KIRJALLINEN KYSYMYS 233/2010 vp Reumasäätiön Heinolan Reuman sairaalan toiminnan jatkaminen Eduskunnan puhemiehelle Reumasäätiö on hakeutunut oma-aloitteisesti konkurssiin. Säätiö omistaa Heinolassa sijaitsevan Reuman sairaalan, joka työllistää noin 300 henkilöä. Konkurssi merkitsisi sairaalan korkeatasoisen reumasairauksien hoidon päättymistä. Reumasäätiö on ilmoittanut sairaalan sulkemisesta 1.4.2010 lukien. Sairaalan lopettaminen ei koske vain Heinolaa, vaan sillä on laajempia välillisiä vaikutuksia. Reumasairaala on alueella merkittävä työllistäjä ja tarjonnut työtä myös maakuntarajojen yli esimerkiksi mäntyharjulaisille. Sairaalan sulkeminen on merkittävä asia paitsi työllisyyden myös reumapotilaiden tarvitseman korkeatasoisen hoidon kannalta. Vuosien varrella Reuman sairaalasta on tullut vaikeiden tuki- ja liikuntaelinsairauksien hoitoon ja kuntoutukseen erikoistunut osaamiskeskus. Sen palveluihin ovat kuuluneet erikoissairaanhoito, kuntoutus sekä lastenreuman hoito ja kuntoutus. Monipuolinen tutkimustyö on ollut kiinteä osa Reumasäätiön toimintaa. Reuman sairaalan tarjoama hoito on ollut kunnille kohtuuhintaista. Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen tutkimuksen mukaan hoito Reuman sairaalassa on sairaanhoitopiiristä riippuen noin 20 40 prosenttia halvempaa kuin sairaanhoitopiirissä. Reumasäätiö on useiden vuosien ajan selvittänyt turhaan eri vaihtoehtoja ja yhteistyön mahdollisuuksia, joiden avulla sairaalan toiminta olisi saatu turvattua myös jatkossa. Hallitus nimesi 18.12.2008 Heinolan seutukunnan äkillisen rakennemuutoksen alueeksi vuoden 2010 loppuun saakka. Valtioneuvosto päätti 18.2.2010 yhteensä runsaan miljardin euron jakamisesta alueviranomaisten käyttöön. Työllisyyden hoitoon rahoista käytetään 550,6 miljoonaa euroa. EU-ohjelmiin rahoitusta on varattu 432,5 miljoonaa euroa, ja muihin kansallisiin kehittämistoimiin käytetään 52,3 miljoonaa euroa. Alueviranomaisille jaetuista varoista ELY-alueista esimerkiksi Hämeen arvioitiin saavan 80,7 miljoonaa ja Etelä- Savon 53,1 miljoonaa euroa. Valtioneuvosto jakoi 18.2.2010 äkillisten rakennemuutosten vaatimiin toimenpiteisiin alueille yhteensä 26,3 miljoonaa euroa. Myöhemmin jaettavaksi jäi 11,1 miljoonaa euroa. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä turvatakseen Reumasäätiön Heinolan Reuman sairaalan toiminnan jatkumisen, että reumapotilaiden korkeatasoinen hoito ja sairaalan tarjoamat työtilaisuudet voivat jatkua tulevaisuudessakin? Versio 2.0
Helsingissä 25 päivänä maaliskuuta 2010 Pauliina Viitamies /sd 2
Ministerin vastaus KK 233/2010 vp Pauliina Viitamies /sd Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Pauliina Viitamiehen /sd näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 233/2010 vp: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä turvatakseen Reumasäätiön Heinolan Reuman sairaalan toiminnan jatkumisen, että reumapotilaiden korkeatasoinen hoito ja sairaalan tarjoamat työtilaisuudet voivat jatkua tulevaisuudessa? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Reumasäätiön sairaala on yksityinen säätiön omistama, tulehduksellisten nivelsairauksien hoitoon ja kuntoutukseen erikoistunut palveluiden tuottaja. Sillä on ollut keskeinen merkitys modernin reumatologian ja reumakirurgian edelläkävijänä maassamme 1950-luvulta 1980-luvulle. Laitos perustettiin alan uranuurtajien toimesta aikana, jolloin muun muassa tuberkuloosia hoidettiin etäällä asutuskeskuksista sijoitetuissa parantoloissa. Silloin ei ollut vielä rakennettu toimivaa yleissairaalaverkostoa keskussairaaloineen. Suomeen on luotu kuluneiden vuosikymmenten aikana sairaalaverkosto, jossa toimivat kattavasti eri erikoisalat. Tämän verkoston myötä myös reuman hoidon osaaminen on siirtynyt vähitellen