Eduskunnan puhemiehelle

Transkriptio

1 KIRJALLINEN KYSYMYS 1404/2010 vp Nuorten terveyden ja hyvinvoinnin parantaminen Eduskunnan puhemiehelle THL:n kouluterveyskyselyn perusteella saa ajantasaista tietoa nuorten hyvinvoinnista. Kysely toteutetaan joka toinen vuosi lähes kaikissa Suomen peruskouluissa ja lukiossa sekä pääosassa ammatillisia oppilaitoksia. Viimeisimmän kyselyn perusteella yli kymmenen prosenttia nuorista kärsii keskivaikeasta tai vaikeasta masentuneisuudesta. Neljätoista prosenttia nuorista on myös kokenut, että kouluterveydenhoitajan vastaanotolle on vaikea päästä. Yli puolet vastaajista ilmoitti, että koulun fyysisissä työoloissa on puutteita. Joka viides oli kokenut fyysistä uhkaa vuoden aikana. Tulokset kertovat siitä, että nuorten terveyden ja hyvinvoinnin puolesta olisi tehtävä entistä enemmän töitä, ja varsinkin ennalta ehkäiseviin toimiin tulisi panostaa. On kestämätön tilanne, että apua hakeva nuori ei pääse kouluterveydenhoitajan vastaanotolle helposti ja nopeasti. Huonot kokemukset avun saamisesta saattavat myös helposti johtaa siihen, että nuori ei jatkossa edes hae apua, koska ei usko, että häntä autetaan. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitämme asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitä hallitus aikoo tehdä nuorten terveyden ja hyvinvoinnin parantamiseksi? Helsingissä 15 päivänä maaliskuuta 2011 Risto Kuisma /sd Rakel Hiltunen /sd Jacob Söderman /sd Kari Uotila /vas Kimmo Kiljunen /sd Versio 2.0

2 Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Risto Kuisman /sd ym. näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 1404/2010 vp: Mitä hallitus aikoo tehdä nuorten terveyden ja hyvinvoinnin parantamiseksi? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Sosiaali- ja terveysministeriössä on valmisteltu useita säädöksiä ja sen hallinnonalalla käynnistetty monia hankkeita, joiden tarkoituksena on parantaa nuorten terveyttä ja hyvinvointia. Kuntien velvollisuutta järjestää kouluterveydenhuollon palvelut alueellaan sijaitsevien perusopetusta antavien oppilaitosten oppilaille on täsmennetty uudessa voimaan tulevassa terveydenhuoltolaissa (1326/2010). Terveydenhuoltolakia yksityiskohtaisempia säännöksiä kouluterveydenhuollosta sisältyy valtioneuvoston asetukseen neuvolatoiminnasta, koulu- ja opiskeluterveydenhuollosta sekä lasten ja nuorten ehkäisevästä suun terveydenhuollosta (380/2009). Asetuksen tarkoituksena on varmistaa riittävän yhtenäiset ja alueellisesti tasa-arvoiset palvelut, vahvistaa terveyden edistämistä ja tehostaa varhaista tukea ja syrjäytymisen ehkäisyä. Asetuksen mukaan oppilaan terveyden ja hyvinvoinnin seuraamiseksi ja edistämiseksi on järjestettävä terveystarkastus vuosittain sekä terveydentilan toteamista varten tarpeelliset erikoistutkimukset. Terveystarkastuksista kolme on niin kutsuttua laajaa terveystarkastusta (1. 5. ja 8. lk.), jolloin arvioidaan oppilaan terveydentilan lisäksi aina myös koko perheen hyvinvointia. Lapsen, nuoren ja perheen erityisen tuen tarve on tunnistettava ja tuki järjestettävä viiveettä. Lisäksi on selvitettävä määräaikaisista terveystarkastuksista poisjäävien tuen tarve. Kouluyhteisön ja opiskeluympäristön terveellisyys ja turvallisuus on tarkastettava joka kolmas vuosi. Oppilaalle on järjestettävä tarpeenmukaista terveysneuvontaa, johon sisältyy aina mielenterveyden edistäminen ja tarvittaessa lähisuhdeväkivallan ja koulukiusaamisen ehkäisy. Kouluterveydenhuoltopalvelujen saatavuuden parantamiseksi hallitus on tukenut kuntia terveydenhoitajien ja lääkäreiden rekrytoimisessa. Kuntien peruspalvelujen valtionosuuksia on korotettu valtion vuosien 2010 ja 2011 talousarvioissa yhteensä 18,5 miljoonalla eurolla. Nämä korotukset jäävät pysyvästi kuntien saamiin valtionosuuksiin. Asetuksen seurantaan ja valvontaan on kiinnitetty erityistä huomiota. