År 1998 I mitten av januari bygget av det gemensamma huvudkontoret för Brand Lines och Palos Aero började norr om Sukeva. Raymond lämnade in herrgårdarnas bygglovsansökan och bygglov beviljades otroligt snabbt. Inga tecken av byråkrati så bygget kan börja i februari-mars. Redan otaliga gånger Vivi och Einar har tittat tomten där deras herrgård kommer byggas. Hon har redan döpt sitt hus till Vivin hovi. Raymond har döpt sitt hus till Raymondin hovi. Jim får själv döpa sin herrgård. Så länge han inte vet att han ska få en hel herrgård. Det har byggts vägar till samtliga tre herrgårdstomter. Vägarna till herrgårdstomterna har döpts efter herrgårdsnamnen. Vägen till Jims blivande herrgård har så länge inget namn. Vägen har bara ett provisoriskt namn; Jimintie. Sassnitz huvudkontor blev färdig början av januari. Därifrån leds provisoriskt all trafik tills huvudkontoret i Finland blir färdig. Sedan Helmut och Raymond kommer dela ansvar för att inte bli slutbränd. Från Sassnitz huvudkontoret leds Helmut övriga projekt såsom bilaffärer. Han reparerar och säljer bilar tillsammans med en man som heter Leif Plomeros. De har ett gemensamt företag som heter Helmut und Leif Auto AG som nu årsskiftet bytte namn till Brandcar som ska bli Brand Lines dotterbolag. Brandcar kommer att ordna tjänstebilar för rederiets anställda samt det ska bli biluthyrning för passagerare. Även Leif köpte lite grann rederiets aktier. I mitten av januari Gunther och Ellen flyttade äntligen hemifrån i den provisoriska enrummare i Kajana. Lägenheten är mysig men vinner absolut inte en villa. Lägenheten har en stor balkong med prydligt betongräcke. I vardagsrummet det är en liten sovalkov med plats för en enkel säng. De köpte från loppmarknad en provisorisk säng. Till villa de ska köpa en äkta Hästens säng med fjärrkontroll. I kokvrån är så liten att där finns bara plats för en person i taget. De har lugna grannar; tandlaboratoriet och en äldre herre. I källaren det finns en liten simbassäng med bastu. Mittemot huset på Pohjolankatu sidan det är Kajana stadshuset. Från fönstret på gatuplan man kan se Reijo Lillukka iklädd i den sedvanliga vita T-shirt och Lauri Lehto med sin bruna skinnväst. Reijo syns garanterat eftersom han är så tjock. För tryckarna Jims självmordsförsök var en chock men ännu mer chockade blev Jussi Lintuvuori så att även han fick söka hjälp från psykiatrin. Jussi har dåligt samvete att han jämt hade hånat till Jim och tror att självmordsförsöket beror på detta. Han blev också chockat att det var Jim som hade dödat Mirja i soprummet. Polisen har avspärrat delar av Kajana soptipp för att leta efter hennes kropp. Även Marja tycker att det är ledsamt och för djävligt att den annars så duktig kille hade dödat så många skolkompisar. Samma tycker också tryckarna. Reijo komihåg avskedsbrevet som Jim hade skrivit redan på sommarjobbet samt busande med repet. Nu gamle Reijos hjärna började fungera att redan då Jim hade självdestruktiva tankar. Då han misslyckades men hösten 1995 han nästan lyckade ta sitt liv. Tur att hans mamma hann rädda hans liv. På Lappvikens mentalsjukhus Jim får göra terapiuppgifter som test om sin intelligens. Jim har bestämt sig att vara så ärlig som möjligt för psykiatriker för att de kunde bota hans sinne så bra som möjligt. I februari Gunther och Ellen avslöjade för Charles och Agatha att de får inom kort ett barn. Detta var en riktig överraskning fast de hade ju sett hennes stora mage men ändå de blev överraskade av denna glädjenyhet. Precis som vanligt Charles skrattade och tittade på sin son: Hell no my boy, vad har du gjort nu igen? Och Gunther rodnade