Slutrapport

Transkriptio

1 Särskild kommunindelningsutredning - Ekonomiarbetsgruppen Storkyro, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Korsholm, Närpes, Vasa och Vörå Slutrapport

2 Arbetsgruppen Rabbe Eklund (ordf/pj) Korsholm/Mustasaari Jan Finne Vasa/Vaasa Kent-Ole Qvisén Närpes/Närpiö Caroline Westerdahl Korsnäs Jyrki Jussila Kaskö/Kaskinen Rikard Haldin Kristinestad/Kristiinankaupunki Jaana Järvi-Laturi Storkyro/Isokyrö Pamela Buss Malax/Maalahti Markku Niskala Vörå/Vöyri Jukka Girén Laihela/Laihia Personalrepresentant/Henkilöstöedustaja: Heikki Mustonen, JHL Sekreterare/Sihteeri: Henrik Sandback, Korsholm/Mustasaari Arbetsgruppen har haft 7 möten under perioden maj- december 2014

3 Rapportens uppbyggnad FCG har för varje kommun och tre olika alternativ för sammanslagningar sammanställt Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi där 13 st painelaskelma, kunvainveoprosenttijoustaisi uppgjorts fram till Arbetsgruppen har tagit del av flera varianter för painelaskelmat och som slutlig version har alternativet med ½ procents realtillväxt av statsandelarna fr.o.m använts, denna version används för beräkningarna i denna rapport. Ett språktillägg (2,1 M ) för Närpes stad har även beaktas fr.o.m FCG:s beräkningar med både 1 procents tillväxt och ½ procents tillväxt av statsandelarna som bilaga X. Observera de bakgrundsfaktorer för beräkningarna som använts av FCG, dessa är de fyra första sidorna i bilagan! En ekonomisk analys av utredningsområdet har även sammanställts av FCG där de enskilda kommunernas ekonomi granskas t.o.m. bokslutet Denna analys Kuntatalouden tunnusluvut Vaasan selvitysalue finns som bilaga Y. Arbetsgruppen har även sammanställt eget material, där skuldbördans och det ackumulerade överskottets utveckling har sammanställts kommunvis och för de tre sammanslagningsalternativen. Detta redovisas i bilaga Z. Arbetsgruppen har konstaterat att resurser inte finns för att granska utredningsområdets kommunkoncerner eller detaljgranska kommunernas balansräkningar.

4 Kommunkombinationer Tre alternativa kommunkombinationer har använts i beräkningarna, dessa är: Alla tio utredningskommuner = Alla 10 De tre städerna i söder Kaskö Kristinestad Närpes = 3 städer De övriga sju kommunerna norr om 3 städer = 7 kommuner

5 Allmänna iakttagelser Inkomstskattesatsen Alla kommuner i utredningen har en tradition av hög uttaxering. I tabellen på nästa sida framgår inkomstskattesatserna under åren för de tio utredningskommunerna. Av 140 observationer är 118 st (84,3 %) högre än landets medeltal + 0,5 procentenheter vilket är ett delkriterium för en kriskommun. Alla 10 är även högre än landets medeltal + 0,5 procentenheter fram t.o.m. 2011, och hela tiden högre än landets medeltal.

6 Tuloveroprosentit Kriisikuntakriteeri: Tuloveroprosentti on vähintään 0,5 prosenttiyksikköä korkeampi kuin keskimäärin muissa kunnissa Huom! Vaasan veroprosentti on tässä Vaasan ja Vähäkyrön veroprosenttien väestömäärillä painooettu keskiarvo. Vöyrin veroprosentti on laskettu vastaavasti Vöyrin, Maksamaan ja Oravaisten veroprosentteja painottamalla. Kriteeri on ylittynyt useimmissa selvitysalueen kunnissa Vaasan selvitysalue 18,52 18,74 18,97 18,98 19,03 19,17 19,19 19,45 19,56 19,63 19,68 19,72 19,86 20,20 Isokyrö 19,00 19,00 19,00 19,00 19,50 19,75 19,75 19,75 19,75 20,25 20,25 20,50 20,50 21,00 Kaskinen 18,50 18,50 18,00 17,75 17,75 17,75 17,75 17,75 18,75 20,00 20,00 20,00 21,00 21,00 Korsnäs 19,25 19,25 19,25 19,25 19,50 19,50 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 20,00 21,00 Kristiinankaupunki 19,00 19,00 19,50 19,50 19,50 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,50 21,00 Laihia 18,00 18,50 18,50 18,50 18,50 19,00 19,00 19,50 19,50 19,50 19,50 19,75 20,00 20,75 Maalahti 19,75 19,75 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 20,25 20,25 21,00 Mustasaari 19,00 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 20,75 Närpiö 19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 19,50 19,50 19,50 19,50 20,00 20,00 20,00 20,50 20,50 Vaasa 18,07 18,54 19,00 19,00 19,05 19,05 19,09 19,55 19,61 19,61 19,61 19,61 19,50 19,50 Vöyri 19,08 19,00 19,08 19,24 19,24 19,48 19,48 19,48 19,48 19,48 19,00 19,00 19,00 20,00 Koko maa 17,67 17,78 18,04 18,12 18,29 18,39 18,45 18,54 18,59 18,97 19,16 19,26 19,39 19,75 Koko maa +0,5 18,17 18,28 18,54 18,62 18,79 18,89 18,95 19,04 19,09 19,47 19,66 19,76 19,89 20,25 =kriteeri ylittyy Lähde: Kuntaliitto Vuoden 2014 kuntajako Vuosina perustettujen uusien kuntien osalta tuloveroprosentti on laskettu liitoskuntien keskiarvolla. Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla Koko maan keskiarvo on laskettu painottamalla kunnallisveroa vastaavilla verotettavilla tuloilla 2013 tiedot ennakkotietoja

7 Allmänna iakttagelser Skuldsättning/Överskott Skuldsättningen ökar framför allt under de två senaste åren 2012 och 2013 och fortätter att öka Utredningsområdets skuldbörda per invånare utgjorde 108 % av landets medeltal i bokslutet Kaskö, Korsholm, Kristinestad och Vasa har 2013 en skuldsättning (euro/invånare) som överstiger landets medeltal som är euro/invånare. De två andra relationstalen som beskriver skuldsättningen, soliditeten och den relativa skuldsättningen, försämras även då skuldbördan ökar. Det ackumulerade överskottet minskar de två senaste åren för att i bokslutet 2013 utgöra endast 31,3 % av landets medeltal per invånare. Detta framgår tydligt ur figuren på nästa sida som omfattar tidsperioden , där 2013 är det sista bokslutsåret. I bokslutet 2013 har Kristinestad och Laihela ett ackumulerat underskott i sina balansräkningar. I bilaga Z finns figurer för alla utredningskommuner och de tre kommunkombinationerna. Källa är de enskilda kommunernas bokslut, budgeter och ekonomiplaner.

