*******************************************************************************************************

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "*******************************************************************************************************"

Transkriptio

1 MITTNORDENKOMMITTÉNS ÅRSBERÄTTELSE 2006 KESKIPOHJOLA-KOMITEAN VUOSIKERTOMUS

2 INNEHÅLL OM MITTNORDEN FRÅN ORDFÖRANDEN Björn Sandal MITTNORDENKOMMITTÉNS ÅRSBERÄTTELSE kommitténs verksamhet - beredningsgruppen - kansliverksamhet - arbetsgrupperna - ProMidNord projektets ansvariga RAPPORTER FRÅN ARBETSGRUPPER - ProMidNord WP1 Strategiarbetet & SÖT projekt (Sundsvall, Östersund, Trondheim) - Miljöarbetsgruppen/ProMidNord WP2 - Energiarbetsgruppen&ProMidNord WP3 - Uppväxtgruppen/ProMidNord WP4 - Kulturgruppen/ProMidNord WP5 ÖVRIG PROJEKTVERKSAMHET NECL projektet ******************************************************************************************************* SISÄLTÖ KESKIPOHJOLASTA PUHEENJOHTAJALTA Björn Sandal KESKIPOHJOLAN VUOSIKERTOMUS komitean toiminta - valmisteluryhmä - kanslian toiminta - työryhmät - ProMidNord hankkeen vastuuhenkilöt TYÖRYHMIEN RAPORTIT - ProMidNord WP1 Strategiatyö & SÖT hanke (Sundsvall, Östersund, Trondheim) - Ympäristötyöryhmä/ProMidNord WP2 - Energiatyöryhmä&ProMidNord WP3 - Nuorisotyöryhmä/ProMidNord WP4 - Kulttuurityöryhmä/ProMidNord WP5 MUU PROJEKTITOIMINTA NECL hanke EKONOMI/TALOUS 2

3 OM MITTNORDEN Mittnorden sträcker sig från Atlantshavskusten i väst, över fjäll och bergmassiv genom Sverige, Bottenhavet, kustområden och vidare mot de inre delarna av Finland. Samarbetet bygger på ett nätverk mellan de regionala förvaltningsorganen i regionen: - Nord- och Sör-Tröndelag fylkeskommuner i Norge - Jämtlands och Västernorrlands län i Sverige - Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Finland och Södra Savolax landskapskommunerna samt KulturÖsterbotten (SVOF) i Finland. Tillsammans omfattar regionen ca 1,5 miljoner invånare. Mittnorden är ett av åtta samarbetsområden som ingår i Nordiska Ministerrådets regionalpolitiska samarbete över riksgränserna i Norden. Målsättningen med dessa är att främja kontakter mellan enskilda, företag och offentliga organisationer. Samarbetet har historiska traditioner, redan 1978 bildades det politiska nätverket Mittnordenkommittén som driver verksamheten. Verksamheten finansieras genom bidraget från Nordiska Ministerrådet och medlemsavgifter från deltagande regioner. Vår vision er: "Mittnordensamarbetet ska vara en drivkraft för samhällsutveckling, baserad på historisk och kulturell samhörighet samt på ett gemensamt intresse för regional utveckling." Vi vill utnyttja regionens miljö- och energikunskap till nytta av näringslivs- och samhällsutveckling utveckla den öst-västliga kommunikationskorridoren genom regionen utveckla den ömsesidiga förståelsen i regionen till ett centralt fundament 3

4 Ordförande Björn Sandal: 2006 ett intressant år i Mittnorden påverka sin framtid genom bland annat utbildning och arbete i Mittnorden? År 2006 var ett år med stort engagemang och aktivitet i Mittnordenpolitiken. Under Jämtländskt ordförandeskap diskuterades framtiden för Mittnordenregionen. Med Interregprojektet ProMidNord som verktyg tog vi fram en strategi för framtidens samarbete. Den diskussionen fortsatte under hela var också ett år med mycket verksamhet. Framför allt pågick verksamheten inom projektet ProMidNord. ProMidNord som innehåller många områden som vi har gemensamt i Mittnorden: regional planläggning, miljöfrågor och ekokonkurrenskraft, energi, ungdomar och demokrati samt kultur. Att arbeta med Miljöfrågor och skapa varumärket Nordens gröna bälte och veta att detta kommer att göra skillnad i framtiden är mycket stimulerande. Att veta att vi skapar en bättre miljö för oss och för generationer framöver gör gott! Att vi sedan lär oss tänka miljömässigt och tjänar pengar på det, också gör arbetet lockande för andra lade Mittnorden komitten grunden för sitt kommande miljöpris. Det blir bra att uppmärksamma bra miljö aktiviteter och personer Att arbeta med kulturfrågor, den del av kittet som håller oss samman, men som också skiljer oss åt, har också varit mycket stimulerande. Under året var det biblioteket i Östersund, Jämtland som genomförde Mittnordiska kulturdagar med författare, föreläsningar, teater, musik och happenings inne på biblioteket. En uppvisning i det mittnordiska från genuint till nydanande inom kulturen. Energiarbetet i Mittnorden har haft som syfte att se vilka alternativ vi kan skapa för att minska växthusgaseffekterna. Ett betydelsefullt arbete där vår region kan använda sina naturresurser skog, vind och vatten för att utveckla alternativen. I vår region är ofta ungdomar på väg till utbildning eller arbete i andra regioner - ofta söderut till de större städerna. I projektet kring ungdom har vi försökt att fånga in vad och vilken framtid vill de unga möta i Mittnorden. Hur vill unga bli bemötta i de demokratiska forumen? Ger vi dem plats? En framtidsfråga för oss. Hur ska vi som idag beslutar möjliggöra för de unga som prövat sina vingar utanför Mittnorden att komma tillbaka hit? Hur ska vi ge de som vill stanna möjlighet till inflytande och möjlighet att Har Mittnorden någon framtid? Hur ska vi få vår vision om ett grönskande, välmående och aktivt Mittnorden att förverkligas? Själv tror jag att Mittnorden som region kan få framgång genom att samarbeta inom en rad områden. Ett enormt spännande arbete! Till sist några reflektioner över året. Att hitta gemensamma områden att samarbeta kring är inte svårt om målet endast är att köpa eller sälja en vara. Men Mittnordensamarbete är så mycket mer. När vi i Mittnorden ska samarbeta så behöver vi lära oss av varandra - dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper. Vi behöver vara lyhörda, nyfikna och entusiastiska. Vi ska ju få något nytt som vi kan bära hem och bygga något nytt av. Något som våra förfäder i Mittnorden alltid gjort. De byggde ett Mittnorden trots bristen på kommunikation, trots bristen på ett gemensamt språk, trots olikheterna i kulturen. Med helt andra förutsättningar men med samma målmedvetenhet, byggde även de för en framtid mellan Atlanten och Karelen. På samma sätt som vi gör idag med Mittnorden. Jag överlämnar året till historien och ser fram emot möten med mittnordister för att bygga den nya framtiden i ett oändligt vackert Mittnorden. Björn Sandal ordförande Mittnordenkommittén Björn Sandal och Lena Bergeskär 4

5 Mittnordenkommitténs årsberättelse 2006 År 2006 var ordförandeskapets första år för Jämtlands läns landsting. Björn Sandal blev kommitténs ordförande, Lena Bergeskär som regionens BG-sekreterare blev kanslichef. Jan Nilsson fortsatte sitt arbete som kommiténs ekonomiansvarige, Virpi Heikkinen fortsatte som kommittésekreterare. Mittnorden samarbetet under år 2006 präglades fortfarande kraftigt av kommitténs projektinitiativ i Interreg IIIB programmet, ProMidNord Hållbar utveckling i Mittnorden. Förutom det intensiva samarbetet som varit runt ProMidNord-projektet, har samarbetet med Nordiska Ministerrådet förstärkts och utvecklats. Arbetsformerna för kommittén har utvecklats på så sätt att nuvarande ordförande, föregående och inkommande ordförande, Trojkan, samarbetat tätt med kansliets personal. Även samarbetet mellan ordförande och kanslichef, kanslist/informatör och projektledare för ProMidNord har formaliserats i regelbundna presidieträffar för planering och genomgång av kommitténs arbete med projektet. I denna årsberättelse redogör vi verksamheten av de olika arbetsgrupperna i Mittnorden börjar med kommittén, beredningsgruppen och kansliet och sedan presenteras projektarbetet. Lena Bergeskär & Virpi Heikkinen Mittnordenkommittén Mittnordenkommitténs vårmöte 2006 arrangerades den mars. Ett fyrtiotal kommittéledamöter från Norge, Sverige och Finland samt somliga gäster samlades på Åre Holiday Club. Nordenminister Berit Andnor hade inbjudits till mötet för att redogöra den svenska regeringens Nordenpolitik. Andnor tog upp i sitt anförande att allt nordiskt samarbete uppskattas, men att väsentligt är att bevisa och komma fram med konkreta resultat. För övrigt väntade man från Finlands kommande ordförandeskap att relationerna och samarbetet mot och med Ryssland förstärks och detta skulle betyda också mycket för det mittnordiska arbetet: att man utvidgar sig mot de Baltiska länderna. Östersunds kommunalråd Jens Nilsson gav en presentation om Europaforum Norra Sverige och diskussionen ledde till en gemensam konklusion om att bidra med att stärka Europabygget. Kommitténs höstmöte arrangerades oktober 2006, Nord-Tröndelag som värdregion, deltagarna fick njuta bl.a. av Hurtigruta-färjan. Också detta mötets huvudämne var strategiarbetet som pågår i Mittnorden i ProMidNord - projektet, och strategin betraktades från flera synvinkel. Strategiarbetet diskuterades bl.a. i nationella workshops. Mötet betonade vikten av konkreta resultat och gav sin åsikt till ett scenario i vilket man föreslår kommande arbete i nuvarande form och organisation, men med viss högre ambitionsnivå för verksamheten. Den nya strategin skall fastställas under vår Genom initiativ från ordförandelänet beslutade kommittén under året att inrätta ett mittnordiskt miljö- och energipris (2 X SEK). Sekretariatet och kansliet förbereder saken så att prisen fördelas första gång år Allt i allt behandlade kommittén under året 32 ärenden. Republiken Finlands president förlänade Finlands Vita Ros -ordenstecken åt två Mittnorden entusiaster, Rolf Vestvik och Lennart Backlund för deras långtidiga engagemang i Mittnorden - samarbetet. Bild ovan: Lennart Backlund, till höger: Rolf Vestvik 5

