SIBBO Befolkningsutveckling Sibbo är en kommun i Östra Nyland med drygt 17 000 invånare (31.12.1999). Kommunens invånare är i genomsnitt en aning yngre, antalet personer under 15 år utgör ca 12 % av befolkningen, dvs. betydligt fler än inom sjukvårdsområdet, HNS eller hela landet i genomsnitt. Antalet pensionärer, dvs. personer över 65 år är ca 12 % dvs. en aning under medelvärdet. Befolkningsstrukturen är neutral med tanke serviceproduktionen. Enligt Statistikcentralens prognoser kommer antalet åldringar (över 75 år) i Sibbo kommer att öka med ca 80 %, fram till år 2020, dvs. lika mycket som inom sjukvårdsdistriktets kommuner, men klart mer än inom Borgå sjukvårdsområde eller hela landet i genomsnitt. Tillväxten i antalet åldringar och de förväntningar som denna ökning ställer på att utveckla servicesystemet kommer att inträffa under det första årtiondet, men utvecklingsbehoven kommer att vara stora redan under det första årtiondet. Behov av tjänster Behovet av hälsotjänster i Sibbo är närmast till följd av invånarnas åldersstruktur och sjukfrekvens lägre än i genomsnitt. Den totala dödlighet som standardiserats för ålder och kön, är i Sibbo klart lägre än inom Borgå sjukvårdsområde, HNS och hela landet i genomsnitt, likaså dödligheten för personer under 65 år. De som lyfter invaliditetspension i Sibbo är lika många som inom sjukvårdsområdet och hela landet i genomsnitt men betydligt fler än inom HNS i genomsnitt. De personer som i Sibbo lyfter sjukpenning är klart färre till antalet än inom sjukvårdsområdet, HNS och hela landet överlag. Antalet personer som får specialersatta mediciner är mindre i Sibbo än inom Borgå sjukvårdsområde och HNS i genomsnitt. Av kommunerna inom Borgå sjukvårdsområde har Sibbo det största antalet högutbildade och är nästan på samma nivå som sjukvårdsdistriktets kommuner i genomsnitt. Alla indikatorer som beskriver behovet av hälsotjänster i Sibbo är fördelaktiga. Sålunda ligger behovet av hälsotjänster något under medelnivån för såväl sjukvårdsområdet, HNS och landets alla kommuner. Behovet av hälsotjänster, analyserat utgående från olika behovsfaktorer, ligger ca 0-23 % under HNS medelnivå. Inom äldreomsorgen är behovet av tjänster samma som inom sjukvårdsdistriktet i genomsnitt. Vårdkonsumtion Den totala vårdkonsumtionen inom öppenvården i Sibbo är större än i genomsnitt. Antalet läkarbesök per invånare inom primärvården är en aning större än inom Borgå sjukvårdsområde, HNS och hela landet överlag. Antalet läkarbesök inom den specialiserade sjukvården och den privata sektorn följer kommunernas medelnivå. Den totala konsumtionen av slutenvård i Borgå är i genomsnitt lika stor som inom Borgå sjukvårdsområde men mindre än inom HNS eller hela landet. STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 1
Hemsjukvården och hemtjänsten i Sibbo omfattar betydligt fler över 65-åringar än Borgå sjukvårdsområde, HNS och hela landet i genomsnitt. Medelåldern för dem som anlitar tjänsterna är en aning högre i Sibbo än inom sjukvårdsdistriktet, HNS eller hela landet i genomsnitt. I Sibbo görs betydligt fler hembesök per kund än i kommunerna överlag. Utgifter I Sibbo följer de standardiserade (för behov) totalutgifterna för hela hälso- och sjukvården och primärvården medelnivån för Borgå sjukvårdsområde men ligger betydligt under medelnivån för HNS. Utgifterna för den specialiserade