SID 3 STRATEGI FÖR BEVARANDE AV GENETISKA RESURSER I NORDEN 2001 2004 SIVU 27 STRATEGIA POHJOLAN GEENIVAROJEN SÄILYTTÄMISEKSI 2001 2004 PAGE 53 STRATEGY FOR CONSERVATION OF GENETIC RESOURCES IN THE NORDIC REGION 2001 2004
Strategi för bevarande av genetiska resurser i Norden 2001 2004
Järnek (Ilex aquifolium) finns i Norden efter kusten i södra Norge och i Danmark. Den är försvunnen från Sverige, men fanns fram till 1820-talet i Bohuslän. Världens nordligaste population finns på Sunnmøre i Norge. Foto Åge Østgård. Dagens gutefår härstammar från de behornade utegångsfår som sedan urminnes tider funnits på Gotland. Rasen är mycket härdig och välanpassad till sin miljö. Idag finns ingen akut hotbild ca 6 000 gutefår finns totalt i Sverige och rasen får EU-stöd. Foto: Klas Rune/Naturfotograferna. Bilden visar en av de många potatissorter som finns i Norden ( Asparges, observera stavning). Nordiska genbanken, Alnarp, Sverige bevarar 64 sorter i sina lager. De bevarade potatissorterna presenteras i Potatis i Norden, ett praktverk som gavs ut 2001 av genbanken. Tall (Pinus sylvestris) är ett dominerande trädslag i hela Norden utom Island och har stor ekonomisk betydelse. Bilden är från Amla i Sogn och Fjordane, Norge. Foto: Åge Østgård. Det nordiska jord- och skogsbrukssamarbetet Jord- och skogsbruket i de nordiska länderna bygger på samma naturgivna förutsättningar och står ofta inför samma utmaningar. Mot denna bakgrund har det byggts upp ett traditionsrikt nordiskt samarbete. Nordiska ministerrådet (jord- och skogsbruksministrarna) prioriterar inom ramen för handlingsprogrammet 2001 2004 samarbete om hållbart jordbruk, hållbart skogsbruk, genetiska resurser och biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling. Nordiska ministerrådet, bildat 1971, är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. Samarbetet koordineras av de nordiska samarbetsministrarna. Ministerrådet är trots namnet inte ett utan flera ministerråd. Flertalet nordiska fackministrar möter i ministerråd ett par gånger om året. Undantag är bland annat utrikes- och försvarsministrarna, som står utanför Nordiska ministerrådet. Det hindrar naturligtvis inte att även dessa nordiska ministrar möts. Nordiska rådet, bildat 1952, är parlamentarikernas samarbetsforum. Rådet har 87 medlemmar, representerande de fem länderna och de tre självstyrande områdena. Rådsmedlemmarna sitter i ländernas parlament och utses av respektive parti. Direkta val till Nordiska rådet förekommer således inte. Nordiska rådet, som leds av ett presidium, möts från och med 1996 till en ordinarie session på hösten. Dessemellan kan så kallade temasessioner arrangeras. Det löpande politiska arbetet i Nordiska rådet sker i utskott och partigrupper. Nordiska ministerrådet Store Strandstræde 18, DK-1255 København K, Tel (+45) 33 96 02 00, Fax (+45) 33 96 02 02 Nordiska rådet P.O. boks 3043, DK-1021 Köpenhamn K, Tel (+45) 33 96 04 00, Fax (+45) 33 11 18 70 www.norden.org 541 312 Tryksag Strategi för bevarande av genetiska resurser i Norden 2001 2004. ANP 2002:704 2002 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn. Tryck: Aka-print a/s, Århus 2002. Design: Kjell Olsson NMR/PUB. Upplaga: 250. Papper: Miljövänligt papper som uppfyller kraven i den nordiska miljömärkningen.
Innehåll Förord... 6 Strategi för bevarande av genetiska resurser i Norden 2001 2004... 7 Vision... 7 Sammanfattning... 7 1. Inledning... 10 2. Mål för arbetet med genetiska resurser i Norden... 11 3. Insatsområden... 12 3.1 Växtgenetiska resurser... 12 3.2 Husdjursgenetiska resurser... 14 3.3 Skogsgenetiska resurser... 16 3.4 Juridiska frågor... 16 3.5 Utbildning... 17 3.6 Information... 18 4. Samarbete med närområdet, inom EU/EES och i övrigt internationellt... 19 5. Uppföljning och arbetsformer... 20 5.1 Ministerrådet... 20 5.2 NÄJS... 20 5.3 Styrelseansvar... 20 5.4 Fördjupat samarbete nordisk kraftsamling... 21 5.5 Nordiska genresursrådet... 21 5.6 Nationellt respektive nordiskt ansvar... 22 Bilagor... 24 a) Historik över nordiskt genresurssamarbete... 24 b) Akronymer... 26 5
Förord Ministerrådet for jord- og skovbrugsministre besluttede på sit sommermøde den 22. juni 1999 at nedsætte en arbejdsgruppe, der skulle udarbejde en strategi for arbejdet med de genetiske ressourcer i Norden i perioden 2001 2004. Arbejdsgruppen har bestået af jordbrugsråd Mirja Suurnäkki (Finland), direktør Thorsteinn Tomasson (Island), førstekonsulent Grethe Evjen (Norge), Enhedschef Jan Gustavsson (Sverige), fuldmægtig Hans Erik Svart (Danmark) og fuldmægtig Lise Lykke Steffensen (formand, Danmark). Sekretariatsfunktionen blev varetaget af rådgiver Ylva Tilander fra Nordisk Ministerråds sekretariat. Arbejdsgruppen har arbejdet i overensstemmelse med det givne mandat, og udarbejdet en strategi, der skal give retningslinier for den kommende strategiperiode om samarbejdets form, indhold, økonomiske rammer, organisatoriske struktur, sammenhold af national og nordisk indsats samt internationale aspekter. Strategien bygger videre på det udbytterige nordiske samarbejde om genetiske ressourcer, og medtager samtidig mere fremadrettede initiativer. Arbejdsgruppen har ønsket, at udarbejde en perspektivrig og dynamisk strategi for de genetiske ressourcer i Norden for den kommende periode. En strategi, der kan modsvare de stigende krav til samarbejdet, der stilles såvel nationalt, regionalt som internationalt. Det veletablerede samarbejde omkring de genetiske ressourcer skal styrkes, og gives muligheder for, at udvikles gennem et fortsat samarbejde og øget integration mellem områderne for husdyr, kulturplanter og skovbrug. Det ansvar som de nordiske lande har påtaget sig omkring samarbejdet med genetiske ressourcer, har vist sig at give stor fælles nordisk nytte. Derfor har arbejdsgruppen også formuleret en vision, der rækker længere ud i fremtiden end strategiperioden. Visionen angiver de fælles nordiske ønsker for det fremtidige arbejde med genetiske ressourcer for jord- og skovbrug til gavn for nutiden og fremtidige generationer. Lise Lykke Steffensen 6
