närp. 3 847-6,4 3 600 3 809 3 367 3 600 3 729-6,6 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille 2015-2018 Verotulot yhteensä 2013 2013-2014 2014 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 nimellinen muutos % 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 nimellinen muutos % Isokyrö 14 705 4,3 15 340 15 576 15 925 16 466 17 018 10,3 Kaskinen 6 570-3,5 6 337 6 468 6 523 6 760 6 983 2,7 Korsnäs 6 959 7,9 7 507 7 654 7 740 8 017 8 283 12,8 Kristiinankaupunki 21 633 4,3 22 559 22 932 23 404 24 199 25 001 10,3 Laihia 26 922 5,0 28 257 28 691 29 313 30 318 31 340 10,8 Maalahti 17 718 6,1 18 795 19 104 19 488 20 155 20 827 11,7 Mustasaari 70 347 6,9 75 234 76 378 78 104 80 761 83 475 12,5 Närpiö 29 636 2,1 30 245 30 759 31 306 32 396 33 479 8,2 Vaasa 272 853-1,1 269 814 274 960 277 951 288 052 297 714 5,1 Vöyri 20 522 8,9 22 338 22 751 23 054 23 877 24 675 13,6 Vaasan selvitysalue 487 865 1,8 496 426 505 272 512 808 531 000 548 796 7,9 Vaasa ja 6 kuntaa 430 026 1,7 437 285 445 114 451 575 467 646 483 333 7,8 Kas.-Krist.-Närp. 57 839 2,3 59 141 60 159 61 233 63 354 65 463 8,4

Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta vuoden 2013 rahassa Vaasan selvitysalue = Kaikki 10 kuntaa Vaasa ja 6 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kas.-Krist.-Närp. = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Tässä esitetyt vuoden 2017 verotulot on siirretty paineaskelmiin Kunnallisvero 2013 2013-2014 2014 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 reaalinen muutos % 1 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Peruspalvelujen hintaindeksin muutos % 0,9 1,1 1,6 1,7 1,9 reaalinen muutos % Reaalinen muutos % 2 0,1 1,6 1,8 1,4 Isokyrö 13 456 3,0 13 860 13 874 14 096 14 349 14 550 6,1 Kaskinen 4 903 0,5 4 928 4 932 5 011 5 102 5 173 3,8 Korsnäs 5 699 5,6 6 018 6 024 6 121 6 231 6 318 8,4 Kristiinankaupunki 19 054 3,0 19 626 19 645 19 960 20 319 20 603 6,1 Laihia 24 598 4,3 25 656 25 681 26 092 26 562 26 934 7,3 Maalahti 15 791 4,3 16 470 16 486 16 750 17 052 17 290 7,3 Mustasaari 64 837 5,6 68 468 68 536 69 633 70 886 71 879 8,4 Närpiö 26 024 0,5 26 154 26 180 26 599 27 078 27 457 3,8 Vaasa 220 512 0,5 221 615 221 836 225 386 229 442 232 655 3,8 Vöyri 17 572 5,8 18 591 18 610 18 908 19 248 19 517 8,6 Vaasan selvitysalue 412 446 2,2 421 384 421 806 428 555 436 269 442 376 5,4 Vaasa ja 6 kuntaa 362 465 2,3 370 677 371 048 376 985 383 770 389 143 5,5 Kas.-Krist.-Närp. 49 981 1,5 50 707 50 758 51 570 52 498 53 233 4,7 1Huomioitu kunnallisveronprosentin korotukset ja 0,5 % yleinen reaalinen muutos (Kuntaliitto) 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille 2015-2018 Kiinteistövero 2013 2013-2014 2014 3 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 reaalinen muutos % 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 reaalinen muutos % Reaalinen muutos % 2 2,8 0,4 0,2-0,1 Isokyrö 732 20,0 879 903 907 909 908 19,5 Kaskinen 561 4,7 588 604 607 608 607 7,7 Korsnäs 496 31,1 650 668 671 672 672 26,3 Kristiinankaupunki 1 658 9,2 1 811 1 862 1 869 1 873 1 871 11,5 Laihia 1 218 10,1 1 341 1 378 1 384 1 387 1 385 12,2 Maalahti 1 189 11,1 1 321 1 358 1 363 1 366 1 364 12,9 Mustasaari 3 445 13,1 3 897 4 006 4 022 4 030 4 026 14,5 Närpiö 1 792 10,8 1 985 2 040 2 049 2 053 2 051 12,7 Vaasa 14 192 19,5 16 960 17 435 17 505 17 540 17 522 19,1 Vöyri 1 175 31,3 1 543 1 587 1 593 1 596 1 594 26,4 Vaasan selvitysalue 26 458 17,1 30 974 31 841 31 968 32 032 32 000 17,4 Vaasa ja 6 kuntaa 22 447 18,5 26 590 27 335 27 444 27 499 27 472 18,4 Kas.-Krist.-Närp. 4 011 9,3 4 383 4 506 4 524 4 533 4 529 11,5

Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta vuoden 2013 rahassa Vaasan selvitysalue = Vaasa ja 6 kuntaa = Kas.-Krist.-Närp. = Tässä esitetyt vuoden 2017 verotulot on siirretty paineaskelmiin Kaikki 10 kuntaa Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Yhteisövero 2013 2013-2014 2014 3 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 reaalinen muutos % 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 reaalinen muutos % Reaalinen muutos % 2 4,6-12,9 5,1 1,7 Isokyrö 517-7,1 480 503 438 460 468-12,2 Kaskinen 1 106-29,6 778 814 709 745 758-47,6 Korsnäs 764 3,1 787 824 717 754 767-1,3 Kristiinankaupunki 921 3,2 951 995 866 911 926-1,1 Laihia 1 106-6,1 1 039 1 087 946 995 1 012-11,0 Maalahti 738 16,8 862 902 786 826 840 10,4 Mustasaari 2 065 10,7 2 286 2 391 2 082 2 189 2 226 5,6 Närpiö 1 820 2,8 1 871 1 957 1 705 1 792 1 822-1,5 Vaasa 38 149-23,3 29 255 30 600 26 653 28 012 28 488-35,6 Vöyri 1 775 15,3 2 046 2 140 1 864 1 959 1 992 9,2 Vaasan selvitysalue 48 961-17,6 40 356 42 212 36 767 38 642 39 299-26,3 Vaasa ja 6 kuntaa 45 114-18,5 36 755 38 446 33 486 35 194 35 792-27,7 Kas.-Krist.-Närp. 3 847-6,4 3 600 3 766 3 280 3 448 3 506-11,4 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille 2015-2018 Verotulot yhteensä 2013 2013-2014 2014 2015 2016 2017 2018 2013-2017 1 000 reaalinen muutos % 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 reaalinen muutos % Isokyrö 14 705 3,5 15 219 15 279 15 440 15 718 15 926 6,4 Kaskinen 6 570-4,2 6 293 6 350 6 327 6 454 6 538-1,8 Korsnäs 6 959 7,1 7 456 7 516 7 509 7 657 7 756 9,0 Kristiinankaupunki 21 633 3,5 22 387 22 501 22 695 23 102 23 400 6,3 Laihia 26 922 4,1 28 035 28 146 28 423 28 943 29 331 6,9 Maalahti 17 718 5,3 18 653 18 746 18 899 19 243 19 495 7,8 Mustasaari 70 347 6,1 74 650 74 933 75 737 77 105 78 130 8,6 Närpiö 29 636 1,3 30 010 30 178 30 353 30 923 31 330 4,1 Vaasa 272 853-1,8 267 829 269 872 269 543 274 995 278 665 0,8 Vöyri 20 522 8,1 22 180 22 336 22 364 22 803 23 104 9,9 Vaasan selvitysalue 487 865 1,0 492 714 495 859 497 290 506 943 513 675 3,7 Vaasa ja 6 kuntaa 430 026 0,9 434 023 436 828 437 915 446 463 452 407 3,6 Kas.-Krist.-Närp. 57 839 1,5 58 691 59 030 59 374 60 479 61 268 4,3

Isokyrö Korsnäs Laihia Maalahti Mustasaari Vöyri Kaskinen Kristiinankaupunki Närpiö Vaasa Vaasan selvitysalue