sjukvården per invånare är i genomsnitt samma som inom HNS och klart högre än i sjukvårdsområdets kommuner i genomsnitt. De standardiserade utgifterna för primärvården per invånare är ca 27 % lägre, för den specialiserade sjukvården 12 % lägre än HNS medelnivå. De standardiserade utgifterna för specialiserad sjukvård är ca 3 % lägre än HNS medelnivå. Motsvarande utgifter per invånare inom äldreomsorgen är 36 % över medelnivån för HNS överlag. När primärvården och äldreomsorgen i Sibbo analyseras som en helhet ligger totalutgifterna per invånare på samma nivå som för HNS men ca 14 % över medelnivån för hela landet. Utgiftsstrukturen för hälso- och sjukvården i Sibbo visar att det är den specialiserade sjukvården som har mest tyngd. Primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdsutgifterna utgör 32 %, vilket är mindre än för Borgå sjukvårdsområde (36 %) och HNS (37 %) för hela landet (40 %) i genomsnitt. Bilden ändras väsentligt när äldreomsorgen och hälso- och sjukvården analyseras som en helhet. Då ligger utgifterna för den specialiserade sjukvården på samma nivå som för sjukvårdsområdet, HNS och hela landet. Hälso- och sjukvårdskostnader, vårdkonsumtion och produktivitet I Sibbo beror de något lägre totalutgifterna för somatisk specialiserad sjukvård i jämförelse med hela landet på den låga produktiviteten för de sjukhus som sibboborna anlitar, vilket uppvägs av den sparsamma vårdkonsumtionen. Vårdkonsumtionen sänker totalutgifterna för specialiserad sjukvård med ca 4,4 milj. mk och sjukhusens produktivitet höjer motsvarande utgifter med 6,1 milj. mk Den förmånliga primärvården beror i huvudsak på den låga vårdkonsumtionen (närmast vård på vårdavdelning). Vårdkonsumtionen sänker totalutgifterna inom primärvården med 7,7 milj. mk och hälsocentralens låga produktivitet höjer kostnaderna med 0,5 milj. mk. Den i genomsnitt något lägre totalkostnaden för hälso- och sjukvård (und. psykiatri) i Sibbo i jämförelse med hela landet beror främst på den låga konsumtionen av hälsotjänster. Den låga produktiviteten för de sjukhus som invånarna anlitar försämrar i någon mån dessa kostnadssänkande effekter. Allt som allt sänker vårdkonsumtionen totalutgifterna för hälso- och sjukvård i Sibbo med 12,1 milj. mk och den låga produktiviteten för sjukhusen höjer utgifterna med 6,6 milj. mk. Slutsatser Befolkningsstrukturen i Sibbo är neutral med tanke på serviceproduktionen. Behovet av hälsotjänster bland invånarna är klart lägre än inom Borgå sjukvårdsområde, HNS och hela landet i genomsnitt. Kommuninvånarnas konsumtion av öppenvård är större i genomsnitt medan konsumtionen av STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 2
slutenvård är mindre, till följd av att tjänster på hälsocentralens vårdavdelning utnyttjas i så liten omfattning. De standardiserade (för behov) hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sibbo är skäliga. Inom servicestrukturen för hälso- och sjukvård i Sibbo finns rum för förbättringar. Speciellt bör kommunen satsa medel på att utveckla utbudet på tjänster inom primärvården. Servicesystemet bör omstruktureras så att primärvården får en större tyngd. Det finns också skäl att ytterligare effektivisera verksamheten och produktiviteten för de sjukhus som sibboborna anlitar. STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 3