Strategi för bevarande av genetiska resurser i Norden 2001 2004 Vision De nordiska länderna strävar i samverkan efter att uppfylla förpliktelser mot framtida generationer och det internationella samhället så att den genetiska mångfalden med betydelse för nordiskt jord- och skogsbruk och för vårt kulturarv bevaras och nyttjas på ett långsiktigt hållbart vis. Den nordiska kraftsamlingen omkring bevarandet av genetiska resurser får ökat genomslag genom fördjupat samarbete och integration mellan de delar som arbetar med husdjur, kulturväxter och skog. Sammanfattning Strategin utgår från det framgångsrika nordiska samarbetet på området genetiska resurser. I förvissningen om att det finns en stabil nordisk samsyn och en politisk plattform för samarbetet fastställs ambitiösa mål. De överordnade målen för den kommande programperioden är: Styrka och vidareutveckla arbetet med bevarandet av genetiska resurser med betydelse för jord- och skogsbruket, framtida livsmedelssäkerhet och nordiskt kulturarv, Säkra tillgänglighet och hållbart nyttjande av den genetiska mångfalden, Utveckla principerna för förvaltning av gemensamt nordiskt genmaterial baserat på biodiversitetskonventionens princip om rättfärdig fördelning av utbytet från bruk av den genetiska mångfalden, Höja kunskaps- och kompetensnivån hos deltagarna i genresursarbetet och allmänheten om betydelsen av bevarande och hållbart utnyttjande av de genetiska resurserna, Främja samarbete mellan deltagarna i genresursarbetet, både inom de enskilda länderna och i Norden som helhet, för att bidra till utveckling och effektivt bruk av kompetens och ekonomiska resurser, Vidareutveckla en plattform för samspel med aktörer i närområdet, EU och i övrigt internationellt. 7
Samarbetet rör huvudsakligen bevarande av grödornas, husdjurens och skogens genetiska resurser, men andra organismslag kan komma att tas upp. Stor vikt läggs under programperioden vid att fördjupat samarbete och integration utvecklas mellan de olika delarna, med syfte att uppnå en nordisk plattform för bevarande av genetiska resurser som är synlig i samhällsdebatten och upplevs som en nyttig resurs både internt i Norden och i det internationella samarbetet. I detta syfte ska informationsverksamheten förstärkas, riktad både till specialintresserade men särskilt också till allmänheten. Nordiska genbanken ska utveckla positionen som ett framstående regionalt kunskaps- och kompetenscentrum för bevarande av växtgenetiska resurser. Nordiska genbanken för husdjur förstärks väsentligt. Nordiska genbanken för husdjur ska lägga huvudvikt vid sin i Norden unika kompetens att förmedla information mellan olika aktörer intresserade av bevarande av nordiska husdjursraser. Nätverket för bevarande av skogsgenetiska resurser ges fastare former och dess koppling till de andra delarna i den nordiska satsningen tydliggörs. De höga samnordiska ambitionerna på området genetiska resurser medför ett särskilt ansvar för utbildningsfrågorna. Det är viktigt att säkra utbildning och kompetensutveckling så att kunskapsnivån hos de resurspersoner som ingår i de samnordiska nätverken är fortsatt hög. Initiativ från NOVA på området välkomnas. Det starka nordiska samarbetet på genresursområdet har medfört att Norden kunnat manifestera sig som en kunnig och drivande samarbetspartner internationellt sett. Norden har bidragit med en modell för organisering av regionalt genresurssamarbete som väckt internationellt intresse. Dessa roller ska stärkas och utvecklas under strategiperioden. Norden ska stärka och utveckla sitt samarbete på olika sakområden inom internationella organisationer som FAO och IPGRI (generellt), ECP/GR (växter), EAAP (husdjur) och EUFORGEN (skog). Det finns behov för politiskt samråd om genresursfrågorna på högsta nivå under programperioden. Nordiska ministerrådet ( jord- och skogsbruksministrarna) inrättar därför Nordiska genresursrådet med uppgift att vara rådgivande organ till ministerrådet och ämbetsmannakommittén i frågor av strategisk betydelse. Sådana frågor kan till exempel röra juridiska frågor om rättvis och jämlik fördelning av nyttan med genetiska resurser samt patenträtt, forsknings- och utbildningsfrågor, etiska aspekter, frågor om genteknik, biståndsfrågor samt budgetfrågor. 8
En viktig uppgift för rådet blir att bevaka tvärsektoriella aspekter. Jord- och skogsbrukssektorn tar fullt ut sitt sektorsansvar, men det är också en överordnad ambition att samverka med andra relevanta sektorer för att behandla aktuella frågor på effektivast möjliga sätt. 9
1. Inledning De genetiska resurserna i Norden är av stort värde både kulturellt och ekonomisk. De växter och djur som uthärdar det nordiska klimatet är del av det gemensamma nordiska kulturarvet och ingår som en omistlig del i den nordiska identiteten. De genetiska resurserna har utgjort och utgör fortsatt förutsättningen för jord- och skogsbruket, livsmedelssäkerheten, kulturlandskapet och miljön. De genetiska resurserna har även haft betydelse för kulturyttringar som de uttrycks i olika konstformer. Inom det nordiska samarbetet har man prioriterat samverkan runt jord- och skogsbrukets genetiska resurser sedan mer än tjugo år. Utvecklingen har understrukit att betydelsen av detta snarare ökat än minskat. Genom konventionen om biologisk mångfald 1993 fastställdes ansvaret gentemot världssamfundet och kommande generationer att bevara de genetiska resurserna. I nordisk samverkan har detta tillvaratagits genom Nordiska genbanken, Nordiska genbanken för husdjur samt nätverkssamarbete om skogsbrukets genetiska resurser inom Samnordisk skogsforskning och Nordiskt skogsbruks frö- och plantråd. Bevarande och användning av de genetiska resurserna är en integrerad och viktig del av utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk i Norden. Föreliggande strategi är en fördjupning av de målsättningar på området som läggs fast i jord- och skogsbrukssektorns överordnade handlingsprogram. I strategin för ett Hållbart Norden har bibehållande av den biologiska mångfalden, däribland de odlade växternas och djurens genetiska resurser, fått en framträdande plats. Denna strategi anger hur man speciellt ska följa upp strategin för ett Hållbart Norden på området genetiska resurser inom jord- og skogsbruket. Principerna om nordisk nytta, politisk relevans samt samarbete på tre pelare Norden, närområdet samt EU/EES och vidare internationellt är vägledande för arbetet inom strategin. Det finns framtida hot mot de genetiska resurserna men där finns också möjligheter. Norden avser att i samverkan möta dessa utmaningar. Denna strategi utgör grunden för samarbetet under perioden 2001 2004. 10