Alueen yhteinen veroprosentti on laskettu painottamalla kuntien veroprosentteja väestömäärillä Kuntatalous 2013 2029 Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet Vaasan selvitysalue 1 200 1 000 800 Vuosikate-ennuste on vain viitteellinen mm. valtionosuuksien epävarman kehityksen vuoksi M. 600 Kunnallisvero 400 200 0 2013 2017 2021 2025 2029 Vanhusten hoito 141,3 148,3 163,1 195,2 222,9 Erikoissairaanhoito 162,7 174,1 193,6 215,5 237,5 Perusterveydenhuolto, avo 61,2 60,0 65,1 70,4 75,7 Oma perusopetus ja lukiokoulutus 126,8 141,2 155,8 168,3 179,4 Päivähoito ja esiopetus 75,1 79,6 85,7 90,5 94,2 Muut tehtävät 144,0 153,2 163,2 173,5 183,8 Kunnallisvero 412,4 436,3 482,8 511,3 541,8 Menoennuste perustuu väestöennusteeseen ja yksikkökustannusten 1 % reaalisen vuotuiseen kasvuun. Ennusteiden luvut ovat vuoden 2013 rahassa (inflaation vaikutus poistettu) Vanhusten hoidossa on mukana myös perusterveydenhuollon vuodeosastohoito 2013 2017 2021 2025 2029 Veroprosentti 19,76 20,10 20,10 20,10 20,10 Kunn.vero kattaa 58 % 58 % 58 % 56 % 55 % Toimintakate M 711,2 756,4 826,5 913,3 993,4 Vuosikate M 27,7 2,3 6,9 45,9 76,3 Vuosikate /asukas 213 17 50 327 533 Vuosikate ennusteiden laskennassa on huomioitu Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 (217,8M ) ja muiden opetus ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014 (12,78M ).

Vaasan selvitysalue 2012 2013 2017 2021 2025 2029 Painelaskelma, kun vain veroprosentti joustaisi ja alijäämät jos veroprosenttia ei koroteta Veroprosentti 19,72 19,76 20,10 20,10 20,10 20,10 Nettokustannukset 1000 Päivähoito ja esiopetus 4 73 858 75 133 79 629 85 679 90 470 94 152 Perusopetus ja lukio 124 686 126 838 141 181 155 813 168 313 179 364 Vanhusten hoito 5 138 934 141 332 148 332 163 148 195 200 222 864 Perusterveydenhuolto, avohoito 7 60 190 61 229 59 970 65 117 70 382 75 730 Erikoissairaanhoito 159 895 162 655 174 118 193 585 215 504 237 508 Muut tehtävät (sis. avustukset) 6 141 536 143 979 153 170 163 180 173 456 183 752 Kertaerät Toimintakate 1000 699 099 711 165 756 401 826 523 913 325 993 370 Tulot 1000 Kunnallisvero 9 394 132 412 446 436 269 482 780 511 297 541 817 Kiinteistövero 9 24 935 26 458 32 032 33 333 34 686 36 095 Yhteisövero 9 50 617 48 961 38 642 41 167 43 759 46 357 Valtionosuudet 1 245 382 241 653 237 473 252 992 268 923 284 886 Tulot yhteensä 1000 715 066 729 518 744 415 810 272 858 666 909 155 + Korkotuotot kasvu 1 %/v 1 139 939 977 1017 1058 1101 + Osinkotuotot kasvu 1 %/v 12 076 11 318 11778 12256 12753 13271 + Muut rahoitustuotot kasvu 1 %/v 3 505 2 721 2831 2946 3066 3191 Korkokulut kasvu 5 %/v 4 764 3 729 4533 5509 6697 8140 Muut rahoituskulut kasvu 1 %/v 182 1 273 1325 1378 1434 1493 Rahoituskulut ja tuotot yhteensä 1000 11 774 9 976 9729 9331 8746 7930 Vuosikate 1000 27 741 28 329 2 257 6 920 45 912 76 285 Poistot 1000 40 692 44 353 46 154 48 028 49 978 52 007 Tilikauden tulos 2 1000 12 520 16 152 48 411 54 948 95 891 128 292 Varausten, poistoeron ja rahastojen muutokset 1 936 2 038 Ali /ylijäämä 3 1000 10 584 14 114 48 411 54 948 95 891 128 292 Kertynyt ali /ylijäämä 3 1000 67 806 52 239 72 810 279 528 581 205 1 029 571 Kertynyt ali /ylijäämä 3 /asukas 520 389 542 2 032 4 136 7 196 Vuosikatetavoite, 100 % poistoista 1000 40 692 44 353 46 154 48 028 49 978 52 007 Ero tavoitteeseen 1000 12 951 16 024 48 411 54 948 95 891 128 292 Paine veroprosenttiin 8 +0,6 +0,8 +2,2 +2,3 +3,8 +4,8 Veroprosentti tasapainossa 20,32 20,56 22,30 22,40 23,90 24,90 1 Lähtökohtana Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 ja muiden opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014. 2 Ennusteet ilman satunnaisia eriä 3 Ennusteet ilman poistoeroja, varauksia ja rahastoja 4 Sisältää tilastoluokat: Lasten päiväkotihoito, Lasten perhepäivähoito, Muu lasten päivähoito ja Esiopetus 5 Sisältää terveyskeskuksen vuodeosaston, kotipalvelut, vanhusten laitospalvelut, muut vanhusten ja vammaisten palvelut 6 Toimintakate vähennettynä edellä luetellut tehtävät 7 Koko perusterveydenhuolto ilman vuodeosastohoitoa 8 Vuosikatetavoitteen saavuttamiseksi 9 Vuoden 2017 ennuste perustuu Kuntaliiton ennusteisiin, sitä eteenpäin perusteet on esitetty edellä kohdassa Laskenta ja oletukset

