KIRJALLINEN KYSYMYS 1118/2010 vp Lasten ja nuorten hyvinvointiin ja mielenterveyspalveluihin panostaminen Eduskunnan puhemiehelle Globaalin taantuman vaikutukset ovat edelleen vahvasti näkyvissä. Niiden aiheuttamaa vahinkoa tulee pyrkiä minimoimaan tulevaisuudessa. Yhtenä vaaravyöhykkeessä ovat lapset ja nuoret. Esimerkiksi 1990-luvun alun laman jäljiltä he kärsivät laman seurauksista. Tämä näkyy vielä nykyäänkin mm. korkeana nuorisotyöttömyytenä, vaikeuksina hankkia ylipäänsä työkokemusta sekä pahimmillaan mielenterveysongelmina ja päihteiden käyttönä. Myös nyt tapahtunut taantuma vaikuttaa perheisiin ja tätä kautta lapsiin ja nuoriin. Vanhempien mahdolliset ongelmat heijastuvat pahimmillaan myös lapsiin. Kuntien taloudelliset vaikeudet vaikuttavat helposti lapsiin ja nuoriin mm. koulun kautta. Myös riittävistä terveydenhuoltopalveluista tulee huolehtia. Kouluterveydenhuoltoon sekä lasten ja nuorten mielenterveyspalveluihin tulee panostaa jatkossakin. Myös perhetyö, kotiapu ja muu ennalta ehkäisevä perheisiin kohdistuva työ on tärkeää. Näin estetään tulevaisuudessa muita yhteiskunnallisia ongelmia, kuten syrjäytymistä, rikollisuutta, päihteiden käyttöä jne. Näin säästetään myös pidemmällä tähtäimellä yhteiskunnan varoja. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitkä ovat hallituksen mielestä tärkeimmät asiat, joihin panostaa lasten ja nuorten hyvinvoinnin lisäämiseksi riittävästi, vaikka monet jo pohtivat leikkauslistoja, sekä pahimman taantuman aiheuttamilta pitkäaikaisseuraamuksilta välttymiseksi? Helsingissä 18 päivänä tammikuuta 2011 Katri Komi /kesk Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Katri Komin /kesk näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 1118/2010 vp: Mitkä ovat hallituksen mielestä tärkeimmät asiat, joihin panostaa lasten ja nuorten hyvinvoinnin lisäämiseksi riittävästi, vaikka monet jo pohtivat leikkauslistoja, sekä pahimman taantuman aiheuttamilta pitkäaikaisseuraamuksilta välttymiseksi? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Hallitus on tehnyt pitkäjänteistä työtä koko hallituskauden ajan lasten, nuorten ja lapsiperheiden hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Koko hallituskauden kattavassa Sosiaali- ja terveydenhuollon kansallisessa kehittämisohjelmassa (Kaste-ohjelma 2008 2011) on käynnistetty lasten, nuorten ja lapsiperheiden palvelujen kokonaisuudistus. Tämän uudistuksen toteuttamiseksi sosiaali- ja terveysministeriö on myöntänyt jo tähän mennessä yli 28 miljoonaa euroa valtionavustusta kuntien ja sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymien kehittämishankkeisiin. Tässä uudistuksessa nivotaan perustasolla yhteen ongelmia ja häiriöitä ehkäisevät ja korjaavat palvelut yli nykyisten sektorirajojen (kuten terveys-, sosiaali-, nuoriso-, sivistys- ja poliisitoimi), erityispalveluja (kuten lastenpsykiatria, lastensuojelu ja kasvatus- ja perheneuvolat) uudistetaan tukemaan peruspalveluja erilaisilla työmenetelmillä. Olennaista on se, että palvelut ja asiantuntijat tuodaan suoraan lasten ja nuorten kehitysympäristöihin (koti, päivähoito, koulu ja vapaa-ajan toiminta). Tavoitteena on purkaa palveluiden laitoskeskeisyyttä. Kaste-ohjelman mukaisissa kehittämishankkeissa on luotu ja kokeiltu uusia auttamismalleja. Kokemukset ovat lupaavia. Käynnissä on yhteensä viisi laajaa, koko Suomen kattavaa, hankekokonaisuutta. Pistemäisestä hankekohtaisuudesta on otettu ratkaiseva askel laajaalaiseen palvelurakenteiden ja toimintakäytäntöjen kehittämiseen. Aikuisten mielenterveys- ja päihdepalvelujen uudistuksella korjataan sekä jo syntyneitä ongelmia että ehkäistään uusien syntymistä. Esimerkiksi vanhempien mielenterveys- ja päihdeongelmien