URVALSPROV/INTRÄDESFÖRHÖR FÖR BIÄMNESSTUDIER I FRANSK FILOLOGI

Samankaltaiset tiedostot
RANSKALAISEN FILOLOGIAN VALINTAKOE / SIVUAINEKOE 2012

Ranskalaisen filologian valintakoe ja sivuainekoe 2015

Arkeologian valintakoe 2015

RANSKALAISEN FILOLOGIAN VALINTAKOE/SIVUAINEKOE URVALSPROV/INTRÄDESFÖRHÖR FÖR BIÄMNESSTUDIER I FRANSK FILOLOGI

Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen.

Kotimaisen kirjallisuuden valintakoe 2015

Venäjän kääntäminen Rysk översättning. Haetun kielen valintakoe (ja sivuainekoe) Prov i det språk till vilket sökanden sökt (och biämnesprov)

Venäjän kääntäminen ja tulkkaus Rysk översättning och tolkning

RANSKALAISEN FILOLOGIAN VALINTAKOE / SIVUAINEKOE (klo 9.00) URVALSPROV / BIÄMNESPROV I FRANSK FILOLOGI (kl. 9.

Teoreettisen filosofian valintakoe 2015

Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen.

HELSINGIN YLIOPISTO, HUMANISTINEN TIEDEKUNTA HELSINGFORS UNIVERSITET, HUMANISTISKA FAKULTETEN

Ranskan alkeet 2, PRA0b Nom 2. uusinta Points / 95. I Kirjoita seuraavien verbien partisiipit (taivuttamattomassa muodossaan)

Päähaku, kielten kandiohjelma: ranska Valintakoe klo

Romaaninen filologia KIRJATENTIT OPETUSSUUNNITELMAN MUKAISESTI alkaen.

Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen.

Hakija_ID (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren)

Subjunktiivin käytöstä / Quand utiliser le subjonctif? 1) Tapaluokat / Les modes

Puola, tšekki ja eteläslaavi Latvia ja liettua

Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

Romaaninen filologia KIRJATENTIT OPETUSSUUNNITELMAN MUKAISESTI alkaen.

Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ

Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen.

1. Luettele 10 naapurivaltiota, joiden kanssa Venäjällä on maarajaa. 2. Paljonko on Venäjän tuloveroprosentti ja mikä on tuloverotuksen progressio?

Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

bab.la Sanontoja: Yksityinen kirjeenvaihto Onnentoivotukset suomi-ranska

français Groupe 8cd (Niveau a2) Nom et prénom: /70 p. 1. Sanasto. Täytä ristikko Examen, Unités 8 et 10 Bonne chance! Le 29 octobre 2014

HAKIJA ID: (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren) ITALIALAINEN FILOLOGIA / ITALIENSK FILOLOGI

Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen.

ALUE- JA KULTTUURINTUTKIMUS Valintakoetehtävät Tehtäväpaperi

FRANÇAIS ÉPREUVE DE COMPRÉHENSION ORALE LYHYT OPPIMÄÄRÄ KORT LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

Alue- ja kulttuurintutkimus

Baromètre bio finlandais

Voyage Général. Général - Bases. Général - Conversation. Demander de l'aide. Demander si une personne parle anglais

«Le roman est agréablement traduit» Étude comparative sur la visibilité des traductions et des traducteurs

FRANÇAIS ÉPREUVE DE COMPRÉHENSION ORALE LYHYT OPPIMÄÄRÄ KORT LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

compte personnel compte commun livret jeune compte en devise étrangère compte professionnel compte pour les étudiants Y a-t-il des frais mensuels pour

Kieliä vertailevan tutkimuksen hyötyjä ja ongelmia Rea Peltola

VENÄJÄN KIELEN JA KIRJALLISUUDEN VALINTAKOE 2008 / TASOKOE (venäjä vieraana kielenä)

Taidehistorian valintakoe 2015

EUROOPAN PARLAMENTTI

Le choix du métier dans les récits autobiographiques de professeurs de français. Mémoire de licence Anne Uusitalo