BEFOLKNINGSSTRUKTUR 1999 OSUUS (%) VÄESTÖSTÄ VUOSI 1999 0-14 -vuotiaat 22,7 20,3 18,6 18,2 65 vuotta täyttäneet 12,1 13,9 11,5 14,8-65-74 -vuotiaat 7,1 7,7 6,5 8,4-75-84 -vuotiaat 3,8 4,7 3,8 4,9-85 vuotta täyttäneet 1,2 1,5 1,2 1,5 Alle 12 vuotiaat 18,8 16,5 15,3 14,6 12-20 vuotiaat 10,9 11,1 10,4 11,3 15-44-vuotiaat naiset 19,2 18,9 22,1 19,8 Alle 15 vuotiaiden ja 65 vuotta täyttäneiden osuus (%) väestöstä 1999 65 vuotta täyttäneiden osuus (%) väestöstä 1999 0 5 10 15 20 25 Osuus (%) väestöstä 0-14 -vuotiaat 65 vuotta täyttäneet 0 2 4 6 8 10 12 Osuus (%) väestöstä - 65-74 -vuotiaat - 75-84 -vuotiaat - 85 vuotta täyttäneet Alle 20 vuotiaiden osuus (%) väestöstä 1999 15-44 vuotiaiden naisten osuus (%) väestöstä 1999 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Osuus (%) väestöstä Alle 12 vuotiaat 12-20 vuotiaat 0 5 10 15 20 25 Osuus (%) väestöstä 15-44-vuotiaat naiset STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 4
BEFOLKNINGSPROGNOSER OSUUS (%) VÄESTÖSTÄ VUOSI 2010 0-14 -vuotiaat 18,2 14,6 16,9 12,7 65 vuotta täyttäneet 13,4 16,2 13,9 17,4-65-74 -vuotiaat 7,9 9,3 8,2 9,6-75-84 -vuotiaat 4,1 5,1 4,3 5,9-85 vuotta täyttäneet 1,3 1,8 1,4 1,9 Alle 12 vuotiaat 23,6 18,6 13,8 15,8 12-20 vuotiaat 13,8 11,2 24,1 9,7 15-44-vuotiaat naiset 18,2 17,6 20,8 18,3 VUOSI 2020 0-14 -vuotiaat 16,9 13,9 16,1 12,5 65 vuotta täyttäneet 16,9 21,8 18,5 22,9-65-74 -vuotiaat 10,1 13,0 10,9 13,4-75-84 -vuotiaat 5,3 6,8 5,8 7,1-85 vuotta täyttäneet 1,5 2,0 1,7 2,3 Alle 12 vuotiaat 21,4 17,5 12,9 15,7 12-20 vuotiaat 12,5 10,6 22,6 9,6 15-44-vuotiaat naiset 17,2 16,6 19,8 17,5 VÄESTÖN SUHTEELLINEN MUUTOS, (%) 75 vuotta täyttäneet - 1999-2010 29,2 20,9 25,7 23,7-2010-2020 38,6 35,3 41,4 23,1-1999-2020 79,1 63,6 77,7 52,3 15-44 vuotiaat naiset - 1999-2010 14,2 1,6 3,8-5,8-2010-2020 4,4-0,4 1,1-3,4-1999-2020 19,3 1,2 5,0-9,0 STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 5
75 vuotta täyttäneiden osuus (%) väestöstä 1999, 2010, 2020 0 2 4 6 8 10 12 14 Osuus (%) väestöstä 1999 2010 2020 75 vuotta täyttäneiden määrän muutos (%) 1999-2020 15-44 vuotiaiden naisten osuus (%) väestöstä 1999, 2010, 2020-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 Muutos (%) - 1999-2010 - 2010-2020 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Osuus (%) väestöstä 1999 2010 2020 15-44 vuotiaiden naisten määrän muutos (%) 1999-2020 STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 6-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Muutos (%) - 1999-2010 - 2010-2020
SJUKFREKVENSINDIKATORER 1999 SAIRASTAVUUS 1999 Ikä- ja sukupuolivakioituja indeksejä* - Kuolleisuus, koko väestö** 91 100 98 100 - Kuolleisuus, 0-64-vuotiaat** 74 91 97 100 - Sairauspäivärahan saajia 69 77 93 100 - Työkyvyttömyyseläkkeiden saajia 98 98 77 100 - Erityiskorvattavien lääkkeiden saajia 83 86 89 100 * = 100 ** Lukumäärä tilastovuoden ja 4 edellisen vuoden aikana Kuolleisuus 1999 Ikä- ja sukupuolivakioitu 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 = 100 Kokonaiskuolleisuus 0-64 vuotiaiden kuolleisuus Sairauspäivärahan ja työkyvyttömyyseläkkeen saaajat 1999 Ikä- ja sukupuolivakioitu Erityiskorvattavien lääkkeiden saajat 1999 Ikä- ja supuolivakioitu 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 = 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 = 100 Työkyvyttömyyseläkkeiden saajat Sairauspäivärahan saajat STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 7