8

9 Kriskommunkriterierna På de tre följande sidorna finns sammanställningar för de tre åren över när statsrådets gränsvärden för en kriskommun överskrids. Gemensamt för de tre åren är att inkomstskattesatsen i en majoritet av kommunerna alla år överskrider gränsvärdet för en kriskommun. Den ökade skuldsättningen syns genom att i bokslutet 2013 överskrider fyra kommuner gränsvärdet då man ser till soliditeten. Kristinestad överskrider under dessa tre år gränsvärdena 12 gånger av totalt 18 möjliga observationer. Det mest anmärkningsvärda är Laihela som åren 2011 och 2012 inte överskrider ett enda av gränsvärdena för att i bokslutet 2013 på en gång överskrida 4 av dem, endast skuldsättningen per invånare och den relativa skuldsättningen underskrider gränsvärdena. Detta är ett exempel på hur snabbt den ekonomiska utvecklingen i en kommun kan utvecklas negativt utan att tidigare års bokslut ger några tydliga varningssignaler.

10 Kriisikuntakriteerien täyttyminen vuonna 2011 Huom! Vaasan veroprosentti on tässä Vaasan ja Vähäkyrön veroprosenttien väestömäärillä painotettu keskiarvo. Raja arvo Vaasan selvitysalue Isokyrö Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Laihia Maalahti Mustasaari Närpiö Vaasa Vöyri Vuosikate, /as < Tulovero % > 19,66 19,68 20,25 20,00 19,75 20,00 19,50 19,75 19,75 20,00 19,61 19,00 Lainamäärä, /as > Kertynyt alijäämä, /as (ylijäämä) < Omavaraisuusaste, % < 50 % 62,2 % 61,6 % 76,9 % 73,4 % 40,7 % 66,2 % 54,1 % 52,3 % 66,7 % 62,7 % 63,0 % Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 % 38,0 % 33,3 % 53,9 % 17,0 % 54,2 % 27,4 % 41,2 % 46,1 % 32,2 % 40,4 % 22,5 % Yhteenlasketut arvot ovat tarkistamattomia. Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla Lähde: Tilastokeskus

11 Kriisikuntakriteerien täyttyminen vuonna 2012 Huom! Vaasan veroprosentti on tässä Vaasan ja Vähäkyrön veroprosenttien väestömäärillä painotettu keskiarvo. Raja arvo Vaasan selvitysalue Isokyrö Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Laihia Maalahti Mustasaari Närpiö Vaasa Vöyri Vuosikate, /as < Tulovero % > 19,76 19,72 20,50 20,00 19,75 20,00 19,75 20,25 19,75 20,00 19,61 19,00 Lainamäärä, /as > Kertynyt alijäämä, /as (ylijäämä) < Omavaraisuusaste, % < 50 % 58,2 % 58,5 % 76,1 % 70,6 % 35,4 % 61,3 % 52,0 % 45,7 % 61,6 % 59,0 % 59,2 % Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 % 42,5 % 38,3 % 44,8 % 21,1 % 57,1 % 30,8 % 41,0 % 53,7 % 39,0 % 45,6 % 23,7 % Yhteenlasketut arvot ovat tarkistamattomia Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla Lähde: Tilastokeskus

12 Kriisikuntakriteerien täyttyminen vuonna 2013* Raja arvo Vaasan selvitysalue Isokyrö Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Laihia Maalahti Mustasaari Närpiö Vaasa Vöyri Vuosikate, /as < Tulovero % > 19,89 19,86 20,50 21,00 20,00 20,50 20,00 20,25 19,75 20,50 19,50 19,00 Lainamäärä, /as > 3830** Kertynyt alijäämä, /as (ylijäämä) < Omavaraisuusaste, % < 50 % 53,6 % 56,3 % 77,0 % 71,0 % 31,9 % 49,9 % 46,2 % 40,2 % 59,7 % 56,3 % 56,1 % Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 % 47,0 % 39,6 % 38,9 % 18,5 % 64,2 % 42,1 % 46,8 % 61,4 % 40,2 % 50,1 % 28,4 % Yhteenlasketut arvot ovat tarkistamattomia Selvitysalueen veroprosentit on laskettua painottamalla väestöosuuksilla *Ennakkotiedot **Alustava. Lähde: Tilastokeskus

13 Skattetrycksberäkningar (painelaskelmat) finns i sin helhet i bilaga X Beräkningarna är schematiska och resultaten i dem kan bli överdrivna, t.ex. så att för en kommun som i dag har höga kostnader för sin service så ökas dessa kostnader med ränta på ränta fram till 2029 så att de blir mycket dyra. I det motsatta fallet kan en kommun som i dag har låga kostnader få en för låg kostnadsnivå då den mekaniskt räknas framåt. Antagandet i beräkningarna är hela tiden att ingenting görs för att sänka kostnaderna. Den enda balansering som sker är en beräknad höjning av inkomstskatetsatsen. Om ingenting görs för att sänka kostnaderna och skatterna hålls på 2014 års nivå är det sammanräknade ackumulerade underskottet i de tio utredningskommunerna större än 1,1 miljarder euro vid utgången av Räknat per invånare är detta underskott euro. Dessa beräkningar är gjorda så att befolkningsutvecklingen inklusive den demografiska strukturen beaktas i kommunerna. Ränteutvecklingen och ökningen av avskrivningarna är försiktigt räknad. Räntenivån kommer att stiga fram till år 2029 och redan år 2013 är kommunernas sammanräknade skuldbörda 0,32 miljarder euro och den beräknas öka till 0,45 miljarder euro till utgången av En procent högre räntenivå ökar räntekostnaderna med 4,5 miljoner euro per år fr.o.m år I bokslutet 2013 är det sammanräknade ackumulerade överskottet i utredningskommunerna 0,05 miljarder euro eller 389 euro per invånare då medeltalet per invånare i hela landet var euro. Beräkningarna baserar sig på ett servicebehovsindex (palvelutarpeiden kehitys) som räknats fram på basen av den demografiska utvecklingen för de sju servicegrupperna dagvård, grundskola, andra stadiet, åldringsvård, primärhälsovård, specialsjukvård och övrig verksamhet. Indexet är 100 för år I tabellen på nästa sida är servicebehovet sammanställt för kommunerna, utvecklingen åren är granskad samt utvecklingen Skattetrycksberäkningarna är gjorda av FCG och redovisas kommunvis och för de tre kommunkombinationerna för de fyra granskningsåren 2017, 2021, 2025 och 2029.