Isokyrö Korsnäs Laihia Maalahti Mustasaari Vöyri Vaasa Vaasa ja 6 kuntaa

Alueen yhteinen veroprosentti on laskettu painottamalla kuntien veroprosentteja väestömäärillä Vuosikate-ennuste on vain viitteellinen mm. valtionosuuksien epävarman kehityksen vuoksi Kuntatalous 2013 2029 Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet Vaasa ja 6 kuntaa M. 1 000 900 800 700 600 500 Kunnallisvero 400 300 200 100 0 2013 2017 2021 2025 2029 Vanhusten hoito 119,1 126,0 139,0 166,7 191,1 Erikoissairaanhoito 141,5 152,5 170,3 190,4 210,4 Perusterveydenhuolto, avo 52,7 51,8 56,5 61,2 66,0 Oma perusopetus ja lukiokoulutus 108,1 121,4 134,3 145,1 154,7 Päivähoito ja esiopetus 68,3 72,6 78,2 82,6 86,0 Muut tehtävät 122,7 131,4 140,6 150,0 159,3 Kunnallisvero 362,5 383,8 429,3 456,6 485,4 Menoennuste perustuu väestöennusteeseen ja yksikkökustannusten 1 % reaalisen vuotuiseen kasvuun. Ennusteiden luvut ovat vuoden 2013 rahassa (inflaation vaikutus poistettu) Vanhusten hoidossa on mukana myös perusterveydenhuollon vuodeosastohoito 2013 2017 2021 2025 2029 Veroprosentti 19,64 20,00 20,00 20,00 20,00 Kunn.vero kattaa 59 % 59 % 60 % 57 % 56 % Toimintakate M 612,4 655,8 718,9 796,0 867,4 Vuosikate M 26,9 5,7 6,3 39,0 64,8 Vuosikate /asukas 238 49 53 316 514 Vuosikate ennusteiden laskennassa on huomioitu Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 (172,5M ) ja muiden opetus ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014 (14,43M ).

