Varmkompost Varmkompost Lämpökomposti Hot Composting

Transkriptio

1 Varmkompost Varmkompost Lämpökomposti Hot Composting SV NO FI EN 5 years guarantee Komposteringsvägledning Varmkompost Komposteringsveiledning Varmkompost Kompostointi-opas Hot kompostiin Composting Guide Hot Compost 10860

2 Allt organiskt avfall från kök och trädgård blandat med torrt strö placeras i behållaren. Med rätt fuktighet och ventilation ser mikroorganismer till att avfallet omvandlas till näringsrik jord. Vad kan komposteras? Allt organiskt avfall från köket, t.ex. - kaffesump, filter, teblad, tepåsar, middagsrester, potatisskal, rester av kött/fisk, mjöl, bakprodukter - frukt- och grönsaksavfall, blommor, krukväxter - äggskal, äggkartonger, hushållspapper Allt organiskt avfall från trädgården, t.ex.: - klippt gräs (i mindre mängder), löv, ogräs, kvistar - (bör malas), halm, sågspån Vad kan inte komposteras? - metall, glas, plast och andra ej nedbrytbara material. - mjölkpaket, blöjor, bindor, dammsugarpåsar - aska, kemikalier, olja och avfall som innehåller lösningsmedel Det finns inga myndighetskrav i samband med hemkompostering, men de kommunala myndigheterna uppmanas att ta in detta i sina riktlinjer. Kontrollera därför med din kommun vad som gäller där du bor. Hur komposterar man? - Börja med ett lager av kvistar i botten av kompostbehållaren, cirka cm. Syftet med detta är att säkra ventilationen genom lufthålen i botten. - Häll därefter i avfall från kök och trädgård tillsammans med torrt strö (se nedan). Den idealiska fördelningen ska vara cirka 4 delar köksavfall och 1 del trädgårdsavfall, men här måste man prova sig fram. - rör om väl i behållaren och lägg innerlocket direkt på massan. - för att processen ska få bästa möjliga arbetsförhållanden bör påfyllning ske kontinuerligt, cirka 1 2 gånger per vecka. Efter 1 2 veckor beroende på avfallsmängden (cirka 20 cm) kommer temperaturen att stiga jämnt. Efter varje påfyllning kan temperaturen nå cirka C medan den mellan påfyllningarna kommer att sjunka och stabiliseras på cirka 40 C (3 5 lägre vid kanten). Om tillförseln av avfall upphör kommer temperaturen att fortsätta att sjunka långsamt. Man kan t.ex. använda en stektermometer för enkelt följa temperaturutvecklingen i behållaren. Om det blir för varmt i behållaren (70 C eller mer) under en längre tid kan ventilation ske genom att luftventilen i locket öppnas. Hushållsavfall måste blandas med torrt strö (cirka 3 delar avfall och 1 del strö), bland annat för att komposten ska få en luftigare struktur, samt för att minska fuktigheten. För stort vatteninnehåll leder till dålig ventilation och ger ofta upphov till dålig lukt. För att dålig lukt ska kunna undvikas måste minst 20 25% av avfallet i behållaren vara strö. Processen är beroende av både rätt fuktighet och god ventilation, och det är därför helt nödvändigt att röra i komposten för att förbättra lufttillförseln. leda till stopp i processen om det tillförs i för stora mängder. Vått gräs i större mängder bör därför undvikas. Om man ändå har stora mängder sådant trädgårdsavfall bör man tillsätta mer torrt strö. Lakvatten/överskottsvätska rinner ut via botten i behållaren, och vidare ut genom det gängade hålet längst ned på bottenväggen. Den medföljande nippeln kan användas för att leda ut lakvatten/överskottsvätska ur behållaren för uppsamling. Uppsamlat lakvatten är näringsrikt och kan föras tillbaka till behållaren eller tunnas ut 1 del lakvatten med 9 delar vatten och användas exempelvis i rabatter. Placering En varmkompost placeras på ett plant underlag med lutning mot dräneringsröret som sitter i behållarens bakkant, för att lakvattnet ska rinna ut. Behållaren kan fästas i underlaget med hjälp av fästöglorna på bottendelen. En viss odör/lukt kommer alltid att kunna uppstå under komposteringsprocessen, även av eventuellt lakvatten, och behållaren bör därför placeras några meter ifrån exempelvis trädgårdsmöblerna. Behållaren kan placeras - direkt på marken (gräsmatta eller liknande) eller på annat fast underlag som absorberar eventuellt lakvatten. - på en uteplats eller inomhus i ett rum med god ventilation samt uppsamling av eventuellt lakvatten från behållaren. Gummistroppen framtill ser till att locket inte blåser upp, samtidigt som stopparen i lockets bakkant ser till att det inte faller ned när behållaren är öppen. Ventilationen sker via hålen över fästöglorna, genom den dubbla botten och upp via hålen i botten av behållaren. Se till att dessa hål inte är täckta. Man kan även kontrollera fuktigheten genom att ta en näve kompost och krama den i handen. Om fuktigheten är rätt ska man precis klara av att krama ut lite vatten. När man tillsätter nytt avfall i behållaren kan det vara en fördel att blanda/ täcka över med gammal kompost och strö, eftersom nedbrytningen (processen) då kommer igång snabbare. Äggskal, äggkartonger och större matrester bryts ned långsamt och bör därför delas upp innan det hamnar i behållaren. Grönt gräs och gröna blad har mycket högt vatteninnehåll och kan 10855

