SUUREN MITTAKAAVAN MERITUULIPUISTOJA SUOMEEN STORSKALIGA HAVSBASERADE VINDKRAFTSPARKER TILL FINLAND INKOON-RAASEPORIN MERITUULIPUISTOHANKE VINDKRAFTSPROJEKTET UTANFÖR INGÅ-RASEBORG SIIPYYN MERITUULIPUISTOHANKE VINDKRAFTSPROJEKTET UTANFÖR SIDEBY
TUULIVOIMAA SUOMEEN Kovat tavoitteet Suomi on sitoutunut EU:n ilmasto- ja energiapoliittisiin tavoitteisiin. Vuoteen 2020 mennessä uusiutuvien energiantuotantomuotojen osuutta on nostettava 38 prosenttiin. Tuulivoiman osalta tämä merkitsee 2 000 megawatin kapasiteetin rakentamista. Vakaa toimintaympäristö Merkittävä tuulivoiman tuotannon lisääminen edellyttää suuria investointeja. Niiden toteutumiseksi tarvitaan pitkäjänteistä energia- ja ilmastopolitiikkaa sekä tukiratkaisuja. Valtion ohjausmekanismien on tuettava investointihankkeiden kannattavuutta. Tarvitaan uskottavia isoja hankkeita Tuulivoimaa on toistaiseksi toteutettu Suomessa vain pienessä mittakaavassa. Energiantuotantomuotoa vaivaa pienimuotoisuus ja monimutkaiset lupamenettelyt. Ympäristövaikutusten minimoimiseksi tuulivoimalat tulee keskittää suuriin, useiden voimaloiden puistoihin. Kansainväliset esimerkit osoittavat, että tuulivoimaa voidaan järkevästi rakentaa nimenomaan isoina kokonaisuuksina. Jotta tuulivoimatavoitteet voidaan todella saavuttaa taloudellisesti järkevällä tavalla tarvitaan isoja, teollisen mittakaavan hankkeita. Nopeasti liikkeelle opitaan kokemuksista! Suomalainen tuulivoimarakentaminen tarvitsee veturikseen riittävän ison hankkeen, joka toimii esimerkkinä ja mallina muille hankkeille. Merituulivoimala on tällaiseksi hankkeeksi parhaiten sopiva, sillä merelle voidaan rakentaa isompia kokonaisuuksia kuin maalle. Yhden merkittävän hankkeen avulla voidaan kerätä arvokasta kokemusta merituulivoiman rakentamisesta, käytöstä ja huollosta Suomen olosuhteissa. Näin voidaan edistää ja nopeuttaa muiden hankkeiden toteutumista. Aikaa ei ole hukattavaksi, jotta vuoden 2020 tuulivoimatavoitteet voidaan saavuttaa liikkeelle on lähdettävä nyt! VINDKRAFT TILL FINLAND Tuffa mål Finland har bundit sig till EU:s klimat- och energipolitiska mål. Fram till 2020 ska andelen förnybara energiproduktionsformer höjas till 38 procent. För vindkraftens del innebär det här byggande av en kapacitet på 2 000 megawatt. Stabil omvärld En betydande utbyggnad av vindkraften kräver stora investeringar. För att de ska förverkligas behövs det en långsiktig energi- och klimatpolitik och stödlösningar. Statens styrmekanismer måste stödja investeringsprojektens lönsamhet. Trovärdiga stora projekt behövs I Finland har det hittills enbart byggts småskalig vindkraft. Småskaligheten och de komplicerade tillståndsförfarandena belastar energiproduktionsformen. För att minimera miljöpåverkan borde vindkraftverken koncentreras till stora parker med många möllor. Internationella exempel visar att det går att bygga vindkraft rationellt uttryckligen om det sker i stora helheter. För att vindkraftsmålen verkligen ska kunna nås på ett ekonomiskt försvarbart sätt behövs det stora projekt i industriell skala. Snabbt i gång vi lär av erfarenheterna! Byggandet av vindkraft i Finland behöver ett tillräckligt stort projekt som draghjälp, ett projekt som fungerar som exempel och modell för andra projekt. En havsbaserad vindkraftsanläggning är bäst lämpad som ett sådant projekt, eftersom det går att bygga större helheter till havs än på land. Med hjälp av ett enskilt stort