KIRJALLINEN KYSYMYS 707/2006 vp Metsäyhtiö UPM:n metsurityön ulkoistaminen Eduskunnan puhemiehelle UPM on ilmoittanut aloittavansa yt-neuvottelut metsurityön uudelleenjärjestelyistä. UPM aikoo luopua omista työsuhteisista metsureistaan ja siirtää heidät töihin eri metsäpalveluyritysten palkkalistoille. Toisena vaihtoehtona UPM tarjoaa tukeaan itsenäisiksi yrittäjiksi aikoville metsureille. UPM:n mukaan useat yritykset olisivat valmiita vastaanottamaan metsurit palkkalistoilleen. Saamieni tietojen mukaan totuus on kuitenkin toinen. Näitä UPM:n mainostamia useita metsäpalveluyrityksiä on vaikeaa löytää, ja osa metsureista pitää jopa tällaisten yritysten olemassaoloa keksittynä. Metsurit pitävät tulevaisuuttaan hyvin epävarmana, koska he pelkäävät jäävänsä irtisanomisten jälkeen tyhjän päälle. Luottamusta työnantajan mainostamien vastaanottavien yritysten löytymiseen ei ole. Ammattitaitoiset metsurit ovat myös loukkaantuneita työnantajan puheista, joiden mukaan metsureille olisi uusissa yrityksissä töitä muun muassa lumenluojina ja klapinhakkaajina. Metsäyhtiö UPM kertoo edellä mainittujen järjestelyjen tarkoituksena olevan kustannustehokkuuden parantaminen. Lisäksi se kertoo, ettei metsätyö ole yrityksen ydinliiketoimintaa, joten sen kehittämiseen ei riitä resursseja. On kestämätöntä, että suuryrityksen kustannustehokkuutta parannetaan hylkäämällä ja jättämällä heitteille kokonainen ammattikunta. Pelkään, että metsureiden irtisanomiset ja lomautukset tulevat lopulta johtamaan siihen, ettei Suomessa ole enää muutaman vuoden päästä ammattitaitoista työvoimaa metsäalalle. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä turvatakseen Metsäyhtiö UPM:n metsureiden tulevaisuuden ja miten hallitus aikoo turvata sen, että Suomesta löytyy metsäalalle jatkossakin ammattitaitoista työvoimaa? Helsingissä 21 päivänä syyskuuta 2006 Matti Kangas /vas Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Matti Kankaan /vas näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 707/2006 vp: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä turvatakseen Metsäyhtiö UPM:n metsureiden tulevaisuuden ja miten hallitus aikoo turvata sen, että Suomesta löytyy metsäalalle jatkossakin ammattitaitoista työvoimaa? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Metsätalouden kannattavuus on edellytys sille, että metsäsektori säilyy ja kehittyy Suomessa. Kannattavuus puolestaan edellyttää, että työn tuottavuutta parannetaan. Koneellinen puutavaran hakkuu on joitakin harvinaisia poikkeuksia lukuun ottamatta aina edullisempaa kuin miestyö. Koneellistumisen myötä metsurityö on supistunut 11 000 henkilötyövuodesta 3000 henkilötyövuoteen viimeisten kymmenen vuoden aikana. Siitä huolimatta metsäalan työttömyysaste (5,6 % vuonna 2004) on nykyisin alempi kuin toimialoilla keskimäärin. Metsähallitus on valtion liikelaitos, jonka palveluksessa on noin 900 metsuria. Metsäteollisuusyritysten vähentäessä metsurityövoimaansa Metsähallituksesta on tullut eniten metsureita työllistävä organisaatio. Liikelaitos on henkilöstöpolitiikassaan toteuttanut Metsähallituksesta annetun lain (1378/2004) 5 :ssä todettua yleistä yhteiskunnallista velvoitettaan työllisyyden edistämisestä. Taloudellisia seikkoja ei ole käytetty perusteena metsureiden irtisanomisille ja töiden ulkoistamiselle. Metsähallitus aikoo pitää metsureita palkkalistoillaan myös jatkossa, vaikka heidän määränsä vielä jonkin verran pieneneekin. Maassamme on 28 oppilaitosta tai toimipaikkaa, joissa voi suorittaa metsäalan perustutkinnon. Näistä kahdeksassa voi opiskella metsäkoneenkuljettajaksi. Tänä syksynä arviolta 380 metsäkoneenkuljettaja- ja 140 metsuriopiskelijaa aloittivat opintonsa. On ilmeistä, että