som om han skulle ha gjort något rackartyg och stammade: Yo, jag tänkte göra ett litet barn. Då Charles skrattade: Detta var en trevlig överraskning, My Boy! Han gick till vardagsrummet och tog från sitt välutrustade barskåp mousserande vin och hällde den i tre bägare som han placerade på silverbrickan och gick till köket och sade: Skål för barnet! Agatha frågade och tittade misstänksamt i bägaren: Vad är detta för något? Charles svarade: Detta är bara mousserande vin. Ellen frågade om hon vågar dricka alkohol eftersom hon är gravid. Agatha svarade: Det gör inget om man tar lite, man ska inte supa. Hon log och då Ellen skrattade och tittade på sin kille och därefter sina svärföräldrar: Yeah, one drop kill not! och skrattade ljuvligt och drack försiktigt ur bägaren. Gunther skrattade: Yeah, it's true!" och skrattade. Då Gunther och Ellen hade åkt så Agatha började smågråta. Hon var så berörd att äldsta sonen blir snart pappa. Hon tycker att det är så roligt att Gunther äntligen har lämnat barnskor. Alldeles för ofta hon har fått röka nervbloss för hans konstiga ryck.
Hon hoppas verkligen att nu han har lagt ner sina hyss. Charles tröstade sin fru: Detta är ju inget skäl att börja lipa, vad du skulle säga om även vi skulle göra ytterligare ett barn, sådan Magazine family? hon skrattade: Oh My Man, det räcker utmärkt att vi har Gunther and Einar. Charles brukar kalla barnproduktion för Magazine Family eftersom början av 80-talet Gunther hade klippdockor vid samma namn som han hade klippt från olika veckotidningar. Ofta han brukade leka med sina klippdockor i sängen och detta var ett slags första fas till hans berättelser. Så här viset han fick sin livliga fantasi. Visst även Jims konstigheter gav massor av bra idéer. Under flytten till Finland Charles kastade i all tysthet sonens klippdockor. Efter flytten Gunther frågade efter sina klippdockor då fadern började gapskratta. Därefter han började kalla barnproduktion för den nya Magazine Family. Söndagskväll i mars: Gunther och Ellen sitter i vardagsrummet i deras enrummare och tittar på tv. Det är den finska sakliga talkshowen Arto Nyberg. Speciellt Ellen gillar det eftersom Arto är mycket bra på att intervjua dagsaktuella gäster. I kväll det är Pertti Spede Pasanen som gäst i studion. Plötsligt Ellen börjar slingra sig som en orm. Hon känner födslovåndor. Hon säger till sin sambo att hon måste ta ett skumbad och ber honom berätta vad Spede har sagt. I den kombinerad badrum och toalett det finns ett minibadkar med plats bara för en person i taget. Hon lade kranen på och under tiden när badkaret fylls av vatten, hon hämtade fruktmousserande vin från det vita barskåpet i vardagsrummet och hällde skummande vin i en bägare och satt i badkaret och njöt av det varma vattnet med väldoftande rosa skum. Födslovåndorna lättnade lite grann och hon blundade och mindes barndoms badresor till engelska kusten och hur hon låg på luftmadrassen. Det kändes skönt. Plötsligt kom födslovåndor tillbaka och ännu starkare. Hon ropade till Gunther: Soon it coming! Gunther studsade upp från den bruna fåtöljen av trä med beigea vävnad. Han sprang till toaletten och frågade: What is coming, Poop? Hon skrattade mödosamt: Play not stupido Födseln så klart! Mödosamt hon reste sig ur badkaret och Gunther hjälpte henne att klä upp sig. Hon klarade sig att ta sin vita nylonjacka och den bruna axelväskan av skinn. Han hjälpte henne till bilen som stod parkerad på parkeringsplatsen bakom huset alldeles nedanför deras balkong. Rakaste vägen går via cykelförrådet. Mellan cykelförrådet och parkeringen det är en liten gräsmatta med trädgårdsgunga där