projekt kan vi samla värdefulla erfarenheter av att bygga, driva och underhålla havsbaserad vindkraft i finska förhållanden. På det sättet kan vi främja och påskynda andra projekt. Det finns ingen tid att förlora om vi ska nå vindkraftsmålen fram till 2020 det gäller att komma i gång nu! TUULIVOIMA RAKENTUU YHTEISTYÖLLÄ Tuulivoimarakentaminen perustuu kolmeen kulmakiveen: Hankekohtainen hyväksyttävyys tarkoittaa, että paikalliset ihmiset ja kuntapäättäjät ovat hankkeen takana, jotta sen kaavoitus edistyy. Tekninen toteutettavuus edellyttää riittävää tuulisuutta, teknologiaa, laitevalmistusta sekä aluetta, jolla tuulivoimarakentaminen on teknisesti mahdollista. Taloudellisuus tarkoittaa tuulivoiman kannattavaa rakentamista, jossa syöttötariffeilla ja tukijärjestelmillä on keskeinen merkitys. VINDKRAFTEN BYGGS GENOM SAMARBETE Byggandet av vindkraft vilar på tre hörnstenar: Acceptans för enskilda projekt innebär att lokalbefolkningen och de kommunala beslutsfattarna ställer sig bakom projektet för att planläggningen ska avancera. Teknisk genomförbarhet förutsätter tillräckliga vindförhållanden, teknik, tillverkning av utrustning och ett område där det är tekniskt möjligt att bygga vindkraft. Ekonomi innebär lönsamt byggande av vindkraft, där inmatningstariffer och stödsystem har central betydelse. Tekninen toteutettavuus Teknisk genomförbarhet Hankekohtainen hyväksyttävyys Acceptans för enskilda projekt Taloudellisuus Ekonomi
SUOMEN MERITUULI LÄHELLÄ KULUTTAJAA FINLANDS HAVSVIND NÄRA KONSUMENTEN SUOMEN MERITUULI OY:N HANKKEIDEN VALMISTELU ERI TASOILLA, HANKEVALMISTELUN PÄÄVAIHEET BEREDNINGEN AV FINLANDS HAVSVIND AB:S PROJEKT PÅ OLIKA NIVÅER, HUVUDETAPPERNA I PROJEKTBEREDNINGEN Suomen Merituuli Oy on kotimainen tuulivoimayhtiö, jonka taustavoimina toimivat Helsingin Energia ja EPV Energia Oy. Molemmat yhtiöt tuottavat sähköä omistajinaan oleville kaupungeille ja kunnille omakustannushintaan ilman välikäsiä. Finlands Havsvind Ab är ett inhemskt vindkraftsbolag med Helsingfors Energi och EPV Energi Ab som bakgrundskrafter. Båda bolagen producerar el till självkostnadspris utan mellanhänder till de städer och kommuner som är deras ägare. Suomen Merituulen tarkoituksena on rakentaa Pohjanlahdelle ja Suomenlahdelle merkittävän kokoluokan merituulipuistot. Yhtiöllä on vireillä kaksi teollisen mittakaavan tuulivoimapuistohanketta, toinen Kristiinankaupungin Siipyyn ja toinen Inkoon-Raaseporin edustan merialueella. Finlands Havsvinds syfte är att uppföra havsbaserade vindkraftsparker av betydande storlek i Bottniska viken och Finska viken. Bolaget förbereder två vindkraftsprojekt i industriell skala, det ena i havsområdet utanför Sideby i Kristinestad och det andra i havsområdet utanför Ingå-Raseborg. Maakuntakaava Landskapsplan YVA-menettely MKB-förfarande Yleiskaavaprosessit Generalplaneprocesser Rakennus- ja vesioikeudelliset lupaprosessit Bygg- och vattenrättsliga tillståndsprocesser Saavuttaakseen ilmastotavoitteensa Suomen on panostettava mittaviin, merelle sijoitettaviin tuulivoimapuistoihin. Teollisen mittakaavan merituulipuisto on kooltaan useita satoja megawatteja, mikä vastaa satojen tuhansien kerrostalokaksioiden sähköntarvetta. Määrä on monia kymmeniä prosentteja esimerkiksi Helsingin tai Espoon sähkönkulutuksesta. Suomen Merituuli Oy:n etuina ovat osaaminen, nopea reagointikyky sekä isojen omistajien taloudelliset ja toiminnalliset