Venäjä äidinkielenä Älä koske tähän kansioon ennen kuin valvoja antaa sinulle luvan aloittaa tehtäviin vastaamisen. Ryska som modersmål Rör inte denna pärm förrän övervakaren ger dig tillstånd att börja besvara uppgifterna.
Ohjeita Vastaa tehtäviin ytimekkäästi ja koekirjallisuuden mukaisesti. Kirjoita vastauksesi koemonisteelle. Kirjoita kukin vastaus sille varattuun tilaan. Arvostelija ei huomioi merkintöjä, jotka ovat vastaukselle varatun tilan ulkopuolella. Kirjoita vastauksesi lyijykynällä ja selvällä käsialalla. Arvostelija tulkitsee tulkinnanvaraiset merkinnät vähiten pisteitä tuottavan vaihtoehdon mukaisesti. Älä kirjoita vaihtoehtoisia vastauksia. Jos kirjoitat vaihtoehtoisia vastauksia, arvostelussa huomioidaan vain vastaus, josta saat vähiten pisteitä. Voit luonnostella vastauksiasi ruutupaperille. Ruutupaperille tekemiäsi merkintöjä ei huomioida arvostelussa. Olet saanut yhden arkin ruutupaperia. Voit tarvittaessa pyytää lisää ruutupaperia valvojalta. Jos haluat käydä vessassa tai haluat jostakin muusta syystä valvojan huomion, nosta kätesi. Valvoja tulee luoksesi. Säilytä valmiit vastauksesi tämän kansion sisällä, jottei takanasi tai vieressäsi istuva voisi nähdä vastauksiasi. Koe päättyy neljän tunnin kuluttua kokeen aloittamisesta. Saat poistua salista aikaisintaan kello 10.00. Palauta kaikki saamasi paperit salin etuosassa olevalle valvojalle. Palauta kaikki paperit vaikket olisikaan vastannut joihinkin tehtäviin tai mihinkään tehtävään. Todista henkilöllisyytesi, kun palautat paperit. Instruktioner Besvara uppgifterna koncist och enligt provlitteraturen. Skriv dina svar på de kopierade provpappren. Skriv varje svar inom utrymmet avsett för detta. Anteckningar som ligger utanför utrymmet avsett för svaren beaktas inte i bedömningen. Skriv dina svar med blyertspenna och med tydlig handstil. Bedömaren tolkar mångtydiga anteckningar enligt det alternativ som ger dig minst poäng. Ge inte alternativa svar. Om du ger alternativa svar, beaktas i bedömningen endast det svar som ger dig minst poäng. Du kan skriva utkast till dina svar på rutigt papper. Anteckningar som du gör på rutigt papper beaktas inte i bedömningen. Du har fått ett ark rutigt papper. Vid behov kan du be att få mera rutigt papper av övervakaren. Om du vill besöka toaletten eller av någon annan anledning vill påkalla övervakarens uppmärksamhet, räck upp armen. Övervakaren kommer då fram till dig. Förvara dina färdiga svar inne i denna pärm så att den som sitter bakom eller bredvid dig inte kan se dina svar. Provet slutar fyra timmar efter att provet började. Du får lämna salen tidigast kl. 10.00. Lämna in alla pappren som du har fått till övervakaren framme i salen. Lämna in alla pappren även om du lämnat några eller alla uppgifter obesvarade. Legitimera dig då du lämnar in pappren.
