KIRJALLINEN KYSYMYS 217/2008 vp Eläkefoorumin perustaminen Eduskunnan puhemiehelle Sosiaali- ja terveysministeri Liisa Hyssälä esitti puheenvuorossaan eduskunnan täysistunnossa 27.2.2008 erityisen eläkefoorumin perustamista. Saman pöydän ääreen olisi tarkoitus saada edustajia työnantajien, työntekijöiden, eläkeyhtiöiden, poliittisten puolueiden, eläkeläisten ja nuorten parista. "Työeläke on tarkoitettu turvaamaan ansiotyössä tai yrittäjänä toimineen henkilön työssäoloaikainen kulutustaso eläkeaikana. Työvuosien ja ansioiden perusteella määräytyvä työeläke korvaa palkan työnteon päätyttyä. Varhennetun vanhuuseläkkeen määrään vaikuttaa myös eläkkeelle siirtymisen ajankohta." (Varma, Toimeentuloturva 2005, sivu 206) Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mihin toimiin hallitus aikoo ryhtyä, että eläkefoorumi saadaan käynnistettyä ja että keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varman julkaisun sivuilla esitetty periaate työeläkkeestä toteutuu? Helsingissä 26 päivänä maaliskuuta 2008 Eero Akaan-Penttilä /kok Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Eero Akaan-Penttilän /kok näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 217/2008 vp: Mihin toimiin hallitus aikoo ryhtyä, että eläkefoorumi saadaan käynnistettyä ja että keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varman julkaisun sivuilla esitetty periaate työeläkkeistä toteutuu? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Sosiaali- ja terveysministeriö on 10.3.2008 asettanut Eläkefoorumin. Sen toimikausi on alkanut 15.3.2008 ja toimikausi jatkuu pääministeri Matti Vanhasen II hallituksen toimikauden loppuun saakka. Eläkefoorumin puheenjohtajana toimii sosiaali- ja terveysministeri Liisa Hyssälä ja varapuheenjohtajana peruspalveluministeri Paula Risikko sekä hallituksen muina edustajina työministeri Tarja Cronberg ja kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin. Lisäksi Eläkefoorumissa ovat edustettuina eduskuntapuolueet, julkinen hallinto ja vakuutusala, työnantajien, työntekijöiden ja yrittäjien keskeiset työmarkkinajärjestöt sekä Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU ry, Sosiaalija terveysjärjestöjen yhteistyöyhdistys YTY ry ja Suomen Nuorisoyhteistyö Allianssi. Taloudellisista tutkimuslaitoksista Eläkefoorumissa ovat edustettuina Elinkeinoelämän Tutkimuslaitos, Palkansaajien tutkimuslaitos, Pellervon taloudellinen tutkimuslaitos ja Valtion taloudellinen tutkimuslaitos. Laajapohjaisen Eläkefoorumin tehtävänä on seurata sekä arvioida ja edistää vuosien 2005 ja 2007 eläkeuudistuksien tavoitteiden toteutumista erityisesti työssä pysymisen, työssä jatkamisen ja eläkkeelle siirtymisen myöhentymisen suhteen. Lisäksi sen tehtävänä on arvioida eläketurvaa ja sen rahoitusta pitkällä tähtäimellä, nostaa esiin ja tarkastella keskeisiä ajankohtaisia eläkepoliittisia kysymyksiä sekä edistää eläkeasioissa vuoropuhelua eri tahojen välillä. Mitä tulee kysymyksen perusteluissa siteerattuun työeläkevakuutusyhtiö Varman julkaisemaan Toimeentuloturva 2005 -kirjan tekstiin, niin työeläkkeen tavoitteesta ja tarkoituksesta on eri julkaisuissa ja kirjoituksissa käytetty jossain määrin vaihtelevia ilmaisuja. Useimmiten asia on kuitenkin ilmaistu siten, että työeläkkeen tavoitteena on turvata työssäoloaikaisen toimeentulotason kohtuullinen säilyminen vanhuuden, työkyvyttömyyden tai perheenhuoltajan kuoleman varalta. Tällaiseen tavoitteeseen on myöskin voimassa olevalla työeläkelainsäädännöllä pyritty. Työeläkkeen alkumäärän osalta kohtuullisena korvausasteena ja tavoitetasona on ennen vuoden 2005 eläkeuudistusta yleisesti pidetty 60 prosenttia palkasta. Tämän verran eläkettä on karttunut 40 työvuodessa yksityisellä sektorilla. Eläke myös yhteensovitettiin 60 prosenttiin työuran korkeimmasta palkasta vuoteen 2004 asti. Eläketurvakeskuksen tuoreen tutkimuksen mukaan (Eläketurvakeskuksen keskustelualoitteita 2007:6) vuonna 2003 eläkkeelle siirtyneiden omaeläkkeen korvausasteen mediaani oli palkansaajilla 63 prosenttia. Tutkimuksessa korvausaste laskettiin suhteuttamalla omaeläkkeen määrä viiden eläkettä edeltäneen vuoden eläkkeeseen oikeuttavien ansioiden keskimäärään. Tämän tutkimuksen valossa työeläkkeen tavoite eläkkeen alkumäärän osalta näyttäisi toteutuneen reilusti huomioon ottaen senkin, että vuonna 2003 eläk- 2