brukar ofta sitta husets gamlingar. Ellen lade sig på baksätet och Gunther körde ilfart till BB på Kajanalands centralsjukhus. Där framme han hjälpte henne in på BB. Vid receptionen han ropade till receptionisten att hon ska föda, det kommer en bebis. Då kom fram en läkare och två barnmorskor som lade henne på rullsängen och rullade in i förlossningsrummet. Gunther frågade om han kan närvara. Ena av barnmorskor svarade att det är bäst att han väntar på korridoren. Han åkte hem och hämtade videokameran som han hade glömd. Sedan han körde ilfart tillbaka till sjukhuset. Han parkerade bilen på sjukhusets stora parkeringsplats och sprang in i BB precis som en tv-reporter. Han fick sitta och vänta utanför förlossningsrummet på korridoren. Han satt på ett gammalt gnisslande trä stol. Bredvid stolen det stod liten runda bordet med några kvinnotidningar. Han försökte gissa att vad det blir; en pojke eller en flicka eller blir det inget alls. Han tyckte att detta är otroligt att han blir pappa. Alla dessa år han har trott att han skulle vara den sista oskulden. Han smakade på orden Daddy, Father, Isi och Isä. Charles blir farfar och mamma blir farmor. Allt detta cirkulerade i Gunthers huvud. Han höll videokameran i sin famn och var redo att börja filma direkt när dörrarna slogs upp och barnet lanserades, så tänkte Gunther. Han tänkte att nu har han blivit stor gubbe. Han har aldrig förut varit på BB om man inte räknar dagen då han själv kom till världen. Enligt pappa hans födsel har varit väldigt komplicerat. Om en halvtimme dörrarna öppnades och en glad men trött barnmorska kommer framför honom och sade: Ni har fått ett välmående gossebarn! Gunther frågade med sin vanliga stammande monotona röst att blev födseln bra. Barnmorskan svarade att barnet är frisk som en bock. Jim lade på videokameran och gick sakta till förlossningsrummet och videofilmade. Ellen låg fortfarande på förlossningsbordet benen isär och det rosiga nyfödda barnet låg på hennes mage. Gunther filmade lite grann och sedan han fick hålla barnet i famnen och han tyckte att detta var hans lyckodag. Detta är det bästa som har hänt för honom sedan han fick körkortet och träffade Ellen. Han gav barnet till henne och kramade henne. Han frågade om hon kan gå hem. Barnmorskan svarade att hon behöver vila några dagar. Sedan Gunther frågade om han kunde ta barnet hem, då barnmorskan förklarade för honom att barnet ska vägas, mätas och vaccineras. Modern och barnet kommer hem om några dagar. Gunther nöp sig själv på kinden för att kontrollera om han var vaken. Det verkar så. Ellen bad honom meddela denna glädjenyhet till hennes föräldrar. Gunther lovade sprida nyheten till alla möjliga ställen. Barnmorskan gav till honom en vit pärm med information om skötsel av barn. Han ska gå några gånger på barnavårdscentralen för att öva barnskötsel som till exempel blöjbyte.
Ellen flyttades till sängavdelningen för att hon kunde vila ordentligt innan hon skulle hem. Hon var mycket trött men lycklig. Då Gunther kom ut från BB då såg han sin kompis Jean-Sixten Palonen stanna bilen framför ingången och hjälpte sin flickvän ut och ropade på sin dåliga finska: "Jee, lapsi on tulossa!" som betyder att barnet är på väg ut. Gunther sade att samma här och det blev en pojke. Jean-Sixten skrattade att det är rolig sammanträffande att vi båda blir pappor på samma dag. Då plötsligt Gunther komihåg Jim. Han grävde fram mobilen och ringde till honom för att berätta denna glada familjehändelse. Jim gratulerade och sade att i framtiden även han ska försöka hitta den rätta. Kanske Elli skulle vara bra fru för honom men så länge han inte