Yleisen kirjallisuustieteen valintakoe 2015

Transkriptio

1 Sukunimi / Efternamn Kaikki etunimet / Samtliga förnamn Henkilötunnus / Personbeteckning Puhelinnumero / Telefonnummer Valintatoimiston merkintöjä / Urvalsbyråns anteckningar TYY A (C) Sähköpostiosoite / E-postadress Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Yleisen kirjallisuustieteen valintakoe 2015 Tarkista sivunumeroiden avulla, että olet saanut kaikki sivut. Kirjoita henkilö- ja yhteystietosi niille varattuihin tiloihin. Jos sinulla ei ole suomalaista henkilötunnusta, kirjoita sen asemesta syntymäaikasi. Vastaa tehtäviin valintasi mukaan suomeksi tai ruotsiksi. Kirjoita kukin vastaus sille varattuun tilaan. Vastaus ei saa ylittää sille varattua tilaa. Arvostelija jättää huomioimatta merkinnät, joita ei ole tehty vastaukselle varattuun tilaan. Kirjoita selvällä käsialalla. Arvostelija jättää huomioimatta merkinnät, jotka ovat epäselviä tai tulkinnanvaraisia. Kun olet kirjoittanut vastauksesi, järjestä sivut sivunumeroiden mukaiseen järjestykseen ja palauta kaikki sivut salin etuosassa olevalle valvojalle. Palauta kaikki sivut myös siinä tapauksessa, ettet vastannut joihinkin tehtäviin. Todista henkilöllisyytesi sivuja palauttaessasi. Ruutupaperiarkki on vastaustesi luonnostelemista ja muita omia muistiinpanojasi varten. Älä kirjoita ruutupaperiarkille varsinaisia vastauksia. Kokeen jälkeen voit pitää ruutupaperiarkin itselläsi tai jättää sen koesalissa olevaan paperinkeräyslaatikkoon. Pisteytys: Osa Voit saada Sinut voidaan valita vain, jos saat pistettä vähintään 20 pistettä pistettä vähintään 30 pistettä yhteensä pistettä 1 (17)

2 Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Urvalsprovet i allmän litteraturvetenskap 2015 Kontrollera med hjälp av sidnumren att du har fått alla sidor. Fyll i dina person- och kontaktuppgifter i fälten avsedda för detta. Om du inte har en finsk personbeteckning, fyll istället i ditt födelsedatum. Besvara uppgifterna på det språk du har valt, finska eller svenska. Skriv varje svar inom utrymmet avsett för detta. Svaret måste rymmas i sin helhet i det avsedda utrymmet. Bedömaren ignorerar anteckningar som inte ligger inom utrymmet som är avsett för svaret. Skriv med tydlig handstil. Bedömaren ignorerar anteckningar som är otydliga eller mångtydiga. När du besvarat uppgifterna, ska du ordna sidorna enligt sidnummer och lämna in alla sidor till övervakaren framme i salen. Lämna in alla sidor även om du lämnat någon uppgift obesvarad. Då du lämnar in provsidorna ska du legitimera dig. På det rutiga pappret kan du skriva utkast till svar och göra andra anteckningar. Skriv inte de slutliga svaren på det rutiga pappret. Ta med dig det rutiga pappret eller lämna det i pappersinsamlingslådan som finns i salen. Poängsättning: Del Du kan få Du kan bli antagen bara om du får poäng minst 20 poäng poäng minst 30 poäng totalt poäng 2 (17)