3 Vad kan gå fel? Det luktar och komposten är kall. Detta beror vanligen på för lite strö eller för mycket fukt, men kan även uppstå om avfallet är dåligt blandat och komposten får för lite luft. Testa att tillsätta strö och rör om väl i behållaren. Det luktar inte, men komposten är kall och processen har stannat. Detta kan bero på att komposten är för torr eller innehåller för lite köksavfall (näringsrikt avfall). Tillsätt gärna en näve socker utrört i ljummet vatten, eventuellt bara vatten. Grönt klippt gräs kan också vara tillräckligt. Det luktar och komposten är varm. Detta beror vanligen på att det är för lite strö i förhållande till köksavfallet. Tillsätt mer strö och blanda väl. Flugor Detta beror vanligen på att komposten är för kall. Se till att höja temperaturen (se ovan). Fluglarver och sjukdomsframkallande organismer överlever inte temperaturer över 50 C. Var uppmärksam på att ägg kan läggas i springor eller fogar där temperaturen är lagom för detta, så var noga med att hålla rent runt lock och skjutlucka. Under längre köldperioder kan massan frysa. Då kan man tina den genom att hänga en värmelampa i behållaren. Ta då ut innerlocket medan detta genomförs. Om man är så påpasslig att det inte går för länge mellan varje iläggning av avfall, så att temperaturen inte hinner sjunka, kan man undvika att massan fryser. Kompost färdig för användning Kompost är värdefullt gödsel och förbättrar jordens struktur. När man kan förvänta sig att komposten i behållaren är färdig varierar naturligtvis beroende på avfallsmängden och vilka arbetsförhållanden processen har. Avfallsmängden reduceras med cirka 50 80% under processen, och komposten är som nämnt beroende av både rätt fuktighet och god ventilation (se Hur komposterar man?). Den genomsnittliga komposteringstiden under normala förhållanden är cirka veckor. Om blandningen fungerar ska man kunna ta ut så kallad råkompost (omogen kompost) efter cirka 2 månader. Det sker genom att luckan skjuts uppåt till önskad höjd så att komposten kan grävas ut från botten. Det kan vara förnuftigt att ta ut kompost i behållaren först när den är full, så att man klarar att skilja ut det översta lagret, där det vanligen alltid finns nytt/färskt avfall. Detta kan eventuellt tas ut ur behållaren före tömningen och läggas tillbaka efteråt. Man måste räkna med att tömma 1 3 gånger per år beroende på avfallsmängden. Vid tömningen kan det vara en fördel att rengöra behållaren, särskilt i botten, där det kan ha kommit ned smuts genom hålen invändigt i botten. Spola invändigt i behållaren och se till att få ut vattnet genom hålet längst ned på bottenväggen i behållarens bakkant. Omogen och mogen kompost har olika användningsområden. På våren kan omogen kompost användas för direktgödsling av bland annat grönsaksplantor som kräver mycket näring, exempelvis tomater, pumpor, gurkor, meloner, kål osv. På den plats där man ska plantera buskar, träd, kål eller sätta potatis kan man ett par veckor i förväg gräva ned omogen kompost i jorden. Även på försommaren, när plantorna behöver som mest näring, kan man lägga ett cirka 2 cm tjockt lager under fruktträd, prydnadsbuskar och rosor. Användningen av omogen kompost kan annars vara ogynnsam om det finns rester av exempelvis svampar som var aktiva i nedbrytningen. Om det organiska avfallet inte har omvandlats färdigt kommer omvandlingen att fortsätta i jorden, och mikroorganismerna kan då komma att konkurrera med plantorna om näringen. Om man tömmer behållaren på hösten bör komposten ligga till eftermognad över vintern. Eftermognad ger komposten en finare struktur. Här är det andra bakterietyper och större organismer (exempelvis metmask) som fortsätter nedbrytningen. Ju längre eftermognad desto finare/jämnare struktur. Detta kan göras i en särskild behållare eller eventuellt i en hög utanför behållaren, som då bör täckas över som skydd mot nederbörd. Komposten är mogen när den är helt omvandlad, dvs. att nedbrytningen/den mikrobiologiska aktiviteten har upphört. För att kontrollera om komposten är mogen kan man lägga kompost i en skål, vattna väl och så krassefrö. Täck skålen med plast och låt den stå i rumstemperatur (plasten avlägsnas när krassen gror). Om krassen inte står som en grön matta efter 5 dagar är komposten fortfarande omogen och har helt enkelt ätit upp fröna. Kompost har ett starkt koncentrerat näringsinnehåll, och måste därför blandas med mindre näringsrik/mager jord, sand eller liknande innan den används för direkt plantering. Använd cirka 1:5 kompost med mager jord eller sand i blomlådor, vid plantering av träd, i nyanlagda rabatter och gräsmattor. I blomrabatter kan man varje år arbeta in cirka 5 10 liter per m3 i ytjorden, och i rosrabatter kan man på hösten lägga ett cirka 5 10 cm tjockt lager på ytan. Lycka till! Tekniska data: Behållaren är tillverkad i återvinningsbar polyetylen LLD, och botten är tillverkad av återvunnen polyetylen LLD, isolerad med återvinningsbar expanderad polystyren. Innerlocket är tillverkat av återvinningsbar polystyren. Alla metalldelar såsom spännen, skruvar och liknande är rostfria. Volym: cirka 250 liter Höjd: cirka 1000 mm Arbetshöjd: cirka 1100 mm Diameter: cirka 750 mm Vikt full behållare: cirka 150 kg Vikt behållare: cirka 30 kg Vikt ytterlock: cirka 4,5 kg Vikt innerlock: cirka 0,8 kg Isolering: cirka 70 mm Kapacitet: avfall från upp till 5 personer 5 års garanti. Separett AB Skinnebo, BREDARYD, Sweden Tel +46 (0) Fax +46 (0) info@separett.com