2. Mål för arbetet med genetiska resurser i Norden Målsättningarna för det nordiska samarbetet runt genetiska resurser är högt ställda och utgår från att pågående samarbete varit framgångsrikt. De överordnade målen för den kommande programperioden är: Styrka och vidareutveckla arbetet med bevarandet av genetiska resurser med betydelse för jord- och skogsbruket, framtida livsmedelssäkerhet och nordiskt kulturarv, Säkra tillgänglighet och hållbart nyttjande av den genetiska mångfalden, Utveckla principerna för förvaltning av gemensamt nordiskt genmaterial baserat på biodiversitetskonventionens princip om rättfärdig fördelning av utbytet från bruk av den genetiska mångfalden, Höja kunskaps- och kompetensnivån hos deltagarna i genresursarbetet och allmänheten om betydelsen av bevarande och hållbart utnyttjande av de genetiska resurserna, Främja samarbete mellan deltagarna i genresursarbetet, både inom de enskilda länderna och i Norden som helhet, för att bidra till utveckling och effektivt bruk av kompetens och ekonomiska resurser, Vidareutveckla en plattform för samspel med aktörer i närområdet, EU och i övrigt internationellt. 11
3. Insatsområden I detta kapitel redogörs för de huvudsakliga områden där ministerrådet (jord- och skogsbruksministrarna) avser samarbeta under strategiperioden. Strategin är dock flexibel i så måtto att man löpande kommer att ta ställning till aktuella frågor och genom strategin skapar en struktur för att fånga upp sådana och föra vidare dem till relevant beslutsfattande nivå. En dynamiskt, öppet och kostnadseffektivt samarbete ska eftersträvas. Många aspekter på genresursområdet är av tvärsektoriell karaktär. Jord- och skogsbrukssektorn tar fullt ut sitt sektorsansvar, men det är också en överordnad ambition att samverka med andra relevanta sektorer för att behandla aktuella frågor på effektivast möjliga sätt. Som exempel på sådana tvärgående frågor som inte utförligt hanteras i strategin men som kan komma upp under programperioden kan nämnas etiska frågeställningar, miljöaspekter, frågor om rättigheter till genresurserna samt genteknik. Speciellt på miljösidan finns många kopplingar. Det kan till exempel röra sig om jordbrukets påverkan på den vilda biodiversiteten, främmande arter som införs och korsar sig med inhemska arter samt koppling till kulturlandskapet. Samråd kan också behövas om andra organismslag än dem man hittills samarbetet om, till exempel fisk och bin. 3.1 Växtgenetiska resurser Nordiska genbanken (NGB) etablerades 1979 och är hjärtat i det nordiska samarbetet om det växtgenetiska materialet. Målsättningen med NGB är att vara ett regionalt centrum för växtgenetiska resurser, i dynamisk samverkan med sin omvärld. Den genetiska variationen i det nordiska materialet av växtarter av värde för jordbruk och trädgårdsodling ska bevaras och dokumenteras. NGB har också till uppgift att verka för en rationell samordning av de nordiska ländernas insatser rörande användning av växtgenetiska resurser inom växtförädling och förädlingsforskning, liksom annat relevant bruk. Utveckling av former för in situ-bevarandet ska initieras under strategiperioden. 12
Arbetsgrupperna har en central ställning i NGB:s arbete med insamling, bevarande och karaktärisering av det genetiska materialet i Norden. En nyligen genomförd analys belyser starka och svaga sidor vid nuvarande arbets- och organisationsform och förslagen om hur NGB kan vidareutvecklas ska följas upp. Det internationella samarbetet rörande bevarande och bruk av växtgenetiska resurser präglar arbetet i NGB. Det aktiva deltagandet i olika arbetsgrupper inom EU och även i övrigt internationellt ska fortsätta. NGB står vid behov till disposition som teknisk rådgivare för länderna i samband med internationella förhandlingar. NGB:s organisation och arbetsform har skapat en uppmärksammad nordisk modell för samarbete och bland annat varit mönsterbildande för utvecklingen av regional samverkan i södra Afrika. NGB ska utveckla positionen som ett framstående regionalt kunskapsoch kompetenscentrum inom växtgenetiska resurser. NGB ska vara en central deltagare och aktör i dialogen och samarbetet om genetiska resurser i Norden, Europa och i övrigt internationellt. Rollen som ledande inom användning och utveckling av informationsteknologiska verktyg i samband med bevarandearbete befästs. Samarbetet med Nordiska genbanken för husdjur och Nätverket för skogsgenetiska resurser bör utvecklas under strategiperioden. Ett viktigt område för samverkan är information. En årlig publikation, gemensam för husdjur, kulturväxter och skog, framställs. Uppdraget att bistå med detta läggs till den nyskapade informationstjänsten (se 3.2). NGB ska fortsätta insamlingen och komplettera de existerande samlingarna av mandatarterna. Arbete med in situ-bevarande ska vidareutvecklas. Institutionen bör initiera arbetet med att utvidga mandatartena till att också omfatta krydd-, medicinal-, prydnads- och landskapsväxter, i en takt som budgeten medger och utan att övriga aktiviteter blir lidande. Karakterisering och evaluering av materialet ska stärkas så att det ytterligare kan nyttiggöras för växtförädlingen. Samarbetsformer mellan näringsidkare, växtförädlare och forskare i Norden byggs upp, inklusive pre-breeding-projekt för vidare utveckling av materialet med särskild vikt på regionala hänsyn. Nationell finansiering till pre-breeding förutsätts. NGB ska starta arbetet med att gå igenom sitt frömaterial så att samlingarna rationaliseras och man underlättar för effektivt bevarande och 13