3 Osa 1 Mikä vaihtoehdoista on oikein? Rastita vastauksesi sivulta 11 löytyvään taulukkoon. Kussakin kysymyksessä täsmälleen yksi neljästä vaihtoehdosta on oikein. Vastaa valintakoekirjan Aristoteleen Runousoppi. Opas aloittelijoille ja edistyneille mukaisesti. Kun kysymyksessä tai vastausvaihtoehdossa viitataan Aristoteleen Runousoppiin, sillä tarkoitetaan sitä Aristoteleen teoksen suomennosta, joka sisältyy valintakoekirjaan. Kuudesta ensimmäisestä oikeasta vastauksesta et saa pisteitä. Tämän jälkeen saat kustakin oikeasta vastauksesta kaksi pistettä. Et saa etkä menetä pisteitä, jos rastitat väärän vaihtoehdon tai rastitat useamman kuin yhden vaihtoehdon tai et rastita mitään vaihtoehtoa. 1. Platonin Valtio-dialogin mukaan taiteilijoiden ja tragediarunoilijoiden teokset jäljittelevät a) totuutta b) vain sellaista, mikä ei ole aistein havaittavaa c) aistein havaittavaa maailmaa d) filosofisia ajatuksia 2. Platonin Valtion keskustelijat Sokrateen johdolla eivät sulje pois ihanneyhteiskunnasta a) mitään runoutta b) jumalien olemusta vääristellen kuvaavaa runoutta c) sankarien olemusta vääristellen kuvaavaa runoutta d) jumalhymnejä ja jalojen miesten ylistyslauluja 3. Mikä seuraavista väitteistä pätee Aristoteleen ajatteluun? a) Musiikki voi jäljitellä tunteita. b) Musiikki ei sovi runouden yhteyteen. c) Musiikkia saavat esittää vain näytelmän päähenkilöt. d) Musiikki ei voi jäljitellä tunteita. 4. Aristoteleen ote on Runousopissa hänen muun filosofiansa tavoin teleologinen. Edellisessä lauseessa termi teleologinen tarkoittaa a) loogiseen päättelyyn perustuvaa b) mytologian kritiikkiin perustuvaa c) jumaluusopin mukaista d) päämäärää korostavaa 5. Odysseia on a) tragedia b) satyyri c) eepos d) sankarihahmo 6. Aristoteleen Runousopin mukaan kauneus perustuu a) tunneilmaisuun b) hyveelliseen toimintaan c) taiteilijan lahjakkuuteen d) laajuuteen ja järjestykseen 3 (17)

4 7. Dianoia tarkoittaa Aristoteleen Runousopissa a) kielenkäyttöä b) ajatuskulkua c) näyttämöesitystä d) tapahtumien kokoonpanoa 8. Aristoteleen Runousopin mukaan runous on filosofisempaa kuin historiankirjoitus, koska a) runous herättää tunteita b) runous syntyy inspiraatiosta c) runoutta on helpompi ymmärtää d) runous kertoo asioista yleisesti 9. Aristoteleen Runousopin mukaan runoilijan tehtävänä on kertoa a) se, mikä voisi tapahtua ja mikä on mahdollista todennäköisesti tai välttämättä b) se, mikä voisi tapahtua mutta mikä on epätodennäköistä ja satunnaista c) jo tapahtunutta d) yksittäisistä tapauksista, joilla ei ole filosofista arvoa 10. Aristoteles edellyttää Runousopissa tragedialta a) juonen yhtenäisyyttä b) ajan, henkilöiden ja toiminnan ykseyttä c) ajan, henkilöiden ja toiminnan moneutta d) aina uusia henkilöhahmoja 11. Mikä seuraavista niin kutsuttua kolmen ykseyden sääntöä koskevista väitteistä on totta? a) Sääntö on peräisin Aristoteleen Runousopista. b) Sääntö on renessanssiteoreetikoiden muotoilema ja sittemmin Ranskan klassismin aikana kanonisoitu ideaali, joka on Runousopista johdettu. c) Säännön mukaan toiminta ei saa olla yhtenäistä eikä juoni saa tapahtua vain vuorokauden kuluessa ja samassa paikassa. d) Keskiaikaisissa uskonnollisissa simultaanidraamoissa, Shakespearen näytelmissä ja eeppisen teatterin näytelmistössä noudatetaan sääntöä mahdollisimman tarkasti. 12. Mikä seuraavista väitteistä ei päde Aristoteleen Runousopissa esitettyyn tragedian määritelmään? a) Tragediassa kuvataan merkityksellisen toiminnan kokonaisuutta, joka on sopivan mittainen. b) Tragediassa toimintaa ei kerrota, vaan se esitetään. c) Tragedian kullakin eri osalla on kielellisesti sulava muotonsa. d) Tragedian kohtausten tulee olla yhtä pitkiä. 13. Aristoteleen Runousopin mukaan tragediaa määrittelevistä elementeistä tärkein on a) ajatuskulku b) esitys c) juoni d) luonteet 14. Mikä seuraavista ei kuulu Aristoteleen Runousopissa nimettyihin tragediatyyppeihin? a) Taitteinen/monisäikeinen tragedia b) Tunnekuohuinen ja koettelemuksia korostava tragedia c) Luonteeseen perustuva tragedia d) Historiallis-melodramaattinen tragedia 4 (17)

