Toimeentulotuen jonotilanne marraskuussa 2000 tiedonantajapalaute 1/2001



Samankaltaiset tiedostot
Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2001 tiedonantajapalaute 1/2002

Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2002 tilastotiedote 11/2003

ANTALET STUDERANDE I FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR INVANDRARE INFÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN ENLIGT STATSANDELSSTATISTIKEN

KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka

Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2003

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2000 tiedonantajapalaute 3/2001

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2002 tilastotiedote 6/2003

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2007

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Maaliskuun työllisyyskatsaus 2014

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2011

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med

Terveydenhuollon ammattihenkilöt tilastotiedote 8/2003

Terveydenhuollon ammattihenkilöt

AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT HELMIKUU 2012

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2013

Ilmoittautuneet eri henkilöt maakunnittain Opetuskieli. Tutkintokerta kevät 2016

Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2012

Eduskunnan puhemiehelle

Toimeentulotuki 2014 Utkomststöd 2014 Social assistance 2014

Myönnetyt rakennusluvat

Eduskunnan puhemiehelle

Kunta-alan palkat Kommunsektorns löner 2014

Joulukuun työllisyyskatsaus 2015

HELA LANDET

Kuntien järjestämät vanhusten palvelut 2006

Pro Radio Oy Turku (Turku 105,5 MHz, Salo 105,2 MHz) liite 2. Turku (Loimaa 106,8 MHz, Mynämäki 96,2 MHz, Turku 100,1 MHz) liite 3

Alueelliset erot: mistä ne kertovat ja

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Tehyn julkaisusarja D. Tilastoja ja kartoituksia 1/2015. Kunta-alan palkat. Kommunsektorns löner. Kenneth Snellman

Maakuntakohtaiset ulkomaankauppatilastot Toimiala Online -palvelussa

Lasten päivähoito 2013 Barndagvård 2013

Varhennetulle vanhuuseläkkeelle jäävä henkilö ei ehkä aina saa riittävästi tietoa siitä, minkä suuruiseksi hänen eläkkeensä muodostuu loppuelämäksi.

Eduskunnan puhemiehelle

Hoitoon pääsyn seuranta erikoissairaanhoidossa

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2014

perustuvia hyväksyttäviä kustannuksia.

Tilastotietoja. Maakuntakierros Jaana Halonen tilastotutkija

Verksamhetens jämförelsetal för bokslutet 2015 Behandlingstider och kötider. Peter Granholm Utvecklingschef

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015

OHJE EHDOKASLISTOJEN TEKEMISEEN VUODEN 2016 EDUSTAJISTON VAALIA VARTEN

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

VIERASKIELISET JA ASUMINEN ESPOOSSA

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖMARKKINOILLA

Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2012

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

Raskaudenkeskeytykset tammi-kesäkuussa ennakkotilasto

Toimeentulotuen menot 2014 Utgifter för utkomststöd 2014 Expenditure on social assistance 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT TAMMIKUU 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Marraskuun työllisyyskatsaus 2015

Tammikuun työllisyyskatsaus 2015

Eduskunnan puhemiehelle

Helmikuun työllisyyskatsaus 2015

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖELÄMÄSSÄ 2007

Perustoimeentulotuen tarve suurinta pääkaupunkiseudulla

Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables

Ensirekisteröinnit 3/ AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT MAALISKUU 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle

Yksityiset sosiaalipalvelut 2000 tiedonantajapalaute 11/2001

Alkoholi ja huumeet alueittain vuonna 2004

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012

2013 Teatteritilastot Finnish Theatre Statistics

Eläkeajan asumisen toiveet 1015 suomalaista työikäistä vastasi

Kuntatalouden näkymät. Kokkola / Keski-Pohjanmaan maakuntatilaisuus Sanna Lehtonen, kehittämispäällikkö

AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT HUHTIKUU 2014

Eduskuntavaaliehdokkaat ja valitut kansanedustajat kunnanvaltuutettuina 2015 Kuntaliiton tiedote Tiedotteen liiteosio