14 Servicebehovsindex År 2013 = 100 Index angivet för 2029 Servicebehov över medelindexet alla granskningsår fram till 2029 Servicebehov över medelindexet åtminstone granskningsåren 2025 och 2029 Primär Primär Medelindex Grundskola Andra Åldringshälso Special Grund Andra Åldringshälso Special Dagvård stadiet vård vård sjukvård Annat Dagvård skola stadiet vård vård sjukvård Annat 2029 Alla kommuner kommuner Storkyro Korsnäs Laihela Malax Korsholm Vasa Vörå Kaskö Kristinestad Närpes Antal kommuner

15 Servicebehovsindexet vad är det Indexet är beräknat skilt för varje kommun. Utgångsvärdet är 100 år 2013 för varje kommun. Nivån på servicen år 2013 varierar mellan kommunerna. På basen av den demografiska utvecklingen i kommunerna har servicebehovet i de 7 olika servicegrupperna samt ett medelindex där grupperna vägts samman räknats fram för fyra granskningsår 2017, 2021, 2025 och I tabellens vänstra del har de servicegrupper där servicebehovet per kommun alla fyra granskningsår varit över kommunens medelindex för granskningsåret noterats. Noteringen är indexvärdet i respektive kommun år De fyra servicegrupperna specialsjukvård (6 noteringar), grundskola (4 noteringar), åldringsvård (3 noteringar) och andra stadiet (1 notering) kommer fram i jämförelsen. Specialsjukvården och grundskolan sticker även fram i alla tre kommunkombinationer. I tabellens högra del har motsvarande jämförelse gjorts för de två granskningsåren 2025 och Samma fyra servicegrupper kommer fram dock så att åldringsvården fördubblar sina noteringar till 6 noteringar och åldringsvården kommer även fram för alla kommunkombinationer. De nya noteringarna är skuggade.

16 Servicebehovet Då man granskar servicebehovet i detalj per kommun ser man att servicebehovet fram till 2029 ökar i alla kommuner och inom alla servicegrupper med några undantag. I bilaga X finns de detaljerade uppgifterna. För dagvårdens del minskar behovet (indexet under 100) i Malax, Vörå, Kaskö och Kristinestad. För andra stadiets del minskar servicebehovet i Kaskö och Kristinestad samt i kombinationen 3 städer. Servicebehovet inom primärhälsovården och gruppen annat minskar även i Kristinestad samt i kombinationen 3 städer medan servicebehovet av grundskola minskar i Kaskö. Om dagvården undantas är det endast Kaskö och Kristinestad som uppvisar minskade servicebehov samt 3 städer där Närpes som är den tredje staden har ett växande servicebehov inom alla servicegrupper. Servicebehovet ökar mest inom åldringsvården, och tyngdpunkten av ökningen är under slutet av perioden. Antalet kommuner fördubblas då man granskar utvecklingen 2025 och 2029 jämfört med hela perioden. Behovet av specialsjukvård är mera konstant och ökningen är inte lika dramatisk som för åldringsvården. Grundskolan är den tredje iögonenfallande sektorn som uppvisar ett servicebehov som är större än medeltalet i respektive kommun/kommunkombination.

17 Med servicebehovet som grund har en resultaträkning per kommun/kommunkombination räknats fram t.o.m. 2029, de s.k. skattetrycksberäkningarna. Det ackumulerade underskottet år 2029 är beräknat från dessa resultaträkningar. Beräkningarna i detalj finns i bilaga X. Ackumulerat underskott 2029 Minskningsbehov av verksamhetsbidraget år 2017 för att år 2029 uppnå "nollresultat" Kommun per invånare år per invånare år 2013 Årlig % av "produktivitetsökning" verksamhetsbidraget i % fr.o.m Alla ,2 1,9 7 kommun ,5 1,9 3 kommun ,1 1,5 Storkyro ,1 0,6 Korsnäs ,6 0,5 Laihela ,7 1,8 Malax ,5 1,8 Korsholm ,5 1,1 Vasa ,7 2,7 Vörå ,3 2,6 Kaskö ,1 3,8 Kristinesta ,4 2,4 Närpes ,9 0,6

18 Beräkningarna på föregående sida är mycket schematiska, som det redan påtalats på sidan 17, då man i beräkningarna redan år 2017 börjar kompensera för de ökningar av servicebehovet som uppstår senare. Beräkningarna skall främst ses som exempel över de utmaningar som vi står inför fram till år I den vänstra delen av tabellen syns det totala ackumulerade underskottet som det beräknas vara år Underskottet är även räknat som euro/invånare enligt det invånarantal som beräknas per kommun år I den högra delen av tabellen är minskningsbehovet av verksamhetsbidraget räknat för de 13 åren så att det ackumulerade underskottet 2029 dividerats med 13. Detta är även räknat som euro/invånare enligt invånarantalet Om verksamhetsbidraget för Alla 10 är 86,5 miljoner euro (663 euro/invånare) lägre år 2017 än det beräknas vara utan åtgärder och tillväxten efter det är enligt servicebehovet för hela utredningsområdet skall det ackumulerade underskottet vara 0 euro år I kolumnen nästlängst till höger anges minskningsbehovet i % av verksamhetsbidraget 2013, det varierar från 3,6 % till 23,1 %. För Alla 10 är minskningsprocenten 12,2 %. I kolumnen längst till höger har en produktivitetsökning per år beräknats. Om Alla 10 fr.o.m. år 2017 årligen sänker sitt verksamhetsbidrag med 1,9 % blir det ackumulerade underskottet 0 euro år Varje år antas det i grunden finnas en tillväxt enligt servicebehovet. Behovet av produktivitetsökning varierar mellan 0,5 3,8 % per år i de enskilda kommunerna.