4 Alt organisk avfall fra kjøkken og hage iblandet tørt strø fylles i beholderen. Med riktig fuktighet og lufttilgang sørger mikroorganismer for at avfallet omdannes til næringsrik jord. Hva kan komposteres Alt organisk avfall fra kjøkkenet f.eks; - kaffegrut, filter, teblad, teposer, middagsrester, potetskall, rester av kjøtt/fisk, mel, bakevarer - frukt- og grønnsaksavfall, blomster, potteplanter - eggeskall, eggekartonger, tørkepapir Alt organisk avfall fra hagen f.eks. - gressklipp (i mindre mengder), løv, ugress, kvister - (bør kvernes opp), halm, kutterflis Hva kan ikke komposteres - metall, glass, plast, og andre ikke nedbrytbare materialer. - melkekartonger, bleier, bind, støvsugerposer - aske, kjemikalier, olje og løsemiddelholdig avfall Det finnes ingen krav fra myndighetene i forbindelse med hjemmekompostering, men de kommunale myndigheter oppfordres til å ta dette inn i sine retningslinjer. Sjekk derfor med din kommune om hva som gjelder der du bor. Hvordan kompostere - Start med et lag av kvister i bunn av kompostbeholderen, ca cm. Dette for å sikre lufttilgangen gjennom luftehullene i bunnen. - fyll deretter i avtall fra kjøkken og hage sammen med tørt strø (se nedenfor). Ideell fordeling skal være ca. 4 deler kjøkkenavfall og 1 del hageavfall, men her må man prøve seg frem. - rør godt om i beholderen, og legg innerlokket direkte på massen - for at prosessen skal ha best mulige arbeidsforhold bør påfyll skje kontinuerlig ca. 1-2 ganger pr. uke. Etter 1-2 uker avhengig av en viss avfallsmengde (ca 20 cm), vil temperaturen i beholderen stige jevnt. Etter hvert påfyll kan temperaturen nå ca C, mens den mellom påfyllingene vil synke og stabilisere seg på ca. 40 C (3-5 lavere ute ved kanten). Stopper tilførselen av avfall vil temperaturen langsomt fortsette å synke. En kan f.eks ved hjelp av et steketermometer enkelt følge temperaturutviklingen i beholderen. Blir det for varmt i beholderen (70 C eller mer) over lengre tid, kan utlufting foretas ved å åpne luftestussen i lokket. Husholdningsavfall må blandes med tørt strø (ca. 3 deler avfall og 1 del strø) bl.a for å sørge for at komposten får en luftigere struktur, samt for å redusere fuktigheten. For stort vanninnhold fører til dårlig lufting og gir ofte dårlig lukt. For å unngå dårlig lukt må minst 20-25% av avfallet i beholderen være strø. Prosessen er avhengig både av riktig fuktighet samt god tilgang til luft, og det er derfor absolutt nødvendig å røre i komposten for å bedre lufttilgangen. mengder. Vått gress i større mengder bør derfor unngås. Har en likevel mye slikt hageavfall bør en tilsette ekstra mengder tørt strø. Sigevann/overskuddsvæske renner ut via bunnen i beholderen, og videre ut gjennom gjenget hull nederst på bunnveggen. Vedlagte nippelstuss kan benyttes for å lede sigevann/overskuddsvæske ut fra beholderen for oppsamling. Oppsamlet sigevann er næringsrikt og kan tilbakeføres i beholderen eller tynnes ut 1 del sigevann med 9 deler vann og brukes for eksempel i blomsterbed. Plassering Varmkompost plasseres på plant underlag med helling mot dreneringsstussen som sitter i bakkant av beholderen for at sigevannet skal renne ut. Beholderen kan festes til underlaget ved hjelp av festeørene nede på bunndelen. En viss odør/lukt vil alltid kunne oppstå under komposteringsprosessen, også av evt. Sigevann, og beholderen bør derfor plasseres noen meter unna f.eks hagemøblementet. Beholderen kan plasseres: - direkte på bakken (gressplen e.l) eller på annet fast underlag som absorberer evt. Sigevann. - på veranda eller innendørs i rom med god lufting samt oppsamling av evt. sigevann fra beholderen. Gummistroppen foran sørger for at lokket ikke blåser opp, samtidig som stopperen i bakkant av lokket sikrer at det ikke faller ned når det står åpent. Luftinntak foregår via hullene over festeørene, gjennom den doble bunnen og opp via hullene innvendig i bunnen av beholderen. Sørg for at disse hullene ikke er tildekket. En kan også sjekke fuktigheten ved å ta en neve kompost og klemme til. Ved riktig fuktighet skal en bare så vidt klare å klemme ut litt vann. Når man tilsetter nytt avfall i beholderen kan det være en fordel å blande/dekke over med gammel kompost og strø, ettersom nedbrytingen (prosessen) da kommer raskere i gang. Eggeskall, eggekartonger og større matrester brytes langsomt ned og bør derfor deles opp før det går i beholderen. Grønt gress og grønne blader har svært høyt vanninnhold, og kan føre til forstoppelse i prosessen dersom det tilføres i for store 10857