vill börja flörta. Jean-Sixten och hans flickvän Santra Puustinen gick in i BB och Gunther önskade lycka till och fortsatte gå till sin bil. Först han åkte hos Ellens föräldrar för att berätta denna glädjenyhet. Hans svärföräldrar var mycket glada, och svärfar skulle ha bjudit äkta Champagne till honom men han tackade nej på grund av bilen. Sedan han körde hos sina föräldrar. På vägen dit han funderade febrilt hur han skulle formulera orden. Då när han hade kommit in i sitt barndomshem då ropade han: Hello Daddy and mummy! Då Charles kom från vardagsrummet och sade precis som han brukar: Hell No My Boy, vad säger du för något? Och skrattade ljuvligt. Agatha sprang från köket och sade: Oh Finally, det var roligt, har ni bestämd vad barnet ska hetta, förresten blev den en pojke? Gunther frågade att hur hon gissade. Mamma svarade att hon hade drömt om en liten pojke i sonens famn. Då Gunther berättade att de inte än har funderat på några namn utan det får Ellen bestämma. Charles skrattade att nu han har många titlar; Daddy, Father, Former farmer, Former paper worker, Director and now grandfather. Charles kramade sin fru och sade: Oh My heart! Nu när Gunther har blivit pappa, så han bestämde sig att bevara barnasinnet kvar. Han kan inte bli 100 % vuxen. Han vill inte bli som en gubbe som skulle sitta framför teven och dricka massa öl. Den stilen passar inte till Gunther Brick utan han vill ta saker lugnt och ro. Ibland det märks inte att han skulle ta saker lugnt men detta är bara villfarelse. Han slappnar sig lite annorlunda sätt som andra människor. Gunther hämtade från sitt föräldrahem den gamla bruna vaggan där han och lillebror har sovit. Om några dagar Ellen och barnet kom hem. Redan på den första kvällen de funderade på barnets namn. Han föreslog bland annat namnet Adolf men det ville inte Ellen eftersom då tänker hon på Hitler. Hon ville inte heller namnet Josef eftersom då tänker hon på Stalin, men sedan det blev en kompromiss när hon föreslog namnet Tomi. Det låter finskt och internationellt. Om man inte vill låta som finne så man tar bort bokstaven i. De båda diggar Tom Jones, och detta gör namnet populär. Gunther ville att barnets andra namn ska vara Sakarias. Första ska vara Tomi. Ellen tyckte detta låter fint. Charles vågar inte hålla lille Tomi Sakarias Brick i famn eftersom han är rädd om han skulle tappa honom. Han sade att han ska ta lille Tomi i sin famn då när han börjar i skolan. Ofta på kvällar Gunther och Ellen brukar ta kvällspromenad med lille Tomi som sover det mesta i sin brungula barnvagn, då Gunther känner sig stolt och viktig. Detta är en riktig prestation av honom. I år det är Jennifer Branders konfirmationsfest. Hon har blivit en stor och vacker ung fröken som är en riktig dröm tjej för många killar. Hon är ett modemedvetet och hålligång brud som alltid vill ha kul. Hennes konfirmation var i Münchens domkyrka början av juni. Dit kom nästan alla nära släktingar förutom Jim eftersom han vill ta det lugnt med vackra tjejer. Det räcker utmärkt att i sjukhuset finns den läckra Elli. Jim gratulerade sin favoritkusin via telefon. Jennifer blev glad och förstår att kusinpojke behöver ordentligt vila. Hon sa till Jim i telefon att de hinner träffas när han har blivit utskriven. Raymond och Eva åkte till Jennifers konfirmationsfest, och då såg de att hon hade piercat sig. Hon hade skaffat ett snyggt näs smycke av silver. Den satt i vänstra näsborre. Hon var mycket nära göra själv navelpiercing men sådan tur att mamma såg det hela och sade att det kan vara jättefarligt att pierca sig på egen hand. Jennifer hunnit ta fram en järnspik och ett