19 Inkomstskattesatserna 2015 (verklig), 2021 och 2029 enligt skattetrycksberäkningarna. De detaljerade beräkningarna finns i bilaga X. I tabellerna på de följande 3 sidorna presenteras beräkningar för inkomstskattesatserna i kommunerna åren 2021 och 2029 om inga andra åtgärder vidtas än att inkomstskattesatsen höjs så att det ackumulerade underskottet skall bli 0 euro för respektive år. Jämförelse görs med de verkliga inkomstskattesatserna för år Höjningen 2021 räknas mot 2015 och höjningen 2029 mot I kolumnen längst till höger räknas höjningen från 2015 till Den varierar från 2,90 procentenheter till 16,20 procentenheter. I hela utredningsområdet skulle skatten öka med 5,20 procentenheter till 25,50 % år Observera att detta endast innebär att resultatet respektive år blir 0 euro! För att ett ackumulerat underskott skall undvikas krävs det att inkomstskattesatserna årligen är på de nivåer som framgår ur bilaga X.

20 SKATTERNA 2015 SORTERAT ENLIGT INKOMSTSKATTESATSEN 2015 Skatt 2015 Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesatskattesats Inkomst Höjning Inkomst Höjning sammanlagt Kommun från 2015 skattesats från Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20

21 SKATTERNA 2021 SORTERAT ENLIGT DEN BERÄKNADE INKOMSTSKATTESATSEN 2021 Skatt 2015 Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesatskattesats Inkomst Höjning Inkomst Höjning sammanlagt Kommun från 2015 skattesats från Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20

22 SKATTERNA 2029 SORTERAT ENLIGT DEN BERÄKNADE INKOMSTSKATTESATSEN 2029 Skatt 2015 Beräknad skatt 2021 Beräknad skatt 2029 Höjning Inkomstskattesatskattesats Inkomst Höjning Inkomst Höjning sammanlagt Kommun från 2015 skattesats från Korsholm 20,75 21,25 0,50 23,65 2,40 2,90 Närpes 21,00 21,20 0,20 24,40 3,20 3,40 "7 kommuner" 20,16 22,50 2,34 25,10 2,60 4,94 "Alla 10" 20,30 22,60 2,30 25,50 2,90 5,20 Korsnäs 21,00 21,60 0,60 25,60 4,00 4,60 Storkyro 21,50 21,80 0,30 25,70 3,90 4,20 Vasa 19,50 23,20 3,70 25,70 2,50 6,20 Laihela 21,50 22,35 0,85 25,75 3,40 4,25 Malax 21,50 24,00 2,50 27,20 3,20 5,70 Vörå 21,00 24,60 3,60 28,00 3,40 7,00 "3 städer" 21,20 23,54 2,34 28,54 5,00 7,34 Kristinestad 21,50 25,40 3,90 32,70 7,30 11,20 Kaskö 21,00 28,70 7,70 37,20 8,50 16,20

23 Analys för att eliminera det ackumulerade underskottet Då man för 2029 jämför skatteutvecklingen för de tre kommungrupperna med kravet på minskning av verksamhetsbidraget ser man att de höga minskningsprocenterna för Alla 10 (12,2 %)och 7 kommuner (12,5 %) uppvägs av en mindre höjning av inkomstskattesatsen (+ 5,20 respektive + 4,94). För 3 städer kräver den lägre minskningsprocenten (10,1 %) en högre inkomstskattesats (+ 7,34) för att samma effekt skall uppnås. Detta visar på ett väsentligt större beroende av statsandelar i 3 städer. Vasa, Korsholm och Kaskö har en lägre statsandelsprocent än de övriga kommunerna. Detta innebär att de övriga kommunerna är känsliga för ändringar i statsandelssystemet.

24 SOHÄ reformen, ytterst preliminära beräkningar gjorda i v. 49/2014 Kommun invånarantal Stasandelar SOHÄdifferens SOHÄ + statsandelar euro per invånare ger på 13 år Alla kommune städer Storkyro Korsnäs Laihela Malax Korsholm Vasa Vörå Kaskö Kristinestad Närpes

25 SOHÄ reformen, ytterst preliminära beräkningar gjorda i v. 49/2014, SORTERAT Kommun invånarantal Stasandelar SOHÄdifferens SOHÄ + statsandelar euro per invånare ger på 13 år Alla kommun städer SORTERAT ENLIGT EURO PER INVÅNARE Kristinesta Korsnäs Närpes Storkyro Korsholm Vörå Laihela Kaskö Malax Vasa

26 SOHÄ reformen, KOMMENTAR De ytterst preliminära beräkningar som gjorts där SOHÄ reformens inverkan och statsandelsrefomens inverkan på 2014 års kostnads /intäktsnivå visar att endast Vasa, Malax och Kaskö blir nettovinnare. Resultatet skall ses som indikativt, riktningen visas men nivåerna kan ändra mycket ännu! Alternativen Alla 10 och 7 kommuner är även vinnare. Effekten av statsandelsreformen för de tre olika kommunkombinationerna är okända. I beräkningarna har summan för de enskilda kommunernas statsandelar räknats som kombinationens statsandel. Andra beräkningar än dessa finns inte för närvarande att tillgå. OBSERVERA att inga språktillägg finns med i dessa jämförelser. Då Närpes blir tvåspråkigt beräknas stadens statsandel öka med ca 2,1 miljoner euro per år. Samma gäller Korsnäs, då kommunen blir tvåspråkig beräknas kommunens statsandel öka med ca 0,5 miljoner euro per år.