Venäjän kielen ja kirjallisuuden valintakoe / sivuainekoe (vieraan kielen linja)

RANSKA, LYHYT OPPIMÄÄRÄ

Candidature Lettre de motivation

FUNKTIONELLA MÄTETAL FÖR ALLMÄNNA BIDRAG SOM BEVILJAS LOKALA KULTURFÖRENINGAR

Examen de français langue étrangère, niveau B2

Diplomi-insinöörien ja arkkitehtien yhteisvalinta dia-valinta 2007 Insinöörivalinnan matematiikankoe, klo 14-17

3 x ja 4. A2. Mikä on sen ympyräsektorin säde, jonka ympärysmitta on 12 ja pinta-ala mahdollisimman

Alue- ja kulttuurintutkimuksen valintakoe 2015

Matkustaminen Liikkuminen

Pienryhmässä opiskelu

Helsingin yliopisto / Helsingfors universitet Humanistinen tiedekunta / Humanistiska fakulteten

KIE RT OKI RJEKOKOE LMA

Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

Sivuston tiedotjeromeadam.com

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Eduskunnan puhemiehelle

FRANÇAIS ÉPREUVE DE COMPRÉHENSION ORALE LYHYT OPPIMÄÄRÄ KORT LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

Yleisen kielitieteen ja kieliteknologian valintakoe 2007 Urvalsprovet för allmän språkvetenskap och språkteknologi 2007

Matkustaminen Yleistä

«Tervetuloa teknologia!» La technologie dans l enseignement et l évaluation de la compétence orale

Kansatieteen valintakoe 2015

FOKUS. grammatik. Konjunktiot ja sanajärjestys

Très formel, le destinataire a un titre particulier qui doit être utilisé à la place de son nom

Akateemiset fraasit Aloitus

Eduskunnan puhemiehelle

VAIN NE SIVUT TARKASTETAAN, JOIHIN PYRKIJÄ ON MERKINNYT HENKILÖTIE- TONSA ENNEN KOKEEN PÄÄTTYMISTÄ.

Maantieteen valintakoe, Helsingin yliopisto Urvalsprov till geografi, Helsingfors universitet

Eduskunnan puhemiehelle

RS tFI. Saantitodistuskirje Brev med mottagningsbevis. Kuitti lähettäjälle Avsändarens kvitto

Yritys täyttää 1. Yrityksen nimi 2. Katuosoite, postinumero, paikkakunta

Eduskunnan puhemiehelle

Analyse critique du manuel Parfait! 1

RANSKA, PITKÄ OPPIMÄÄRÄ

Oikeustieteen maisterin tutkinnon tutkintovaatimukset ja täydentävät opinnot eri hakijaryhmille maisterivalinnoissa

Heidi Kaarresalo Christophe Leblay Maria Pälviranta. Exercices. Prénom. Nom. Classe

Sivuston tiedotolivier-oullie.fr

ÉQUIVALENTS FINNOIS DU FUTUR MORPHOLOGIQUE FRANҪAIS Étude contrastive de dix nouvelles de Guy de Maupassant et de leurs traductions finnoises

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken?

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi.

Eduskunnan puhemiehelle

Mark Summary Form Taitaja-Mästare 2009

Sivuston tiedotsaintjeancapferra t-prestige.com

Valitusviranomainen ja valitusaika

Latvia ja liettua Puola, tšekki ja eteläslaavi. Lettiska och litauiska Polska, tjeckiska och sydslaviska

Tehtävä 1 / Uppgift 1

VALITSIJAYHDISTYKSEN PERUSTAMISASIAKIRJA STIFTELSEURKUND FÖR VALMANSFÖRENING

RANSKAN KIELEN KURSSIEN YLEISET MYYNTIEHDOT L INSTITUT FRANÇAIS DE FINLANDE RANSKAN INSTITUUTTI SUOMESSA

Maahanmuutto Dokumentit

Alue- ja kulttuurintutkimus. Region- och kulturstudier

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Eduskunnan puhemiehelle

Matkustaminen Liikkuminen

LUOKKA (Entre les Murs) Ranska, 2008 / France, 2008

Eduskunnan puhemiehelle

Henkilötunnus Personbeteckning. Postinumero ja -toimipaikka Postnummer och -anstalt. Ammattinimike Yrkesbeteckning

