Saaristo-opas. Skärgårdsguide

Transkriptio

1 Saaristo-opas Skärgårdsguide

2 Helsingin kaupungin liikuntavirasto Helsingfors stads idrottsverk Merellinen osasto, Havsavdelningen Puh., tfn (09) Julkaisija Utgivare Helsingin kaupungin liikuntavirasto, merellinen osasto 2010 Helsingfors stads idrottsverk, havsavdelningen 2010 Jakelu Distribution Liikuntavirasto, merellinen osasto, puh. (09) Idrottsverk, havsavdelningen, tfn (09) Ulkoasu Layout Olli Turunen, Tovia Design Oy Kuvat Bilder Kannen kuva Omslagsbild: Toni Ruuska Muut kuvat Andra bilder: Liikuntavirasto Idrottsverk; Toni Ruuska Tommi Heinonen s. 5, 12, 20, 57 70, 73 77, takakansi backsida Kartat Kartor Karttapohjat Kartunderlag Ulla Rantakokko, käsittely bildbehandling Olli Turunen Paino Tryckeri Art Print Oy, Helsinki Helsingfors 2010 ISBN

3 Sisältö Lukijalle... 4 Saaret osa Helsinkiä... 6 Kalliota ja lokkeja Jokamiehen oikeudet Helsingin saaret Pihlajasaaret...15 Käärmeluodot...19 Koirasaari...20 Louekari...20 Mäntykari ym...21 Pitkäouri ym Sirpalesaari, Uunisaaret...24 Valkosaari, Luoto...28 Pyysaari...29 Kotiluoto,Villaluodot...30 Malkasaari...32 Neitsytsaaret...34 Pihlajaluoto, Hattusaari...36 Eestiluoto...37 Skogsholmen...38 Kaunissaari...39 Kaivokari...42 Elisaari...43 Merelliset ulkoilualueet Lähteelän ulkoilualue...47 Muita Helsingin saaria Saaret ja luodot...51 Puolustusvoimien saaret...54 Espoon ulkoilusaaret Iso Vasikkasaari...59 Bylandet...60 Gåsgrund...61 Kaparen...62 Knapperskär...63 Korkeasaari...64 Rövargrundet...65 Rövaren...66 Stora Herrö...67 Torra Lövö...68 Tvijälp...69 Saariston luonto Luonnonsuojelualueet Luonnonsuojelua koskevia rajoituksia...77 Luonnonsuojelualueet Helsingissä Järjestyssäännöt Kartta Karttojen merkkien selitykset...83 Innehåll Förord... 4 Öarna är en del av Helsingfors... 6 Klippor och måsar Allemansrätten Helsingfors holmar Rönnskären...15 Ormkobbarna...19 Hundören...20 Trutkobben...20 Tallskär m.fl Långören m.fl...22 Flisholmen, Ugnsholmarna...24 Blekholmen, Klippan...28 Järpholmen...29 Hemholmen, Ullholmarna...30 Takvedaholmen...32 Jungfruholmarna...34 Rönnskär, Hattholmen...36 Estlotan...37 Skogsholmen...38 Fagerö...39 Brunnskär...42 Älgsjö...43 Havsnära friluftsområden Källstrand friluftsområde...47 Övriga holmar i Helsingfors Öar och skär...51 Öar som disponeras av försvarsmakten...56 Esbos utfärdsholmar Stora Kalvholmen...59 Bylandet...60 Gåsgrund...61 Kaparen...62 Knapperskär...63 Högholm...64 Rövargrundet...65 Rövaren...66 Stora Herrö...67 Torra Lövö...68 Tvijälp...69 Skärgårds natur Naturskyddsområden Restriktioner som gäller på naturskyddsområdena...77 Natursskyddsområden i Helsingfors Förhållningsregler Kartan Symboler på kartorna...83

4 Lukijalle Helsingin kaupungin liikuntavirasto julkaisi vuonna 2001 Saaristo-opas-nimisen kirjasen. Mittava teos Helsingin saaristosta johdatti kuntalaiset onnistuneesti kaupungin saariston palveluiden pariin. Oppaan suuren kysynnän vuoksi Helsingin ja Espoon liikuntatoimet päättivät vuonna 2009 yhteistyössä Helsingin ympäristökeskuksen kanssa uusia oppaan päivittämällä sen tiedot ja laajentamalla sen sisältöä. Uudistunut saaristo-opas esittelee Helsingin ja Espoon ulkoilusaarien sijainnin ja palvelutarjonnan. Toivomme että sen avulla mahdollisimman moni saisi kipinän hakeutua ainutlaatuisen kauniin saaristomme käyttäjiksi. Hankkeen vetäjänä on toiminut Helsingin liikuntaviraston vesiliikennepäällikkö Merja Ruotsalainen ja oppaan kokoamisvastuun on kantanut tiedottaja Eija Kärkkäinen. Förord Helsingfors stads idrottsverk utgav år 2001 boken Skärgårdsguide. Den omfattande handboken om Helsingfors skärgård uppfyllde väl sitt syfte, att förmå stadsborna att utnyttja de tjänster som staden erbjuder i skärgården. På grund av att publikationen blev så efterfrågad gick idrottsväsendena i Helsingfors och Esbo år 2009 i samarbete med Helsingfors miljöcentral in för att ge ut handboken i en förnyad, uppdaterad och utvidgad upplaga. I den förnyade skärgårdsguiden presenteras den yttre skärgården i Helsingfors och Esbo, med positionsdata och presentation av servicen. Det är vår förhoppning att informationen bidrar till att inspirera så många som möjligt att söka sig till vår vackra och unika skärgård. Projektet har letts av Helsingfors idrottsverks chef för sjötrafiken Merja Ruotsalainen och handboken är sammanställd av informatör Eija Kärkkäinen. Turo Saarinen osastopäällikkö Helsingin kaupungin liikuntavirasto merellinen osasto Tapani Kortelainen ulkoilupäällikkö Espoon kaupungin liikuntapalvelut ulkoilupalvelut Turo Saarinen avdelningschef Helsingfors stads idrottsverk havsavdelningen Tapani Kortelainen friluftschef Esbo stad, motions- och friluftstjänster 4 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