Kuusikko 2007 Liite 1 1(3)

Marraskuun työllisyyskatsaus 2014

TILASTO SUOMEN ELÄKKEENSAAJISTA KUNNITTAIN STATISTIK ÖVER PENSIONSTAGARNA I FINLAND EFTER KOMMUN

Eduskunnan puhemiehelle

Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables

Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2013

Eduskunnan puhemiehelle

Elokuun työllisyyskatsaus 2014

Toimeentulotuen ennakkotilasto 1999 tiedonantajapalaute 1/2000

AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT TAMMIKUU 2012

Eduskunnan puhemiehelle

Ensirekisteröinnit 2/ AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT HELMIKUU 2015

Asuinrakennukset vuoteen 2025 Uudistuotannon ja perusparantamisen tarve

Liitetaulukko 1. Yksityisten terveydenhuollon palvelujen toimipaikkojen määrä ja keskeiset toimialat maakunnittain 2007

HELSINGIN YLIOPISTO 2011 Eläinlääketieteellinen tiedekunta Opiskelijavalintatoimikunta

Perusopetuksen opetusryhmäkoko 2013

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2001 tiedonantajapalaute 5/2002

Eduskunnan puhemiehelle

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng

Eduskunnan puhemiehelle

Toimeentulotuen menot 2012 Utgifter för utkomststöd 2012

Ensirekisteröinnit 9/ AUTOJEN ENSIREKISTERÖINNIT SYYSKUU 2015

Sosiaali- ja terveystoimen Kruunupyyn yksiköiden talousarvioesitys 2015 Förslag till budget 2015 för social- och hälsovårdsväsendets enheter i Kronoby

Vaasan työttömyysraportti 1/2019. REETTA MARTTINEN Tilastosuunnittelija, Kaupunkikehitys

Alkoholi ja huumeet alueittain 2006

Vaasan työttömyysraportti 2/2019. REETTA MARTTINEN Tilastosuunnittelija, Kaupunkikehitys

Transkriptio:

Stakes/StakesTieto 17.1.2001 Sosiaali- ja terveystilastot PL 220, 00531 Helsinki Puh. (09) 3967 2279 Mika Gissler Puh. (09) 3967 2379 Vesa Saarela Fax. (09) 3967 2459 e-mail: etunimi.sukunimi@stakes.fi Toimeentulotuen jonotilanne marraskuussa 2000 tiedonantajapalaute 1/2001 Stakesin keräämien tietojen mukaan 75 % kunnista saavutti sosiaali- ja terveydenhuollon tavoite- ja toimintaohjelman mukaisen korkeintaan yhden viikon uusien toimeentulotukiasiakkaiden jonotusajan marraskuussa 2000. Maaseutumaisilla kunnilla vastaava osuus oli 89 %, mutta taajaan asutuissa kunnissa (56 %) ja kaupunkimaisissa kunnissa (35 %) tavoitteeseen päästiin harvemmin. Kaikkiaan 75 kunnassa toimeentulotuen uusi asiakas sai palvelua samana päivänä. Yhteensä 25 kunnassa jono oli vähintään kaksi viikkoa, ja näistä kunnista seitsemässä jonotusaika ylitti kolme viikkoa. Keskimääräinen uusien asiakkaiden jonotusaika oli 4,2 vuorokautta. Lyhyimmät keskimääräiset jonotusajat olivat Ahvenanmaan, Keski-Pohjanmaan, Itä-Uudenmaan ja Pohjanmaan maakunnissa (alle 3 vuorokautta) kun taas pisimmät jonot olivat Kanta-Hämeessä, Uudellamaalla, Pirkanmaalla ja Etelä-Pohjanmaalla (vähintään 6 vuorokautta). Toimeentulotukea saaneiden kotitalouksien määrän mukaan kahdestakymmenestä suurimmasta kaupungistamme yhden viikon tavoitteelliseen jonotusaikaan ylsivät Rovaniemi, Vantaa, Porvoo ja Kemi. Yli kahden viikon jonot oli Tampereella, Oulussa, Jyväskylässä ja Kuopiossa. Tiedot perustuvat Stakesin sosiaali- ja terveysministeriön pyynnöstä tekemään kartoitukseen, jossa selvitettiin uusien toimeentulotukiasiakkaiden jonotilannetta marraskuussa 2000 (viikko 47). Yhteensä 405 kuntaa vastasi kyselyyn. Oheisissa taulukoissa jonotustilanne lääneittäin, maakunnittain, kuntatyypeittäin ja 20 suurimmassa kunnassa. Kuvio: Uusien toimeentulotuen asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2000 Maaseutumaiset kunnat Taajaan asutut kunnat Kaupunkimaiset kunnat 0 vrk 1-6 vrk 7 vrk tai enemmän Koko maa 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % kunnista