nyttjande av respektive växtslag. NGB finansierar baskollektionen för klonsamlingarna medan länderna står för de aktiva kollektionerna i klonarkiven. NGB ska etablera och förstärka informationsspridning genom nätverket som inkluderer näringsidkarna, växtförädlingen, de nationella genresursråden eller motsvarande, forskningen och förvaltningen i de nordiska länderna, för att bidra till samarbete om effektiva åtgärder för bevarande och hållbart bruk av genresurserna. NGB:s kompetens ska brukas i utbildningssammanhang och ställas till förfogande som resurs i samband med att relevanta institutioner utvecklar nordiska utbildningsprogram om genetiska resurser. Arbetsformen i arbetsgrupperna inom NGB ska utvecklas så att kostnadseffektivitet uppnås. Det nordiska samarbetet på det växtgenetiska området ska fortsatt utgöra en relevant samarbetspartner i närområdet, i EU och vidare internationellt. 3.2 Husdjursgenetiska resurser Nordiska genbanken för husdjur (NGH) etablerades 1984 som ett nordiskt samarbetsorgan med målsättningen att dokumentera och bevara den genetiska variationen hos husdjur. NGH har ingen bankfunktion liknande den som NGB har på växtsidan, även om vissa prover i anslutning till aktuella projekt bevaras. Från 1998 har NGH satsat speciellt på genomförande av forskningsprojekt som ska utveckla kunskap om bevarande och hållbar förvaltning av genresurser, samt arbetat för att skapa nätverk för samarbete och koordinering av resurser inom forskningen och bevarandearbetet. Genom att medel kanaliserats till forskning har NGH kunnat initiera forskning inom husdjursgenetik och på det sättet kompletterat de nationella satsningarna och bidragit till ökad uppmärksamhet på området vid de nordiska lantbruksuniversiteten och forskningsinstituten. NGH ska i de kommande åren fokusera mer på att ta vara på de olika typer av värden (ekonomiska, kulturella mm) som ligger i de genetiska resurserna, med utgångspunkt i hållbarhetsbegreppet. Samarbete i nätverk med andra nordiska institutioner inom forskning och utbildning, de nationella genbanknämnderna samt husdjursorganisationerna betonas. 14
NGH ska fortsatt delta aktivt i samarbetsprojekt med närområdena samt inom EU. NGH ska vidareutveckla sekretariatet som ett kompetenscentrum för bevarande och hållbart bruk av genresurser på husdjursområdet, med utgångspunkt i de olika typer av värden som ligger i den genetiska mångfalden. NGH ska aktivt samarbeta med relevanta aktörer i Norden, Europa och i övrigt internationellt. Samarbetet med Nordiska genbanken och Nätverket för skogsgenetiska resurser bör utvecklas under strategiperioden. Ett viktigt område för samverkan är på informationssidan där insatserna stöds med en ny tjänst. Tjänsten placeras vid NGH men ansvarsområdet innefattar både husdjur, kulturväxter och skog. En årlig publikation, gemensam för husdjur, kulturväxter och skog, framställs. Uppdraget att bistå med detta läggs till den nyskapade informationstjänsten. Effektiva åtgärder för kunskapsförmedling om värdet i bevarande och hållbar utveckling av genresurserna, samt hur avelsarbetet ska drivas för att ta tillvara dessa värden, ska etableras. NGH ska etablera och förstärka informationsspridning genom nätverket som inkluderer näringsidkarna, avelsorganisationerna, de nationella genresursråden eller motsvarande, forskningen och förvaltningen i de nordiska länderna, för att bidra till samarbete om effektiva åtgärder för bevarande och hållbart bruk av genresurserna. NGH ska främja viktiga forsknings- og teknologiprojekt inom området såsom kartläggning av rasers genetiska profil, utveckling av ändamålsenliga bevarandeåtgärder och utveckling av avelsprogram som ger hållbar utveckling. NGH ska verka för att de som arbetar med bevarande av de gamla raserna har tillgång till målgruppsanpassade dataprogram som kan underlätta arbetet. NGH:s kompetens ska brukas i utbildningssammanhang och ställas till förfogande som resurs i samband med att relevanta institutioner utvecklar nordiska utbildningsprogram om genetiska resurser. Det nordiska samarbetet på det husdjursgenetiska området ska utvecklas till en relevant samarbetspartner i närområdet, i EU och vidare internationellt. 15
3.3 Skogsgenetiska resurser Nordiskt skogsbruks frö- och plantråd (NSFP) behandlar idag de praktiskt inriktade frågorna runt skogsgenetiska resurser. Det nordiska genresurssamarbetet på skogsforskningssidan sker i regi av två arbetsgrupper under SNS: Nordisk samarbeidsgruppe for forvaltning av trærs genressurser och Nordiska arboretutskottet. Det finns ett stort behov av att samla ansträngningarna och utarbeta en preciserat programförslag för samarbetet på det skogsgenetiska området för att på det sättet uppnå högre nordisk nytta. NSFP och SNS ska samverka i ett Nordiskt nätverk för skogsgenetiska resurser. Under strategiperioden ska en effektiv och rationell modell för samverkan utvecklas. Detta innebär också att ett tätare samarbete med övriga komponenter i det nordiska genresurssamarbetet successivt ska byggas upp. Bevarande och hållbart utnyttjande av de skogsgenetiska resurserna ska säkras genom förbättrad koordinering och den nordiska kompetensen på området ska därmed ökas. Ett Nätverk för samarbete om skogsgenetiska resurser skapas och stöds med en administrativ resurs som läggs till NSFP. Samarbetet med Nordiska genbanken och Nordiska genbanken för husdjur bör utvecklas under strategiperioden. Ett viktigt område för samverkan är information. En årlig publikation, gemensam för husdjur, kulturväxter och skog, framställs. Uppdraget att bistå med detta läggs till den nyskapade informationstjänsten (se 3.2). Ett preciserat programförslag för det nordiska samarbetet om skogsgenetiska resurser ska utarbetas utifrån riktlinjerna i detta dokument. Information i befintliga skogsgenetiska register ska göras lättare tillgängliga för användare. En årlig rapport till ministerrådet om samarbete gällande de skogsgenetiska resurserna ska utarbetas. Det nordiska samarbetet på det skogsgenetiska området ska utvecklas till en relevant samarbetspartner i närområdet, i EU och vidare internationellt. 3.4 Juridiska frågor Konventionen om biologisk mångfald slår fast att nyttan som kan uppstå genom användningen av genetiska resurser ska fördelas rättvist och 16