Pisteyttäminen Osa Voit saada Sinut voidaan valita vain, jos saat 1 0 30 pistettä vähintään 10 pistettä 2 0 30 pistettä vähintään 10 pistettä 3 0 20 pistettä vähintään 10 pistettä 4 0 20 pistettä vähintään 10 pistettä yhteensä 0 100 pistettä vähintään 50 pistettä Poängsättning Del Du kan få Du kan bli antagen bara om du får 1 0 30 poäng minst 10 poäng 2 0 30 poäng minst 10 poäng 3 0 20 poäng minst 10 poäng 4 0 20 poäng minst 10 poäng totalt 0 100 poäng minst 50 poäng
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar VVR A (E) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Venäjä äidinkielenä Valintakoe 30.5.2016 Ryska som modersmål Urvalsprov 30.5.2016 Tarkista sivunumeroiden avulla, että olet saanut kaikki sivut. Joillakin sivuilla on osallistujanumero. Tarkista, että se on jokaisella sivulla sama. Kirjoita henkilö- ja yhteystietosi tekstaamalla. Kirjoita nimesi latinalaisilla kirjaimilla (abcd...), älä esimerkiksi kyrillisillä kirjaimilla (абвгд...). Jos sinulla ei ole suomalaista henkilötunnusta, kirjoita sen asemesta syntymäaikasi. Älä kirjoita henkilö- tai yhteystietojasi millekään muulle sivulle. Kontrollera med hjälp av sidnumren att du har fått alla sidor. Det finns ett deltagarnummer på en del av sidorna. Kontrollera att det är samma på alla sidor. Texta dina person- och kontaktuppgifter. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte t.ex. med kyrilliska bokstäver (абвгд...). Om du inte har en finsk personbeteckning, skriv i stället ditt födelsedatum. Skriv inte dina person- och kontaktuppgifter på någon annan sida. Sukunimi Efternamn Kaikki etunimet Samtliga förnamn Henkilötunnus Personbeteckning Sähköpostiosoite E-postadress Puhelinnumero Telefonnummer Tarvitsetko todistuksen valintakokeeseen osallistumisesta Puolustusvoimia varten? Todistus lähetetään sinulle sähköpostitse. Behöver du för Försvarsmakten ett intyg över att du har deltagit i urvalsprovet? Intyget kommer att skickas till dig via e-post. kyllä / ja en /nej 1 (14)
Текст на финском языке: Lukusanat eriytyivät muista nomineista keskivenäläiseen kauteen mennessä siis 1400-luvulle päästäessä. Itsenäistymiselle loi edellytykset paljolti se, että lukusanat menettivät nomineille tyypilliset systemaattiset suku- ja lukuerot muinaisvenäjässä ja saivat täysin omia piirteitä. Nykyvenäjässä heijastuu vielä se, miten ennen yhtenäisen sanaluokan muotoutumista lukusanat 1 4 olivat adjektiivien kaltaisia ja kongruoivat pääsanansa kanssa suvussa, luvussa ja sijassa: оди н ма льчик, одному ма льчику, одна де вочка, одно й де вочке. Lukusanat 5 10 olivat puolestaan substantiivien kaltaisia, joten niiden ja niitä seuraavan substantiivin välillä oli rektiosuhde: пять ма льчиков, пять де вочек. Pääpiirteissään lukusanojen nykyvenäläinen hahmo ja käyttö vakiintui 1600-luvulle mennessä. Ensimmäisenä niitä rohkeni nimittää itsenäiseksi sanaluokaksi Mihail Lomonosov venäjän kieliopissaan 1700-luvun puolivälissä. Aluksi lukumäärä oli jotakin konkreettista: minä olen оди н, jos juttelen jonkun kanssa, meitä on дво е, kahta suurempi määrä on jo мно го. Niinpä muinaisvenäjässä olikin yksikkö, kaksikko (eli duaali) ja monikko. Luku liittyi kiinteästi laskettavaan kohteeseen: два до ма, пятькоро в; vähitellen luvut miellettiin itsenäisiksi: два, пять. Lukumäärän alkuperäinen konkreettisuus näkyy puhekielen ilmaisussa дай пять, joka on vapaa käännös vanhasta sanonnasta пода й пясть дай ру ку. Sanoilla пять ja пясть lienee sama kanta *pęti, mutta niillä on muukin yhteys: пять tarkoitti muinoin kämmenen viittä sormea, пять па льцев пя сти. Lukuja hahmotettiin siis viisijärjestelmän pohjalta. Myös де вять saattoi olla lukuyksikkönä, kuten kansanrunoudessa за три девять земе ль seitsemän meren takana. Kymmenjärjestelmästä tuli vähitellen tavallisempi, vaikka sekin oli alun perin yhtä konkreettinen eli se perustui kahden käden sormien lukumäärään. Текст на шведском языке: Räkneorden började skilja sig från övriga nomina under medelrysk tid, dvs. på 