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL on toteuttanut asetuksen ensimmäisen seurannan osana Terveydenedistämisen aktiivisuus -kyselyä keväällä Kuntakohtaiset tulokset on julkaistu laitoksen kotisivuilla osoitteessa Erillinen julkaisu asetuksen seurannan osalta ilmestyy keväällä Tähän mennessä saatujen tietojen mukaan kouluterveydenhuoltoon on rekrytoitu lisää terveydenhoitajia. Laajoja terveystarkastuksia toteutetaan aikaisempaa yleisemmin ja suurimpaan osaan sisältyy arvio oppilaan psykososiaalisesta kehityksestä. Lähes kaikissa terveyskeskuksissa on nimetty koulu- ja opiskeluterveydenhuollon johtamisesta ja kehittämisestä vastaava henkilö, minkä lisäksi joka toisessa terveyskeskuksessa on laadittu jälkeen yhtenäinen toimintaohjelma koulu- ja opiskeluter- 2

3 Ministerin vastaus KK 1404/2010 vp Risto Kuisma /sd ym. veydenhuollolle. Aluehallintovirastot ja Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto Valvira valvovat aktiivisesti asetuksen toimeenpanoa. Valvonta perustuu THL:n seurantatietoihin, Valviran omaan keväällä 2011 kunnille tehtyyn kyselyyn ja sen tulosten perusteella laadittavaan valvontasuunnitelmaan. Lasten ja nuorten hyvinvointia edistetään myös lastensuojelulakiin (417/2007) sisällytettyjen säännösten avulla. Kunnan tulee järjestää koulupsykologi ja -kuraattoripalveluita, jotka antavat riittävän tuen ja ohjauksen koulunkäyntiin ja oppilaiden kehitykseen liittyvien sosiaalisten ja psyykkisten vaikeuksien ehkäisemiseksi ja poistamiseksi. Lisäksi kunnan tai useamman kunnan yhdessä on laadittava suunnitelma lasten ja nuorten hyvinvoinnin edistämiseksi ja lastensuojelun järjestämiseksi. Oppilas- ja opiskelijahuollon kehittämiseksi opetus- ja kulttuuriministeriössä valmistellaan yhteistyössä sosiaali- ja terveysministeriön kanssa yhtenäistä opiskeluhuollon lakia ja Opetushallituksen ja THL:n yhteistyönä oppilas- ja opiskelijahuollon opasta. Lasten, nuorten ja perheiden palveluja uudistetaan kokonaisuutena koko maassa osana sosiaali- ja terveydenhuollon kansallista kehittämisohjelmaa (Kaste) Tavoitteena on lisätä osallisuutta, edistää mielenterveyttä ja vähentää syrjäytymistä ennalta ehkäisyn ja varhaisen tuen avulla. Väliarvioinnin mukaan lasten, nuorten ja perheiden lähes koko maan kattavassa viidessä hankkeessa on vahvistettu poikkisektorista yhteistyötä ja kehitetty uusia palvelurakenteita sekä dialogisuuteen ja kumppanuuteen perustuvia työtapoja. Etenkin nuorten erityispalveluja on kehitetty tukemaan peruspalveluja ja palveluja on tuotu suoraan lasten kehitysympäristöihin. Näihin hankkeisiin on maaliskuun 2011 loppuun mennessä osoitettu 33 miljoonaa euroa valtionavustusta. STM:n hallinnonalalla THL:ssa on käynnissä useita kehittämishankkeita lasten ja nuorten hyvinvoinnin edistämiseksi. Toimiva lapsi ja perhe -hankkeessa kehitettyjen työmenetelmien tarkoituksena on katkaista syrjäytymisen kierre tukemalla lapsia, joiden vanhemmilla on mielenterveys- tai päihdeongelmia. Koululaisten terveyden ja hyvinvoinnin seurantaan on kehitteillä järjestelmä, johon tiedot on tarkoitus kerätä suoraan terveystarkastuksista sähköisen potilaskertomuksen avulla. Lisäksi on käynnistetty laajojen terveystarkastusten kehittäminen ja niitä koskevan ohjeistuksen laatiminen. Edellä kuvattujen seurantatulosten ja meneillä olevien toimenpiteiden perusteella voidaan odottaa, että kouluterveydenhuoltopalvelujen ja muiden palvelujen saatavuus ja toimivuus paranevat lähivuosina. Helsingissä 6 päivänä huhtikuuta 2011 Peruspalveluministeri Paula Risikko 3