keskussairaaloihin, jotka yhdessä perusterveydenhuollon kanssa ovat rakentaneet reuman hoidon alueellisia hoitoketjuja. Lapsireumapotilaat ovat olleet pieni, mutta korkeaa osaamista vaativa potilasryhmä. Sen hoidon vastuu on siirtynyt yliopistosairaaloille, jotka yhdessä useimpien keskussairaaloiden kanssa ovat vastanneet hoidon toteutuksesta. Reuman vaativaa ortopediaa on keskitetty yliopistosairaaloihin ja Reumasäätiön sairaalaan. Lääkehoidon kehittyminen on viime vuosina ollut nopeaa uusien biologisten lääkkeiden tultua käyttöön. Niillä on pystytty monessa tapauksessa sammuttamaan tautiin liittyvä niveltulehdus kokonaan. Näin potilaan toiminta- ja työkyky on pysynyt hyvänä ja erityisesti kirurgisen hoidon ja laitoskuntoutuksen tarve on voimakkaasti pienentynyt. Sairaanhoitopiirit ovat siten vähentäneet palveluiden ostoja yksityisestä Reumasäätiön sairaalasta. Kansaneläkelaitos on kilpailutuksen kautta myös vähentänyt Reumasäätiön sairaalan käyttöä. Sosiaali- ja terveysministeriö tuli tietoiseksi Reumasäätiön vaikeutuneesta taloudellisesta tilanteesta 21.1.2010 sairaalan edustajien käydessä ministeriössä. Sairaalan konkurssi tuli kuitenkin yllättäen, koska vielä tammikuussa sairaalan edustajat katsoivat toiminnan voivan jatkua pitemmälle kuluvaa vuotta ja uusia avauksia oli suunniteltu. Uudessa tilanteessa Sosiaali- ja terveysministeriö on erikoissairaanhoitolain 5 :n ensimmäisen momentin mukaisesti vastannut erikoissairaanhoidon yleisestä suunnittelusta, ohjauksesta ja valvonnasta siten, että reumapotilaiden hyvä hoito voidaan Reumasäätiön sairaalan konkurssitilanteessa turvata. Tilanteessa, jossa sairaanhoitopiirit ovat vähentäneet ostojaan sairaalalta ja Kela vastaavasti kuntoutuspalveluiden hankkimista, ei sosiaali- ja terveysministeriö katsonut voivansa lähteä tukemaan yksityistä terveyspalveluiden tuottajaa erillisellä rahoituksella. Tämä erityisesti siksi, että reuman hoitomenetelmät ja sen myötä hoidon järjestämistapa ovat pysyvästi muuttuneet. 3
Ministerin vastaus Sosiaali- ja terveysministeriö on selvittänyt yliopistosairaaloilta ja sairaanhoitopiireiltä niiden mahdollisuuksia hoitaa Reumasäätiön sairaalan sulkeutuessa siirtyvät potilaat. Yliopistosairaaloiden vastausten mukaan niillä on hyvät edellytykset hoitaa niin lapsi- kuin aikuisreumapotilaat. Myös muilta sairaanhoitopiireiltä saadut arviot ovat samansuuntaisia. Yliopistosairaalat ja sairaanhoitopiirit ovat aloittaneet tilanteeseen valmistautumisen reumapotilaiden hoidon jatkuvuuden turvaamiseksi. Esimerkiksi Päijät- Hämeen sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä on jo tehnyt hallituksessaan päätökset perustaan muuttuneessa tilanteessa reuman hoitoon tarvittavat noin 30 uutta virkaa ja tointa. Asia etenee kuntayhtymän valtuustoon, mutta korvaava toiminta ja rekrytointi on jo aloitettu. Samalla tavoin myös Etelä-Savon sairaanhoitopiirissä valmistellaan ministeriön saaman tiedon mukaan Reuman lakkautuksen jälkeen yhden reumatologin ja yhden reumahoitajan lisäresursointia omaan keskussairaalaan. Sosiaali- ja terveysministeriö, Kela, sosiaalija terveysalan lupa- ja valvontavirasto (Valvira), Etelä-Suomen aluehallintoviranomainen ja yliopistosairaaloiden sekä Reumasäätiön omistaman sairaalan edustajat ovat neuvotelleet reumasairaiden hoidon järjestämisestä. Reumasäätiön sairaala on kirjeitse yhteydessä nykyisin hoidossa oleviin tai hoitoa odottaviin potilaisiin jatkohoidon järjestämisestä. Reumasäätiön sairaala tekee siirtolähetteen potilaistaan asuinpaikkakunnan sairaanhoitopiiriin. Ministeriö on lähettänyt ohjekirjeen kaikille sairaanhoitopiireille reumapotilaiden hoidon järjestämisestä ja potilaille tiedottamisesta. Valvira on edelleen ohjeistanut asiaa. Kansaneläkelaitos on tiedottanut asiasta ja hankkii