Ministerin vastaus KK 217/2008 vp Eero Akaan-Penttilä /kok keelle siirtyneissä oli paljon vielä sellaisia henkilöitä, joilla ei ollut 40 vuoden täyttä työuraa. Vuoden 2005 eläkeuudistuksen tavoitteena oli, että ihmiset jatkaisivat työelämässä 2 3 vuotta aikaisempaa kauemmin. Eläkeuudistuksen jälkeen eläkkeen tavoitetason määrittely ei ole yksiselitteistä, koska työeläkkeen yhteensovitus poistui ja vanhempien ikäluokkien eläkkeen karttumisprosentit nousivat. Näiden muutoksien perusteella 40 työvuodessa on mahdollista kartuttaa eläkettä 62 79 prosenttia palkasta. Työeläkkeen alkumäärän korvausaste tulee kuitenkin tulevaisuudessa alenemaan, koska eläke määräytyy palkkakertoimella tarkistetun koko työuran keskipalkan perusteella. Sitä laskettaessa vuotuisista työansioista on vähennetty työntekijän työeläkemaksun osuus. Lisäksi korvausastetta tulee ennusteiden mukaan laskemaan vuodesta 2010 alkaen elinaikakerroin. Hallitusohjelmassa todetaan, että hallitus valmistelee työeläkkeitä koskevat asiat yhteistyössä keskeisten työmarkkinajärjestöjen kanssa ja että tässä yhteydessä selvitetään, kohteleeko sosiaalietuuksien ostovoimaa turvaavien indeksitarkistusten kulutuskori tarkoituksenmukaisella tavalla erilaisia kulutusrakenteita omaavia kansalaisia, kuten kansaneläkettä tai työeläkettä saavia ikäihmisiä. Pientä työeläkettä saavien toimeentuloa täydennetään kansaneläkkeellä. Hallituksen asettaman SATA-komitean tavoitteena on köyhyyden vähentäminen ja riittävän perusturvan tason turvaaminen kaikissa elämäntilanteissa. Vuoden 2009 loppuun mennessä valmistellaan hallitusohjelman mukaan kaikkein pienimpien eläketulojen varassa elävien henkilöiden toimeentulon nykyistä paremmin turvaava malli. Myös indeksejä koskeva selvitystyö on vireillä SATA-komiteassa. Helsingissä 16 päivänä huhtikuuta 2008 Sosiaali- ja terveysministeri Liisa Hyssälä 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagen arbetsordning har Ni, Herr talman till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 217/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Eero Akaan-Penttilä / saml: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att pensionsforumet ska inledas och den princip gällande arbetspensioner som presenteras på sidorna i arbetspensionsbolaget Varmas publikation ska följas? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Social- och hälsovårdsministeriet har 10.3.2008 tillsatt ett Pensionsforum. Dess mandatperiod började 15.3.2008 och mandatperioden fortgår till slutet av statsminister Matti Vanhanens II regerings mandatperiod. Ordförande för Pensionsforumet är social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och vice ordförande är omsorgsminister Paula Risikko. Statsrådets övriga representanter är arbetsminister Tarja Cronberg och kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Utöver dessa är riksdagspartierna, den offentliga förvaltningen och försäkringsbranschen, arbetsgivarnas, arbetstagarnas och företagarnas centrala arbetsmarknadsorganisationer samt Pensionstagarnas centralförbund EETU rf, Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening SAF rf och Finlands ungdomssamarbete Allianssi representerade i Pensionsforumet. De ekonomiska forskningsinstituten representeras i Pensionsforumet av Näringslivets forskningsinstitut, Löntagarnas forskningsinstitut, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningsinstitut. Det bredbasiga Pensionsforumets uppgift är att följa med samt bedöma och främja uppnåendet av de mål som uppställdes för pensionsreformerna