hoitaminen edistää lasten selviytymistä. Tällä hallituskaudella sosiaali- ja terveysministeriö on myöntänyt jo tähän mennessä yli 14 miljoonaa euroa aikuisten mielenterveys- ja päihdepalvelujen uudistamiseen. Tällä hallituskaudella Kaste-ohjelmassa käynnistettyä lasten, nuorten ja lapsiperheiden palvelujen kokonaisuudistusta on välttämätöntä jatkaa tulevalla hallituskaudella ja seuraavalla Kasteohjelmakaudella (2012 2015). Tuolloin on olennaista uusien, hyviksi todettujen toimintamallien, levittäminen ja juurruttaminen jokaiseen kuntaan ja kuntayhtymään. Lasten, nuorten ja perheiden politiikkaohjelmalla hallitus on tavoitellut lapsiystävällisen Suomen vahvistamista. Tukemalla lasten, nuorten ja perheiden arjen hyvinvointia, vähentämällä syrjäytymistä, lisäämällä lasten ja nuorten osallistumista ja kuulemista sekä tiedottamalla lasten oikeuksista vähennetään pitkällä aikavälillä pahoinvoinnista aiheutuvia kustannuksia. Sosiaali- ja terveysministeriö lähetti asettamiensa Lasten ja nuorten terveyden ja hyvinvoinnin neuvottelukunnan sekä Varhaiskasvatuksen neuvottelukunnan laatiman kirjeen kuntiin heti 2
Ministerin vastaus viimeisimmän laman ilmaannuttua vuonna 2009. Kirjeessä ilmaistiin huoli laman vaikutuksista lapsiin ja nuoriin. Pelkona oli, että lasten, nuorten ja lapsiperheiden palvelut joutuvat säästölinjalle kunnissa, kun budjetteja tarkennettiin tiukan kuntatalouden tilanteessa. Neuvottelukuntien mielestä edellisestä lamasta on syytä oppia eikä samoja virheitä pidä toistaa. Edellisen laman aikana säästöt ja leikkaukset kohdistuivat kasautuvasti tiettyihin väestöryhmiin ja palveluihin esimerkiksi juuri lasten ja nuorten perheisiin ja palveluihin. Vuonna 2008 alusta voimaan tulleen uuden lastensuojelulain (417/2007) mukaan lasten ja perheiden kanssa toimivien on tuettava vanhempia ja huoltajia heidän kasvatustehtävässään ja pyrittävä tarjoamaan perheelle tarpeellista apua riittävän varhain ja ohjattava lapsi ja perhe tarvittaessa lastensuojelun piiriin. Lastensuojelun järjestämistä ja kehittämistä koskevaa kansallista ohjausta on vahvistettu valmistelemalla oppaita kuntien työntekijöiden tueksi. Uuden lastensuojelulain toimeenpanoa on kansallisesti tuettu valmistelemalla oppaita, järjestämällä kunnille koulutusta ja muuta valtakunnallista ohjausta. Valtioneuvoston vuonna 2009 antama uusi valtioneuvoston asetus (380/2009) neuvolatoiminnasta, koulu- ja opiskeluterveydenhuollosta sekä lasten ja nuorten ehkäisevästä suun terveydenhuollosta on ollut estämässä kuntien lasten ja nuorten ehkäiseviin palveluihin kohdistuvia leikkauksia. Asetuksen tavoitteena on taata riittävät yhtenäiset ja alueellisesti tasa-arvoiset palvelut, vahvistaa terveyden edistämistä sekä tehostaa varhaista tukea ja syrjäytymisen ehkäisyä. Parantamalla ehkäisevien terveyspalvelujen suunnitelmallisuutta, yhtenäistä tasoa ja yksilöiden ja väestön tarpeet huomioon ottavaa toteutusta maan eri osissa vähennetään väestön sosioekonomisia terveyseroja sekä alueellista ja terveyskeskusten välistä eriarvoista palvelutarjontaa. Asetuksen lähtökohtana on terveyskäsitys, johon sisältyy aina myös mielenterveys. Asetuksen mukaisten palvelujen järjestämiseksi on vuosien 2010 ja 2011 kuntien peruspalvelujen valtionosuuksia korotettu yhteensä 18,5 miljoonaa euroa, jotka jäävät pysyvästi kuntien saamiin valtionosuuksiin vuodesta 2011 lähtien. Jo tähänastinen seuranta on osoittanut, että asetuksen mukaiset palvelut ovat parantuneet jonkin verran. Esimerkiksi kouluterveydenhuollon laajoja terveystarkastuksia tehdään aikaisempaa enemmän. Myös uusia terveydenhoitajia on palkattu. Toukokuun 1. päivänä voimaan tuleva terveydenhuoltolaki (1326/2010) vahvistaa perusterveydenhuollon