5 Saaristo-opas l Skärgårdsguide 5

6 Saaret osa Helsinkiä Öarna är en del av Helsingfors Meri ja saaristo ovat osa Helsingin kaupunkikuvaa ja helsinkiläisen sielunmaisemaa. Moni sisämaahan muuttanut kaipaakin täältä eniten juuri meren tuomaa avoimuutta ja tilantuntua sekä saarien suomaa virkistystä ja maisemallista vaihtelua. Noin 300 saarta Saaria lasketaan olevan Helsingin alueella yhteensä noin 300. Useimmat niistä ovat melko pieniä, yli puolet on pinta-alaltaan alle puoli hehtaaria. Yli kolmen hehtaarin saaria on noin 50 ja pikkuluotoja (alle 0,1 ha) tai kareja on runsas viidennes kaikista. Aiemmin saaria on ollut paljon enemmän, mutta niitä on kadonnut erilaisten täyttöjen ja yhdistämisten kautta. Saaristo on rannikon suunnassa noin 20 kilometriä leveä ja 10 kilometriä syvä alue. Veden syvyys saariston ulkoreunassa on noin 30 metriä ja kaupungin rajalla etelässä paikoin noin 60 metriä. Havet och skärgården är en väsentlig del av Helsingfors stadsbild, de ingår i de genuina helsingforsarnas själ. Många infödda helsingforsare som flyttat ut i världen saknar kanske mest just den öppenhet och känsla av rymd som skapas av havet, och förstås den rekreation och omväxling som de många skären i landskapet ger. Omkring 300 öar Det har beräknats att det finns omkring 300 öar inom Helsingfors område. De flesta av öarna är rätt små, över hälften av dem är mindre än en halv hektar. Det finns cirka 50 öar på över tre hektar, medan de verkligt små skären (under 0,1 ha) utgör en dryg femtedel av samtliga öar. Det har funnits betydligt fler öar i trakten, men landhöjningen och diverse utfyllningar har lett till att de försvunnit. Skärgården består av ett ca 20 km brett och 10 km djupt område längsmed kusten. Vattendjupet i skärgårdens yttre kant är i genomsnitt ca 30 meter, längst ute där stadsgränsen slutar finns det enstaka 60 meter djupa ställen. Kuka saaret omistaa? Suurimman osan Helsingin edustan saarista omistaa valtio, joka on antanut ne muutamaa poikkeusta lukuun ottamatta puolustusvoimien käyttöön. Valtion omistuksessa ovat kaikki Vem äger öarna? ulkosaariston suurimmat saaret sekä valtaosa itäisen ulkosaariston luodoista. som med några undantag ställt dem till försvarsmaktens förfo- Den största delen av skären utanför Helsingfors ägs av staten, Helsingin kaupunki on toinen suuri saariomistaja. Sen virastot gande. Staten äger alla de största öarna i yttre skärgården och hallinnoivat noin neljäsosaa saarista. Valtaosa läntisistä pikkusaarista ja luodoista sekä saariston sisemmän osan monet saa- Helsingfors stad är en annan stor ägare av holmarna. Olika de flesta av småskären i sydost. ret kuuluvat kaupungille. ämbetsverk har hand om omkring en fjärdel av holmarna. De Yksityiset ihmiset omistavat saaripinta-alasta noin 10 prosenttia. Loput saarista kuuluvat yrityksille ja yhteisöille ja kaikvat ägo är omkring 10 % av den totala holmarealen. Resten ägs flesta av småkobbarna och skären i sydväst tillhör staden. I prikein pienin osa, muutama luoto, on jakamatonta maa-aluetta. av olika företag och samfund, och en alldeles liten del, bara några kobbar, är oskiftat område. Vesialueista suurimman osan omistavat valtio ja Helsingin kaupunki. Vattenområdena ägs övervägande av antingen staten eller Helsingfors stad. Silloin ennen 6 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

7 Saaristo-opas l Skärgårdsguide 7

8 l Kaunissaaren uimaranta, taustalla ravintola. l Sandstranden på Fagerön, restaurangen i bakgrunden. Jo keskiajalla oli joissakin Helsingin saarissa asutusta, lähinnä kalastajatorppia. Saaria käytettiin myös mantereelta tuotavan karjan laidunmaana. Kaupunkia lähimpinä oleviin saariin syntyi 1800-luvulla jonkinlaista teollisuuttakin, oli telakoita, veneveistämöitä, maalitehdasta ja muita. Armeijalla on aina ollut käytössään huomattava osuus saaristosta. Saaria on linnoitettu puolustustarkoituksiin, niillä on ollut ammusvarastoja, kokonaisia varuskuntiakin. Helsingin lähisaariin nousi 1800-luvulla huvilayhdyskuntia, joissa porvaristo vietti kesiään. Saareen tultiin heti koulujen loputtua muuttokuorman ja palvelijoiden kanssa.syksyllä matkattiin takaisin kaupunkiin puutarhan antimet mukana. Vilkas höyrylaivaverkosto piti yllä liikenneyhteyksiä. Huvilaelämä kukoisti aina 1960-luvulle asti. Tällöin lomanviettotavat rupesivat muuttumaan, alkoivat mm. etelänmatkat. Vanhat huvilat oli rakennettu vain kesäkäyttöön ja niiden huoltaminen ilman palveluskuntaa oli raskasta. Monet huvilat pääsivät rappeutumaan ja niitä onkin ostettu kaupungille ja vuokrattu edelleen yhteisöille. Moni saari avattiin 1800-luvun loppupuolella saksalaisen mallin mukaisesti kansanpuistoiksi. Meno niissä oli vapaampaa kuin kaupungissa sijaitsevissa puistoissa. Siellä tanssittiin ja kisailtiin, urheiltiin ja rentouduttiin. Suomalaisella kansapuistolla oli myös sivistystehtävä, joten saariin avattiin museoita, esim. Seurasaareen ja eläintarha Korkeasaareen. Huvi ja hyöty Kansanpuiston perinne jatkuu monissa saarissa edelleen. Niihin saariin, joihin on reittiyhteys mantereelta, kerääntyy kesäisin tuhansia ihmisiä uimaan, ottamaan aurinkoa, retkeilemään ja telttailemaan. Näissä saarissa on usein vähintään kioski, mah- Förr i tiden Redan på medeltiden var en del av öarna i Helsingforstrakten bebodda, närmast fiskarboställen. Likaså användes holmarna som sommarbetesmarker för boskap från kusten. På de större öarna närmare land uppkom på 1800-talet redan industri i viss mån, det var skeppsvarv, båtbyggerier, åtminstone en färgfabrik m.m. En betydande del av skärgården var alltid i militärt bruk, med befästningar, ammunitionsförråd, rentav hela garnisoner. På holmarna kring staden uppstod på 1800-talet bebyggelse av sommarvillor, för adeln och det bättre borgerskapet. Utflyttningen till sommarvillorna skedde genast när sommarlovet började, man kom med ångbåt, flyttlass och tjänstefolk. På hösten flyttade man tillbaka till centrum, med sommarens trädgårdsskörd i bagaget. Ett väl utbyggt av ångbåtstrafik skötte förbindelserna. Det här villalivet blomstrade till långt in på 1960-talet. Då började människornas semestervanor ändras, bl.a blev resorna till sydliga länder allmännare. De gamla villorna var byggda enbart för sommarbruk och underhållet blev betungande, särskilt utan tjänstefolk. Många villor förföll och några av dem har senare köpts av staden för uthyrning till lämpliga samfund. Många av öarna gjordes i slutet av 1800-talet till folkparker, efter tyskt mönster. Levernet i folkparkerna var betydligt mera lössläppt än i parkerna i staden. Där dansades det och sportades, man umgicks och kopplade av. Folkparkerna i Finland hade också vissa folkbildningsambitioner, där inrättades museer, t.ex. Fölisön och Högholmen. Nytta och nöje Folkparkstraditionerna går på många av öarna vidare än idag. På de holmar som har fastlandsförbindelse samlas om somrarna tusentals människor för att bada, sola sig, ha picknick eller 8 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