27 Slutsatser I Arbetsgruppen anser att SOHÄ reformen och kommunreformen inte kan ske samtidigt. Reformerna måste skiljas åt och genomföras på olika tidpunkter. SOHÄ reformen bör genomföras före kommunreformen. Arbetsgruppen har tagit del av de ytterst preliminära beräkningar som finns om SOHÄ reformens inverkan kombinerat med förändringarna i statsandelarna. Beräkningarna är på 2014 års nivå och de ger vid handen att ekonomiskt gagnas helheten av en gemensam kommun inom utredningsområdet. Alternativet 3 städer går inte att motivera som ett ekonomiskt alternativ. Beräkningarna för SOHÄ reformens inverkan understöder FCG:s beräkningar som visar att alternativet 3 städer inte är ekonomiskt eller demografiskt försvarbart. På lång sikt skulle 3 städer inte vara ett bärkraftigt alternativ. Alternativet 7 kommuner är ekonomiskt något starkare än Alla 10. Med tanke på den byråkrati som otvetydigt uppstår då en större helhet skapas är det motiverat att en kommunfusion sker i mindre format med möjlighet till utvidgning.

28 Slutsatser II Vasa stad har under många år kunnat upprätthålla en hög servicenivå på de kommunala tjänsterna tack vare den höga nivån på skatteintäkterna. Stadens service produceras följaktligen enligt jämförelser med i genomsnitt högre kostnader. Stadens driftsekonomi är i nuläget svag, eftersom lågkonjunkturen har bromsat skatteutvecklingen och statens inbesparningsåtgärder har minskat på statsandelarna. Gjorda beslut och genomförda åtgärder har dock redan börjat minskat på kostnaderna i Vasa. Vasa stad är i en nyckelposition vid bildandet av nya kommunstrukturer i utvecklingsområdet och det är av största vikt att stadens ekonomi fås i balans. Också i fortsättningen bör servicens nivå och servicens omfattning bedömas. Ur regionens synvinkel är det av särskilt stor betydelse att specialsjukvårdens kostnader och därigenom servicenivån på specialsjukvården kritiskt granskas. Specialsjukvården är ofta den enskilt största kostnadsposten i kommunerna och Vasaregionen är inget undantag. Arbetsgruppen har tagit del av personalarbetsgruppens och den tekniska arbetsgruppens rapporter. De beräkningar om löneharmoniseringar vid eventuella kommunfusioner som gjorts utgör en god grund då man skall bedöma hur löneharmoniseringarna påverkar totalekonomin. Den tekniska arbetsgruppens beräkningar om investeringsnivåerna uppskattar även priset för aviserade investeringar som ej kostnadsberäknats. Om inga minskningar görs i investeringsprogrammen är beräkningarna en god bedömning av investeringsnivån i utredningsområdet.

29 Närpiön valtionosuudessa on huomioitu kaksikielisyydestä tuleva 2,1 M vuonna 2015 Asukkaiden palvelutarpeiden ennakointi ja kuntatalouden trendi Bilaga X, 76 sidor Kaikki 10 kuntaa = Vaasan selvitysalue 7 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs 3 Kuntaa = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Heikki Miettinen

30 Miten kuntalaisten palvelutarpeet muuttuvat? Väestökehityksen vaikutukset voidaan karkeasti laskea: pohjana ikäluokittaiset palvelujen käyttötiedot ja väestöennuste Laskenta ei huomioi esim.: säädösten muutokset asukkaiden vaatimustason muutokset palvelujen järjestämistavan muutokset uudet palveluinnovaatiot, esim. uudet hoitomenetelmät tuottavuuden muutokset yksityisen palvelutarjonta

31 Ennakoinnin rajoitukset Vakaat trendit: väestön ikääntyminen kuntien henkilöstön eläköityminen Useissa asioissa kehitys on epävarmaa: yleinen talouskehitys alueen yritysten menestyminen valtionosuuksien kehitys veroratkaisut kuntien tehtävät

32 Lähtötiedot Kuntatalouden trendiennusteen lähtötiedot ja oletukset 2013 tilinpäätöstiedot (Tilastokeskus) Hoitoilmoitustiedot (THL) Väestöennuste (Tilastokeskus 2012) Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista 2015 Peruspalvelujen hintaindeksi (Tilastokeskus) Närpiön valtionosuudessa on huomioitu kaksikielisyydestä tuleva 2,1 M vuonna 2015 Kuntaliiton ennusteet kunnallisverojen, kiinteistöverojen ja yhteisöverojen tuotoista 2014 alueen kunnille Kuntaliiton ennusteet kunnallisverojen, kiinteistöverojen ja yhteisöverojen kehityksestä koko maassa OKM:n ennakkotieto muista opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksista 2014

33 Kuntatalouden trendiennusteen lähtötiedot ja oletukset Laskenta ja oletukset Ennusteet vuoden 2013 rahanarvossa Verotulot 2014 Kuntaliiton ennusteiden mukaisesti Verotulot alueen kunnissa kehittyvät kuten Kuntaliiton ennusteessa koko maassa (ks. seuraava dia) Vuodesta 2018 eteenpäin on tehty seuraavat oletukset: Verotettavien ansiotulojen reaalinen muutos/tulonsaaja +1%/vuosi Verotettavien eläketulojen reaalinen muutos/tulonsaaja +0,75%/vuosi Kiinteistöverotulojen reaalinen muutos/asukas +1%/vuosi Yhteisöverontulojen reaalinen muutos/asukas +1%/vuosi (lähtötaso keskiarvo)) Valtionosuuksien ja verotulojen tasauksen reaalinen muutos/asukas %/vuosi Palvelutuotannon yksikkökustannusten reaalinen muutos on +1%/vuosi koko ennustejakson kuntatalouden hinnat nousivat keskimäärin 0,8 % nopeammin kuin kuluttajahinnat Veroprosentit ja vähennykset pysyvät vuoden 2014 tasolla Palkkatulon saajien määrä kehittyy kuten vuotiaiden määrä Eläketulon saajien määrä kehittyy kuten yli 64 -vuotiaiden määrä Vanhusten hoidossa vanhusväestön ikärajaa on nostettu ½ vuodella/ennustejakso 75v vuonna 2012, 75,5v vuonna 2017, 76v vuonna 2012, 76,5v 2025 ja 77v vuonna 2029) Muuten palvelutarve kehittyy kuten palveluja käyttävien ikäluokkien koko