5 15. Parhaimman tragedian rakenne on Aristoteleen Runousopin mukaan a) taitteinen b) suoraviivainen c) eeppinen d) episodimainen 16. Mikä seuraavista katharsiksen tulkintoja koskevista väitteistä vastaa teoksessa Aristoteleen Runousoppi. Opas aloittelijoille ja edistyneille esitettyä? a) Uusklassiset katharsiksen tulkinnat eivät koskaan ole moralistis-opettavaisia. b) Filosofi Hans-Georg Gadamer kääntää katharsiksen sanalla kirkastuminen. c) Martha Nussbaumin mukaan tunteet, joita katsoja kokee tragediaa katsoessaan, johtavat hänet ymmärtämään, mitkä hänen arvonsa ovat. d) Aarne Kinnunen on esittänyt emotionaalis-kognitiivisen tulkinnan, jonka mukaan katharsis toimii homeopaattisesti eli periaatteella samanlainen parantaa samanlaista. 17. Hamartia tarkoittaa Aristoteleen Runousopissa a) hyvettä b) virhettä c) päämäärää d) oikeudenmukaisuutta 18. Mikä seuraavista tunnistamisen käsitettä koskevista väitteistä ei vastaa Aristoteleen Runousopin käsitystä? a) Toiseksi paras tunnistamisen tyyppi ovat päättelemällä aikaansaadut. b) Vähiten taitoa runoilijalta vaativa tunnistaminen on se, joka tapahtuu tunnusmerkkien avulla. c) Suurinta sommittelutaitoa vaativat ne tunnistamiset, jotka runoilija on itse sepittänyt, kuten esimerkiksi henkilöllisyyden paljastuminen henkilöhahmon omista sanoista. d) On olemassa koosteisia tunnistamisia, jotka perustuvat katsojien tekemään virheelliseen päättelyyn. 19. Mikä Aristoteleen Runousopin mukaan on ansiokkain tunnistamisen lajeista? a) Mieleen palautumisesta johtuvat oivallukset. b) Tunnusmerkkien avulla tapahtuvat oivallukset. c) Runoilijan itsensä sepittämät oivallukset. d) Itse tapahtumista johtuvat oivallukset, kun oivallus perustuu todennäköisiin tapahtumiin. 20. Mikä seuraavista väitteistä vastaa Elizabeth Belfioren tulkintaa Aristoteleen katharsis-käsityksestä? a) Katharsis on Aristoteleelle ennen kaikkea biologinen ja lääketieteellinen käsite, mutta katharsiksen tulkinnassa pitää huomioida ymmärrys ja tunteet. b) Katharsis on tunnekokemus, jossa koetaan myötätuntoa ja pelkoa siten, että ne yhdessä järjen kanssa tukevat ymmärrystämme maailmasta. c) Tragedia opettaa yleisöä esimerkin voimalla välttämään sellaisia inhimillisiä tunteita, jotka johtaisivat tragediaan. Aristoteles olisi siis korostanut draaman opettavaista vaikutusta. d) Katharsis vahvistaa katsojan sietokykyä, auttaa kestämään tuskia ja vähentää pelokkuutta. 5 (17)