toimintaa, eri toimijoiden välistä yhteistyötä ja terveyden ja hyvinvoinnin edistämistä. Terveydenhuoltolaki sisältää lasten ja nuorten terveyspalvelut painottaen erityisesti terveyden edistämistä ja varhaisen tuen tehostamista. Lasten ja nuorten mielenterveyspalvelujen hoidon tarpeen arviointi on aloitettava kolmen viikon kuluessa siitä, kun lähete saapuu erikoissairaanhoidon toimintayksikköön. Hoidon tarpeen arvioinnin perusteella tarpeelliseksi todettu hoito on uuden terveydenhuoltolain mukaan järjestettävä alle 23-vuotiaille hoidon edellyttämä kiireellisyys huomioon ottaen kolmen kuukauden kuluessa siitä, kun hoidon tarve on todettu. Vastaava aikaraja on aikuisilla kuusi kuukautta. Laki velvoittaa ottamaan lapsen huomioon myös aikuisille suunnatuissa palveluissa. Lapsen hoidon ja tuen tarve on selvitettävä ja lapselle on turvattava riittävä hoito ja tuki, kun lapsen vanhempi saa päihdehuolto- tai mielenterveyspalveluja tai muita palveluja, joiden aikana hänen kykynsä huolehtia lapsesta arvioidaan heikentyneen. Nuorten ja perheiden hyvinvoinnin edistäminen sisältyy myös Kansallisessa mielenterveysja päihdesuunnitelmaan. Mieli-suunnitelma linjaa mielenterveystyön kehittämisen periaatteet vuoteen 2015. Mielenterveystyön kehittäminen lähtee siitä, että nuorten kehityksen tukeminen, mielenterveyden edistäminen sekä häiriöiden ennalta ehkäisy ja hoito ovat jakamaton kokonaisuus, joka ei noudattele palvelujärjestelmän jakoa terveyspalveluihin, sosiaalipalveluihin ja oppilashuoltoon. Lisäksi palveluissa on aina samanaikaisesti otettava huomioon muun perheen tarvitsema tuki. Hallitus ja sosiaali- ja terveysministeriö on tehnyt parhaansa lasten ja nuorten hyvinvoinnin ja mielenterveyspalvelujen turvaamiseksi val- 3
Ministerin vastaus mistelemalla uutta lainsäädäntöä, tukemalla kuntia Kaste-ohjelman kautta sekä sisällöllisesti että rahallisesti sekä järjestämällä muuta lasten ja nuorten hyvinvointiin tueksi toimintaa kuten kokoamalla ja ohjaamalla lasten ja nuorten hyvinvointia ja varhaiskasvatusta tukevia neuvottelukuntia. Lähtökohtana on ollut ehkäisevän toiminnan ja varhaisen tuen korostaminen sekä syrjäytymisen ehkäisy. Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen, Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontaviraston ja aluehallintovirastojen kanssa tehtävissä tulossopimuksissa on sovittu palvelujen kehittämisestä, seurannasta ja valvonnasta. Kehittämistyön jatkuminen on turvattu myös seuraavalla hallituskaudella esimerkiksi uuden lainsäädännön toimeenpanon, sosiaali- ja terveysministeriön uuden strategian ja Kaste-ohjelmasta tehtyjen suunnitelmien perusteella. Lapsiperheiden köyhyyden alentamiseksi ja toimeentulon turvaamiseksi on tehty päätös, että maaliskuun alusta 2011 lapsilisä, kotihoidon ja yksityisen hoidon tuki sekä vähimmäismääräiset päivärahat sidotaan kansaneläkeindeksiin. Lisäksi hallitus on jo tehnyt useita muitakin uudistuksia lapsiperheiden taloudellisen aseman parantamiseksi. Hallituskaudella on tehty myös useita muita lapsiperheiden taloudellista asemaa koskevia uudistuksia. Lapsilisän määrää nostettiin vuoden 2009 alussa kymmenellä eurolla perheen kolmannesta lapsesta lukien. Vuonna 2008 lapsilisän yksinhuoltajakorotus nostettiin 46,60 euroon (+10 euroa/kk). Tarkoituksena on tukea monilapsisia perheitä, joissa talous on erityisen tiukoilla. Kotihoidon tuen hoitorahan määrää on korotettu vuoden 2009 alusta lukien 20 eurolla. Perheen yhdestä alle kolmivuotiaasta lapsesta maksettava hoitoraha on korotuksen jälkeen 314,28 euroa kuukaudessa. Myös yksityisen hoidon tuen hoitorahaa on korotettu 160 euroon kuukaudessa (+22,67 euroa/kk). Lasten kotihoidon tukea maksetaan vuonna 2009 noin 65 000 perheelle ja yksityisen hoidon tukea noin 13 000 perheelle. Äitiys-, isyys- ja vanhempainpäivärahojen sekä sairauspäivärahojen vähimmäistasoa on korotettu työmarkkinatuen tasolle vuoden 2009 alusta. Kuukaudessa minimipäiväraha nousi 380 eurosta 551 euroon eli korotus oli 171 euroa. Myös elatustuen ja elatusavun indeksisidonnaisuus on parantunut ja selkeytynyt 1.4.2009 voimaan tulleen elatustukilainsäädännön muutoksen myötä. Helsingissä 8 päivänä helmikuuta 2011 Peruspalveluministeri Paula Risikko 4