9 dollisesti kahvilatoimintaa ja joissakin jopa ravintola. Toisaalla ovat sitten ulkoilusaaret, joissa on retkeilijöiden tarvitsemat peruspalvelut, esim. keittokatos ja telttailualue. Osalla saarista ei ole mitään palveluja ja niissä voi retkeillä jokamiehen oikeudella. Karuimmat luodot ulkosaaristossa voivat taas olla parasta linnustus- ja kalastusaluetta. Kalastus elinkeinona on Helsingin saaristosta jo melkein hävinnyt. Ammatikseen kalastavia on kymmenkunta. He pyytävät pääasiassa lohta ja taimenta rysillä sekä kuhaa, siikaa ja ahventa verkoilla. Varsinaista matkailua ei saaristoon ole toistaiseksi suunnattu kovin paljon. Turisti voi tehdä muutaman tunnin meriristeilyn tai kalastusretken, mutta esim. majoitustiloja on erittäin niukasti. Tilanne tulee varmasti lähivuosina muuttumaan, sillä pääkaupunkiin kuuluva saaristo on todellinen harvinaisuus, ja se kiinnostaa varmasti kaukaakin tulevia matkailijoita. Talvikausi Merelliset ja saaristoaktiviteetit ovat lähes täysin riippuvaisia talvisäästä. Mikäli talvi on kovin leuto, ei jäille ole menemistä. Jos taas Helsinkiin saapuu oikea pohjoinen talvi, saa se heti liikettä aikaan myös pääkaupungin edustalla. Jääkävely on ilmaista hupia ja kevättalven aurinkoisina päivinä ulkoilijoita on esimerkiksi Kaivopuiston edustan jäillä sadoittain. Lumi- ja jäätilanteesta riippuen avataan jäälatuja ja reitit löytyvät liikuntaviraston internet-sivuilta. Retkihiihtoa ja -luistelua harrastetaan myös paljon. Jääpurjehtijat kokoontuvat oman lajinsa merkeissä Vanhankaupungin lahdelle ja Laajalahden selällä. Ennen jäälle menoa on viisasta tarkistaa vaikkapa tiedotusvälineistä jäätilanne, jään paksuus ja väylien ylittämismahdollisuudet. Aina on ehdottoman tärkeää muistaa liikkuvansa luonnon ehdoilla. Talvikalastus on erittäin suosittua. Jokamiehenoikeus sallii pilkkimisen Helsingin vesillä. Lupa tarvitaan sen sijaan verkoilla kalastamiseen, jota talvisin harrastatetaan lähinnä sisälahdissa ja sisäsaaristossa. Talviuinnin suosio on huimasti kasvanut viime vuosina. Uintimahdollisuuksia pitävät yllä lähinnä seurat ja kerhot, jotka perivät yleensä kausimaksun avannon auki pitämisestä ja saunomismahdollisuudesta. Talviuintitietoa osoitteesta liikunta/talviuinti. tälta. På öar av det här slaget finns det ofta åtminstone en kiosk, eventuellt också kafé, i vissa fall restaurang. På andra håll finns det utflyktsholmar med den basservice som utfärdsfolket behöver, t.ex. en plats under tak för matlagning och en tältplats. Andra öar har ingen service alls, där kan man röra sig i den mån allemansrätten det medger. De kalaste skären längst i söder kan igen vara utmärkta för fiske och fågelskytte. Fisket som näringsfång har redan nästan försvunnit i Helsingfors. Det finns ett tiotal yrkesfiskare, som fångar lax och öring med ryssjor samt gös, sik och abborre med nät. Än så länge har turismen inte inriktats i särskilt hög grad på skärgården. Turister kan företa en några timmar lång rundresa med sjöbuss eller en fisketur, men till exempel inkvarteringsmöjligheter är det mycket knappt om i skärgården. Situationen kommer förmodligen att förändras under de närmaste åren, för det att en huvudstad håller sig med en skärgård är någonting nästan unikt och det är något som säkert fascinerar långväga resande. Vintersäsong I Skärgården och på havet är man i högsta grad beroende av vädret, särskilt om vintern. Blir det en mild vinter skall man hålla sig borta från isarna, men blir det en ordentlig kall vinter blir det snabbt liv och rörelse på havsisen. Promenader på isen är ett gratisnöje, och under soliga vårvinterdagar ser man hundratals människor på isen utanför Brunnsparken. Om snö- och isläget det medger dras det skidspår på isarna som hittas på idrottsverkets internetsidor. Långfärder på skidor och skridsko förekommer också. Isjakterna samlas för egna övningar på Gammelstadsviken och Bredviken. Innan man går ut på isen är det säkrast att kontrollera isläget, isens tjocklek och farlederna i media. Det är av största vikt att man alltid minns att man rör sig på naturens villkor. Vinterfiske har sina entusiaster. Allemansrätten tillåter pilkfiske på alla vatten i Helsingfors. Däremot måste man ha tillstånd för nätfiske, som närmasts bedrivs i vikbottnar och i innerskärgården. Vinterbadandet har blivit omåttligt populärt under de senaste åren. Det är i allmänhet olika föreningar och klubbar som hållär vakarna; de debiterar i allmänhet en säsongavgift för vakhållningen och bastutillgången. Läs mera Saaristo-opas l Skärgårdsguide 9

10 Kalliota ja lokkeja Klippor och måsar Kasvillisuus Helsingin saaristo on erittäin kallioista, mutta siinä on alueellisia eroja. Länsiosan kallioperä on graniittia ja gneissejä. Itäosa on vaihtelevampaa, erikoisuutena siellä on mm. kalkkikiviesiintymä. Moreeni- ja sorakerrokset ovat yleensä ohuita, hiekkaa on lähinnä saariston itäosissa. Kallioita, kivikkoja, lohkareikkoja löytyy kaikkialta. Ulkosaariston rannat ovat yleensä aallokon kuluttamina täysin paljaat ja jos jotakin kasvillisuutta näkyy, on se erittäin niukkaa. Suojaisille rannoille saattaa muodostua monilajisia rantaniittyjä. Koska ihminen on vaikuttanut saaristossa kauan, on se jättänyt jälkensä myös saarten kasvillisuuteen. Sotilastoiminta ja laidunnus ovat synnyttäneet mm. kallioketoja. Isoilla suojaisilla saarilla luonto on samantyyppistä kuin mantereellakin. Helsingin saariston kasveja ja kasvillisuutta on tutkittu erittäin paljon. Saaristossa on tavattu 685 putkilokasvilajia, joiden joukossa on monia uhanalaisia lajeja. Yleisin kasvi on katkeramaksaruoho ja erittäin harvinaisiin kuuluu vaikkapa kelta-apila. Linnut Saariston lintukanta on erittäin rikas. Uloimmassa saaristossa pesivät mm. haahka, haapana, sinisorsa, isokoskelo, tukkasotka ja erilaiset lokkilajit. Siellä pesii myös lapintiira, sisäsaaristossa taas kalatiira. Kivikkoisilla luodoilla on runsas västäräkki- ja kivitaskukanta ja sieltä löytää varmasti myös meriharakan. Helsingin edustaa aiemmin hallinnut selkälokki on joutunut antamaan tilaa harmaalokkisuvulle, joka on lisääntynyt valtavasti. Muuttolintuja voi nähdä miljoonia niiden lentäessä Helsingin saariston yli. Allit, mustalinnut ja sepelhanhet kuuluvat suurimpiin muuttajaperheisiin. Saariston matalikoilla on myös muuttajien levähdyspaikkoja. Kalat Helsingin merialueelta on tavattu noin 60 kalalajia, joista yleisimpiin kuuluvat kaikki suomalaiselle tutut kalat, kuten ahven, ankerias, hauki, kuha, lahna, lohi, siika, silakka, särki jne. Satunnaisesti saattaa esiintyä vaikkapa muikkua tai turskaa. Kotimaisten istutusten perua ovat kirjolohi, karppi, piikkimonni, peledsiika, järvitaimen ja toutain. Helsingin vesille on joskus vaeltanut myös muualla istutettuja harvinaisempia lajeja. Vegetationen Helsingfors skärgård domineras av klippor, men det finns regionala skillnader. I väst består klippgrunden av granit och gnejs. I öster är det mer varierat, en specialitet där är bl.a. en kalkstensförekomst. Morän- och grusskikten är oftast tunna, sand förekommer bara i skärgårdens östra del. Klippor, stenåkrar, klippblock påträffas överallt. I ytterskären är klipporna i allmänhet helt renslipade av vågor och is: där växtlighet förekommer är den sparsam. På mera skyddade stränder har det redan bildats strandängar med stor artrikedom. Eftersom människorna redan i långa tider funnits i skärgården, har naturen också påverkats av detta. Militärt bruk och betesbruk har gett upphov till bl.a. vallat. På de större öarna i lä för den värsta vinden är naturen lik den som finns på fastlandet. Vegetationen på skären och öarna i Helsingfors har undersökts mycket grundligt. I skärgården har det påträffats 685 olika arter kärväxter, bland dem många utrotningshotade. Den vanligaste växten i skärgården är den gula fetknoppen, bland de sällsynta kan vi nämna gullklöver. Fåglar Fågelbeståndet i skärgården är mycket rikt. På de yttre holmarna häckar bl.a. ejder, bläsand, storskrake, svärta och många olika måsarter. Där häckar också silvertärnan, fisktärnan håller sig hellre i den inre skärgården. På de steniga holmarna finns det gott om stenskvätta och sädesärla, och strandskata påträffas på många håll. Havstruten var länge den dominerande stora måsfågeln i Helsingforstrakten, men numera har gråtruten ökat enormt och trängt undan havstruten. Under flyttfågeltiderna ser man ibland miljoner fåglar på flykt över Helsingfors. Det är alla, sjöorre och prutgås som bildar de största flockarna. Grunda vikar i skärgården är ofta goda viloplatser för flyttfåglar. Fisk I havsvattnen i Helsingfors har det påträffats omkring 60 fiskarter, de vanligaste är sådana som är kända över hela Finland, som abborre, ål, gädda, gös, lax, sik, strömming, mört etc. Emellanåt förekommer också torsk eller siklöja. 10 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