BEHOVSKOEFFICIENTER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1999 TARVEKERTOIMET 1999 (Suomi = 1,00) PERUSTERVEYDENHUOLTO 0,849 0,980 0,847 1,000 - Terveyskeskuksen avosairaanhoito 0,817 0,930 0,832 1,000 - Muu terveyskeskuksen avotoiminta 0,996 0,996 0,996 1,000 ERIKOISSAIRAANHOITO 0,825 0,935 0,871 1,000 - Somaattinen esh & lyhytaikainen vos 0,850 0,943 0,858 1,000 - Psykiatrinen hoito 0,720 0,900 0,938 1,000 TERVEYDENHUOLTO 0,834 0,951 0,862 1,000 Vanhustenhuolto & tk pitkäaikaishoito 0,825 1,018 0,813 1,000 TARVEKERTOIMET 1999 ( = 1,00) PERUSTERVEYDENHUOLTO 1,002 1,157 1,000 - Terveyskeskuksen avosairaanhoito 0,981 1,118 1,000 - Muu terveyskeskuksen avotoiminta 1,000 1,000 1,000 ERIKOISSAIRAANHOITO 0,947 1,073 1,000 - Somaattinen esh & lyhytaikainen vos 0,990 1,099 1,000 - Psykiatrinen hoito 0,767 0,960 1,000 TERVEYDENHUOLTO 0,967 1,103 1,000 Vanhustenhuolto & tk pitkäaikaishoito 1,015 1,252 1,000 Tarvekertoimet 1999 Vanhustenhuolto & tk pitkäaikaishoito TERVEYDENHUOLTO Psykiatrinen hoito Somaattinen esh & lyhytaikainen vos ERIKOISSAIRAANHOITO Muu terveyskeskuksen avotoiminta Terveyskeskuksen avosairaanhoito PERUSTERVEYDENHUOLTO 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 =1,00 = 1,00 STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 8
VÅRDKONSUMTION 1999 PALVELUJEN KÄYTTÖ 1999 - Tarvevakioitu Avohoito - Julkinen sektori Avohoitokäynnit / asukas, yhteensä 6,7 5,6 6,0 6,0 - Näistä perusterveydenhuolto* 5,3 4,3 4,7 4,8 Lääkärikäynnit / asukas 3,5 3,1 3,5 3,2 - Perusterveydenhuolto 2,2 2,0 2,1 2,0 - Erikoissairaanhoito 1,3 1,2 1,4 1,2 - Kotisairaanhoito / 100 asukasta 0,0 0,6 0,5 0,9 Avohoito - Yksityinen sektori Yksityislääkärikäynnit** / asukas 0,8 0,7 1,0 0,6 Yksityislääkärin palveluista korvausta saaneita** / 100 asukasta 33,5 28,3 35,1 26,3 Laitoshoito - julkinen sektori Hoidetut potilaat (pth, esh) / 100 asukasta 13,0 12,0 13,4 13,6 - Näistä perusterveydenhuollossa, % 11,1 13,2 14,6 20,1 Hoitojaksot (pth, esh) / 100 asukasta 21,2 20,1 22,6 24,2 Hoitopäivien määrä / asukas 3,9 4,0 4,3 4,4 - Perusterveydenhuolto 1,1 1,0 1,4 1,5 - Erikoissairaanhoito 1,1 1,0 1,1 1,1 - Vanhainkodit, vammaisten laitoshoito 1,8 2,0 1,7 1,7 * 1998 ** Kelan korvaamat Lääkärikäynnit asukasta kohti 1999 Tarvevakioitu 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Käyntiä / asukas Perusterveydenhuolto Erikoissairaanhoito Yksityinen sektori Sairaaloissa (pth, esh) hoidetut potilaat ja hoitojaksot 100 asukasta kohti 1999 Tarvevakioitu Hoitopäivät asukasta kohti 1999 Tarvevakioitu 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 100 asukasta kohti 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Hoitopäivät / asukas Hoidetut potilaat (pth, esh) Hoitojaksot (pth, esh) Perusterveydenhuolto Vanhainkodit ym. Erikoissairaanhoito STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 9
HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD 30.11.1999 KOTIPALVELU JA KOTISAIRAANHOITO 30.11.1999 ASIAKKAAT Asiakkaita yhteensä 442-1000 65 vuotta täyttänyttä kohti 212 117 64 80 Asiakkaista saanut - Kotipalvelua ja kotisairaanhoitoa - Vain kotipalvelua - Vain kotisairaanhoitoa KÄYNNIT Käyntien mediaani / kk 19,0 9,4 11,7 10,0 HOIDON TARVE (%) 100 100 100 - Täysin tai lähes omatoiminen 10,5 7,7 9,2 - Ajoittainen, toistuva tai lähes jatkuva hoidon tarve 83,0 86,9 84,3 - Jatkuva, ympärivuorokautinen hoidon tarve 6,4 5,4 6,5 ASIAKKAIDEN IKÄJAKAUMA - 65-74 vuotiaat, % 17,4 14,3 16,3 17,2-75-84 vuotiaat, % 40,1 39,4 39,6 41,8 - Yli 85 vuotiaat, % 33,3 31,7 29,8 26,9 Keski-ikä 78,2 76,9 76,7 76,3 * : Käyntien keskiarvo ** : Teidot puuttuvat *** : Käyntien ikäjakauma **** : Laskettu käyntien ikäjakauman perusteella Kotipalvelun ja kotisairaanhoidon asiakkaat 30.11.1999 1000 65 vuotta täyttänyttä kohti 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 1000 65 vuotta täyttänyttä kohti STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 10
Kotipalvelun ja kotisairaanhoidon asiakkaat iän mukaan 30.11.1999 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Osuus (%) asiakkaista 65-74 vuotiaat 75-84 vuotiaat Yli 85 vuotiaat Kotipalvelun ja kotisairaanhoidon asiakkaiden keski-ikä Kotipalvelun ja kotisairaanhoidon asiakkaiden hoidon tarve 30.11.1999 50 55 60 65 70 75 80 85 Ikä 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Osuus (%) asiakkaista Ajoittainen, toistuva, lähes jatkuva Jatkuva, ympärivuorokautinen Kotipalvelun ja kotisairaanhoidon käyntien mediaani STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 11 0 5 10 15 20 25 30 35 Käyntiä / kuukaudessa
UTGIFTER SOM STANDARDISERATS FÖR BEHOV INOM SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDEN 1999 MENOT ASUKASTA KOHTI 1999 (Tarvevakioitu, koko maa = 100) Terveydenhuolto 103 98 117 100 - Perusterveydenhuolto 80 86 110 100 - Erikoissairaanhoito 118 105 122 100 Vanhustenhuolto 160 124 118 100 Perusterveydenhuolto & vanhustenhuolto 114 102 113 100 MENOT ASUKASTA KOHTI 1999 (Tarvevakioitu, = 100) Terveydenhuolto 88 83 100 - Perusterveydenhuolto 73 78 100 - Erikoissairaanhoito 97 86 100 Vanhustenhuolto 136 105 100 Perusterveydenhuolto & vanhustenhuolto 101 90 100 Tarvevakioidut menot 1999 Perusterveydenhuolto & vanhustenhuolto Vanhustenhuolto Terveydenhuolto - yhteensä Erikoissairaanhoito Perusterveydenhuolto 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 =100 = 100 STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 12
UTGIFTSSTRUKTUR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN 1999 MENORAKENNE (%) 1999 TERVEYDENHUOLTO - Perusterveydenhuolto 31,5 36,0 36,5 39,6 - Erikoissairaanhoito 68,5 64,0 63,5 60,4 Yhteensä 100,0 100,0 100,0 100,0 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI - Perusterveydenhuolto 14,4 17,4 17,4 20,5 - Vanhustenhuolto 20,8 19,4 13,4 15,3 - Erikoissairaanhoito 31,3 31,0 30,4 31,2 - Muu sosiaalitoimi 33,5 32,2 38,9 33,0 Yhteensä 100,0 100,0 100,0 100,0 Terveystoimen menorakenne1999 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Osuus (%) kokonaismenoista Perusterveydenhuolto Erikoissairaanhoito Terveydenhuollon ja vanhustenhuollon menorakenne 1999 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Osuus (%) kokonaismenoista Perusterveydenhuolto Vanhustenhuolto Erikoissairaanhoito STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 13
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDUTGIFTER, VÅRDKONSUMTION OCH PRODUKTIVI- TET 1999 Terveydenhuollon kustannusten ero maan keskiarvoon Markkaa / asukas 1999 / Koko TH / ESH / PTH / Koko TH / ESH / PTH -800-700 -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200 300 400 500 Markkaa / asukas, ikä- ja sukupuolivakioitu Käytöstä johtuva Tuottavuudesta johtuva STAKES Kuntapalvelut / MP / 31.10.2001 14