Tiedonkeruu Kaikille kunnille (452) lähetettiin kyselylomake, jossa kysyttiin, kuinka kauan keskimäärin toimeentulotukea hakeneilla uusilla asiakkailla kesti ennen kuin he pääsivät toimeentulotuesta päättävän virkailijan vastaanotolle. Tieto pyydettiin antamaan päivissä. Ensimmäistä yhteydenottopäivää ei huomioitu, mutta viikonloppu ja pyhäpäivät laskettiin mukaan jonotusaikaan. Mikäli kunnalla ei tutkimusajankohtana ollut yhtään uutta toimeentulotuen hakijaa, pyydettiin ilmoittamaan keskimääräinen tilanne. Mikäli tarkkaa tietoa ei ollut saatavissa, pyydettiin ilmoittamaan paras arvio. Selvitys koski viikkoa 47 (20-24.11.2000). Kyselyyn osallistui 405 kuntaa (90 %). Kun huomioidaan kunkin kunnan vuoden 2000 ensimmäisellä vuosipuoliskolla toimeentulotukea saaneiden kotitalouksien lukumäärä, kattoi selvitys 96 % kaikista toimeentulotuen asiakkaista. Kyselyn kattavuus arvioitiin samalla tavoin myös maakunnittain, kuntaryhmittäin ja lääneittäin (taulukko 1). Käsitteet ja määritelmät Toimeentulotuella tarkoitetaan toimeentulotukilain (1412 /97) ja -asetuksen (66 /98) mukaan kunnan varoista suoritettua tulonsiirtoa kotitaloudelle silloin, kun tavanomaisia tuloja ja toimeentuloa turvaavia etuuksia ei ole tai ne eivät ole riittävät välttämättömään toimeentuloon. Toimeentulotukeen lasketaan varsinainen ja ehkäisevä toimeentulotuki. Pakolaisille, paluumuuttajille ja turvapaikan hakijoille annettu toimeentulotuki jää tämän tilaston ulkopuolelle. Kotitalouden muodostaa yksinäinen henkilö tai yhdessä asuvat perheenjäsenet. Avoliitto rinnastetaan avioliittoon. 18 vuotta täyttänyt tuensaaja muodostaa oman yksinäiskotitalouden, vaikka asuisikin vanhempiensa luona. Myös alle 18-vuotiaiden toimeentulotuen saajien katsotaan elävän itsenäisessä kotitaloudessa, jos heillä on oma perhe tai he ovat vanhemmistaan taloudellisesti riippumattomia eivätkä asu vanhempiensa kanssa. Uudella asiakkaalla tarkoitetaan toimeentulotuen hakijaa, jolla ei hakuhetkellä ole toimeentulotuen piirissä vastaajakunnassa. Hänellä voi olla aiempia toimeentulotukipäätöksiä joko samassa tai eri kunnassa. Kuntaryhmä. Tilastossa käytetään Tilastokeskuksen ryhmitystä, jossa kunnat jaetaan taajamaväestön osuuden ja suurimman taajaman väkiluvun perusteella kaupunkimaisiin kuntiin (väestöstä vähintään 90 % asuu taajamissa tai suurimman taajaman väkiluku on vähintään 15 000), taajaan asuttuihin kuntiin (väestöstä 60-90 % asuu taajamissa ja suurimman taajaman väkiluku on 4000 15 000) ja maaseutumaisiin kuntiin (väestöstä alle 60 % asuu taajamissa ja suurimman taajaman väkiluku on alle 15 000 tai väestöstä vähintään 60 % mutta alle 90 % asuu taajamissa ja suurimman taajaman väkiluku on alle 4 000). Liitteet: - Taulukko 1: Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne viikolla 47/2000. - Taulukko 2: Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne, 20 suurinta kuntaa.