resurssit merituulivoiman toteuttamiseen. Jotta tuulivoimaa saadaan edistettyä Suomessa tavoitteiden mukaisesti, tarvitaan taloudellisten, ympäristöllisten, sosiaalisten ja teknisten edellytysten lisäksi Suomen Merituulen hanke veturiksi muille hankkeille. Yhtiössä uskotaan avoimuuteen ja onnistuneeseen vuorovaikutukseen hankkeiden valmistelussa ja suunnittelussa. Avoimesta toimintatavasta saadut kokemukset ovatkin olleet erittäin hyviä. För att nå sina klimatmål måste Finland satsa på storskaliga havsbaserade vindkraftsparker. En havsbaserad vindkraftspark i industriell skala är på flera hundra megawatt, vilket motsvarar flera hundra tusen höghustvåors elbehov. Volymen motsvarar tiotals procent av elförbrukningen i t.ex. Helsingfors eller Esbo. Finlands Havsvind Ab:s fördelar är kompetens, snabb reaktionsförmåga och de stora ägarnas ekonomiska och operativa resurser för byggande av havsbaserad vindkraft. För att vindkraften i Finland ska kunna främjas enligt målen behövs förutom ekonomiska, miljömässiga, sociala och tekniska förutsättningar även Finlands Havsvinds projekt som draghjälp för andra projekt. På bolaget tror man på öppenhet och en framgångsrik dialog vid beredningen och planeringen av projekten. Erfarenheterna av ett öppet verksamhetssätt har varit mycket goda. Tekninen yleisselvitys Allmän teknisk utredning Tekniset suunnitelmat Tekniska planer Koeperustus ja tuulimittaukset Provfundament och vindmätningar Maaperätutkimukset, laitetoimitusneuvottelut Markundersökningar, förhandlingar med leverantörer Alueiden hankinta / hankkeen hyväksyttävyyden ansainta Hankkeen teknistaloudellinen toteuttamiskelpoisuus Kannattavuuslaskelmat ja rahoitus Investointipäätöksen tekeminen Förvärv av områden / inhämtande av acceptans för projektet Teknisk-ekonomiska förutsättningar för projektet Lönsamhetskalkyler och finansiering Investeringsbeslut
INKOON-RAASEPORIN MERITUULIPUISTO VINDKRAFTSPARKEN UTANFÖR INGÅ-RASEBORG
INKOON-RAASEPORIN MERITUULIPUISTO VINDKRAFTSPARKEN UTANFÖR INGÅ-RASEBORG Suomenlahdelle Inkoon ja Raaseporin edustan merialueelle suunniteltu merituulipuisto koostuu kuudestakymmenestä erillisiksi saarekkeiksi ryhmitellystä tuulimyllystä. Merituulipuiston tuulimyllyjen napakorkeus on noin 100 metriä ja teho 3 5 MW. Inkoon-Raaseporin merituulipuiston kokonaiskapasiteetti tulee olemaan 180 300 MW, mikä vastaa noin 400 000 kerrostalokaksion sähköntarvetta. Määrä on noin 13 kertaa suurempi kuin Inkoon kunnan sähkön kulutus sekä noin 20 prosenttia Helsingin ja 40 prosenttia Espoon sähkönkulutuksesta. Merituulipuisto on toteutuessaan Inkoon-Raaseporin alueen historian suurin yksittäinen investointi ja suuruudeltaan satoja miljoonia euroja. TNS Gallup toteutti maaliskuussa 2010 Suomen Merituulen toimeksiannosta kyselytutkimuksen, jossa selvitettiin Inkoon ja Raaseporin asukkaiden suhtautumista merituulipuistohankkeeseen. Kyselytutkimuksen mukaan yli 70 prosenttia inkoolaisista ja raaseporilaisista pitää merituulipuistoa myönteisenä asiana. Hanketta vastustavan Pro Barösundin tekemissä kyselyissä hankealuetta lähimpinä sijaitseville huvila- ja mökkiasukkaille on saatu merituulipuiston kannalta huomattavasti kielteisempiä tuloksia. Suomen Merituulen hankkeesta saatu palaute on huomioitu mahdollisimman hyvin merituulipuiston suunnittelussa. Keskeisimmät muutokset liittyvät tuulivoimaloiden maisemavaikutuksiin, joiden vähentämiseksi voimalat on