6 Beredningsgruppen Beredningsgruppen har under verksamhetsåret hållit fem möten av vilka två var telefonmöten. Gruppen behandlade tiotals ärenden under årets lopp, bl.a. det förändrade rapporteringssystemet hos NMR. Beredningsgruppen deltog också i genomförandet och styrningen av ProMidNord projektet i rollen av styrgruppen. ProMidNord Styrgrupp Kommitténs beredningsgrupp utformar kärnan av ProMidNord projektets styrgrupp. SÖT kommunerna har egen representativ i styrgruppen. Styrgruppen sammanträdde två gånger under verksamhetsåret, dvs. efter varje Milestone (milsten=halvårsperiod). Styrgruppen har som uppgift att styra och vaka att projektet genomförs enligt tidtabeller och projektplaner. Kansliverksamhet Kansliet har aktivt deltagit i diskussioner om gränsöverskridande arbete och om effekten av nya budgetstyrningsmodellen. Kansliet har ansvarat för förberedelser och genomförande av kommittémöten, tjänstemannamöten och presidiemöten. Kansliet har lett budgetomvandlingsarbetet enligt Nordiska Ministerrådets nya styrmodell. Kansliet har ansvarat för budgetarbete och för ekonomisk redovisning till kommittén och till Nordiska Ministerrådet. Kansliet och ordföranderegionen har velat styrka samarbetet med sekretariatet i Nordiska Ministerrådet och med övriga gränskommittér och deltagit i gränsforum som arrangeras av Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP). Kansliet har varit kommunikationsansvarig i kommitténs ärenden, men varit också starkt med i ProMidNords kommunikation, i vilka båda man har fortfarande velat betona att producera informationsmaterial som betjänar alla språkområden. Kommitténs Internet-sidor uppdateras regelbundet på svenska, finska och engelska. Informationsåtgärder kompletteras genom att bl.a. publicera Nyhetsbrev ett par gånger om året, i breven berättar man både om kommitténs verksamhet men också om arbetet i ProMidNord projektet. Brevens utdelning och målgrupper har varit vida och man producerar dem alltid både i svensk- och finskspråkiga versioner. Ytterligare har man under årets lopp producerat PRmeddelanden till samarbetsgrupper och median om Mittnordenkommitténs och ProMidNords aktuella saker. strategiarbetet. Arbetsgruppmedlemmarna planerar och genomför tillsammans med ProMidNord -projektanställda WP-ledare huvudsakligen innehåll och projekt i sina arbetspaket. Gruppledarna presenterar sin verksamhet senare i denna årsberättelse. ProMidNord projektets ledning och projektchef För arbetet i ProMidNord projektet har man anställt och nominerat egna projektchef och under årets lopp framkom det några personförändringar, men följande sammansättning var i kraft under 2006: Christer Nylen, ProMidNord -projektchef, Landstinget Västernorrland Ilona Novak, Financial Manager, Landstinget Västernorrland Karl-Erik Lockner & Hans Gillgren, Länsstyrelse Västernorrland, WP1 projektchef Timo Lehtonen, Södra Savolax landskapsförbund, WP2- projektchef Pauliina Uusi-Penttilä&Tytti Laitinen&Dan Asplund, Jyväskylä Teknologicenter/Innovation Ab, WP3 projektchef Karen Havdal, Sör-Tröndelags fylkeskommune, WP4 projektchef Clas Rönning, Nord-Tröndelags fylkeskommune, WP5 projektchef Lena Krånglin, MidNordic Days projektledare Virpi Heikkinen, projektkoordinator, Mellersta Finlands förbund Projektarbetet har genomförts i tätt samarbete mellan Leadpartner Landstinget Västernorrland, projektchef och kommitténs berednings- och arbetsgrupper. WP-projektledarna agerar också som ordförande i sina arbetsgrupper, utom i kulturgruppen där ordföranden har nominerats av gruppen. Mittnordens arbetsgrupper Mittnorden samarbetet består numera av följande arbetsgrupper: energi-, kultur-, miljö- och ungdomsgrupperna samt de nya grupperna i 6

7 WP1 rapport ProMidNord: Övergripande makroregion -och strategiarbete Verksamhet under 2006 Arbetet i WP 1 syftar till att stärka MittNorden som en utvecklingszon i norra Europa med ett ökat regionalt samarbete i öst-västlig riktning. Målet är att inte bara arbeta med några sektorsfrågor utan formulera en gemensam helhetssyn på hur de MittNordiska regionerna ska kunna bli konkurrenskraftiga i en global ekonomi och bidra till att Europa får en stark roll i världsekonomin. Delprojekten inom WP 1, Sub-projects, SP, är följande: MNRSTRAT- utvecklingsstrategi för MittNorden SP 1 handlar om att skapa en strategi för utvecklingen i MittNorden och få stöd för den bland alla regionerna. Under våren 2006 påbörjades en diskussion i en arbetsgrupp av tjänstemän med representanter för alla regioner om vilka områden som är viktiga för ett mittnordiskt samarbete. Parallellt med detta träffades en politisk strategigrupp med politiska representanter från varje region och diskuterade samma frågor från ett politiskt perspektiv. Ett första förslag till strategi presenterades i augusti Den byggde på en regionbeskrivning som visade på gemensamma drag och särdrag, styrkeområden och möjligheter, och regionernas egna utvecklingsplaner. Under hösten fortsatte diskussionen, bland annat på Mittnordenkommitténs höstmöte och vid workshops och möten i Sverige, Finland och Norge. Vid årsskiftet började en samsyn kring de viktigaste frågorna finnas och arbetet har fortsatt under våren med sikte på en färdig strategi till en slutkonferens i slutet av maj Institutionsbyggande SP 2 handlar om vilken organisation man ska bygga för det fortsatta regionala utvecklingssamarbetet. Under året har frågan diskuterats om Mittnordenkommitténs framtida organisation, ett breddat partnerskap och vilka ambitioner man ska ha för ett kansli. En studie har påbörjats av MittUniversitetet av hur andra transnationella regionsamarbeten organiserats och ett förslag för det framtida mittnordiska samarbetet skall diskuteras på vårmötet erfarenheter från pilotprojektet kommer att fungera som en inspirationskälla för och bli en del av det utvidgade mittnordiska stadsnätverket URBNET i vilket även Vasa, Seinäjoki, Jyväskylä och St.Michel kommer att ingå. Under 2006 arrangerade man ett möte mellan de finska städer och förbunden och möjliga samarbetsområden preciserades. Tanken är att URBNET skall vara en viktig del i en makroregional utvecklingsstrategi. Man syftar att bygga upp ett nätverk mellan städerna i Mittnorden för kunskaps och erfarenhetsutbyte samt hämtar goda exempel från andra städers utvecklingsarbete runt om i Europa. Innovationsutredning Syftet är att utreda samarbetsmöjligheterna inom innovationsstödjande organisationer i Mittnordenregionen. Projektinitiativet togs i november 2006 och resultat skall vara dokumenterade i slutet av februari Projektet leds av Södra Savolax landskapsförbund och landskapsdirektör Hannu Vesa. Marknadsföring Under våren 2006 inleddes förberedelserna för MidNordic Days, en turné med en konstutställning och information om hela ProMidNord-projektet runt i de regionala huvudstäderna hösten 2006 och våren Utställningen öppnades i Jyväskylä i oktober 2006 med stor medial uppmärksamhet och besökte senare under hösten Mikkeli och Seinäjoki, på samtliga ställen med kringaktiviteter, seminarier och annat. Lena Krånglin har arbetat som projektledare för detta. Under våren 2007 skall även en studie av hur regioner och städer marknadsför sig genomföras och med detta och MittNorden-strategin som grund skall en marknadsföringsstrategi utarbetas. Fortlöpande presenteras arbetet inom projektet på hemsidan och genom nyhetsbrev och vid olika möten och konferenser. WP1 -projektledare Hans Gillgren Mittnordiska stadsnätverk: SÖT och URBNET SÖT -samarbete mellan städerna Sundsvall, Östersund och Trondheim presenteras senare i denna berättelse. URBNET är ett nätverk för utveckling av städer i Mittnorden. SÖT betraktas som ett pilotprojekt när det gäller stadssamarbete och tanken är att 7

8 SÖT delprojekt: samarbete mellan städerna Sundsvall, Östersund och Trondheim I samarbetet mellan städerna Sundsvall, Östersund och Trondheim arbetar man huvudsakligen med 3 områden: - Regional utveckling/strategi - Studentstadsutveckling - Grön trafik Regional utveckling/strategi För att kunna arbeta fram den gemensamma strategin har ett antal utredningar gjorts som komplettering till de gemensamma styrdokument som respektive region har. Förutom den förstudie som genomfördes 2005 av Eurofutures har Etour gjort en analys om förutsättningarna vad gäller upplevelseindustrin i SÖT -området samt att Trivector har genomfört en hållbarhetsanalys. Tillsammans har dessa analyser gett en bra grund för den strategi som projektgruppen arbetat med sedan hösten 2006 och som ska förankras och presenteras i färdigt format under Strategin har utifrån Eurofutures studie fokuserat på de tre områden man ser störst potential till samarbete inom: - Bättre hållbara kommunikationer genom Skandinaviens mitt - Bättre positionering inom kultur/upplevelsenäringen i Europa - Utvecklat samarbete mellan universitet och högskolor på orterna Strategin har utifrån detta satt upp gemensamma mål, aktiviteter för att nå dessa samt olika mått för måluppfyllelse. Strategin kommer under 2007 blir ett aktivt dokument. Studentorganisationerna har fortsatt arbetet med att finna former för gemensamma studentsociala aktiviteter. Studiebesök har genomförts. Arbetsgruppen har fortlöpande följt upp den utarbetade handlingsplanen samt värderat och kommenterat strategigruppens förslag till framtida strategidokument. Grön Trafik Trivector har på gruppens uppdrag, gjort en rapport om hållbarhet i SÖT-regionen med fokus på hållbara transporter, som utgjort underlag för SÖT-strategin. Ett presentationsmaterial om det Gröna Trafikarbetet i SÖT-kommunerna, broschyr och rollup har tagits fram och spridits. I samverkan med ekokommunerna har Grön Trafik-gruppen medverkat på ett upphandlingsseminarium och föreläst om möjligheten att ställa krav på hållbara transporter i upphandlingar. Även en workshop om upphandling av miljöbilar arrangerades vid samma seminarium. En workshop om cykling har arrangerats för eldsjälar. Mötesverksamhet Projektledarmöten och strategigruppens möten samordnas, vid dessa tillfällen har även de övriga grupperna träffats vid några tillfällen. Under våren genomfördes även en sk. SÖT -konferens i Trondheim. Ett flertal telefonmöten har hållits samt att vi använt oss av videokonferenser vilket fungerat mycket bra. Minnesanteckningar har förts vid samtliga sammanträden. Projektledare Karin G Grahnlöf Studenstadsutveckling Arbetsgruppens insatser har varit inriktade på erfarenhetsutbyte och marknadsföring. Parterna har kontinuerligt haft möten samt telefonmöten under 2006 och under dessa har erfarenhets- och kunskapsutbyte skett. Dessa har handlat om, samt resulterat i följande: Ett engelskspråkigt material som marknadsför SÖT-regionen som studentregion har utarbetats. Därmed finns nu ett regionsgemensamt marknadsföringsmaterial. Distribution av materialet till lärosätenas parteruniversitet utanför Sverige och Norge påbörjades under januari år Arbetsgruppens informations- och erfarenhetsutbyte har till stor del varit fokuserat på hur kontakt mellan student och arbetsliv skapas och utvecklas på de olika orterna. Utgångspunkten har varit att matchning av kunskap och kompetens mot näringslivets behov underlättas av en större regionstorlek. 8