jämlikt. Det finns idag ingen internationell samsyn om hur denna överenskommelse ska föras ut i verkligheten, bland annat saknas bedömningskriterier. Det finns anledning att i Norden utveckla en gemensam hållning till hur konventionen ska tolkas i förhållande till de resurser som lagras i de gemensamma genbankerna och nätverken. Frågor om patenträtt ska också belysas i sammanhanget. I början av strategiperioden ska en ad hoc-arbetsgrupp tillsättas, med uppgift att komma med förslag till hur Norden inom sitt genresurssamarbete ska förhålla sig till biodiversitetskonventionens bestämmelser om tillgång till de genetiska resurserna. Gruppen rapporterar till genresursrådet. 3.5 Utbildning De höga samnordiska ambitionerna på området genetiska resurser medför ett särskilt ansvar för utbildningsfrågorna. Det är viktigt att säkra utbildning och kompetensutveckling så att kunskapsnivån hos de resurspersoner som ingår i de samnordiska nätverken är fortsatt hög. Ett ytterligare skäl för samnordisk insats är att de miljöer i de olika länderna som kan svara för undervisning i genetiska resurser är små, varför det ligger stor nordisk nytta i att samverka. Kompetensen inom de nordiska samarbetsorganisationerna på husdjurs-, kulturväxt- och skogsområdet ska tas till vara också i universitetens undervisningsprogram, så att en direkt koppling skapas mellan universiteten, genbankerna och det nordiska nätverket om skogsgenetik. Nordiska ministerrådet ( jord- och skogsbruksministrarna) vill under strategiperioden underlätta ansträngningar som syftar till att åstadkomma en rationell arbetsfördelning mellan de olika undervisningsmiljöerna, till exempel genom ett samlat undervisningsprogram på mastersnivå. Aktiviteterna kommer särskilt att inriktas på nätverksbygge och omfattar inte basfinansiering av tjänster. Befintliga möjligheter genom Nordplus och NorFa bör användas för att underlätta studentutbyte och gemensamma och forskarutbildningskurser. Initiativ från NOVA på området välkomnas. Utbildning och kompetensutveckling ska säkras genom att kompetens inom de nordiska samverkansorganisationerna ställs till förfogande i universitetens undervisning. 17
Möjligheter att kombinera egen forskarutbildning med anställning vid genbankerna uppmuntras. Nordiska ministerrådet vill underlätta ansträngningar från universiteten att skapa rationell arbetsfördelning mellan länderna och uppmuntrar åtgärder som skapar större rörlighet av studenter och lärare. 3.6 Information Det är en mycket viktig uppgift för det nordiska samarbetet att förse till exempel näringsutövare, förädlingsorganisationer, förvaltning, forskning, den politiska sfären inkluderande andra sektorer, samt frivilligorganisationer och allmänheten med kunskap och information. Mycket av bevarandet av genresurser sker i aktiva populationer, där bland annat enskilda näringsutövare står för kostnaderna och arbetet i frivilligorganisationerna spelar stor roll. Behovet av en förmedlande länk mellan det praktiska arbetet och forskningens resultat är mycket stort. Det ger mervärde i form av nordisk nytta att göra det i samverkan eftersom miljöerna i de enskilda länderna är små. Information på nordiskt plan kompletterar och lägger en speciell dimension till de informationsinsatser som görs inom ramen för de nationella programmen. Vilket språk som ska användas i informationsmaterialet ska aktivt övervägas utgående från målgruppens behov. Ökad kunskap på alla nivåer är en förutsättning för att engagemanget i Norden fortsatt ska vara starkt för bevarandet av de genetiska resurserna. Information och förmedling av kunskap, bland annat om kunskap som uppnåtts i samnordiska nätverk och genbankerna, ska förstärkas. En gemensam informationstjänst med verksamhetsfältet husdjur, kulturväxter och skog inrättas, med placering vid Nordiska genbanken för husdjur. Aktiviteter riktade till allmänheten med syfte att öka kunskapen om den odlade biodiversiteten prioriteras. En årlig populärvetenskaplig publikation över hela verksamhetsfältet husdjur, kulturväxter och skog ska produceras. Att bistå med detta ligger inom informationstjänstens ansvarsområde. Det nordiska samarbetet ska inriktas på att öka tillgängligheten mellan länderna av befintliga nationella informationskällor, till exempel via Internet, så att dubbelarbete undviks. 18
4. Samarbete med närområdet, inom EU/EES och i övrigt internationellt Det starka nordiska samarbetet på genresursområdet har medfört att Norden kunnat manifestera sig som en kunnig och drivande samarbetspartner internationellt sett. Norden har bidragit med en modell för organisering av regionalt genresurssamarbete som väckt internationellt intresse. Dessa roller ska stärkas och utvecklas under strategiperioden. På växtsidan har samarbetet med de baltiska länderna bidragit till att nationella program i dessa länder byggts upp. Norden har också ställt sig i spetsen för en internationell räddningsaktion för Vavilov-institutet i St Petersburg. Samarbetet på växtområdet förväntas nu gå över i en ny fas, med mindre behov av finansiella resurser och större betoning på ömsesidigt kunskapsutbyte. På husdjurssidan har samarbetet just inletts och det förväntas drivas i projektform under några år framöver innan samma positiva utveckling som på växtsidan uppnås. Norden är därutöver aktiv inom många EU-projekt. Nordens medverkan i genresursarbetet på det europeiska planet, genom genbanker och nätverk som utgör relevanta samarbetspartners, ska förstärkas under strategiperioden. Det nordiska samarbetet har stått som modell för uppbyggnad av ett genbankssamarbete i södra Afrika och ett nätverk för bevarande av genresurser i Östafrika. Nordiska genbanken har också bidragit med teknisk rådgivning och stöttat kompetensuppbyggnad. Denna verksamhet fortsätter under programperioden. Norden ska stärka och utveckla sitt samarbete på olika sakområden inom internationella organisationer som FAO och IPGRI (generellt), ECP/GR (växter), EAAP (husdjur) och EUFORGEN (skog) Samarbetet med närområdena ska utvecklas och stärkas, speciellt betonas ömsesidigt kunskapsutbyte och nätverkssamarbete. Norden ska stärka och utveckla sitt samarbete på EU-pelaren. Nordiska genbanken vill fortsatt bidra till kompetensuppbyggnad i och kunskapsutbyte med utvecklingsländer. Denna del av verksamheten förutsätts finansieras nationellt. 19