5 Hva kan gå galt Det lukter og komposten er kald. Dette skyldes vanligvis for lite strø eller for mye fuktighet, men kan også oppstå dersom avtallet er dårlig blandet og komposten får for lite lufting.. Prøv å tilsette tørt strø og rør godt om i beholderen. Det lukter ikke, men komposten er kald og prosessen stoppet. Kan skyldes at komposten er for tørr eller inneholder for lite kjøkkenavfall (næringsrikt avfall), tilsett da gjerne en neve sukker rørt ut i lunkent vann, evt. bare vann. Grønt gressklipp kan også være tilstrekkelig. Det lukter og komposten er varm. Skyldes vanligvis for lite strø i forhold til kjøkkenavfall. Tilsett mer strø og bland godt. Fluer Skyldes vanligvis at komposten er for kald. Sørg for å få opp temperaturen (se overfor). Fluelarver samt sykdomsfremkallende organismer overlever ikke temperaturer over 50 C. Vær oppmerksom på at egg kan legges i sprekker eller sammenføyninger der temperaturen er egnet, så sørg for godt renhold rundt lokk og skyveluke. Dersom massen fryser I lange kuldeperioder kan massen fryse. Da er det mulig å tine den ved å henge en varmepære i beholderen. Ta da ut innerlokket mens dette gjennomføres. Dersom en er påpasselig med at det ikke går for lenge mellom hvert ilegg av avfall, slik at temperaturen får syke, kan en unngå at massen fryser. Kompost ferdig til bruk Kompost er verdifull gjødsel og forbedrer jordstrukturen. Når man kan forevente ferdig kompost i beholderen varierer naturligvis ut fra avfallsmengde og hvilke arbeidsforhold prosessen har. Avfallsmengden reduseres med ca % under prosessen, og komposten er som nevnt avhengig av både riktig fuktighet og god lufttilgang (se Hvordan kompostere). Gjennomsnittlig komposteringstid under normale forhold er ca uker. Fungerer blandingen skal en kunne ta ut såkalt råkompost (umoden kompost), etter ca. 2 mnd. Dette gjøres ved at luken skyves oppover i ønsket høyde slik at den kan spa ut fra bunnen. Det kan vise seg hensiktsmessig å ta ut av beholderen først når den er full, slik at en klarer å skille ut det øverste laget, hvor der vanligvis til en hver tid er nytt/ferskt avfall. Dette kan evt. tas ut av beholderen før tømming og legges tilbake etterpå. Tømming må påberegnes 1 3 ganger i året avhengig av avfallsmengde. Ved tømming kan det være en fordel å rengjøre beholderen, spesielt i bunnen hvor smuss kan være kommet ned gjennom hullene innvendig i bunnen. Spyl innvendig i beholderen og sørg for å få ut vannet gjennom hullet nederst på bunnveggen i bakkant av beholderen. Umoden og moden kompost har ulike bruksområder. Om våren kan umoden kompost brukes til direkte gjødsling av bl.a. grønnsaksplanter som krever mye næring som f.eks tomater, gresskar, agurker, melon, kål etc. Der en skal plante busker, trær, kål eller sette poteter kan en et par uker på forhånd spa ned umoden kompost i jorda. Også på forsommeren, når plantene trenger mest næring kan en legge et ca 2 cm tykt lag under frukttrær, prydbusker, bærbusker og roser. Bruk av umoden kompost kan ellers være uheldig dersom det finnes rester av f.eks sopper som var aktive i nedbrytingen. Dersom det organiske avfallet ikke er ferdig omdannet, vil omdanning fortsette i jorden, og mikroorganismer kan da kunne komme til å konkurrere med plantene om næringen. Tømmer man beholderen om høsten bør komposten ligge til ettermodning over vinteren. Ettermodning gir komposten en finere struktur. Her er det andre bakterietyper og større organismer (for eksempel meitemark) som fortsetter nedbrytingen. Jo lenger ettermodning desto finere/jevnere struktur. Dette kan gjøres i en egen beholder eller evt. i en haug utenfor beholderen, som da bør dekkes over for å beskytte mot nedbør. Komposten er moden når den er helt omdannet, dvs. at nedbrytingen/den mikrobiologiske aktiviteten har stoppet. For å sjekke om komposten er moden kan en legge kompost i en skål, vanne godt og så karsefrø. Dekk skålen med plast og la den stå i romtemperatur (plasten fjernes når karsen spirer). Dersom karsen ikke står som et grønt teppe etter 5 dager, er komposten fortsatt umoden og har rett og slett spist frøene. Kompost har svært konsentrert næringsinnhold, og må derfor blandes med mindre næringsrik/mager jord, sand e.l. før den brukes til direkte nedplanting. Bruk ca. 1:5 kompost med mager jord eller sand i blomsterkasser, ved planting av trær, i nyanlagte bed og plen. I blomsterbed kan man årlig arbeide inn ca 5-10 ltr. pr m3 i overflaten, og i rosebed kan man om høsten legge et ca cm tykt lag på overflaten. Lykke til! Tekniske data: Beholderen er produsert i resirkulerbar Polyetylen LLD hvorav bunnen er produsert i resirkulert Polyetylen LLD, isolert med resirkulerbar ekspandert Polystyren. Innerlokket er produsert i resirkulerbar Polystyren. Alle metalldeler som spenner, skruer o.l er rustfrie. Volum: ca 250 liter Høyde: ca 1000 mm Arbeidshøyde: ca 1100 mm Diameter: ca 750 mm Vekt full beholder: ca 150 kg Vekt beholder: ca 30 kg Vekt ytterlokk: ca 4,5 kg Vekt innerlokk: ca 0,8 kg Isolering: ca 70 mm Kapasitet: avfall fra inntil 5 personer 5 års garanti. Separett AB Skinnebo, BREDARYD, Sweden Tel +46 (0) Fax +46 (0) info@separett.com