päätetty sijoittaa neljäksi erilliseksi saarekkeeksi. Palautetta kuunnellen merituulipuistoa on myös siirretty merellä alkuperäistä suunnitelmaa kauemmas. Merituulipuiston ympäristövaikutusten arviointimenettely (YVA) päättyi helmikuussa 2011, jolloin Uudenmaan ELY-keskus antoi lausuntonsa ympäristövaikutusten arviointiselostuksesta. Lausunnon mukaan YVA-selostus täyttää sille asetetut vaatimukset ja merituulipuisto on mahdollista toteuttaa ilman merkittäviä haitallisia ympäristövaikutuksia. Inkoon-Raaseporin merituulipuistohankkeessa tehdään edelleen jatkuvasti lisää teknisiä ja ympäristöön liittyviä selvityksiä. Hankkeen kaavoituksen toivotaan lähtevän liikkeelle vielä vuoden 2011 aikana. Merituulipuiston perustustyöt voitaisiin näillä näkymin aloittaa vuonna 2014 ja itse tuulimyllyjä pystyttää vuonna 2015. Den planerade havsbaserade vindkraftsparken i Finska viken utanför Ingå och Raseborg består av sextio vindmöllor som är grupperade i öar. Vindmöllorna i vindkraftsparken har en navhöjd på ca 100 meter och en effekt på 3 5 MW. Vindkraftsparken utanför Ingå-Raseborg har en totalkapacitet på 180 300 MW, vilket motsvarar ca 400 000 höghustvåors elbehov. Det är ca 13 gånger mer än Ingå kommuns elförbrukning och ca 20 procent av Helsingfors stads och 40 procent av Esbo stads elförbrukning. Om vindkraftsprojektet förverkligas är det fråga om den största enskilda investeringen i Ingå-Raseborgs historia, storleksklassen är flera hundra miljoner euro. I mars 2010 utförde TNS Gallup på uppdrag av Finlands Havsvind en enkät där man utredde hur invånarna i Ingå och Raseborg förhåller sig till vindkraftsprojektet. Enligt enkäten anser över 70 procent av ingåborna och raseborgarna att vindkraftsparken är en positiv sak. Pro Barösund, som motsätter sig projektet, har fått betydligt negativare resultat i sina enkäter som riktat sig till villa- och stugägare i områdena närmast projektområdet. Responsen på Finlands Havsvinds projekt har beaktats så väl som möjligt vid planeringen av vindkraftsparken. De största förändringarna har att göra med vindmöllornas landskapspåverkan, och för att minska denna har man gått in för att placera möllorna i fyra separata grupper. Man har också lyssnat på responsen genom att flytta vindkraftsparken längre ut till havs än vad som ursprungligen var planerat. Miljökonsekvensbedömningen (MKB) för den havsbaserade vindkraftsparken avslutades i februari 2011, då Nylands NTM-central gav sitt utlåtande över MKB-redogörelsen. Enligt utlåtandet uppfyller MKBredogörelsen de krav som ställs på den och det är möjligt att uppföra den havsbaserade vindkraftsparken utan betydande skadliga effekter på miljön. Inom vindkraftsprojektet utanför Ingå-Raseborg görs hela tiden fler tekniska utredningar och miljöutredningar. Planläggningen av projektet kommer förhoppningsvis i gång ännu under 2011. Enligt nuvarande planer skulle grundläggningsarbetet för vindkraftsparken kunna inledas 2014 medan själva möllorna skulle kunna resas 2015. Lupaprosessi Tillståndsprocess Kaavoitusprosessi Planläggningprocess Maakuntakaava Landskapsplan YVA-menettely MKB-förfarande
SIIPYYN MERITUULIPUISTO VINDKRAFTSPROJEKTET UTANFÖR SIDEBY