Vaasa ja 6 kuntaa 2012 2013 2017 2021 2025 2029 Painelaskelma, kun vain veroprosentti joustaisi ja alijäämät jos veroprosenttia ei koroteta Veroprosentti 19,68 19,64 20,00 20,00 20,00 20,00 Nettokustannukset 1000 Päivähoito ja esiopetus 4 67 081 68 280 72 637 78 189 82 564 85 963 Perusopetus ja lukio 106 241 108 140 121 377 134 343 145 108 154 658 Vanhusten hoito 5 116 967 119 058 126 038 138 987 166 732 191 052 Perusterveydenhuolto, avohoito 7 51 741 52 666 51 832 56 506 61 250 66 049 Erikoissairaanhoito 139 055 141 541 152 535 170 299 190 350 210 416 Muut tehtävät (sis. avustukset) 6 120 524 122 678 131 386 140 622 149 977 159 299 Kertaerät Toimintakate 1000 601 609 612 363 655 805 718 947 795 982 867 438 Tulot 1000 Kunnallisvero 9 347 111 362 465 383 770 429 322 456 608 485 402 Kiinteistövero 9 21 264 22 447 27 499 28 616 29 778 30 987 Yhteisövero 9 47 440 45 114 35 194 37 668 40 174 42 671 Valtionosuudet 1 201 124 196 980 193 858 207 486 221 288 235 043 Tulot yhteensä 1000 616 939 627 006 640 322 703 092 747 848 794 103 + Korkotuotot kasv u 1 %/v 986 865 900 937 975 1014 + Osinkotuotot kasv u 1 %/v 12 011 11 262 11719 12195 12690 13206 + Muut rahoitustuotot kasv u 1 %/v 2 622 1 614 1680 1748 1819 1893 Korkokulut kasv u 5 %/v 3 961 2 940 3574 4344 5280 6418 Muut rahoituskulut kasv u 1 %/v 98 948 986 1027 1068 1112 Rahoituskulut ja tuotot yhteensä 1000 11 560 9 853 9739 9509 9136 8583 Vuosikate 1000 26 890 24 496 5 744 6 346 38 998 64 752 Poistot 1000 35 770 39 095 40 682 42 334 44 053 45 842 Tilikauden tulos 2 1000 8 718 14 768 46 427 48 680 83 051 110 594 Varausten, poistoeron ja rahastojen muutokset 1 894 1 915 Ali /ylijäämä 3 1000 6 824 12 853 46 427 48 680 83 051 110 594 Kertynyt ali /ylijäämä 3 1000 56 200 41 899 76 660 266 874 530 338 917 629 Kertynyt ali /ylijäämä 3 /asukas 498 358 655 2 217 4 299 7 288 Vuosikatetavoite, 100 % poistoista 1000 35 770 39 095 40 682 42 334 44 053 45 842 Ero tavoitteeseen 1000 8 880 14 599 46 427 48 680 83 051 110 594 Paine veroprosenttiin 8 +0,5 +0,8 +2,4 +2,3 +3,6 +4,6 Veroprosentti tasapainossa 20,18 20,44 22,40 22,30 23,60 24,60 1 Lähtökohtana Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 ja muiden opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014. 2 Ennusteet ilman satunnaisia eriä 3 Ennusteet ilman poistoeroja, varauksia ja rahastoja 4 Sisältää tilastoluokat: Lasten päiväkotihoito, Lasten perhepäivähoito, Muu lasten päivähoito ja Esiopetus 5 Sisältää terveyskeskuksen vuodeosaston, kotipalvelut, vanhusten laitospalvelut, muut vanhusten ja vammaisten palvelut 6 Toimintakate vähennettynä edellä luetellut tehtävät 7 Koko perusterveydenhuolto ilman vuodeosastohoitoa 8 Vuosikatetavoitteen saavuttamiseksi 9 Vuoden 2017 ennuste perustuu Kuntaliiton ennusteisiin, sitä eteenpäin perusteet on esitetty edellä kohdassa Laskenta ja oletukset

Isokyrö

Kuntatalous 2013 2029 Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet 35 Isokyrö 30 M. 25 20 15 Kunnallisvero Vuosikate-ennuste on vain viitteellinen mm. valtionosuuksien epävarman kehityksen vuoksi 10 5 0 2013 2017 2021 2025 2029 Vanhusten hoito 5,0 5,1 5,4 6,3 7,1 Erikoissairaanhoito 5,8 5,9 6,4 6,9 7,5 Perusterveydenhuolto, avo 2,7 2,8 3,0 3,1 3,3 Oma perusopetus ja lukiokoulutus 4,9 5,0 5,3 5,5 5,8 Päivähoito ja esiopetus 2,0 2,1 2,2 2,4 2,5 Muut tehtävät 5,1 5,1 5,3 5,5 5,8 Kunnallisvero 13,5 14,3 15,0 15,5 16,0 Menoennuste perustuu väestöennusteeseen ja yksikkökustannusten 1 % reaalisen vuotuiseen kasvuun. Ennusteiden luvut ovat vuoden 2013 rahassa (inflaation vaikutus poistettu) Vanhusten hoidossa on mukana myös perusterveydenhuollon vuodeosastohoito 2013 2017 2021 2025 2029 Veroprosentti 20,50 21,00 21,00 21,00 21,00 Kunn.vero kattaa 53 % 55 % 55 % 52 % 50 % Toimintakate M 25,6 26,1 27,5 29,8 31,9 Vuosikate M 1,1 1,2 0,9 0,4 1,5 Vuosikate /asukas 217 250 192 74 315 Vuosikate ennusteiden laskennassa on huomioitu Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 (12,5M ) ja muiden opetus ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014 ( 0,73M ).