6 Säiliöön laitetaan kaikki keittiön ja puutarhan orgaaniset jätteet yhdessä kuivikkeen kanssa. Oikean kosteuden ja ilmanvaihdon ansiosta mikro-organismit muuntavat jätteet ravinteikkaaksi mullaksi. Mitä voi kompostoida? Kaikkea orgaanista talousjätettä, kuten kahvinpuruja, suodatinpusseja, teenlehtiä, teepusseja, ruoantähteitä, perunankuoria, lihan-/kalantähteitä, jauhoja, leivontatuotteita hedelmä- ja vihannesjätteitä, kukkia, ruukkukasveja munankuoria, munakoteloita, talouspaperia. Kaikkea orgaanista puutarhajätettä, kuten ruohonleikkuujätettä (pieniä määriä), lehtiä, rikkakasveja, oksia (silputtuna) olkia, sahanpurua Mitä ei voi kompostoida? metallia, lasia, muovia ja muita hajoamattomia materiaaleja maitotölkkejä, vaippoja, siteitä, pölypusseja tuhkaa, kemikaaleja, öljyä ja muita liuottimia sisältäviä jätteitä. Kotikompostointiin ei liity yleisiä viranomaisvaatimuksia, mutta kuntia kehotetaan huomioimaan tämä omissa ympäristöohjeissaan. Tarkista siksi mahdolliset määräykset kotikunnastasi. Kuinka kompostoidaan? Aseta kompostisäiliön pohjalle noin cm:n kerros oksia. Tämän tarkoituksena on varmistaa ilmanvaihto pohjassa olevien ilmareikien kautta. Kaada astiaan keittiö- tai puutarhajätettä yhdessä kuivikkeen kanssa (katso alla). Ihanteellinen suhde on noin neljä osaa keittiöjätettä ja yksi osa puutarhajätettä, mutta parhaan koostumuksen löytää kokeilemalla. Sekoita säiliön sisältö hyvin ja aseta sisäkansi suoraan massan päälle. Jotta kompostointiprosessilla olisi parhaat mahdolliset työskentelyolosuhteet, jätettä pitää lisätä säännöllisesti, noin 1 2 kertaa viikossa. Noin 1 2 viikon kuluttua riippuen jätemäärästä (noin 20 cm) lämpötila alkaa nousta tasaisesti. Aina jätteiden lisäämisen jälkeen lämpötila voi nousta noin C:seen, kun taas täyttökertojen välillä se laskee ja tasaantuu noin 40 C:seen (reunoilla 3 5 astetta vähemmän). Jos jätteitä ei lisätä, lämpötila laskee edelleen hitaasti. Säiliön lämpötilan kehitystä voi seurata helposti esimerkiksi paistomittarin avulla. Jos säiliön lämpötila nousee pidemmäksi aikaa liiaksi (yli 70 C:seen), ilmanvaihtoa voidaan lisätä avaamalla kannen ilmaventtiili. Kotitalousjätteiden sekaan pitää laittaa kuiviketta (noin kolme osaa jätettä ja yksi osa kuiviketta), jotta komposti pysyy ilmavampana eikä ole liian kostea. Liian suuri vesipitoisuus häiritsee ilmanvaihtoa ja aiheuttaa usein pahaa hajua. Hajuhaittoja voidaan välttää käyttämällä kuiviketta siten, että sitä on vähintään % säiliössä olevien jätteiden määrästä. Prosessi riippuu sekä oikeasta kosteudesta että hyvästä ilmanvaihdosta. Kompostia pitää siksi käännellä ilmanvaihdon parantamiseksi. Kosteutta voi tarkkailla myös ottamalla kompostin sisällöstä kämmenellisen ja puristamalla sitä kädessä. Jos kosteus on oikea, siitä pitäisi pystyä puristamaan vähän vettä. Kun säiliöön laitetaan uusia jätteitä, ne kannattaa sekoittaa vanhojen jätteiden sekaan tai peittää niillä. Hajoamisprosessi käynnistyy näin nopeammin. kompostiin paljon kerralla. Märän ruohon laittamista säiliöön suurina määrinä pitää siksi välttää. Jos tällaista puutarhajätettä on kuitenkin kertynyt paljon, kuiviketta pitää lisätä vastaavasti enemmän. Suotovesi/ylijäämäneste valuu ulos säiliön pohjan kautta ja edelleen alimpana pohjaseinämässä olevasta kierteitetystä aukosta. Toimitukseen sisältyvää liitintä voidaan käyttää suotoveden/ylijäämänesteen ohjaamiseksi säiliöstä talteenottoa varten. Talteenotettu suotovesi on ravinteikasta, ja se voidaan ohjata takaisin säiliöön tai laimentaa yksi osa suotovettä ja yhdeksän osaa vettä ja käyttää esimerkiksi kukkapenkkeihin. Sijoitus Lämpökomposti sijoitetaan tasaiselle alustalle siten, että se on kallistettu säiliön takaosassa olevaa salaojaputkea päin, jotta suotovesi valuu pois. Säiliö voidaan kiinnittää alustaan pohjassa olevien kiinnitysrenkaiden avulla. Kompostointiprosessissa syntyy aina hieman hajuja, myös mahdollisesta suotovedestä. Säiliö pitää siksi sijoittaa riittävän etäisyyden päähän esimerkiksi puutarhakalusteista. Säiliö voidaan sijoittaa suoraan maahan (esimerkiksi nurmikolle) tai muulle tasaiselle alustalle, joka imee mahdollisen suotoveden ulos tai sisätiloihin, jossa on hyvä ilmanvaihto ja mahdollisen suotoveden talteenotto. Edessä olevat kumikiinnikkeet varmistavat, että tuuli ei puhalla kantta ylös, ja kannen takaosassa olevat pysäyttimet varmistavat, että kansi ei putoa alas, kun säiliö avataan. Ilmanvaihto tapahtuu kiinnitysrenkaiden yläpuolella olevien reikien, kaksoispohjan ja säiliön pohjassa olevien reikien kautta. Varmista, että näitä reikiä ei ole peitetty. Munankuoret ja munakotelot sekä suuret ruoantähteet hajoavat hitaammin, minkä vuoksi niitä pitää pilkkoa ennen säiliöön laittamista. Vihreä ruoho ja vihreät lehdet sisältävät paljon vettä. Hajoamisprosessi voi pysähtyä, jos niitä laitetaan 10856