SIIPYYN MERITUULIPUISTO Pohjanmerelle Kristiinankaupungin kuntaan kuuluvan Siipyyn edustalle suunniteltu merituulipuisto käsittää 5x10 kilometrin kokoisen merialueen. Alueelle rakennettavien noin 80 nykyaikaisen tuulivoimalan yksikkötehot ovat 3 5 megawattia. Siipyyn merituulipuiston yhteenlaskettu teho on maksimissaan 240 400 megawattia. Vuodessa merituulipuisto tuottaa arviolta yli puolen miljoonan kerrostalokaksion kulutusta vastaavan määrän sähköä. Määrä on 17 kertaa enemmän kuin koko Kristiinankaupungin nykyinen sähkönkulutus. Maantieteellisesti Siipyyn merituulipuisto sijoittuu pohjoiselle Selkämerelle. Alueen saaristovyöhyke on kapea, ja Siipyyn edustalla meri alkaa avoimena jo mantereesta lähtien. Siipyyn merituulipuisto sijoitetaan avomerelle: rannikolle on matkaa kahdeksan kilometriä ja lähimpään saareen yli viisi kilometriä. Siipyyn merituulipuiston sijainti on merkitty sitovasti kaavaluonnokseen. Tuulivoimalan tornien enimmäiskorkeudeksi on määritelty 120 metriä. Voimalaitokset ryhmitellään siten, että niiden vaikutus maisemaan on mahdollisimman pieni. Hankkeen ympäristönvaikutusten arvointimenettely (YVA) on valmis, ja kunnallinen kaavoitusprosessi on meneillään. Hankkeessa tehdään jatkuvasti lisää teknisiä selvityksiä, muun muassa merenpohjan suhteen. Ympäristövaikutusten arvioinnin yhteydessä tehtiin selvityksiä muun muassa linnustosta, kalastosta ja maisemasta. Myös meren pohjaa videokuvattiin. Alueen asukaskyselyyn vastanneista 71 prosenttia suhtautui hankkeeseen myönteisesti ja 82 prosenttia arvioi hankkeen vaikutukset myönteisempänä kuin toteuttamatta jättämisen. Jos hanke etenee suunnitelmien mukaan, Siipyyn merituulipuiston meriperustuksia voidaan alkaa rakentaa vuonna 2013 ja itse voimaloita vuonna 2014. VINDKRAFTSPROJEKTET UTANFÖR SIDEBY Den planerade vindkraftsparken i Bottniska viken utanför Sideby som hör till Kristinestads kommun omfattar ett havsområde på 5x10 kilometer. De cirka 80 moderna vindmöllor som ska uppföras i området har en effekt på 3 5 megawatt per enhet. Vindkraftsparken utanför Sideby får en sammanlagd effekt på maximalt 240 400 megawatt. Årligen kommer vindkraftsparken uppskattningsvis att producera el motsvarande över en halv miljon höghustvåors förbrukning. Det är 17 gånger mer än den nuvarande elförbrukningen i hela Kristinestad. Geografiskt ligger vindkraftsparken utanför Sideby i norra Bottenhavet. Skärgårdszonen är smal i området och utanför Sideby börjar öppna havet redan vid fastlandet. Vindkraftsparken placeras ute på öppet hav: till kusten är det åtta kilometer och till närmaste holme över fem kilometer. Vindkraftsparken utanför Sideby är bindande inritad i planeutkastet. En maximal höjd på 120 meter har bestämts för vindmöllornas torn. Möllorna grupperas så att deras landskapspåverkan minimeras. Miljökonsekvensbedömningen (MKB) för projektet är slutförd och den kommunala planläggningsprocessen pågår. Inom projektet görs hela tiden fler tekniska utredningar, bland annat i fråga om havsbottnen. I samband med miljökonsekvensbedömningen inventerades bland annat fågel- och fiskbeståndet och landskapet. Även havsbottnen videofilmades. Av dem som besvarat invånarenkäten i området var 71 procent positivt inställda till projektet, och 82 procent bedömde att konsekvenserna av projektet är gynnsammare jämfört med om det inte genomförs. Om projektet fortskrider som planerat kan havsfundamenten för vindkraftsparken utanför Sideby börja byggas 2013 och själva möllorna resas 2014. Lupaprosessi Tillståndsprocess Kaavoitusprosessi Planläggningprocess Maakuntakaava Landskapsplan YVA-menettely MKB-förfarande