11 l Karun kaunista saaristoa. l Kärv vacker skärgård. Muut eläimet Sisäsaariston nisäkkäät ovat samoja kuin mantereellakin. Saaristoon siirtyminen on niiltä käynyt joko talvella jäitä pitkin tai kesällä uiden. Metsäjäniksiä on kaikkialla, varsinkin suurilla saarilla. Peltomyyrä elelee erityisesti lintuluodoilla. Ainoat petoeläimiin luettavat ovat minkki ja supikoira. Hyljekanta on viime vuosina kasvanut Suomenlahdella. Saaristo-opas l Skärgårdsguide Tack vare utplantering förekommer bl.a. regnbågsforell och karp, peledsik, dvärgmal, bäcköring och asp. Det har också hänt att fiskarter som utplanterats på andra håll har funnit sina vägar till Helsingfors. Övriga djur Däggdjuren i innerskärgården är desamma som på fastlandet. De har kunnat flytta till öarna antingen över isen eller simmande. Skogshare förekommer överallt, särskilt på de större öarna. Åkersork förekommer framför allt på fågelskär. Det enda verkliga fyrfota rovdjuret är minken och mårdhund. Sälbeståndet har igen ökat i Finska viken. 11

12 Jokamiehen oikeudet Jokamiehenoikeuksilla tarkoitetaan jokaisen Suomessa oleskelevan mahdollisuutta käyttää luontoa siitä riippumatta, kuka omistaa alueen tai on sen haltija. Jokamiehenoikeuksista nauttimiseen ei tarvita maanomistajan lupaa eikä siitä tarvitse maksaa. Jokamiehenoikeutta käyttämällä ei kuitenkaan saa aiheuttaa haittaa tai häiriötä. Jokamiehenoikeudet ovat yleisesti hyväksytty maan tapa, ja ne perustuvat eri lakeihin. Jokamiehenoikeudet koskevat myös ulkomaalaisia. Jokamiehenoikeudet lyhyesti Saat: n liikkua jalan, hiihtäen tai pyöräillen luonnossa muualla kuin pihamaalla sekä muilla kuin sellaisilla pelloilla, niityillä tai istutuksilla, jotka voivat vahingoittua kulkemisesta n oleskella tilapäisesti alueilla, missä liikkuminenkin on sallittua voit esimerkiksi telttailla suhteellisen vapaasti, kunhan pidät huolen riittävästä etäisyydestä asumuksiin n poimia luonnonmarjoja, sieniä ja kukkia n onkia ja pilkkiä n veneillä, uida ja peseytyä vesistössä sekä kulkea jäällä Et saa: n aiheuttaa häiriötä tai haittaa toisille n häiritä tai vahingoittaa lintujen pesiä ja poikasia n häiritä poroja ja riistaeläimiä n kaataa tai vahingoittaa kasvavia puita, ottaa kuivunutta tai kaatunutta puuta, varpuja, sammalta tms. toisen maalta n tehdä avotulta toisen maalle ilman pakottavaa tarvetta n häiritä kotirauhaa esimerkiksi leiriytymällä liian lähelle asumuksia tai meluamalla n roskata ympäristöä n ajaa moottoriajoneuvolla maastossa ilman maanomistajan lupaa n kalastaa ja metsästää ilman asianomaisia lupia. 12 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

13 Allemansrätten Med allemansrätt avses möjligheten för var och en som vistas i Finland att nyttja naturen, oavsett vem som är områdets ägare eller innehavare. Du behöver inget tillstånd av markägaren för att utnyttja din allemansrätt och det är heller ingenting du behöver betala för. Men när du gör det får du naturligtvis inte skada eller störa någon. Allemansrätten är landets sed: en allmänt godkänd rätt som bygger på flera olika lagar. Den gäller även utlänningar. Allemansrätten i ett nötskal Du får: n röra dig till fots, cykla och åka skidor överallt i naturen utom på gårdsplaner eller över åkrar, ängar eller planteringar som kan ta skada n tillfälligt vistas på marker där det är tillåtet att röra sig enligt ovan. Du kan till exempel tälta relativt fritt, bara du håller ett tillräckligt avstånd till andras bostäder n plocka vilda bär och blommor samt svamp n meta och pimpelfiska n ägna dig åt båtliv, simma och tvätta dig i sjöar och vattendrag samt färdas på isen Du får inte: n störa eller förstöra n störa häckande fåglar eller deras ungar eller skada fågelbon n skrämma renar eller vilt n på annans mark fälla eller skada växande träd, inte heller ta torra eller kullfallna träd, ris, mossa eller liknande n utan tvingande skäl göra upp öppen eld på annans mark n störa hemfriden till exempel genom att slå läger alltför nära en bostad eller genom att föra oväsen, till exempel spela högljudd musik n skräpa ner i naturen n köra ett motorfordon i terrängen utan tillstånd av markägaren n fiska eller jaga utan vederbörliga tillstånd. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 13