kaikille reuman takia kuntoutusasiakkainaan oleville korvaavan kuntoutuksen. Pirkanmaan sairaanhoitopiirissä toimii 8.4.2010 alkaen tilapäinen koordinaatioyksikkö, joka avustaa muita sairaanhoitopiirejä lapsireumapotilaiden hoitopaikan löytämisessä, jos oma sairaanhoitopiiri tai erityisvastuualueen yliopistosairaala ei pysty itse järjestämään tässä akuuttitilanteessa hoitoa. Seuraava reuman hoidon seurantapalaveri viranomaisten ja palveluntuottajien kanssa on sovittu pidettäväksi ministeriössä 27.4.2010. Sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisvastuu on kunnilla. Valvira ja aluehallintoviranomaiset valvovat sitä, että hoitovastuun siirtyminen tapahtuu asianmukaisesti. Reuman hoito yliopistosairaaloissa ja muissa sairaanhoitopiireissä auttaa tarkastelemaan reumapotilaan hoitoa kokonaisvaltaisesti osana muuta terveydenhuoltoa ja palvelukokonaisuutta. Sosiaali- ja terveysministeriö oli jo aikaisemmin aloittanut asetuksen erityistason sairaanhoidon järjestämisestä ja keskittämisestä uudistamisen valmistelun. Muuttuneessa tilanteessa ministeriö tulee antamaan nopeasti reuman osalta uudistetun asetuksen toukokuussa 2010. Asetuksessa vahvistetaan työnjako reumapotilaiden vaativan ja keskitettävän hoidon osalta, mukaan lukien vaativa reumaortopedia. Reumapotilaiden sairaalahoidon ja laitoskuntoutuksen tarve on selvästi vähentynyt tehokkaiden uusien hoitomenetelmien myötä. Sosiaali- ja terveysministeriö edelleen osaltaan ohjaa ja valvoo, että reumapotilaiden hoito suunnitellaan ja toteutetaan asianmukaisesti. Käytännön valvonta tapahtuu Valviran ja aluehallintoviranomaisten toimesta. Suomessa on puutetta osaavasta hoitohenkilökunnasta ja lääkäreistä. Kun sairaanhoitopiirit joutuvat lisäämään omaa reumasairauksien hoitoaan, tarvitaan näissä sairaaloissa myös enemmän henkilökuntaa, jolloin on arvioitavissa Heinolasta vapautuvan henkilöstön työllistyvän kohtalaisen helposti. Reuman sairaalan lopettaminen on synnyttänyt paljon kysymyksiä ja huolta reumaa sairastavien potilaiden keskuudessa. Sen vuoksi sosiaali- ja terveysministeriö ja Suomen Reumaliitto ovat 15.4. pitämässään kokouksessa käyneet läpi reumapotilaiden hoitoon liittyviä kysymyksiä. Samalla ministeriö on selvittänyt niitä toimenpiteitä, joilla reumasairauksien hoito on tarkoitus varmistaa Reuman sairaalan toiminnan päätyttyä. Neuvottelussa Reumaliitto ja ministeriö sopivat tehostetusta tietojen vaihdosta Reuman sairaalan potilaiden jatkohoidon järjestämiseen liittyvissä asioissa ja muutoinkin reumasairauksien hoidon kehittämistä koskevissa asioissa. Vies- 4
Ministerin vastaus KK 233/2010 vp Pauliina Viitamies /sd tintäyhteistyöllä tehostetaan reumapotilaiden tiedonsaantia nivelreuman hoidon alueellisista järjestelyistä sekä keskitettävistä hoidoista. Helsingissä 16 päivänä huhtikuuta 2010 Peruspalveluministeri Paula Risikko 5
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 233/2010 rd undertecknat av riksdagsledamot Pauliina Viitamies /sd: Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att trygga att verksamheten vid Reumastiftelsens reumasjukhus i Heinola fortsätts så att högkvalitativ vård av reumapatienter och arbetsmöjligheter som sjukhuset erbjuder kan fortsätta i framtiden? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Reumastiftelsens sjukhus är en privat serviceproducent som är specialiserad på vård och rehabilitering av patienter med inflammatoriska ledsjukdomar. Sjukhuset hade en central betydelse som föregångare inom den moderna reumatologin och reumakirurgin i vårt land ända från 1950- till 1980-talet. Inrättningen grundades av pionjärer inom branschen under en tid när bl.a. tuberkulos behandlades vid sanatorier som var belägna långt från tätorterna. På den tiden hade man ännu inte något fungerande nätverk av allmänna sjukhus och centralsjukhus. Under de gångna årtiondena har man i Finland skapat ett nätverk av sjukhus med en täckande verksamhet inom olika specialområden. I och med detta nätverk har även kompetensen inom reumavården småningom överförts till centralsjukhusen, som tillsammans med primärvården upprättat regionala vårdkedjor för behandlingen av reuma. Barn som lider av reuma utgör en liten patientgrupp som dock kräver stor kompetens. Ansvaret för vården av denna patientgrupp har överförts till universitetssjukhusen, som tillsammans med de flesta centralsjukhusen svarat för genomförandet av vården. Den krävande ortopediska behandlingen av reuma har koncentrerats till universitetssjukhusen och Reumastiftelsens sjukhus. Utvecklingen inom läkemedelsbehandlingen har varit snabb under de senaste åren i och med att nya biologiska läkemedel tagits i bruk. Med dessa läkemedel har man i många fall kunnat bota den ledinflammation som är förenad med sjukdomen. På detta sätt har patientens funktions- och arbetsförmåga upprätthållits och behovet av i synnerhet kirurgisk vård och anstaltsrehabilitering har minskat avsevärt. Sjukvårdsdistrikten har sålunda minskat köpet av tjänster av Reumastiftelsens sjukhus. Dessutom har Folkpensionsanstalten i och med konkurrensutsättningen minskat användningen av tjänsterna vid Reumastiftelsens sjukhus. Social- och hälsovårdsministeriet blev medvetet om den försvårade ekonomiska situationen inom Reumastiftelsen när representanter för sjukhuset besökte ministeriet den 21 januari 2010. Trots detta var sjukhusets konkurs överraskande eftersom sjukhusets representanter ännu i januari ansåg att verksamheten skulle kunna fortsätta under innevarande år, och eftersom man hade tagit initiativ till nya åtgärder. I samband med den nya situationen har socialoch hälsovårdsministeriet i överensstämmelse med 5 1 mom. i lagen om specialiserad sjukvård svarat för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av den specialiserade sjukvården så att den goda vården av reumapatienterna kan tryggas under konkursen vid Reumastiftelsens sjukhus. Enligt social- och hälsovårdsministeriet kan det inte börja stödja en privat hälsovårdsproducent med separat finansiering i en sådan situation där sjukvårdsdistrikten 6
Ministerns svar KK 233/2010 vp Pauliina Viitamies /sd minskat köpet av tjänster av sjukhuset och FPA på motsvarande sätt minskat användningen av rehabiliteringstjänster. Detta beror i synnerhet på att metoderna för vården av reumatiker och därigenom också sättet att ordna vården förändrats för gott. Social- och hälsovårdsministeriet har utrett om universitetssjukhusen och sjukvårdsdistrikten har möjlighet att vårda de patienter som förs över från Reumastiftelsens sjukhus när det stänger. Enligt svaren från universitetssjukhusen har de goda förutsättningar att vårda både barn- och vuxenpatienter som lider av reuma. Även de bedömningar som fåtts av sjukvårdsdistrikten går i samma riktning. Universitetssjukhusen och sjukvårdsdistrikten har redan påbörjat förberedelserna för att trygga den fortsatta vården av reumapatienterna. Till exempel styrelsen i samkommunen för social- och hälsovården i Päijät-Häme har redan bestämt att grunda cirka 30 nya tjänster och befattningar som i den förändrade situationen behövs för vård av reumatiker. Ärendet ska behandlas av samkommunfullmäktige men den ersättande verksamheten och rekryteringen har redan inletts. Enligt ministeriets uppgifter förbereder också Södra Savolax sjukvårdsdistrikt allokering av tilläggsresurser för en reumatolog och en reumaskötare vid det egna centralsjukhuset. Social- och hälsovårdsministeriet, FPA, tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), Regionförvaltningsverket i södra