ONNISTUNEEN MERITUULIPUISTON AINEKSET INGREDIENSER TILL EN LYCKAD HAVSBASERAD VINDKRAFTSPARK Riittävästi tuulta Tuulivoimaa kannattaa rakentaa vain sinne, missä tuulee. Molemmat Suomen Merituuli Oy:n hankkeet sijaitsevat tuuliolosuhteiltaan optimaalisilla alueilla. energiantuotantomuoto. Tuulivoiman hyväksyttävyyden takia on tärkeää, että hankkeiden ympäristövaikutukset selvitetään huolellisesti. Suomen Merituulen molemmista hankkeissa on toteutettu täydellinen ympäristövaikutusten arviointimenettely. Finlands Havsvinds båda havsbaserade vindkraftsprojekt har utvecklats utifrån den respons som inkommit på planeringsprocessen. Vindkraftsparkerna har förlagts längre ut till havs och möllornas placering har preciserats för att minska landskapspåverkan. Paikallinen hyväksyntä Tuulivoima on hyvä asia, mutta ei juuri täällä on yleinen asetelma tuulivoimahankkeiden kohdalla muttei suinkaan yksiselitteinen. Suomalaiset suhtautuvat tuulivoiman lisäämiseen muita energianmuotoja positiivisemmin. Kuntapäättäjistä 80 prosenttia on ollut tyytyväisiä kuntansa alueella jo toteutettuihin tuulivoimahankkeisiin ja näkevät uudet tuulivoimahankkeet mahdollisina. Tuulivoimahankkeiden positiivisina puolina ovat ympäristöystävällisyys, suomalaisen teknologiaosaamisen edistäminen ja positiivinen vaikutus kunnan imagoon. Positiivisia vaikutuksia kuntien talouteen ovat kymmenien henkilöiden työllistävyys, erilaisten palvelujen tarve ja kiinteistöverot. Työvoimaa tarvitaan vikojen korjaukseen ja huoltoon. Tuulivoimalan käyttöikä on 20 25 vuotta, jonka aikana osia joudutaan vaihtamaan ja korjaamaan. Suomen Merituulen molempia merituulipuistohankkeita on kehitetty suunnitteluprosessin aikana saadun palautteen pohjalta. Sijaintialueita on siirretty kauemmas merelle, ja tuulimyllyjen sijoittelua on tarkennettu maisemavaikutusten vähentämiseksi. Mahdollisuus rakentaa teknisesti järkevästi Nykyvoimalat eivät sovellu heikkotuulisiin olosuhteisiin. Teknologia kuitenkin kehittyy jatkuvasti, ja samalla voimaloiden koko kasvaa. Kotimainen suunnittelu, testaus ja valmistus ovat alan kehityksen kärjessä. Merelle rakennettaessa ratkaisevassa asemassa ovat pohjan laatu ja perustamissyvyys. Suomessa erityiskysymyksenä on ahtojäiden esiintyminen. Yleisesti ottaen rakentaminen on sitä helpompaa, mitä matalampaan veteen voimalat voidaan sijoittaa. Riittävän pienet ympäristövaikutukset Vaikka tuulivoimaloiden rakentaminen ja käyttö aiheuttavat ympäristövaikutuksia, tuulivoima on erittäin ympäristöystävällinen Kannattavuus Tuulivoiman rakentaminen edellyttää merkittäviä investointeja, joita ei tehdä, jos tuulivoimalan perustamisen ei uskota olevan kannattavaa. Tärkeimpiä kannattavuutta lisääviä toimia ovat hankkeiden tukijärjestelmät sekä tuulivoimalla tuotetun sähkön tariffihinnat. Investointituki on käytössä Alankomaissa, Britanniassa, Espanjassa ja Saksassa. Alankomaissa tuen pituus on 10 vuotta ja Espanjassa elinikäinen. Saksassa merituulivoiman tariffitaso on selvästi Suomea korkeampi. Pitkäjänteiset ja riittävän kannustavat ohjauskeinot ovat välttämättömiä tuulivoimarakentamisen kannalta. Tillräckligt med vind Vindkraftverk är lönsamma bara i områden där det blåser. Finlands Havsvind Ab:s båda projekt ligger i områden som är optimala i fråga om vindförhållandena. Lokal acceptans Vindkraft är bra, men inte just här är en allmän men absolut inte entydig inställning till vindkraftsprojekt. Finländarna är