4 Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1404/2010 rd undertecknat av riksdagsledamot Risto Kuisma /sd m.fl.: Vad ämnar regeringen göra för att främja hälsan och välfärden bland unga? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Vid social- och hälsovårdsministeriet har det beretts ett flertal författningar och inom dess förvaltningsområde har det inletts många projekt vars mål är att främja hälsan och välfärden bland unga. Kommunernas skyldigheter att tillhandahålla skolhälsovårdstjänster för eleverna vid de läroanstalter inom den grundläggande utbildningen vilka finns i deras områden har preciserats i den nya hälso- och sjukvårdslagen som träder i kraft den 1 maj 2011 (1326/2010). Mer detaljerade bestämmelser än dem som finns i hälso- och sjukvårdslagen finns i statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (380/2009). Syftet med förordningen är att säkerställa tillräckligt enhetliga och regionalt likvärdiga tjänster, att stärka det hälsofrämjande arbetet och att effektivisera det tidiga stödet och arbetet för att förebygga utslagning. Enligt förordningen ska kommunen för att följa och främja elevens hälsa och välbefinnande ordna hälsoundersökningar årligen och nödvändiga specialundersökningar för att konstatera elevens hälsotillstånd. Av hälsoundersökningarna är tre s.k. omfattande hälsoundersökningar (i årskurs ett, fem och åtta) och vid de här bedöms inte bara elevens hälsotillstånd utan också hela familjens välbefinnande. Behovet av särskilt stöd hos ett barn, en ung person eller en familj ska identifieras i ett så tidigt skede som möjligt och det stöd som behövs ska tillhandahållas utan dröjsmål. Dessutom ska behovet av stöd utredas hos dem som inte deltar i de återkommande hälsoundersökningarna. Därtill ska det vart tredje år göras en undersökning av om skolan och studiemiljön är sund och trygg. För eleven ska ordnas nödvändig hälsorådgivning i vilken ingår främjande av den psykiska hälsan och vid behov förebyggande av våld i nära relationer och mobbning i skolan. För att förbättra tillgången till skolhälsovårdstjänster har regeringen understött kommunerna i att rekrytera hälsovårdare och läkare. Statsandelarna för kommunernas basservice har i statsbudgeten för 2010 och 2011 höjts med sammanlagt 18,5 miljoner euro. Höjningarna kommer permanent att ingå i de statsandelar som kommunerna får. Det har fästs särskild uppmärksamhet vid uppföljningen och övervakningen av förordningen. Institutet för hälsa och välfärd THL har genomfört den första uppföljningen av förordningen som ett led i enkätundersökningen om aktivitet för att främja hälsan på våren Kommunspecifika resultat har publicerats på institutets webbsidor på adressen En separat publikation i fråga om uppföljningen ges ut på våren Enligt de uppgifter som man hittills har fått har det rekryterats fler hälsovårdare till skolhälsovården. De omfattande hälsoundersökningarna utförs i större utsträckning än tidigare och i merparten av dem ingår en bedömning av elevens psykosociala utveckling. Vid nästan varje hälsovårdscentral har det utsetts en företrädare för vårdarbetet och en läkare som ansvarar för 4