kylbatteri. Sådan tur att hon inte hann sticka hål i sig. Karina sade att hon aldrig mer ska göra om det, och gav tillstånd endast till piercing i näsan och i örat men inte annanstans i kroppen. Det var bäst att tillåta henne skaffa en piercing i näsa för att denna galenskap skulle gå över. All sannerligen hon hade fått idén att pierca sig från sin bror Marks flickvän som har ett likadant näs smycke. Hon är Jennifers förebild. Hon har alltid varit ett riktigt hålligång brud som alltid måste prova på något nytt, och därför Arthur och Karina är oroliga om det skulle hända något för henne. De är oroliga om hon skulle råka ut för våldtäkt eftersom hon är så vacker och söt. Hon har lång blont hår och är ganska smal. Därför Arthur och Karina brukar kalla henne för Kleine. Ofta hon har på sig svarta Ray Ban
solglasögon. Efter konfirmationsresa Raymond och Eva besökte hos Jim på Lappvikens sjukhus. De hade framkallat foton som de hade tagit i konfirmationsfesten. Jim fick vårkänslor så fort han hade sett Jennifer. Hans negativa ställning till piercingar blev positiva när han såg hennes näs smycke men han kan inte tänka sig själv ha piercing. Kanske en navelpiercing vore cool men han har beslutat att försöka neutralisera sin fläskrumba, det vill sägas försöka vara naturlig utan tröja. Just fläskrumban förorsakade den konstiga idén till självmordsförsöket. Nu han vill absolut inte mer ta sitt liv. En av bilderna som mamma och pappa hade tagit av Jennifer, är lite snett och hon ler hemlighetsfullt med Ray Bans på sig. Hon ville inte posera utan solglasögon eftersom hon ville se lite coolare ut. Såklart hon ville ha alla konfirmation blommorna rund omkring sig i foton eftersom inom henne bor en liten hippie med gröna tankar. Varannan dag hon vill vara hippie och varannan dag en gotisk tjej. Jim vill aldrig prata illa om sina favoritkusiner. Bara en enda gång han har klandrat på Jennifer och detta skedde slutet av 80-talet på farfars sommarstuga då Jennifer och Karina befann sig i Raymonds husvagn och pratade med Eva. Då plötsligt Jennifer ville ha ost och läsk. Eva gav till henne en ost skiva och en flaska citronläsk. Då Jims galla började koka över och så fort Jennifer och Karina hade lämnat husvagnen då Jim pep till sin mor att det är makalöst att hon äter och dricker vår mat. Nu efteråt Jim har ångrat djupt dessa uttalanden, och är glad att Jennifer inte hörde detta, men ändå han känner skuldkänslor att han hade tänkt så dumt om henne. Detta skedde på en midsommar efter år 1988. Kanske Jim försökte så där viset ta bort tankarna från henne på grund av händelsen i tidningsförrådet på midsommar 1988. Början av juli Gunther semestrade tillsammans med sina föräldrar eftersom detta har blivit tradition. Ellen kunde inte följa med på grund av bebisen. Då Gunther har kommit hem så hon ska semestra med sina föräldrar. I år det inte blev någon Wales resa eftersom familjen Brick har tröttnat på de eviga ansiktena. Där har de semestrat nästan varje sommar men ingen därifrån kommer till Kajana så det känns lite orättvist. Kanske Agathas bröder är så snåla och rädda att resa och vågar inte komma till Kajana. Agatha har försökt locka sina bröder att i Kajana man kan uppleva midnattssolen men förgäves. Hennes bröder semestrar hellre inom Storbritannien och ibland tar färjan till irländska Dublin. Istället för Wales resa Charles, Agatha och Gunther semestrade i Gdynia i norra Polen eftersom de hade hört att där är det billigt. Det visade sig att det var bara struntprat. Allting var svindyrt fast de gick runt på en välkänd marknadsplats där det sägs att allting är jättebilligt och man