FORMULA Formula-saunasisustuksen asennusohje Monteringsanvisningar för Formula-bastuinredning

Le métalangage de jeunes apprenants de FLE. dans une situation de test coopérative. Une étude de cas dans un contexte socioculturel

Transkriptio:

HELSINGIN YLIOPISTO, HUMANISTINEN TIEDEKUNTA, NYKYKIELTEN LAITOS HELSINGFORS UNIVERSITET, HUMANISTISKA FAKULTETEN, INSTITUTIONEN FÖR MODERNA SPRÅK RANSKALAISEN FILOLOGIAN VALINTAKOE/SIVUAINEKOE 30.5.2011 URVALSPROV/INTRÄDESFÖRHÖR FÖR BIÄMNESSTUDIER I FRANSK FILOLOGI 30.5.2011 Yleiset suoritusohjeet Valintakoe/sivuainekoe koostuu kahdesta erilaisesta osasta. Osassa I laaditaan ranskankielinen tiivistelmä annetusta tekstistä. Osa II käsittää teoriakysymyksiä, joihin on vastattava valintakoevaatimuksissa mainitun teoksen pohjalta. Tarkemmat suoritusohjeet ovat kunkin tehtävän alussa. HUOM. Älä kirjoita nimeäsi äläkä henkilötunnustasi vastauspaperiin. Koevalvoja merkitsee paperiin hakijanumerosi. Vastausten on mahduttava tehtäväpapereissa niille varatuille viivoille. Muualle kirjoitettuja vastauksia ei huomioida arvostelussa. Pisteytys: Osasta I voi saada 0 40 pistettä ja osasta II 0 60 pistettä (yhteensä 100 pistettä). Voit tulla valituksi vain, jos saat osasta I vähintään 20 pistettä ja osasta II vähintään 30 pistettä. Ohjeelliset suoritusajat: Osa I: noin 2 t; osa II: noin 1 t 20 min. Näin jää runsaasti aikaa vastaustensa tarkastamiseen. Suoritusajat ovat vain suosituksia, jokainen saa tietysti noudattaa omaa tahtiaan. Allmänna anvisningar Urvalsprovet/inträdesförhör för biämnesstudier består av två olika delar. Del I är en sammanfattning på franska av en given text. Del II består av teorifrågor. Svaren skall ges på basis av den litteratur som angivits i fordringarna för urvalsprovet. Närmare anvisningar finns i början av respektive uppgift. OBS. Skriv inte namn eller personbeteckning på svarspappren. Övervakaren antecknar ditt ansökarnummer. Svaren måste rymmas på de linjer som finns på uppgiftspappren. Svar utanför detta område beaktas inte i bedömningen. Poängsättning: för del I kan man få 0 40 poäng och för del II 0 60 poäng (sammanlagt 100 poäng). För godkänt resultat krävs minst 20 poäng i del I och 30 poäng i del II. Förslag till disponering av tiden: Del I: ca 2 timmar; del II: 1t 20 min. Det blir då rikligt med tid över för genomläsning. Tiderna är bara rekommendationer. Var och en arbetar givetvis i sin egen takt. 1/10