7 Mikä on vikana? Komposti haisee ja on kylmä. Tämä johtuu tavallisesti siitä, että kuiviketta on liian vähän tai kosteutta on liikaa, mutta kyse voi olla myös siitä, että jätteitä ei ole sekoitettu tarpeeksi ja komposti saa liian vähän ilmaa. Kokeile lisätä kuiviketta ja sekoita säiliön sisältö hyvin. Komposti ei haise, mutta on kylmä ja kompostointiprosessi on pysähtynyt. Tämä voi johtua siitä, että komposti on liian kuiva tai sisältää liian vähän keittiöjätettä (ravinteikasta jätettä). Lisää säiliöön kämmenellinen haaleaan veteen liotettua sokeria tai mahdollisesti vain vettä. Myös vihreä ruohonleikkuujäte saattaa riittää. Komposti haisee ja on lämmin. Tämä johtuu tavallisesti siitä, että kuiviketta on liian vähän suhteessa keittiöjätteen määrään. Lisää kuiviketta ja sekoita hyvin. Kärpäset Tämä johtuu tavallisesti siitä, komposti on liian kylmä. Nosta lämpötilaa (katso yllä). Kärpäsen toukat ja tauteja aiheuttavat eliöt eivät elä yli 50 C:n lämpötiloissa. Huomaa, että munia voi olla raoissa tai liitoskohdissa, joissa lämpötila on sopiva, joten puhdista kansi ja luukku huolellisesti. Pidempien pakkasjaksojen aikana massa voi jäätyä. Sitä voi sulattaa ripustamalla säiliöön lämpölampun. Poista tällöin sisäkansi. Jos säiliöön lisätään jätteitä usein, eikä sen lämpötila ehdi laskea, massan jäätyminen voidaan välttää. Kompostimulta käyttövalmiina Kompostimulta on arvokasta lannoitetta ja parantaa maan rakennetta. Se, milloin säiliössä olevan kompostimullan voi odottaa olevan valmista, vaihtelee luonnollisesti jätteiden määrän ja kompostointiprosessin olosuhteiden mukaan. Jätteiden määrä vähenee noin % prosessin aikana, ja kuten sanottua, kompostin toimiminen riippuu sekä oikeasta kosteudesta että hyvästä ilmanvaihdosta (katso Kuinka kompostoidaan? -kohta). Tavallisissa olosuhteissa keskimääräinen kompostointiaika on noin viikkoa. Jos jätteiden ja kuivikkeen suhde on oikea, voidaan kompostista ottaa niin kutsuttua raakamultaa (raakaa kompostimultaa) noin kahden kuukauden kuluttua. Tämä tapahtuu siten, että luukku nostetaan ylös haluttuun korkeuteen, jotta kompostimultaa voidaan kaivaa pohjalta. Kompostimultaa kannattaa ottaa säiliöstä vasta kun se on täynnä, jotta voidaan erottaa ylin kerros, jossa yleensä aina on uusia/tuoreita jätteitä. Ylin kerros voidaan myös ottaa pois säiliöstä ennen tyhjennystä ja laittaa takaisin sen jälkeen. Säiliö kannattaa tyhjentää 1 3 kertaa vuodessa jätemäärän mukaan. Tyhjennyksen yhteydessä on hyvä puhdistaa säiliö etenkin pohjalta, jonne on voinut kerääntyä likaa, pohjan sisäpuolella olevien reikien kautta. Huuhdo säiliön sisäosa ja varmista, että vesi poistuu säiliön takaosassa alimpana olevan pohjaseinämän aukon kautta. Raakaa ja kypsää kompostimultaa käytetään eri tarkoituksiin. Keväällä raakaa kompostimultaa voidaan käyttää muun muassa paljon ravinteita tarvitsevien vihanneskasvien, kuten tomaattien, kurpitsojen, kurkkujen, melonien ja kaalien lannoitukseen. Raakaa kompostimultaa voi kaivaa pari viikkoa aiemmin paikkoihin, joihin on tarkoitus istuttaa pensaita, puita, kaalia tai perunaa. Alkukesästä, jolloin kasvit tarvitsevat eniten ravinteita, voi hedelmäpuiden, koristepensaiden ja ruusujen alle laittaa noin 2 cm:n kerroksen raakaa kompostimultaa. Raa an kompostimullan käyttäminen voi muutoin olla haitallista, jos siinä on esimerkiksi hajoamisen aikana aktiivisten sienten jäämiä. Jos orgaanista jätettä ei ole käsitelty valmiiksi, prosessi jatkuu maassa, jolloin mikro-organismit voivat alkaa kilpailla ravinteista kasvien kanssa. Jos säiliö tyhjennetään syksyllä, kompostimullan pitää kypsyä talven yli. Jälkikypsyminen antaa kompostimullalle hienomman rakenteen. Toiset bakteerityypit ja suuremmat organismit (kuten kastemadot) jatkavat hajottamista. Mitä pidempään jälkikypsymistä tapahtuu, sitä hienompi/tasaisempi on lopputulos. Jälkikypsyminen voidaan suorittaa erillisessä säiliössä tai säiliön ulkopuolella olevassa kasassa, joka pitää suojata sateelta. Kompostimulta on kypsää, kun se on täysin muuntunut eli hajoaminen / mikrobiologinen toiminta on päättynyt. Kompostimullan kypsyyttä voi tarkkailla asettamalla multaa astiaan, kastelemalla sen hyvin ja kylvämällä siihen krassinsiemeniä. Peitä astia muovilla ja anna seistä huoneenlämmössä. (Poista muovi, kun krassi alkaa kasvaa.) Jos krassi ei kasva vihreänä mattona viiden päivän kuluttua, kompostimulta on edelleen raakaa, ja se on yksinkertaisesti syönyt siemenet. Kompostimullan ravinnepitoisuus on hyvin vahva, joten sitä pitää sekoittaa vähemmän ravinteikkaiseen/niukkaravinteiseen maahan, hiekkaan tai muuhun vastaavaan materiaaliin ennen kuin sitä voidaan käyttää istutuksille. Kukkalaatikoissa, puita istutettaessa sekä uusissa kukkapenkeissä ja nurmikoissa sopiva suhde on noin 1:5 kompostimultaa ja niukkaravinteista maata tai hiekkaa. Kukkapenkkeihin voi lisätä vuosittain noin 5 10 litraa/kuutiometri pintamaata ja ruusupenkkeihin voi lisätä syksyihin noin 5 10 cm paksun kerroksen pinnalle. Onnea käyttöön! Tekniset tiedot: Säiliö on valmistettu kierrätettävästä LLD-polyeteenistä, ja pohja on valmistettu kierrätetystä LLD-polyeteenistä ja eristetty kierrätettävällä paisutetulla polystyreenillä. Sisäkansi on valmistettu kierrätettävästä polystyreenistä. Kaikki metalliosat, kuten lukot ja ruuvit ovat ruostumattomia. Tilavuus: noin 250 litraa Korkeus: noin mm Työskentelykorkeus: noin mm Halkaisija: noin 750 mm Täyden säiliön paino: noin 150 kg Säiliön paino: noin 30 kg Ulkokannen paino: noin 4,5 kg Sisäkannen paino: noin 0,8 kg Eristys: noin 70 mm Kapasiteetti: enintään 5 henkilön jätteet 5 vuoden takuu. Separett AB Skinnebo, BREDARYD, Sweden Puh. +46 (0) Faksi +46 (0) info@separett.com