Stakes/StakesInformation 17.1.2001 Social- och hälsovårdsstatistik PB 220, 00531 Helsingfors Tfn (09) 3967 2279 Mika Gissler Tfn (09) 3967 2379 Vesa Saarela Fax (09) 3967 2459 e-post: förnamn.släktnamn@stakes.fi Väntetiden för klienter som ansöker om utkomststöd, november 2000 - uppgiftsgivarrespons 1/2001 Enligt de uppgifter som Stakes har samlat in uppnådde 75 % av kommunerna i november 2000 den maximiväntetid på en vecka som man i målsättnings- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården har uppställt som mål ifråga om väntetiden för nya klienter som ansöker om utkomststöd. I landsbygdskommunerna var andelen 89 %, medan man inte lika ofta uppnådde målsättningen i tätt bebodda kommuner (56 %) respektive stadskommuner (35 %). I sammanlagt 75 kommuner betjänades en ny klient redan samma dag. I sammanlagt 25 kommuner var väntetiden minst två veckor, och i sju av dessa kommuner överskred väntetiden tre veckor. Den genomsnittliga väntetiden för nya klienter var 4,2 dygn. De kortaste genomsnittliga väntetiderna fanns i landskapen Åland, Mellersta Österbotten, Östra Nyland och Österbotten (under 3 dygn), medan köerna var längst i Egentliga Tavastland, Nyland, Birkaland och Södra Österbotten (minst 6 dygn). Av de tjugo största städerna, om man utgår från antalet hushåll som erhållit utkomststöd, uppnåddes målsättningen en vecka av Rovaniemi, Vanda, Borgå och Kemi. Mer än två veckor långa köer fanns det i Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio. Uppgifterna baserar sig på den utredning som Stakes gjort på begäran av social- och hälsovårdsministeriet. I denna har man utrett kösituationen för nya klienter som ansöker om utkomststöd under november år 2000 (vecka 47). Sammanlagt 405 kommuner besvarade enkäten. Av bifogade tabeller framgår kösituationen länsvis, landskapsvis, enligt kommuntyp samt i de 20 största kommunerna. Figur: Väntetiden i november år 2000 för nya klienter som ansökt om utkomststöd Datainsamlingen Landsbygdskommuner Tätortskommuner Urbana kommuner 0 dygn 1-6 dygn 7 dygn eller mera Hela landet 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % av kommuner