OSA I LUETUN YMMÄRTÄMINEN JA RANSKAN KIELEN TUOTTAMINEN (0 40 pistettä) DEL I LÄSFÖRSTÅELSE OCH SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING PÅ FRANSKA (0 40 poäng) Ohje: Laadi seuraavasta tekstistä 200 sanan pituinen ranskankielinen tiivistelmä (+/- 10 %). Merkitse käyttämäsi sanamäärä tiivistelmän loppuun. Muotoile teksti omin sanoin älä kopioi alkuperäisen tekstin rakenteita. Käytä tiivistelmässäsi vähintään kerran seuraavia ilmauksia: bien que ; plutôt ; si ; pour que ; donc. Alleviivaa tiivistelmästäsi edellä mainitut ilmaukset. Anvisning: Skriv en sammanfattning på franska av följande text. Du får använda 200 ord (+/- 10 %). Ange antalet ord du använt i slutet av sammanfattningen. Formulera texten med egna ord kopiera inte den ursprungliga textens strukturer. Använd följande uttryck minst en gång i din sammanfattning: bien que ; plutôt ; si ; pour que ; donc. Strecka under dessa utryck i din egen text. Arviointi: Tiivistelmän arvioinnissa otetaan huomioon: - sisältö (10 p.): alkuperäisen tekstin keskeisimpien ajatusten tuominen esiin - kielellinen muotoilu (30 p.): annettujen sanojen oikea käyttö, oikeakielisyys, uudelleenmuotoilu Myös tiivistelmän pituus vaikuttaa pisteytykseen: 180 sanaa alittavasta tai 220 sanaa ylittävästä tekstistä vähennetään 5 pistettä. Sanaksi lasketaan kaikki sellaiset merkkijonot, jotka erotetaan muista joko välilyönnillä tai heittomerkillä, esimerkiksi grille d évaluation (3 sanaa), compte rendu (2 sanaa), contre-exemple (1 sana), AFNOR (1 sana), 10 % (2 sanaa). Bedömning: Vid bedömningen tas följande i beaktande: - innehållet (10 p): lyfter fram de viktigaste tankarna i den ursprungliga texten - språklig utformning (30 p.): korrekt användning av ord, språkriktighet, omfrasering Sammanfattningens längd påverkar också bedömningen: Om texten består av mindre än 180 eller fler än 220 ord dras 5 poäng av. Alla teckenföljder som särskiljs med antingen mellanslag eller accenttecken räknas som ord, t.ex. grille d évaluation (3 ord), compte rendu (2 ord), contre-exemple (1 ord), AFNOR (1 ord), 10 % (2 ord). 2/10

Pourquoi des milliers de langues? 1 [Teksti poistettu tehtäväpaperin verkkoversiosta.] 3/10

4/10

Tiivistelmä (200 sanaa) / Sammanfattning (200 ord): Hakija-ID/ Ansökar-ID: (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren) Sanamäärä/ Antal ord: 5/10

OSA II TEORIAOSIO (yhteensä 0 60 pistettä) DEL II TEORIDEL (sammanlagt 0 60 poäng) IIA (0 20 pistettä/ poäng) Hakija-ID/ Ansökar-ID: (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren) Ohje: Etsi alla olevista tekstin osioista seuraavat kymmenen kieliopillista käsitettä, alleviivaa ne, ja merkitse vastaava numero alleviivatun kohdan alapuolelle. Poimi tekstistä vain yksi esimerkki kustakin käsitteestä. Anvisning: Leta reda på och strecka under följande tio begrepp i texten nedan. Skriv numret i fråga under den del du streckat under. Välj endast ett exempel på varje begrepp i texten. 1. Complément d objet direct 2. Pronom relatif 3. Proposition subordonnée 4. Adjectif démonstratif 5. Adverbe 6. Adjectif possessif 7. Complément circonstanciel 8. Préposition 9. Complément d objet indirect 10. Attribut du sujet Arviointi: Oikea vastaus = 2 pistettä; ei vastausta = 0 pistettä; väärä/epäselvä vastaus = -1 piste. (Kokonaispistemäärä ei kuitenkaan voi olla alle 0 pistettä.) Bedömning: Rätt svar = 2 poäng; inget svar = 0 poäng; fel/oklart svar = -1 poäng. (Den totala poängen kan ändå inte vara under 0 poäng.) Si, d une mer à l autre, à l intérieur d une même espèce, les baleines ne se comprennent plus c est simplement, comme pour les hommes, parce qu elles ne parlent plus ensemble. Toute langue se dialectise à l infini dans la mesure où les groupes se séparent et perdent contact entre eux. Pour que la langue reste la même, il faudrait que la communication soit maintenue. C est ce qui est arrivé entre l anglais et l américain, le français et le québécois, qui ont pu maintenir des liens constants entre eux. Liens que le néerlandais et l afrikaans essaient, maintenant, de rétablir. Pour parler différemment, il suffit de se tourner le dos. Mais pour parler pareillement, il faut le vouloir. ( ) Ce processus de divergence, observable dans le monde entier et à toutes les époques, est pourtant freiné par une tendance inverse, la convergence. Celle-ci est moins universelle, mais potentiellement présente partout. C est Ferdinand de Saussure, le père de la linguistique moderne, qui, dans son Cours de linguistique générale, a montré ces deux forces opposées, toujours à l œuvre au sein des communautés linguistiques. La première, régionale, qu il appelait «esprit de clocher», pousse à un fractionnement dialectal indéfini. La seconde, suprarégionale, qu il nommait «force d intercourse», tend inversement à l unification, sous l effet du développement de la civilisation et des contacts entre les régions. 6/10