1400-talet. Förutsättningarna för detta skapades genom att räkneorden förlorade de för nomina typiska, systematiska skillnaderna i genus och numerus och räkneorden utvecklade sina egna särdrag. I modern ryska återspeglas fortfarande den tidigare situationen på så sätt att räkneorden 1 4 liknar adjektiv och kongruerar med huvudordets genus, numerus och kasus: оди н ма льчик, одному ма льчику, одна де вочка, одно й де вочке. Räkneorden 5 10 däremot fungerade som substantiv och därför hade de ett rektionsförhållande till efterföljande substantiv: пять ма льчиков, пять де вочек. I stort sett etablerades det idag existerande bruket senast under 1600-talet. Den förste som klassificerade räkneorden som en individuell ordklass var Michail Lomonosov vid mitten av 1700-talet i sin ryska grammatika. Ursprungligen baserades räkneorden på någonting konkret: jag är оди н, men om jag pratar med någon är vi дво е, medan ett större antal personer redan är мно го. Fornryskan hade nämligen tre numerus: singularis, dualis och pluralis. Räkneordet hängde tätt ihop med vad som räknades: два до ма, пять коро в. Så småningom blev räkneorden självständiga: два, пять. Den ursprungliga, konkreta karaktären av antalet syns fortfarande i talspråket: дай пять som är en omskrivning av ordspråket подай пясть дай ру ку. Orden пять och пясть härleds uppenbarligen ur samma samslaviska form *pęti, men de har också en annan koppling: пять hänvisade ursprungligen till de fem fingrarna: пять па льцев пя сти. Det handlade alltså om ett femtalssystem. Men också де вять kunde fungera som ett räkneord, vilket framgår t.ex. av talspråket, jfr за три девять земе ль bortom de sju haven. Tiotalssystemet blev så småningom vanligare, även om det ursprungligen var lika konkret, dvs. det bottnade i antal fingrar på två händer. Muinaisvenäläisten piti selvitä suuremmistakin luvuista. Indoeurooppalaista kantaa oli jo ты сяча ( större siffror. Indoeuropeiska räkneord var redan De forntida ryssarna var tvungna att också klara av yhteisslaavin *tysętja kantaslaavin *tūsentja, vrt. ты сяча ( samslaviska *tysętja urslaviska liettuan tūkstantis, ruotsin tusen). Turkkilaisista kielistä lainattiin тьма (10 000). Kun luvut vain kas- Från turkspråken togs тьма 10 000. Ännu större *tūsentja, jfr litauiska tūkstantis, svenska tusen). voivat, lainattiin kreikasta легио н (määrältään suurempi kuin roomalainen legioona, n. 100 000) ja легио н (större än den romerska legionen, ca 100 siffror behövdes, och från grekiskan inlånades лео рд (miljoona). Ilmaisukeinoja tarvittiin yhä suuremmille lukumäärille, kymmenelle miljoonalle, sahövdes, tio miljoner, hundra miljoner, en miljard 000) och лео рд miljon. Men ännu större siffror bedalle miljoonalle, miljardille... Niille löytyi omia Det fanns även slaviska uttryck för otalighet: во рон slaavilaisia nimityksiä, jotka ilmaisivat äärettömyyttä: во рон korppi, kansanrunouden ikuisuu- ningen (10 miljoner), коло да tråg, ho, likkista, korp, som symboliserade evigheten i folkdikt- oändlig oändlighet (100 milj.). Stora antal kunde 2 (14)
den symboli (10 milj.) ja коло да kaukalo, ruumisarkku, loputon ikuisuus, (100 milj.). Suuria lukumääriä hahmotettiin, mutta täsmällisiä lukusanoja niiden ilmaisemiseksi ei muinaisvenäjässä vielä ollut. Миллио н lainattiin vasta 1600-luvulla ja siitä lähtien kaikki suuret luvut läntisten mallien mukaan. Samalla легио н, лео рд ja тьма jäivät pois. Raamatun synodaalikäännöksestä löytyy vielä легио н: Иису с спроси л его : как тебе и мя? Он сказа л: «легио н», потому что мно го бе сов вошло в него (Lk. 8:30). Ykköstä tarkoittava lukusana, muinaisvenäjän одинъ viittasi yhteen henkilöön tai esineeseen ja siksi esiintyi vain yksikössä. Sillä oli sukumuodot, taivutussijoissa pronominaalinen taivutus ja se kongruoi pääsanansa kanssa kuten nykyvenäjässäkin: оди н посёлок, одна дере вня, одно село ; в одно м посёлке, в одно й дере вне, в одно м селе. Vähitellen on kehittynyt ei ainoastaan lukumäärää ilmaisemaan myös monikkomuoto, joka