kan pruta. De enda som var lite billig var cigarettlimpa och öl. Numera det är bara Agatha som röker så bara hon fyndade. Charles och Agatha vågade inte börja pruta eftersom försäljarna verkade vara riktiga surpuppor. Marknadsplatsen heter Czarny wzgórze och de flesta försäljare är Polens ryssar och säljer det mesta piratvaror. Polisen tittar genom fingrarna denna marknadsplats. Ibland de slår till men det mesta de kör bara förbi. Gunther letade efter en polsk punksångare Willy Dąbs CD-skivor men ingen verkade veta någonting om honom. han har inspelat från YLE Radio Mafia en låt av honom. Låten heter Witaj Perestrojka som hyllar den fria Östeuropa. Agatha skojade till sin son att kanske polacker har sänkt stackars Willy i Östersjön, och detta blev en av familjens nya evighetssnack. Gunther älskar sådant standardsnack som man kan upprepa varje dag och skratta på köpet. Istället för Willys CD han köpte en polsk folkmusik samlings-cd. Det var en laglig officiell CD-skiva som han köpte i centrala Gdynia. Till marknadsplatsen de tog en inofficiell svarttaxi eftersom den var mycket billig. Bilen var rena skroten. Föraren hette någon Alexandr. Taxiföraren körde som en galning och Agatha var livrädd, och därför de tog en officiell taxi tillbaks till centrum. Den officiella taxin var lite dyrare och samtidigt bilen var väststil. Den första inofficiella taxiföraren frågade om de skulle vara intresserad av billig sprit och tobak. Charles svarade att inte på den här gången eftersom han inte röker och dricker. Helt enkelt Charles och Agatha vågade inte ta risken. Det kan ha varit ett fälla; föraren kunde lika gärna kört till avlägsen plats och där skulle ha väntat skurkar som skulle ha rånmördat och sedan ingen skulle veta någonting. Charles och Agatha inte är så dumma turister att de skulle gå i en gammal fälla. Från torget i Gdynia Gunther köpte till Ellen en rysk docka, sådan som innehåller mindre och mindre dockor. Till lille Tomi han köpte en stor brun nalle. Bricks åkte till Polen med Brand Lines båtar från Hangö till Sassnitz och sedan tog bussen till polska sidan. Bilen de lämnade på långtidsparkeringen utanför Hangö terminalen eftersom Charles inte litar på polacker att säkert bilen skulle bli stulen om man skulle komma med en fin västbil. Bussen mellan Sassnitz och Gdynia var ett gammalt skrot som gungade och hoppade så att Gunther
blev åksjuk och spydde ut rågfrallan som han hade ätit början av bussresan. Framme i Gdynia när busschauffören sa i mikrofon att samtliga passagerare är hjärtligt välkommen tillbaks, då Gunther skojade till sina föräldrar: "Welcome to vomit!" Under hemvägen på gränsen mellan Polen och Tyskland de fick köa mycket länge eftersom gränsvakter kollade passen överdriven långsamt och byråkratiskt. Strax innan de skulle visa passen, då Gunther sade till sin far att här avled en engelsk folksångare till hjärtinfarkt just på grund av överdriven långsam passkontroll. Då Charles viskade: My Boy, Här på gränsen pratar vi inte sådant annars det kan bli problem med dessa ihilistiska gränsvakter. Gunther skämdes att han hade råkat babbla om folksångarens öde. Sådan tur att gränsvakterna inte hörde detta. Knappast de skulle ha brydd sig om detta. Om en timme familjen Bricks kom äntligen till Sassnitz hamn och steg på M/s Raymond. Från Hangö de körde en sväng till Lappviken i Helsingfors för att hälsa på Jim. Charles och Agatha känner inte så bra honom så de väntade i bilen medan Gunther hälsade honom. Han visade foton av Ellen och barnet. Jim presenterade för honom sina nya kompisar; Elli, Mikko och Vihtori. Gunther tyckte att de var trevliga och