Hakija-ID/ Ansökar-ID: (Valvoja täyttää / Ifylls av övervakaren) II B (0 40 pistettä/ poäng) Ohje: Rastita alla olevaan taulukkoon mielestäsi oikea vastaus kullekin kysymykselle. Merkitse vain yksi vastaus kysymystä kohden. Anvisning: Kryssa för den ruta som motsvarar det rätta svaret. Märk endast ett svar per fråga. Arviointi: Oikea vastaus = 2 pistettä; ei vastausta = 0 pistettä; väärä/epäselvä vastaus = -1 piste. (Kokonaispistemäärä ei kuitenkaan voi olla alle 0 pistettä) Bedömning: Rätt svar = 2 poäng; inget svar = 0 poäng; fel/oklart svar = -1 poäng. (Den totala poängen kan ändå inte vara under 0 poäng). Kysymys/ Fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Vastauksesi / Ditt svar a b c d e 7/10

Kysymykset / Frågorna 1. Un linguiste fait une étude portant sur les différentes parties qui entrent dans la composition formelle du mot prédécesseur. Il s agit d une étude a. morphologique. b. sémantique. c. étymologique. d. syntaxique. e. sociolinguistique. 2. Lorsque le terme «philologue» est employé dans un sens restreint, le but principal du travail d un philologue consiste à a. arriver à faire une édition de texte(s). b. repérer des fautes grammaticales dans un texte ancien. c. étudier ce qui est commun à toutes les langues romanes. d. étudier les traits spécifiques d une langue particulière. e. étudier la structure phonologique d une langue particulière. 3. Une des assertions suivantes n est pas exacte. Laquelle? a. Le français est une langue indo-européenne. b. Le français est né du franco-provençal. c. Le français est né du latin vulgaire. d. Le français est une langue romane. e. Le français et le sanscrit ont des liens de parenté lointains. 4. Qu est-ce que le français classique? a. Un type de français parlé par les mathématiciens. b. Un type de français inventé en réaction au français des banlieues. c. Un français parlé dans les villes. d. Un type de français né en réaction au français exubérant du XVIème siècle. e. Un français parlé par le monde paysan. 5. Les phonèmes /g/ et /k/ constituent une opposition en français. Quel est le trait distinctif dans cette opposition? a. Le lieu d articulation. b. La désinence. c. La flexion. d. La nasalité. e. La sonorité. 6. Quelle est la définition exacte d une paire minimale? a. L opposition de deux mots qui se distinguent par une graphie différente. b. L opposition de deux phonèmes ayant un sens différent. c. L opposition de deux mots qui se distinguent par un seul phonème. d. La composition s'effectuant par la combinaison d'au moins deux morphèmes. e. La plus petite unité linguistique qui associe une forme et un sens. 7. Lequel des termes énumérés ci-dessous décrit d une manière exacte la relation entre les mots maman et mère? a. L hyperonymie b. La synonymie c. L hyponymie d. L homonymie e. L antonymie 8/10