9 Ekoeffektivitet WP2/ProMidNord Årsberättelse 2006 Södra Savolax och projektchef Timo J. Lehtonen ansvarar för genomförandet av miljö- och ekokonkurrenskraft -delen (WP2) i ProMidNord - projektet. Man arbetar med följande underprojekt: Energi- och miljö know-how i Mittnorden Mittnordens Nordens Gröna Bältens miljö- och energiaktörer har samlats in i en nätbaserad databas. Databasen innehåller information om cirka 800 företag, forskningsinstitut, universitetsfakultet, vetenskaps och teknologicenter osv. Av energibranschen ingår endast sådana aktörer som arbetar för att öka effektivare utnyttjande av energi och användning av förnybara energislag. I början av 2007 producerar man också en broschyr om databasen på finska, svenska, norska och engelska. Broschyren och databasen hoppas uppmuntra företag och andra organisationer att samarbeta nationellt och internationellt och på det viset öka konkurrenskraften av Mittnordenregionen. Under verksamhetsåret har man ökat nätverksbildandet av energi och miljöaktörer bl.a. genom att arrangera studieresor för bioenergiexperter till Västernorrland samt för materialtekniker till Trondheims Sintef forskningscenter. I St.Michel arrangerade man i november ett seminarium om ekoeffektivitet och miljöansvar i företag. Man utarbetade en omfattande studie Hållbar utveckling i mittnordenregionernas huvudstäder - Rapportering och mätning av miljöns tillstånd för att vidare utnyttjas bl.a. i den nya mittnordiska strategin samt i det mittnordiska stadssamarbetet. EcoStart - miljösystemet I samarbete med ProMidNord projektet och TEcentraler i Finland har man utarbetat bl.a. en miljöhandbok för stora och medelstora företag. Man kan beställa boken från TE-centraler i Södra Savolax, Mellersta Finland, Tavastland, Birkaland och Södra Österbotten. EcoStart, ett lättare miljösystem för små och medelstora företag, används nu av 14 miljö- och energikonsulter. Målsättningen är att få riksstatus för produkten inom handels- och industriministeriet f.rom. år EcoStart har väckt också internationellt intresse: genom ProMidNord projektet har man presenterat produkten bl.a. under ett forskningsseminarium i Hong Kong, i Bryssel för ca. 150 åskådare på Euradas årskonferens och ytterligare på möten inom ett sk. Corridor projekt. Man har skrivit talrika artiklar om produkten i åtskilliga publikationer samt informerat viktiga målgrupper om produkten. Ekoeffektivitet i turism I delprojektet Ekoeffektivitet i turism är syftet att förbättra material -och energieffektivitet i Mittnordenregionens simhallar. Vattensportcentrum AaltoAlvari i Jyväskylä är huvudföremålet för arbetet och energisynen har genomförts enligt modellen av Motiva Ab och i de övriga simhallar en lättare syn. I tillägg har man granskat i alla arbetsföremål miljöärenden enligt EcoStart koncepten och utarbetat ett eget miljöprogram med målsättningar och åtgärdsförslag. Också i Jämtland, på Åre Holiday Club och skidcentrum har man utrett möjligheterna att förbättra ekoeffektiviteten. Enligt preliminära resultat är besparingspotentialen t.ex. i AaltoAlvari ca /år. I Åre spa skulle man kunna spara så mycket som euros per år genom att effektivisera ventilationssystemet och andra tekniska lösningar. I Åre skidcentrum kan man spara ca euros i kostnader som orsakas av att pumpa konstsnö i skidbackarna. I Åre arrangerade man i mars ett seminarium om ekoeffektivitet i turism, i vilket deltog representanter från såväl, Norge, Sverige som Finland. Man presenterade projektresultat också på ett seminarium i Seinäjoki i november. Ekoindustriparker Finlands första ekoindustripark grundades till industriområdet i Rantasalmi, Södra Savolax. I fem av områdets företag har man genomfört grundsyner enligt EcoStart miljösystemet, man har arrangerat en träbransch -utbildning och ett tillfälle kring förberedningen av områdets miljöpolicy. Man har utarbetat en kommunikationsplan för ekoindustriparken och förberett en omfattande 9

10 bakgrundsrapport om industriell ekologi och om ekoindustriparker över hela världen.rapporten publicerades på ett ekoindustripark-seminarium i Rantasalmi i mars Styrgruppen av ekoindustripark -projektet gjorde i september en studieresa till Kalundborg, Danmark. I Jämtland är det Odenskogs industriområde som granskats för ekoindustripark -möjligheter. Både ekoeffektivitets och ekoindustripark projekten leds och ansvaras av Rejlers Ab från St.Michel. Internationella Ecostudies -doktorkurser Ruralia-institutet, Helsingfors Universitet, har fortsatt planeringen av det internationella ekoutbildningsprogrammet i samarbete med nordiska aktörer, speciellt med Mittuniversitetet i Jämtland och Västernorrland. Under år 2006 blev följande kurser färdiga, men genomförandet flyttades till året 2007: - Sustainable Nutrient Economy in Agro-Food Systems - Current Questions in Organic Plant Production - Animal Ethics. Mötesverksamhet Miljögruppen höll sina två arbetsmöten i Äre och Steinkjer. Under verksamhetsåret har man arrangerat ca. 90 olika träff/evenemang/möten och ca. 900 personer har deltagit i dessa. Övrig verksamhet I samarbete med ungdomsgruppen (WP4) arrangerade man i augusti i Rantasalmi ett mittnordiskt miljöseminarium i vilket ca. 60 ungdomar deltog. I september gjorde tio finska miljöuppfostrare en studieresa till Norge. Timo Lehtonen WP2 projektchef Södra Savolax landskapsförbund Artikel till vänster: Finlands första ekoindustripark grundades i Rantasalmi. Bild till höger: Studieresa om miljöuppfostran, gruppen på skyddsområdet Tautra. 10

11 WP3 Rapport ProMidNord & ENERGIARBETSGRUPP (MNEG) ÅRSBERÄTTELSE 2006 Under år 2006 gick arbetsgruppens huvudsakliga insatser i att genomföra energidelen i kommitténs Interreg IIIB projekt (ProMidNord). Inom projektet agerar de norska MNEG-medlemmarna som partners medan de finska och svenska medlemmarna har en roll som underleverantörer. Vid Jyväskylä Teknologicentrum Ab nominerade man Tytti Laitinen som ansvarig projektledare fr.om Tillsammans med Dan Asplund representerade de MNEG i styrgruppsmöten. Energigruppen sammanträdde två gånger under verksamhetsåret: i juni i Västernorrland och i november i Nord-Tröndelag. Under båda möten arrangerade man också företagsbesök vilka syftar till kunskapsutbyte. Energiarbetet inom ProMidNord Huvudmålet i energiarbetet inom ProMidNord är att öka användningen av förnybar energi samt stimulera effektiv användning av energi i syfte att minska bruket av fossila bränslen och reducera utsläppen av koldioxid. Dessa mål genomför man genom fyra underprojekt. Aktivitet 1: gemensam energiagenda Mellersta Finlands energibalansstudie uppdaterades under hösten 2006 och man har använt den bl.a. i förberedelsen av landskaptes bioenergiprogrammet ( ) samt presenterat den i flera regionala, nationella och internationella tillfällen. I Jämtland och Västernorrland uppdaterade man energibalansstudierna redan tidigare under projektet och under året presenterade man resultat åt bl.a. politiska beslutsfattare i kommunerna och regionerna. Man kom överens om att man inte skall förbereda en separat energideklaration utan delen inkluderas i den stora Mittnorden-strategin (som bearbetas inom WP1). Medlemmarna i energigruppen har gett sina kommentarer och planerat innehållet av MNRSTRAT samt deltagit i strategimöten. Inconvenient Truth, hosted av Al Gore. I Jyväskylä hade man i februari den årliga Mellersta Finlands Energidag och på hösten under energisparveckan tillfällen om pelletuppvärmning och energibetyg. I Österbotten arrangerade man självbyggarkurser av solfångare, och man bearbetade också en handbok om saken på finska och svenska. Ytterligare arrangerade man olika energiseminarier i Jyväskylä, St.Michel och Seinäjoki i samband med MidNordic Days informationsturnén. I Tröndelag gjorde man en konsultstudie kallat Lavutslippsregion Midt- Norge? Teknologi og ressurskrav ved produksjon av biodrivstoff fra jord- og skogbruk. Rapporten finns på projektets webbsidor. Aktivitet 3: det nya energidirektivet för byggnader Det nya energidirektivet angående byggnader (EPBD - Energy Performance for Buildings Directive) har tagit kraft redan i slutet av 2002, men eftersom de nationella tolkningarna av direktivet är fortfarande ofullbordade i Sverige och Finland har man inte kunnat arbeta med denna aktivitet, utan koncentrerat sig på aktivitet nr 2. Man har dock arrangerat eller deltagit i några tillfällen där man har behandlat ämnet och dess förberedande arbete, men informationen har varit närmast preliminärt. Aktivitet 4: hållbar utveckling i trafik Denna aktivitet genomförs i samarbete med SÖT projektet och dess Gröna trafik grupp. I tillägg har man arrangerat seminarier om biobränsle och under European Traffic Week veckan tillfällen kring ämnet. Jämtlands energikontor bearbetade en rapport innehållande goda exempel inom transportområdet från olika håll i Europa. Rapporten delades in i fem olika delområden vilka är biogas, hur olika länder arbetar med EUdirektivet om förnybara drivmedel, cykling, bilpooler och sparsam körning. Rapporten finns på projektets webbsidor. Tytti Laitinen WP3-projektledare Jyväskylä Innovation Ab Aktivitet 2: ökad kunskap om energi Målet är att öka kunskapen om energi bland beslutsfattare, företag och allmänheten, och att betona en hållbar utveckling i beslutsfattandet. Under 2006 betonade man denna aktivitetsdel, eftersom klimatförändring, energibesparing och ökad användning av förnyelsebara energikällor är ämnen som folk är mycket intresserade av just nu. Under verksamhetsåret har man arrangerat tiotals tillfällen över förenämnda teman och hundratals människor har deltagit i dem. T.ex. i Västernorrland arrangerade man i fyra städer filmkväll där man visade den kända filmen om klimatförändring 11 MNEG:s studieresa till Västernorrland