34 Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta käyvin hinnoin Vaasan selvitysalue = Kaikki 10 kuntaa Vaasa ja 6 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kas.-Krist.-Närp. = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Näitä lukuja ei ole käytetty suoraan painelaskelmissa vaan ne on ensin muutettu vuoden 2013 rahanarvoon Kunnallisvero nimellinen muutos % nimellinen muutos % nimellinen muutos % 2 1,2 2,8 3,4 3,4 Isokyrö , ,2 Kaskinen , ,0 Korsnäs , ,3 Kristiinankaupunki , ,2 Laihia , ,2 Maalahti , ,2 Mustasaari , ,3 Närpiö , ,0 Vaasa , ,0 Vöyri , ,4 Vaasan selvitysalue , ,5 Vaasa ja 6 kuntaa , ,5 Kas.-Krist.-Närp , ,9 1 Huomioitu kunnallisveronprosentin korotukset ja 1,4 % yleinen nimellinen muutos (Kuntaliitto) 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille Kiinteistövero nimellinen muutos % nimellinen muutos % nimellinen muutos % 2 4,0 1,9 1,9 1,8 Isokyrö , ,4 Kaskinen 561 4, ,4 Korsnäs , ,8 Kristiinankaupunki , ,9 Laihia , ,6 Maalahti , ,3 Mustasaari , ,8 Närpiö , ,1 Vaasa , ,1 Vöyri , ,9 Vaasan selvitysalue , ,5 Vaasa ja 6 kuntaa , ,4 Kas.-Krist.-Närp , ,0

35 Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta käyvin hinnoin Vaasan selvitysalue = Kaikki 10 kuntaa Vaasa ja 6 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kas.-Krist.-Närp. = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Näitä lukuja ei ole käytetty suoraan painelaskelmissa vaan ne on ensin muutettu vuoden 2013 rahanarvoon Yhteisövero nimellinen muutos % nimellinen muutos % nimellinen muutos % 2 5,8-11,6 6,9 3,6 Isokyrö 517-7, ,4 Kaskinen , ,7 Korsnäs 764 3, ,9 Kristiinankaupunki 921 3, ,0 Laihia , ,3 Maalahti , ,9 Mustasaari , ,3 Närpiö , ,6 Vaasa , ,4 Vöyri , ,8 Vaasan selvitysalue , ,6 Vaasa ja 6 kuntaa , ,0 Kas.-Krist.-Närp , ,6 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille Verotulot yhteensä nimellinen muutos % nimellinen muutos % Isokyrö , ,3 Kaskinen , ,7 Korsnäs , ,8 Kristiinankaupunki , ,3 Laihia , ,8 Maalahti , ,7 Mustasaari , ,5 Närpiö , ,2 Vaasa , ,1 Vöyri , ,6 Vaasan selvitysalue , ,9 Vaasa ja 6 kuntaa , ,8 Kas.-Krist.-Närp , ,4

36 Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta vuoden 2013 rahassa Vaasan selvitysalue = Kaikki 10 kuntaa Vaasa ja 6 kuntaa = Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kas.-Krist.-Närp. = Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Tässä esitetyt vuoden 2017 verotulot on siirretty paineaskelmiin Kunnallisvero reaalinen muutos % Peruspalvelujen hintaindeksin muutos % 0,9 1,1 1,6 1,7 1,9 reaalinen muutos % Reaalinen muutos % 2 0,1 1,6 1,8 1,4 Isokyrö , ,1 Kaskinen , ,8 Korsnäs , ,4 Kristiinankaupunki , ,1 Laihia , ,3 Maalahti , ,3 Mustasaari , ,4 Närpiö , ,8 Vaasa , ,8 Vöyri , ,6 Vaasan selvitysalue , ,4 Vaasa ja 6 kuntaa , ,5 Kas.-Krist.-Närp , ,7 1Huomioitu kunnallisveronprosentin korotukset ja 0,5 % yleinen reaalinen muutos (Kuntaliitto) 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille Kiinteistövero reaalinen muutos % reaalinen muutos % Reaalinen muutos % 2 2,8 0,4 0,2-0,1 Isokyrö , ,5 Kaskinen 561 4, ,7 Korsnäs , ,3 Kristiinankaupunki , ,5 Laihia , ,2 Maalahti , ,9 Mustasaari , ,5 Närpiö , ,7 Vaasa , ,1 Vöyri , ,4 Vaasan selvitysalue , ,4 Vaasa ja 6 kuntaa , ,4 Kas.-Krist.-Närp , ,5

37 Verotulojen kehitys Kuntaliiton ennusteiden pohjalta vuoden 2013 rahassa Vaasan selvitysalue = Vaasa ja 6 kuntaa = Kas.-Krist.-Närp. = Tässä esitetyt vuoden 2017 verotulot on siirretty paineaskelmiin Kaikki 10 kuntaa Vaasa, Mustasaari, Vöyri, Isokyrö, Laihia, Maalahti ja Korsnäs Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö Yhteisövero reaalinen muutos % reaalinen muutos % Reaalinen muutos % 2 4,6-12,9 5,1 1,7 Isokyrö 517-7, ,2 Kaskinen , ,6 Korsnäs 764 3, ,3 Kristiinankaupunki 921 3, ,1 Laihia , ,0 Maalahti , ,4 Mustasaari , ,6 Närpiö , ,5 Vaasa , ,6 Vöyri , ,2 Vaasan selvitysalue , ,3 Vaasa ja 6 kuntaa , ,7 Kas.-Krist.-Närp , ,4 2 Kuntaliiton ennuste koko maahan vuosille Verotulot yhteensä reaalinen muutos % reaalinen muutos % Isokyrö , ,4 Kaskinen , ,8 Korsnäs , ,0 Kristiinankaupunki , ,3 Laihia , ,9 Maalahti , ,8 Mustasaari , ,6 Närpiö , ,1 Vaasa , ,8 Vöyri , ,9 Vaasan selvitysalue , ,7 Vaasa ja 6 kuntaa , ,6 Kas.-Krist.-Närp , ,3