Samtliga kommuner (452) fick ett frågeformulär, där man frågade hur länge det i genomsnitt räcker innan de som ansöker om utkomststöd beviljas audiens hos den tjänsteman som besluter om utkomststödet. Tiden skulle beräknas i antal dagar. Den första dagen, dvs. då kontakten togs, beaktades inte men däremot inkluderades veckosluten och helgdagarna i väntetiden. Ifall kommunen under den tid som avsågs inte hade fått en enda ny ansökan om utkomststöd, ombads man uppge den genomsnittliga situationen. Ifall man inte hade tillgång till exakta uppgifter ombads man göra en ungefärlig bedömning. Utredningen gällde vecka 47 (20-24.11.2000). Sammanlagt 405 kommuner (90 %) besvarade enkäten. Om man beaktar det antal hushåll som i dessa kommuner beviljats utkomststöd under första hälften av år 2000, kan man konstatera att utredningen omfattar 96 % av samtliga utkomststödsklienter. Utredningens täckningsgrad granskades på motsvarande sätt också enligt landskap, kommuntyp och län (tabell 1). Begrepp och definitioner Med utkomststöd avses, i enlighet med lagen (1412/1997) och förordningen (66/98) om utkomststöd en inkomstöverföring från kommunen till enskilt hushåll, då det inte finns några inkomster eller förmåner som kan trygga utkomsten, eller då dessa inte räcker till en skälig utkomst. Till utkomststödet räknas det egentliga samt det förebyggande utkomststödet. Det utkomststöd som beviljas flyktingar, återflyttare och asylsökande, och som helt ersätts av staten, utelämnades i kartläggningen. Ett hushåll utgörs av en enskild person eller av de familjemedlemmar som bor tillsammans. Ett samboförhållande jämställs med ett äktenskap. En utkomststödstagare som fyllt 18 år bildar ett enskilt hushåll, även om denne bor hemma hos sina föräldrar. Också de stödtagarare som är under 18 år bildar självständiga hushåll ifall de har egen familj, eller om de är ekonomiskt oberoende av sina föräldrar och inte bor hos dessa. Med en ny klient avses en person som ansöker om utkomststöd, och som vid tiden för ansökan inte lyfter utkomststöd i den ifrågavarande kommunen. Däremot kan han eller hon ha fått tidigare beslut om utkomststöd, i samma eller någon annan kommun. Kommuntyp. I statistiken används Statistikcentralens klassificering, där kommunerna, på basis av andelen tätortsbebyggelse samt den största tätortens invånarantal, indelas i urbana kommuner (minst 90 % av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens invånarantal är minst 15 000, tätortskommuner (60-90 % av befolkningen bor i tätorter och den största tätorten har 4 000 15 000 invånare) och landsbygdskommuner (mindre än 60 % bor i tätorter och den största tätortens invånarantal är mindre än 15 000 personer, eller minst 60 % men under 90 % bor i tätorter och den största tätorten har mindre än 4 000 invånare). Bilagor: - Tabell 1: Väntetiden för nya klienter som ansöker om utkomststöd, vecka 47/2000 - Tabell 2: Väntetiden för nya klienter som ansöker om utkomststöd, de 20 största kommunerna