12 WP4 Youth, Regional Development and Democracy Verksamhetsrapport år 2006 I 2006 har arbeidsgruppen hatt 3 møter. Ungdomsgruppen, Consulter team, har en viktig rolle i prosjektet. Gruppen består av 2 aktive, samfunnsengasjerte ungdommer fra hver region. Ungdomsgruppen møter samtidig med arbeidsgruppen, og det er i praksis blitt en felles prosjektgruppe. Alle 8 regioner har nå tatt del i virksomheten: Nord-Trøndelag, Jämtland, Västernorrland, Österbotten, Södra Österbotten Mellersta Finland, Södra Savolax, i tillegg til Sør-Trøndelag. To av møtene har vært koplet med studieturer, i Östersund september, og i Vasa den november. Da har prosjektgruppen besøkt og fått orienteringer fra både bedrifter og offentlig virksomhet; om næringsutvikling, ungdomsarbeid, utdanningsmuligheter m.m., blant annet ved Almi og Moose Garden i Östersund, og Åbo Universitet og World Heritage i Vaasa. ECH 2 O Miljöseminarium 7-10/8/2006 I år var det de finska ungdomarnas tur att arrangera ett seminarium kring ämnet Miljö. Dagarna arrangerades den 7-10 augusti 2006 i Rantasalmi. Ca. 60 ungdomar från hela Mittnorden deltog i de soliga och händelsefulla dagarna. Evenemanget arrangerades i samarbete med Miljöuppfostringsinstitutet i Rantasalmi. I programmet ingick mindre egentliga föreläsningar och mer workshops. Arrangörerna ville med detta betona learning-bydoing metoden. Under seminariet ville man också betona speciellt kulturmiljön samt ungarnas förmåga att undervisa varandra: de finska frivilliga ungdomarna arbetade under lägret som lärare och guider. T.ex. på en geologisk workshop gjorde alla stensmycken och på naturkonstworkshoppen lyssnade man på ljuden i naturen och fotograferade. Gästerna fick också erfara en trevlig och spännande dag i Linnasaari Naturpark där alla övernattade och lärde sig bl.a. om kulturmiljön. Under sista dagen besökte man Savonlinna stad och Olofsborg. Slottet byggdes på 1400-talet och fick sitt namn efter norske kungen Olof. Under turistturen fick man bevis om att det har funnits täta kontakter i Mittnorden redan flera hundra århundraden. Under middagen senare sista kvällen höll ungdomarna rörande tal om hur viktigt det är att lära känna varandra i Mittnorden. Man samlade in åsikter och kommentarer om evenemanget: det mångsidiga programmet tackades och alla njöt av dagarna och speciellt sällskapet. Evenemanget fick också uppmärksamhet i lokala median. Det nästa och sista ungdomsseminariet inom ProMidNord skall arrangeras i Norge, Stjördal under våren 2007 under ämnet Entreprenörskap. Skolklassutbyte: I prosjektet er det satt som mål at ca 750 elever skal delta i utvekslingen gjennom hele perioden, som er hele 2005, 2006 og våren Besøkene kan være på 2 3 dager. Alle skoler og alle studieretninger kan finne partnere i en av deltakende regioner og søke bidrag til delvis dekning av utgifter i forbindelse med utvekslingen. Prosjektet kan hjelpe med kontakt mellom interesserte skoler, men skolene må selv administrere utvekslingen. I starten av prosjektet var aktiviteten lav, men fra og med våren 2006 har store elevgrupper deltatt, og bredden utvekslingen har vokst. Som eksempler kan nevnes at Palokka-gymnasiet i Mellersta Finland og Strinda videregående skole i Trondheim begge har besøkt og hatt gjenbesøk fra Wargentin-gymnasiet i Östersund. Brundalen v.g.s i Trondheim har besøkt Palmkrantz i Östersund, og Skvadern-gymnasiet från Sundsvall har besøkt Muurame-gymnasiet i Mellersta Finland, gjenbesøk skjer våren Flera utbyten skal genomföras under sista halvåret av projektet, våren Samarbete med andra grupper Ungdomsgruppen samarbeider også med andre WPs i ProMidNord, bl.a. har dette genomförts under ECHO där man presenterade miljöarbetet (WP2). I forbindelse med utviklingen av en makrostrategi for Midtnorden (WP1) vil ungdomsgruppen gi sine synspunkt ut fra de erfaringer som er gjort gjennom prosjektet. Karen Havdal WP4-projektledare Sör-Tröndelags fylkeskommune Från miljöseminariet ECHO: gruppen i Savonlinna. 12

13 WP5-Rapport ProMidNord & Mittnordenkommitténs Kulturarbetsgrupp Årsberättelse 2006 Generelt Kultursamarbeidet er et viktig element i Midtnordenkomiteens virksomhet, og målet er å gjennomføre kulturtiltak som kan bidra til en positiv samfunnsutvikling i Midtnorden. Övriga aktuella tema var bl.a. barns minskande läsande och ökande datorbruk, samarbetsformer över kulturgränser samt bra exempel på hur man arbetar med de förenämnda. Midtnordenkomiteens kulturpris 2006 Mittnordenkommitténskulturpris på tilldelades den jämtländske författaren Carl- Göran Ekerwald. Kulturpriset för barn och unga på tilldelades föreningen Poesirum, Östersund. Kulturarbeidet ble i 2006 sterkt preget av de tiltak som gjennomføres innen rammen av det EU- prosjektet ProMidNor. De årlige finansierte Midtnordiske Kulturdager inngår ikke i den økonomiske rammefinansieringen for ProMidNor, men gjennomføres med direkte støtte fra MidtNordenkomiteen. I 2006 var Jämtland ansvarlig for kulturdagene, og temaet var litteratur i Midt-Norden. I tilknytning til kulturdagene ble også de Midtnordiske kulturprisene delt ut. Kulturarbeidsgruppen har ansvaret for planlegging og gjennomføring av kulturtiltakene. Gruppen er også styringsgruppen for kulturtiltakene innen ProMidNor-prosjektet. Møtevirksomhet Kulturarbeidsgruppen har behandlet 40 saker i løepte av 6 ordinære møter (februari Sundsvall, maj Stockholm, juni Stockholm, juni telefonmöte, augusti Trondheim, november Vasa). I tillegg kommer et par møter der gruppen har kommet sammen for å drøfte saker som utelukkende gjaldt Mittnordiske dager. Kulturdagarna 2006 De Mittnordiska kulturdagarna arrangerades för tjugoandra året i följd och för tredje gången i Östersund den 7-9 september Årets Mittnordiska kulturdagar var fokuserat på biblioteken och bibliotekens roll som kulturell mötesplats. Länsbiblioteket i Österdsund tog arrangeringsuppdraget glatt emot. Underrubriken för dagarna var I mångkulturens tecken. Helt naturligt låg tonvikten i årets kulturdagar på litteratur, men såväl musik och dans som konst och teater får också plats. I Sverige var det mångkulturår i 2006 och det satt också sin prägel på kulturdagarna. När det handlade om att visa upp specifikt jämtländsk mångkultur var t.ex. också samekulturen förstås given. PoesiRum och Carl-Göran Ekerwald, mottagare av mittnordiska kulturpriser. PROMIDNORD Følgende delprosjekter i WP 5 ble gjennomført eller påbegynt i løpet av 2006: Nordens Grønne Teater Fra 26. til 28. mai 2006 ble Midtnordisk teaterfestival for ungdom på Tindved kulturhage i Verdal arrangert. Om lag 100 ungdommer fra de nordiske landene møttes for å delta i workshops og spille teater for hverandre. Teaterungdom i Midt- Sverige, Midt-Finland og Midt-Norge ble utfordret til å skrive, redigere og produsere et teaterstykke der bevaring av miljøet ingår som tema. Skolklasser/teatergrupper från åldersgruppen år framförde sina pjäser först t.ex. för andra elever från sina skolor. Alla grupper bearbetade samma pjäs: norske dramatikern Rasmus Rohde skrev för detta projekt synopsen Indianskogen. Budskapet om miljötänkande och hållbar utveckling fördes fram i den teaterpjäs som specialskrivits för festivalen. Man hade även satsat på kringprogram och presentation av det gemensamma kulturarvet. 13

14 ÄÅÖ Konstnärsträff 25/8-3/9/2006 Kleabu 4 konstnärer Jorun Kraft Mo, Stein Erik Hansen, E lisabeth Engen och Grethe B.Fredriksen planerade och genomförde en spännande konstnärsträff i Klæbu kommun nära Trondheim för representanter från regionerna i Mittnorden. 9 konstnärer (2 från Sör-Tröndelag, 1 från varje av de övriga 7 regionerna) inviterades 25/8-3/9 till att bearbeta gemensamt ett projekt ute og en utställning inne. MidNordic Days & More than this projekt För att synliggöra det arbete som gjorts och görs inom ProMidNord har vi fått i uppgift att producera Mid Nordic Days och utställningen More than this i projektets åtta regioner, från Södra Savolax i öster till Tröndelag i väster. Det är alltså en vandringsutställning som pågår under åtta månader och är framtagen i samarbete med ett antal mittnordiska konstnärer. Rickard Borgström har arbetat som curatorn i utställningen. Temat för utställningen är hållbar utveckling och utifrån det har konstnärerna arbetat. Vi har verk av 11 konstnärer/konstellationer och åtta av verken är beställningsverk skapade just för More than this. Till utställningen har vi kopplat en mängd seminarier och aktiviteter inom WP-områdenas olika ämnen. Premiären i Jyväskylä i oktober 2006 var samplanerad med energisparveckan och därefter har utställningen besökt Mikkeli i november och Seinäjoki i december. Når en summerer opp de tiltak som er gjennomført, vil kulturarbeidsgruppen uttrykke som sin oppfatning at året 2006 har vært et svært aktivt og godt år for kultursamarbeidet i Midt- Norden. Clas Rönning & Vivan Lygdbäck WP5-projektledare & ordförande i kulturgruppen Bild överst: Johan Mauritzon byggde en installation under ÆØÅ i Klæbu Bild ovan: Från More than this konstutställning Bild nedan: MidNordic days & More than this turnéens öppningsfest i Jyväskylä, oktober

15 Övrig projektverksamhet North East Cargo Link (NECL) Att utveckla kommunikationskorridoren i Mittnorden har varit ett av Mittnordenkommitténs viktigaste samarbetsprojekt under hela 25-åriga verksamheten. NECL är ett projekt som drivs av privata och offentliga intressenter i Finland, Sverige, Norge och Ryssland. NECL arbetar aktivt med att utveckla och marknadsföra nya, snabba och säkra intermodala transportlösningar över Mittnorden, från Ryssland över Mittnorden till England och vidare till kontinenten. Mittnordenkommittén delfinansierar projektet och är som medlem i NECLA-föreningen. NECL projektet avslutades med blicken riktad framåt För näringslivet i norra Skandinavien är transportförutsättningarna av största betydelse. i Avstånden är stora till avsättningsmarknader Europa och i andra världsdelar. Projektet North East Cargo Link (NECL), som engagerar såväl företag som myndigheter, har i drygt 10 års tid verkat för förbättrade betingelser för godstransporter inom, till och från Mittnorden. NECLs treåriga period som Interreg-projekt under åren är till ända. Den viktigaste uppgiften att upprätta en strategi för det fortsatta utvecklingsarbetet avseende Mittnordenkorridoren är genomförd. I strategin har de viktigaste åtgärdsbehoven i transportinfrastrukturen angelägenhetsgraderats med etablering av en färjelinje för gods över Bottenhavet mellan Västernorrland och Österbotten på gien första plats och upprustning av Meråkersbanan i Norge på lika given andra plats. Dessa åtgärdsobjekt har båda varit föremål för stark påverkan under projektet. De aktiviteter som pågår sedan hösten 2005 för etablering av en färjeförbindelse förefaller i skrivande stund vara framgångsrika och en trafik kan möjligen komma i gång under första halvåret Jernbaneverket genomför en upprustning av Meråkersbanan under perioden Övriga i strategin prioriterade väst/östliga järnvägs- och vägstråk i de skilda landsdelarna i Mittnorden (E14 i Norge och Sverige samt Sjöfinlandsbanan och Riksväg 18/13 i Finland) har genom projektet fått ökad uppmärksamhet för insatser. Mittnordenkorridorens anknytningar västerut har vidare utvecklats under projekttiden dels genom att NECL:s tidigare personkontakter inom sjöfart och näringsliv främst på engelska ostkusten befästs ytterligare, dels genom att nya fartygslinjer från och till Trondheimsfjorden öppnats. Korridorens anknytning österut har bearbetats genom återkommande överläggningar med företag, organisationer och myndigheter inom transportsektorn i Ryssland i syfte att trafikmässigt anknyta Mittnordenkorridoren till Transsibiriska järnvägen. Samarbetsavtal har tecknats och långsiktiga samverkansformer tagit gestalt. North East Cargo Link Alliance (NECLA*) kommer nu när Interreg-projektet är avslutat att ta över ansvaret för att utvecklingsarbetet kring Mittnordenkorridoren går vidare. Sammanfattningsvis kan konstateras att Mittnordenkorridoren är under utveckling. Mycket fattas ännu, men det sker fortlöpande förbättringar av transportinfrastrukturen. Det åtgärdsprogram som i strategin föreslagits för denna kommer att genomföras med NECLA som pådrivare och med samlade krafter över nationsgränserna i Mittnorden. Projektkoordinator Christer Troselius *Medlemmarna i NECLA-föreningen som bildades 2002 består av företag såväl transportoperatörer som lastägare, kommuner och landsting i Sverige samt motsvarande i Norge och Finland. Föreningen är öppen för alla som vill stödja utvecklingen av Mittnorden- korridoren. Mer information: 15