6 21. Mitä seuraavista tragedian ja komedian varhaisvaiheita koskevista väitteistä ei ole Aristoteleen Runousopin mukainen? a) Tragedia ja komedia kehittyivät improvisointipohjalta. b) Tragedian puheosuuksille kehittyi runomitaksi jambi. c) Tragedian kehitysvaiheet eivät ole niin hyvin tiedossa kuin komedian kehitysvaiheet. d) Kun tragedia ja komedia olivat syntyneet, kehittyi kukin runoilija luontonsa mukaisesti jommankumman kirjoittajaksi. 22. Mikä seuraavista tragedian rakennetta koskevista väitteistä on Aristoteleen Runousopin mukainen? a) Johdanto on se tragedian osa, joka sisältää myös kuoron tulon näyttämölle. b) Loppunäytös on sellainen kokonaisuus, jonka jälkeen tulee vielä kuorolaulu. c) Kahden kokonaisen kuorolaulun väliin jäävä kokonaisuus on episodi. d) Tragedian kokonaisuuteen kuuluu aina myös yksittäisten näyttelijöiden esittämät valituslaulut. 23. Aristoteleen Runousopin mukaan taitteisessa juonessa a) muutokseen sisältyy tunnistaminen, käänne tai molemmat. b) muutokseen sisältyy tunnistaminen tai käänne mutta eivät molemmat. c) muutokseen sisältyy aina sekä tunnistaminen että käänne. d) muutos tapahtuu ilman käännettä tai tunnistamista. 24. Mikä seuraavista väitteistä ei ole Aristoteleen Runousopin mukainen? a) Tanssitaide käyttää pelkkää rytmiä ilman melodiaa, ja tanssijat esittävät rytmikkäästi elehtien luonteita, kokemuksia ja toimintaa. b) Tragedian ei pidä pyrkiä tuottamaan millaista nautintoa tahansa, vaan vain sille ominaista. c) Tragedian tapahtumien rakenteesta aiheutuvat myötätunnon ja pelon vaikutelmat eivät ole yhtä merkittäviä kuin näyttämöesityksen synnyttämät vaikutelmat. d) Tragedian esityksen toteutuksen vaikuttavuus riippuu enemmän teatteriteknisestä taidosta kuin runotaidosta. 25. Aristoteles tarkastelee Runousopissa hahmojen luonteita. Mikä seuraavista väitteistä on Aristoteleen näkemys? a) Hahmojen luonteiden olisi oltava oivallisia, mutta ne eivät saisi olla johdonmukaisia. b) Vaikka kuvaus edellyttäisi epäjohdonmukaista henkilöhahmoa, niin tämän epäjohdonmukaisuuden tulisi olla johdonmukaista. c) Luonteiden osalta ei saisi tavoitella sitä, mikä on välttämätöntä tai todennäköistä. d) Hahmon luonteenlaadun ei tule ilmetä puheesta tai toiminnasta. 26. Mikä seuraavista väitteistä ei vastaa Aristoteleen Runousopin käsitystä? a) Eläytyminen, matkiminen ja esittäminen ovat ihmiselle luontaista jo lapsuudesta lähtien. b) Ihminen eroaa muista eläimistä huomattavan suuren mimeettisen kykynsä vuoksi. c) Eläytymisellä, matkimisella ja esittämisellä ei voi oppia mitään. d) Ihmiset nauttivat esityksistä ja kuvauksista. 6 (17)

7 Del 1 Vilket alternativ är rätt? Kryssa för ditt svar i tabellen på sidan 11. På alla frågor är det precis ett av fyra alternativ som är rätt. Svara på basis av urvalsprovsboken Aristoteleen Runousoppi. Opas aloittelijoille ja edistyneille. Då frågan eller svarsalternativet hänvisar till Aristoteles Om diktkonsten avses den finska översättning av Aristoteles verk som ingår i urvalsprovsboken. De sex första rätta svaren ger inte poäng. Därefter får du två poäng för varje rätt svar. Du får inte poäng, och inte heller minuspoäng, om du kryssar för fel alternativ, kryssar för mer än ett alternativ per fråga eller inte kryssar alls. 1. Enligt Platons dialog Staten är konstnärers och tragediförfattares verk efterbildningar av a) sanningen b) bara sådant som inte kan förnimmas med sinnena c) världen som vi förnimmer med sinnena d) filosofiska tankar 2. Diskussionen i Platons Staten, styrd av Sokrates, utesluter inte ur idealsamhället a) någon som helst poesi b) poesi som ger en förfalskad bild av gudaväsen c) poesi som ger en förfalskad bild av hjältegestalter d) hymner till gudar och hyllningssånger till ädla män 3. Vilket av följande påståenden stämmer med Aristoteles tänkesätt? a) Musiken kan efterbilda känslor. b) Musik passar inte ihop med diktkonst. c) Det är bara dramats huvudpersoner som får framföra musik. d) Musiken kan inte efterbilda känslor. 4. Aristoteles grepp i Om diktkonsten är teleologiskt liksom hans filosofi i övrigt. I den föregående mening betyder termen teleologisk det som a) är byggt på logisk slutledning b) är byggt på kritik av mytologi c) är i enlighet med gudaläran d) lägger tonvikt på ändamålet 5. Odysséen är a) en tragedi b) en satyr c) ett epos d) en hjältefigur 6. Enligt Aristoteles Om diktkonsten har skönhet sin grund i a) känslouttryck b) dygdiga handlingar c) konstnärens begåvning d) omfång och ordning 7 (17)