sekin taipuu pronominaalisen taivutuksen mukaisesti, mutta malli on nyt tullut pehmeävartaloisilta pronomineilta: одни су тки, в одни х та почках, де ти одни. Ykkönen on useimpien yksinkertaisten lukusanojen tavoin indoeurooppalaista alkuperää. -ин-suffiksi ( indoeuroopan *oinos) on varsinainen lukusana, joka on tunnistettavissa muissakin indoeurooppalaisissa kielissä: lat. unus, saks. ein, ruots. en, ransk. un, engl. one. Eteläslaavilaispohjaisessa kirkkoslaavissa on (j)ed-, minkä vuoksi venäjässä on samakantaisina kaksi erilaista variaatiota, vrt. одино кий еди ный. hanteras, men i fornryskan fanns det inga entydiga räkneord. Миллио н inlånades först under 1600-talet och därefter följde alla större siffror västeuropeiskt mönster. Då föll легио н, лео рд och тьма bort. Den synodala bibelöversättningen har fortfarande kvar легио н: Иису с спроси л его : как тебе и мя? Он сказа л: «легио н», потому что мно го бе сов вошло в него (Lk. 8:30). Räkneordet för ettan, fornryska oдинъ, förhöll sig till en person eller ett ting och därför förekom det bara i singularis. Det hade genuskategorin och kongruerade med huvudordet i böjningsformer enligt pronominal böjning precis som i modern ryska: оди н посёлок, одна дере вня, одно село, в одно м посёлке, в одно й дере вне, в одно м селе. Med tiden hade också pluralisformen utvecklats så att den också kongruerade enligt pronominal böjning, även om mönstret i så fall var inlånat från pronomina med mjuk stam: одни су тки, в одни х та почках, де ти одни. Ettan är, som de flesta enkla räkneord, av indoeuropeiskt ursprung. Suffixet -ин ( indoeuropeiska *oinos) är ett räkneord som också är igenkänligt i många indoeuropeiska språk: latinska unus, tyska ein, svenska en, franska un, engelska one. I den sydslaviskbaserade kyrkslaviskan har man formen (j)ed-, varav två olika realisationer med samma rot i ryskan, jfr одино кий еди ный. Det fornryska räkneordet дъва förhöll sig i fornryskan till två sammanhängande jämna par, och därför användes det uteslutande i dualis. Räkneordet hade sina genusformer: nom./ack. mask. дъва och Lukusana дъва viittasi muinaisvenäjässä parillisiin fem./neutr. дъвѣ. Neutrum smälte tidigt samman käsitteisiin tai kahteen kappaleeseen, minkä vuoksi med maskulinformen. I andra kasusformer var alla sitä käytettiin vain duaalissa. Lukusanalla oli omat genusen enhetliga. Detta räkneord hade pronominal sukumuodot: mask. nom./akk. дъва ja fem./n. böjning: gen./lok. дъвою/дъву, dat./instr. дъвѣма. дъвѣ. Neutri sulautui jo varhain yhteen maskuliinin Efter att dualis hade försvunnit uppfattades два som kanssa. Muissa sijoissa kaikilla suvuilla oli yhteinen pluralis och därigenom närmade sig dess böjning muoto. Lukusanalla oli pronominaalinen taivutus: pluralisformerna av räkneorden три, четыре. gen./lok. дъвою/дъву, dat./instr. дъвѣма. Duaalin Kongruensen gentemot huvudordet i nominativ utvecklades hävittyä два miellettiin merkitykseltään monikolliseksi till rektionsförhållandet: два + gen. sg. ja sen taivutus läheni silloin vielä monikollisia Också den attributiva pluralisformen tyder på att lukusanoja три, четыре. Kongruenssisuhde räkneordet два uppfattades som pluralis. Då började pääsanaan muuttui nominatiivissa rektiosuhteeksi: böjningsformerna av både substantivet och adjektivet два + yks. gen. Adjektiiviattribuuttiin vähitellen levinnyt att förekomma i pluralis. monikkomuoto heijastaa sekin lukusanan I dagens ryska påträffas ett par rester av genitiv два kokemista monikolliseksi. Taivutussijoissa niin dualis. Detta gäller den äldre formen дъву och dess substantiivi kuin adjektiivikin alkoivat vähitellen senare parallellform дъвою: двуязы чный och esiintyä monikossa. двою родный. Sådana sammansatta adjektiv som Tänä päivänä on pari jäännettä duaalin genetiivistä sekä vanhemmasta muodosta дъву että sen три och четы ре redan hade plurala böjningsfor- двухме стный utformades efter att räkneorden uudemmasta rinnakkaismuodosta дъвою: двуязы mer. Dualis återspeglas också i den betonade vari- чный ja двою родный. Yhdysadjektiiveja tyypanten i genitiv singular: два часа до ча са, два шага с пе рвого ша га. Tvåans indoeuropeiska 3 (14)