8 All organic waste from the kitchen and garden is placed in the bin together with dry garden litter. With the right amount of moisture and ventilation, microorganisms will convert the waste into nutrient rich soil. What to use All organic waste from the kitchen, including: - coffee grounds, coffee filters, tea leaves, teabags, leftovers, potato peel, scraps of meat/fish, flour, baking products - fruit and vegetable scraps, flowers, potted plants - egg shells, egg cartons, kitchen paper towels All organic waste from the garden, including: - grass clippings (in small quantities), leaves, weeds, twigs - (should be shredded), straw, sawdust What not to use - metal, glass, plastic and other non-degradable material. - milk cartons, nappies, sanitary pads, vacuum cleaner bags - ash, chemicals, oil and waste that contains solvents There are no regulatory requirements for home composting, but municipal authorities are encouraged to produce guidelines. Contact your local municipality to see what applies in your area. Getting started - Begin by covering the bottom of the compost bin with a layer of twigs, to a depth of around cm. This will ensure good ventilation through the air holes in the bottom. - Start filling the bin with kitchen scraps and garden waste, alternated with layers of dry garden litter (see below). The ideal combination is about 4 parts kitchen scraps to 1 part garden waste, but experiment to see what works best. - turn/aerate the compost and place the inner lid directly on top of the heap. - to create the most optimal conditions for your compost, keep adding new waste about 1 2 times per week. After 1 2 weeks depending on the amount of waste in the bin (around 20 cm), the temperature will rise steadily. Every time you add new waste, the temperature can rise to about C and then drop and stabilise at around 40 C (3 5 lower around the outer edges). If you stop adding waste, the compost will cool slowly. An oven thermometer is ideal for keeping track of the temperature in the bin. If the bin is too hot (70 C or more) for a longer period of time, ventilate the compost by opening the air vent in the lid. Household waste must be combined with dry garden litter (around 3 parts waste and 1 part litter) to give the compost an airy structure and reduce moisture. A too high water content leads to poor ventilation and can cause bad odour. At least 20 25% of the waste in the bin must be litter to prevent bad odour. The process is dependent upon the right amount of moisture and good ventilation, so turn the compost regularly to maximise air circulation. Egg shells, egg cartons and larger food scraps break down slowly, so break them into smaller pieces before adding them to the bin. Green grass and leaves have a high water content and they will slow down the process if you add large quantities. Large amounts of wet grass should therefore be avoided. If you still want to add large amounts of wet garden waste, add some extra dry garden litter. Liquid/excess water drains away via the bottom of the bin, and out through the threaded hole in the base. The nipple can be used to lead the liquid/excess water out of the bin where it can be collected. The drained liquid is rich in nutrients and can be transferred back to the bin or diluted 1 part liquid to 9 parts water and used on plants in your garden. Location A composting bin is placed on a level site, tilted slightly towards the draining pipe that sits at the bin s rear edge so that excess water can drain away. The loops at the base can be used to fix the bin firmly to the site. The composting process, and any excess water, will always produce a certain odour/smell, so the bin should be placed a few metres away from outdoor furniture, etc. The bin can be placed - directly on the ground (lawn or similar) or on any other fixed site that can absorb excess water. - on a patio, or indoors in a room with good ventilation and a tray to collect any excess water from the bin. The rubber strap at the front keeps the lid on, and the stopper in the rear edge of the lid holds the lid up when the bin is open. Ventilation takes place via the holes above the loops, through the double bottom and up through the holes in the bottom of the bin. Make sure these holes are not blocked. You can also check the moisture level by squeezing a handful of compost in your hand. It should only yield a drop or two of water. Every time you add new waste to the bin, you can also speed up the composting (process) by mixing/covering the heap with old compost and dry garden litter