5 Ministerns svar KK 1404/2010 vp Risto Kuisma /sd ym. ledningen och utvecklingen av skol- och studerandehälsovården. Sedan den 1 juli 2009 har det dessutom gjorts upp ett enhetligt verksamhetsprogram för skol- och studerandehälsovården vid varannan hälsovårdscentral. Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira övervakar aktivt verkställigheten av förordningen. Övervakningen baserar sig på THL:s uppföljningsuppgifter, den enkätundersökning som Valvira själv har gjort i kommunerna våren 2011 och den övervakningsplan som ska göras upp utifrån resultaten av enkätundersökningen. Barns och unga personers välfärd främjas även med hjälp av bestämmelserna som ingår i barnskyddslagen (417/2007). För att förebygga och övervinna sociala och psykiska svårigheter som hänför sig till skolgången och elevernas utveckling ska kommunen för eleverna ordna skolpsykolog- och skolkuratorstjänster som ger adekvat stöd och handledning. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska göra upp en plan för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. För att utveckla elevvården för elever och studerande bereds vid undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet en enhetlig lag om elevvården. Som ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och THL bereds en handbok för elevvården för elever och studerande. Tjänsterna för barn, unga personer och familjer revideras i sin helhet i hela landet som ett led i det nationella utvecklingsprogrammet för socialoch hälsovård (Kaste) Målet är att öka delaktigheten, främja den psykiska hälsan och minska marginaliseringen med hjälp av förebyggande åtgärder och stöd på ett tidigt stadium. Enligt en mellanbedömning har man i de fem projekt för barn, unga personer och familjer vilka omfattar nästan hela landet stärkt det sektorsöverskridande samarbetet och utvecklat nya servicestrukturer och arbetssätt som baserar sig på ett dialogförande och kompanjonskap. Framför allt har man utvecklat specialtjänster för unga personer för att stödja basservicen och tjänsterna har tillhandahållits direkt i barnens uppväxtmiljöer. För de här projekten har man fram till slutet av mars 2011 anvisat 33 miljoner euro som statsunderstöd. Inom förvaltningsområdet för social- och hälsovårdsministeriet och vid THL pågår ett flertal utvecklingsprojekt för att främja barns och unga personers välfärd. Avsikten med de arbetsmetoder som har utvecklats inom projektet Familj och barn i samspel är att bryta marginaliseringsspiralen genom att stödja barn vars föräldrar lider av psykiska problem eller missbruksproblem. För att följa elevernas hälsa och välbefinnande utvecklas för närvarande ett system genom vilket avsikten är att samla in uppgifter direkt från hälsoundersökningarna med hjälp av en elektronisk patientjournal. Dessutom har man inlett utvecklingen av de omfattande hälsoundersökningarna och utarbetandet av anvisningar i anslutning till dem. På grundval av de ovan beskrivna uppföljningsresultaten och de åtgärder som för närvarande vidtas kan man förvänta sig att tillgången till och funktionsdugligheten hos skolhälsovårdstjänsterna och andra hälsovårdstjänsterna förbättras under de närmaste åren. Helsingfors den 6 april 2011 Omsorgsminister Paula Risikko 5