Taulukko 1. Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne viikolla 47/2000 Tabell 1. Kösituationen för utkomststödets nya kunder under veckan 47/2000 Koko maa Kyselyn Toimeentulotuki Jonon pituus vuorokausissa Suositukseen Hela landet kattavuus * Kotitaloudet yltäviä kuntia Maakunta/lääni Förfrågningens Utkomststöd Kölängden i dygn Kommuner, som når Landskap/län representativitet * Hushåll rekommendationen Kuntia/kommuner 0-6 vrk/dygn 1.1-30.6. Keskiarvo % 2000 Medelvärde 0 1-2 3-6 7-13 14-20 21- % KOKO MAA HELA LANDET 96 % 237 157 4,2 75 114 115 76 18 7 75 % KAUPUNKIMAISET URBANA KOMMUNER 100 % 161 685 9,5 0 9 14 25 13 4 35 % TAAJAAN ASUTUT TÄTORTSKOMMUNER 90 % 32 865 6,5 2 11 23 21 4 3 56 % MAASEUTUMAISET LANDSBYGDSKOMMUNER 89 % 42 607 2,4 73 94 78 30 1 0 89 % Maakunta/Landskap Uusimaa - Nyland 98 % 59 513 6,6 2 6 4 7 3 1 52 % Itä-Uusimaa - Östra Nyland 100 % 3 643 2,8 2 2 5 1 0 0 90 % Varsinais-Suomi - Egentliga Finland 98 % 18 816 3,0 13 17 11 6 2 0 84 % Satakunta 99 % 9 749 3,0 5 9 9 3 0 0 88 % Kanta-Häme - Egentliga Tavastland 98 % 7 640 8,3 3 2 5 2 1 2 67 % Pirkanmaa - Birkaland 99 % 18 643 6,1 2 7 10 10 3 1 58 % Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland 100 % 9 366 5,8 1 2 4 3 2 0 58 % Kymenlaakso - Kymmenedalen 96 % 8 886 5,3 0 1 6 4 0 0 64 % Etelä-Karjala - Södra Karelen 96 % 8 046 3,7 1 6 1 2 1 0 73 % Etelä-Savo - Södra Savolax 87 % 7 790 3,8 1 10 4 3 1 0 79 % Pohjois-Savo - Norra Savolax 98 % 13 986 3,8 5 4 7 6 1 0 70 % Pohjois-Karjala - Norra Karelen 89 % 9 683 3,9 2 5 6 4 0 0 76 % Keski-Suomi - Mellersta Finland 98 % 13 952 3,6 9 7 6 6 1 0 76 % Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten 86 % 7547 6,0 4 4 9 5 0 3 68 % Pohjanmaa - Österbotten 94 % 5 932 2,9 2 7 4 2 0 0 87 % Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten 94 % 2 133 1,7 6 3 1 1 0 0 91 % Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten 93 % 14 915 3,3 7 13 9 6 1 0 81 % Kainuu - Kajanaland 91 % 3 828 4,8 0 1 4 3 0 0 63 % Lappi - Lappland 99 % 12 734 4,5 3 4 10 2 2 0 81 % Ahvenanmaa - Åland 83 % 355 0,4 7 4 0 0 0 0 100 % Lääni/Län Etelä-Suomi - Södra Finland 98 % 97 094 5,8 9 19 25 19 7 3 65 % Länsi-Suomi - Västra Finland 97 % 76 772 3,9 41 54 50 33 6 4 77 % Itä-Suomi - Östra Finland 93 % 31 459 3,9 8 19 17 13 2 0 75 % Oulu - Uleåborg 92 % 18 743 3,6 7 14 13 9 1 0 77 % Lappi - Lappland 99 % 12 734 4,5 3 4 10 2 2 0 81 % Ahvenanmaa - Åland 83 % 355 0,4 7 4 0 0 0 0 100 % * Kyselyyn vastanneiden kuntien asiakaskotitalouksien osuus alueen kaikista toimeentulotukea 1.1-30.6.2000 saaneista kotitalouksista. * Andelen klienthushåll i de kommuner som svarade på förfrågningen av alla hushåll som fick utkomststöd 1.1-30.6.2000. Stakes / Tiedonantajapalaute 1/2001 Stakes / Uppgiftsgivarrespons 1/2001

Taulukko 2. Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne viikolla 47/2000, 20 suurinta kuntaa Tabell 2. Kösituationen för utkomststödets nya kunder under veckan 47/2000, de 20 största kommunerna Koko maa Toimeentulotuki Jonon pituus, vrk Hela landet Kotitaloudet Kunta Utkomststöd Kölängden, dygn Kommun Hushåll 1.1-30.6. 2000 KOKO MAA HELA LANDET Keskiarvo 4,2 Medelvärde HELSINKI - HELSINGFORS 30 895 10 TURKU - ÅBO 10 959 12 TAMPERE - TAMMERFORS 9 737 22 ESPOO - ESBO 8 133 12 VANTAA - VANDA 7 228 4 KUOPIO 6 262 15 OULU - ULEÅBORG 6 082 17 JYVÄSKYLÄ 5 541 15 LAHTI - LAHTIS 5 262 10 LAPPEENRANTA - VILLMANSTRAND 4 355 14 PORI - BJÖRNEBORG 4 238 8 JOENSUU 3 436 6 VAASA - VASA 3 384 11 KOTKA 3 229 7 ROVANIEMI 3 221 3 HÄMEENLINNA - TAVASTEHUS 2 735 10 PORVOO - BORGÅ 2 289 4 KEMI 2 123 6 IMATRA 2 032 10 JYVÄSKYLÄN MLK - JYVÄSKYLÄ LK 1 974 9 Keskiarvo 10,2 Medelvärde Luvut on pyöristetty lähimpään kokonaislukuun. Talen är avrundade till det närmaste hela talet. Stakes / Tiedonantajapalaute 1/2001 Stakes / Uppgiftsgivarrepons 1/2001