Isokyrö 2012 2013 2017 2021 2025 2029 Painelaskelma, kun vain veroprosentti joustaisi ja alijäämät jos veroprosenttia ei koroteta Veroprosentti 20,50 20,50 21,00 21,00 21,00 21,00 Nettokustannukset 1000 Päivähoito ja esiopetus 4 1 968 2 036 2 100 2 247 2 376 2 468 Perusopetus ja lukio 4 779 4 943 4 993 5 289 5 481 5 839 Vanhusten hoito 5 4 880 5 048 5 147 5 352 6 333 7 090 Perusterveydenhuolto, avohoito 7 2 635 2 726 2 794 2 952 3 125 3 298 Erikoissairaanhoito 5 582 5 774 5 931 6 365 6 929 7 458 Muut tehtävät (sis. avustukset) 6 4 889 5 057 5 149 5 335 5 544 5 763 Kertaerät Toimintakate 1000 24 733 25 583 26 114 27 540 29 787 31 916 Tulot 1000 Kunnallisvero 9 12 923 13 456 14 349 15 050 15 525 15 985 Kiinteistövero 9 588 732 909 945 984 1 024 Yhteisövero 9 493 517 460 477 495 515 Valtionosuudet 1 11 908 11 954 11 766 12 191 12 668 13 169 Tulot yhteensä 1000 25 912 26 659 27 484 28 663 29 672 30 693 + Korkotuotot kasvu 1 %/v 18 13 14 14 15 15 + Osinkotuotot kasvu 1 %/v 0 0 0 0 0 0 + Muut rahoitustuotot kasvu 1 %/v 35 18 19 19 20 21 Korkokulut kasvu 5 %/v 164 150 182 222 269 327 Muut rahoituskulut kasvu 1 %/v 14 5 5 5 6 6 Rahoituskulut ja tuotot yhteensä 1000 125 124 155 193 240 297 Vuosikate 1000 1 054 952 1 215 930 355 1 520 Poistot 1000 707 1 138 1 184 1 232 1 282 1 334 Tilikauden tulos 2 1000 509 186 31 302 1 638 2 854 Varausten, poistoeron ja rahastojen muutokset 5 27 Ali /ylijäämä 3 1000 514 159 31 302 1 638 2 854 Kertynyt ali /ylijäämä 3 1000 4 872 4 455 4 198 3 655 225 9 209 Kertynyt ali /ylijäämä 3 /asukas 1 004 916 863 755 47 1 906 Vuosikatetavoite, 100 % poistoista 1000 707 1 138 1 184 1 232 1 282 1 334 Ero tavoitteeseen 1000 347 186 31 302 1 638 2 854 Paine veroprosenttiin 8 0 +0,3 0 +0,4 +2,2 +3,7 Veroprosentti tasapainossa 20,50 20,80 21,00 21,40 23,20 24,70 1 Lähtökohtana Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 ja muiden opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014. 2 Ennusteet ilman satunnaisia eriä 3 Ennusteet ilman poistoeroja, varauksia ja rahastoja 4 Sisältää tilastoluokat: Lasten päiväkotihoito, Lasten perhepäivähoito, Muu lasten päivähoito ja Esiopetus 5 Sisältää terveyskeskuksen vuodeosaston, kotipalvelut, vanhusten laitospalvelut, muut vanhusten ja vammaisten palvelut 6 Toimintakate vähennettynä edellä luetellut tehtävät 7 Koko perusterveydenhuolto ilman vuodeosastohoitoa 8 Vuosikatetavoitteen saavuttamiseksi 9 Vuoden 2017 ennuste perustuu Kuntaliiton ennusteisiin, sitä eteenpäin perusteet on esitetty edellä kohdassa Laskenta ja oletukset