8 7. Dianoia betyder i Aristoteles Om diktkonsten a) språkbruk b) tankegång c) scenföreställning d) en kombination av händelser 8. Enligt Aristoteles Om diktkonsten är poesin mer filosofisk än historieskrivningen eftersom a) poesi väcker känslor b) poesi föds ur inspiration c) poesi är lättare att förstå d) poesi skildrar saker på ett generellt sätt 9. Enligt Aristoteles Om diktkonsten är poetens uppgift att berätta om a) det som skulle kunna hända och som med sannolikhet eller nödvändighet är möjligt b) det som skulle kunna hända men är osannolikt och slumpartat c) det som redan har hänt d) enskilda händelser som inte har filosofiskt värde 10. En tragedi ska i Aristoteles Om diktkonsten ha a) enhetlighet i intrigen b) enhet i tid, personer och handling c) mångfald i tid, personer och handling d) alltid nya persongestalter 11. Vilket av följande påståenden om den s.k. regeln om de tre enheterna är sant? a) Regeln kommer från Aristoteles Om diktkonsten. b) Regeln formulerades av renässansens teoretiker och blev under franskklassicismen ett kanoniserat ideal, som hade härletts från Om diktkonsten. c) Enligt regeln får handlingen inte vara enhetlig och intrigen får inte utspela sig under bara ett dygn och på samma plats. d) Regeln följs så noga som möjligt i den medeltida simultanscenens mysteriespel, Shakespeares pjäser och den episka teaterns dramatik. 12. Vilket av följande påståenden stämmer inte med definitionen av tragedi i Aristoteles Om diktkonsten? a) I tragedin skildras helheten av betydelsebärande handlingar av lagom omfång. b) Handlingen i en tragedi berättas inte utan framställs. c) Varje del i en tragedi har en egen, språkligt välanpassad form. d) Scenerna i en tragedi ska vara lika långa. 13. Enligt Aristoteles Om diktkonsten är det viktigaste av elementen i definitionen av en tragedi a) tankegången b) framförandet c) intrigen d) karaktärerna 14. Vilken av de följande hör inte till de tragedityper som namnges i Aristoteles Om diktkonsten? a) Komplex/invecklad tragedi b) Tragedi med tonvikt på känslostormar och prövningar c) Tragedi byggd på karaktärsegenskaper d) Historisk-melodramatisk tragedi 8 (17)

9 15. Enligt Aristoteles Om diktkonsten är den bästa tragedin till strukturen a) komplex b) rak och rätlinjig c) episk d) episodisk 16. Vilket av följande påståenden kring tolkningen av katharsis stämmer med vad som står i boken Aristoteleen Runousoppi. Opas aloittelijoille ja edistyneille? a) De nyklassicistiska tolkningarna av katharsis är aldrig moralistiskt-undervisande. b) Filosofen Hans-Georg Gadamer översätter katharsis med klargörande. c) Enligt Martha Nussbaum leder de känslor man upplever som åskådare till en tragedi till att man förstår vilka ens värderingar är. d) Aarne Kinnunen har framställt en emotionell-kognitiv tolkning, enligt vilken katharsis fungerar homeopatiskt eller enligt principen lika botar lika. 17. I Aristoteles Om diktkonsten betyder hamartia a) dygd b) misstag c) ändamål d) rättvisa 18. Vilket av följande påståenden om begreppet igenkänning motsvarar inte Aristoteles uppfattning i Om diktkonsten? a) Näst bäst av igenkänningstyperna är den som är resultat av en slutledning. b) Minst konstnärlig förmåga av diktaren kräver den igenkänning som sker med hjälp av kännetecken. c) Störst konstnärlig kompositionsförmåga kräver sådana slags igenkänningar, som diktaren själv konstruerat, till exempel när någons identitet avslöjas genom något personen själv säger. d) Det finns vissa slags kombinerade igenkänningar som bygger på att åskådarna drar felaktiga slutsatser. 19. Vilken, enligt Aristoteles Om diktkonsten, är den förnämsta typen av igenkänning? a) Insikter som beror på att man kommer på något man minns. b) Insikter som görs med hjälp av kännetecken. c) Insikter som diktaren själv konstruerat. d) Insikter som kommer från själva handlingen, då insikterna bygger på sannolika händelser. 20. Vilket av följande påståenden stämmer med Elizabeth Belfiores tolkning av Aristoteles katharsisbegrepp? a) För Aristoteles är katharsis i grunden ett biologiskt och medicinskt begrepp, men tolkningen av katharsis måste inbegripa förståelse och känslor. b) Katharsis är en känsloupplevelse, där man upplever medlidande och fruktan så att de tillsammans med förståndet stödjer ens världsuppfattning. c) Med exemplets makt lär tragedin publiken att undvika sådana mänskliga känslor som leder till tragedi. Aristoteles ville alltså betona dramats undervisande verkan. d) Katharsis stärker åskådarnas förmåga att uthärda, hjälper dem att klara av smärta och minskar deras rädsla. 9 (17)