piä двухме стный alkoi muodostua, kun lukusanoilta три ja четы ре oli jo omaksuttu monikon taivutuspäätteet. Duaalia heijastaa myös yksikön genetiivin painollinen variantti: два часа до ча са, два шага с пе рвого ша га. Kakkosenkin indoeurooppalainen alkuperä on tunnistettavissa: latinan duo, ruotsin två, englannin two. (lähde: [lyhentäen ja muokaten] Päivi Saurio. Poimintoja venäjän kielen historiasta. Yliopistopaino, 2005, s. 62 64.) ursprung syns även i flera språk: latinska duo, svenska två, engelska two. (källa: [förkortat och omarbetat] Päivi Saurio. Kortfattad översikt över ryska språkets framväxt. Omarbetad svensk upplaga av Jussi Nuorluoto. Slaviska handböcker och läromedel 2. Uppsala universitet, 2016 [i tryck].) 4 (14)
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar VVR B (E) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Arvostelijan merkintöjä / Granskarens anteckningar 5 (14)
Часть 1 Определите, какими частями речи являются подчёркнутые слова, приведите все их грамматические характеристики (т.е. сделайте полный морфологический разбор). Бросая свет на волнорез, Свеча сигнальная не гасла И день и ночь горела без Воспомоществованья масла. Ночь негаданно надвинулась, Горсти вышвырнув монет, Наземь небо опрокинулось Тяжкой роскошью планет. Распахнулась роща золотая И стоит, прозрачно облетая, Слабо и доверчиво шурша, Словно отходящая душа. 6 (14)
Даже месяц, что плыл меж березовых белых стволов, Был подвешен на нитке, раскрашенным был и фанерным. Растешь цветком упрямым ты Средь быта черствой Арктики: Мечты мятежные чисты, Душа полна романтики. День начинался медленно. Сперва, По-зимнему обутый и одетый, Один, он приносил дрова, Лучину в печке разжигал газетой. 7 (14)
Выпишите слова с приставками и кратко объясните Вашу точку зрения. забрызгать, зал, завитушка, загадка, зайчик 8 (14)
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar VVR C (E) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Arvostelijan merkintöjä / Granskarens anteckningar 9 (14)
Часть 2 Напишите сочинение на следующую тему: Образ Воланда в романе «Мастер и Маргарита» 10 (14)
11 (14)
12 (14)
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar VVR D (E) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Часть 3 Кратко перескажите на русском языке содержание одного из прилагаемых текстов (см. стр. 2 4). 13 (14)
Teknisiä merkintöjä Tekniska anteckningar VVR E (E) Osallistujanumero Deltagarnummer 1234 Часть 4 Где необходимо, добавьте нужные буквы, пробелы (знаком «1») и знаки пунктуации в соответствующем месте в скобках. Если Вы считаете, что ошибок нет, ничего добавлять не надо. Текст переписывать не надо. Мы в Полежаевском парке, сер( )дина июня. Там течет речка Лиговка, она небольшая совсем( ) но в парке превращается в озеро. На воде лодки, на траве кле( )атые пледы, скатерти с бахромой, самовары. Я наблюдаю за тем( ) как компания, сидящ( )я неподалеку, заводит патефон. Кто именно сидит, уже не( )помню, но всё еще вижу, как вращается ручка. Через мгновение раздается музыка хриплая, заикающ( )ся, и всё же музыка. Ящик, полный маленьких, простуже( )ых, поющих, пусть извне и не( )видимых, у меня такого не было. И как же я хотел им обладать заботит( )ся о нём, лелеять, ставить зимой у печи, но главное ( ) заводить его с царственной небрежностью, как делают вещь давно привычную. Вращение ручки казалось мне простой и одновременно неоч( )видной причиной л( )ющихся звуков, своего рода универсальной отмычкой к прекрас( )ному. Было в этом что-то моцартовское, чтото от взмаха дирижерской палочки( ) оживляющего немые инструменты и земными законами также не вполне об( )яснимого. Я, бывало, дирижировал наедине с собой( ) напевая услыш( )ые мелодии, и неплохо у меня получалось. Если бы не мечта стать брандмейстером, то хотел бы я быть, коне( )но же, дирижером. 14 (14)