KIRJALLINEN KYSYMYS 318/2012 vp Yrittäjän sairasloma Eduskunnan puhemiehelle Viime aikoina on keskusteltu työntekijöille mahdollisesti asetettavasta yhden päivän omavastuuajasta sairausloman alkaessa. Yrittäjillä tämä omavastuuaika on 4 päivää. Monelle pienyrittäjälle neljän päivän sairastaminen on taloudellisesti ongelmallista, koska mitään korvausta ei lyhyeltä sairausloman ajalta saa. Ei ole myöskään vastuullista esimerkiksi parturina tai vastaavassa palveluyrittäjäammatissa toimittaessa, että yrittäjä tekisi töitä sairaana. Yrittäjä maksaa samalla tavalla sairauslomavakuutuksensa kuin työntekijänsä maksunkin. Tosin yrittäjän sairausvakuutusmaksu on hieman korkeampi kuin työntekijästä maksettava maksu. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Onko hallituksella aikomusta mahdollisesti muuttaa yrittäjien sairauslomia koskeva päivärahaoikeus samalle tasolle kuin se on työntekijöilläkin? Helsingissä 24 päivänä huhtikuuta 2012 Lea Mäkipää /ps Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Lea Mäkipään /ps näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 318/2012 vp: Onko hallituksella aikomusta mahdollisesti muuttaa yrittäjien sairauslomia koskeva päivärahaoikeus samalle tasolle kuin se on työntekijöilläkin? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Sairausvakuutuslain (1224/2004) mukaista sairauspäivärahaa tai osasairauspäivärahaa maksetaan työkyvyttömyyden ajalta lukuun ottamatta työkyvyttömyyden alkamispäivää ja yhdeksää sitä lähinnä seuraavaa arkipäivää. Työsopimuslain (55/2001) mukaan työntekijällä, joka on sairauden tai tapaturman vuoksi estynyt tekemästä työtään, on oikeus sairausajan palkkaan. Jos työsuhde on jatkunut vähintään kuukauden, työntekijällä on oikeus saada esteen ajalta täysi palkkansa sairastumispäivää seuranneen yhdeksännen arkipäivän loppuun, enintään kuitenkin siihen saakka, kun hänen oikeutensa sairausvakuutuslain mukaiseen päivärahaan alkaa. Alle kuukauden jatkuneissa työsuhteissa työntekijällä on vastaavasti oikeus saada 50 prosenttia palkastaan. Vakuutetulle, jolla on työkyvyttömyyden alkaessa voimassa yrittäjien eläkelaissa (1272/2006) tarkoitettua eläketurvaa koskeva vakuutus, maksetaan omavastuuajan korvauksena sairauspäivärahaa työkyvyttömyyden ajalta lukuun ottamatta työkyvyttömyyden alkamispäivää ja kolmea sitä lähinnä seuraavaa arkipäivää sairausvakuutuslain mukaisen omavastuuajan päättymiseen asti. Yrittäjillä sairauspäivärahan omavastuuaika on näin ollen lyhyempi kuin palkansaajilla. Sairauspäivärahaa, joka maksetaan yrittäjälle omavastuuajan korvauksena, ei lueta sairausvakuutuslain mukaisen päivärahan 300 arkipäivän enimmäisaikaan. Jos vakuutetun työkyvyttömyys alkaa saman sairauden perusteella uudelleen 30 päivän kuluessa siitä päivästä, jolta viimeksi maksettiin sairauspäivärahaa tai osasairauspäivärahaa, sairauspäiväraha tai osasairauspäiväraha maksetaan työkyvyttömyyden alkamispäivää seuraavasta arkipäivästä. Säännös koskee myös yrittäjien eläkelain mukaisesti vakuutettua yrittäjää, jos hänelle on maksettu omavastuuajan korvauksena maksetun sairauspäivärahan päättymisen jälkeen varsinaista sairauspäivärahaa vähintään yhdeltä päivältä. Jos sairauspäivärahaan tai osasairauspäivärahaan oikeuttava työkyvyttömyys alkaa tai jatkuu välittömästi sitä edeltäneen kuntoutusrahan jälkeen, sairauspäivärahaan tai osasairauspäivärahaan ei sovelleta omavastuuaikaa. Maatalousyrittäjän eläkelaissa (1280/2006) tarkoitetulla maatalousyrittäjällä ja apurahansaajalla on oikeus saada korvaukseksi sairaudesta johtuvasta työkyvyttömyydestä päivärahaa sairausvakuutuslaissa tarkoitettuna omavastuuaikana. Päivärahaa suoritetaan työkyvyttömyyden ajalta sen alkamispäivää ja kolmea sitä seuraavaa päivää lukuun ottamatta jokaiselta viikonpäivältä enintään sairausvakuutuslaissa tarkoitetun omavastuuajan loppuun. Myös maatalousyrittäjien ja apurahansaajien sairauspäivärahan omavastuuaika on lyhyempi kuin palkansaajilla. Osasairauspäivärahaa maksettiin aikaisemmin voimassa olleen lain perusteella 16 67- vuotiaalle yrittäjälle, joka oli sairausvakuutuslain tarkoittamalla tavalla työkyvytön ja joka oli saanut sairauspäivärahaa yhtäjaksoisesti vähin- 2
Ministerin vastaus KK 318/2012 vp Lea Mäkipää /ps tään 60 sairauspäivärahapäivän ajan. Koska poissaolon yritystoiminnasta 60 sairauspäivärahapäivän ajan katsottiin vaarantavan yrityksen toiminnan ja tulevaisuuden erityisesti yksinyrittäjien kohdalla, Yrittäjät 2009 -työryhmä (Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2009:39) ehdotti, että yrittäjällä tulisi olla mahdollisuus työskennellä osa-aikaisesti heti sairauden alkamisesta lähtien. Lisäksi työryhmä ehdotti sairausvakuutuslain 8 luvun 10 :n 5 momentin kumoamista. Kumoamisen johdosta ne yrittäjät, joilla on voimassa samanaikaisesti sekä maatalousyrittäjien että yrittäjien eläkelain mukainen vakuutus, tulisivat aikaisemmasta poiketen oikeutetuiksi saamaan samanaikaisesti omavastuuajan päivärahaa molempien vakuutusten perusteella. Mainitut työryhmän ehdotukset ovat toteutuneet laeilla 532/2009 ja 1246/2010. Ne tulivat voimaan 1 päivänä tammikuuta 2010 ja 2011. Pääministeri Jyrki Kataisen hallituksen ohjelman kirjauksen mukaan yrittäjien sosiaaliturvan kehittämistä jatketaan edellä mainitun yrittäjien sosiaaliturvan kehittämistä pohtineen työryhmän ehdotusten pohjalta. Tavoitteena on poistaa yrittäjien ja palkansaajien sosiaaliturvan perusteettomat erot, tukea yrittäjyyttä sekä helpottaa yrittäjien perheen ja työn yhteensovittamista. Kirjauksella viitataan Yrittäjät 2009 -työryhmän selvitykseen (Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2009:39). Helsingissä 15 päivänä toukokuuta 2012 Sosiaali- ja terveysministeri Paula Risikko 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 318/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Lea Mäkipää /saf: Har regeringen möjligtvis för avsikt att i fråga om sjukledigheter för företagare ändra rätten till dagpenning till samma nivå som den som gäller för arbetstagare? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) betalas för tiden för arbetsoförmåga med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde och nio vardagar näst efter den. Enligt arbetsavtalslagen (55/2001) har en arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I ett anställningsförhållande som varat mindre än en månad har arbetstagaren på motsvarande sätt rätt att få 50 procent av sin lön. Med stöd av lagen om pension för företagare (1272/2006) betalas till försäkrade företagare som ersättning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen dagpenning med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde och tre vardagar näst efter den högst till slutet av självrisktiden som avses i sjukförsäkringslagen. Självrisktiden för sjukdagpenning för företagare är således kortare än den som gäller för arbetstagare. Sjukdagpenning som betalas till företagare som ersättning för självrisktiden räknas inte in i maximitiden på 300 vardagar för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om en försäkrad drabbas av arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom på nytt inom 30 dagar från den dag som det senast betalades sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning för, ska sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning betalas från och med följande vardag efter det att den försäkrade åter blir arbetsoförmögen. Bestämmelsen gäller också en företagare som är försäkrad enligt lagen om pension för företagare om till denne efter sjukdagpenningen som har betalats som ersättning för självrisktiden har betalats sjukdagpenning i egentlig mening för åtminstone en dag. Om arbetsoförmåga som berättigar till sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning börjar eller fortgår efter rehabiliteringspenning som omedelbart föregått dagpenningen, ska självrisktiden inte tillämpas på sjukdagpenningen eller den partiella sjukdagpenningen. Lantbruksföretagare och stipendiater som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) har rätt att som ersättning för arbetsoförmåga på grund av sjukdom erhålla dagpenning under den självrisktid som avses i sjukförsäkringslagen. Dagpenning betalas för den tid som den försäkrade är arbetsoförmögen med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde och tre vardagar näst efter den för varje veckodag till slutet av självrisktiden som avses i sjukförsäkringslagen. Även för lantbruksföretagare och stipendiater är självrisktiden för sjukdagpenning kortare än för arbetstagare. 4
Ministerns svar KK 318/2012 vp Lea Mäkipää /ps Partiell sjukdagpenning betalades med stöd av den lag som tidigare var i kraft till en företagare i åldern 16 67 år om denne var arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och om denne hade fått sjukdagpenning utan avbrott för minst sextio sjukdagpenningsdagar. Eftersom det ansågs vara ett faktum att en frånvaroperiod på sextio sjukdagpenningsdagar från företagsverksamheten äventyrar företagets verksamhet och framtid framför allt i fråga om ensamföretagare föreslog en arbetsgrupp för utveckling av företagarnas sociala trygghet 2009 (Socialoch hälsovårdsministeriets rapporter 2009:39) att företagare bör ha möjlighet att arbeta på deltid genast efter att de har insjuknat. Arbetsgruppen föreslog dessutom att 8 kap. 10 5 mom. i sjukförsäkringslagen upphävs. Som en följd av det här upphävandet kan de företagare som samtidigt har en gällande försäkring för pensionsskydd enligt såväl lagen om pension för lantbruksföretagare som lagen om pension för företagare avvikande från det som gällde tidigare samtidigt erhålla dagpenning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen på grundval av försäkringen enligt de båda lagarna. De ovan nämnda förslagen som arbetsgruppen framlade har genomförts på grundval av lagarna 532/2009 och 1246/2010. De trädde i kraft den 1 januari 2010 och 2011. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering fortsätter vidareutvecklingen av företagarnas sociala trygghet utifrån de förslag som den ovan nämnda arbetsgruppen som har dryftat företagarnas sociala trygghet framlagt. Syftet är att undanröja omotiverade skillnader i företagarnas och arbetstagarnas sociala trygghet, stödja företagande och göra det lättare för företagare att kombinera familj och arbete. I regeringsprogrammet hänvisar man till rapporten av arbetsgruppen för utveckling av företagarnas sociala trygghet 2009 (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2009:39). Helsingfors den 15 maj 2012 Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko 5