38 Isokyrö Korsnäs Laihia Maalahti Mustasaari Vöyri Kaskinen Kristiinankaupunki Närpiö Vaasa Vaasan selvitysalue

39

40 Alueen yhteinen veroprosentti on laskettu painottamalla kuntien veroprosentteja väestömäärillä Kuntatalous Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet Vaasan selvitysalue Vuosikate-ennuste on vain viitteellinen mm. valtionosuuksien epävarman kehityksen vuoksi M. 600 Kunnallisvero Vanhusten hoito 141,3 148,3 163,1 195,2 222,9 Erikoissairaanhoito 162,7 174,1 193,6 215,5 237,5 Perusterveydenhuolto, avo 61,2 60,0 65,1 70,4 75,7 Oma perusopetus ja lukiokoulutus 126,8 141,2 155,8 168,3 179,4 Päivähoito ja esiopetus 75,1 79,6 85,7 90,5 94,2 Muut tehtävät 144,0 153,2 163,2 173,5 183,8 Kunnallisvero 412,4 436,3 482,8 511,3 541,8 Menoennuste perustuu väestöennusteeseen ja yksikkökustannusten 1 % reaalisen vuotuiseen kasvuun. Ennusteiden luvut ovat vuoden 2013 rahassa (inflaation vaikutus poistettu) Vanhusten hoidossa on mukana myös perusterveydenhuollon vuodeosastohoito Veroprosentti 19,76 20,10 20,10 20,10 20,10 Kunn.vero kattaa 58 % 58 % 58 % 56 % 55 % Toimintakate M 711,2 756,4 826,5 913,3 993,4 Vuosikate M 27,7 2,3 6,9 45,9 76,3 Vuosikate /asukas Vuosikate ennusteiden laskennassa on huomioitu Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 (217,8M ) ja muiden opetus ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014 (12,78M ).

41 Vaasan selvitysalue Painelaskelma, kun vain veroprosentti joustaisi ja alijäämät jos veroprosenttia ei koroteta Veroprosentti 19,72 19,76 20,10 20,10 20,10 20,10 Nettokustannukset 1000 Päivähoito ja esiopetus Perusopetus ja lukio Vanhusten hoito Perusterveydenhuolto, avohoito Erikoissairaanhoito Muut tehtävät (sis. avustukset) Kertaerät Toimintakate Tulot 1000 Kunnallisvero Kiinteistövero Yhteisövero Valtionosuudet Tulot yhteensä Korkotuotot kasvu 1 %/v Osinkotuotot kasvu 1 %/v Muut rahoitustuotot kasvu 1 %/v Korkokulut kasvu 5 %/v Muut rahoituskulut kasvu 1 %/v Rahoituskulut ja tuotot yhteensä Vuosikate Poistot Tilikauden tulos Varausten, poistoeron ja rahastojen muutokset Ali /ylijäämä Kertynyt ali /ylijäämä Kertynyt ali /ylijäämä 3 /asukas Vuosikatetavoite, 100 % poistoista Ero tavoitteeseen Paine veroprosenttiin 8 +0,6 +0,8 +2,2 +2,3 +3,8 +4,8 Veroprosentti tasapainossa 20,32 20,56 22,30 22,40 23,90 24,90 1 Lähtökohtana Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 ja muiden opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus Ennusteet ilman satunnaisia eriä 3 Ennusteet ilman poistoeroja, varauksia ja rahastoja 4 Sisältää tilastoluokat: Lasten päiväkotihoito, Lasten perhepäivähoito, Muu lasten päivähoito ja Esiopetus 5 Sisältää terveyskeskuksen vuodeosaston, kotipalvelut, vanhusten laitospalvelut, muut vanhusten ja vammaisten palvelut 6 Toimintakate vähennettynä edellä luetellut tehtävät 7 Koko perusterveydenhuolto ilman vuodeosastohoitoa 8 Vuosikatetavoitteen saavuttamiseksi 9 Vuoden 2017 ennuste perustuu Kuntaliiton ennusteisiin, sitä eteenpäin perusteet on esitetty edellä kohdassa Laskenta ja oletukset

42 Isokyrö Korsnäs Laihia Maalahti Mustasaari Vöyri Vaasa Vaasa ja 6 kuntaa

43

44 Alueen yhteinen veroprosentti on laskettu painottamalla kuntien veroprosentteja väestömäärillä Vuosikate-ennuste on vain viitteellinen mm. valtionosuuksien epävarman kehityksen vuoksi Kuntatalous Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet Vaasa ja 6 kuntaa M Kunnallisvero Vanhusten hoito 119,1 126,0 139,0 166,7 191,1 Erikoissairaanhoito 141,5 152,5 170,3 190,4 210,4 Perusterveydenhuolto, avo 52,7 51,8 56,5 61,2 66,0 Oma perusopetus ja lukiokoulutus 108,1 121,4 134,3 145,1 154,7 Päivähoito ja esiopetus 68,3 72,6 78,2 82,6 86,0 Muut tehtävät 122,7 131,4 140,6 150,0 159,3 Kunnallisvero 362,5 383,8 429,3 456,6 485,4 Menoennuste perustuu väestöennusteeseen ja yksikkökustannusten 1 % reaalisen vuotuiseen kasvuun. Ennusteiden luvut ovat vuoden 2013 rahassa (inflaation vaikutus poistettu) Vanhusten hoidossa on mukana myös perusterveydenhuollon vuodeosastohoito Veroprosentti 19,64 20,00 20,00 20,00 20,00 Kunn.vero kattaa 59 % 59 % 60 % 57 % 56 % Toimintakate M 612,4 655,8 718,9 796,0 867,4 Vuosikate M 26,9 5,7 6,3 39,0 64,8 Vuosikate /asukas Vuosikate ennusteiden laskennassa on huomioitu Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 (172,5M ) ja muiden opetus ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014 (14,43M ).