mycket sociala, med sociala än han själv. Jim skojade ill Gunther att kanske han blir istället för en polis som psykiatriker och skattade ljuvlig. Han bad förlåt att han hade ljugit att han skulle plugga i polisskolan samt hade ringt mitt i natten. Gunther sa att de glömmer gamla misstag. Han förstår att den tiden Jim mådde dåligt men nu han ser direkt att kompis mår mycket bra. Han har inte kvar den psykopatiska blicken. Slutet av juli rederiets huvudkontor blev nästan klar. I slutet av augusti det är huvudkontorets invigning. Då ska Uleåborgs läns landshövding klippa det blåvita bandet och säga några kloka ord. Raymond och Ray Palonen har anställd kontorspersonal till sina delar på det gemensamma huvudkontoret för Brand Line och Palos Aero. Toivosen Raksa behöver mindre kontorspersonal eftersom den är en mindre företag, så länge, men företaget har börjat växa. Detta nya samhälle runt huvudkontoret skapar mycket byggjobb för Toivosen Raksa. Brand Lines lokaler kommer finnas i andra våning och Palos Aeros lokaler på den översta femte våningen. På Fjärde våning kommer finnas byggbolag Toivosen Raksas lokaler. Byggbolaget har redan en snickeriverkstad i husets källare bakom ett stort garage. Andra sidan av garaget, under den mittersta flygeln, det kommer en lunchrestaurang som Ivan och Anni kommer att ansvara. Den blivande restaurangen kommer att heta Ravintola Käy sisään. I foajén det finns en liten halvklot format receptionsdisk. Mitten av foajén det är trappor och bredvid trapporna det är två rödmålade hissar. I varje flygel det är spiraltrappor och en hiss. I den mittersta flygeln det är en större varuhiss. Bakom varuhissen det är en lastbrygga och postavdelning med kopieringscentralen. I början det finns ingen tryckare men i all sannerligen det anställs senare om företagets ekonomi så tillåter. I början var och en får själv kopiera sina papper. Raymond har tänkt att Jim kunde jobba på post- och kopieringsavdelningen eftersom han har erfarenhet från denna bransch. Han rekommenderar inte till sin son att söka sig till Kajana stadshuset eftersom där han skulle få förklara sitt självmordsförsök. Bäst att han skulle få börja från rent bord då han blir utskriven från psykiatrin. Även Jim tycker det samma. Kanske han kunde försöka locka Lauri och Marja från stadshuset men absolut inte Jussi. Reijo han saknar inte heller eftersom han lätt börjar pressa så fort det blir något misstag. Jim saknar bara Reijos fräckisar. Även byggen av herrgårdarna har hunnit väldigt långt, men absolut inte färdiga. De blir färdiga i november. Herrgårdarna är vita stenhus med grönt plåttak och är varandras kopior. Så fort när Raymond och Eva hade flyttat då det nuvarande huset renoveras ordentligt och grundas ett vandrarhem i huset. Början av augusti Ellen semestrade med sina föräldrar i Norge. Från Telemark hon köpte till Gunther en uppstoppad torsk med lysande ögon som ser ut väldigt levande och skrämmande. Under tiden när familjen Rooster var i Norge så Gunther skötte lille Tomi. Han och Ellen har bestämd lära sonen två språk; engelska och finska. Finska han kommer lära enklare eftersom här i norra Finland man hör mest finska. Mitten av oktober herrgårdarna blev färdiga. Äntligen Vivi och Einar kunde flytta i ett nybyggt herrgård där absolut inte spökar. Gunther blev svartsjuk att brorsan flyttade i en riktig herrgård. Han bad pappa finansiera åtminstone en villa närheten av Vivin Hovi. Charles lovade göra det eftersom det är bara bra att ge jobb till Toivosen Raksa Oy samt han vill vara snäll mot båda söner.