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1118/2010 rd undertecknat av riksdagsledamot Katri Komi /cent: Vilka frågor är enligt regeringen de viktigaste i fråga om satsningar som i tillräcklig utsträckning främjar barns och ungas välfärd, trots att ett flertal redan dryftar nedskärningslistor, och ett undvikande av långvariga följder orsakade av den svåra recessionen? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Regeringen har utfört ett långsiktigt arbete under hela regeringsperioden för att stärka barns, ungas och barnfamiljers välfärd. Inom det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård (programmet Kaste 2008 2011), vilket omfattar hela regeringsperioden, har det inletts en totalrevidering av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer. För att genomföra den här revideringen har social- och hälsovårdsministeriet hittills redan beviljat över 28 miljoner euro statsunderstöd för utvecklingsprojekt som genomförs av kommunerna och samkommunerna inom social- och hälsovården. Genom revideringen sammanförs tjänster som förebygger och korrigerar problem och störningar över de nuvarande sektorsgränserna (t.ex. hälsovårds-, social-, ungdoms-, bildnings- och polisväsendet) på basnivån. Specialtjänsterna (t.ex. barnpsykiatri, barnskydd och rådgivningsbyråer för uppfostran och familjer) revideras för att stödja basservicen med hjälp av olika arbetsmetoder. Det är viktigt att servicen och de sakkunniga kommer i direkt kontakt med barns och ungas uppväxtmiljöer (hem, barndagvård, skola och fritid). Målet är att avveckla institutionsorienteringen i fråga om tjänsterna. I utvecklingsprojekten som har genomförts i enlighet med programmet Kaste har man skapat och prövat nya modeller för att hjälpa. Erfarenheterna ser lovande ut. Det pågår sammanlagt fem omfångsrika projektkomplex som omfattar hela landet. Från det punktformiga projektkomplexet har det tagits ett avgörande steg mot en bredbasig utveckling av servicestrukturerna och verksamhetspraxisen. Genom revideringen av mental- och missbrukarvårdstjänsterna för vuxna såväl repareras problem som redan har uppstått som förebyggs uppkomsten av nya problem. Som exempel kan nämnas att behandlingen av psykiska problem och missbruksproblem hos vuxna främjar barns möjligheter att klara sig. Under den här regeringsperioden har social- och hälsovårdsministeriet hittills redan beviljat över 14 miljoner euro för revideringen av mental- och missbrukarvårdstjänsterna för vuxna. Det är nödvändigt att totarevideringen av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer vilken inleddes under den här regeringsperioden fortgår under nästa regeringsperiod och programperiod för programmet Kaste (2012 2015). Då är det viktigt att se till att de beprövade verksamhetsmodellerna sprids till och får fotfäste i varje kommun och samkommun. Med hjälp av politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd har regeringen strävat efter att stärka Finlands ställning som ett barnvänligt land. På långsikt sjunker kostnaderna som orsakas av att barn, unga och barnfamiljer mår illa genom att man stödjer deras välfärd i vardagen, minskar marginaliseringen, ökar barns 5