16 MINNEN FRÅN ÅR 2007/MUISTOJA VUODELTA

17 17

18 KESKIPOHJOLASTA Keskipohjolan alue ulottuu Atlantin valtamereltä Norjan tunturien yli Ruotsiin, sieltä Pohjanmeren yli Suomen rannikolle ja rannikolta aina Keski-Suomeen ja Etelä-Savoon asti. Keskipohjolan yhteistyötoiminta perustuu verkostoon, johon kuuluvat seuraavat alueet: - Norjassa: Pohjois- ja Etelä-Tröndelag - Ruotsissa: Jämtlandin ja Västernorrlandin läänit - Suomessa: Pohjanmaan, Etelä-Pohjanmaan, Keski-Suomen ja Etelä-Savon maakunnat - Yhteensä n. 1,5 miljoonaa asukasta Alueiden välisellä yhteistyöllä on pitkät perinteet. Vuodesta 1977 yhteistyö on kanavoitunut Keskipohjolatoimikunnan poliittisena verkostotoimintana. Keskipohjolatoimikunta on alusta lähtien pyrkinyt edistämään alueiden välistä yhteistoimintaa. Toimintaa rahoitetaan Pohjoismaiden Ministerineuvoston alueyhteistyörahastosta sekä verkostoon kuuluvien alueiden jäsenmaksuilla. Visiomme on: Keskipohjolayhteistyö on yhteiskuntakehityksen veturi, jonka taustalla on historiallinen ja kulttuurinen yhteenkuuluvuus sekä yhteinen kiinnostus alueiden kehittämiseen. Haluamme Hyödyntää alueen ympäristö- ja energiaosaamista elinkeinoelämän ja yhteiskuntakehityksen tarpeisiin Kehittää itä-länsi liikenneväylää koko alueella Kehittää aktiivista yhteistyötä ja yhteenkuuluvuutta kulttuurin ja kasvatuksen alalla 18

19 Puheenjohtaja Björn Sandal: Vuosi 2006 mielenkiintoinen Keskipohjolalle Vuosi 2006 oli aktiivinen ja suuren innostuksen täyttämä Keskipohjola-toiminnassa. Jämtlannin puheenjohtajuuden johdolla keskusteltiin Keskipohjola-toiminnan tulevaisuudesta. Interreg- ProMidNord toimi työkalunamme, kun hanke valmistelimme uutta strategiaa tulevasta y hteistyöstä. Keskustelu asiasta jatkui koko toimintavuoden ajan. Vuosi 2006 oli myös hyvin toiminnantäyteinen vuosi. Ennen kaikkea toiminta liittyi ProMidNord hankkeen sisältöihin. ProMidNord sisältää useita osa-alueita, jotka ovat meille Keskipohjola-alueille yhteisiä: aluekehittäminen, ympäristökysymykset ja eko-kilpailukyky, energia, nuoret ja demokratia sekä kulttuuri. On hyvin innostavaa työskennellä ympäristökysymysten parissa ja kehittää Pohjolan Vihreä Vyöhyke tuotemerkkiä sekä tietää että näillä teoilla tulee olemaan merkitystä tulevaisuudessa. Tietää, että luomme samalla paremman ympäristön sekä itsellemme että tuleville sukupolville pysyvästi! Se, että opimme ajattelemaan asioita ympäristön hyvinvoinnin kautta ja tienaamme sillä myös rahaa, tekee työn houkuttelevaksi myös muiden silmissä. Vuonna 2006 Keskipohjola-komitea päätti myös perustaa uuden ympäristöpalkinnon on hyvä huomioida menestyksekkäät ympäristöteot ja niiden takana olevat henkilöt, tämä tapahtuu vuonna Kulttuurikysymysten parissa työskentely, se osa elämän liimasta joka yhdistää meitä, mutta jossa olemme myös erilaisia, on myös ollut hyvin stimuloivaa. Toimintavuonna Östersundin kirjasto, Jämtlannissa vastasi Keskipohjolan kulttuuripäiv ien järjestämisestä, ja päivien aikana kirjas- kirjailijoita, luentoja, teatteria, musiikkia ja tossa oli muita tapahtumia. Kyseessä oli Keskipohjolan ainutlaatuisen ja uusiutuvan kulttuurin esiintyminen. Keskipohjolan energiatyön tavoitteena on mm. mahdollisuuksien luominen jotta kasvihuonepääs- vähennettyä. Kyseessä on merkittä- töjä saataisiin vä työ, jossa alueemme voi käyttää luonnonvarojen metsää, tuulta ja vettä mahdollisuuksien kehittämiseen. Keskipohjola-alueellamme nuoret ovat usein matkalla kouluttautumaan tai työskentelemään muille alueille usein etelään suurempiin kaupunkeihin. Nuorisohankkeessamme olemme yrittäneet selvittää millaisen tulevaisuuden nuoret haluavat Keskipohjolassa? Miten nuoret haluavat tulla kohdatuiksi demokratian pelikentillä? Annammeko heille tilaa? Nämä ovat tulevaisuudenkysymyksiä meille. Miten me tämän päivän päättäjät mahdollistamme sen, että nuoret, jotka ovat kokeilleet siipiään Keskipohjolan ulkopuolella tulevat myös takaisin? Miten annamme heille, jotka haluavat jäädä alueelle, mahdollisuuden vaikuttaa tulevaisuuteensa, mm. koulutukseen ja työhön alueellamme? Onko Keskipohjolalla tulevaisuutta? Miten saamme visiomme vehreästä, hyvinvoivasta ja aktiivisesta Keskipohjolasta toteutumaan? Itse uskon, että Keskipohjola-alueella voi saavuttaa menestystä tekemällä yhteistyötä tietyillä osa-alueilla. Uskomattoman jännittävää työtä! Lopuksi muutama ajatus kuluneesta vuodesta. Yhteisten asioiden löytäminen ei ole yhteistyössä vaikeaa, jos tavoitteena on vain ostaa tai myydä jokin tavara. Mutta Keskipohjola-yhteistyö on niin paljon enemmän. Kun me teemme Keskipohjolassa yhteistyötä niin meidän tulee oppia toinen toisiltamme jakaa kokemuksia ja tietoa. Meidän täytyy osata kuunnella, olla uteliaita ja innostuneita. Sillä meidänhän täytyy saada mukaamme jotain, jonka voimme viedä palatessamme kotiin ja josta voimme rakentaa puolestamme jotain uutta. Tämä on jotain sellaista, jota esi-isämme Keskipohjolassa ovat aina tehneet. He rakensivat Keskipohjolaa, huolimatta huonoista liikenneyhteyksistä, huolimatta yhteisen kielen puuttumisesta, huolimatta kulttuurien eroavaisuuksista. Aivan eri lähtökohdista, mutta samat tavoitteet mielessään myös he rakensivat tulevaisuutta Atlantin ja Karjalan välille. Samalla tavalla kuin mekin teemme tänään. Vuosi 2006 jää nyt historiaan ja odotan uusia tapaamisia Keskipohjola ystävien kanssa, jotta voimme jatkaa tulevaisuuden rakentamista uskomattoman kauniissa Keskipohjolassa. Björn Sandal Keskipohjola-komitean puheenjohtaja Björn Sandal ja Lena Bergeskär 19

20 Keskipohjola-komitean vuosikertomus 2006 Vuosi 2006 oli puheenjohtajakauden ensimmäinen vuosi Jämtlannin läänin maakäräjille. Björn Sandalista tuli komitean puheenjohtaja, Lena Bergeskäristä puolestaan kansliapäällikkö alueen valmistelijasihteerin ominaisuudessa. Jan Nilsson jatkoi työtään komitean talousvastaavana ja Virpi Heikkinen työtään komiteasihteerinä. Keskipohjola yhteistyötä leimasi vahvasti myös vuonna 2006 komitean hanke Interreg IIIB ohjelmassa, ProMidNord Kestävä kehitys Keskipohjolassa. Intensiivisen ProMidNord työn lisäksi yhteistyötä vahvistettiin ja kehitettiin myös Pohjoismaiden Ministerineuvoston kanssa. Komitean työtapoja kehitettiin mm. niin että puheenjohtajisto, eli nykyinen, edellinen ja tuleva puheenjohtaja, työskentelevät tiiviisti komitean kanslian kanssa. Myös komitean ja ProMidNord hankkeen välistä yhteistyötä on vahvistettu säännöllisillä vastuuhenkilöiden välisillä kokouksilla, joissa on yhteistuumin suunniteltu ja toteutettu toimintaa. Tässä vuosikertomuksessa selostetaan kuluneen vuoden toiminta eri työryhmissä alkaen komitean toiminnasta, jonka jälkeen valmisteluryhmän ja kanslian toiminnasta ja viimeiseksi eri työryhmien ja projektien toiminnasta. Lena Bergeskär & Virpi Heikkinen Keskipohjola-komitea Keskipohjola-komitean kevätkokous järjestettiin Nelisenkymmentä komitean edustajaa Norjasta, Ruotsista ja Suomesta kokoustivat Åre Holiday Clubilla. Ruotsin yhteistyöministeri Berit Andnor oli kutsuttu kokoukseen selostamaan Ruotsin hallituksen yhteistyöpolitiikan perusteita. Andnor otti puheenvuorossaan esille mm. sen, että kaiken kaikkiaan pohjoismaista yhteistyötä arvostetaan, mutta olennaista on esittää ja saada aikaan konkreettisia tuloksia. Suomen EU:n puheenjohtajuuskaudelta odotetaan ylipäätään kontaktien ja yhteistyön lujittumista Venäjän suuntaan, mikä olisi hyvin tärkeää myös Keskipohjolan työlle: toiminnan laajeneminen myös idemmäksi. Östersundin kunnanneuvos Jens Nilsson esitteli Europaforum Norra Sverigen toimintaa ja esitystä seurannut keskustelu johti siihen, että myös komitea haluaa olla vahvistamassa Eurooppaa. Komitean syyskokous puolestaan järjestettiin lokakuuta, vieraat saivat mm. kokea elämyksen Hurtigruta lautalla, Pohjois- Tröndelagin toimiessa isäntänä. Myös tämän kokouksen pääaiheena oli komitean ProMidNord hankkeessa tehtävä strategiatyö. Asiaa käsiteltiin useista näkökulmista ja siitä keskusteltiin myös kansallisissa pienryhmissä. Syyskokous korosti konkreettisten tulosten tärkeyttä sekä ilmaisi kantansa komitean uuteen organisaatiomalliin, jossa ehdotettiin tulevaa työtä nykyisessä muodossa ja työskentelytavoissa, mutta korkeammin tavoittein. Uusi strategia valmistuu kevään 2007aikana. Puheenjohtaja-alueen Jämtlannin aloitteesta päätettiin perustaa uusi Keskipohjolan ympäristöja energiapalkinto (2 X SEK). Sihteeristö ja kanslia valmistelevat asiaa niin että palkinnot jaetaan ensimmäisen kerran vuonna Kaiken kaikkiaan komitea käsitteli vuoden aikana 32 asiaa. Suomen tasavallan Presidentti myönsi Rolf Vestvikille ja Lennart Backlundille Suomen Valkoisen Ruusun ritarimerkin heidän pitkäaikaisestaan toiminnastaan Keskipohjola yhteistyössä. Kuva yllä: Lennart Backlund, oikealla: Rolf Vestvik 20