8. Par la notion de point de vue omniscient, on entend a. l étude qui permet de comprendre une langue de tous les points de vue. b. une perspective où un narrateur sait et perçoit plus que les personnages. c. l étude qui permet de tout comprendre par le biais d une théorie. d. une perspective où le narrateur en sait autant que les personnages. e. une perspective où le narrateur en sait moins que les personnages. 9. Le sigle FLM renvoie a. à une méthodologie utilisée en traductologie. b. au français langue maternelle en didactique des langues. c. à une méthodologie traditionnelle employée en linguistique textuelle. d. au français parlé au Maroc. e. à l association franco-finlandaise de Madrid. 10. La dérivation est une opération qui consiste à a. couper un mot en deux mots. b. choisir le genre d un nom. c. ajouter un morphème à un radical. d. ajouter un accent à un mot. e. conjuguer un verbe. 11. Que signifie le terme narrataire? a. C est un locuteur fictif qui semble raconter une histoire à l intérieur d un livre. b. C est un locuteur fictif qui écrit une histoire à l intérieur d un livre. c. C est la personne à qui on s adresse dans une narration. d. C est la personne réelle qui écrit un livre. e. C est la personne réelle qui édite un livre. 12. Laquelle des assertions suivantes n est pas exacte? a. Le provençal est un dialecte de l occitan. b. La langue d oc est également connue sous le nom d occitan. c. La langue d oc est l ancêtre du français. d. Le normand et l anglo-normand étaient des dialectes de l ancien français. e. L ancien français existait uniquement sous forme de dialectes. 13. Les langues romanes sont nées entre a. le I er et le III e siècles. b. le IV e et le VI e siècles. c. le VII e et le IX e siècles. d. le X e et le XII e siècles. e. le XIII e et le XV e siècles. 14. La disparition des diphtongues et des triphtongues ainsi que du système bicasuel et des consonnes finales des mots s est produite lors de la période a. de l ancien français. b. du moyen français. c. du français classique. d. de la conquête de la Gaule. e. du latin vulgaire. 9/10

15. L Académie Française a été fondée pendant la période a. du français classique. b. de la Révolution française. c. du français moderne. d. du moyen français. e. de la guerre de Cent Ans. 16. Seule une des phrases suivantes est exacte sur le plan grammatical. Laquelle? a. Emma nous l a présentée. b. Emma la nous a présentée. c. Emma a nous la présentée. d. Emma en nous a présentée. e. Emma y nous a présentée. 17. Seule une des phrases suivantes n est pas exacte sur le plan grammatical. Laquelle? a. Tout le monde a connu la souffrance au moins une fois dans sa vie. b. De vieilles personnes ont discuté de leurs problèmes. c. Les matinées ensoleillées sont belles. d. Les nouvels romans français sont passionnants. e. Les femmes grecques sont très courageuses. 18. Une seule phrase est exacte sur le plan grammatical parmi les phrases suivantes. Laquelle? a. Si le ciel s obscurcit, nous rentrerons. b. Si le ciel s obscurcirait, nous rentrerons. c. Si le ciel s obscurcissait, nous sommes rentrés. d. Si le ciel s obscurcira, nous rentrerons. e. Si le ciel s obscurcisse, nous rentrerons. 19. Laquelle des affirmations suivantes est fausse? a. Contrairement au français, le finnois et le suédois forment des mots composés avec à peu près la même facilité. b. En français l adjectif qualificatif se place habituellement après le nom alors qu en suédois et en finnois il se place normalement avant le nom. c. L ordre des mots de la phrase française est plus rigoureux que dans la phrase finnoise ou suédoise. d. Le français et le suédois se ressemblent moins que le français et le finnois. e. L ordre des mots dans les propositions subordonnées du suédois est souvent différent de celui des propositions principales tandis qu il n y a pas de changements importants en français ni en finnois sur ce point. 20. Qu est-ce que la cohésion? a. L emploi plus d une fois dans un texte d un mot, d une expression, d une construction. b. Les éléments et les relations grammaticales et lexicales qui régissent la bonne formation d un texte. c. La possibilité d employer une expression synonymique. d. L omission d un terme ou d un groupe de mots. e. Un texte constitué de phrases mises bout à bout sans lien entre elles. 10/10 Onnea kokeeseen! Lycka till! Bonne chance!