På närheten av Vivin hovi finns redan en påbörjat villaområde där bygger Jean-Sixten Palonen och hans flickvän Santra Puustinen en villa. Även Jean-Sixtens föräldrar bygger en villa på samma gata men bakom en kurva. På samma gata kunde även Gunther och Ellen bygga sin villa. Gatan heter Linnuntie. Mittemot Vivin Hovi byggs just nu ett häststall. Einar har lovat för Vivi att köpa en häst som hon själv får välja. Till herrgården ska senare anställas ett bra hembiträde för att Vivi och Einar skulle slippa laga mat och brygga kaffe. Visst de kan koka potatis och brygga kaffe själv men det är roligare att få färdiglagat mat serverat framför sig, speciellt om man har råd att anställa hemhjälp. Samma sak ska Raymond ordna till Jims herrgård. För honom det är bra att ha personal eftersom han är utvecklingsstörd fast det vill varken Raymond och Jim själv erkänna. Egentligen för Jim skulle passa bra en gruppboende men eftersom familjen Branders inte vill erkänna att Jim är utvecklingsstörd så det är svårt skaffa för honom en plats i gruppboende. Jim vill inte till gruppboende eftersom där han skulle säkert känna sig väldigt handikappat. Bäst att han får en egen herrgård med servicepersonal precis som gamla tiders adels. För Jim det ska inte vara unga tjejer eftersom då han skulle det bli ren rumba. Bäst att det är en äldre kökserfaren kvinna eller en man. Visst Raymond och Eva hoppas att sonen skulle hitta en flickvän. Jims flickvän bör ha mycket bra nerver och vara humorist. Eva och Raymond tycker att sonens medpatient Elli verkar perfekt för sonen. Det är inte aktuellt än. Då Jim blir utskriven så Raymond ska försöka ordna arbete även till sonens nya kompisar. Alla de tre herrgårdar ser likadana ut både utanför och inifrån. Hallen är mycket rymlig med träpaneler av ek. Sett från ytterdörren på vänstersida det är toalett och badrum. På högersida det är biblioteksrum. Bakom biblioteket det är sammanbunden vardagsrum och matsal. Från mitten det går källartrappor. Där nere finns en bastu och bubbelpool samt några källarrum. Mellan biblioteket och kombinerade vardagsrummatsal det är en glasdörr. Från matsalen det är förstås ett kök med gott om skåp och arbetsbord. Branders gamla villa renoveras och görs till vandrarhem. Den döps efter husets ursprungliga namn till Villa Veistola. Husets första ägare var en båtbyggare. I november-december Brand Lines huvudkontoret blev äntligen färdig och nu rederiets Nordens verksamhet kan styras därifrån så att huvudkontoret i Sassnitz kan ägna sig till tyska sidan samt marknadsföringen. Huvudkontoret i Finland kommer ansvara för bokning, ansvara för trafiken, bokning samt information. Just nu Raymond letar efter ett lämpligt bevakningsbolag till huvudkontoret. Via telefon Jim föreslog den finsk-estniska Oy Haukka Oü men Raymond valde till sonens stora besvikelse den helfinska Turvatum. På någon anledning Jim avskyr Turvatum eftersom den är alldeles för dominerande i Finland. Nästan varje skyltfönster i det står guldfärgade Turvatum klistermärken med underliga krumelurer som föreställer ingenting. Helt enkelt Turvatums huvudägare Petri Ilo har inte varit så bra med logotyper. Jim tycker att konkurrenten Haukka har en mycket finare logotyp med en flygande duvhök. På julafton Gunther, Ellen och Tomi firade första gemensamma jul hos Charles och Agatha. Gunther fick av sin far Internetpaket eftersom han har drömt mycket om Internetuppkoppling men trodde aldrig att han skulle få en sådan som julklapp. Då Gunthers min verkligen var värd att se; munnen öppnade sig och han trodde knappast sina ögon. Nu äntligen han kan börja surfa och chatta. Han behöver bara betala uppkopplingstid, resten är redan betalt för ett år.