Deltagande och inflytande Osallistuminen ja vaikuttaminen LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Deltagande och inflytande Osallistuminen ja vaikuttaminen LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Deltagande och inflytande Osallistuminen ja vaikuttaminen LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Utkast till landskapslag - Maakuntalakiluonnos Landskapets invånare och de som använder

Lisätiedot

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa SKILLNADEN II Samverkan som strategi MUUTOS II Strategiana yhteistyö 24.11.2015 Tua Heimonen Specialplanerare,

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken?

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken? Kommenttipyyntö Tulevaisuuden kunta-parlamentaarisen työryhmän väliraportista / Begäran om kommentarer till mellanrapporten från parlamentariska arbetsgruppen för Framtidens kommun Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter:

Lisätiedot

Deltagande och inflytande Osallistuminen ja vaikuttaminen LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Deltagande och inflytande Osallistuminen ja vaikuttaminen LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Deltagande och inflytande Osallistuminen ja vaikuttaminen LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Utkast till landskapslag - Maakuntalakiluonnos Landskapets invånare och de som använder

Lisätiedot

Kommunal verksamhet och service nu på finska! Kunnallista toimintaa ja palveluita nyt myös suomeksi! Trosa kommun del i det finska förvaltningsområdet

Kommunal verksamhet och service nu på finska! Kunnallista toimintaa ja palveluita nyt myös suomeksi! Trosa kommun del i det finska förvaltningsområdet Kommunal verksamhet och service nu på finska! Trosa kommun del i det finska förvaltningsområdet Kunnallista toimintaa ja palveluita nyt myös suomeksi! Trosan kunta osa suomen kielen hallintoaluetta Kommunal

Lisätiedot

FOKUS. grammatik. Konjunktiot ja sanajärjestys

FOKUS. grammatik. Konjunktiot ja sanajärjestys FOKUS grammatik Konjunktiot yhdistävät sanoja, lauseenosia ja lauseita. Konjunktiot jaetaan rinnastus- ja alistuskonjunktioihin. Jag och min kompis ska resa till Köpenhamn. Minä ja kaverini matkustamme

Lisätiedot

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken?

Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter: 1. Organisaatio / Organisation Kunta, mikä kunta? / Kommun, vilken? Kommenttipyyntö Tulevaisuuden kunta-parlamentaarisen työryhmän väliraportista / Begäran om kommentarer till mellanrapporten från parlamentariska arbetsgruppen för Framtidens kommun Taustatiedot / Bakgrundsuppgifter:

Lisätiedot

ENGLANTI PALVELUKIELENÄ. Milla Ovaska, kansainvälisten asioiden päällikkö Antti Kangasmäki, ylikielenkääntäjä

ENGLANTI PALVELUKIELENÄ. Milla Ovaska, kansainvälisten asioiden päällikkö Antti Kangasmäki, ylikielenkääntäjä ENGLANTI PALVELUKIELENÄ Milla Ovaska, kansainvälisten asioiden päällikkö Antti Kangasmäki, ylikielenkääntäjä Suomen 2. suurin kaupunki Yksi nopeimmin kasvavista kaupungeista Suomessa 20 % asukkaista alle

Lisätiedot

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki Sakägare/ Asianosainen Ärende/ Asia - VALREKLAM INFÖR RIKSDAGSVALET 2015 - VAALIMAI- NONTA ENNEN EDUSKUNTAVAALEJA 2015, TILLÄGG / LISÄYS Det finns tomma reklamplatser kvar i stadens valställningar och

Lisätiedot

Kirkkonummen kunnan kuntalaiskysely / Kyrkslätts kommuns kommuninvånarenkät

Kirkkonummen kunnan kuntalaiskysely / Kyrkslätts kommuns kommuninvånarenkät Kirkkonummen kunnan kuntalaiskysely / Kyrkslätts kommuns kommuninvånarenkät Raportti ajalta 02.03.2017-30.06.2017. Vastauksia annettu yhteensä 580 kpl. Minkä ikäinen olet? / Hur gammal är du? Alle 18 /

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 773/2013 vp Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen tukitoimet Eduskunnan puhemiehelle Hallitus nimesi lähes päivälleen vuosi sitten Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen alueeksi.

Lisätiedot

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 Tiedotustilaisuus Aika Torstai 16. toukokuuta 2013 klo 18 20 Paikka Kaupunginjohtotoimisto, Köpmansgatan 20, Informationssalen Läsnä 27 henkilöä Antti Yliselä, suunnittelupäällikkö

Lisätiedot

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN -

Lisätiedot

Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa.

Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa. Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa. Välkomna till Österbottens förbunds bredbandsseminarium, som fått namnet Österbotten kör

Lisätiedot

Filmhandledning från Svenska nu för svenskundervisningen Rekommenderas för åk 7-10

Filmhandledning från Svenska nu för svenskundervisningen Rekommenderas för åk 7-10 Medan vi lever Filmhandledning från Svenska nu för svenskundervisningen Rekommenderas för åk 7-10 Till läraren Filmen och övningarna är främst avsedda för eleverna på högstadiet, men övningarna kan också

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 30/2005 vp Digitaalisiin televisiolähetyksiin siirtyminen Eduskunnan puhemiehelle Analogiset tv-lähetykset loppuvat nykytiedon mukaan 31.8.2007. Kuitenkin useimmat ihmiset ovat ostaneet

Lisätiedot

VAMMAISNEUVOSTO HANDIKAPPRÅD. Kauniainen - Grankulla

VAMMAISNEUVOSTO HANDIKAPPRÅD. Kauniainen - Grankulla VAMMAISNEUVOSTO HANDIKAPPRÅD Kauniainen - Grankulla Kauniaisissa on toiminut vuodesta 1989 lähtien vammaisneuvosto, joka edistää ja seuraa kunnallishallinnon eri aloilla tapahtuvaa toimintaa vammaisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 576/2008 vp Jättiputken hävittäminen luonnosta Eduskunnan puhemiehelle Etelä-Suomeen on levinnyt iholle palovammoja muistuttavat, kivuliaat rakkulat jättäviä jättiputkia. Arvion mukaan

Lisätiedot

JUBILEUMSÅRET 2017 FÖR FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET

JUBILEUMSÅRET 2017 FÖR FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET JUBILEUMSÅRET 2017 FÖR FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET 2 TIDTABELL 2012 Förhandsutredning 2013 Tillsättandet av projektet 2014 Planering & organisering 2015 2017 2016 Utarbetandet av programmet för jubileumsåret

Lisätiedot

Grupparbete Ryhmätyö. LAPE-akademi / LAPE-akatemia Tillfälle 1. Tilaisuus

Grupparbete Ryhmätyö. LAPE-akademi / LAPE-akatemia Tillfälle 1. Tilaisuus Grupparbete Ryhmätyö LAPE-akademi / LAPE-akatemia Tillfälle 1. Tilaisuus 1. 9.5.2019 A Miten voidaan varmistaa, ettei suunnitelma jää vain paperiksi? Hur kan vi försäkra oss om att planen inte bara lämnar

Lisätiedot

MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015

MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015 MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015 VisitKimitoön.fi VisitKemiönsaari.fi VisitKimitoon.fi Facebook.com/VisitKimitoon Instagram.com/VisitKimitoon Tagboard.com/Visitkimitoon Weibo.com/Kimitoon

Lisätiedot

Protokoll för Drumsö Paddlarklubb r.f:s vårmöte 2014 Drumsö Paddlarklubb r.y:n kevätkokouksen 2014 pöytäkirja

Protokoll för Drumsö Paddlarklubb r.f:s vårmöte 2014 Drumsö Paddlarklubb r.y:n kevätkokouksen 2014 pöytäkirja Protokoll för Drumsö Paddlarklubb r.f:s vårmöte 2014 Drumsö Paddlarklubb r.y:n kevätkokouksen 2014 pöytäkirja Mötet ägde rum i klubbhuset den 3.4.2014 Kokous pidettiin kerhon tiloissa 3.4.2014 1 Öppnandet

Lisätiedot

Nordisk Forbund. Nordisk Forbund TNS

Nordisk Forbund. Nordisk Forbund TNS Contents 1 Resultater 3 2 Usikkerhed og basestørrelser 7 2 1 Resultater Metode Feltperiode: Uge 12 og 13 2014 Målgruppe: Repræsentativt udvalgte vælgere i hhv. Sverige og Finland på 18 eller derover. Metode:

Lisätiedot

KORT OM ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSSTRATEGI

KORT OM ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSSTRATEGI KORT OM ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSSTRATEGI Lyhyesti Pohjanmaan hyvinvointistrategiasta www.obotnia.fi facebook.com/obotnia VI UTGÅR FRÅN TANKEN ATT... Perusoletus on, että...det finns en direkt koppling mellan

Lisätiedot

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver. Torgmöte 3½ 3.3 kl. 12:30-14 i Saima, stadshuset Kim Mäenpää presenterade projektet Skede 1 av HAB och torgparkeringen Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 680/2009 vp Nuorten akateemisten työttömyyden vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Ylemmän korkeakoulututkinnon suorittaneiden työttömyys on kasvanut keväällä 2009 erityisesti 25 30-vuotiaiden

Lisätiedot

Nuuksio - Luontopääkaupungin sydän

Nuuksio - Luontopääkaupungin sydän Nuuksio - Luontopääkaupungin sydän Luonnon virkistys- ja matkailukäyttö Nuuksion kansallispuistossa 7-13.3.2019 Luontokeskus Haltian johtaja Tom Selänniemi Haltia naturcentrets direktör Tom Selänniemi

Lisätiedot

Vähittäismarkkinat hankkeen tilanne. NBS Workshop Antti Paananen

Vähittäismarkkinat hankkeen tilanne. NBS Workshop Antti Paananen Vähittäismarkkinat hankkeen tilanne NBS Workshop Antti Paananen 22.11.2013 Sisältö 1. Mitä tähän mennessä on tehty ja missään ollaan NordREG työssä? 2. Millaista poliittista ohjausta hankkeelle on saatu?

