A) SUORA SANAJÄRJESTYS Maria spelar gitarr varje dag. Max bor i Esbo. PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS Lauseen aloittaa ja toisella paikalla lauseessa on. Mats vill inte städa sitt rum. Mamma och pappa har alltid älskat mig. Kieltosanat ja muut liikkuvat määreet ovat. Tavallisimpia liikkuvia määreitä ovat: alltid aldrig sällan ibland ofta redan kanske också gärna Jag ska inte träffa Lasse i dag. 1. 2. 1. Erika och Lisa vill fotboll aldrig spela på gympalektionen 2. ofta min kompis har mig hjälpt med läxor
B) KÄÄNTEINEN SANAJÄRJESTYS Vad gjorde du i går? I går shoppade jag. Hemma spelar jag ofta gitarr. Har du redan skrivit din uppsats? Käänteisessä sanajärjestyksessä lauseen aloittaa. Predikaatti on ja sitä seuraa. Kieltosanat ja liikkuvat määreet ovat. OBS! Käänteistä sanajärjestystä käytetään myös silloin, jos virkkeen aloittaa sivulause: P S Eftersom jag är sjuk i dag stannar jag hemma. P S När Maria träffar sina kompisar blir hon glad. I dag ska jag inte träffa Lasse. 1. 2. På vintern 1. pappa inte kommit hem har varför 2. på vintern vill gärna vi spela ishockey
SUBSTANTIIVIN TAIVUTUS 1. deklinaatio (- ) yks. epäm. yks. määr. mon. epäm. mon. määr en flicka flickan flickor flickorna en väska väskan väskor väskorna SÄÄNTÖ: -sukuiset, -loppuiset en toffel toffeln tofflor tofflorna en ros en våg vågen vågor vågorna 2. deklinaatio (- ) yks. epäm. yks. määr. mon. epäm. mon. määr. a) kille killen killar killarna b) en tidning tidningen tidningar tidningarna c) en syster systern systrar systrarna en cykel cykeln cyklar cyklarna SÄÄNNÖT: a) -sukuiset, kaksitavuiset ja -loppuiset b) -sukuiset, -päätteiset c) - el, -en ja er-päätteisillä katoaa painoton. en mor modern mödrar mödrarna en dotter ett finger fingret fingrar fingrarna
3. deklinaatio (- /- ) yks. epäm. yks. määr. mon. epäm. mon. määr. a) en station stationen stationer stationerna en nyhet nyheten nyheter nyheterna en månad månaden månader månaderna en bakelse bakelsen bakelser bakelserna b) en apelsin apelsinen apelsiner apelsinerna ett kafé kaféet kaféer kaféerna c) ett gymnasium gymnasiet gymnasier gymnasierna ett bageri bageriet bagerier bagerierna ett konditori konditoriet konditorierna konditorierna d) en sko skon skor skorna SÄÄNNÖT: a),, ja -päätteiset sanat b) sanat, joilla on paino sanan c) -sukuiset,, ja -päätteiset d) lyhyillä, yksitavuisilla sanoilla monikon tunnus on. en hand handen händer händerna en stad staden städer städerna ett land en bok en fot
OBS! Kom ihåg: 1. avat 2. astelevat 3. kkiä 4. deklinaatio (- ) yks. epäm. yks. määr. mon. epäm. mon. määr. ett häfte häftet häften häftena ett tuggummi tuggummit tuggummin tuggummina ett foto fotot foton fotona SÄÄNNÖT: -sukuiset, loppuiset ett öga ögat ögon ögonen ett öra 5. deklinaatio ( ) yks. epäm. yks. määr. mon. epäm. mon. määr. a)ett hus huset hus husen b)en lärare läraren lärare lärarna en mekaniker mekanikern mekaniker mekanikerna en studerande studeranden studerande studerandena c) ett fönster fönstret fönster fönstren SÄÄNTÖ: a) -sukuiset, loppuiset b) -sukuiset,, ja -päätteiset c) -el, -er ja -en-päätteisillä sanoilla määräisissä muodoissa katoaa en man mannen män männen
en mus musen möss mössen Suomessa monikko, ruotsissa yksikkö: ansikte, -t bagage, -t bröllop, -et begravning, -en folk sax, -en Suomessa yksikkö, ruotsissa monikko: språkkunskaper pengar
I taivutusluokka VERBIN TAIVUTUS (GG s. 106-107) titta tittar tittade tittat katsoa chatta plugga II taivutusluokka ringa ringer ringde ringt soittaa stänga glömma glömmer glömde glömt unohtaa känna köpa köper köpte köpt ostaa läsa Kun verbin vartalo päättyy kirjaimiin,,, tai (KoPuTuS-X), on 3. muodon pääte. höra hör hörde hört kuulla köra Kun verbin vartalo päättyy kirjaimiin r tai l, on preesens. III taivutusluokka må mår mådde mått voida bo IV taivutusluokka (GG s. 110-115)