år 2005 och 2007 speciellt när det gäller att stanna kvar i arbetet, fortsätta att arbeta och senarelägga övergången i pension. Dessutom har forumet som uppgift att bedöma pensionsskyddet och dess finansiering på lång sikt, lyfta fram och granska centrala aktuella pensionspolitiska frågor samt att främja dialogen mellan de olika aktörerna. Vad gäller den text som citerades i motiveringarna till spörsmålet och som förekommer i den av Varma publicerade boken Vår sociala trygghet 2005, kan konstateras att i någon mån varierande uttryck om arbetspensionens mål och syften har använts i olika publikationer och texter. Oftast har saken dock uttryckts som så att målet för arbetspensionen är att vid ålderdom, arbetsoförmåga eller familjeförsörjares frånfälle trygga ett skäligt bevarande av utkomsten på den nivå den var under tiden i arbete. Ett sådant mål har man också strävat efter i den nu gällande arbetspensionslagstiftningen. Som en skälig ersättningsgrad och målnivå för arbetspensionens begynnelsebelopp har före pensionsreformen år 2005 allmänt ansetts vara 60 procent av lönen. Så mycket pension tjänar man in på den privata sektorn under 40 år i arbete. Pensionen samordnades också till 60 procent av den högsta lönen under arbetskarriären till år 2004. Enligt en färsk undersökning som Pensionsskyddscentralen gjort (Pensionsskyddscentralens debattinitiativ 2007:6) var medianen för ersättningsgraden för egenpensionen för löntagare 63 procent för dem som gått i pension år 2003. I undersökningen räknades ersättningsgraden ut genom att egenpensionens belopp ställdes i rela- 4
Ministerns svar KK 217/2008 vp Eero Akaan-Penttilä /kok tion till medeltalet av de till pension berättigade inkomsterna under de fem år som föregått pensioneringen. I skenet av denna undersökning ser det ut som om målet för arbetspensionen när det gäller pensionens begynnelsebelopp skulle ha uppnåtts med bred marginal med beaktande av ytterligare det faktum att det bland dem som gick i pension år 2003 fanns många sådana personer vars arbetskarriär inte hade uppgått till fulla 40 år. Målet för pensionsreformen 2005 var att människorna skulle fortsätta i arbetslivet 2 3 år längre än tidigare. Efter pensionsreformen är definitionen av målnivån inte entydig eftersom samordningen av arbetspensionen slopades och intjäningsprocentsatserna för de äldre åldersgrupperna steg. Utgående från dessa förändringar är det möjligt att under 40 år i arbete tjäna in 62 79 procent av lönen i pension. Ersättningsgraden på arbetspensionens begynnelsebelopp kommer dock i framtiden att minska eftersom pensionen bestäms utgående från en med en lönekoefficient justerad medellön för hela arbetskarriären. Vid beräkningen av den har de årliga förvärvsinkomsterna minskats med arbetstagarens arbetspensionsavgift. Dessutom kommer ersättningsgraden enligt prognoserna att sjunka med livslängdskoefficienten med början från år 2010. I regeringsprogrammet konstateras att regeringen bereder de ärenden som gäller arbetspensioner i samarbete med de centrala arbetsmarknadsorganisationerna och att man i detta sammanhang ska reda ut huruvida medborgare med olika konsumtionsstrukturer, såsom äldre personer som får folkpension eller arbetspension, blir behandlade av den indexjusterade konsumtionskorg som ska trygga de sociala förmånernas köpkraft på ett ändamålsenligt sätt. Utkomsten för dem som har en liten arbetspension kompletteras av folkpensionen. Den SATA-kommitté som regeringen har tillsatt har som mål att minska fattigdomen och trygga en tillräcklig grundtrygghetsnivå i alla livssituationer. Före slutet av år 2009 bereds enligt regeringsprogrammet en modell som bättre än för närvarande tryggar utkomsten för sådana personer som lever på de allra lägsta pensionsinkomsterna. Ett utredningsarbete om indexen är också aktuellt i SATA-kommittén. Helsingfors den 16 april 2008 Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä 5