9 Common problems The compost is cold and smelly. This is usually caused by not enough litter or too much moisture, but could also be because the waste is badly turned and doesn t get enough air. Try adding some litter and turning/aerating the compost. The compost doesn t smell, but it s cold and the process has stopped. The compost could be too dry, or doesn t contain enough kitchen scraps (nutrient rich waste). Add a handful of sugar dissolved in warm water, or alternatively just water. Green grass clippings can also help. The compost is warm and smelly. This is usually because there is not enough litter in relation to kitchen scraps. Add more litter and turn/aerate the compost. Flies The compost is probably too cold. Raise the temperature (see above). Maggots and pathogenic organisms cannot survive in temperatures above 50 C. However, flies can lay eggs in narrow openings or joints where the temperature is lower, so make sure you keep the lid and sliding hatch clean. During long cold periods, the heap can freeze. You can thaw the compost by hanging a heating lamp inside the bin. Remove the inner lid if you want to try this. But adding waste regularly will stop the temperature from falling and the heap will not freeze. Ready to use Compost is valuable fertiliser and improves soil structure. Exactly how long it takes before the compost is ready depends on the amount of waste and the environmental conditions in the bin. The waste will shrink by about 50 80% during the process, and composting depends upon the right amount of moisture and good ventilation (see Getting started). The average composting time during normal conditions is around weeks. If the mixture works, you should have raw compost (immature compost) in your bin after about 2 months. To take it out, slide the hatch up to the desired height so you can dig out the compost from the bottom. You might want to leave the compost in the bin until it s full, so that you can remove the top layer which is usually new/fresh. You can lift this layer out before emptying the bin and put it back again later. Depending on how much waste you add, you can expect to empty the bin 1 3 times per year. When you empty the compost, it s a good idea to clean the bin - especially the bottom where dirt can fall down and block the holes. Flush the bin out and make sure that water runs out through the hole at the base of the bin s rear edge. Immature compost and mature compost have different uses. In spring, immature compost can be used to fertilise vegetable plants like tomatoes, pumpkins, cucumbers, melons and cabbage, etc that need lots of nutrients. If you want to plant shrubs, trees and cabbage or set potatoes, dig some immature compost into the soil a few weeks beforehand. And in early summer when plants need nutrients most, place a 2 cm thick layer of immature compost around fruit trees, ornamental shrubs and roses. Immature compost can otherwise have a negative impact if it still contains fungi and other materials that were active during the decomposition process. If the organic waste has not fully decomposed, the process will continue in the soil and microorganisms can compete with plants for nutrients. If you empty the bin in autumn, the compost should be left to mature over winter. The maturing process will give the compost a finer structure. Other types of bacteria and large organisms (such as angling-worms) continue the decomposition. The longer the maturing process, the finer the structure. This can be done in another bin or in a heap outside the bin, which should be protected from rain and snow. The compost is mature when it is fully degraded, i.e. the decomposition/microbiological activity has stopped. To check whether the compost is mature, place the compost in a bowl, water thoroughly and sow garden cress. Cover the bowl with plastic and let it stand at room temperature (take the plastic off when the cress starts to sprout). If the cress hasn t become a green carpet after 5 days, the compost is still immature and has quite simply eaten up the seeds. Compost is a highly concentrated source of nutrients, and must be combined with less fertile/lean soil, sand or similar before it can be used in the garden. Use around 1:5 compost with lean soil or sand in flowerboxes, for planting trees, in new garden beds and lawns. In flower beds, you can work around 5 10 litres per m3 into the topsoil every year; for rose gardens, place a 5 10 cm thick layer on the surface in autumn. Good luck! Technical data: The bin is made of recyclable polyethylene LLD, and the bottom is made of recovered polyethylene LLD, insulated with recyclable expanded polystyrene. The inner lid is made of recyclable polystyrene. All metal parts (clips, screws, etc) are stainless steel. Volume: about 250 litres Height: about 1,000 mm Working height: about 1,100 mm Diameter: about 750 mm Weight of full bin: about 150 kg Weight of bin: about 30 kg Weight of outer lid: about 4.5 kg Weight of inner lid: about 0.8 kg Insulation: about 70 mm Capacity: waste from up to 5 people 5 year guarantee. Separett AB Skinnebo, BREDARYD, Sweden Tel +46 (0) Fax +46 (0) info@separett.com