Finland samt representanterna för universitetssjuk-husen och sjukhuset som ägs av Reumastiftelsen har förhandlat om ordnandet av vården av reumatikerna. För att ordna med den fortsatta vården är Reumastiftelsens sjukhus i brevkontakt med de patienter som för närvarande vårdas eller väntar på vård. Reumastiftelsens sjukhus remitterar sina patienter till det sjukvårdsdistrikt där patienterna bor. Ministeriet har sänt ett brev med anvisningar till alla sjukvårdsdistrikt om hur vården av reumapatienterna ska ordnas och hur patienterna ska informeras. Valvira har gett ytterligare anvisningar för detta. Även Folkpensionsanstalten har informerat om detta och kommer att ordna ersättande rehabilitering för alla sina klienter som får rehabilitering på grund av reuma. I Birkalands sjukvårdsdistrikt finns från och med den 8 april 2010 en tillfällig samordningsenhet som assisterar övriga sjukvårdsdistrikt i sökandet efter en vårdplats för barnpatienterna med reuma i sådana fall när det egna sjukvårdsdistriktet eller universitetssjukhuset i specialupptagningsområdet inte har möjlighet att ordna med vård i denna akuta situation. Nästa möte med myndigheter och tjänsteleverantörer om uppföljningen av reumavården ska enligt överenskommelse hållas vid ministeriet den 27 april 2010. Det är kommunerna som svarar för att ordna social- och hälsovård. Valvira och regionförvaltningsmyndigheterna övervakar att överföringen av vårdansvaret sker på ett ändamålsenligt sätt. När reuma behandlas vid universitetssjukhusen och inom andra sjukvårdsdistrikt blir det lättare att granska vården av en reumapatient ur ett helhetsperspektiv som en del av hälso- och sjukvården och servicehelheten. Social- och hälsovårdsministeriet började redan tidigare bereda en revidering av förordningen om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården. I och med att situationen har förändrats kommer social- och hälsovårdsministeriet snabbt att i maj 2010 utfärda en förordning som reviderats i fråga om reuma. I denna förordning fastställs arbetsfördelningen inom den krävande vården av reumapatienter och den vård som ska centraliseras, inklusive den krävande ortopediska behandlingen av reuma. Behovet av sjukhusvård och anstaltsrehabilitering har tydligt minskat tack vare de effektiva och nya vårdmetoderna. Vidare styr och övervakar social- och hälsovårdsministeriet att vården av reumapatienterna planeras och genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Valvira och regionförvaltningsmyndigheterna har till uppgift att övervaka verksamheten i praktiken. I Finlands finns det brist på kunnig vårdpersonal och läkare. När sjukvårdsdistrikten måste öka sin egen vård av reumasjukdomar, behöver de här sjukhusen också mer personal och därför kan det uppskattas att det är relativt lätt för personalen i Heinola att hitta nytt arbete. 7
Ministerns svar Nedläggningen av Reumastiftelsens sjukhus har väckt mycket frågor och oro hos reumapatienterna. Därför har social- och hälsovårdsministeriet och Reumaförbundet i Finland i sitt möte den 15 april diskuterat frågor kring vård av reumapatienter. Samtidigt har ministeriet utrett åtgärder som syftar till att trygga vården av reumasjukdomar efter att Reumastiftelsens sjukhus nedläggs. I förhandlingarna avtalade Reumaförbundet och ministeriet om effektiverat informationsutbyte i frågor som gäller ordnandet av den fortsatta vården av patienterna vid Reumastiftelsens sjukhus och även i frågor som gäller det allmänna utvecklandet av vården av reumasjukdomar. Genom informationssamarbetet effektiveras reumapatienternas tillgång till information om regionala arrangemang för vård av ledgångsreumatism och behandlingar som centraliseras. Helsingfors den 16 april 2010 Omsorgsminister Paula Risikko 8