10 21. Vilket av följande påståenden om tragedins och komedins ursprung är inte i enighet med Aristoteles Om diktkonsten? a) Tragedi och komedi utvecklades ur improvisation. b) Som versmått för tragedins talpartier utvecklades jamben. c) Stegen i tragedins utveckling är inte så kända som stegen i komedins utveckling. d) När tragedin och komedin kommit till, utvecklades diktarna, var och en efter sin läggning, till författare inom endera genren. 22. Vilket av följande påståenden om tragedins struktur är i enighet med Aristoteles Om diktkonsten? a) Prologen är den del av tragedin som också innehåller körens intåg på scenen. b) Slutpartiet är en helhet som följs av ännu en körsång. c) Den helhet som finns mellan två hela körsånger är en episod. d) I tragedins helhet ingår alltid också klagosånger som framförs av enskilda skådespelare. 23. Enligt Aristoteles Om diktkonsten kännetecknas en komplex intrig av att a) förändringen innehåller en igenkänning, en vändpunkt eller båda. b) förändringen innehåller en igenkänning eller en vändpunkt, men inte båda. c) förändringen innehåller alltid både en igenkänning och en vändpunkt. d) förändringen sker utan igenkänning eller vändpunkt. 24. Vilket av följande påståenden stämmer inte med Aristoteles Om diktkonsten? a) Danskonsten använder bara rytm utan melodi, och dansarna framställer karaktärer, upplevelser och handlingar genom rytmiska rörelser. b) Tragedin bör inte sträva efter att skapa vilken njutning som helst, utan den som är dess egen, specifika. c) De intryck av medlidande och fruktan som skapas av tragedins struktur är inte så viktiga som det intryck som föds i scenföreställningen. d) Den inverkan som den sceniska produktionen av en tragedi har beror mer på teaterteknisk konst än på diktkonst. 25. I Om diktkonsten analyserar Aristoteles rollfigurers karaktär. Vilket av de följande påståendena är hans synsätt? a) Rollfigurernas karaktärer ska vara utmärkta, men de ska inte vara konsekventa. b) Skulle framställningen kräva inkonsekventa rollfigurer så måste de vara inkonsekventa på ett konsekvent sätt. c) Karaktärsteckningen ska helst inte eftersträva det som är nödvändigt eller sannolikt. d) Rollfigurens karaktärsegenskaper ska inte komma till uttryck i tal eller handling. 26. Vilket av följande påståenden motsvarar inte uppfattningen i Aristoteles Om diktkonsten? a) Att leva sig in, härma och efterbilda är naturligt för människan ända sedan barndomen. b) Människan skiljer sig från andra djur genom sin märkbart stora mimetiska förmåga. c) Genom att leva sig in, härma och efterbilda kan man inte lära sig något. d) Människor njuter av efterbildningar och skildringar. 10 (17)

11 Sukunimi / Efternamn Kaikki etunimet / Samtliga förnamn Henkilötunnus / Personbeteckning Valintatoimiston merkintöjä / Urvalsbyråns anteckningar TYY B (C) a b c d (17)

12 Sukunimi / Efternamn Kaikki etunimet / Samtliga förnamn Henkilötunnus / Personbeteckning Valintatoimiston merkintöjä / Urvalsbyråns anteckningar TYY C (C) Osa 2 Del 2 Jakub (isä) on eräs Bruno Schulzin Kanelipuoditkokoelman henkilöhahmoista. Millainen hän kertomusten mukaan on? Millä kerronnan keinoilla häntä kuvataan? Kirjoita essee, jossa tarkastelet näitä kysymyksiä. Sovella esseessäsi teoreettisia näkemyksiä ja käsitteitä, joita on esitelty teoksessa Johdatus kirjallisuusanalyysiin. Kirjoita essee suomeksi tai ruotsiksi sivuille Jakub (fadern) är en av karaktärerna i Bruno Schulzs samling Kanelbutikerna. Hurdan är han enligt berättelserna? Med vilka narrativa medel beskrivs han? Skriv en essä där du diskuterar dessa frågor. Använd i din essä teoretiska synsätt och begrepp som presenteras i verket Johdatus kirjallisuusanalyysiin. Skriv essän på svenska eller finska på sidorna (17)

13 13 (17)

14 14 (17)

15 15 (17)

16 16 (17)

17 17 (17)