14 Helsingin saaret l Helsingfors holmar 14 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

15 Rönnskären l Pihlajasaaret Lasimestarinletto Glasmästarklacken Itäinen Pihlajasaari Östra Rönnskär Pihlajasaari on entinen huvilasaari, joka nykyisin on helsinkiläisten monipuolinen ulkoilualue. Pihlajasaaria on oikeastaan kaksi, läntinen ja itäinen, mutta kävelysilta yhdistää ne kokonaisuudeksi. Saari sijaitsee Kaivopuiston edustalla, noin kolme kilometriä keskustasta ja sinne on laivayhteys sekä Merisatamasta että Ruoholahdesta. Saarella on vielä joitakin vanhoja huviloita ja sen luonto koostuu kallioista, metsiköistä, lehtomaista sekä kallio-ja hiekkarannoista. Pinta-ala on noin 26 hehtaaria. Auringonpalvojia houkuttavat erityisesti Pihlajasaaren hiekkarannat. Monipuolinen luonto, hyvä sijainti ja toimivat palvelut ovat tehneet Pihlajasaaresta helsinkiläisten suosituimman kesäsaaren. Läntinen Pihlajasaari Västra Rönnskär Luonnonsuojelualueet Naturskyddsområden n Luonnonsuojelulain mukaiset suojellut luontotyypit n Område som enligt naturvårds lagen hör till en skyddad naturtyp Linnustollisesti arvokkaat kohteet Viktiga platser av n ornitologiskt intresse Lepakkokohteet Fladdermusområden n a Valvontatupa n Vaktstuga b Kioski n Kiosk c Pukukopit n Omklädningsutrymmen d Seniorikeskus n Seniorcentrum e Kaivo n Brunn f Keittokatos/vesipiste n Kokplats/vattenpunkt g Sadekatos n Regnskydd Saaristo-opas l Skärgårdsguide Pihlajaluodonkupu Rönnskärsklacken Pihlajakari Rönnskärsskäret 1 ruutu = 250 metriä 1 ruta = 250 meter h Naturistialue n Nudistområde i Isäntä/Henkilökunta n Förestråndare/Personal j Varaussauna n Beställningsbastu k Rantasuihku n Dusch vid stranden l Suihku/WC n Dusch/Toalett m Septitankin tyhjennys n Sugtömning av septitank n Valvottu uimaranta n Bevakad simstrand Rönnskären var förr i tiden ett uppskattat villaområde, men med tiden har de blivit ett uppskattat friluftsområde för helsingforsarna. Egentligen är det två öar, Östra och Västra Rönnskär, samt några mindre skär, men de två huvudöarna förenas av en spång. Rönnskären ligger söder om Västra hamnen, en halv sjömil från Ärtholmen. Sjöbussförbindelse finns från både Havshamnen och Gräsviken. Några av de gamla villorna finns kvar, naturen består av klippor, dungar, lundar samt klipp- och sandstränder. Ytan är ca 26 hektar. Solbadare uppskattar särskilt Rönnskärs sandstränder. Mångsidig natur, bra läge och fungerande service har gjort Rönnkär till helsingforsarnas populäraste utflyktsholme. 15

16 Palvelut n Venesatamassa aisapaikkoja 24, poijupaikkoja 24, septitankki n Itäisessä Pihlajasaaressa maksullinen telttailumahdollisuus viikonloppuisin, pe klo 12 ma klo 12 n Kolme keittokatosta n Vuokrasauna n Useita uimarantoja. Lisäksi naturisteille on varattu ranta-alue (itäinen Pihlajasaari) n Useita pukusuojia. Niitä vuokrataan. n Useita käymälöitä n Kioski ja kahvila ovat avoinna säävarauksin, sesonkiluontoisesti n Kartanoravintola Villa Hällebo, joka on avoinna toukokuun puolivälistä elokuun loppuun Muuta n Useat saaren rakennuksista ovat suojelukohteita. n Saarella sijaitsee eläkeläisten virkistyskeskus Virkkula, jonka ohjelmasta vastaa Kampin palvelukeskus. n Saaren isäntä, puh. (09) Reittiliikenne Toukokuun puolesta välistä elokuun loppupuolelle liikennöidään Merisatamasta Pihlajasaareen päivittäin. Toukokuun alussa ja syyskuun alkupuolella liikennöidään viikonloppuisin. Kesäkuun puolivälistä elokuun alkuun liikennöidään Pihlajasaareen myös Ruoholahden laiturista päivittäin, HUOM! Liikennöitsijä ei ota koiria veneeseen, mutta omalla veneellään tulevat voivat ulkoiluttaa koiria Itäisessä Pihlajasaaressa. Service n Båthamn 24 platser med spilta, 24 med boj, septitank n Tältning på Östra Rönnskar, mot avgift, veckoslut fre kl. 12 må kl. 12 n Kokskjul n Beställningbastu n Två separata badstränder. Därtill ett område för naturister på Östra Rönnkär. n Omklädningshytter kan hyras n Toaletter n Kiosk och kafé n Restaurang Rönnskär Övrigt n Flera av byggnaderna är fredade. n På holmen finns ett rekreationscenter för pensionärer, Virkkula, vars verksamhet drivs av servicecentret Kampen. n Holmarnas föreståndare, tfn Båtförbindelse Från mitten av maj till slutet av augusti kör sjöbussar från Havshamnen alla dagar. Från ungefär mitten av juni till början av augusti också från en brygga i Gräsviken, alla dagar med en timmes intervaller, OBS! På sjöbussarna tas inte hundar med, men hundar som kommit med privat båt får rastas på Östra Rönnkär. 16 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

17 Kasvillisuus Pihlajasaaret ovat pinnanmuodoiltaan vaihtelevia ja siksi myös kasvillisuudeltaan monipuolisia. Vaikka saaren rannat ja kallioalueet ovat kuluneet ja kasvillisuus on jonkin verran muuttunut, on siellä ulkoilijoille paljon nähtävää. Vuosien 2002 ja 2003 kuivuus tappoi saaresta paljon puita ja lahopuun määrä lisääntyi vaikka puuta kuljetettiin pois saaresta. Linnut Pihlajasaarissa on monipuolinen metsälinnusto. Varsinkin Itäinen Pihlajasaari tarjoaa runsaasti erilaisia ympäristöjä. Kuivuus on lisännyt tikkojen ja muiden lahopuusta hyötyvien lajien elinmahdollisuuksia. Linnunpesiä on tiheimmässä kuitenkin pienillä luodoilla: Pihlajakarilla, Pihlajaluodonkuvulla ja Lasimestarinletolla. Lepakot Pihlajasaarissa asustaa pohjanlepakoita ja viiksisiippoja. Isot saaret ovat yleensäkin lepakoiden suosiossa, koska tuulen suunnasta riippumatta jossakin on suojaisa ranta hyönteispyyntiin. Viiksisiipat ovat metsälepakoita, joilla on hiljainen kaikuluotausääni. Ne eivät siten hahmota eivätkä mieluusti ylitä edes pelto- tai hakkuuaukeita, joten Pihlajasaarten asutus on ollut merkittävä urotyö monta sukupolvea sitten. Vanhat rakennukset ja mahdollisesti vanha tykkiasema ovat tärkeitä lepakoiden asuinpaikkoina. Växtlighet Rönnskären har varierande terräng, som skapar goda förutsättningar för mångsidig växtlighet. Öarnas stränder och klippor är slitna av flitigt bruk och växtligheten har också förändrats, men ändå finns där mycket för en besökare att se och uppleva. De torra åren 2002 och 2003 tog död på en mängd träd, och mängden döda stammar har ökat betydligt, trots att en del av dessa har forslats bort. Fåglar Rönnskären har ett rikt bestånd av olika skogsfåglar. Särskilt Österrönnskär har mängder av varierande miljöer. Torkan har medfört utmärkta betingelser för hackspettar och andra fåglar som är beroende av döda träd. Fågelbotätheten är ändå störst på de mindre skären, Rönnskärsgrundet, Rönnskärsklacken och Glasmästarklacken. Fladdermöss På Rönnskären är både nordiska fladdermusen och mustaschfladdermusen bofast. Större öar är i allmänhet uppskattade av fladdermöss, eftersom där nästan alltid, oberoende av vindriktning, finns någon strand i lä som är lämplig för insektfångst. Mustaschfladdermusen är en typisk skogsart med rätt svagt ljud för ekolodsfunktionen. Därför undviker de och har svårt att gestalta redan större åkrar och hyggesplatser, så flyttningen över vattnet till Rönnskären var i tiden en stor bragd, för många generationer sedan. De gamla byggnaderna, eventuellt också den tidigare kanonställningen, är viktiga platser för fladdermuskolonierna. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 17