Lisätiedot

VUOSIKERTOMUS. Keskipohjola. Yhteistyötä yli rajojen

VUOSIKERTOMUS. Keskipohjola. Yhteistyötä yli rajojen 1 2011 VUOSIKERTOMUS Keskipohjola Yhteistyötä yli rajojen 1 1 SISÄLLYSLUETTELO PUHEENJOHTAJALTA... 3 TOIMINTA 2011... 4 YHTEISTYÖN PAINOPISTEET... 5 STRATEGINEN VAIKUTTAMINEN... 5 INNOVATIIVISUUS JA YRITYSTOIMINNAN

Lisätiedot

OPEN DAYS 2015 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET SUOMI

OPEN DAYS 2015 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET SUOMI OPEN DAYS 2015 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET SUOMI INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2015 City of Helsinki 3 Helsinki-Uusimaa 4 Österbotten 5 Varsinais-Suomi 6 2 I. Regional

Lisätiedot

KOULUTUSPALVELUJEN PALVELUOHJELMA PÄHKINÄNKUORESSA PROGRAMMET FÖR UTBILDNINGSTJÄNSTERNA I ETT NÖTSKAL

KOULUTUSPALVELUJEN PALVELUOHJELMA PÄHKINÄNKUORESSA PROGRAMMET FÖR UTBILDNINGSTJÄNSTERNA I ETT NÖTSKAL TIINA VÄLIKANGAS Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOULUTUSPALVELUJEN PALVELUOHJELMA 2015-2017 PÄHKINÄNKUORESSA PROGRAMMET FÖR UTBILDNINGSTJÄNSTERNA 2015-2017 I ETT NÖTSKAL KOULUTUSPALVELUJEN PALVELUOHJELMAN

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 110/2007 vp Alkoholin liikakäyttöön puuttuminen työpaikoilla Eduskunnan puhemiehelle Suomessa saattaa olla Työterveyslaitoksen selvityksen mukaan jopa 500 000 700 000 alkoholin suurkuluttajaa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 590/2013 vp Poliisimiesten sivutyöluvat ja poliisijohdon palkkataso Eduskunnan puhemiehelle Lähes peräkkäisinä päivinä uutisoitiin ensin poliisimiesten sivutöistä ja niiden laillisuudesta

Lisätiedot

TEMA VALET 2014 MÅL. Valet

TEMA VALET 2014 MÅL. Valet TEMA VALET 2014 MÅL Valet Du ska ha kunskap om hur ett riksdagsval går till. Du ska ha kunskap om Sveriges statsskick, riksdag och regering och deras olika uppdrag. Du ska ha kunskap om Sveriges partier

Lisätiedot

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund Pohjanmaan liitto ERUF EAKR Niklas Ulfvens Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020 Suomen rakennerahasto-ohjelma Kestävää kasvua ja työtä 2014 2020 TL 2.

Lisätiedot

HSP. Stella Polaris seminaari Stella Polaris seminarium. Historiskaföreningen Stella Polaris rf Historiallisyhdistys Stella Polaris ry

HSP. Stella Polaris seminaari Stella Polaris seminarium. Historiskaföreningen Stella Polaris rf Historiallisyhdistys Stella Polaris ry 1 Historiskaföreningen Stella Polaris rf Historiallisyhdistys Stella Polaris ry HSP Stella Polaris seminaari Stella Polaris seminarium Tid/Aika: 22 23.9.2012 Plats/Paikka: Närpes Vuxeninstitut Vasavägen

Lisätiedot

RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI

RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI Bästa familj, Hemmet och familjen är barnets viktigaste uppväxtmiljö och gemenskap. Vid sidan av hemmet skall dagvården vara

Lisätiedot

Keskipohjola -komitea Mittnordenkommittén

Keskipohjola -komitea Mittnordenkommittén Keskipohjola -komitea Mittnordenkommittén Vuosikertomus/Årsberättelse 2005 Sisältö PUHEENJOHTAJAKAUDEN VAIHTUESSA (Martti Ahokas)...3 KESKIPOHJOLAN ALUE...4 KESKIPOHJOLAN VUOSIKERTOMUS 2005...4 TYÖRYHMIEN

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2009 vp Perhepäivähoitajien palkkaus Eduskunnan puhemiehelle Perhepäivähoitaja on lapsia omassa kodissaan, ryhmäperhepäivähoidossa tai lapsen kotona hoitava henkilö. Perhepäivähoidossa

Lisätiedot

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus Verksamheten i det nya landskapet Österbotten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2013 vp Rajatyöntekijöiden oikeus aikuiskoulutustukeen Eduskunnan puhemiehelle Osaamisen kehittäminen ja aikuisopiskelu ovat nykyään arkipäivää. Omaehtoisesti opiskelevat rajatyöntekijät

Lisätiedot

Päiväkotirauha Dagisfred

Päiväkotirauha Dagisfred 15.3.2017 varhaiskasvattajille Mia Viljanen ja Maria Stoor-Grenner Päiväkotirauha Dagisfred Kaverisuhteita vahvistava ja kiusaamista ehkäisevä toimintatapa Ett sätt att stärka kompisrelationer och förebygga

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Pienryhmässä opiskelu

Pienryhmässä opiskelu Kulturer möts (2 op) ruotsin vapaaehtoinen kurssi kaikkien tiedekuntien opiskelijoille ohjattua opiskelua pienryhmissä, pareittain ja itsenäisesti, 8 lähiopetustuntia ensimmäinen kokoontuminen: info, ryhmien

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 678/2001 vp Ansiosidonnaisen työttömyysturvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Maan suurin ammattijärjestö SAK ehdotti maanantaina 14.5.2001, että ansiosidonnaiselle työttömyysturvalle

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS Marraskuu 2012 Lisätiedot: Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Pohjanmaan työllisyyskatsaus

Lisätiedot

JAKOBSTAD PIETARSAARI

JAKOBSTAD PIETARSAARI Hyvää päivähoitoa jo 110 vuotta. 110 år av högklassig dagvård. JAKOBSTAD PIETARSAARI Jakobstad ordnar småbarnspedagogisk verksamhet på svenska och finska. I Jakobstad finns dessutom ett populärt och fungerande

Lisätiedot

Kieliasiantuntijuus erikoistuneessa yhteiskunnassa -maisteriohjelma

Kieliasiantuntijuus erikoistuneessa yhteiskunnassa -maisteriohjelma Kieliasiantuntijuus erikoistuneessa yhteiskunnassa -maisteriohjelma Maisteriohjelma KEY antaa sinulle vahvat kielelliset ja kulttuuriset taidot, joita tarvitset monikulttuurisessa työelämässä ja yhteiskunnassa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

Liikenne sähköistyy Pohjoismaissa Trafiken elektrifieras i Norden

Liikenne sähköistyy Pohjoismaissa Trafiken elektrifieras i Norden Liikenne sähköistyy Pohjoismaissa Trafiken elektrifieras i Norden Elina Väistö Sito Parhaan ympäristön tekijät Sitossa laadittu kuluneen vuoden aikana Utarbetad vid Sito under det gångna året Sähköautojen

Lisätiedot

KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL

KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL AVUSTUKSET PAIKALLISILLE KULTTUURIJÄRJESTÖILLE BIDRAG TILL LOKALA KULTURFÖRENINGAR Haku vuodelle Ansökan för år PAIKALLISILLE

Lisätiedot

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

104 21.09.2011. Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom. Kaavoitusjaosto/Planläggningssekti onen 104 21.09.2011 Aloite pysyvien päätepysäkkien rakentamisesta Eriksnäsin alueelle/linda Karhinen ym. / Motion om att bygga permanenta ändhållplatser på Eriksnäsområdet/Linda

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1012/2010 vp Eläkkeiden maksun myöhästymiset Eduskunnan puhemiehelle Eläkkeiden maksuissa on ollut paljon ongelmia tänä vuonna. Osa eläkeläisistä on saanut eläkkeensä tililleen myöhässä

Lisätiedot

Katse Nikkilään! Nickby i fokus! Ympäristö, kokemukset ja osallistuminen Miljö, upplevelser och deltagande

Katse Nikkilään! Nickby i fokus! Ympäristö, kokemukset ja osallistuminen Miljö, upplevelser och deltagande Katse Nikkilään! Nickby i fokus! Ympäristö, kokemukset ja osallistuminen Miljö, upplevelser och deltagande Pilvi Nummi-Sund kaavoittaja, Sipoon kunta planläggare, Sibbo kommun Nikkilästä vetovoimainen

Lisätiedot

Demokratiapäivä Rinnakkaissessio klo KUNTAVAALIT TULEVAT - OLETKO VALMIS?

Demokratiapäivä Rinnakkaissessio klo KUNTAVAALIT TULEVAT - OLETKO VALMIS? Demokratiapäivä 18.10.2016 Rinnakkaissessio klo 13.30 15.30 KUNTAVAALIT TULEVAT - OLETKO VALMIS? 1 Kuntavaalit tulevat oletko valmis? Demokratiapäivä 16.10.2016 klo 13.30-15.30 Session avaus - Marianne

Lisätiedot

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE HAE VALTIONTUKEA ANSÖK OM STATSBIDRAG Tukea hakeva organisaatio Sökande organisation Organisaationumero Organisationsnummer Osoite Adress Yhteyshenkilö

Lisätiedot

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015 Silva Malin Sjöholm Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015 Fakta Bygget skall vara klart 30.11 Naturen har fungerat som inspiration i processen. Silva- betyder skog på latin Färgskalan inne i

Lisätiedot

WHO-Koululaistutkimus 2014 WHO-Skolelevstudie 2014

WHO-Koululaistutkimus 2014 WHO-Skolelevstudie 2014 WHO-Koululaistutkimus 2014 WHO-Skolelevstudie 2014 Kansainvälinen pitkäkestoinen koulukyselytutkimus, jossa tarkastellaan kouluikäisten lasten ja nuorten terveyskäyttäytymistä ja elämäntyylejä eri konteksteissa.