5. Uppföljning och arbetsformer Strategin gäller för perioden 2001 2004. Arbetsformerna under strategiperioden beskrivs i detta kapitel. Mot slutet av perioden genomförs en utvärdering av de resultat som uppnåtts inom strategin. 5.1 Ministerrådet Ministerrådet styr utvecklingen genom det överordnade nordiska handlingsprogrammet för jord- och skogsbruk, den föreliggande strategien, strategierna för Nordiska genbanken, Nordiska genbanken för husdjur och program för skogsgenetiska resurser, samt genom sitt mål- och ramstyringssystem. Politisk relevans i aktiviteterna är centralt. Aktuella politiska frågor rörande genresurser behandlas vid ministerrådets möten. 5.2 NÄJS Nordiska ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruksfrågor svarar för uppföljningen av föreliggande strategi genom att analysera verksamhetsrapporter, verksamhetsplaner, revisionsrapporter samt överväga förslag om aktuella politiska frågor som kommer från Nordiska genresursrådet. Aktuella frågor från genbankernas styrelser eller Nätverket för skogsgenetiska resurser kan också tas upp till behandling. Frågor som kräver politisk diskussion bereds och överlämnas till ministerrådet. 5.3 Styrelseansvar Styrelserna för NGB, NGH, NSFP, SNS samt övriga delar i det skogsgenetiska nätverket har ett operativt ansvar för att följa upp strategin. Närmare instruktioner om hur detta ska ske framgår av budgetöverenskommelser, stadgar m.m. 20
5.4 Fördjupat samarbete nordisk kraftsamling Den nordiska kraftsamling på området genetiska resurser som denna strategi innebär, förväntas få ökat genomslag genom fördjupat samarbete och integration mellan de olika delarna husdjur, kulturväxter och skog inom det nordiska genresursarbetet. Arbetet med att utarbeta former för detta initieras snarast under strategiperioden och ska löpande vidareutvecklas. Information, informationsteknologi, utnyttjande av geografiska informationssystem och metoder för in situ-bevarande är områden där samverkan kan skapa vinster i form av kunskapsutbyte med också i form av effektivare resursanvändning. Större andel av resurserna kan därmed satsas på kärnverksamheten. På personalsidan förstärks samarbetet genom att en person kunnig inom information och kunskapsförmedling rekryteras. Tjänsten ska arbeta tvärgående med både husdjur, kulturväxter och skog och placeras vid Nordiska genbanken för husdjur. 5.5 Nordiska genresursrådet Den överordnade målsättningen för Nordiska genresursrådet är att utgöra ett forum för strategisk diskussion av frågor rörande genetiska resurser och därmed bidra till uppföljningen av Bæredygtig udvikling en ny kurs for Norden, samt de målsättningar som lagts fast i handlingsprogrammen för jord- och skogsbruks- respektive miljösektorerna. Nordiska genresursrådet (NGR) ska vara ett rådgivande organ till ministerråd och ämbetsmannakommitté i frågor av strategisk betydelse. NGR kan också vid behov ställas till förfogande som rådgivare i frågor av överordnad strategisk betydelse för styrelserna i Nordiska genbanken och Nordiska genbanken för husdjur, men har ingen styrande funktion i det sammanhanget. Genresursrådet ska ha stark nationell förankring och bygger på nationell koordinering som underlag för rådets arbete. I uppgifterna ingår: Aktivt värdera och främja förslag till Nordiska ministerrådet om policy, konkreta åtgärder, budget, juridiska aspekter, prioriteringar, utveckling i genetiska spörsmål samt strategiska aspekter på arbetet i organisationer och nätverk, speciellt vad gäller fördjupat samarbete och integration, 21
Värdera forsknings- och utvecklings- samt utbildningsfrågor kopplat till genresurserna, Aktivt bevaka tvärsektoriella kopplingar, speciellt till näringslivssektorn och forskningssektorn, Utgöra forum för utväxling av information om biståndsinsatser, Vara rådgivande organ för Nordiska ministerrådet och nationella myndigheter inför internationella processer, I övrigt utföra uppdrag från ministerrådet ( jord- och skogsbruks- samt miljöministrarna) och NÄJS och ÄK-M. Ett mandat för genresursrådet ska utarbetas i enlighet med riktlinjerna i denna strategi. Ledamöterna i genresursrådet utses av länderna. Högst två ledamöter per land utses, en från jord- och skogsbrukssektorn och en från miljösektorn. De ska i sina ordinarie funktioner vara nära kopplade till den politiska behandlingen av genresursfrågorna. Det får inte finnas personsammanfall vad gäller styrelseuppdrag i det övriga nordiska genresurssamarbetet och att vara ledamot i genresursrådet. Det är viktigt att rådet sammansätts så att alla relevanta områden täcks, däribland växter, husdjur och skog. Rådet utnämns för fyra år åt gången. Ordförandeskapet i genresursrådet följer det generella ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. En sekretariatsresurs på deltid ställs till rådets förfogande. Det är mycket viktigt att tvärsektoriella synpunkter på det hållbara bruket av genetiska resurser bevakas. Öppenhet är ett nyckelord och jordoch skogsbrukssektorn är öppen för att utveckla samrådet på ad hocbasis med andra relevanta parter, till ett heltäckande forum under strategiperioden. Detta står inte i motsättning till att jord- och skogsbrukssektorn tar sitt sektorsansvar för att integrera miljöaspekter. Förutom sin huvuduppgift att löpande signalera aktuella strategiska frågor till relevant nivå ska genresursrådet lämna en årlig rapportering till NÄJS. 5.6 Nationellt respektive nordiskt ansvar Konventionen om bevarande av biologisk mångfald ger juridiskt bindande anvisningar om ländernas nationella ansvar för arbetet med genetiska resurser. I FAO:s globala strategi för förvaltning av genetiska resurser samt den globala handlingsplan för växtgenetiska resurser för mat och jordbruk som antogs i Leipzig 1996 finns också internationella 22
överenskommelser som på ett icke-förpliktigande vis ger stöd för ländernas nationella arbete. Inom Norden har länderna valt att tillvarata vissa av dessa nationella uppgifter i nordiskt samarbete. Det gemensamma nordiska ansvaret tas på områden där klar nordisk nytta uppnås, det vill säga: där påtagliga positiva effekter uppnås genom gemensamma nordiska lösningar, där nordisk samhörighet manifesteras och utvecklas samt där nordisk kompetens och konkurrenskraft ökas. Vilka områden det rör sig om framgår av denna strategi. I enlighet med de internationella överenskommelserna utvecklas nu i länderna nationella program för genresursbevarande. De samnordiska strukturerna kan och bör naturligt ansluta till de nationella satsningarna. Nationell finansiering som läggs till de samnordiska funktionerna välkomnas därför, med den klara förvissningen att detta leder till ömsesidig förstärkning och effektivare samlad resursanvändning. Det klargörs att sådana nationellt finansierade aktiviteter inom samnordiska strukturer kan ha egna nationella syften och rapporteras enligt det beviljande landets principer. Nationellt finansierade aktiviteter ska dock rymmas inom de överordnade mål som identifierats för den samnordiska strukturen och samma ledningsprinciper ska gälla för helheten oavsett finansieringskälla. Balansen mellan nationellt och samnordiskt finansierade aktiviteter är en viktig ledningsfråga inom respektive nordiska organisation och den nordiska basverksamheten får inte reduceras eller påverkas negativt av tillkommande aktiviteter som finansieras nationellt. 23