45 Vaasa ja 6 kuntaa Painelaskelma, kun vain veroprosentti joustaisi ja alijäämät jos veroprosenttia ei koroteta Veroprosentti 19,68 19,64 20,00 20,00 20,00 20,00 Nettokustannukset 1000 Päivähoito ja esiopetus Perusopetus ja lukio Vanhusten hoito Perusterveydenhuolto, avohoito Erikoissairaanhoito Muut tehtävät (sis. avustukset) Kertaerät Toimintakate Tulot 1000 Kunnallisvero Kiinteistövero Yhteisövero Valtionosuudet Tulot yhteensä Korkotuotot kasv u 1 %/v Osinkotuotot kasv u 1 %/v Muut rahoitustuotot kasv u 1 %/v Korkokulut kasv u 5 %/v Muut rahoituskulut kasv u 1 %/v Rahoituskulut ja tuotot yhteensä Vuosikate Poistot Tilikauden tulos Varausten, poistoeron ja rahastojen muutokset Ali /ylijäämä Kertynyt ali /ylijäämä Kertynyt ali /ylijäämä 3 /asukas Vuosikatetavoite, 100 % poistoista Ero tavoitteeseen Paine veroprosenttiin 8 +0,5 +0,8 +2,4 +2,3 +3,6 +4,6 Veroprosentti tasapainossa 20,18 20,44 22,40 22,30 23,60 24,60 1 Lähtökohtana Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 ja muiden opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus Ennusteet ilman satunnaisia eriä 3 Ennusteet ilman poistoeroja, varauksia ja rahastoja 4 Sisältää tilastoluokat: Lasten päiväkotihoito, Lasten perhepäivähoito, Muu lasten päivähoito ja Esiopetus 5 Sisältää terveyskeskuksen vuodeosaston, kotipalvelut, vanhusten laitospalvelut, muut vanhusten ja vammaisten palvelut 6 Toimintakate vähennettynä edellä luetellut tehtävät 7 Koko perusterveydenhuolto ilman vuodeosastohoitoa 8 Vuosikatetavoitteen saavuttamiseksi 9 Vuoden 2017 ennuste perustuu Kuntaliiton ennusteisiin, sitä eteenpäin perusteet on esitetty edellä kohdassa Laskenta ja oletukset

46 Isokyrö

47

48 Kuntatalous Kunnallisveron trendilaskelma sekä palvelujen nettokustannusennusteet 35 Isokyrö 30 M Kunnallisvero Vuosikate-ennuste on vain viitteellinen mm. valtionosuuksien epävarman kehityksen vuoksi Vanhusten hoito 5,0 5,1 5,4 6,3 7,1 Erikoissairaanhoito 5,8 5,9 6,4 6,9 7,5 Perusterveydenhuolto, avo 2,7 2,8 3,0 3,1 3,3 Oma perusopetus ja lukiokoulutus 4,9 5,0 5,3 5,5 5,8 Päivähoito ja esiopetus 2,0 2,1 2,2 2,4 2,5 Muut tehtävät 5,1 5,1 5,3 5,5 5,8 Kunnallisvero 13,5 14,3 15,0 15,5 16,0 Menoennuste perustuu väestöennusteeseen ja yksikkökustannusten 1 % reaalisen vuotuiseen kasvuun. Ennusteiden luvut ovat vuoden 2013 rahassa (inflaation vaikutus poistettu) Vanhusten hoidossa on mukana myös perusterveydenhuollon vuodeosastohoito Veroprosentti 20,50 21,00 21,00 21,00 21,00 Kunn.vero kattaa 53 % 55 % 55 % 52 % 50 % Toimintakate M 25,6 26,1 27,5 29,8 31,9 Vuosikate M 1,1 1,2 0,9 0,4 1,5 Vuosikate /asukas Vuosikate ennusteiden laskennassa on huomioitu Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 (12,5M ) ja muiden opetus ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus 2014 ( 0,73M ).

49 Isokyrö Painelaskelma, kun vain veroprosentti joustaisi ja alijäämät jos veroprosenttia ei koroteta Veroprosentti 20,50 20,50 21,00 21,00 21,00 21,00 Nettokustannukset 1000 Päivähoito ja esiopetus Perusopetus ja lukio Vanhusten hoito Perusterveydenhuolto, avohoito Erikoissairaanhoito Muut tehtävät (sis. avustukset) Kertaerät Toimintakate Tulot 1000 Kunnallisvero Kiinteistövero Yhteisövero Valtionosuudet Tulot yhteensä Korkotuotot kasvu 1 %/v Osinkotuotot kasvu 1 %/v Muut rahoitustuotot kasvu 1 %/v Korkokulut kasvu 5 %/v Muut rahoituskulut kasvu 1 %/v Rahoituskulut ja tuotot yhteensä Vuosikate Poistot Tilikauden tulos Varausten, poistoeron ja rahastojen muutokset 5 27 Ali /ylijäämä Kertynyt ali /ylijäämä Kertynyt ali /ylijäämä 3 /asukas Vuosikatetavoite, 100 % poistoista Ero tavoitteeseen Paine veroprosenttiin ,3 0 +0,4 +2,2 +3,7 Veroprosentti tasapainossa 20,50 20,80 21,00 21,40 23,20 24,70 1 Lähtökohtana Kuntaliiton arvio peruspalvelujen valtionosuuksista vuodelle 2015 ja muiden opetus- ja kulttuuritoimen valtionosuuksien maksatus Ennusteet ilman satunnaisia eriä 3 Ennusteet ilman poistoeroja, varauksia ja rahastoja 4 Sisältää tilastoluokat: Lasten päiväkotihoito, Lasten perhepäivähoito, Muu lasten päivähoito ja Esiopetus 5 Sisältää terveyskeskuksen vuodeosaston, kotipalvelut, vanhusten laitospalvelut, muut vanhusten ja vammaisten palvelut 6 Toimintakate vähennettynä edellä luetellut tehtävät 7 Koko perusterveydenhuolto ilman vuodeosastohoitoa 8 Vuosikatetavoitteen saavuttamiseksi 9 Vuoden 2017 ennuste perustuu Kuntaliiton ennusteisiin, sitä eteenpäin perusteet on esitetty edellä kohdassa Laskenta ja oletukset