Lisätiedot

Ikäihmisten palvelujen kehittäminen ja haasteita De äldres service utveckling och utmaningar

Ikäihmisten palvelujen kehittäminen ja haasteita De äldres service utveckling och utmaningar Ikäihmisten palvelujen kehittäminen ja haasteita De äldres service utveckling och utmaningar Pia Vähäkangas, TtT, Pohjanmaan I&O muutosagentti, förändringsagent i Österbotten 13.11.2018 Pia Vähäkangas,

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS Syyskuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50

Lisätiedot

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Osuuskauppa Varuboden-Osla haluaa omalla toimialueellaan,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 777/2004 vp Työntekijöiden työehtojen heikentyminen ISS:ssä Eduskunnan puhemiehelle Pietarsaaressa sijaitsevassa Snellmanin lihanjalostuslaitoksessa hoidettiin tuotantorakennusten siivoustyö

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 528/2006 vp Talous- ja velkaneuvonnan valtionosuuden kohdentaminen Enon kunnalle Eduskunnan puhemiehelle Valtion talousarviossa on määräraha talous- ja velkaneuvontaan. Lääninhallitusten

Lisätiedot

Saate. Vaasassa 17.12.2014. Anne Majaneva Projektipäällikkö Uusi paikallisuus hanke, Vaasan Palosaaren osahanke

Saate. Vaasassa 17.12.2014. Anne Majaneva Projektipäällikkö Uusi paikallisuus hanke, Vaasan Palosaaren osahanke Saate Miten Palosaaren kampusalueesta saataisiin kaikkien yhteiseksi kokema alue? Tätä kysymystä pohdittiin kolme iltaa kestäneessä kansalaisraadissa, johon kuului myös opastettu kehittämiskävelykierros

Lisätiedot

Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa. Oppilaiden huoltajille

Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa. Oppilaiden huoltajille Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa Oppilaiden huoltajille Lukuvuosi 2014 15 on pyörähtänyt käyntiin ja luokilla 7 9 on täysi työn touhu käynnissä. Olemme iloisia viime vuoden yhdeksäsluokkalaisten hyvästä

Lisätiedot

Toimintasuunnitelma 2011

Toimintasuunnitelma 2011 Toimintasuunnitelma 2011 Komitean hyväksymä 17.11.2011 Johdanto Keskipohjola-komitea on yhteistyöorganisaatio Keskipohjolan alueiden välillä, alue ulottuu idästä Venäjän rajalta länteen Atlantille. Keskipohjola-komitea

Lisätiedot

FUNKTIONELLA MÄTETAL FÖR ALLMÄNNA BIDRAG SOM BEVILJAS LOKALA KULTURFÖRENINGAR

FUNKTIONELLA MÄTETAL FÖR ALLMÄNNA BIDRAG SOM BEVILJAS LOKALA KULTURFÖRENINGAR PAIKALLISILLE KULTTUURIJÄRJESTÖILLE MYÖNNETTÄVIEN YLEISAVUSTUSTEN TOIMINNALLISET MITTARIT Hyväksytty sivistyslautakunnassa 2.2. 2005 sivut: 1-4 FUNKTIONELLA MÄTETAL FÖR ALLMÄNNA BIDRAG SOM BEVILJAS LOKALA

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 447/2010 vp Au pair -ilmoitusten välittämisen jatkaminen työministeriön MOL-palvelussa Eduskunnan puhemiehelle Työministeriön www.mol.fi on työ- ja elinkeinoministeriön ylläpitämä verkkopalvelu,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 436/2004 vp Kivunhoitoon erikoistuneen lääkärin saaminen terveysasemille Eduskunnan puhemiehelle Kipupotilasyhdistys on valtakunnallinen, ja sen toiminnan periaatteena on kipupotilaiden

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

Laura Arola Suomen laitos, Oulun yliopisto laura.arola@oulu.fi NUORTEN MONIKIELISYYS POHJOIS-RUOTSISSA - SAAMEN KIELTEN NÄKÖKULMIA

Laura Arola Suomen laitos, Oulun yliopisto laura.arola@oulu.fi NUORTEN MONIKIELISYYS POHJOIS-RUOTSISSA - SAAMEN KIELTEN NÄKÖKULMIA Laura Arola Suomen laitos, Oulun yliopisto laura.arola@oulu.fi NUORTEN MONIKIELISYYS POHJOIS-RUOTSISSA - SAAMEN KIELTEN NÄKÖKULMIA TUTKIMUSALUE North (Torne) Saami - 4000 (25 000) Lule Saami - 500 (1500)

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 352/2002 vp Korvattavat MS-lääkkeet Eduskunnan puhemiehelle MS-tautia sairastavan potilaan taudin kuva ja eteneminen on hyvin yksilöllistä. Hyvin useasti tauti etenee aaltomaisesti

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Syyskuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 312 8568 ja Olli Peltola tfn +358 50

Lisätiedot

1. 3 4 p.: Kansalaisjärjestöjen ja puolueiden ero: edelliset usein kapeammin tiettyyn kysymykseen suuntautuneita, puolueilla laajat tavoiteohjelmat. Puolueilla keskeinen tehtävä edustuksellisessa demokratiassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1027/2010 vp Kehäradan Ruskeasannan aseman rakentaminen Eduskunnan puhemiehelle Kehärataa ollaan rakentamassa Vantaalle siten, että radan on tarkoitus valmistua vuonna 2014. Kehärata

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 95/2006 vp Saamenkieliset ylioppilaskirjoitukset Eduskunnan puhemiehelle Saamen kielen aseman parantamiseksi Suomessa tuli vuonna 1992 voimaan kielilaki. Vuonna 2004 tuli voimaan saamen

Lisätiedot

Tutkintojen perusteet uutta osaamista ja joustavuutta. Examensgrunder ny kompetens och flexibilitet

Tutkintojen perusteet uutta osaamista ja joustavuutta. Examensgrunder ny kompetens och flexibilitet Tutkintojen perusteet uutta osaamista ja joustavuutta Examensgrunder ny kompetens och flexibilitet Keskeiset muutokset Centrala ändringar Muutokset tutkintorakenteessa (asetus) Muutokset ammatillisen perustutkinnon

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 264/2013 vp Eduskunnan suullinen kyselytunti radiossa Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan suullisella kyselytunnilla ministerit vastaavat kansanedustajien kysymyksiin. Kyselytunti mahdollistaa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 76/2006 vp Kelan järjestämän vaikeavammaisten lääkinnällisen kuntoutuksen suunnitelman laatiminen Eduskunnan puhemiehelle Kelalla on lakisääteinen velvollisuus järjestää vajaakuntoisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 876/2010 vp Työnantajien Kela-maksun poiston vaikutus työpaikkojen määrään Eduskunnan puhemiehelle Työnantajien Kela-maksu on hallituksen esityksestä poistettu. Hallitus perusteli esityksessään

Lisätiedot

DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET. Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen

DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET. Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen UPPLÄGG Presentation av projekten Presentation av det gemensamma arbetet DELAKTIG I FINLAND K5 Projektledare Lilian Ivars

Lisätiedot

Takoa eller maakunnallista samlingspolitik. Tako-seminaari Leena-Maija Halinen ja Lena Dahlberg

Takoa eller maakunnallista samlingspolitik. Tako-seminaari Leena-Maija Halinen ja Lena Dahlberg Takoa eller maakunnallista samlingspolitik Lohjan Museo - kulttuurihistoriallinen museo - perustettu vuonna 1911, kunnallistettiin vuonna 1977 - toiminut vuodesta 1980 kartanomiljöössä Lohjan Iso-pappilassa,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 614/2013 vp Kotkaniemi-museon kulttuurihistoriallisen perinnön turvaaminen Eduskunnan puhemiehelle Presidentti P.E. Svinhufvudin kotimuseon Kotkaniemen tulevaisuus on uhattuna: opetus-

Lisätiedot

Planläggning och landskapsreformen Kaavoitus ja maakuntauudistus

Planläggning och landskapsreformen Kaavoitus ja maakuntauudistus www.obotnia.fi/landskapsplanen Planläggning och landskapsreformen Kaavoitus ja maakuntauudistus Landskapsreformens grundstenar Maakuntauudistuksen peruspalikat Landskapsförbunden, NTM-centralerna och regionförvaltningsverken

Lisätiedot

ITSEARVIOINTIRAPORTTI työstetty utarbetat arviointialue, utvärderingsområde 3 henkilöstö, personal

ITSEARVIOINTIRAPORTTI työstetty utarbetat arviointialue, utvärderingsområde 3 henkilöstö, personal ITSEARVIOINTIRAPORTTI työstetty utarbetat 3.2.2017 arviointialue, utvärderingsområde 3 henkilöstö, personal KANSALAISOPISTOJEN CAF 2017 Mi + Vako yhteinen raportti! TOIMINTA 1 JOHTAJUUS johtamisen arvot

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 603/2012 vp Naisyrittäjyyden edistäminen Eduskunnan puhemiehelle Naisten osuus suomalaisista yrittäjistä on noin 30 prosenttia. Yrittäjänaisten Keskusliitto ry:n virallinen tavoite

Lisätiedot

KYSELYN YHTEENVETO SAMMANFATTNING AV FÖRFRÅGAN

KYSELYN YHTEENVETO SAMMANFATTNING AV FÖRFRÅGAN KYSELYN YHTEENVETO SAMMANFATTNING AV FÖRFRÅGAN JÄRJESTÖ 2.0: POHJANMAAN JÄRJESTÖT MUKANA MUUTOKSESSA ORGANISATION 2.0: ÖSTERBOTTENS ORGANISATIONER MED I FÖRÄNDRINGEN 15.5.2018 KYSELY - FÖRFRÅGAN Hiukan

Lisätiedot

Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen

Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen palvelutoimintojaosto 9.3.2015 Kundnöjdhetsenkäten har genomförts

Lisätiedot

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut Behovskartläggning: Äldrevård och -service Skövden kunta, Suomen kielen hallintoalue, 541 83 Skövde Skövde kommun, Finskt förvaltningsområde, 541 83 Skövde LAKI

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 768/2008 vp Saarijärven-Viitasaaren seutukunnan säilyminen äkillisen rakennemuutoksen alueena Eduskunnan puhemiehelle Saarijärven-Viitasaaren seutukunnalla, joka käsittää pohjoisen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 71/2004 vp Ulkomailla työskentelyn vaikutukset kansaneläkkeen viivästymiseen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla työskennelleiden Suomen kansalaisten eläkepäätökset viipyvät usein kuukausikaupalla.

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS tammikuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50

Lisätiedot

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Regional Council of Ostrobothnia www.obotnia.fi

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Regional Council of Ostrobothnia www.obotnia.fi Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund Pohjanmaan liitto En samkommun för de 15 Pohjanmaan maakuntaan kommunerna i landskapet kuuluvien 15 kunnan Österbotten muodostama kuntayhtymä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 792/2006 vp Viisipäiväinen vuosilomaviikko Eduskunnan puhemiehelle Vuosilomalaki on vanhentunut joiltakin osin. Laissa vanhaa perinnettä on se, että ansaittu vuosiloma-aika kuluu myös

Lisätiedot

www.rosknroll.fi 0201 558 334

www.rosknroll.fi 0201 558 334 www.rosknroll.fi 0201 558 334 Rollella ei ole peukalo keskellä kämmentä, joten lähes kaikki rikki menneet tavarat Rolle korjaa eikä heitä pois. Etsi kuvista 5 eroavaisuutta! Rolle har inte tummen mitt

Lisätiedot

SIPOONKORPI - SELVITYKSIÄ SIBBO STORSKOG - UTREDNINGAR

SIPOONKORPI - SELVITYKSIÄ SIBBO STORSKOG - UTREDNINGAR SIPOONKORPI - SELVITYKSIÄ SIBBO STORSKOG - UTREDNINGAR Sipoonkorpi-työryhmien mietinnöt 1993 ja 2004 Natura 2000 Ekologinen verkosto Itä-Uudellamaalla, Väre 2002 Ehdotus asetukseksi Sipoonkorven luonnonsuojelualueesta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1333/2010 vp Näkövammaisten kirjaston Celian tulevaisuus Eduskunnan puhemiehelle Celia on näkövammaisten kirjasto, joka on tarkoitettu Suomessa kaikille lukemisesteisille kansalaisille.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 856/2001 vp Sosiaalityöntekijöiden työuupumus ja heikentyneet työolot Eduskunnan puhemiehelle Sosiaalityöntekijöiden työuupumus on kasvaneen työmäärän ja työolojen huononemisen myötä

Lisätiedot