Bilagor a) Historik över nordiskt genresurssamarbete Det organiserade nordiska samarbetet om genetiska resurser går tillbaka till 1979 då Nordiska genbanken (NGB) etablerades i Alnarp i Sverige, som en institution under Nordiska ministerrådet. NGB:s primära uppgifter är att insamla, beskriva, lagra och distribuera växtgenetiskt material som kan vara till nytta för jordbruk och trädgårdsodling i Norden. I samband med institutionsutredningen 1996 som ledde till en omfattande omorganisering av de nordiska institutionerna värderades Nordiska genbanken ha hög nordisk nytta. Nordiska genbanken för husdjur (NGH) etablerades 1984 och placerades vid Institutt for husdyrfag vid Norges landbrukshøjskole i Norge. NGH har haft karaktär av permanent samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. I handlingsprogrammet för nordiskt jord- och skogsbruksamarbete 1996 2000 har det nordiska samarbetet om genetiska resurser fått en framträdande plats. Det överordnade handlingsprogrammet bygger på Samarbeid om genetiske ressurser nordisk handlingsprogram 1994 1997. Handlingsprogrammet 1994 1997 baserar sig på de existerande nordiska samarbetsstrukturerna som utvecklats för kulturväxter, husdjur och skogsträd samt inom utbildning. De konkreta förslagen omfattade kompetenshöjande åtgärder inklusive forskarutbildning, inrättande av nordiska lektorat och förslag om forskarsymposier, vidareutveckling och förstärkning av NGB, samarbete om husdjursgenetiska resurser, samarbete om internationella uppgifter samt politisk uppföljning av programmet. För den politiska uppföljningen etablerades en strategigrupp med uppdrag att följa och utveckla det nordiska samarbetet om genresurser. Nordiska ministerrådet ( jord- och skogsbruksministrarna) beslutade på sitt möte den 25 juni 1998 att be strategigruppen att genomföra 24
gärna med hjälp av en extern konsult en utvärdering av handlingsprogrammet för genetiska resurser 1994 1997. På uppdrag av strategigruppen evaluerade professor Peter Tigerstedt, Helsingfors universitet, hösten 1998 handlingsprogrammet för genetiska resurser. Till mötet den 9 april 1999 i Nordiska ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruksfrågor levererade strategigruppen sin rapport om det nordiska samarbetet om genetiska resurser inom jord- och skogsbruksområdet. Handlingsprogrammet för nordiskt jord- och skogsbrukssamarbete 1996 2000 har evaluerats under hösten 1999 och insatsområdet Förvaltning av genetiska resurser har givits stort utrymme i utvärderingen. Det slås fast att detta satsningsområde har varit prioriterat inom det nordiska samarbetet på jord- och skogsbrukssidan och har tillförts cirka hälften av sektorns samlade resurser i perioden. Ländernas inställning som den redovisas i utvärderingen visar att länderna är nöjda med det utförda arbetet och att de prioriterar den vidare utvecklingen av detta samarbetsområde mycket högt. Verksamheten vid Nordiska genbanken värderas ha haft stor nordisk nytta. Formen för regional samverkan som tillämpas i Nordiska genbanken har skapat modell för hur samarbetet byggts upp i flera andra regioner i världen. Genresurssamarbetet har haft dokumenterad nyttoeffekt och givit nordiskt mervärde tack vare gemensamma politiska prioriteringar. Samtidigt framförs från något land att man inte varit tillräckligt uppmärksam på att aktivt skapa former för samspel mellan nationellt och nordiskt ansvar på området. Utvärderingen pekar också på att det är en utmaning för framtiden att föra över samarbetet på husdjurssidan i fastare organisatoriska former med tillräcklig budget, samt att lägga fast riktlinjerna för hur samarbetet om skogsgenetiska resurser ska vidareföras. Slutligen framförs förslag om ökad koordinering och samspel med andra nordiska aktiviteter som NOVA, med forsknings- samt med övrigt jordbrukssamarbete. Strategigruppen för genetiska resurser som etablerades av jord- och skogsbrukssektorn och miljösektorn tillsammans har framfört att den inte haft nödvändig förankring inom de nationella myndigheterna. Gruppen har framfört förslag och lämnat årsrapporter direkt till Nordiska ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruksfrågor och Nordiska ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor, medan statusrapporter och beredning av förslag om budget lämnats till styrgruppen för samarbetet inom de två sektorernas gemensamma miljöstrategi för jord- och 25
skogsbruk. Denna administrativa hantering kan ha bidragit till att skapa en viss osäkerhet i gruppen om gruppens organisatoriska hemvist. Ministerrådet ( jord- och skogsbruksministrarna) beslutade vid sitt möte den 22 juni 1999 att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta den strategiska plan för det genetiska arbetet i Norden som nu föreligger. b) Akronymer EAAP ECP/GR EUFORGEN FAO IPGRI NGB NGH NGR Nordplus NorFa NOVA NSFP SNS European Association on Animal Production European Cooperative Programme for Genetic Resources Networks European Forest Genetic Resources Programme Food and Agriculture Organization of the United Nations International Plant Genetic Resources Institute Nordiska genbanken Nordiska genbanken för husdjur Nordiska genresursrådet Nordiskt program för utbyte av lärare och studerande vid universitet och högskolor Nordisk Forskerutdanningsakademi Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Nordiskt skogsbruks frö- och plantråd Samnordisk skogsforskning 26
Strategia Pohjolan geenivarojen säilyttämiseksi 2001 2004
Sisällysluettelo Esipuhe... 30 Strategia Pohjolan geenivarojen säilyttämiseksi 2001 2004... 31 Visio.... 31 Tiivistelmä... 32 1. Johdanto.... 34 2. Pohjoismaisen geenivaratyön tavoitteet.... 36 3. Painopistealueet... 37 3.1 Kasvigeenivarat.... 37 3.2 Kotieläingeenivarat... 39 3.3 Metsäpuiden geenivarat.... 41 3.4 Oikeudelliset kysymykset... 42 3.5 Koulutus... 42 3.6 Tiedottaminen.... 43 4. Lähialueyhteistyö, EU- ja Eta-yhteistyö ja muu kansainvälinen toiminta... 44 5. Seuranta ja työskentelytavat... 46 5.1 Ministerineuvosto... 46 5.2 NÄJS... 46 5.3 Laitosten hallitusten vastuu... 46 5.4 Yhteistyön syventäminen pohjoismainen voimainponnistus... 47 5.5 Pohjoismainen geenivaraneuvottelukunta... 47 5.6 Kansallinen ja pohjoismainen vastuu... 49 Liite... 50 a) Pohjoismaisen geenivarayhteistyön historiikki.... 50 b) Lyhenteet.... 52 29