positivare inställda till utbyggnad av vindkraften än till andra energiformer. Av de kommunala beslutsfattarna har 80 procent varit nöjda med vindkraftsprojekt som redan genomförts i deras kommun och ser nya vindkraftsprojekt som möjliga. Till vindkraftsprojektens positiva sidor hör miljövänlighet, främjande av finskt tekniskt kunnande och en positiv inverkan på kommunens image. Positiva effekter för kommunernas ekonomi är arbetstillfällen för tiotals personer, behov av tjänster av olika slag och fastighetsskatter. Arbetskraft behövs för underhåll och reparation av fel. En vindmöllas livslängd är 20 25 år, och under den tiden kommer det att behövas reparationer och byten av komponenter. Möjlighet att bygga tekniskt rationellt Dagens vindmöllor lämpar sig inte för svaga vindförhållanden. Tekniken utvecklas emellertid hela tiden och samtidigt ökar möllornas storlek. Inhemsk planering, testning och tillverkning ligger i framkant av utvecklingen. Havsbottnens kvalitet och vattendjupet är avgörande när man bygger ute till havs. I Finland är förekomsten av packis en omständighet som särskilt måste beaktas. Allmänt taget är det lättare att bygga ju grundare vatten möllorna kan placeras på. Tillräckligt liten miljöpåverkan Även om byggande och drift av vindkraftverk påverkar miljön, är vindkraften en mycket miljövänlig energiproduktionsform. Med tanke på acceptansen för vindkraften är det viktigt att projektens miljöpåverkan utreds noga. Fullständiga miljökonsekvensbedömningar har gjorts för Finlands Havsvinds båda projekt. Lönsamhet Byggande av vindkraft kräver betydande investeringar, som inte görs om man inte tror på lönsamheten i projektet. Viktiga åtgärder som förbättrar lönsamheten är stödsystem för projekten och tariffpriser för el som producerats med vindkraft. Investeringsstöd förekommer i Nederländerna, Storbritannien, Spanien och Tyskland. I Nederländerna är stödet tioårigt och i Spanien livslångt. I Tyskland är tariffnivån för havsbaserad vindkraft klart högre än i Finland. Långsiktiga och tillräckligt sporrande styrmetoder är nödvändiga för byggandet av vindkraft. www.suomenmerituuli.fi SUOMEN MERITUULI OY Frilundintie 7, 65170 VAASA Puh. (06) 337 5300 Toimitusjohtaja Sami Kuitunen etunimi.sukunimi@suomenmerituuli.fi FINLANDS HAVSVIND AB Frilundsvägen 7, 65170 VASA Tel. (06) 337 5300 Fax (06) 337 5319 VD Sami Kuitunen förnamn.efternamn@suomenmerituuli.fi
MERITUULIPUISTO, MIKSI? VARFÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT? Tuulivoima on uusiutuvaa energiaa: saasteetonta, ehtymätöntä ja ekologisesti erittäin kestävää energiantuotantoa. Vindkraft är förnybar energi: utsläppsfri, outsinlig och ekologiskt mycket hållbar energiproduktion. Tuulivoimaa voidaan rakentaa Suomessa järkevimmin tuuliselle rannikolle ja merelle. I Finland är det vettigast att bygga vindkraft längs den blåsiga kusten och till havs. Merituulivoimapuistoilla päästään merkittäviin energiantuotantovolyymeihin. Havsbaserade vindkraftsparker möjliggör betydande energiproduktionsvolymer. Tuulivoiman ympäristövaikutukset ovat hyvin rajoitettuja ja paikallisia. Vindkraftens miljöpåverkan är mycket begränsad och lokal. Tuulivoiman yhteiskunnallinen hyväksyttävys on erittäin korkea kansalaisten selkeä enemmistö kannattaa tuulivoiman lisäämistä. Samhällsacceptansen för vindkraft är mycket hög en klar majoritet av finländarna är för en utbyggnad av vindkraften.