metsäoppilaitosverkosto, metsäkonekouluja lukuun ottamatta, supistuu tulevaisuudessa, sillä Metsätyövoiman tarve ja koulutus 2003 2010 -ohjelman (Savotta 2010) mukaan metsureiden ja metsänhoitotöiden kausityöntekijöiden tarpeen arvioidaan vähenevän noin 4 000 työntekijästä 3 500 työntekijään vuoteen 2010 mennessä. Toisaalta metsäkoneiden kuljettajien tarve kasvaa nykyisestä 5000 kuljettajasta noin 6 100 kuljettajaan vuoteen 2010 mennessä. Kaikkiaan uuden metsätyövoiman tarpeen arvioidaan kasvavan noin 12 000 työntekijästä lähes 13 000 työntekijään vuoteen 2010 mennessä, sillä energiapuun korjuun ja kuljetuksen työvoiman tarpeen arvioidaan kasvavan nykyisestä noin 400 työntekijästä 1 100 työntekijään. Ennusteiden mukaan metsänomistajakunnan rakennemuutos lisää metsäpalvelujen kysyntää, mikä edellyttää metsäpalvelukentän uudistamista ja kehittämistä. Metsätalouden monialaosaajilla, jotka hallitsevat puun myynnin, neuvonnan, metsäsuunnittelun, metsätöiden käytännön toteutuksen sekä myös perinteisiä talonmiehen töitä, on tulevaisuudessa parhaat mahdollisuudet työllistää itsensä vuoden ympäri. Metsäopetusta tullaankin kehittämään siten, että syksyllä alkavassa metsäalan perustutkinnon opetussuunnitelman uudistamistyössä on alustavasti suunniteltu, että metsurin ja metsäluonnonhoitajan koulutus- 2
Ministerin vastaus KK 707/2006 vp Matti Kangas /vas ohjelmat yhdistettäisiin. Samalla metsäkoneasentajakoulutuksen asemaa vahvistettaisiin muun muassa erilaisilla kehittämishankkeilla, joita Opetushallitus parhaillaan rahoittaa. Sekä hallitusohjelmassa olevan "Kansallisen metsäohjelman 2010" että eduskunnan hyväksymän "risupaketin" mukaan Suomen tavoitteena on lisätä metsäenergian käyttöä yli 5 miljoonaan kuutiometriin vuoteen 2010 mennessä. Metsäenergia-alalle on arvioitu syntyvän uusia työpaikkoja vuoteen 2010 mennessä jopa 4000 henkilötyövuotta, mikäli ohjelmien tavoitteet saavutetaan. Välilliset työllisyysvaikutukset ovat moninkertaiset. Maa- ja metsätalousministeriön valmistelemassa ja Metsäneuvoston hyväksymässä Metsäalan tulevaisuuskatsauksessa tavoitteeksi asetetaan mm. uuden yritystoiminnan ja uusien työpaikkojen edistäminen. Kaiken kaikkiaan metsäsektorilla on odotettavissa vuoteen 2015 mennessä muutoksia, jotka tulevat vaikuttamaan myös työvoimatarpeen rakenteeseen. Maa- ja metsätalousministeriön ohjauksella tehtävässä metsäalan tulevaisuustyössä pyritään ennakoimaan muutoksia ja suuntaamaan koulutusta ja muita työvoimapoliittisia toimenpiteitä yhteistyössä muiden hallinnonalojen kanssa tulevaisuuden tarpeita vastaaviksi. Helsingissä 9 päivänä lokakuuta 2006 Maa- ja metsätalousministeri Juha Korkeaoja 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 707/2006 rd undertecknat av riksdagsledamot Matti Kangas /vänst: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att trygga framtiden för skogsbolaget UPM:s skogsarbetare och hur tänker regeringen säkerställa att skogsbranschen också i framtiden finner yrkeskunnig arbetskraft i Finland? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Ett lönsamt skogsbruk är en förutsättning för att skogssektorn i Finland skall fortbestå och utvecklas. En lönsam verksamhet förutsätter åter att arbetets produktivitet förbättras. Maskinell avverkning är med några få undantag alltid lönsammare än manuell avverkning. På grund av mekaniseringen har skogsarbetarnas arbete minskat från omkring 11 000 årsverken till 3000 årsverken under de senaste tio åren. Trots det är arbetslöshetsgraden i skogsbranschen (5,6 % år 2004) idag lägre än inom andra branscher i genomsnitt. Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som har omkring 900 anställda skogsarbetare. Då skogsindustriföretagen har minskat antalet anställda skogsarbetare har Forststyrelsen blivit den organisation som sysselsätter flest skogsarbetare. Affärsverket har i sin personalpolitik genomfört sitt samhälleliga åliggande enligt lagen om Forststyrelsen (1378/2004) 5 om befrämjande av sysselsättningen. Ekonomiska orsaker har inte anförts som grund för uppsägning av skogsarbetare och utläggning av arbeten på entreprenad. Forststyrelsen tänker också i fortsättningen ha skogsarbetare på sina lönelistor, även om antalet skogsarbetare något sjunker. Det finns i vårt land 28 läroanstalter eller verksamhetsställen där man kan avlägga grundexamen inom skogsbruk. Vid åtta av dessa kan man studera till skogsmaskinförare. I höst beräknas 380 blivande skogsmaskinsförare och 140 blivande skogshuggare inleda sina studier. Det är uppenbart att antalet läroinrättningar inom skogsbruket, med undantag av utbildningen av skogsmaskinförare i framtiden kommer att minska, eftersom antalet skogshuggare och säsongarbetare för skogsbruksarbeten enligt Programmet för arbetskraft och utbildning inom skogssektorn 2003 2010 (Savotta 2010) beräknas minska från omkring 4 000 till 3 500 arbetare fram till år 2010. Å andra sidan kommer behovet av skogsmaskinförare att öka från det nuvarande antalet om 5 000 förare till 6 100 förare år 2010. Sammanlagt beräknas behovet av ny arbetskraft inom skogsbruket öka från omkring 12 000 till närmare 13 000 arbetare fram till år 2010, eftersom behovet av arbetskraft för avverkning och transport av energived beräknas öka från det nuvarande antalet, 400 arbetare, till 1100 arbetare. Enligt prognoserna kommer strukturförändringen inom skogsägarkåren att öka efterfrågan på skogsbrukstjänster, vilket förutsätter att skogsbrukets servicesektor förnyas och utvecklas. Mångsidigt utbildade skogsfackmän som behärskar såväl virkesförsäljning, rådgivning, skogsplanering och praktiskt skogsarbete liksom också traditionella gårdskarlssysslor kommer att i framtiden ha de bästa förutsättningarna för att sysselsätta sig själva året om. Man kommer att också utveckla den skogliga utbildningen så att man redan i undervisningsplanen för de studier 4
Ministerns svar KK 707/2006 vp Matti Kangas /vas för grundexamen i skogsbruk som inleds i höst preliminärt har beslutat att utbildningsprogrammen för skogshuggare och skogsnaturvårdare slås ihop. Samtidigt förstärks utbildningen av skogsmaskinmontörer bland annat genom olika utvecklingsprojekt som Utbildningsstyrelsen som bäst finansierar. Både enligt det Nationella skogsprogrammet 2010 som ingår i regeringsprogrammet och enligt det av riksdagen godkända "rispaketet" är Finlands målsättning att öka användningen av skogsenergi till över 5 miljoner kubikmeter fram till år 2010. Man beräknar att det fram till år 2010 kommer att skapas nya arbetsplatser inom skogsenergisektorn motsvarande upp till 4000 årsverken, ifall programmens målsättningar uppfylls. De indirekta verkningarna är mångdubbelt större. I den framtidsöversikt för skogssektorn som beretts vid jord- och skogsbruksministeriet och godkänts av Skogsrådet ställs som mål bl.a. att ny företagsverksamhet och skapande av nya arbetsplatser skall befrämjas. Sammanfattningsvis kan konstateras de förändringar inom skogssektorn som väntas ske fram till år 2015 också kommer att inverka på sysselsättningsstrukturen. Inom det framtidsarbete för skogssektorn som pågår under ledning av jord- och skogsbruksministeriet strävar man efter att förutse kommande förändringar och i samarbete med andra förvaltningsområden styra utbildningen och övriga arbetskraftspolitiska åtgärder så att de motsvarar behoven i framtiden. Helsingfors den 9 oktober 2006 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja 5