18 Luontokohteita Läntisen Pihlajasaaren lehto, 0.47 ha Luonnonsuojelualue Saaren varjoisassa ja rehevässä luonnonsuojelulailla rauhoitetussa lehdossa kasvaa rauduskoivuja, tuomia, raitoja ja terttuseljoja sekä pohjoisosassa kuusia. Aluskasvillisuutta rikastuttavat mukulaleinikki, metsäkurjenpolvi, lehtopähkämö, metsäorvokki, mustaherukka, pystykiurunkannus ja valkopiippo. Myös puutarhakarkulaisena saapunut komealehtinen konnantatar rehottaa lehdossa. Läntisen Pihlajasaaren merenrantaniitty, 0,25 ha Luonnonsuojelulain mukainen suojeltu luontotyyppi Läntisen Pihlajasaaren merenrantaniitty on luonnontilaiseen verrattava alue, jolla l Pihlajasaaren vierasvenelaituri. l Rönnskars gästhamn. on tyypillinen merenrantaniityn kasvilajisto. Kasvillisuus on pääosin matalakasvuista, valtalajeja ovat suolavihvilä, meriluikka ja rönsyrölli, joukossa kasvaa merirannikkia ja merisuolaketta. Korkeakasvuisen vyöhykkeen luonnehtijalajeja ovat ranta-alpi, mesiangervo, virmajuuri ja korpikastikka. Naturobjekt av intresse Lunden på Västerrönnskär, 0,47 ha Naturskyddsområde I den skuggiga och frodiga lunden, som är fridlyst med stöd av naturvårdslagen, växer vårtbjörk, hägg, sälg och druvflä- der, i norra delen också gran. Undervegetationen är rik och där ingår svalört, skogsnäva, stinksyska, skogsviol, svarta vinbär, stor nunneört och vitfryle. Den stora ormroten, som väl har rymt från någon trädgård, prunkar här också med sina imponerande blad. Strandängen på Västerrönnskär, 0,25 ha Område som hör till den skyddade naturtypen, enligt naturvårdslagen Strandängen på Västerrönnskär är ett område som praktiskt taget är i naturligt tillstånd, med ett för strandängar karakteristiskt växtbestånd. Vegetationen är övervägande lågväxt, de dominerande arterna är salttåg, agnsäv och krypven, däremellan förekommer strandkrypa och havssälting. Där högre vegetation förekommer är de karakteristiska arterna strandlysing, älgört, vänderot och brunrör. 18 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

19 Ormkobbarna l Käärmeluodot Lauttasaaren länsipuolella sijaitsevia Käärmeluotoja on kolme: pohjoinen, läntinen ja itäinen. Ne ovat maisemallisesti näyttäviä, korkeita kalliosaaria, joiden rantakalliot ovat paikoin erittäin jyrkkiä ja kasvillisuus karua. Saaret ovat kuitenkin mainio retkikohde. Telttailu on sallittu Pohjoisella ja Läntisellä Käärmeluodolla. Palvelut n Veneenkiinnitysrenkaita Eteläisellä ja Pohjoisella Käärmeluodolla n Keittokatos n Käymälä n Jätehuolto Pohjoinen käärmeluoto Norra Ormkobben Käärmekarit Ormgrunden Läntinen käärmeluoto Västra Ormkobben Itäinen käärmeluoto Östra Ormkobben 1 ruutu = 250 metriä 1 ruta = 250 meter Ormkobbarna väster om Drumsö är tre: norra, västra och östra. De är alla rätt imponerande klippholmar, med ställvis branta klippstränder, vegetationen är karg. Dock är de utmärkta utflyktsmål. Tältning är tilllåten på norra och västra Ormkobbarna. Service n Förtöjningar på södra och på norra Ormkobben n Kokskjul n Avträde n Avfallsservice Saaristo-opas l Skärgårdsguide 19

20 Koirasaari l Hundören Saari sijaitsee puolustusvoimien Kytön suoja-alueen sisällä. Koirasaarella on Helsingin Merilinnustajat ry:n metsästysmaja. Palvelut n Telttailu on sallittua n Hyvää heittouistelualuetta n Ei palveluja Ören ligger innanför gränsen för Kytö skyddsområde. På Hundören finns en skyttestuga som ägs av föreningen Helsingfors Merilinnustajat ry. Service n Tältning tillåten n Bra område för spinnfiske n Ingen service Louekari l Trutkobben Merilinnustusluoto, joka on myös hyvää heittouistelualuetta. Louekari kuuluu puolustusvoimien Kytön suoja-alueeseen. Skytteskär, också utmärkt för spinnfiske. Trutkobben ingår i försvarets Kytö skyddsområde. 20 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

21 Tallskär m.fl. l Mäntykari ym. Koirakari, Tiirakari, Söderholminkupu Hyvää merilinnustus-ja heittouistelualuetta. Ei palveluja. Mäntykari Kalastusretkikohde. Telttailu on sallittua. Ei palveluja. Syväkari Merilinnustusluoto, jonka lähiympäristö soveltuu kalastukseen ja heittouisteluun. Ei palveluja. Viinakupu Merilinnustusalue, jonka vedet ovat erityisen kalaisat. Ei palveluja. Koirakari Hundskär Koirapaasi Hundhällen Tiirakari Tirgrund Mäntykari Tallskär Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde Söderholminkupu Söderholmskobben Syväkari Djupgrundet Mäntykarinrivi Tallskärsrevet Viinakupu Brännvinskobben 1 ruutu = 50 metriä 1 ruta = 50 meter Hundskär, Tigrund, Söderholmskobben Utmärkt skytte- och spinnfiskeområde. Ingen service. Tallskär Utflyktsmål för fiskefärder. Tältning tillåten. Ingen service. Djupgrundet Skyttekobbe vars närmiljö är lämpig för spinn- och annat fiske. Ingen service. Brännvinskobben Sjöfågelsskytte, fiskrika vatten. Ingen service. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 21

22 Pitkäouri ym. l Långören m.fl. Taulukari Hyvää heittouistelualuetta. Ei palveluja. Pitkäouri Hyvää heittouistelualuetta. Ei palveluja. Matalakulkuisille veneille Pitkäourin pohjoispuolen lahdelma on paras rantautumiseen. Abrahaminluoto Abrahaminluoto lähellä sijaitsevine pikkuluotoineen on hyvää heittouistelu- ja merilinnustusaluetta, jonne maihinnousu on sallittu. Alueella olevalle Koirapaadelle on lintujen pesimäaikaan maihinnousu kielletty. Luodolla ei ole palveluja. Räntty Merilinnustusalue. Ei palveluja. Pitkäkari Pitkäkari sijaitsee puolustusvoimien ammuntojen vaaravyöhykkeen laidalla. Hyvää merilinnustus-ja heittouistelualuetta. Laakapaasi Puuton merilinnustusalue, joka sopii hyvin myös heittouisteluun. Alueella oleva maja on vuokrattu. Ei palveluja. Lokkiluoto Måshällen Taulukari Tavelgrundet Kaurakari Havergrundet Ulkokari Puuton kallioluoto, joka on hyvää heittouistelualuetta. Paljon merilintuja, joten pesimäkautena on liikuttava erityisen varovasti. Ei palveluja. Pitkäouri Långören Abrahaminluoto Abrahamsholm l Vas. ylh. Taulukari, oik. ylh. Abrahaminluoto, oik. alh. Pitkäouri. Viinakupu Brännvinskobben Räntty Räntan 1 ruutu = 50 metriä 1 ruta = 50 meter 22 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