Esipuhe Ministerineuvosto (maa- ja metsätalousministerit) päätti kesäkokouksessaan 22. kesäkuuta 1999 asettaa työryhmän, joka sai tehtäväkseen laatia pohjoismaisen geenivaratyön strategian vuosiksi 2001 2004. Työryhmässä olivat mukana maatalousneuvos Mirja Suurnäkki (Suomi), johtaja Thorsteinn Tomasson (Islanti), esittelijä Grethe Evjen (Norja), ympäristöyksikön päällikkö Jan Gustavsson (Ruotsi), esittelijä Hans Erik Svart (Tanska) ja esittelijä Lise Lykke Steffensen (puheenjohtaja, Tanska). Sihteeristötehtävistä huolehti esittelijä Ylva Tilander Pohjoismaiden ministerineuvoston sihteeristöstä. Työryhmä on toiminut annetun toimeksiannon mukaisesti ja laatinut strategian, joka tarjoaa tulevan strategiakauden ajaksi suuntaviivat yhteistyön muodolle, sisällölle, taloudellisille puitteille, hallinnolliselle rakenteelle, kansallisten ja pohjoismaisten toimenpiteiden yhteensovittamiselle sekä kansainvälisille näkökulmille. Strategian pohjana on nykyinen ansiokas pohjoismainen geenivarayhteistyö, mutta siihen sisältyy myös pitemmälle tulevaisuuteen tähtääviä aloitteita. Työryhmä on halunnut laatia Pohjoismaiden geenivaroja koskevalle työlle näkemyksellisen ja dynaamisen strategian tulevalle kaudelle. Strategialla halutaan vastata kasvaneisiin kansallisiin, alueellisiin ja kansainvälisiin yhteistyövaatimuksiin. Pohjoismaissa vakiintunutta geenivarayhteistyötä vahvistetaan ja sille annetaan mahdollisuus kehittyä jatkamalla kotieläin-, viljelykasvi- ja metsätalousalan yhteistyötä ja yhdentymistä. Vastuu, jonka Pohjoismaat ovat ottaneet geenivarayhteistyöstä, on tuottanut merkittävää pohjoismaista hyötyä. Sen vuoksi työryhmä on hahmotellut myös vision, joka ulottuu varsinaista strategiakautta pitemmälle tulevaisuuteen. Visiosta käyvät ilmi Pohjoismaiden yhteiset toiveet, jotka kohdistuvat maa- ja metsätalouden tulevaan geenivaratyöhön sekä oman aikamme että tulevien sukupolvien parhaaksi. 30 Lise Lykke Steffensen
Strategia Pohjolan geenivarojen säilyttämiseksi 2001 2004 Visio Pohjoismaat pyrkivät yhteistoimin täyttämään velvollisuutensa tulevia sukupolvia ja kansainvälistä yhteisöä kohtaan pyrkien ylläpiyhteistyössä on pääasiallisesti kyse kasvien, kotieläinten ja metsäpuiden geenivarojen suojelusta, mutta muutkin eliölajit saattavat tulla kyseeseen. Ohjelmakaudella painotetaan erityisesti yhteistyön ja yhdentymisen syventämistä eri osa-alueiden kesken, millä pyritään aikaansaamaan geenivarojen säilyttämiselle pohjoismainen perusta, joka näkyisi yhteiskunnallisessa keskustelussa ja joka koettaisiin hyödylliseksi resurssiksi sekä Pohjoismaita että kansainvälistä yhteistyötä ajatellen. Tästä syystä sekä asiasta erityisesti kiinnostuneille että erityisesti suurelle yleisölle suunnattua tiedotustoimintaa vahvistetaan. Pohjoismainen geenipankki kehittää asemaansa eturivin alueellisena kasvigeenivarojen säilyttämisen tieto- ja osaamiskeskuksena. Pohjoismaista kotieläingeenipankkia vahvistetaan huomattavasti. Pohjoismaisen kotieläingeenipankin tulee painottaa erityisesti pohjoismaisittain ainutlaatuista osaamistaan tiedonvälittäjänä pohjoismaisten kotieläinrotujen suojelusta kiinnostuneiden toimijoiden kesken. Metsäpuiden geenivarojen säilyttämiseen tähtäävän verkoston rakennetta kiinteytetään ja sen kytköksiä pohjoismaisen toiminnan muihin osa-alueisiin selkeytetään. Yhteispohjoismainen korkea tavoitetaso geenivara-alueella tuo mukanaan erityisen vastuun koulutuskysymyksistä. On tärkeää turvata koulutus ja pätevöityminen, niin että yhteispohjoismaiseen verkostoon kuuluvien avainhenkilöiden osaamisen taso säilyy korkeana. NOVAn tämän alan aloitteet ovat tervetulleita. Geenivara-alueen vahva pohjoismainen yhteistyö on merkinnyt sitä, että Pohjoismaat ovat pystyneet kansainvälisesti esiintymään osaavana ja toimintakykyisenä yhteistyökumppanina. Pohjoismaat ovat olleet luomassa alueellisen geenivaratyön organisaatiomallia, joka on herättänyt kansainvälistä kiinnostusta. Näitä rooleja vahvistetaan ja kehitetään 31
strategiakaudella. Pohjoismaat vahvistavat ja kehittävät eri alojen yhteistyötä kansainvälisissä järjestöissä, kuten FAOssa ja IPGRIssä (yleisiä), ECP/GR:ssä (kasvit), EAAP:ssa (kotieläimet) ja EUFORGENissa (metsät). Geenivarakysymyksissä tarvitaan ohjelmakaudella korkeimman tason poliittista neuvonpitoa. Pohjoismaiden ministerineuvosto (maa- ja metsätalousministerit) perustaa sen vuoksi Pohjoismaisen geenivaralautakunnan, jonka tehtävänä on toimia ministerineuvoston ja virkamieskomitean neuvoa-antavana elimenä strategisesti tärkeissä kysymyksissä. Näitä voivat olla esim. geenivarojen käytöstä koituvan hyödyn oikeudenmukaiseen ja tasapuoliseen jakautumiseen liittyvät juridiset kysymykset sekä patenttioikeudet, tutkimus- ja koulutuskysymykset, eettiset kysymykset, geenitekniikkaan liittyvät kysymykset, avustustoiminta ja budjettikysymykset. Neuvoston tärkeänä tehtävänä tulee olemaan sektorienvälisyyden valvonta. Maa- ja metsätaloussektori kantaa kokonaan sektorivastuunsa, mutta yleistavoitteena on yhteistyö muiden sektoreiden kanssa, jotta ajankohtaiset kysymykset voitaisiin käsitellä mahdollisimman tehokkaalla tavalla. tämään ja käyttämään Pohjoismaiden maa- ja metsätaloudelle ja kulttuuriperinnölle tärkeää geneettistä monimuotoisuutta tulevaisuuden kannalta kestävällä tavalla. Pohjoismainen voimainponnistus geenivarojen ylläpitämiseksi saa lisäpontta, kun syvennetään niiden osa-alueiden välistä yhteistyötä ja yhdentymistä, jotka koskevat kotieläimiä, viljelykasveja ja metsäpuita. Tiivistelmä Strategian lähtökohtana on onnistuneesti toteutettu pohjoismainen geenivarayhteistyö. Vakuuttuneena vankasta yhteispohjoismaisesta näkemyksestä ja yhteistyön poliittisesta perustasta tavoitteet asetetaan korkealle. Tulevan ohjelmakauden päätavoitteet ovat: maa- ja metsätaloudelle, tulevaisuuden elintarviketurvallisuudelle ja pohjoismaiselle kulttuuriperinnölle tärkeiden geenivarojen ylläpitämiseksi tehtävän työn vahvistaminen ja kehittäminen 32