Ministerns svar och ungas delaktighet och lyssnar till dem i större utsträckning samt informerar om barnens rätttigheter. Social- och hälsovårdsministeriet sände ett brev till kommunerna omedelbart efter det att den senaste recessionen tog vid 2009. I brevet, som hade skrivits av de av ministeriet tillsatta delegationerna för barns och ungas välfärd och för småbarnsfostran, uttrycktes en oro över recessionens verkningar på barn och unga. Man befarade att kommunerna vidtar sparåtgärder avseende tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer i samband med att budgetarna ses över till följd av det strama ekonomiska läget i kommunerna. Enligt delegationerna bör man ta lärdom av den föregående recessionen. Samma fel får inte upprepas. Under den senaste recessionen hopade sig sparåtgärderna och nedskärningarna för vissa befolkningsgrupper och tjänster exempelvis barn, unga och deras familjer och tjänster avsedda för dem. Enligt den nya barnskyddslagen (417/2007) som trädde i kraft vid ingången av 2008 ska de som arbetar med barn och familjer stödja föräldrar och vårdnadshavare i deras uppgift som fostrare samt sträva efter att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt samt vid behov hänvisa barnet och familjen till barnskyddet. Den rikstäckande vägledningen i att ordna och utveckla barnskyddet har stärkts genom att det har beretts handböcker som stöd för de kommunala arbetstagarna. För att stödja verkställigheten av den nya barnskyddslagen har man på riksnivå berett handböcker och ordnat kurser för kommunerna och annan rikstäckande vägledning. Statsrådet utfärdade 2009 en ny förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (380/2009). Förordningen har medverkat till att förhindra nedskärningar i förebyggande tjänster avseende barn och unga. Syftet med förordningen är att säkerställa tillräckliga, enhetliga och regionalt likvärdiga tjänster, att stärka det hälsofrämjande arbetet och att effektivisera det tidiga stödet och arbetet för att förebygga utslagning. Genom att förbättra planmässigheten i de förebyggande tjänsterna och genom att uppvisa en enhetlig nivå på dem samt genom att ta hänsyn till individens och befolkningens behov i den kommunala hälso- och sjukvården i olika delar av landet minskar man de socioekonomiska hälsoskillnaderna bland befolkningen och det ojämlika serviceutbudet mellan de olika regionerna och hälsovårdscentralerna. Utgångspunkten för förordningen är ett hälsobegrepp som alltid även inbegriper den psykiska hälsan. För ordnandet av tjänsterna i enlighet med förordningen har statsandelarna för kommunernas basservice höjts med sammanlagt 18,5 miljoner euro för 2010 och 2011. Beloppet kommer permanent att ingå i de statsandelar som kommunerna får från och med 2011. Redan av den uppföljning som hittills har gjorts framgår att tjänsterna i enlighet med förordningen har förbättrats i någon mån. Som exempel kan nämnas att omfattande hälsoundersökningar inom skolhälsovården görs i större uträckning än tidigare. Det har även anställts nya hälsovårdare. Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) som träder i kraft den 1 maj stärker verksamheten inom primärvården, samarbetet mellan de olika aktörerna och främjandet av hälsa och välfärd. Hälso- och sjukvårdslagen inbegriper hälsovårdstjänster för barn och unga. I lagen betonas framför allt att främja hälsa och effektivisera stöd på ett tidigt stadium. Inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård. Vård eller behandling som utifrån en bedömning av vårdbehovet konstaterats vara nödvändig ska i fråga om personer under 23 år, med beaktande av hur brådskande vården är, ordnas inom tre månader från det att vårdbehovet konstaterades. Den motsvarande tidsgränsen för vuxna är sex månader. Lagen förpliktar ett beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna. Barnets behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder får missbrukarvård, mentalvård eller andra social- och hälsovårdstjänster och hans eller hennes förmåga att under denna tid svara för barnets vård och fostran anses försvagad. 6