23 Tavelgrundet Bra område för spinnfiske. Ingen service. Långören Bra spinnfiske. Ingen service. Grundgående båtar tar med fördel i land i viken på norra sidan. Abrahamsholm Abrahamsholm med de nära belägna småkobbarna är utmärkta för spinnfiske och fågelskytte. Landstigning tillåten. På Hundhällen i samma område är det förbjudet att gå iland under häckningstiden. Ingen service. Räntan Område för sjöfågelsskytte. Ingen service. Långskär Långskär ligger vid kanten av kustartilleriets skyttesektor. Utmärkt område för fågelskytte och spinnfiske. Flathällen Kalt skär för fågelskytte och spinnfiske. Stugan är uthyrd. Ingen service. Ytterskär Utskärskobbe, bra område för för spinnfiske. Massor av sjöfågel, varför försiktighet krävs under häckninstiden. Ingen service. l Vänster uppe Tavelgrundet, höger uppe Abrahamsholmen, höger nere Långören. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 23

24 Sirpalesaari, Uunisaaret Sirpalesaari Merisataman edustalla sijaitseva Sirpalesaari oli 1900-luvun alussa teollisuusaluetta, siellä toimi mm. konetehdas ja telakka. Kun Suomalainen Pursiseura tarvitsi uuden alueen toiminnalleen, vuokrattiin sille Sirpalesaari, jossa uusi seuramaja avattiin v Saari on purjehdusseuran käytössä, mutta avoinna myös muille kävijöille. Sinne on veneyhteys. Sirpalesaaren palvelut n Vierasvenesatama n Kesäravintola Saari n Huoltoasema Reittiliikenne Toukokuusta syyskuuhun Sirpalesaareen liikennöi vene Merisataman lähtölaiturista. Saaren isäntä Suomalainen Pursiseura ry (SPS). Flisholmen Flisholmen, som avgränsar Havshamnen mot sydväst, var i början av 1900-talet ett indrustriområde med verkstad och varv. När Suomalainen Pursiseura, en finskspråkig segelklubb, behövde en ny hemhamn anvisade staden Flisholmen, där ett klubbhus invigdes år Holmen används av klubben men också andra får besöka den. Båtförbindelse från stadssidan. Service på Flisholmen n Gästhamn n Sommarrestaurang Saari n Servicestation Båtförbindelse Maj september från bryggan i Havshamnen. Holmens förestående Suomalainen Pursiseura ry (SPS) Huoltoasema Bensinstation Uunisaaret Ugnsholmarna Sirpalesaari Flisholmen Liuskasaari Skifferholmen 1 ruutu = 250 metriä 1 ruta = 250 meter 24 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

25 Flisholmen, Ugnsholmarna Liuskasaari Liuskasaari kuuluu saariryhmään, joka sijaitsee Merisataman edustalla. Saarella on jo yli sata vuotta sijainnut pursiseura Helsingfors Segelsällskapin kerhorakennus, ravintola ja venesatama. Saari on avoinna seuran jäsenille, mutta myös vierailijoille. Veneyhteys toimii koko kesäkauden ja Uunisaaresta johtaa silta Liuskasaareen. Liuskasaaren palvelut n Vierasvenesatama n Ravintola, 250 paikkaa Paviljonkimaisen ravintolan on suunnitellut arkkitehti Runar Finnilä ja se vihittiin käyttöön v Kaunista ravintolasalia koristavat Mikael Schilkinin ja Björn Landströ- Saaristo-opas l Skärgårdsguide min lasi-, keramiikka- ja seinämaalaukset. Reittiliikenne Toukokuun alusta syyskuun loppuun liikennöi saareen vene Merisatamanrannasta (Kapteeninkadun päästä). Skifferholmen Skifferholmen ingår i gruppen av öar söder om Havshamnen. Här har Helsingfors Segelsällskap redan i över hundra år haft klubbhus, restaurang och båthamn. Ön är öppen för klubbmedlemmar, men också för andra restauranggäster. Båtförbindelsen är i bruk hela säsongen och en bro leder till Ugnsholmen. Service på Skifferholmen n Gästhamn n Restaurang, 250 platser Restaurangen i paviljongstil är ritad av arkitekt Runar Finnilä och den togs i bruk år Restaurangsalen med stadens bästa utsikt har dekor av keramikern Michail Schilkin och fresker av Björn Landström. Båtförbindelse Från början av maj till slutet av september, båt från Havshamnen i Kaptensgatans förlängning. 25

26 Uunisaari Kaivopuiston eteläpuolella sijaitsee Uunisaari, joka muodostuu toisiinsa kapealla salmella yhdistetyistä eteläisestä ja pohjoisesta saaresta. Saari on palvellut vuosisatojen aikana helsinkiläisiä monella tapaa. Siellä on laidunnettu karjaa ja hevosia, siellä on toiminut öljynkeittämö ja maalitehdas, siellä on tehty ruumisarkkuja. Vuonna 1934 saarella avattiin Helsingfors Simsällskapin uusi upea uimalaitos, jossa kahden ensimmäisen kuukauden aikana kävi peräti uimaria. Hiekkarantansa ja korkeatasoisten palvelujensa ansiosta Uunisaari on edelleen suosittu virkistyssaari ja picnic-kohde. Kesäisin sinne on veneyhteys Merisatamantorilta ja talvisin saarelle johtaa mantereelta ponttoonisilta. l Uunisaaren hiekkaranta on sekä suojaisa että valvottu ja siksi erityisesti lapsiperheiden suosiossa. l Sandstranden på Ugnsholmen är både skyddad och övervakad, därför särskilt uppskattad av barnfamiljer. Uunisaaren palvelut n Uimaranta n Pukusuojat n Suihku n WC n Ravintola, 150 paikkaa, terassilla 100 paikkaa. Reittiliikenne Huhtikuusta marraskuuhun kulkee päivittäinen nonstop-liikenne Merisatamantorilta (Kompassin laituri) välisenä aikana saareen pääsee kävelyponttoonisiltaa pitkin. HUOM! Uunisaareen ei saa tuoda koiria. Saaren hallinta Saari on helsinkiläisten yleisessä käytössä, vastuu liikuntaviraston merellisellä osastolla. Seurat vastaavat vuosittain sopimuksen mukaisesta uimarantatoiminnasta ja avantouinnista. 26 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

27 Ugnsholmen Rätt söder om Brunnsparken ligger Ugnsholmarna, två holmar med ett smalt sund emellan. Under seklernas lopp har holmarna varit i helsingforsarnas tjänst på många sätt, där har boskap och hästar gått på bete, ett oljekokeri och en målarfärgsfabrik har funnits där, ett snickeri med likkistor som specialitet likaså. År 1934 öppnade Helsingfors Simsällskap här en fin badinrättning, som under sina första två månader samlade hela badande. Tack vare den fina sandstranden och den utmärkta servicen har Ugnsholmens popularitet stått sig. Om somrarna finns det båtförbindelse från Havshamnstorget, om vintrarna byggs det vid behov en pontonbro. Servicen på Ugnsholmen n Badstrand n Omklädningshytter n Dusch n Toalett n Restaurang, 150 gästplatser, på uteserveringen 100 platser. l Uunisaaresta pääsee aallonmurtajaa pitkin kävellen Liuskasaareen. Alla Liuskasaaren ravintola. l Man kan spatsera från Ugnsholmen till Skifferholmen längs vågbrytaren. Nere Skiffersholmens restaurang. Båtförbindelse Nonstoptrafik alla dagar från april till november från Havshamnstorget (bryggan vid Kompassen). Under tiden kan man gå till ön längs en pontonbro. Obs! Hundar är förbjudna på Ugnsholmen. Holmens administration Holmen står till helsingforsarnas förfogande, ansvaret bärs av idrottsverkets havsavdelning. Föreningar har hand om badstränderna och vinterbadet med årliga kontrakt. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 27

28 Valkosaari, Luoto l Blekholmen, Klippan Valkosaari sijaitsee Olympiaterminaalin edustalla. Saarella on sijainnut veneveistämö ja telakka, siellä on toiminut sotilassairaala ja koleran varalta karanteeniasema. Helsingin ensimmäisen pursiseuran, Nyländska Jaktklubbenin, kotisatama siitä tuli v Pursiseuran nykyinen paviljonki on vuodelta Palvelut n Vierasvenesatama n Ravintola Reittiliikenne Toukokuun alusta syyskuun loppuun toimii veneyhteys Olympiaterminaalin edestä Valkosaaren lähtölaiturista. Saari vuokrattu Nyländska Jaktklubben rf. Blekholmen ligger öster om Olympiaterminalen. Här har det funnits ett varv och båtbyggeri, ett militärsjukhus för karantän av kolerafall. Finlands ledande segelförening, Nyländska Jaktklubben, fick holmen till hemhamn år Det nuvarande klubbhuset på Blekholmsgrundet är byggt år Valkosaari Blekholmen Service n Gästhamn n Restaurang Båtförbindelse I maj september reguljär trafik från bassängen söder om Olympiakajen. Luoto Klippan Holmen uthyrd Nyländska Jaktklubben r.f. 1 ruutu = 250 metriä 1 ruta = 250 meter 28 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

29 Järpholmen l Pyysaari Pyysaari sijaitsee Laajasalossa lähellä Kulosaarta ja se on vuokrattu Helsingin Työväen Pursiseuran käyttöön. Palvelut n Vierasvenepaikkoja n Ravintola l Kesäravintolan terassilta aukeaa näkymä Tullisaaren selälle. l Från sommarrestaurangen har man utsikt över Turholmsfjärden. Laituri Brygga Pyysaari Järpholmen Järpholmen ligger intill Degerö och den är uthyrd till en finsk arbetarsegelförening, Helsingin Työväen Pursiseura. Service n Gästbåtsplatser n Restaurang Laajasaloon Till Degerö 1 ruutu = 100 metriä 1 ruta = 100 meter Saaristo-opas l Skärgårdsguide 29

30 Kotiluoto,Villaluodot l Hemholmen, Ullholmarna Kotiluoto Kallahdenselällä, Laajasalon itäpuolella sijaitseva suurehko luoto, jonne voi rantautua retkeilemään. Saaren päärakennuksen on suunnitellut arkkitehti Toivo Tikkanen ja se on nykyisin suojelukohde. Saaren rakennuksetja sauna on vuokrattu. Kotiluodon palvelut n Tilaussauna n Avogrilli n Käymälä n Jätehuolto n Yhteyslaituri n Saaressa oleviin laitureihin on veneiden kiinnitys kielletty n Ei telttailua l Pohjoisrannalla on rantautumislaituri. l På norra stranden finns en brygga. Hemholmen På Kallviksfjärden öster om Degerö ligger Hemholmen, där man får lägga i land på utfärder. Den stora villan på holmen är ritad av Toivo Tikkanen och den är numera skyddsobjekt. Byggnaden och bastun på holmen är uthyrt. Service på Hemholmen n Beställnings bastu n Utegrill n Avträde n Avfallsservice n Förbindelse båtsbrygga n Förbjudet att förtöja båtar vid bryggorna n Tältning förbjuden Läntinen Villaluoto Västra Ullholmen Pohjoinen Villaluoto Norra Ullholmen Sauna Bastu Kotiluoto Hemholmen Itäinen Villaluoto Östra Ullholmen 1 ruutu = 250 metriä 1 ruta = 250 meter 30 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

31 Villaluodot Kallahdenselällä sijaitsevia Villaluotoja on kolme; itäinen, läntinen ja pohjoinen. Ne kaikki ovat mukavia retkipaikkoja. Palvelut Pohjoinen ja itäinen saari n Telttailu on sallittu n Grillikatos n Käymälät n Jätehuolto n Ei laituria Läntinen saari n Saari on tarkoitettu päiväretkeilyyn n Ei laituria l Kotiluodon keskellä on linnamainen huvilarakennus, jonka rakennutti insinööri Björn Runeberg 1920-luvulla. l Mitt på holmen står en ståndsmässig villa, byggd för ingenjör Björn Runeberg på 1920-talet. Ullholmarna Det finns tre Ullholmar på Kallviksfjärden, östra, västra och norra. De är alla utmärkta utflyktsmål. Service Norra och östra Ullholmen n Tältning tillåten n Grillplats med tak n Avträden n Avfallsservice n Ingen brygga Västra Ullholmen n Avsedd för dagsutflykter n Ingen brygga l Kotiluodon tilaussauna. l Hemholmens beställningsbastu. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 31

32 Malkasaari l Takvedaholmen Saari sijaitsee Kallahdenselällä Rastilasta etelään. Saaren pinta-ala on 3,5 ha ja alueen luonto on puistomaista kangasmetsää. Mukavia uimapaikkoja löytyy, ja monet viihtyvät saaressa telttaillen ja retkeillen pitempiäkin aikoja. Säännöllistä vesiliikennettä ei saarelle ole. Palvelut n Pohjoisrannalla on rantautumislaituri n Keittokatos n Sauna (vuokrattavissa Rastilan leirintäalueelta) n Käymälä n Jätehuolto l Malkasaaressa on mukavia uimapaikkoja. l Det finns trevliga badplatser på Takvedaholmen. Holmen ligger på Kallviksfjärden söder om Rastböle. Arealen är 3,5, hektar och naturen är parkliknande moskog. Det finns trevliga badplatser och många trivs på holmen med sina tält också längre tider. Reguljär trafik till holmen finns inte längre. Sauna Bastu Service n På norra stranden finns en brygga n Kokplats under tak n Bastu (reservering från Rastila Camping) n Avträde n Avfallsservice Malkasaari Takvedaholmen 1 ruutu = 100 metriä 1 ruta = 100 meter 32 Saaristo-opas l Skärgårdsguide

33 l Hirsirakenteinen keittokatos sijaitsee saaren sisäosassa. Yllä Malkasaaren sauna. l En kokplats under tak, av stock, finns i det inre av ön. Uppe Takvedaholmens bastu. Saaristo-opas l Skärgårdsguide 33

34 Neitsytsaaret l Jungfruholmarna Saaren vanha päärakennus ja sauna on vuokrattu Helsingin kaupungin ammatillisten oppilaitosten venekerho ry:lle. Länsipuolella on huvila-asutusta. Maihinnousu on sallittua saaren eteläkärkeen. Palvelut n Veneenkiinnitysrenkaita n Keittokatos n Jätehuolto l Neitsytsaaren kiinnitysrenkaat. l Jungfruholmarnas förtöjningsringar. Holmens gamla huvudbyggnad och bastu är uthyrda till en segelklubb, Helsingin kaupungin ammatillisten oppilaitosten venekerho ry. På västra holmen finns villor. Landstigning är tillåten till sydudd. Service n Förtöjningsringar n Kokplats under tak n Avfallsservice Yksityinen laituri Privat brygga Neitsytsaaret Jungfruholmarna Yksityisalue Privatområde 1 ruutu = 100 metriä 1 ruta = 100 meter 34 Saaristo-opas l Skärgårdsguide