Ministerns svar Åtgärder för främjandet av ungas och familjers välfärd ingår också i den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete. I planen Mieli dras riktlinjerna upp för utvecklingen av mentalvårdsarbetet fram till år 2015. Vid utvecklingen av mentalvårdsarbetet ska man se till att stödet till barnens och ungdomarnas utveckling, främjandet av deras psykiska hälsa samt förebyggande och behandling av störningar är en odelbar helhet som inte följer servicesystemets indelning i hälsotjänster, socialtjänster och elevvård. Dessutom måste tjänsterna ta hänsyn till den hjälp som den övriga familjen behöver. Regeringen och social- och hälsovårdsministeriet har gjort sitt bästa för att säkerställa barns och ungas välfärd och mentalvårdstjänsterna genom att bereda en ny lagstiftning, stödja kommunerna såväl innehållsmässigt som finansiellt via programmet Kaste och ordna övrig verksamhet för att stödja barns och ungas välfärd genom att t.ex. tillsätta och vägleda delegationerna som stödjer barns och ungas välfärd och småbarnsfostran. Man har utgått från en accentuering av förebyggande verksamhet och stöd på ett tidigt stadium samt förebyggande av utslagning. I de resultatavtal som har ingåtts med Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken har man kommit överens om utvecklingen, uppföljningen och övervakningen av tjänsterna. Också under följande regeringsperiod har man säkerställt att utvecklingsarbetet fortgår utifrån exempelvis verkställigheten av den nya lagstiftningen, den nya strategin för social- och hälsovårdsministeriet och planerna som har gjorts upp på basis av programmet Kaste. För att minska fattigdomen och säkerställa utkomsten hos barnfamiljerna har beslut fattats om att barnbidraget, stödet för hemvård och privat vård och minimibeloppen av dagpenningarna binds till folkpensionsindexet från början av mars 2011. Dessutom har regeringen redan genomfört flera andra reformer som förbättrar barnfamiljernas ekonomiska ställning. Under regeringsperioden har det även genomförts flera andra reformer som gäller barnfamiljernas ekonomiska ställning. Beloppet av barnbidraget höjdes vid ingången av 2009 med tio euro från och med familjens tredje barn. År 2008 steg höjningen av barnbidraget för ensamstående föräldrar till 46,60 euro (+10 euro/mån). Syftet är att stödja flerbarnsfamiljer som har det särskilt svårt ekonomiskt. I början av 2009 höjdes vårdpenningen inom stödet för hemvård av barn med 20 euro. Efter höjningen uppgår vårdpenningen för ett barn under tre år i familjen till 314,28 euro per månad. Också vårdpenningen inom stödet för privat vård av barn har höjts till 160 euro per månad (+22,67 euro/mån). År 2009 betalades stöd för hemvård av barn till ca 65 000 familjer och stöd för privat vård av barn till ca 13 000 familjer. Miniminivån på moderskaps-, faderskapsoch föräldradagpenningen samt sjukdagpenningen höjdes i början av 2009 till samma nivå som arbetsmarknadsstödet. Minimidagpenningen steg från 380 euro till 551 euro, d.v.s. en höjning med 171 euro. Även indexbindningen för underhållsstödet och underhållsbidraget har förbättrats och preciserats till följd av ändringen av lagstiftningen om underhållstöd vilken trädde i kraft den 1 april 2009. Helsingfors den 8 februari 2011 Omsorgsminister Paula Risikko 7